Verksamhetsberättelse 2022

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH EFFEKTRAPPORT 2022

Generalsekreteraren har ordet För Berättarministeriet liksom för andra samhällsaktörer var 2022 ett år då vi fortsatt hanterade konsekvenserna av pandemin. Det medförde anpassningar och lärdomar kring stödet till de mest utsatta skolorna, vars elever också drabbades mest av pandemin. Ett faktum som bekräftades i rapporten ”Lärares röster i pandemins spår”, en kvalitativ intervjustudie som Berättarministeriet, i samarbete med Ramboll, genomförde i dessa skolor. I rapporten, som bildar ett komplement till Skolverkets nationella undersökningar av pandemins

konsekvenser för svensk skola, framgår bland annat att den höga frånvaron hos eleverna fått en negativ inverkan på deras skolgång.

När det nya året inleddes vittnade många skolor om en hög sjukfrånvaro bland lärare, vilket påverkade möjligheten att genomföra längre skolprogram som kräver uppföljning och kontinuitet. Under vårterminen erbjöd vi därför, på förfrågan från lärarna, kortare program som var bättre anpassade till de speciella förutsättningarna. Efter sommarlovet var

”Det gånga året var det första i ett omfattande samarbete med Skolverket. Utmaningar i att erbjuda eleverna likvärdig skolgång finns över hela landet, vilket tydligt framgår i såväl Skolverkets som SCB:s statistik.” skolorna tillbaka till normal undervisning och vi kunde återigen erbjuda längre skolprogram och interaktion med samhällsinstitutioner som Karolinska Institutet och Hallwylska museet.

Det gångna året var det första i ett omfattande samarbete med Skolverket. Utmaningar i att erbjuda eleverna likvärdig skolgång finns över hela landet, vilket tydligt framgår i såväl Skolverkets som SCB:s statistik.

Berättarministeriet har i uppdrag att vara ett stöd för de mest utsatta skolorna, och under 2022 tog vi nästa steg – organisatoriskt och infrastrukturellt – för att möta efterfrågan från fler skolor. Dialogen breddades under året till nya skolledare och lärare i Stockholms- och Göteborgsregionen. Under de senaste åren har klassrumsversioner av våra skolprogram utvecklats så att även skolor som ligger längre bort från Berättarministeriets utbildningscenter kan ta del av vårt stöd med bibehållen kreativ höjd.

Vid årets välbesökta lärarkonferenser hade vi glädjen att tillsammans med närmare 300 lärare från dessa storstadsregioner skapa utrymme för initierade erfarenhetsutbyten och kunskapshöjande inslag om bland annat neurologi och gestaltande undervisning – allt under temat läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling.

Mot bakgrund av en samhällsutveckling som innebär ökad polarisering och risk för utanförskap hos redan utsatta, var Berättarministeriet med och tog initiativ till ett nätverk för mindre civilsamhälles-

organisationer. Nätverket syftar till att främja att den sammantagna höga spetskompetens som dessa verksamheter har utvecklat kommer det offentliga till del, och att stärka långsiktigheten och verkningsgraden när behoven och utsattheten hos våra barn och unga riskerar att öka.

Sist men inte minst – Berättarministeriet firade tio år i demokratins tjänst. Jubileet inleddes med barnen i varje utbildningscenter – en dag i Hagsätra, en dag i Husby och en dag i Göteborg.

Det fortsatte med att våra generösa vänner på Historiska museet upplät sina lokaler för firande med partner, vänner och nuvarande och tidigare medarbetare. Ett tillfälle som präglades av värme och tillit, och hopp om att vi tillsammans kan åstadkomma en förändring.

Vi vill tacka alla er som bidrar till att fler barn ges förutsättningar att lämna grundskolan med gymnasiebehörighet. Särskilt vill vi tacka våra vänner på Akademibokhandeln och Pocketshop, som genom sina angelägna nyhetsutskick under året bidrog till att många nya volontärer hittade till oss. Volontärer som nu kan göra skillnad för varje barn som besöker våra utbildningscenter.

VAD ÄR BERÄTTARMINISTERIET? VISION Berättarministeriet är en icke vinstdriven, politiskt och religiöst obunden stiftelse som verkar för att främja den liberala demokratin genom att minska segregationens negativa effekter på barns skolgång. Berättarministeriet grundades 2011 av Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer och Robert Weil. Vår vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.

UPPDRAG Berättarministeriet ska vara ett stöd för skolor med låga studieresultat genom att:

• STÄRKA OCH STÖDJA LÄRARNAS PROFESSIONSUTÖVNING • PÅ ETT LUSTFYLLT OCH KREATIVT SÄTT INSPIRERA BARN OCH UNGA ATT ERÖVRA DET SKRIVNA ORDET • GE BARN OCH UNGA TILLGÅNG TILL ENGAGERADE OCH NÄRVARANDE VUXNA UTÖVER LÄRARE OCH VÅRDNADSHAVARE • SPRIDA ERFARENHET FRÅN VERKSAMHETEN MÅLGRUPP OCH SYFTE Genom beprövade metoder stöttar vi lärare och elever i skolor med högt socioekonomiskt index. Socioekonomiskt index är ett verktyg som kommunerna använder för att kunna resursfördela utifrån skolors behov.

Föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande samt elevernas migrationsbakgrund är några parametrar som räknas in. Socioekonomiskt index hänger tätt samman med andelen elever på en skola som uppnår gymnasiebehörighet. Genom att rikta oss till skolor med högt index bidrar vi på ett konkret sätt till att förbättra möjligheterna

för de elever som på gruppnivå har sämst förutsättningar att gå ut grundskolan med godkända betyg.

Berättarministeriet erbjuder kostnadsfria skolprogram till skolor med högt socioekonomiskt index. Program som lockar elever, oavsett kunskapsnivå, att erövra det skrivna ordet. Programmen genomförs i klassrummet med hjälp av lärarhandledning, elevmaterial, artefakter, filmer och brev som skickas till klassen.

Grundskolor i upptagningsområden kring våra utbildningscenter i Husby och Hagsätra i Stockholm och i Gamlestaden i Göteborg erbjuds besöksversioner av programmen.

VÅR PEDAGOGISKA METOD Berättarministeriets metod stöttar elevernas språkutveckling, deras tilltro till den egna förmågan och bidrar till ett lustfyllt lärande. Det sker i form av kreativa skolprogram som innehåller artefakter, läromedel och aktiviteter som tillsammans bidrar till att utveckla elevernas språk, och stimulerar deras kreativa förmåga. Berättarministeriet använder berättelsen – storytelling – som pedagogiskt redskap. Programmen utgår från läroplanen och är utvecklade i dialog med lärarna för att möta deras specifika behov.

Gemensamt för alla program är att de är språkutvecklande, att de ska stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och att de är ämnesövergripande. Alla program har en ramberättelse som utspelar sig på Berättarministeriets bokförlag, där förlagets buttra redaktör, N. Schwartz, oroar sig över medarbetarnas brist på fantasi. Programmen binds samman av ett tema och har en tydlig början och ett tydligt slut. Med stöd i programmaterial och lärarhandledning får läraren utrymme att utmana elevernas språkliga färdigheter. Elevernas egna tankar och idéer

”Gemensamt för alla program är att de är språkutvecklande, att de ska stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och att de är ämnesövergripande.” har en central roll – utan elevernas egen inre motivation och drivkraft tappar berättelsen sin betydelse, och därmed sin kraft. En styrka med Berättarministeriets pedagogiska modell är att den ger utrymme för varierade undervisningsmaterial och arbetsformer.

Hur arbetet genomförs för att alla elever ska kunna ges den vägledning och stimulans de behöver i sitt lärande varierar och avgörs av läraren. Alla program och fortbildande insatser genomförs årskursvis, vilket innebär att lärarna i hela arbetslaget kan arbeta med samma program i undervisningen. På så vis skapas en gemensam plattform för kollegialt lärande på en skola. Lärare kan också genom programmen få tips på och redskap för hur annan undervisning kan göras lustfylld för

GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

eleverna: Vilka faktorer i undervisningen har effekt på elevernas språkutveckling?

Hur skapas engagemang bland alla elever i klassen oavsett kunskapsnivå?

Genom att eleverna erbjuds flera sätt att ge uttryck för sina tankar – i tal, i skrift och i bild – kan alla delta, oavsett språklig nivå och förmåga.

Självreflektion, problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande är centrala begrepp i Berättarministeriets program, liksom i läroplanen. De flesta elever förstår att det som pågår är fiktion, men de väljer att att träda in i fantasins värld. I våra skolprogram lämnar eleverna den förutsägbara tillvaron och blir fria i tanken. Vår övertygelse är att fantasi och nyfikenhet är de bästa förutsättningarna för ett lustfyllt lärande.

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

AGENDA 2030

TRESEKTORIELL SAMVERKAN

Berättarministeriet verkar aktivt för de globala målen i Agenda 2030 med störst koppling till Hälsa och välbefinnande (3), God utbildning för alla (4), Minskad ojämlikhet (10), Hållbara städer och samhällen (11) samt Fredliga och inkluderande samhällen (16).

Berättarministeriet finansieras genom en tresektoriell samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. Med hjälp av partnerskap med företag och anslag från fristående finansiärer, IOP (idéburet offentligt partnerskap), Skolverket, pro bono-partner och volontärer kan vi fortsätta vår verksamhet. Berättarministeriet har 90-konto och är medlemmar i Giva Sverige.

Uppdrag: Stärka och stödja lärarnas professionsutövning Sedan 2011 har vi utvecklat och erbjudit kompetensutvecklande stöd till lärares språkoch kunskapsutvecklande undervisning – specifikt riktat till skolor med högt socioekonomiskt index, flerspråkiga klassrum och lägre skolresultat än genomsnittet.

Våra skolprogram är utarbetade tillsammans med lärare i våra upptagningsområden. Vi utvärderar ständigt vår verksamhet och 9 av 10 lärare som använt våra program intygar att de är ett stöd i undervisningen.

99 procent av lärarna rekommenderar oss till en kollega. Alla program, inklusive elevmaterial, artefakter och lärarhandledningar, är helt kostnadsfria.

Skolprogrammen är förankrade i läroplanen och verkar som ett ämnesövergripande stöd, upplagda så att alla elever, oavsett kunskapsnivå, kan delta.

Hela lärarlag kan med fördel gå våra program med sina klasser då en stor del av metodiken även innebär stöd till lärarnas kompetensutveckling, med det kollegiala

lärandet som ett avgörande inslag. Med hjälp av våra utbildningsledare reflekterar lärarna kring elevernas språk- och kunskapsutveckling utifrån läromedlen och undervisningsaktiviteterna som ingår i skolprogrammen. Tillsammans utvecklar lärarna det pedagogiska innehållet så att det passar just deras förutsättningar. Alla Berättarministeriets skolprogram är skapade för att kunna anpassas och justeras för att på bästa sätt passa varje enskild lärare och deras elever.

Berättarministeriet arrangerar även kostnadsfria lunchföreläsningar, seminarier och heldagskonferenser – alltid med språkutveckling och lustfyllt lärande i fokus.

2022 arrangerades två lunchseminarier i augusti. Det första, med titeln ”Storytelling som pedagogisk metod”, gästades av Peter Gärdenfors, filosof och professor i kognitionsvetenskap, och det andra, med rubriken ”Artefakter och deras betydelse”, gästades av attributmakaren och scenografen Oskar Hejll.

LÄRARKONFERENS Under läslovet arrangerade Berättarministeriet lärarkonferenser på temat ”Läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling”. Konferenserna riktade sig till lärare på skolor i våra upptagningsområden och genomfördes på plats och digitalt på Fotografiska i Stockholm och på plats på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg.

Agneta Gulz bjöd på de senaste forskningsrönen kring vad som händer i våra hjärnor när vi läser, och varför det är så svårt att lära sig. Läraren Lana Dervisic och biträdande rektor Linnea Lindquist delade med sig av sina praktiska tips kring hur man omsätter inlärningsteori till praktik. Dagarna bjöd också på kollegialt lärande, då lärare från olika skolor med liknande förutsättningar fick möjlighet att träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Ett mycket uppskattat inslag.

Deltagarna bjöds på ett gediget program, modererat av Åsa Julin. Niklas Brismar Pålsson, gymnasielärare i filosofi, talade om hur man kan väcka lust till lärande.

Skådespelaren Tobias Aspelin gav en grundkurs i gestaltning och högläsning.

Kognitionsforskarna Betty Tärning och

Sammanlagt deltog närmare 300 lärare från ett femtontal skolor. Deltagarna gav konferenserna ett mycket högt betyg för lärdomar kring språkutvecklande arbetssätt, och kom även med konkreta förslag på vad man vill se mer av nästa gång.

PENNSVÄRDET 2022 Sedan 2018 delar Berättarministeriet ut Pennsvärdet – en utmärkelse som syftar till att uppmärksamma och hylla lärare som är verksamma på skolor med högt socioekonomiskt index. Genom Pennsvärdet lyfts varje år en lärare som genom sin undervisning stärker sina elevers språkutveckling, kreativitet och kritiska förmåga.

2022 års mottagare av Pennsvärdet heter Caroline Hatcher och är lärare i SO, svenska som andraspråk, svenska och engelska i årskurs 6 på Ryaskolan i Göteborg. Caroline har arbetat 27 år som lärare varav de senaste fyra på Ryaskolan.

Vad inspireras du av i ditt arbete?

Att arbeta med elever i klassrummet innebär att man omedelbart får ett kvitto på vad som fungerar och vad som inte gör det, så min största inspirationskälla är mina elever. Inspiration hämtar jag också från kollegor, läromedel, pedagogisk litteratur, olika forum för lärare och inte minst från skönlitteratur som jag använder mig mycket av i min undervisning.

Den bok klassen för tillfället läser får genomsyra och bli utgångspunkt för det mesta i språkundervisningen. Jag använder litteratur för att visa eleverna hur man som författare kan använda språket för olika syften och jag använder narrativet för att få eleverna att se saker ur olika perspektiv, komma i kontakt med nya idéer och titta in i olika världar.

Hur utvecklar du elevernas kreativitet?

Jag tycker att eleverna blir motiverade och därmed kreativa av att veta att deras ansträngningar i klassrummet ska leda till något konkret. Mina elever får publicera och visa upp

vad de har lärt sig. Låta texten man skrivit för att träna på att argumentera eller diskutera vända sig till makthavare i elevens närhet, eller producera en ljudbok för yngre barn samtidigt som man tränar sitt engelska uttal till exempel.

Jag tror att de flesta elever behöver ramar för att våga vara kreativa. För många blir det för svårt att lämnas ensamma utan konkret vägledning.

Detta gäller för alla ämnen. Jag menar att kreativitet ofta förväxlas med att lämnas själva med en skapande uppgift. De elever som klarar detta har redan, på egen hand, bemästrat flera av de förmågor de ska få utveckla i skolan.

Hur gör du undervisningen tillgänglig för alla elever?

Jag släpper bara iväg eleverna på korta strövtåg på egen hand. För det mesta leder jag lektionen.

Jag förklarar, modellerar, gör uppgiften tillsammans med eleverna i helklass och låter dem fortsätta i liten grupp. Jag följer upp och ger respons, sedan ny uppgift som ska lösas parvis med uppföljning och respons och till sist får de arbeta med uppgiften på egen hand. Jag försöker aktivera eleverna genom att göra olika fysiska övningar i klassrummet. Som mänskliga meningar, hitta kompisen som har ett kort som hör ihop med ditt eget, eller ”walk and talk” om ett givet ämne. En lektion bör innehålla olika delar som aktiverar olika sinnen. Lyssna, prova själv, berätta, röra på sig.

Vad betyder en utmärkelse som Pennsvärdet?

Det är inte ofta lärare uppmärksammas för sitt arbete, så en utmärkelse som Pennsvärdet betyder mycket. Det sätter fokus på vårt viktiga yrke och jag känner stor stolthet över att vara årets mottagare.

JURYNS MOTIVERING: Som lärare är Caroline Hatcher en sann förebild för både elever och kollegor. Genom sitt outtröttliga engagemang, ett systematiskt arbetssätt och stor uthållighet motiverar och inspirerar Caroline sina elever till att inte bara förstå litteraturen, utan också finna glädje och lust i den.

Carolines breda pedagogiska kunnande märks i hennes förmåga att använda olika metoder och verktyg i samspel med elevernas kreativa och kritiska tänkande. Att ge uppgifter syfte och sammanhang som når bortom tid och rum är centralt i Carolines klassrum och skapar en källa till engagemang och delaktighet i varje elev. Genom närvaro och lyhördhet följer och tillåter Caroline sina elever att aktivera varje sinne – att lyssna, försöka själv, röra på sig, berätta.

Carolines lärarskap förkroppsligar en outtröttlig tro på varje elevs förmåga. Hennes elever ges chans att nyfiket utforska, stärka och utveckla gamla och nya förmågor. Genom tilltron att våga prova, våga misslyckas och våga lyckas blir hennes elever kunskapssökande, fritt tänkande och kreativa individer. Caroline är en konstruktiv lärare som inte låter sig begränsas av upplevda brister, utan finner vägar att ge sina elever de bästa förutsättningar för ett livslångt lärande.

MOTTAGAREN AV PENNSVÄRDET HAR UTSETTS AV EN JURY BESTÅENDE AV: Cecilia Nordström – Styrelseordförande Berättarministeriet, juryns ordförande Björn Åstrand – Disputerad historiker och lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Cristina Kullberg – Lärare och mottagare av Pennsvärdet 2021 Ulrica Ambrosius – Lärare och mottagare av Pennsvärdet 2021 Stina Wirsén – Illustratör och författare Lotta Edholm – Statlig utredare och fd skolborgarråd i Stockholm AnnChristin Rothstein – Skolledare och lärare

Uppdrag: På ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet Våra program tar avstamp i storytelling och det lustfyllda lärandet. De syftar till att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan, att inspirera dem till att hitta sin motivation och att erövra det skrivna ordet.

oavsett version, erbjuds kompetensutvecklande stöd i syfte att främja undervisningen bortom programmen.

SAMARBETEN SKOLPROGRAM Under 2022 har vi erbjudit Redaktör Schwartz bokutgivning, Den mystiska lådan, Bokslukarna, Trailerskaparna, Redaktör Schwartz forskningsresa och Historiedetektiverna.

Skolprogrammen utgår från en lärarhandledning och har stöd av läromedel i form av brev, filmer och artefakter som skickas till klassen. Flera av våra program finns i två versioner: en version som genomförs helt i klassrummet för de skolor som inte har möjlighet att besöka oss, och en version som inkluderar besök på något av våra utbildningscenter. I besöksversionerna lägger medarbetare och volontärer grunden till en story kring redaktör Schwartz på bokförlaget Berättarministeriet. Samtliga lärare som medverkar med sina klasser i ett program,

Under åren har fler än 5 500 lärare och närmare 62 000 elever deltagit i Berättarministeriets aktiviteter. I de utvärderingar vi ständigt gör av verksamheten uppger 99 procent av lärarna att de rekommenderar Berättarministeriet till en kollega. En del i programmen som ofta lyfts av lärarna är mötet med nya platser.

Flera av våra program görs i samarbete med andra samhällsaktörer med ett demokratiskt uppdrag. Ett exempel är Redaktör Schwarts forskningsresa, som genomförs i samarbete med Karolinska Institutet, och Historiedetektiverna, som genomförs tillsammans med Hallwylska museet. Genom dessa samarbeten vidgas elevernas värld och de får tillgång till och kunskap om fler samhällsinstitutioner.

”Det känns som att jag är en forskare. Men just nu vill jag bli polis, för jag vill hjälpa folk. Fast det gör ju en forskare också, men man måste läsa väldigt länge.”

HÄR FÖDS FRAMTIDENS FORSKARSTJÄRNOR Målet för varje forskare är att finna ny kunskap, något som kräver fantasi och förmågan att tänka i nya banor. Klass 6B på Elinsborgsskolan går Berättarministeriets skolprogram Redaktör Schwarts forskningsresa, och har bjudits in till Karolinska Institutet för att dela med sig av sin fantasi till rektor Ole Petter Ottersen och några av universitetets forskare. ”Vi behöver idéer in till hjärnan. Det är det allra viktigaste. Genom att träffa olika människor, i olika åldrar, skapas nya tankar. Vi behöver dra nytta av fantasin som finns i hela samhället.

Vi har fått många bra idéer från elever som varit här. Idéer som hjälper oss att utveckla vår forskning”, säger rektor Ole Petter Ottersen.

Eva Hedlund är tillsammans med András Simon initiativtagare till samarbetet med Berättarministeriet. Eva läste skolstatistik och blev bekymrad över den stora skillnaden i behörighet till gymnasiet mellan olika skolor.

Med KI i ryggen ville hon och András göra en insats för att minska segregationen och sänka trösklarna till den akademiska världen. ”Vi tappar bort en massa kompetens, det behövs fler människor i forskarvärlden. Vi finns här och längtar efter att fler ska hitta hit. Samhället har inte råd att förlora kompetens, vi måste fånga upp alla fantastiska barn som finns där ute”, säger Eva. BARNEN VISAR HUR MYCKET DET FINNS KVAR ATT LÄRA Inför besöket på KI har klassen haft lektioner och experimenterat med den forskarlåda de

fått från Berättarministeriet. De har undersökt ljus, skrivit labbrapporter och studerat KI:s hemsida. De har läst om Isaac Newton, pratat om vetenskap och om vad det innebär att forska.

Arbetet gav inspiration till en mängd frågor som de sett fram emot att få ställa till forskarna vid besöket på KI. Vilka frågor funderar barnen då över? Ja, till exempel hur en hjärncell ser ut, om djurens hjärtan passar människor, om man kan blanda människors DNA med andra arters och om myggor gillar blodapelsin? En del frågor kunde forskarna svara på, medan andra var knepigare.

Och så är det varje gång skolelever besöker KI. ”Vi kan aldrig svara på alla deras frågor. Det är en del av det som gör besöken så viktiga, även för oss forskare,” säger Andrea Montano Montes, som själv forskar om mikro- och nanoplasters effekter på hälsan.

REDAKTÖR SCHWARTZ FORSKNINGSRESA

Med stöd av Cancerfonden har Karolinska Institutet och Berättarministeriet utvecklat och genomför skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa tillsammans. Programmet riktar sig till mellanstadiet, löper över en hel termin och är kopplat till läroplanen i svenska och NO. Skolprogrammet bidrar till KI:s mål att skapa kontaktytor mellan akademin och grundskola och att sänka trösklarna till högre utbildning. Redaktör Schwartz forskningsresa syftar till att bredda rekryteringen och öka intresset för naturvetenskap, forskning och högre utbildning för skolelever i områden med högt socioekonomiskt index.

”Det har varit intressant och väldigt roligt. Besöket på Berättarministeriet var mysigt.

Och spännande att koppla ihop det vi sett och läst med att komma hit till Hallwylska.”

HISTORIEDETEKTIVERNA PÅ HALLWYLSKA Hallwylska palatset och dess guider står redo när klass 9C från Hökarängens skola kommer på besök. Eleverna går Berättarministeriets skolprogram Historiedetektiverna, som med hjälp av en brevväxling och historiska föremål tar dem med på en resa genom 1900-talets Sverige och redaktörens assistent Nillas släkthistoria.

Via det svenska jordbrukssamhället och industrialiseringen har nu klassen hamnat hos familjen Hallwyl i början av 1900-talet.

Palatset skiljer sig en hel del från elevernas vardag. Det ligger på Hamngatan i Stockholm, är 2 000 kvadratmeter stort och har 40 rum. När det byggdes, 1893–1895, hade arkitekten Isak Gustaf Clason helt fria tyglar vad gäller kostnader.

Notan landade på 1,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med Johannes kyrka som byggdes under samma tid och gick loss på 800 000 kronor.

HERRSKAP OCH TJÄNSTEFOLK Vi startar i köket och får höra hur livet tedde sig i palatset utifrån tjänstefolkets perspektiv.

Walther och Wilhelmina von Hallwyl hade tio anställda, vilket Historiedetektiverna plockar upp genom Ida Carlsson, som i brevväxlingen eleverna tagit del av har fått tjänst som husa i palatset. Ida och barndomsvännen Asta brevväxlar livet igenom, och genom deras brev får eleverna uppleva hur Sverige förändras under 1900-talet.

När vi lämnar tjänstefolkets regioner och träder in i herrskapets stora sal drar eleverna djupt efter andan. ”Oj, här måste kungen ha bott.”

”Det här är som i den där julkalendern, Gyllene Knorren.”

Wilhelmina von Hallwyl hade en stark samlarådra och samlade på det mesta. Hon var mycket noga med katalogiseringen, och det fanns under 50 år en stab av akademiker som ägnade sig åt att dokumentera varje föremål i huset.

Redan när man byggde huset var det bestämt att det efter parets död skulle bli museum, med inredningen komplett bevarad. ”Coolt att bo i ett hus som man vet ska bli museum,” som en av eleverna uttryckte det.

Entusiasmen hos eleverna är stor både under och efter besöket. Att det har lett till ny kunskap och ett ökat intresse för historia råder det inga tvivel om. ”Det har varit intressant och väldigt roligt.

Besöket på Berättarministeriet var mysigt. Och spännande att koppla ihop det vi sett och läst med att komma hit till Hallwylska.” ”Jätteintressant att se hur de levde och hur kvinnor och män hade det. Kvinnorna var utpressade. De skulle alltid vara på toppen, snyggast, finast och väluppfostrade. Det är bättre att leva nu.” ”Jag ska fortsätta läsa historia. Det är väldigt intressant att lära sig om hur rika och fattiga, män och kvinnor levde. Vilka skillnader och likheter det är mot idag. Och hur vi som är unga nu kan förändra samhället!”

HISTORIEDETEKTIVERNA I Historiedetektiverna bjuder Berättarministeriet, tillsammans med Hallwylska museet, in till en spännande resa bakåt i tiden. Programmet riktar sig till högstadiet, är ämnesövergripande och svarar mot läroplanens mål i svenska och historia. Programmet inleds med att Berättarministeriets medarbetare bjuder in klassen till ett uppdrag. Eleverna får med hjälp av några gamla föremål och en brevväxling nysta i ett människoöde under 1900-talet och försöka svara på frågan: vem var Ida Carlsson? Genom programmet får eleverna lära sig mer

om svensk 1900-talshistoria, med fokus på hur industrialiseringen, utbildning, bostadsplanering och ökad tillgång till kultur påverkade människors livsvillkor.

Programmet kan även användas i svenskundervisningen, då det utvecklar elevernas skrivande och förmåga att tolka och analysera olika typer av texter. Dessutom leder programmet till interaktion med andra demokratiska samhällsinstitutioner och till att nysta ut en fiktiv persons livsöde, vilket uppmuntrar till värderingssamtal och reflektion kring elevernas egen livsberättelse.

Uppdrag: Ge barn och unga tillgång till engagerade och närvarande vuxna

”Så väl mottagen har jag aldrig blivit på en arbetsplats!

Den arbetsglädje och känsla av att vara viktig som präglade verksamheten gjorde att det var lätt att hänga på.”

MÖT EN VOLONTÄR Marie Corneliusson är volontär på utbildningscentret i Göteborg.

Hej Marie! Vill du berätta lite om dig själv och om varför du är volontär på Berättarministeriet?

Jag har varit volontär på berättarministeriet i cirka ett och ett halvt år. Jag gick i pension som 63-åring och har en bakgrund som förskollärare, specialpedagog och speciallärare.

Ganska snart efter pensioneringen upptäckte jag att jag saknade mina elever, eller barn överhuvudtaget, och genom en kompis fick jag tips om att bli volontär på Berättarministeriet.

Jag sökte upp organisationen på internet och blev intresserad av både innehåll och upplägg. Så väl mottagen har jag aldrig blivit på en arbetsplats!

Den arbetsglädje och känsla att vara viktig som präglade verksamheten gjorde att det var lätt att hänga på.

Jag försöker att vara på Berättarministeriet en

eller två förmiddagar i veckan, vilket gör att man blir trygg i arbetet och att man lär känna andra volontärer. Jag tycker om upplägget, eftersom det är tydliga ramar och tydligt innehåll i programtillfällena. Jag vet vad som skall hända när jag väljer vilken dag jag vill vara med.

Mitt favoritpass just nu är Historiedetektiverna, som är en större utmaning eftersom det riktar sig till lite äldre elever. Just den utmaningen, att kunna ge en aha-upplevelse, känns tillfredställande, och gäller så klart alla skolprogram. Att få ett barn att känna sig nöjd med sitt arbete.

Läs- och skrivinlärning har alltid varit viktigt för mig i mitt arbete, vilket jag känner att jag får använda här. Dessutom tycker jag att det är roligt med rollspel, vilket jag också får använda här på Berättarministeriet. Jag går alltid ifrån ministeriet med ett varmt hjärta och en känsla av att vi har sett alla elever/barn, lyssnat och inspirerat dem att fortsätta läsa, skriva och forska.

ATT VARA VOLONTÄR PÅ BERÄTTARMINISTERIET ÄR ETT ENKELT MEN VIKTIGT UPPDRAG. Som volontär ger man barn och unga tillgång till en närvarande och engagerad vuxen som lyssnar, uppmuntrar och inspirerar.

Volontärskapet skapar också förutsättningar för barnens interaktion med det omgivande samhället. Barn och vuxna från olika områden och i olika åldrar möts i ett nytt sammanhang.

Sedan starten 2011 har drygt 60 000 barn deltagit i Berättarministeriets skolprogram, och fler än 2 500 volontärer har hittills gått Berättarministeriets volontärutbildning. Av dem är cirka 400 i dag aktiva volontärer och deltar regelbundet i verksamheten. Våra partner Akademibokhandeln och Pocketshop var under året genom sina nyhetsbrev till stor hjälp med att rekrytera nya volontärer, inte minst till de volontärdagar vi genomförde i januari. Dagar med lunchföreläsningar då vi fördjupade oss i varför man ska vara volontär, storytelling som pedagogiskt verktyg och fick möta några av de lärare som använder våra program. Under 2022 utbildades 232 nya volontärer, endera digitalt eller på plats i våra utbildningscenter –

volontärer som är avgörande för vår verksamhet och bidrar till vår vision: ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.

VOLONTÄRAKTIVITETER Efter grundutbildningen finns en mängd fortbildningar och andra aktiviteter att ta del av.

Våra volontärer har till exempel fortbildat sig i storytelling, i trailerskapande och i barnsäkerhet och bemötande. De har bjudits in till föreläsning hos Folkuniversitetet med temat ”Har vi tappat konceptet? Om mod och mening i en polariserad tid” med Niklas Brismar Pålsson, gymnasielärare i svenska och filosofi och Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten. Dilsa har även hållit fullsatta omvärldsbevakningar för våra volontärer under året och vi lanserade en mycket populär workshop kring illustratörsrollen.

Som vanligt startade vi varje termin med välbesökta kickoffer i varje utbildningscenter och avslutade med samlingar där vi förutom att umgås också summerade terminens resultat.

Uppdrag: Sprida erfarenhet från verksamheten MÖT EN PARTNER – RAMBOLL Ramboll har sedan 2014 varit pro bono-partner till Berättarministeriet, och är sedan 2018 även strategisk rådgivare i frågor som rör utvärdering och undersökningar.

Sara Jonsson är managementkonsult på Ramboll och arbetar med Berättarministeriet.

Sara, vilka är Ramboll?

Ramboll är ett stiftelseägt bolag som verkar för att skapa hållbara samhällen. Vi är ledande inom oberoende och evidensbaserad rådgivning, och specialister på utvärdering, analys, strategistöd och verksamhetsutveckling riktad mot såväl offentliga som privata uppdragsgivare. Ett av Rambolls kärnområden är utbildningspolitiska frågor, och vi genomför årligen ett stort antal uppdrag för aktörer inom utbildningssektorn. För Berättarministeriet genomför vi uppdrag kopplat till utvärdering och verksamhetsutveckling.

Under 2022 genomförde Ramboll, i samarbete med Berättarministeriet, den kvalitativa undersökningen ”Lärares röster i pandemins spår”, om pandemins effekter på skolor i Berättarministeriets upptagningsområden. Kan du berätta om syftet med undersökningen, och hur den kompletterar exempelvis Skolverkets rapport?

Skolverkets konstaterar i sin rapport ”Covid-19, pandemins påverkan på skolväsendet” att pandemin har haft en negativ inverkan på skolornas förmåga att ta hänsyn till barns och elevers olika behov i utbildningen.

Med utgångspunkt i resultaten av rapporten ville Berättarministeriet göra en fördjupad kvalitativ studie utifrån målgruppen lågoch mellanstadielärare på skolor med högt socioekonomiskt index.

Syftet med undersökningen var att undersöka och ta lärdom av förändrade villkor och

arbetssätt under pandemin för att ytterligare stärka skolans kompensatoriska uppdrag och förutsättningar för att bedriva en likvärdig undervisning.

Hur ser samarbetet med Berättarministeriet ut framåt?

Vi har nyligen genomfört en kvalitativ intervjustudie med lärare som har tagit del av två av Berättarministeriets skolprogram.

Studien har fokuserat på lärarnas upplevelse av programmens relevans i relation till målgruppens behov, effektivitet i genomförandet, samt om programmen på längre sikt kan bidra till förändrade arbetssätt som i sin tur kan bidra till elevers ökade måluppfyllelse.

Vi har även ett pågående uppdrag som syftar till att ta ett helhetsgrepp på Berättarministeriets utvärderingsdesign och utvärderingsmodeller.

BAKGRUND Berättarministeriets undersökningar i samarbete med Ramboll ger ett djupare kunskapsunderlag om högindexskolor specifikt, med utgångspunkt i nationella och internationella mätningar utifrån OECD:s principer.

Undersökningarna bildar ett kvalitativt komplement till kvantitativa mätningar. Genom samarbetet med Ramboll kan Berättarministeriet bidra med fördjupning – med hjälp av kvalitativa djupintervjuer ge röst åt de lärare som arbetar i skolor med stort behov. Resultaten i internationella mätningar som PIRLS och PISA ger uppslag för hur undersökningarna ska utformas, och möjlighet att arrangera seminarier och andra kunskapsspridande insatser utifrån aktuell data.

10-ÅRSFEST

NÄTVERK FÖR IDÉBURNA ORGANISATIONER

Den 24 augusti ställde Berättarministeriet till med stor baluns i Barocksalen på Historiska museet med anledning av att organisationen fyllt 10 år. Inbjudna var partner och vänner, nya och gamla medarbetare och många andra som stöttat verksamheten genom åren.

På gemensamt initiativ av Berättarministeriet och Raoul Wallenberg Academy bjöds ett antal små och medelstora idéburna aktörer in till ett nybildat nätverk över organisationsgränserna i början av 2022. Syftet var att skapa ett forum för idéburna aktörer att kunna dela erfarenheter, dra ömsesidiga lärdomar och samarbeta kring gemensamma frågor som finansiering, resultat, regelverk, risker och möjligheter.

På festen kunde gästerna, förutom att mingla med varandra, besöka en Alien Supermarket och ta del av en utställning som illustrerade Berättarministeriets olika skolprogram.

Under kvällen fick gästerna stifta bekantskap med flera personer från Berättarministeriets decennielånga bana, från Ali Zardadi, som var en av författarna i satsningen ”BM debutant”, till Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg, mottagare av lärarpriset Pennsvärdet 2021.

Gästerna ledsagades under kvällen av Özz Nûjen, som både lockade till skratt och eftertänksamhet i rollen som konferencier.

Den första sammankomsten, med ett tiotal deltagare, hölls hos Berättarministeriet i maj. Det hann bli ytterligare en träff under året, och då med ett utökat antal deltagare från fler inbjudna organisationer. Under mötet diskuterades bland annat finansiella förutsättningar för idéburen verksamhet strukturellt, och hur man genom proaktiv kommunikation kan öka kunskapen om idéburna verksamheter som professionella samhällsaktörer. Träffarna har varit uppskattade och har haft fokus på för idéburen sektor centrala frågor.

LÄRARES RÖSTER POST-PANDEMIN I början av september släppte Berättarministeriet i samarbete med konsultföretaget Ramboll rapporten ”Lärares röster i pandemins spår”.

Rapporten är en kvalitativ intervjustudie med lärare i skolor med högt socioekonomiskt index.

De medverkande lärarna lyfter bland annat att den höga elevfrånvaron har haft en negativ inverkan på elevernas språkutveckling, drabbat likvärdigheten i den svenska skolan och att skolans kompensatoriska uppdrag blivit allt viktigare som en följd av pandemin. Lärarna i de mest utsatta skolorna efterfrågar stöd som framför allt främjar elevernas språkutveckling,

digitala lärande och kreativa tänkande, som ett viktigt verktyg för inlärning.

I samband med rapportsläppet arrangerades ett välbesökt lunchseminarium där Sara Jonsson (Ramboll), Tammi Gustavsson Nadel (Skolverket), Anna Sjögren (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och Anna Eva Hallin (Karolinska Institutet) medverkade. Seminariet, som handlade om covid-19-pandemins effekter på skolans kvalitet och kompensatoriska uppdrag, modererades av Per Kornhall.

Möt en medarbetare Lisa Nordmark är utbildningsledare med ansvar för kompetensutveckling av lärare. Hon arbetar på kansliet och utbildningscentret i Göteborg.

Hej Lisa, vad jobbar du med?

Jag är utbildningsledare på Berättarministeriet med uppdrag att planera, genomföra och utvärdera kompetensutveckling för de lärare som erbjuds Berättarministeriets stöd.

Jag är en del av vårt pedagogteam och har förmånen att på nära håll få följa arbetet som våra utbildningsledare genomför och utvecklar, alltså själva skolprogrammen och skolbesöken på Berättarministeriets utbildningscenter. Detta är kärnan i verksamheten: skolprogrammen som stöd för lärarna och mötet med lärare och elever.

Med kärnverksamheten som utgångspunkt deltar jag i olika projekt för att driva utvecklingen av Berättarministeriets pedagogiska verksamhet med fokus på lärarens kompetensutveckling.

Din roll är nyinrättad, berätta lite om den?

I de lärarintervjuer som utgjorde underlaget till Berättarministeriets rapport 2022 framgick det att lärare efterfrågar stöd i sin lärarprofession på flera olika områden. Det handlar bland annat om behov av stöd för kollegialt lärande, stöd kopplat till svenska som andraspråk, kompetensutveckling inom digitalisering och stöd för utveckling i arbetssätt som främjar elevernas kreativa tänkande. Moment som också tidigare varit delar i Berättarministeriets lärarstöd, men som utifrån underlaget bedömdes skulle förstärkas. Sedan 2022 arbetar Berättarministeriet på uppdrag av Skolverket med att nå fler lärare och elever med vårt lärarstöd. Uppdraget innebär att vi i än högre

grad ska stötta lärares kompetensutveckling genom att till exempel initiera och handleda tillfällen för kollegiala samtal mellan lärare som genomför våra program.

På vilket sätt jobbar du med lärarna?

Jag försöker skapa relationer med lärare i fysiska och digitala möten. En viktig del i arbetet handlar om att förtydliga det stöd som Berättarministeriet redan erbjuder. Hur skolprogrammen är utformade som ett stöd för att eleverna ska få träna på och visa förmågor kopplade till kursplanen. Man kan säga att jag arbetar för att skapa goda förutsättningar för samtal med lärare.

Det är i samtalet som vi tillsammans skapar utveckling. Det kan handla om samtal inför att starta ett skolprogram eller under processens gång, eller om lärarens funderingar kring hur den egna undervisningen kan utvecklas framåt.

Vilken typ av kompetensutveckling kan Berättarministeriet erbjuda lärare?

Kompetensutveckling är ett begrepp som betyder olika saker för olika grupper i olika sammanhang; inom skolbyråkratin används det till exempel synonymt med fortbildningsaktiviteter. På ett generellt plan kan allt som betyder lärande eller nya perspektiv leda till utveckling av kompetens. Med Berättarministeriets lärarstöd handlar kompetensutvecklingen om att lärare erbjuds möjligheter till utveckling av undervisningen, då de använder vår metod och vårt material i klassrummen. Arbetet med skolprogrammen följs upp av pedagogiska samtal med våra utbildningsledare. Lärare erbjuds också kostnadsfria kompetensutvecklande seminarier och lärarkonferenser, där det alltid finns utrymme för kollegiala samtal och utbyte av erfarenheter..

Hur ser en dag på Berättarministeriet ut för dig?

Om jag är med och tar emot elever i utbildningscentret är det en rolig förmiddag med många nya möten med barn och volontärer. Efter det känner jag mig alltid upprymd och stärkt i

övertygelsen om att Berättarministeriet stöttar lärare och elever på riktigt! Jag uppskattar det reflekterande samtalet med mina kollegor som följer på skolbesöket. Efter lunch kan det handla om att initiera eller följa upp lärar- eller rektorskontakter. Kanske har ett schemalagt pedagogiskt samtal med en eller flera lärare.

Detta varvas med olika processutvecklingsmöten.

Om jag arbetar från kansliet blir det gemensam rörelsepaus på eftermiddagen. Vi brukar ofta dansa här i Göteborg – de scenerna uppskattas säkerligen från Pedagogen, som sitter mittemot.

Det skulle också kunna vara en dag då jag är ute och presenterar Berättarministeriets skolprogram för ett arbetslag eller ett kollegium på någon skola i Göteborg eller i någon av våra pendlingskommuner.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det bästa med mitt jobb är att jag får träffa så många engagerade lärare, elever och kollegor.

Jag känner att vi tillsammans verkligen kan stötta lärare i deras dagliga undervisning.

Känslan av att vårt arbete bidrar till att fler

lärare arbetar med ett kreativt och lustfyllt lärande och att det leder till att fler elever blir motiverade att erövra språket är fantastisk!

Vad är utmaningen med ditt jobb?

En utmaning är att komma till en första kontakt med lärare, att komma förbi uppfattningen att det inte finns utrymme att ta till sig något nytt.

Men min övertygelse så här långt är att det finns ett stort behov av Berättarministeriets stöd. Med envishet når man fram till slut.

Vad önskar du för Berättarministeriet i framtiden?

Jag ser framför mig hur Berättarministeriets lärarstöd blir en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete, där vi erbjuder lärarna sätt att operationalisera pedagogiska teorier och att reflektera över hur den egna undervisningen kan utvecklas framåt. Jag tänker också att de utvecklingsinsatser som många skolor gör kring språkutvecklande arbetssätt kommer att ske tillsammans med att lärarna använder Berättarministeriets skolprogram.

Möt styrelsens ordförande Cecilia Nordström, styrelseordförande i Berättarministeriet Hur kom du i kontakt med Berättarministeriet för första gången?

Jag mötte Dilsa Demirbag-Sten 2011, precis vid uppstarten av Berättarministeriet i Södertälje. Dilsa och jag fick kontakt genom Berättarministeriets allra första anställda, Åsa Lovén.

Varför valde du att engagera dig i verksamheten?

Med insikten att alla barn och unga inte känner sig trygga i det skrivna ordet, och därför inte har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet följer ett ansvar att försöka bidra till att förändra situationen.

Berättarministeriet är till för barnen; det handlar inte bara om språk, lust och fantasi utan också om demokrati, och vi vill vara ett stöd för lärarna. Det kändes som rätt organisation att satsa på för att stödja våra lärare och att bidra till mer likvärdiga förutsättningar för alla barn.

Vad är roligast med uppdraget?

Det är otroligt roligt att samarbeta med en grupp så engagerade, erfarna och kreativa människor – både i styrelsen och i organisationen – som bidrar med olika perspektiv för att utveckla, utmana och stödja

Berättarministeriets strategi. Jag lär mig något nytt hela tiden!

Utöver mitt uppdrag i styrelsen är en av de roligaste uppgifterna jag har att vara med och utveckla processerna kring Pennsvärdet.

Sedan 2018 delar Berättarministeriet ut Pennsvärdet – en utmärkelse som syftar till att uppmärksamma och hylla lärare i skolor med högt socioekonomiskt index. Genom prisprocessen får jag en chans att fördjupa kunskapen om de specifika utmaningar våra lärare möter i det dagliga arbetet, och vilka lösningar och idéer som finns för att stötta barnen. Det är väldigt hoppfullt att se hur många drivna, modiga och engagerade lärare det finns.

Vad är det mest utmanande med uppdraget?

Det kan vara en utmaning att navigera och facilitera en styrelse som sprudlar av idéer och åsikter. Att hålla tiden på våra möten kräver disciplin!

Var hoppas du att Berättarministeriet befinner sig om fem år?

Jag hoppas att vi fortsätter vara ett stöd för barn och lärare i våra upptagningsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, och att vi på ett innovativt sätt vidareutvecklar vårt stöd till lärare med skolprogram och fortbildningsinsatser, oavsett var i landet behoven finns.

SEMINARIUM I SAMARBETE MED FOLKUNIVERSITETET Berättarministeriet och Folkuniversitetet samarbetar genom gemensamma kunskapsseminarier i våra tangerande uppdrag om bildning och utbildning. Som ett led i detta anordnades under hösten ett seminarium på temat mod i en föränderlig tid. Det blev ett spännande samtal mellan Niklas Brismar Pålsson, ämneslärare i svenska och filosofi, och Berättarministeriets Dilsa Demirbag-Sten.

SKOLBORGARRÅDET BESÖKTE BERÄTTARMINISTERIET I april besökte Isabel Smedberg-Palmqvist, skolborgarråd i Stockholm, Berättarministeriets utbildningscenter i Husby. Där träffade hon Ann-Christin Sundell, rektor på Oxhagsskolan, Ulrica Ambrosius, lärare på Oxhagsskolan

tillika mottagare av Pennsvärdet 2021, och Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten. Samtalet rörde sig kring skolans situation i dag och i framtiden.

Vad gör Stockholms stad för att motverka de negativa konsekvenserna av pandemin, där redan sårbara elevgrupper har påverkats mest? Enligt Skolverket är kunskapstappet i sig bekymmersamt, och att det slår ojämnt gör att redan befintliga skillnader förstärks ytterligare. Hur kan ett konstruktivt samarbete med Berättarministeriet stärka elevernas skolgång och stötta lärarna? Och hur kan Berättarministeriet vara ett stöd för lärarna när barn som flytt krigets Ukraina påbörjar sin svenska skolgång? Det var några av frågorna som avhandlades under besöket.

STOCKHOLMS BOKHELG Vi behöver alltid fler volontärer och Stockholms bokhelgs julmarknad var ett tillfälle att visa upp och informera om verksamheten.

Berättarministeriet var en av dryga tjugotalet medverkande på Stockholms stadsmuseum där vi träffade såväl erfarna volontärer som nya intresserade.

PENNSVÄRDET I RYMDEN

FÖRFATTARFEST Ett bokförlag skulle inte vara ett bokförlag utan sina författare. För att fira bokförlagets första tio år bjöd vi in våra författare – barnen – till torgfest i Husby, Hagsätra och Gamlestaden. Där skrev de tillsammans Världens Längsta Berättelse i stafettform. Det blev en 150 meter lång berättelse; ett tidsdokument över våra författare, Berättarministeriet och de platser vi verkar på.

BOKMÄSSAN Berättarministeriet deltog på årets Bok- & Biblioteksmässa i Göteborg, både med monter och i seminarier. Med oss på mässan för att inspirera fler till ett volontärskap fanns även två av våra Göteborgsvolontärer. De lyckades mer än väl med uppdraget, och vi fick värdefull påfyllning till främst Göteborg men även till Husby och Hagsätra.

Berättarministeriet arrangerade också två uppskattade seminarier på mässan, under rubrikerna ”Hur möter skolan Ukrainas barn?” och ”Hallå, vad sa du? – ett samtal om språk, identitet och delaktighet”.

Har man inte bara en utan tre Alien Supermarket och dessutom kansli i ett gammalt observatorium vill man naturligtvis utforska rymden. Och nu har Berättarministeriets pennsvärd varit där! Pennsvärdet var en del av lasten när rymdraketen SubOrbital Express skickades upp i rymden från Esrange utanför Kiruna – Europas största civila rymdcenter. Tillsammans med Berättarministeriets pennsvärd fanns bland annat mätutrustning för kosmisk strålning, diabetesforskning med stamceller, äppelympkvistar och experiment kring universums uppkomst – ett slags miniuniversum.

Raketen skickades upp på 260 km höjd, där vårt pennsvärd fick uppleva tyngdlöshet innan det färdades tillbaka genom atmosfären till jorden. Nu finns Pennsvärdet på hedersplats på Berättarministeriets kansli i Gamla Observatoriet i Stockholm. En osedvanligt passande plats för en rymdresenär!

RESULTATRÄKNING 2022

2021

VERKSAMHETSINTÄKTER Gåvor

Bidrag

Nettoomsättning Övriga intäkter

2 998 876 6 650 088 20 407 310 24 242 30 080 516

6 449 003 7 442 014 2 488 245 33 950 16 413 212

VERKSAMHETSKOSTNADER

Ändamålskostnader

Insamlingskostnader Administrationskostnader

-24 316 767 -2 214 303 -1 304 317 -27 835 387

-12 824 088 -1 527 971 -627 621 -14 979 680

Verksamhetsresultat

2 245 129

1 433 532

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Räntekostnader och liknande resultatposter

-1 798 -1 798

-46 -46

Resultat efter finansiella poster

2 243 331

1 433 485

Resultat före skatt

2 243 331

1 433 485

Årets resultat

2 243 331

1 433 485

BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR

2022-12-31

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Konst

72 507 340 286 0 412 793

0 32 123 0 32 123

Summa anläggningstillgångar

412 793

32 123

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

8 554 000 140 349 202 606

578 573 9 475 528

2 702 806 140 349 51 708 833 416 3 728 279

Kassa och bank

5 747 554

3 118 958

Summa omsättningstillgångar

15 223 082

6 847 237

SUMMA TILLGÅNGAR

15 635 875

6 879 360

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat

2022-12-31

2021-12-31

5 516 722 2 243 331 7 760 053

4 083 237 1 433 485 5 516 722

2021-12-31

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 341 159 Skatteskuld 0 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 0 Övriga skulder 1 843 127 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 691 537

7 875 822

437 161 0 0 454 927 470 550 1 362 638

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

6 879 360

15 635 875

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Ändamålsbestämda medel

Balanserat resultat

0

Belopp vid årets ingång Årets resultat

0

Belopp vid årets utgång

Eget kapital

5 516 722

5 516 722

2 243 331

2 243 331

7 760 053

7 760 053

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen föreslår att årets resultat disponeras så att i ny räkning överförs: Balanserat resultat

7 760 053

SUMMA

7 760 053

Berättarministeriets målsättning är inte att redovisa ett överskott vid årets slut, intäkterna syftar till att på mest lämpligt sätt användas för ändamålsenliga insatser för barn och ungas utbildning och undervisning. Vissa år är dock kostnaderna lägre än intäkterna varför ett överskott redovisas. Ett eventuellt överskott flyttas alltid över till nästa års räkning. Målsättningen är att insamlade medel ska användas i verksamheten snarast möjligt och ibland gör medlen större nytta nästa år.

Berättarministeriet är medlemmar i branschorganisationen Giva Sverige och innehar dessutom 90-konto. Det innebär att verksamheten årligen granskas och att det finns tydliga krav på hur stiftelsen får använda sina pengar.

Denna effektrapport omfattar hela Berättarministeriets verksamhet under 2022

FRAMÅTBLICK – ÖNSKAD EFFEKT PÅ KORT OCH LÅNG SIKT Vår vision är ett Sverige där alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, har rätt till en god och jämlik utbildning. Nationellt finns utmaningar för många skolor i storstäderna, men även i glesbygd, att lyckas med detta kompensatoriska uppdrag. Berättarministeriets avsikt är därför att lärare och elever i dessa skolor över hela Sverige ska kunna ta del av vårt stöd.

Därför var det ett mycket glädjande besked att vi i december 2021 vann en upphandling med Skolverket om riktad språkutvecklande kompetensutveckling utifrån estetiska lärprocesser. Uppdraget, som startade i januari 2022, är första steget mot Berättarministeriets avsikt att finnas tillgängligt på nationell nivå, för alla lärare och elever som behöver det.

Under 2022 har skolor med högt socioekonomiskt index i Stockholms- respektive Göteborgsregionen, precis som tidigare år, erbjudits kostnadsfria skolprogram. Men beroende på vad som passar klassen och arbetslaget bäst kan läraren nu välja att komma på besök till ett utbildningscenter eller genomföra en klassrumsversion av programmen.

Detta innebär att vi under året kunnat erbjuda våra program till betydligt fler elever än tidigare.

Under kommande år är ambitionen att kunna erbjuda våra kostnadsfria skolprogram till skolor med högt socioekonomiskt index, oavsett var i Sverige de finns, och därmed fortsätta arbetet för en god och jämlik utbildning för alla barn i Sverige.

UTVÄRDERING Berättarministeriet har i mer än tio års tid dagligen mött lärare på skolor med högt socioekonomiskt index. I slutet av varje termin utvärderas innehåll och upplägg i skolprogrammen tillsammans med deltagande lärare. Samtliga lärare svarar på en enkät som rör innehåll, upplägg och elevresultat.

Utvärderingen genomförs i samarbete med Ramboll Management Consulting. Kvantitativa mål för kompetensutvecklingen och stödmaterialet är att 85 procent av deltagarna rekommenderar programmen till en kollega, samt att minst 9 av 10 deltagande lärare anser att programmen är ett stöd i undervisningen.

Lärarnas samlade erfarenhet i form av exempel från den dagliga undervisningen, reflektioner kring det egna utövandet och specifika behov ligger till grund för alla Berättarministeriets kompetensutvecklande insatser. På så vis sker ett kollegialt lärande, inte bara mellan kollegor på den egna skolan utan i en större grupp lärare som delar liknande utmaningar och förutsättningar. Över 5 000 lärare har genomfört, utvärderat och tillsammans med Berättarministeriet utvecklat programmen under elva års tid för att de ska möta skolornas komplexa behov och främja elevens språk- och kunskapsutveckling, oavsett förkunskaper. Från november 2011 till och med december 2022 har 62 000 elever deltagit i Berättarministeriets skolprogram.

Samtliga läromedel, stödmaterial och kompetensutvecklande insatser utvecklas med utgångspunkt i skolornas och lärarnas uttryckta behov, samt utifrån de specifika förutsättningar som råder på skolor med högt socioekonomiskt index.

Materialet och insatserna utvecklas enligt Berättarministeriets utvärderingsmetoder samt de teorier och den beprövade erfarenhet som ligger till grund för programmen. Även utbildningsmomenten utvecklas med stöd av

och genom kritisk granskning av lärare verksamma i våra upptagningsområden.

PROGRAMUTVECKLING Berättarministeriets pedagoger utvecklar programmets läromedel, det vill säga lärar- och elevmaterial, i samråd med, och på förfrågan av lärarna. För att säkerställa att programmet blir relevant och ändamålsenligt genomförs informationsträffar med lärare och analys av tidigare lärarenkäter innan utvecklingen av ett nytt läromedel påbörjas. Utgångspunkten är att utveckla elevernas kunskaper i och om svenska språket med förankring i kursplanen, och på ett sätt som svarar mot kursplanens kunskapskrav för respektive årskurs. Vi anlitar manusförfattare, redaktörer, scenografer, utbildningsdesigner och andra experter för att säkerställa en hög kreativ höjd och kvalitet.

När en första prototyp av programmet finns färdig testas det i en pilotomgång som utvärderas och justeras. Därefter genomförs ytterligare en pilotomgång som även den utvärderas och justeras innan skolprogrammet rullas ut i full skala. Varje termin utvärderas sedan genomförda program kontinuerligt av deltagande lärare, och anpassningar görs efter deras feedback.

Berättarministeriets verksamhet är möjlig tack vare nära samverkan mellan tre sektorer: privat, offentlig och ideell. Samverkan med det offentliga sker genom IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Stockholms stad och Göteborgs stad och genom uppdrag från Skolverket.

Partnerskap med företag och fristående finansiärer innebär att dessa går in med rörligt kapital under minst ett år. Våra pro bono-partner bidrar med sin tid och yrkesexpertis utan kostnad.

Vi vill rikta ett stort, varmt och djupt känt tack för ert stöd.

HUVUDPARTNER Akademibokhandeln Bonniers Familjestiftelse Cancerfonden Catarina och Sven Hagströmers Stiftelse Familjen Robert Weils Stiftelse Göteborgs stad Platzer Fastigheter AB Stenastiftelsen Stockholms stad

PRO BONO-PARTNER Bonnierförlagen CloudScience International AB DNAB

Kanter Advokatbyrå Koncept Stockholm Pocketshop Ramboll Management Consulting

PROJEKTPARTNER Folkuniversitetet Karolinska Institutet KTH

PROGRAMPARTNER Hallwylska museet Världslitteraturhuset bibliotek Göteborg Husby bibliotek Hagsätra bibliotek