Berättarministeriet med stort fokus på fortsatt expansion. Vi har fördjupat vårt arbete med de skolor vi samarbetar med och har samtidigt tagit steget att utvidga vår verksamhet utanför storstadsregionerna.
Under året har vi arbetat med cirka 1 400 lärare och nästan 18 000 elever från 179 olika skolor i 41 kommuner över hela Sverige – från Övertorneå i norr till Trelleborg i söder. Antalet klasser vi arbetar med har ökat med omkring
200 procent på två år, och antalet kommuner vi jobbar med har ökat med över 400 procent under samma period. Ett tydligt bevis på att efterfrågan av vårt stöd är stor i såväl storstadsregioner som glesbygd.
Utöver skolprogrammen har vi fortsatt att utveckla vårt kompetensstärkande lärarstöd i syfte att erbjuda lärare praktisk hjälp, verktyg och resurser som stödjer arbetet. Stödet till läraren utgår från tre delar: teori, kollegiala erfarenhetsutbyten och praktiska verktyg för klassrummet.
”Under året har vi arbetat med 1 400 lärare och nästan 18 000 elever från 179 olika skolor i 41 kommuner över hela Sverige.”
Återkopplingen från de lärare som deltagit i våra program under året är överväldigande positiv: 9 av 10 uppger att vår metod stöttar dem i deras undervisning, och 99 procent av de som gick ett skolprogram skulle rekommendera det till en lärarkollega. Det är ett tydligt bevis på effekten och värdet av vårt arbete.
Vi anordnade under året tre lärarkonferenser – i Göteborg, Stockholm och Luleå – med sammanlagt 540 deltagande lärare. I samarbete med Karolinska Institutet arrangerade vi en mycket lyckad internationell konferens på temat utbildning och kreativitet.
På inbjudan av OECD fick vi under året möjlighet att presentera vår verksamhet och bidra med slutsatser från vår lärarundersökning om kreativitet i undervisningen. I juni deltog vi även i OECD:s publiceringsseminarium av modulrapporten PISA 2022 – Creative Minds, Creative Schools, i vilken Berättarministeriets arbetssätt lyfts fram som en inspirerande förebild. Detta erfarenhetsutbyte, tillsammans med publiceringen av vår rapport som ett komplement till OECD:s egna slutsatser, är ett erkännande av det arbete vi utför och den effekt det har.
Våra volontärer fortsätter att vara en oersättlig resurs, och deras engagemang visar på ett brett stöd för vårt demokratiska uppdrag. Tillsammans engagerade sig våra volontärer över 8 000 timmar under 2024. I genomsnitt hade vi nästan en volontär per tre barn under programtillfällena. Barnen har därmed kunnat erbjudas en än mer berikande upplevelse, samtidigt som den höga vuxentätheten gör att läraren kan ta ett steg tillbaka och observera.
Vi välkomnar Svenska Akademien som huvudpartner, ett samarbete som ska mynna ut i ett nytt skolprogram med särskilt fokus på språkutveckling och litteratur. Därtill välkomnar vi Ikano Bostad som ny partner.
Som avslutning vill jag rikta ett innerligt tack till er alla som på olika sätt har stöttat Berättarministeriets insatser under året. Tillsammans ser vi fram emot att fortsätta vår gemensamma resa för att motivera och stärka nästa generation.
Vi ser i dag en oroväckande utveckling: läsförmågan sjunker, framför allt bland socioekonomiskt utsatta grupper, och skillnader i skolresultat påverkas allt mer av elevens socioekonomiska bakgrund, vilket bekräftas i internationella kunskapsmätningar som PIRLS och PISA.
Officiell statistik visar att runt 15 procent av alla elever i Sverige lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Skolor med högt socioekonomiskt index, den översta kvartilen på indexskalan, har en ännu högre andel elever som går ut nionde klass utan gymnasiebehörighet än riksgenomsnittets 15 procent. I dessa skolor lämnar mellan 17 och 48 procent av eleverna grundskolan utan de kunskaper som krävs för att gå vidare till gymnasiestudier.
Enligt den senaste PISArapporten har 24 procent av eleverna i årskurs 9 så låg läsförståelse att de kan anses vara funktionella analfabeter. Det innebär att de har knäckt läskoden, men att de har en läsförmåga som är otillräcklig för att klara vardagen och för uppgifter som kräver läskunskaper på en högre nivå än den mest grundläggande. Den senaste internationella PIRLSundersökningen visar att 19 procent av svenska elever i årskurs 4 ligger under den nivå av läsförståelse som ger möjlighet att ’läsa för att lära’. Denna statistik är förödande för individens frihet att forma sin framtid, liksom för samhällsutvecklingen och för vår demokrati. Det är dessa problem Berättarministeriet vill bidra till att lösa.
Vision
Berättarministeriet är en icke vinstdriven, politiskt och religiöst obunden stiftelse som verkar för att främja den liberala demokratin genom att minska segregationens negativa effekter på barns skolgång. Vår vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
Uppdrag
Berättarministeriet ska vara ett stöd för skolor med låga studieresultat genom att: – stärka och stödja lärarnas professionsutövning
– på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet – ge barn och unga tillgång till engagerade och närvarande vuxna utöver lärare och föräldrar – sprida erfarenhet från verksamheten.
Målgrupp och syfte
Genom beprövade metoder ger vi stöd till lärare och elever specifikt riktat till skolor med högt socioekonomiskt index i kombination med låga studieresultat. Socioekonomiskt index enligt Skolverkets definition utgår från elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer och påverkar sannolikheten att elever når gymnasiebehörighet. Genom att rikta oss till skolor med högt index bidrar vi på ett konkret sätt till att förbättra möjligheterna för de elever som på gruppnivå har sämst förutsättningar att gå ut grundskolan med godkända betyg.
Berättarministeriet stöttar lärares undervisning och utveckling utifrån estetiska lärprocesser. Det görs genom kostnadsfria skolprogram som främjar elevernas agens, lustfyllda lärande och språk och kunskapsutveckling. Programmen genomförs i klassrummet med hjälp av lärarhandledningar och elevmaterial som artefakter, filmer och brev. Grundskolor som ligger nära våra utbildningscenter i Husby och Hagsätra i Stockholm, i Gamlestaden i Göteborg och på Värnhem i Malmö, erbjuds besöksversioner av programmen, där undervisningsaktiviteter i våra lärandemiljöer ingår.
I flera av programmen får eleverna möjlighet att interagera med olika samhällsinstitutioner, som Karolinska Institutet och Nobelprismuseet. Lärarna erbjuds
Agenda 2030
Berättarministeriet verkar aktivt för de globala målen i Agenda 2030, med störst koppling till Hälsa och välbefinnande (3), God utbildning för alla (4), Minskad ojämlikhet (10), Hållbara städer och samhällen (11) samt Fredliga och inkluderande samhällen (16).
även lärarkonferenser och kollegiala erfarenhetsutbyten under ledning av Berättarministeriets pedagoger.
Vår pedagogiska metod
Berättarministeriets metod främjar elevernas språk och kunskapsutveckling, tilltron till den egna förmågan och ett lustfyllt lärande genom kreativa skolprogram med storytelling som pedagogiskt redskap. Med hjälp av artefakter, läromedel och elevmaterial aktiveras elevernas språk och kreativa förmåga. Programmen utgår från läroplanen och är utvecklade i dialog med lärarna för att möta deras specifika behov.
Gemensamt för alla Berättarministeriets skolprogram är att de är språkutvecklande, ämnesövergripande, förankrade i läroplanen (Lgr22) och utformade för att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan. Alla program har en ramberättelse som utspelar sig på bokförlaget Berättarministeriet, där den buttra redaktör N. Schwartz oroar sig över medarbetarnas brist på fantasi. Programmen binds samman av ett tema och har en tydlig början och ett tydligt slut. Med stöd i programmaterial och lärarhandledning får läraren utrymme att utmana elevernas språkliga färdigheter. Elevernas egna tankar och idéer har en central roll – utan elevernas egen inre motivation och drivkraft tappar berättelsen sin betydelse, och därmed sin kraft.
Den pedagogiska modellen ger utrymme för varierade undervisningsmaterial och arbetsformer för att kunna anpassas till de specifika förhållanden som råder i varje enskilt klassrum. Läraren avgör hur undervisningen genomförs för att alla elever ska kunna ges den vägledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Alla program och kompetensstärkande insatser genomförs årskursvis, vilket innebär att lärarna i hela arbetslaget kan arbeta med samma program i undervisningen. På så vis skapas en gemensam plattform för kollegialt erfarenhetsutbyte på skolan. Lärare kan också genom programmen få redskap för och tips på hur annan undervisning kan göras lustfylld för eleverna: Vilka faktorer i undervisningen har effekt på elevernas språkutveckling? Hur skapas engagemang bland alla elever i klassen oavsett kunskapsnivå?
Genom att eleverna erbjuds flera sätt att ge uttryck för sina tankar – i tal, i skrift och i bild – kan alla delta, oavsett språklig nivå och förmåga. Självreflektion, problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande är centrala begrepp i Berättarministeriets skolprogram, liksom i läroplanen. De flesta elever förstår att det som pågår är fiktion, men de väljer att delta. I våra skolprogram lämnar eleverna den förutsägbara tillvaron och blir fria i tanken. Vår övertygelse är att fantasi och nyfikenhet är de bästa förutsättningarna för ett lustfyllt lärande.
Tresektoriell samverkan Berättarministeriet finansieras genom en tresektoriell samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. Stödet till skolorna kan genom denna samverkansmodell bedrivas långsiktigt med hjälp av partnerskap med företag och anslag från fristående finansiärer, IOPavtal (idéburet offentligt partnerskap), uppdrag från Skolverket, pro bonopartner och volontärer. Berättarministeriet har 90konto och är medlem i Giva Sverige.
Uppdrag: Att stärka och stödja lärarnas professionsutövning.
99 % av lärarna rekommenderar Berättarministeriet till en kollega.
Sedan 2011 har Berättarministeriet utvecklat och erbjudit stöd till lärare och deras elever specifikt riktat till skolor med högt socioekonomiskt index och lägre skolresultat än genomsnittet.
Våra skolprogram är utarbetade tillsammans med de deltagande lärarna som kontinuerligt utvärderar stödet. Av de lärare som har använt våra program anser 9 av 10 att programmen är ett stöd i undervisningen. 99 procent av lärarna rekommenderar Berättarministeriet till en kollega. Alla program, inklusive elevmaterial, artefakter och lärarhandledningar, är helt kostnadsfria. Skolprogrammen är förankrade i läroplanen och verkar som ett ämnesövergripande stöd, och är utformade för att alla elever, oavsett kunskapsnivå, ska kunna delta.
Hela lärarlag kan med fördel gå våra program med sina klasser, då en stor del av metodiken även innebär kompetensstärkande stöd till lärarna, med det kollegiala erfarenhetsutbytet som ett viktigt inslag. Med stöd från Berättarministeriets pedagoger reflekterar lärarna kring elevernas språk och kunskapsutveckling utifrån läromedlen och undervisningsaktiviteterna
som ingår i skolprogrammen. Tillsammans anpassar lärarna det pedagogiska innehållet så att det passar just deras förutsättningar. Alla Berättarministeriets skolprogram är anpassningsbara och kan justeras för att på bästa sätt passa varje enskild lärare och elevgrupp.
Berättarministeriet arrangerar även kostnadsfria lunchföreläsningar, seminarier och heldagskonferenser för lärare – alltid med språkutveckling och lustfyllt lärande i fokus.
Lärarstöd
Lärande samtal
Alla lärare som deltar i ett skolprogram erbjuds under programmets gång flera erfarenhetsutbyten med Berättarministeriets pedagoger och andra lärare. Samtalen syftar till att ge en trygg uppstart inför programmet och att vara ett stöd i lärarens utvecklingsarbete under programmets gång. Utöver detta bidrar samtalen till att generera kunskap som är viktig för kvalitetssäkringen av såväl skolprogrammen som det kompetensstärkande stödet. Under 2024 erbjöd Berättarministeriet över 2 000 lärande samtal.
1. Lärarkonferensen i Göteborg.
Fotograf: Stig Albansson
2. Under lärardagen i augusti medverkade Julia Jansson (Berättarministeriet), Ramil Benjamin (lärare Stockholm), Quendresa Gashi Jonuzi (lärare Malmö) och Christina Cepeda (Berättarministeriet).
3. Lärarkonferensen i Luleå.
Fotograf: Lisa Björk
4. Peter Gärdenfors föreläser på lärarkonferensen i Stockholm.
Fotograf: Karl Gabor
Lärarportalen
Lärarportalen är en digital lärmiljö som stöttar lärarnas arbete i klassrummet. I inloggat läge kan lärarna hitta material till sitt aktuella skolprogram och ta del av filmade föreläsningar och annat kompetensstärkande material. Under 2024 fortsatte arbetet med att förbättra användarupplevelsen i lärarportalen och skapa en pedagogiskt effektiv plattform för lärare.
Lärardagar
Berättarministeriet arrangerade två lärardagar under året, en i augusti och en i november. Den första genomfördes i form av ett webbinarium där lärarna fick ta del av verktyg och strategier för att främja språkutveckling, kreativitet och kritiskt tänkande i klassrummet. Medverkade gjorde Berättarministeriets pedagoger och två lärare som genomfört flera av Berättarministeriets skolprogram.
I november bjöd Berättarministeriet in ett trettiotal lärare till utbildningscentret i Malmö, där de deltog i en workshop och fick ta del av en föreläsning på temat ”Stortytelling som pedagogiskt verktyg i undervisningen”.
Lärarkonferens x 3
Under läslovet arrangerades tre fullsatta lärarkonferenser i Stockholm, Göteborg och Luleå. Sammanlagt närmare 600 lärare bjöds på inspirerande föreläsningar, i Stockholm och Göteborg under rubriken Lusten att lära – om kreativitet och kritiskt tänkande i klassrummet och i Luleå, för första gången, på temat Läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling Som ett centralt inslag under dagen erbjöds alla deltagare utrymme för kollegiala samtal. Föreläsningarna spelades in så att registrerade lärare från prioriterade skolor kan ta del av materialet i efterhand på Berättarministeriets lärarportal.
Pennsvärdet 2024
Namn: Linn Borneskog
Skola: Värner Rydénskolan, Malmö
Årskurs: Förstelärare åk 4–6, undervisar i SV och SO
Antal år som lärare: 12
Antal år på Värner Rydénskolan: 1
Linn Borneskog, skolminister Lotta Edholm, Dilsa DemirbagSten och Cecilia Nordström, Berättarministeriet.
Foto: Karl Gabor
Det första som slår oss när vi kommer till Värner Rydénskolan i Rosengård i Malmö är den trivsamma atmosfären. Miljön är trevlig både ute och inne, alla hälsar glatt, eleverna är nyfikna på vilka vi är och vid lunchen blir vi genast bjudna att sitta med några elever i åk 6 vid deras bord.
I Linns klassrum är det precis lika fin stämning. Stolta, glada elever som gärna vill ha besök och få visa upp sin skola. Eleverna är rörande överens om att de går på en bra skola, en snäll skola med lärare som lär dem mycket. Det råder lugn och studiero och alla tar intresserat del av lektionen. Linns klassrum är tillåtande och nyfiket med språket i fokus. Linn förmedlar kunskap på ett entusiasmerande sätt och inkluderar hela tiden språket i undervisningen. Alla får komma till tals, det märks att hon litar på sina elevers förmågor och deras vilja att lära. Linns klassrum är ett rum för samtal – i helklass, i grupp, i par och enskilt genom pennan. Klassrummet genomsyras av samtal, kreativt arbete och stort engagemang.
Linn lägger stor vikt vid att utveckla sina elevers kritiska tänkande och skapa kreativa arbetssätt. Tillsammans undersöker de nya fenomen och situationer genom att med ett öppet sinne utforska, ställa frågor och förstå – för att sedan dra slutsatser kring det undersökta. Att utveckla kreativa arbetssätt ser Linn som en naturlig del i en språk och kunskapsutvecklande arbetsmetod. Det sker på många sätt, som genom att skapa med olika material eller att skriva fritt kring något upplevt eller läst.
Det språk och kunskapsutvecklande arbetssätt Linn bedriver tillgängliggör undervisningen genom att den bygger på elevernas faktiska kunskapsnivå, samtidigt som den utgår från att läraren har höga förväntningar på dem. För det fåtal elever där ledning och stimulans, tillsammans med det språk och kunskapsutvecklande arbetssättet, inte räcker till, har Linn egna planeringar som bygger på samma principer men är anpassade för den specifika eleven.
Linns undervisning genomsyras av tillit till varje elevs förmåga och högt ställda förväntningar utifrån varje enskild individs förutsättningar.
Ett projekt som ligger Linn särskilt varmt om hjärtat är ett tidningsprojekt där ämnena SV/SVA, historia och bild integreras. Uppgiften är att eleverna ska skapa en tidning som om den publicerades under Vasatiden eller Stormaktstiden. Eleverna rapporterar direkt från Dackefejden, de intervjuar Gustav Vasa och gör annonser med det senaste modet. Linn har genomfört projektet med flera klasser och tidningarna blir alltid välgjorda, även för de som kämpar mest, och är något alla vill ta med sig hem och spara till framtiden.
Linn ska använda sitt pris till kompentensutveckling om hur barn och ungdomslitteratur kan användas i undervisningen.
”Litteratur öppnar världar och arbetet med det är särskilt viktigt i ett område som Rosengård, där jag arbetar. Jag lägger stor vikt vid det kompensatoriska uppdraget, som för mig innebär att just mina elever behöver extra vad gäller kultur, litteratur och språk”, säger Linn. ”Utmärkelsen Pennsvärdet betyder mycket. Det är ett bevis på att lärares arbete uppmärksammas, att man förstår vikten av det arbete vi gör, som faktiskt formar framtidens samhälle. Jag är stolt och glad över att ha fått priset, och tacksam mot min kollega som nominerade mig”.
Om Linn
Juryns motivering:
I Linns klassrum får eleverna utveckla språk och kunskapsfärdigheter i relation till en lärare som med tydlighet, kunskap och närvaro stödjer varje elevs utvecklingsprocess. Med människan i centrum öppnar Linn och hennes elever dörrar till förståelse för ett gemensamt vi, men också ett jag och ett dem. Där reflektion, interaktion och delaktighet är viktiga komponenter för att nå lärandemålen. Men också för att ge eleven möjlighet att härbärgera djupare förståelse, agens och bildning att ta med sig på livets resa.
Linns undervisning genomsyras av tillit till varje elevs förmåga och högt ställda förväntningar utifrån varje enskild individs förutsättningar. På så sätt skapar hon en stimulerande och kreativ undervisning, anpassad till elevgruppens specifika förutsättningar. Med kraft och kunskap stärker och utvecklar Linn sina elevers vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk, både i och utanför klassrummet.
Kollegialt lärande och utveckling är för Linn nyckeln till god undervisning. Hon är en inspirationskälla för sina kollegor och bidrar genom sitt engagemang, sin nyfikenhet och sin övertygelse om varje elevs möjligheter till en utvecklad undervisning på skolan.
”Linn är otroligt engagerad som lärare och mentor. Som kollega är hon inspirerande, en stötta och en förebild för många. Hennes arbete som förstelärare får en att känna sig delaktig, inspirerad och utmanad. Linn har inspirerat mig att förändra mitt tankesätt och min egen undervisning. Linn får sina elever att ta sig framåt i ett tufft klimat och hon kämpar för dem varje dag. Hon skapar ett lustfyllt lärande.”
– Ebba Ljunggren, kollega
”Hon är perfekto, hon är riktigt bra, hon lär oss mycket!”
– elev i Linns klass
Linn ska använda sitt pris till kompentensutveckling om hur barn och ungdomslitteratur kan användas i undervisningen.
Juryn består av:
Cecilia Nordström – styrelseordförande Berättarministeriet, juryns ordförande
Anna Ekström – tidigare skolminister och generaldirektör för Skolverket
AnnaLinnéa Olsson – skolledare, lärare och mottagare av Pennsvärdet 2023
Linn Borneskog och årets jury: AnnChristin Rothstein, Anna Ekström, Niklas Brismar Pålsson, AnnaLinnéa Olsson, Ingela Korsell och Sanna Horn. Foto: Karl Gabor
AnnChristin Rothstein – skolledare och lärare
Niklas Brismar Pålsson – ämneslärare i svenska och filosofi
Ingela Korsell – författare och lärare
Sanna Horn – program och volontäransvarig Berättarministeriet
Uppdrag:
Att
på ett
lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet.
”Eleverna tyckte att det var väldigt spännande att få besöka universitetet, de var engagerade och entusiastiska, och flera av dem ville ha autografer från forskarna.”
Ett av Berättarministeriets uppdrag är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Våra program tar avstamp i storytelling och det lustfyllda lärandet. Programmen syftar till att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan, inspirera dem till att hitta sin motivation och erövra det skrivna ordet.
Under 2024 har vi erbjudit skolprogrammen Redaktör Schwartz bokutgivning, Den mystiska lådan, Redaktör Schwartz forskningsresa, Bokslukarna, Historiedetektiverna och Uppdrag: Nobelarkivet. Programmen utgår från en lärarhandledning och har stöd av läromedel i form av brev, filmer och artefakter som skickas till klassen. Våra program finns i två versioner: en version som genomförs helt i klassrummet för de skolor som inte har möjlighet att besöka oss, och en version som inkluderar besök på något av våra utbildningscenter. I besöksversionerna lägger medarbetare och volontärer grunden till en story kring redaktör Schwartz på bokförlaget Berättarministeriet. Alla lärare som medverkar med sina klasser i ett program, oavsett version, erbjuds kompetensstärkande stöd i syfte att främja undervisningen bortom programmen.
Under åren har fler än 8 000 lärare och närmare 90 000 elever deltagit i Berättar
ministeriets aktiviteter. I de utvärderingar vi kontinuerligt gör av verksamheten uppger 9 av 10 lärare att de skulle rekommendera Berättarministeriet till en kollega. En del i programmen som ofta lyfts av lärarna är mötet med nya platser. Flera av våra program görs i samarbete med andra samhällsaktörer med ett demokratiskt uppdrag. Några exempel är Redaktör Schwartz forskningsresa, som genomförs i samarbete med Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Historiedetektiverna, som genomförs tillsammans med Hallwylska museet, och Uppdrag: Nobelarkivet, som genomförs tillsammans med Nobel Prize Museum. Genom dessa samarbeten vidgas elevernas värld och de får tillgång till och kunskap om fler samhällsinstitutioner.
Stockholms universitet
Berättarministeriet samarbetar sedan fem år med Karolinska Institutet kring det gemensamt framtagna skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa. Samarbetet och skolprogrammet är bland annat ett sätt för lärosätet att uppfylla den tredje uppgiften, det som även kallas samverkansuppgiften och som handlar om att dela med sig av kunskap till allmänheten. Samarbetet är också ett sätt att på sikt bredda rekryteringen och sänka trösklarna till högre studier för elever från hem utan utbildningstradition.
Dan Sjöstrand, Silvia Gomez Alcalde, Eva Hedlund och Ylva Johansson, forskare vid Stockholms universitet som möter eleverna i Redaktör Schwartz forskningsresa
Från och med höstterminen 2024 har Berättarministeriet utökat samarbetet till att även omfatta Stockholms universitet, och det är nu möjligt för lärare och elever som genomför programmet att besöka forskare på plats på universitetet i Frescati. Under hösten genomförde fem klasser skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa med besök på Stockholms universitet: tre klasser från Sätraskolan i Skärholmen och två klasser från Elinsborgsskolan i Järva.
Vi var med när en av de första förväntansfulla skolklasserna togs emot av professorer och forskarstudenter vid institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet. Eleverna och deras lärare hämtades med buss från skolan och togs emot vid Arrheniuslaboratoriet av professor Eva Hedlund – tidigare verksam vid Karolinska Institutet och som varit med i samarbetet sedan starten – och en handfull forskarstudenter från institutionen.
Eleverna tyckte att det var väldigt spännande att få besöka universitetet, de var engagerade och entusiastiska, och flera av dem ville ha autografer från forskarna.
Även forskarna var nöjda efter de första elevbesöken.
”Allt är så proffsigt och barnen känner sig så speciella och viktiga”
”Det här hade varit min dröm när jag gick i skolan, hade aldrig glömt den här upplevelsen. Det kommer jag inte göra nu heller”
Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och många fler spännande besök hos Eva och hennes forskarkollegor!
Nytt samarbete med Svenska Akademien
Ett nytt skolprogram är under utveckling tillsammans med Svenska Akademien. Svenska Akademien och Berättarministeriet arbetar båda med att främja det svenska språket. Tillsammans utvecklar vi nu ett skolprogram med fokus på språkutveckling och litteratur. Skolprogrammet kommer att kostnadsfritt erbjudas skolor med högt socioekonomiskt index. Programmet ska stärka elevernas språk och ämneskunskaper i svenska, svenska som andraspråk och samhällsvetenskapliga ämnen. Utgångspunkten är läsning och språkförståelse. Programmet undersöker vad litterära verk lär oss, hur litteraturen reflekterar samhället
över tid och hur litteratur kan fortsätta vara relevant långt efter sin tillblivelse. Programmet ökar tillgängligheten till kultur för elever som ofta kommer från familjer som saknar utbildningstradition. Skolprogrammet inkluderar också kompetensutveckling som stärker lärarens undervisning.
”Svenska Akademien har de senaste tio åren alltmer engagerat sig i ungas läsning. Vi har höga tankar om vad Berättarministeriet har uppnått och gläder oss åt det samarbete vi nu ingår.” Mats Malm, ständig sekreterare
Dilsa DemirbagSten och Mats Malm.
Foto: Kate Gabor
1. Skolledare och lärare på Harads skola, Boden, tillsammans med Sanna Horn och Maria Wallin från Berättarministeriet.
2. Utställningen av verket på Malmö Konstmuseum firades tillsammans med eleverna som skapat det. Fotograf: Mats Persson
Norrbotten
Den ojämlika skolan är inte bara, eller ens främst, ett problem som återfinns i storstadsregionerna – problemet är minst lika utbrett och akut i glesbygd. Med anledning av detta etablerade sig Berättarministeriet i början av året i Norrbottens 14 kommuner med syfte att erbjuda högindexskolor i regionen vårt lärarstöd. Institutansvarig och programansvarig träffade lärare och skolledare från skolor i Haparanda, Kalix och Luleå på plats för att informera om Berättarministeriets kostnadsfria skolprogram och lärarstöd till högindexskolor.
Vi fick ett fint mottagande i regionen, och i slutet av oktober arrangerade Berättarministeriet sin första lärarkonferens i Norrbotten, i Luleå, på temat ”Läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling”. Intresset för konferensen var mycket stort och de 180 platserna fylldes snabbt med lärare och skolledare från ett trettiotal skolor runtom i Norrbotten.
Deltagarna fick bland annat lyssna på Agneta Gulz (kognitionsforskare), Tobias Aspelin (skådespelare) och Eric Haraldsson (skolbibliotekarie), som delade med sig av den senaste forskningen och praktiknära exempel från skolans värld.
Berättarministeriet etablerade sig i Norrbotten under vårterminen 2024, och under höstterminen bokade lärare i regionen 53 skolprogram för sina elever.
Barnens invigning i Malmö
I februari 2024 tog vi emot de första klasserna till vårt utbildningscenter i Malmö, som öppnade under hösten 2023. Sedan dess har utbildningscentret varit fulltecknat: 85 klasser har besökt oss på plats och lika många klasser från Malmös storstadsregion har gått våra skolprogram i klassrummet. I maj bjöd vi även in fyra klasser till invigning på torget, där de bland annat fick hjälpas åt att skriva Världens längsta berättelse om Malmö. Berättelsen ställdes senare ut på Malmö Konstmuseum, och skaparna bjöds in på vernissage för att skåla för verket. Deltog vid vernissagen gjorde även museichef Kirse JungeStevnsborg och ordföranden för Malmö stads kulturnämnd, Janne Grönholm, som också var med och talade vid invigningen.
Älvsborg
Tack vare samarbete med Länsförsäkringar Älvsborg utökade vi mot slutet av 2023 vårt erbjudande till att gälla även skolor med högt socioekonomiskt index i region Älvsborg. Särskilt prioriterade i detta samarbete är skolor med högt socioekonomiskt index i Trollhättan, Borås och Vänersborg.
Mycket fokus har det första året av samarbetet legat på att upparbeta relationer med skolorna i en, för Berättarministeriet, ny region. Under 2024 registrerades sig runt 100 lärare i Älvsborgsregionen hos Berättarministeriet och drygt 50 klasser tog del av våra skolprogram, varav hälften kom från de prioriterade kommunerna Trollhättan, Borås och Vänersborg.
Barnen hjälps åt att skriva Världens längsta berättelse om Malmö.
Fotograf: Mats Persson
Kirse JungeStevnsborg, museichef Malmö Konstmuseum, Janne Grönholm, ordförande Malmö stads kulturnämnd, och Amanda Bååth, regionansvarig Berättarministeriet, samlade vid barnens verk på Malmö Konstmuseum.
Fotograf: Mats Persson
Maria Wallin, regionansvarig Göteborg och Linn Blakstvedt, hållbarhetsansvarig Länsförsäkringar Älvsborg
”Särskilt
roligt är det att få diskutera undervisning med mina kompetenta kollegor och tillsammans skapa lektionsmaterial som används av lärare.”
Möt en medarbetare – Marika Påhlsson
Marika Påhlsson arbetar som projektledare för läromedel på Berättarministeriet i Göteborg.
Vad jobbar du med?
Jag arbetar med att revidera och utveckla lärarhandledningar för våra skolprogram. Det innebär både att uppdatera befintligt material och att skapa nya handledningar för helt nya program. Jag jobbar också med elevmaterialet och artefakterna som hör till programmen.
Hur kom det sig att du sökte dig till Berättarministeriet?
Det var lite av en lyckosam slump. Jag hade känt till Berättarministeriet i flera år genom tidigare kollegor som besökt verksamheten. När jag började leta mer aktivt efter nya utmaningar utanför skolan fick jag upp ögonen igen för verksamheten genom ett nyhetsbrev från Akademibokhandeln, där de skrev att de var ny stolt partner till Berättarministeriet. Då gick jag in på Berättarministeriets hemsida och såg att det fanns en ledig tjänst. Jag sökte direkt, och här är jag!
Du började som utbildningsledare, men har nu en annan roll?
Ja, jag var utbildningsledare på utbildningscentret i Gamlestaden i Göteborg i två år, där jag träffade skolklasser varje dag och
arbetade väldigt handson med undervisningsaktiviteten. Sedan ett år tillbaka har jag en ny roll som projektledare för läromedel. Det är en tjänst som inte fanns tidigare, så jag har varit med och format innehållet tillsammans med mina kollegor. Att få arbeta med lärarhandledningar på heltid har varit både lärorikt och väldigt roligt.
Har du något speciellt minne från 2024 som du vill dela med dig av?
Ja, att vi etablerade oss i Norrbotten sticker verkligen ut. Jag blev kontaktperson för lärarna där när vi började arbeta med kommunerna i regionen. En minnesvärd dag reste jag och en kollega till Luleå och vidare till Haparanda i snöstorm för att träffa lärare. Trots vädret blev vi otroligt välkomnade – med fika, headset, mikrofoner och engagerade lärare som var så öppna och nyfikna. Vi skämtade om att vi kände oss som rockstjärnor! Det blev ett lyckat möte som ledde till många bokningar, även om resan tillbaka till Luleå i snöstorm var lite utmanande.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Mina dagar är väldigt varierade. Vissa dagar sitter jag mycket med textarbete – jag skriver och reviderar manus till lärarhandledningar och lektionsplaneringar. Andra dagar har jag många möten med projektteam där vi brainstormar om lektionsupplägg
och vilket material som ska användas. Jag har också möten med pedagogteamet, och ibland hoppar jag in på utbildningscentret om det behövs extra hjälp. Det är en fin blandning av planering, textarbete och samarbete med kollegor.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Det är variationen och flexibiliteten. Jag trivs med att få arbeta med så många olika saker och att hela tiden utvecklas. Särskilt roligt är det att få diskutera undervisning med mina kompetenta kollegor och tillsammans skapa lektionsmaterial som används av lärare. Att få vara en del av den processen är otroligt givande.
Finns det några utmaningar? Absolut. Eftersom jag själv inte längre är i klassrummet kan det vara svårt att veta
exakt hur våra lektionsplaneringar fungerar i praktiken. Vi måste visualisera och gissa hur det kommer att fungera, även om vi har mycket erfarenhet att luta oss mot. Som tur är får vi bra feedback från lärarna som genomför våra program, så vi kan justera och förbättra när det behövs.
Var befinner sig Berättarministeriet om fem år, om du får önska fritt?
Jag hoppas att vi har ännu fler program för olika årskurser, inte minst för högstadiet, och inom fler ämnen, som SOämnena. Det vore också fantastiskt om vi hade öppnat fler utbildningscenter och nådde ännu fler lärare och elever på skolor med högt socioekonomiskt index över hela landet. Det är en dröm jag hoppas blir verklighet!
Uppdrag: Att ge barn och unga tillgång till engagerade och närvarande vuxna utöver lärare och föräldrar.
Över 3 000 volontärer har gått Berättarministeriets grundutbildning.
Att vara volontär
Att vara volontär på Berättarministeriet är ett enkelt men viktigt uppdrag. Som volontär ger man barn och unga tillgång till en närvarande och engagerad vuxen som lyssnar, uppmuntrar och inspirerar. Sedan starten 2011 har 90 000 barn deltagit i Berättarministeriets skolprogram, och över 3 000 volontärer har gått Berättarministeriets volontärutbildning. Av dem är cirka 400 i dag aktiva volontärer som regelbundet deltar i verksamheten. Våra partner Akademibokhandeln och Pocketshop har genom sina nyhetsbrev varit till stor hjälp i att nå ut till potentiella nya volontärer, och inte minst i att sprida information om de volontärdagar vi genomförde i mitten av januari. Volontärdagarna bestod av digitala lunchföreläsningar då vi fördjupade oss i vad uppdraget som volontär innebär, vilken effekt det har för lärare och elever och hur vi kan använda gestaltning för ett ökat lärande. Under 2024 utbildades 302 nya volontärer, digitalt eller på plats i våra utbildningscenter – volontärer som är avgörande för vårt uppdrag och bidrar till vår vision: ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
Bokmässan
På Bokmässan i Göteborg i september arrangerade och medverkade Berättarministeriet i tre fullsatta seminarier.
Varför är det viktigt att hela Sverige läser?
Skolminister Lotta Edholm, kulturminister Parisa Liljestrand, författaren Magnus Utvik och Sven Hagströmer, medgrundare av
Berättarministeriet, diskuterade hur förmågan att uttrycka sig i skrift kan förändra såväl människors liv som hela samhället, under ledning av Dilsa DemirbagSten.
Läslistor till hela landet – lösningen på läskrisen?
Läsningen är ojämnt fördelad i landet. Joakim Malmström, generaldirektör Skolverket, Olle Nordberg, lektor i litteraturvetenskap, och Katarina Henriksson, lärare, diskuterade frågan med Dilsa DemirbagSten som moderator.
Läskris? Inte i Vännäs.
Stadigt toppar den västerbottniska orten Vännäs statistiken över flest bibliotekslån per person. Hur går det till? Erik Enström, biblioteks och kulturchef i Vännäs, AnnaLena Hedman, bibliotekarie, Linnéa Lindsköld, forskare och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning, och Dilsa DemirbagSten, generalsekreterare Berättarministeriet, utforskade frågan under ledning av moderator Helena Björnwall Åström, regionbibliotekschef Västerbotten.
Berättarministeriet stod också återigen värd för en lunch med kulturminister Parisa Liljestrand som hedersgäst. Även Norges kultur och likestellingsminister Lubna Jaffery liksom ärkebiskop Martin Modéus hedrade oss med sin närvaro, tillsammans med flera av Berättarministeriets partner och vänner.
1. Varför är det viktigt att hela Sverige läser?
Dilsa DemirbagSten, skolminister Lotta Edholm, Magnus Utvik, kulturminister Parisa Liljestrand och Sven Hagströmer.
Foto: Kate Gabor
2. Ärkebiskop
Martin Modéus
Foto: Kate Gabor
3. Sven Hagströmer, Norges kulturminister Lubna Jaffery, kulturminister Parisa Liljestrand, Dilsa DemirbagSten och ambassadör Aud Kolberg.
Foto: Kate Gabor
”Det jag uppskattar allra mest är möjligheten att uppmuntra barnens kreativitet och få se vilken glädje det ger dem. Den omedelbara feedbacken från barnen när de skapat något de är stolta över är ovärderlig.”
Möt en volontär – Pär Borg
Pär Borg är volontär på utbildningscentret i Husby.
Hur länge har du varit volontär på Berättarministeriet?
Jag har varit volontär i två år och har precis påbörjat mitt tredje år.
Hur kom du i kontakt med Berättarministeriet?
Jag är ganska säker på att jag såg en annons i Svenska Dagbladet och tyckte att det lät intressant. Det var medan jag fortfarande arbetade. När jag sedan gick i pension ville jag hitta något meningsfullt att göra. Jag har alltid haft ett stort intresse för att berätta historier, och tanken på att hjälpa barn att utveckla sitt språk kändes viktig. Språket är ju själva grunden för all annan inlärning, och en förutsättning för att kunna göra sig förstådd och fungera i samhället.
Du är en av våra mest aktiva volontärer. Vet du själv hur många pass du har deltagit i?
Ingen aning! Men jag försöker delta minst en gång i veckan, ofta två. Jag bor nära, så det är enkelt att ta sig dit. Med cykel tar det bara 20 minuter till Husby. Och jag har i dagsläget inget annat åtagande på förmiddagarna, så då känner jag att jag gärna ställer upp.
Vad uppskattar du mest med att vara volontär?
Det är så enkelt och välorganiserat. Man behöver egentligen bara dyka upp, kliva in i berättelsen och fokusera på barnens kreativitet och skapande. Dessutom är det väldigt trevligt att samarbeta med de andra volontärerna. Men det jag uppskattar allra mest är möjligheten att uppmuntra barnens kreativitet och få se vilken glädje det ger dem. Den omedelbara feedbacken från barnen när de skapat något de är stolta över är ovärderlig. Nästan varje gång jag går hem känner jag att det har varit både givande och meningsfullt.
Finns det några utmaningar med volontärskapet?
Ibland kan det vara svårt att nå fram till ett barn, särskilt om det känns som att kommunikationen inte riktigt fungerar i början. Men när man väl bryter isen och når fram är det otroligt givande, särskilt i situationer där det till en början kändes svårt. Som volontär får man också möjlighet att konfrontera sina egna fördomar, vilket är väldigt nyttigt.
Vad skulle du säga till någon som funderar på att bli volontär?
Prova! Man behöver inte ha varit lärare eller ha någon pedagogisk bakgrund. Jag hade
ingen sådan erfarenhet själv, förutom att jag varit aktiv i idrottssammanhang.
Men jag insåg snabbt hur viktigt det är med vuxna som kan bidra till barnens utveckling. Om man har varit engagerad i sina egna barns fritidsaktiviteter känner man nog igen värdet i detta. Så det spelade väl också in när jag valde ett volontärskap där jag kan bidra med den biten för barnen.
Du deltog på Berättarministeriets konferens om kreativitet i undervisningen. Hur var det att vara volontär i det sammanhanget?
Det var verkligen jätteroligt! Det var kul att få arbeta tillsammans med andra volontärer i ett helt nytt sammanhang och samtidigt få tillfälle att lyssna på inspirerande före
läsningar. Man fick en tydlig bild av vilken viktig roll Berättarministeriet fyller, och hur organisationen strävar efter att bidra i utbildningsfrågor. Det var spännande att se verksamheten ur ett annat perspektiv och att få höra om framtida satsningar. Dessutom var hela arrangemanget mycket professionellt genomfört.
Hur skulle du vilja att verksamheten utvecklas framåt?
Jag vet att Berättarministeriet arbetar för att sprida sitt budskap och skapa opinion kring utbildningsfrågor, och det tycker jag är en bra utveckling. Jag skulle gärna se att verksamheten når ännu fler glesbygdskommuner och att man utvecklar fler program för högstadieelever.
Uppdrag: Att sprida erfarenhet
från verksamheten.
Våra nationella lärarundersökningar görs på olika teman men har alla syftet att sprida kunskap om de specifika behov som lärare på skolor med högt socioekonomiskt index har.
Det fjärde av Berättarministeriets uppdrag är att sprida erfarenhet från verksamheten.
På så sätt vill vi medverka till att fler kan dra nytta av det arbete vi gör och använda sig av de kunskaperna inom sina verksamhetsområden. Det är Berättarministeriets institut som ansvarar för att samla, analysera och sprida kunskap och erfarenhet från våra skolprogram och vår kompetensstärkande verksamhet.
Utöver kontinuerlig utvärdering av Berättarministeriets lärarstöd ansvarar institutet även för våra nationella lärarundersökningar. Undersökningarna görs på olika teman men har alla syftet att sprida kunskap om de specifika behov som lärare på skolor med högt socioekonomiskt index har.
Landsbygdsriksdagen
I juni medverkade Berättarministeriet under Landsbygdsriksdagen, som arrangeras vartannat år i regi av riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Årets upplaga hölls i Nyköping, och Berättarministeriet deltog med seminariet Har vi gett upp om barnen i glesbygd?
Seminariet inleddes med en presentation av Berättarministeriets skolkarta, pedagogik och digitala plattform för lärarstöd. Därefter vidtog ett samtal mellan Monika Ingvall,
förvaltningschef i Haparanda kommun, och Josefin Öberg, lärare och samordnare på Glesbygdsskolenätverket, under ledning av Axel Eklund från Berättarministeriet.
Svårigheten att rekrytera lärare, övergångar mellan småskola och centralskola och problemen med vikande elevunderlag var några ämnen som behandlades – men här gavs även fina exempel på kreativa och inspirerande lösningar och positiva tendenser som de medverkande mött i sina respektive värv.
Josefin Öberg berättade om Glesbygdsskolenätverkets arbete med att informera om och nyansera bilden av glesbygdsskolan. Det görs bland annat genom att utöka det kollegiala utbytet för de lärare som inte har det naturligt inom ordinarie skolverksamhet. I frågan om lärarrekrytering gav Monika Invall ett glädjande exempel: ”När vi nyligen rekryterade en ny lärare till Haparanda så valde hen att flytta upp med hela sin familj – det innebär, förutom ett ökat elevunderlag, även ökade skatteintäkter till kommunen.”
Berättarministeriets medverkan på Landsbygdsriksdagen är ett led i arbetet med att sprida verksamheten till skolor med stora behov, oavsett geografisk hemvist.
1. Berättarministeriets styrelse och ledningsgrupp tillsammans med representanter från OECD.
2. Åsa Westlund (S), Maria Wallin, David Lindberg (stadssekreterare Utbildningsdepartementet), Dilsa DemirbagSten, Josefin Malmqvist (M) vid seminarium i samband med rapportsläpp.
3. Axel Eklund, Monika Ingvall och Josefin Öberg på Landsbygdsriksdagen.
1. Duncan Crawford, Robert Harris, Bill Lucas, Yulia Kovas, Anders Ynnerman, Peter Gärdenfors, Niklas BrismarPålsson, Ronald Beghetto och Dilsa DemirbagSten.
Foto: Karl Gabor
2. Talarnas artefakter.
Foto:Karl Gabor
3. Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson och utbildningsminister Johan Pehrson.
Foto: Karl Gabor
4. Duncan Crawford, Bill Lucas, Celeste O’Callaghan och Ronald Beghetto.
Foto: Karl Gabor
Berättarministeriet och OECD OECD har under året uppmärksammat Berättarministeriets insatser. I april medverkade Maria Wallin, institutansvarig på Berättarministeriet, som paneldeltagare på OECD:s webbinarium om kreativitet i klassrummet. Därefter bjöds Berättarministeriets styrelse och ledning in till OECD i Paris för att presentera verksamheten och vår senaste lärarundersökning om kreativitet i undervisningen för 300 medarbetare på OECD.
Berättarministeriet deltog även under OECD:s publiceringsseminarium av den tredje volymen av PISA 2022 – Creative Minds, Creative Schools, där exempel från vår verksamhet lyftes: ”In a few countries, initiatives to promote creative thinking have been explicitly targeted towards engaging students from disadvantaged backgrounds. For example, in Sweden, the Berattarministeriet (or “Ministry of Storytelling”) is a nonprofit organisation that has supported teachers to nurture creativity in children in primary schools since 2011, targeting disadvantaged communities and focusing on the practice of storytelling…”.
Representanter för PISA/OECD medverkade även vid ett seminarium arrangerat av Berättarministeriet och i flera programpunkter på den internationella konferens vi arrangerade tillsammans med Karolinska Institutet i Aula Medica.
Rapportsläpp
I september bjöd Berättarministeriet in till ett webbinarium för att presentera rapporten Kreativa inslag i undervisningen främjar elevernas lärande. Rapporten kommenterades av Mario Piacentini från PISA/OECD, och därefter följde en paneldiskussion med David Lindberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Åsa Westlund (S) och Josefin Malmqvist (M) från riksdagens utbildningsutskott. Rapporten, som är framtagen i samarbete med Ramboll, undersöker lärares syn på och effekter av kreativitet i undervisningen. Det framkommer att det i de 124 skolor som deltagit i undersökningen finns en samsyn kring den positiva nyttan av kreativitet i undervisningen. Det framkommer också att det finns en diskrepans mellan upplevt användande, förutsättningar och positiva effekter av kreativa inslag i undervisningen. Rapporten finns tillgänglig på svenska och engelska på Berättarministeriets hemsida.
”Kreativa inslag i undervisningen främjar elevernas lärande på olika sätt och det gynnar även relationsskapandet. Båda aspekter bidrar till att bättre kunna förstå olika elevgruppers olika behov.”
”Med kreativa arbetssätt får man med sig alla elever, även elever med större svårigheter. Alla elever får känna att de kan lyckas och lyckas med något varje dag.” ur rapporten
Internationell konferens
I samarbete med Karolinska Institutet arrangerade Berättarministeriet i november en internationell tvådagarskonferens i Aula Medica på temat ”Rethinking Creativity in Education – A Solution for 21st Century Challenges?”. Konferensen riktade sig till utbildningsaktörer, skolledare, lärare, forskare, doktorander och beslutsfattare inom utbildningssektorn. Utbildningsminister Johan Pehrson invigningstalade och dagarna modererades av Ronald A. Beghetto från Arizona State University och Duncan Crawford från OECD. Bland talarna fanns bland andra Mara Krechevsky, Harvard Graduate School of Education, Peter Gärdenfors, Lunds universitet, och Andreas Schleicher, OECD.
Det blev två intensiva dagar då kreativitet i undervisningen belystes från olika håll, såväl i föredrag som i paneldiskussioner och genom best practiceexempel. Några slutsatser från konferensen:
Betydelsen av kreativitet och bildning
• Kreativitet ses som avgörande för personlig utveckling och samhällsframsteg.
• Grundläggande kunskap är en förutsättning för kreativitet, och utbildning bör balansera faktainlärning med kreativa processer.
• Kreativitet har en central roll i teknik och forskning, likväl som i konstnärliga yrken.
Insikter kring utbildningssystemet
• Barn i yngre åldrar lär sig bättre genom traditionella verktyg (böcker och papper) än genom digitala medier.
• Fokus på att stärka grundläggande färdigheter som matte och läsning utan att utesluta kreativitet.
• Skolan bör uppmuntra misslyckanden som en del av den kreativa processen.
Kreativitet i ett globalt perspektiv
• Flera länder, exempelvis Wales och Irland, integrerar kreativitet i sina läroplaner.
• Kreativitet har potential att minska ekonomiska och utbildningsmässiga klyftor och främja demokrati.
• Nyfikenhet, tålamod och förmågan att anta olika perspektiv är viktiga för kreativ utveckling.
AI och kreativitet
• AI kan vara ett kraftfullt verktyg för att stödja kreativitet men ska inte ersätta den mänskliga förmågan.
• Viktigt att använda AI med ett syfte, som komplement till – inte ersättning för – läraren.
Foto: Kate Gabor Best practice
• Berättarministeriets och Karolinska Institutets STEMsamarbete, där elever får kontakt med verksamma forskare.
• Hur Irlands skolsystem integrerar kreativitet genom nationella ramverk, lärarutbildning och samarbeten mellan skolor och yrkesverksamma.
• Reggio Emiliaprojektet visade hur barn kan skapa och lära genom grupparbete och reflektion, som att skapa kartor över städer.
• Visualiseringsprojektet Wisdome möjliggör häpnadsväckande upplevelser – som att skapa en dinosaurie och undersöka kroppens insida – och engagerar såväl barn som vuxna i vetenskap och teknik liksom innehållsbaserat lärande.
Insikter
• Utbildning ska ses som ett livslångt lärande, där lärare och skolledare spelar en nyckelroll.
• Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan mätning av kreativitet och att ge elever utrymme för oväntade och spontana idéer, och att göra fel.
• Kreativitet och traditionell kunskap är inte motsatser utan bör komplettera varandra för att skapa en meningsfull utbildning.
Samtliga föredrag finns att ta del av på Berättarministeriets hemsida.
Besök i våra utbildningscenter
Vi är alltid glada att få ta emot besök i våra utbildningscenter. Det ger en större inblick och förståelse för vårt arbete att vara med och med egna ögon uppleva miljön och hur barnen interagerar med storyn.
Statsrådet Johan Pehrson
I mars fick vårt utbildningscenter i Hagsätra besök av statsrådet Johan Pehrson. Efter en presentation av verksamheten träffade statsrådet volontärer och mötte barnen i klass 2 från Magelungsskolan.
”Vi vet att skolan är den viktigaste utjämnaren, möjliggöraren vi har i Sverige. Det finns inga avdrag eller bidrag som politiker kan kompensera en missad skolgång med. Därför är fokus på att tidigt lära sig läsa och skriva så viktigt för då klarar man de andra ämnena också. Och barn får en bättre möjlighet att ta tillvara sin egen framtid med mer egenmakt att kunna förverkliga små och stora drömmar”,
Johan Pehrsons svar på frågan om skolans roll som demokratisk institution.
Vänsterpartiets partiledare I april besökte Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar vårt utbildningscenter i Husby. Partiledaren fick veta mer om vår verksamhet, samtala med våra volontärer och prata läsning och skrivande med barnen i åk 2 på Kvarnbyskolan. Så här svarade partiledaren på frågan vad hon tar med sig från besöket:
”Att barnen redan från början sitter på så mycket kreativitet, fantasi och berättarglädje, och vikten av att ta tillvara på det. Det finns många vuxna här, barnen får en helt ny värld de kommer in i, det känns spännande och roligt och ger energi att skriva, läsa och dela med sig av det de känner att de kan och vet. Det stärker självförtroendet.”
Ledamot utbildningsutskottet I maj fick vi besök i Husby av Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet. Efter en presentation av verksamheten fick Josefin träffa volontärer och elever från en högstadieklass som genomfört vårt skolprogram Historiedetektiverna.
”Det har varit fantastiskt inspirerande att vara här idag. Jag tar med mig otroligt mycket, men framför allt vikten av kreativitet. Kreativitet för att bidra till berättande och till mod för att utveckla inte minst språkkunskaperna.”
Josefin Malmqvist efter besöket.
Socialdemokraternas partiledare I september kom Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på besök till vårt utbildningscenter i Göteborg tillsammans med partiets kulturpolitiska talesperson Lawen Redar. De fick en presentation av verksamheten, samtala med volontärer och träffa klass 5B från Ryaskolan.
”Det var ett fantastiskt möte med jättehärliga ungdomar och barn. Jag tar med mig inte minst hur kreativiteten är en viktig del i lärandet.”
Magdalena Andersson efter besöket.
Samarbete med Folkuniversitetet
I syfte att verka som en kunskapsgenererande samhällsaktör samarbetar Berättarministeriet med Folkuniversitetet. Samarbetet har under verksamhetsåret mynnat ut i tre seminarier: två i Stockholm och ett i Malmö. Alla tre tillfällena anordnades i hybridform, så att deltagare kunde välja att delta digitalt eller på plats. Samtliga seminarier har haft barns och ungas utbildning som tema i någon form.
Det första seminariet, Jämlik skola – glappet mellan stad och landsbygd, handlade om de ökande skillnaderna i resultat mellan skolor inom Sverige som den senaste PISArapporten pekar på.
Nästa seminarium, på temat Stulet fokus –eller ökad repertoar, tog avstamp i Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer kring barns och ungas skärmtid. I årets sista
seminarium, Bildning som motståndskraft i en tid av artificiell intelligens, handlade samtalet om hur vi kan förmedla kritiskt tänkande till en yngre generation som levt med skärmar i hela sitt liv och vant sig vid snabba svar.
Stockholms universitet
Under 2024 inleddes en forskningsstudie kring Berättarministeriets metod vid Stockholms universitet. Studiens mål är att belysa hur skolprogrammen bidragit till elevernas utveckling och lärarnas undervisning. Under hösten genomfördes djupintervjuer med lärare som tagit del av Berättarministeriets erbjudande under ledning av Carina Wikman, universitetslektor och doktor i specialpedagogik. Genom att identifiera styrkor och förbättringsområden i programmen kan Berättarministeriet fortsätta att utveckla sitt erbjudande till lärare på skolor med låga studieresultat.
Terese Bengard från Hela Sverige ska leva, Björn Åstrand, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och Dilsa DemirbagSten.
”För mig är det viktigaste med verksamheten att Berättarministeriet erbjuder en verktygslåda för hur man kan bedriva utbildningen både praktiskt och pedagogiskt.”
Möt en styrelseledamot – Dan Brändström
Dan Brändström är ledamot i Berättarministeriets styrelse sedan 2020. Han är statsvetare och erhöll professors namn av regeringen år 2001. Han har tidigare varit verksam som universitetslektor, studierektor, prefekt och rektor vid Socialhögskolan i Umeå. Åren 1993–2006 var han verkställande direktör för Riksbankens jubileumsfond.
Hur kom du i kontakt med Berättarministeriet?
Jag kom i kontakt med verksamheten genom Dilsa DemirbagSten, Berättarministeriets generalsekreterare. Jag och Dilsa lärde känna varandra då vi båda satt i styrelsen för Linnéuniversitetet. När jag fick frågan om att bli ledamot i Berättarministeriets styrelse tackade jag genast ja! Jag har intresserat mig för utbildningsfrågor större delen av mitt liv, och har i flera av mina tidigare roller, bland annat som utbild
ningslektor och rektor, arbetat mycket med dessa frågor. Jag tackade dessutom ja för att just Dilsa ledde organisationen. Jag känner stort förtroende för henne och förstod att det skulle bli skulle bli något bra av detta.
Vad är det viktigaste med verksamheten?
För mig är det viktigaste med verksamheten att Berättarministeriet erbjuder en verktygslåda för hur man kan bedriva utbildningen både praktiskt och pedagogiskt. En annan viktig aspekt är det att Berättarministeriet framhåller att det är nödvändigt att förena lust med lärande för att lyckas på lång sikt.
Berättarministeriet i siffror
av Sveriges elever går ut grundskolan utan behörighet att söka till gymnasiet 15 %
Kommuner med program 2024
Under 2024 skickades omkring 500
programpaket med material till skolor runt om i Sverige från vår distributionslokal.
av högindexskolorna i storstadsregionerna har tagit del av något av Berättarministeriets skolprogram mellan 2022 och 2024.
Antal kommuner Berättarministeriet jobbar med har ökat med
413 %
sedan 2022
Antal klasser som gått program har ökat med
198 %
sedan 2022
814 skolklasser
genomförde något av Berättarministeriets skolprogram 2024.
Det är en ökning med 66 % från 2023 års
491 klasser – och en ökning med 200 % från 2022.
1 362 lärare
har tagit del av Berättarministeriets skolprogram 2024
Ökning med 45 % från 2023
17
595 elever
har tagit del av Berättarministeriets skolprogram 2024
Ökning med 76 % från 2023
179
olika skolor
har tagit del av Berättarministeriets skolprogram 2024.
Ökning med 74 % från 2023
Under året deltog sammanlagt nära 600 lärare
på våra lärarkonferenser.
Närmare
90 000 barn och över
8 000
lärare
har genomfört våra skolprogram och tagit del av vårt lärarstöd.
303
nya volontärer utbildades 2024
av lärarna skulle rekommendera Berättarministeriet till en kollega
Under 2024 engagerande sig våra volontärer
8 000
timmar
Sedan starten 2011 har fler än
3 000 volontärer
bidragit med sin tid på Berättarministeriet.
Medianvolontären var med vid
Snittvolontären var med vid skolprogram skolprogram 4 6
99 %
99 %
95 %
94 %
Vi medverkade under året på
3 seniorfestivaler
i Göteborg, Malmö och Stockholm. Stort tack till våra volontärer som var med och informerade om verksamheten!
av volontärerna upplever att uppdraget som volontär på Berättarministeriet är tydligt
av volontärerna har förtroende för Berättarministeriet som organisation
av volontärerna skulle rekommendera andra att bli volontär på Berättarministeriet
av volontärerna är motiverade att fortsätta som volontärer på Berättarministeriet
22 talare
från fem länder medverkade på vår internationella konferens.
98 % av deltagarna på konferensen bekräftade i utvärderingen att de fick med sig kunskaper som kommer att vara dem till hjälp framåt.
Resultaträkning
Verksamhetsintäkter
Resultat från finansiella poster
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Eget kapital och skulder
Kortfristiga skulder
Förändringar i eget kapital
Belopp vid
Förslag till disposition av årets resultat
Styrelsen föreslår att årets resultat disponeras så att i ny räkning överförs: Balanserat resultat
Utvärdering och utveckling av Berättarministeriets skolprogram
Enligt Skollagen är det läraren som bedömer sina elevers förmågor. Därför är det också läraren som utvärderar vilken effekt
Berättarministeriet har för eleverna. Varje termin genomförs utvärderingar av program med återkoppling från deltagande lärare, vilket ger underlag för nödvändiga anpassningar och förbättringar. Utvärderingarna genomförs i samarbete med Ramboll Management Consulting med grund i OECD:s utvärderingskriterier. Effekten utvärderas både kvantitativt och kvalitativt.
Den kvantitativa utvärderingen görs genom en enkät som belyser programmens inne
Referensgruppen:
Per Kornhall, Linda Masalkovski, LarsGöran Jacobsson, Marie Nyberg, Christina Cepeda, Carina Abrahamsson, AnnaKristina Jerlhag
håll och uppbyggnad och vilka resultat som lärarna upplever i elevernas prestationer. De kvantitativa målen för kompetensutveckling och stödmaterial är tydliga: Att minst 85 procent av deltagarna rekommenderar programmen till sina kollegor, och att minst 9 av 10 deltagande lärare anser att programmen är ett effektivt stöd i deras undervisning.
Den kvalitativa utvärderingen görs i form av intervjuer och lärande samtal. Alla deltagande lärare bjuds in till ett eller flera lärande samtal med någon av Berättarministeriets utbildningsledare, som alla
är legitimerade lärare. Därtill gör Ramboll djupgående intervjuer med utvalda grupper av lärare.
Lärarnas samlade erfarenhet, som omfattar exempel från den dagliga undervisningen och reflektioner över det egna professionsutövandet, utgör grundvalen för alla Berättarministeriets kompetensstärkande insatser. Detta möjliggör ett kollegialt erfarenhetsutbyte inte bara inom den egna skolans väggar, utan också i en vidare krets av lärare som delar liknande utmaningar och förutsättningar.
Sedan starten 2011 har över 8 000 lärare deltagit i utvecklingen och utvärderingen av Berättarministeriets skolprogram för att säkerställa att dessa möter skolornas komplexa behov och främjar elevernas språkoch kunskapsutveckling. Från november 2011 och fram till december 2024 har 90 000 elever deltagit i Berättarministeriets skolprogram.
Samtliga läromedel, stödmaterial och kompetensstärkande insatser utvecklas i nära samarbete med skolor och lärare för att tillgodose deras behov och med hänsyn till de specifika förutsättningar som råder i skolor med högt socioekonomiskt index. Utvecklingen sker i enlighet med Berättarministeriets utvärderingsmetoder och bygger på de teorier och den beprövade erfarenhet som utgör grunden för programmen.
Berättarministeriets pedagoger ansvarar för utvecklingen av läromedlen, inklusive lärar och elevmaterial. Detta sker i samråd med och på förfrågan av lärare för att säkerställa att programmen är relevanta och ändamålsenliga. Inför utvecklingen av ett nytt program eller läromedel genomförs informationsträffar och analyser av tidigare lärarenkäter. Det borgar för att läromedlen har en stark förankring i kursplanen och möter kunskapskraven för respektive årskurs. För att säkerställa hög kreativ höjd och kvalitet deltar manusförfattare, redak
törer, scenografer, utbildningsdesigners och andra experter i processen.
Att Berättarministeriets stöd till skolorna 2024 gav önskad effekt bekräftas både i de kvantitativa och de kvalitativa utvärderingarna. Utvärderingar av programverksamheten 2024 visar att lärarna i hög grad (3,59 på en 4gradig skala) uppskattar skolprogrammen. De har varit ett stöd i undervisningen och har i hög grad stärkt elevernas språkfärdigheter, utvecklat deras kreativa och kritiska tänkande och stärkt tilltron till den egna förmågan. Dessa resultat stämmer överens med tidigare års utvärderingar.
Referensgrupp
Berättarministeriets referensgrupp består av skolledare från skolor med högt socioekonomiskt index och ordföranden för läromedelsförfattarnas förbund. Referensgruppens huvudsyfte är att samla representanter från utbildningsväsendet för utbyte av kunskap och erfarenhet och på så sätt säkra och utveckla Berättarministeriets stöd till lärare. Gruppen träffades i oktober för att diskutera hur Berättarministeriet kan fortsätta vara ett stöd i den dagliga undervisningen, där fokus ligger på det praktiknära arbetet.
Sedan starten 2011 har över 8 000 lärare deltagit i utvecklingen och utvärderingen av Berättarministeriets skolprogram
Framåtblick
Berättarministeriets vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet. En grundförutsättning för det är att alla barn, oavsett bakgrund, får en god och jämlik utbildning. Vi vet att många svenska skolor, både i storstäder och glesbygd, står inför utmaningar när det gäller att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Vårt långsiktiga mål är att nå ut till Sveriges samtliga skolor med stora behov för att främja skolans kompensatoriska uppdrag. Som ett led i att långsiktigt stärka lärares undervisning ingår Berättarministeriets beprövade metod genom en pilotutbildning i den första svenskdidaktiska kursen på grundlärarprogrammet för F–3 och 4–6 på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Under 2024 har vi därför fortsatt vårt arbete med att expandera bortom storstadsregionerna, med Norrbotten och Älvsborg i fokus som första steg. Parallellt med detta har vi fördjupat vårt arbete med skolor i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi har med andra ord tagit ytterligare ett kliv mot Berättarministeriets avsikt att finnas tillgängligt på nationell nivå, för alla lärare och elever som behöver det.
Efter att kraftigt ha expanderat tre år i rad, vad gäller antal klasser, skolor och kommuner, är fokus nästa år främst att fördjupa stödet till de skolor och kommuner där vi redan finns. Därefter ämnar vi utvidga verksamheten till fler delar av landet.
Hittills har inte den pågående expansionen påverkat resultaten från de utvärderingar vi gör. För att säkerställa att Berättarministeriets stöd ger effekt på skolor med högt socioekonomiskt index också i framtiden kommer vi fortsätta att ha en tät dialog med deltagande lärare och kontinuerligt utvärdera vår verksamhet. Under 2025 kommer vi att gå igenom våra utvärderingsprocesser i syfte att säkerställa att de är relevanta och välfungerande också när vi jobbar bortom storstadsregionerna och med betydligt större volymer av skolklasser.
Vår ambition för de kommande åren är att utöka möjligheten att erbjuda kompetensstärkande lärarstöd och kostnadsfria skolprogram till skolor med högt socioekonomiskt index, oavsett geografiskt läge, och därigenom fortsätta vårt arbete för att främja en högkvalitativ och jämlik utbildning för alla barn i Sverige.
Partner
Berättarministeriets verksamhet är möjlig tack vare nära samverkan mellan tre sektorer: den privata, den offentliga och den ideella. Samverkan med det offentliga sker genom IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Stockholms stad och Göteborgs stad och genom uppdrag från Skolverket. Samverkan med det ideella representeras av våra volontärer som möter barnen på våra utbildningscenter. Partnerskap med företag och fristående finansiärer innebär att dessa går in med rörligt kapital under minst ett år. Våra pro bonopartner bidrar med sin tid och yrkesexpertis utan kostnad. Våra samverkansparter är organisationer och institutioner som liksom vi har ett samhällsuppdrag där vi genom samarbete bidrar till varandras demokratiska uppdrag.
