Lärarundersökning om kreativitet i undervisningen

R A P P O RT O M K R E AT I V I T E T I U N D E RV I S N I N G E N

”Kreativa inslag i undervisningen främjar elevernas lärande”

A

B

Förord Berättarministeriet erbjuder kostnadsfritt stöd till lärares undervisning och utveckling specifikt i svenska skolor med högt socioekonomiskt index. Indexet är en offentlig modell som indikerar hur elevers socio­ ekonomiska bakgrund kan förväntas påverka skolresultaten och där skolan har ett u ­ ppdrag att kompensera för bakgrunden så att alla barn får en god och jämlik utbildning.

Berättarministeriet finns som stöd där dessa behov är som störst för att bidra till skolans kompensatoriska uppdrag. Berättarministeriet genomför även å ­ terkommande undersökningar om lärares behov i dessa skolor i syfte att ge en samlad bild och ett relevant stöd.

Denna rapport sammanfattar Berättarministeriets senaste undersökning om svenska lärares användning av kreativitet i undervisningen. Kreativt och kritiskt tänkande anses som avgörande framtidsförmågor i ett alltmer komplext samhälle, vilket undersökningen har som utgångspunkt parallellt med bland annat ”PISA 2022 Creative Thinking assessment” som ­publiceras i juni 2024.

1

2

Innehållsförteckning 1.

Sammanfattning

4

2.

Inledning

6

2.1

Bakgrund

6

2.2

Rambolls uppdrag

7

2.3

Berättarministeriets verksamhet

7

3.

Kunskapsöversikt

8

3.1

Enligt OECD:s ramverk kan kreativt tänkande delas in i fyra kategorier

8

3.2 PISA 2022 betonar kreativitetens centrala roll i att förbereda elever för framtidens utmaningar

10

3.3 Grundskolans läroplan beskriver vikten av att utveckla elevers kreativitet och problemlösningsfärdigheter

12

3.4 Socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar i allt högre grad svenska elevers måluppfyllelse

12

4.

Resultat

14

4.1

Övergripande resultat

14

4.2

Kreativitet i undervisningen uppges användas i ganska hög grad

16

4.3

Det finns stor skillnad i upplevda förutsättningar

19

4.4

Kreativitet upplevs ge stora positiva effekter för elever

24

4.5

Lärare efterfrågar mer samverkan och kollegialt lärande

30

5.

Rambolls sammanfattande slutsatser

35

5.1

Avslutande kommentarer

36

6.

Metod och genomförande

37

6.1 Studien baseras på OECD:s ramverk för bedömning av kreativitet i skolan

37

6.2

37

Urval och datainsamling

Referenslista

40

Bilaga 1: Analysram

42

Bilaga 2: Enkät

43

Bilaga 3: Figur

48

3

1. Sammanfattning Ramboll Management Consulting (Ramboll) har på uppdrag av Berättarministeriet undersökt hur kreativitet används i svensk- och SVA-undervisning på skolor med högt socioekonomiskt index. Syftet med studien har varit att undersöka vilket utrymme kreativitet har i under­ visningen, och hur det främjar elevers språk- och kunskaps­utveckling. I uppdraget har också ingått att synliggöra eventuella kompetensutvecklingsbehov hos lärare kopplat till kreativitet i undervisningen. Studien har genomförts med en kvantitativ enkätundersökning där skolor med högt socioekonomiskt index varit undersökningsobjekt samt en kompletterande kvalitativ intervjustudie med svensk­lärare och SVA-lärare som undervisar i årskurs 4, 5 eller 6. Studien innefattar även en kunskapsöversikt om kreativitet i undervisningen. Ramboll har i genomförandet utgått från OECD:s ramverk för bedömning av kreativitet i skolan som omfattar fyra centrala komponenter: skriftligt uttryck, visuellt uttryck, social problemlösning och vetenskaplig problemlösning.

De positiva effekterna av att använda kreativitet upplevs som stora Enkätundersökningen visar att det råder samsyn om att det finns stora positiva effekter av att använda kreativitet i undervisningen. Resultaten visar att det finns en stark tilltro till att kreativitet stärker elevers motivation och lust att lära, främjar språk- och kunskapsutveckling och bidrar till att möta olika elevgruppers olika behov. Detta överens­ stämmer med det som framkommer i kunskapsöversikten, där kreativitet tillskrivs en central roll i arbetet med att förbereda elever för framtidens utmaningar. Lärarna i den ­kompletterande intervjustudien lyfter att införlivandet av kreativitet i undervisningen bidrar till att engagera och inkludera elever med olika förutsättningar. Lärarna uppger att kreativa metoder tillåter eleverna att kommunicera och visa sin förståelse på olika sätt, vilket lyfts som särskilt fördelaktigt för de elever som behöver extra stöd för att utveckla sin språkförmåga.

4

Kreativitet används i hög grad men det saknas goda förutsättningar En majoritet av skolor uppger att de använder kreativitet i hög eller ganska hög grad i sin undervisning. Utifrån OECD:s fyra kategorier av kreativitet är skriftliga kreativa uttryck vanligast förekommande, därefter visuella kreativa uttryck. Enkätundersökningen visar dock att det finns en stor variation i hur skolor upplever förutsättningarna för att använda kreativitet i undervisningen. Hälften av skolorna uppger att användningen av kreativitet inte uppmuntras. Några av de återkommande begränsande faktorerna som identifieras är brist på tid, material och resurser och brist på gemensam kollegial planering och samarbete med kollegor. Dessa resultat är samstämmiga även när bakgrundsvariabler kontrolleras såsom kommungrupp, lärarlegitimation och antal år i läraryrket. Resultatet från studien visar på ett glapp mellan effekter, förutsättningar och användning då fler lärare upplever att kreativitet har positiva effekter än lärare som anser sig ha rätt förutsättningar. Ändå använder en ­majoritet av lärarna kreativitet i undervisningen.

Utifrån resultaten konstateras att kreativitet tillskrivs en stor betydelse för elevers målupp­ fyllelse och för att förbereda elever inför framtida samhällsutmaningar och arbetsmarknad.

Att behärska olika aspekter av kreativitet är avgörande för elevers lärande och utveckling och för att stärka intellektuella och sociala färdigheter. Mot bakgrund av detta blir det viktigt att säkerställa att skolor har rätt förutsättningar för att på ett effektivt sätt införliva kreativitet i undervisningen. Lärare på skolorna efterfrågar bland annat utökat kollegialt lärande, samverkan med aktörer utanför skolan, nya läromedel och metodstöd.

5

2. Inledning 2.1

BAKGRUND

Under de senaste åren har vikten av kreativitet i utbildningssystem världen över fått ökad uppmärksamhet. Denna förändring speglas i PISA:s1 beslut att inkludera en bedömning av kreativt tänkande i sin undersökning 2022. Genom att integrera k­ reativitet i sin bedöm­ ningsportfölj, erkänner PISA kreativitetens centrala roll i att förbereda elever för framtida utmaningar. Denna utveckling understryker en växande förståelse för att kreativt tänkande är en kritisk kompetens för att navigera i en alltmer komplex och föränderlig värld. Därför blir undersökningen av hur kreativitet integreras och främjas i undervisningen, och dess inverkan på elevers lärande och utveckling, allt viktigare.2 OECD bedömer att ett centralt ansvar för utbildningssystemen är att hjälpa elever att utveckla kreativitet och kritiskt ­tänkande. Ändå är ett vanligt hinder att lärare inte har tillräckligt med möjligheter och ­resurser för att utveckla professionell kunskap om vad som krävs för att främja elevers kreativa förmåga och kritiska tänkande i specifika sammanhang.3 Den senaste PISA-undersökningen från 2022 visar att resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har ökat i Sverige, och att samma tendens finns i flertalet andra länder. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större b ­ etydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. PISA-undersökningen visar även att 15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder i jämförelse med tidigare år.4

1 Programme for International Student Assessment 2 OECD, “PISA 2022 Creative Thinking Framework”, PISA 2022 Assessment and Analytical Framework (Paris: OECD Publishing, 2023).

3 OECD, Supporting Teachers to Foster Creativity and Critical Thinking: A draft professional learning framework for teachers and leaders (Paris: OECD Publishing, 2023).

4 Skolverket, PISA 2022 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap (Stockholm: Skolverket, 2023).

6

2.2

RAMBOLLS UPPDRAG

Berättarministeriet har gett Ramboll (vi) i uppdrag att undersöka vilket utrymme kreativitet har i undervisningen i skolor med högt socioekonomiskt index, och hur det främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling.5 Studien tar sin utgångspunkt i det som brukar kallas skolans kompensatoriska uppdrag; det vill säga att skolan i undervisningen ska ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar och särskilt sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.6 Fokus för studien har varit lärarnas syn på kreativitet i undervisningen och deras upp­ levelser av hur det främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Uppdraget syftar även till att synliggöra eventuella kompetensutvecklingsbehov hos lärare kopplat till kreativitet i undervisningen.

Resultat från rapporten har inte vägt in eventuella aspekter från PISA:s rapport om kreativi­ tet, som planeras att publiceras i juni 2024.7 Inom ramen för uppdraget kan denna rapport komma att uppdateras med ett avsnitt som knyter an till resultatet efter publicering.

2.3

BERÄTTARMINISTERIETS VERKSAMHET

Stiftelsen Berättarministeriet verkar för att minska segregationens negativa konse­kvenser på barns skolgång genom att stötta lärare och elever i skolor med högt socio­ekonomiskt index i den dagliga undervisningen och i lärares kompetensutveckling. Berättarministeriet utvecklar kostnadsfria skolprogram som vilar på beprövad metodik och vetenskaplig grund och erbjuder läromedel och artefakter av hög kreativ höjd och interaktion med samhälls­ institutioner. Genom skolprogrammen lockas eleverna att utveckla sina språkliga, kunskapsmässiga, kreativa och kritiskt tänkande förmågor, oavsett kunskapsnivå.

Alla skolprogram utgår ifrån läroplanen och är ämnesövergripande.

Berättarministeriet ser utifrån beprövad metodik att arbetssätt kopplat till kreativitet i undervisningen kan utgöra ett verktyg för att stödja elevers lustfyllda lärande och utveck­ ling samt stärka skolans kompensatoriska uppdrag och förutsättningar för att bedriva en ­likvärdig undervisning framåt.

5 Skolors socioekonomiska index för år 2023 publiceras av Skolverket och är framtaget av Statistiska centralbyrån, SCB. Det baseras på en modell som beskriver elevers förväntade förutsättningar att bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan utifrån socioekonomiska bakgrunds­ faktorer. I modellen ingår: i) Vårdnadshavarens utbildningsnivå, ii) Året eleven invandrade till Sverige, iii) Vårdnadshavarens inkomst, iv) Elevens kön, v) Ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare, vi) Om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnadshavare, vii) Antal syskon som är folk­ bokförda i hemmet, viii) Socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd. En skola med ett index på 100 och högre förväntas innebära sämre förutsättningar för skolans elever utifrån dessa faktorer.

6 Skolinspektionen, Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget i gymnasieskolan (Stockholm: Skolinspektionen, 2021).

7 PISA 2022 Creative Thinking, OECD. Hämtad 2024-03-05

7

3. Kunskapsöversikt I det här kapitlet beskriver vi kunskapsläget kring bruket av kreativitet och hur kreativitet i undervisningen kan definieras. Kunskapsöversikten syftar till att redogöra för vad aktuell forskning och nationella policy- och styrdokument visar kopplat till kreativitetens roll i undervisningen och vilken betydelse kreativitet tillskrivs för språk- och k­ unskaps­utvecklingen och för utvecklingen av framtidskompetenser. Översikten har baserats på läroplaner och andra underlag från Skolverket, rapporter från OECD och tidigare PISA-mätningar.8 Kunskapsöversikten visar att kreativitet har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren.

Förändringen speglas bland annat av att PISA inkluderar en bedömning av kreativt tänkande i sin undersökning 2022.9 Även Skolverket uppmärksammar kreativitetens roll i att förbereda elever för framtidens utmaningar och som en viktig del för att utveckla framtidkompetenser i läroplanen.10 3.1 ENLIGT OECD:S RAMVERK KAN KREATIVT TÄNKANDE DELAS IN I FYRA KATEGORIER OECD:s ramverk för bedömning av kreativitet i skolan omfattar fyra centrala kategorier: skriftligt uttryck, visuellt uttryck, social problemlösning och vetenskaplig problemlösning.

De två förstnämnda faller inom ramen för det som OECD hänvisar till som kreativa uttryck, medan de sistnämnda ingår i problemlösning.11

8 Se referenslista för fullständig litteraturöversikt.

9 OECD, “PISA 2022 Creative Thinking Framework”, i PISA 2022 Assessment and Analytical Framework (Paris: OECD Publishing, 2023).

10 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) (Stockholm: Skolverket, 2021).

11 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

8

Problemlösning

Kreativa uttryck

Figur 1. OECD:s ramverk för bedömning av kreativitet i skolan och dess fyra centrala kategorier.

Skriftligt uttryck handlar om förmågan att använda språket på ett kreativt och effektivt sätt för att uttrycka idéer, känslor och tankar. I skolsamman­ hang uppmuntrar detta elever att tänka kritiskt och att uttrycka sig unikt genom skrift, vilket är grundläggande för deras språkutveckling och­ ­kommunikativa färdigheter.

Visuellt uttryck handlar om att använda visuella medel som konst, design och multimedia för att kommunicera och uttrycka idéer. Detta stöder elevernas förmåga att tänka i bilder, utveckla estetisk medvetenhet och uttrycka kreativa lösningar på visuella problem.

Social problemlösning fokuserar på förmågan att använda kreativitet för att lösa sociala, mellan­ mänskliga eller grupprelaterade problem. Det främjar samarbetsfärdigheter, empati och förmågan att se och lösa konflikter på innovativa sätt.

Vetenskaplig problemlösning innebär att tillämpa kreativa tankeprocesser för att lösa vetenskapliga eller tekniska problem. Det stärker elevernas ­analytiska förmågor, kritiskt tänkande och förmågan att tillämpa vetenskapliga metoder på kreativa sätt.

Enligt OECD samverkar de fyra kategorierna av kreativitet för att stödja en holistisk utveck­ ling av elevers kreativa förmågor och varje kategori bidrar till olika delar av deras intellektu­ ella och sociala färdigheter.12 Att behärska kategorierna anses vara avgörande för att främja elevers övergripande lärande och utveckling, eftersom de speglar de varierade sätt på vilka kreativt tänkande kan manifestera sig och tillämpas i olika skolämnen och situationer.

Skriftligt och Visuellt uttryck ger eleverna verktyg för att kommunicera idéer och känslor, vilket är grundläggande för personligt uttryck och kulturell förståelse. Social problemlösning främjar empati och samarbetsfärdigheter, som är viktiga i gruppinteraktioner och för att förstå social dynamik. Vetenskaplig problemlösning utvecklar analytiskt tänkande och förmågan att applicera logiska metoder, vilket är nödvändigt för vetenskaplig förståelse och teknologisk kompetens. De olika kompetenserna kompletterar varandra och bidrar till att eleverna blir balanserade, innovativa och väl rustade att möta framtida utmaningar.13 Genom att integrera alla dessa aspekter av kreativitet i undervisningen förbereder skolor elever att bli fria att forma sina liv både i och utanför klassrummet.

12 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

13 Ibid.

9

3.2 PISA 2022 BETONAR KREATIVITETENS CENTRALA ROLL I ATT FÖRBEREDA ELEVER FÖR FRAMTIDENS UTMANINGAR Kreativt tänkande är en avgörande förmåga för lärande enligt OECD. I rapporten PISA 2022 Creative Thinking Framework belyser OECD varför kreativt tänkande ingår i PISA-undersök­ ningen och hur kreativitet är en avgörande förmåga som bör utvecklas genom utbildningen.

Kreativitet beskrivs bland annat som avgörande för att unga ska utveckla centrala fram­ tidskompetenser för att kunna anpassa sig till samhällsutmaningar och arbetsmarknad samt kunna hantera och utveckla ny teknik. Genom att integrera kreativitet i bedömnings­ portföljen erkänner OECD inte bara kreativitetens centrala roll i att förbereda elever för framtidens utmaningar, utan belyser även vikten av att lärare får rätt stöd för att kunna känna igen och främja elevers kreativa tänkande i sin undervisning. Denna utveckling ­understryker en växande förståelse för att kreativt tänkande är en viktig kompetens för att navigera i en alltmer komplex och föränderlig värld.14

”De sociala, kreativa och emotionella förmågorna kommer att bli viktigast för att dagens unga ska bli förberedda för framtiden.”

Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsavdelning

OECD belyser i sitt arbete med PISA kreativt tänkande som ett viktigt verktyg för elevers lärande, särskilt som en nyckelfärdighet i komplexa, globaliserade och alltmer digi­taliserade ekonomier och samhällen.15 De betonar att kreativt tänkande inte bara är viktigt för konst­ närliga och kulturella uttrycksformer, utan också för problemlösning i akademiska och vardagliga sammanhang. Enligt OECD är kreativt tänkande en grundläggande färdighet för att navigera i den moderna världen, och den hjälper elever att utveckla förmågan att tänka flexibelt, att anpassa sig till nya situationer och att generera innovativa lösningar på komplexa problem.16

14 OECD, “PISA 2022 Creative Thinking Framework”, i PISA 2022 Assessment and Analytical Framework (Paris: OECD Publishing, 2023).

15 Ibid.

16 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

10

I OECD:s ramverk för bedömning av kreativt tänkande framhålls att denna kompetens är formbar och kan utvecklas genom praktik och utbildning.17 Genom att integrera kreativt tänkande i grundskolans läroplan och pedagogiska strategier kan skolor effektivt stödja elevers övergripande kognitiva utveckling, kritiska tänkande och förmåga att hantera fram­ tida utmaningar.18 OECD:s center för utbildningsforskning och innovation (CERI) betonar, utifrån projektet Att främja och bedöma kreativitet och kritiskt tänkande, bland annat vikten av att kreativitet är integrerat i ”lärarpraxis” och i läroplanen. De lyfter även vikten av professionell dialog och kollegialt stöd och anpassning efter elevers behov.19 Dessutom betonar OECD att kreativt tänkande är viktigt för alla elever, oavsett deras framtida yrkes­ väg, eftersom det bidrar till en mer heltäckande bildningsprocess och förbereder elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas.20

”Kreativt tänkande är förmågan att på ett produktivt sätt ta fram, utvärdera och förbättra idéer som kan leda till originella och effektiva lösningar, kunskapsutveckling och inflytelserika uttryck för fantasi.”

PISA 2022, Creative Thinking

Ytterligare en aspekt av kreativitet är att det kan skapa en känsla av fokus och välbefinnande.

Forskning visar att positiva känslor förbättrar kreativiteten, men att vardaglig kreativitet också skapar positiva effekter. Därför argumenterar psykologer alltmer för att kreativa ögonblick i vardagen bidrar till människors och samhällets välbefinnande.21

17 OECD, “PISA 2022 Creative Thinking Framework”, i PISA 2022 Assessment and Analytical Framework (Paris: OECD Publishing, 2023).

18 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

19 OECD, “Supporting Teachers to Foster Creativity and Critical Thinking: A draft professional learning framework for teachers and leaders” (Paris: OECD Publishing, 2023).

20 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

21 Vincent-Lancrin, S., Skills for Life: Fostering Creativity (Inter-American Development Bank, 2021).

11

3.3 GRUNDSKOLANS LÄROPLAN BESKRIVER VIKTEN AV ATT UTVECKLA ELEVERS KREATIVITET OCH PROBLEMLÖSNINGSFÄRDIGHETER I den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr22, framhävs betydelsen av kreativitet i undervisningen. Grundskolan ska, enligt läroplanen, stimulera elevernas kreativitet, nyfiken­ het och självförtroende och deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Denna formulering understryker vikten av kreativt tänkande och dess roll i elever­ nas övergripande utveckling, både individuellt och i samarbete med andra. Läroplanen betonar vidare utvecklingen av elevers självständighet och initiativ- och samarbetsförmåga, vilka är viktiga aspekter av kreativitet. En central del är att eleverna ska förstå och kunna hantera digitaliseringens inverkan på individ och samhälle. Det innebär att ge eleverna kunskap och färdigheter för att använda digital teknik effektivt och kritiskt. Eleverna uppmuntras att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, vilket inkluderar att identifiera möjligheter, förstå risker och värdera information. Genom att främja dessa färdigheter stödjer utbildningen utvecklingen av digital kompetens och entreprenörsanda, vilket är fundamentalt för kreativt tänkande och problemlösning i en modern kontext.22

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.”

Skolverket, Lgr22

3.4 SOCIOEKONOMISKA BAKGRUNDSFAKTORER PÅVERKAR I ALLT HÖGRE GRAD SVENSKA ELEVERS MÅLUPPFYLLELSE I Sverige har flera studier belyst hur barn med en mindre gynnsam socioekonomisk bak­ grund tenderar att uppnå lägre måluppfyllelse jämfört med jämnåriga med en mer gynnsam bakgrund.23, 24 En rapport har visat att denna tendens riskerar att leda till ett livslångt utan­ förskap för en hel generation barn och unga som växer upp med dessa förutsättningar.25

22 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) (Stockholm: Skolverket, 2021).

23 Tonér, S., Language and executive functions in Swedish preschoolers (PhD dissertation, Department of linguistics, Stockholm University, 2021).

24 Stockholms Handelskammare, Hårda Fakta – Så segregerat är Stockholm (Stockholm: Stockholms Handelskammare, 2018).

25 Ibid.

12

Klyftan mellan hög- och lågpresterande elever, och mellan socioekonomiskt gynnade och missgynnade, har vidgats över tid, vilket bekräftats av såväl nationella data som interna­ tionella PISA-undersökningar.26, 27, 28 Resultaten från PISA 2022 för årskurs 9 visar exem­ pelvis att elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre i mätningen av matematik och läsförståelse år 2022 jämfört med motsvarande elevgrupper vid ­mätningen år 2018. Samtidigt presterar elever med en mer gynnsam socio­ekonomisk bakgrund på samma nivå vid båda mätningarna. Utifrån de ökade resultatskillnaderna i samtliga tre ämnesområden mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är PISA:s bedömning av resultatet 2022 att likvärdigheten i Sverige har försämrats sedan 2018.29

”Elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar fortfarande kraftigt, och det kan man också se genom att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag ordentligt.”

Skolminister Lotta Edholm

Denna utveckling understryker vikten av att adressera och motverka de utbildningsmässiga nackdelar som följer av en svag socioekonomisk bakgrund.30 I detta sammanhang framträder kreativitet som ett potentiellt verktyg för att främja kunskapsutveckling och erbjuda nya inlärningsvägar, särskilt för barn och ung­domar med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.31

26 Skolverket, PIRLS 2021: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv (Stockholm: Skolverket, 2023).

27 Löfstedt, P., “Socioeconomic Inequality and Student Outcomes in Swedish Schools”, i Volante, L., Schnepf, S., Jerrim, J., Klinger, D. (eds) Socioeconomic Inequality and Student Outcomes. Education Policy & Social Inequality, vol 4 (Springer, Singapore, 2019).

28 European Education and Culture Executive Agency, Eurydice, Horváth, A., Krémó, A., Sigalas, E. et al., Equity in school education in Europe – Structures, policies and student performance, Parveva, T.(editor), Publications Office of the European Union, 2020.

29 Skolverket, PISA 2022 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap (Stockholm: Skolverket, 2023).

30 OECD, “Students’ socio-economic status and performance”, i PISA 2018 Results (Volume II): Where All Students Can Succeed (Paris: OECD Publishing, 2020).

31 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

13

4. Resultat I följande kapitel beskriver vi lärares reflektioner om hur kreativitet används i undervisningen, förutsättningarna för att använda kreativitet, och upplevda effekter av att använda kreativitet.

Data är hämtad från enkätundersökning och intervjustudie.

Det finns en variation i hur begreppet kreativitet tolkas och definieras Resultatet från intervjustudien visar att kreativitet tolkas på olika sätt. Hur lärare ­definierar kreativitet kan påverka svaren i såväl enkät- som intervjustudie. Även om Ramboll i kartläggningen definierat kreativitet med utgångspunkt i OECD:s defini­ tion (se kapitel 2) är subjektiviteten i begreppet viktig att ta med sig in i analysen av ­resultatet. Vidare bygger enkät- och intervjustudie på självskattningar, vilket kan påverka resultaten.

4.1

ÖVERGRIPANDE RESULTAT

Sammanfattningsvis visar enkätdata att lärare på svarande skolor upplever att de använder kreativitet i undervisningen i hög eller ganska hög grad, medan förutsättningarna upplevs som lägre. En stor majoritet upplever att kreativitet kan bidra till att möta olika elevgruppers olika behov, stärka elevers motivation och öka elevernas kunskapsutveckling. Lärarna vi intervjuar upplever, i konstrast till enkätsvaren, att de har goda förutsättningar för att ­införliva kreativitet.

Figur 3: Stapeldiagram över genomsnittliga värden från enkätundersökningen.

Användning 3,1

Användning av kreativitet Användning av lek

2,4

Förutsättningar Stöd av läroplan och kursplaner

2,7 2,5

Förutsättningar på skola Uppmuntran

2,4

Effekter 3,4

Möta elevgrupper

3,7

Stärka motivation och lust att lära Öka språk- och kunskapsutvecklingen

3,3 0

1

2

3

4

Not: Figuren visar svaren på 8 enkätfrågor. Figuren är konstruerad utifrån att räkna ut genomsnittligt värde för de inkluderade enkätfrågorna. Frågorna är kategoriserade i Användning, Förutsättningar och Effekter. Antalet svarande varierar mellan frågorna.

14

I Figur 3 sammanställs de genomsnittliga värdena för de enskilda enkätfrågorna där 1 motsvarar i låg grad, 2 motsvarar i ganska låg grad, 3 motsvarar i ganska hög grad och 4 motsvarar i hög grad. Frågorna är kategoriserade i Användning, Förutsättningar och Effekter.

Figur 3 visar att det finns en diskrepans mellan upplevd användning av kreativitet, upplevda förutsättningar och tron på dess effekter för eleverna. Det genomsnittliga värdet för använd­ ning av kreativitet är 3,1 medan tron på att kreativitet stärker elevers motivation och lust att lära är 3,7. Samtidigt ser vi att det genomsnittliga värdet på frågan om förutsättningar på skolan endast är 2,5.

Figur 4. Frekvensgraf över antal som uppgett svarsalternativ för Figur 4 visar frekvensen för användande och förutsättningar i enkäten varje svarsalternativ för frågorna ”Använder du kreativitet i undervis­ 67 ningen?” och ”Upplever du att det 60 finns förutsättningar på din skola för att använda kreativitet i din 44 40 undervisning?”. 67 skolor uppger 38 exempelvis att de i ganska hög grad använder kreativitet, medan 20 17 Användande 44 skolor uppger att det i ganska Förutsättningar 8 7 hög grad finns förutsättningar.

0 0 d ­Figuren visar att användandet ad ad ad ra gr gr gr gg ög ög lå g h h I lå a I är högre än förutsättningarna a sk sk an an Ig Ig för svars­alternativen i hög eller ­ganska hög grad, men lägre för Not: Figuren visar antalet svar för varje svarsalternativ på enkät­ svarsalternativen i låg eller ganska frågorna ”Använder du kreativitet i undervisningen?” och ­”Upplever du att det finns förutsättningar på din skola för att använda kreativitet låg grad. I data kan vi vidare i din undervisning?”. 97 skolor har besvarat frågan. studera hur skolors svar på de två frågorna förhåller sig till och korre­ lerar med varandra (Se Bilaga 3, Figur 17). Vi kan till exempel se att 2 procent av skolorna uppger att de använder kreativitet i hög grad och att det i hög grad finns förutsättningar på skolan. Den vanligaste kombina­ tionen, med 31 procent, är att uppge att man använder kreativitet i ganska hög grad och att det i ganska hög grad finns förutsättningar på skolan. 28 procent uppger att de använder kreativitet i ganska hög grad och att förutsättningarna finns i ganska låg grad. Figur 4 och Bilaga 3, Figur 17, betonar ytterligare det som visas i Figur 3, nämligen att det finns en diskrepans mellan upplevd användning och upplevda förutsättningar.

15

Intervjustudien visar sammantaget att lärare ser kreativitet som en väsentlig del av under­ visningen, som stärker elevernas språk- och kunskapsutveckling, och som ett grundläg­ gande verktyg för att utveckla framtidskompetenser.

4.2 KREATIVITET I UNDERVISNINGEN UPPGES ANVÄNDAS I GANSKA HÖG GRAD Data från enkätundersökningen visar att en stor majoritet av skolorna uppger att de ­använder kreativitet i undervisningen. Lek som stöd för kreativitet i undervisningen uppges dock användas i relativt låg grad.

7 Av 10 skolor uppger att de i ganska hög grad använder kreativitet 70 procent av skolorna uppger att de använder kreativitet i undervisningen i ganska hög grad, 18 procent uppger att de använder kreativitet i hög grad, medan 12 procent uppger att de använder kreativitet i ganska låg grad. Ingen av responderande skolor uppger ­svarsalternativet i låg grad.

Enligt de 15 respondenter som uppger att de i ganska låg grad använder kreativitet beror detta bland annat på tidsbrist, resursbrist och utmanande elevförutsättningar. De som näm­ ner utmanande elevförutsättningar beskriver att det kan vara svårare att anpassa kreativa metoder till en heterogen elevgrupp med exempelvis olika kunskapsnivåer eller skillnader i specifika behov.

Respondenter som uppger att de i hög eller ganska hög grad använder kreativitet i undervisningen har med en bred och diversifierad användning av kreativa tekni­ ker i undervisningen. Av OECD:s kategori­ sering av kreativitet är skriftligt uttryck den mest återkommande typen, följt av visuellt uttryck. Svaren innehåller flera exempel på hur lärarna använder kreativa metoder för att engagera eleverna, från skrivande och berättande till visuell presentation och digitalt skapande. Även några exempel på social problemlösning återfinns i svaren.

Kategorin vetenskaplig problemlösning är inte tydligt representerad i svaren.32

Figur 5. Använder du kreativitet i undervisningen?

I ganska låg grad (12 %)

I ganska hög grad (70 %)

Not: 124 skolor har besvarat frågan.

32 Vissa respondenter anger dock att lärarkollegor i NO använder vetenskaplig problemlösning i högre grad.

16

I hög grad (18 %)

”Jag ger eleverna slumpmässigt utvalda bilder, föremål eller ord och ber dem skapa en kort berättelse.”

Enkätsvar

Skriftligt uttryck Respondenter uppger exempelvis att eleverna får skapa berättelser utifrån slumpmässigt utvalda bilder, föremål eller ord, skapa egna böcker med illustrationer, avsluta berättelser utifrån en inledning, och fundera kring vilka karaktärerna i böcker de läst är genom att ­exempelvis besvara frågan ”Om du fick tillbringa en dag med karaktären i boken vi just läst om, vad skulle ni göra och varför?”

Visuellt uttryck Respondenterna beskriver bland annat att eleverna får arbeta med digitala verktyg för att rita och skapa berättelser, arbeta med collage eller pussla ihop ett ansikte och sedan för­ klara hur det ser ut så att en annan elev kan rita det.

Social problemlösning Respondenterna beskriver bland annat att eleverna får debattera och diskutera litterära teman, karaktärers motivationer eller författares intentioner, att eleverna får sitta i mindre grupper och arbeta tillsammans med problemlösningsuppgifter, liksom att de får utbyta idéer kring hur man rationaliserar ett etiskt problem och mer generellt hur de får arbeta tillsammans.

Intervjustudien är i ganska hög grad samstämmig med enkätsvaren. I intervjuerna uppger lärare att de använder kreativitet i ganska hög eller hög grad och betonar att visuellt och interaktivt lärande är centralt, särskilt när de undervisar nyanlända elever.

Lärarna berättar att de strävar efter att väva in kreativitet i flera aspekter av lärandet.

En lärare uttrycker att även om arbetet inte är hundraprocentigt kreativt, är det en avsevärd del av undervisningen som kräver kreativt tänkande. Några exempel som lyfts i intervjuerna kring hur lärarna arbetar med kreativitet är charader, ordlekar, konst och bild i skrivandet, utforskande aktiviteter som att vara i naturen, skapa musik, film eller egna böcker samt fotografera och sedan beskriva bilderna. En av lärarna berättar om hur de inkluderar olika

17

sinnen i undervisningen genom att till exempel integrera musik och bildkonst, vilket hjälper eleverna att använda flera sinnen i lärandeprocessen.

”Vi arbetar med kooperativt lärande, arbetar muntligt och interagerar med varandra. Jag ordnade till exempel en lärandepromenad med ordklasser … det var väldigt effektivt att använda alla sinnen.”

Enkätsvar.

Under intervjuerna uppger lärarna att de använder kreativitet i ganska hög eller hög grad, men utifrån vår tolkning går det att identifiera en viss subjektivitet och skillnad i hur lärarna skattar sin egen användning av kreativitet. Tre av de intervjuade lärarna beskriver hur de införlivar ett kreativt helhetsgrepp på undervisningen genom att applicera ett kreativt tillvägagångssätt på alla moment. I jämförelse framkommer det i vissa intervjuer att kreativitet är ett av många moment i undervisningen som tillämpas med ett fokus under vissa lektioner medan det under andra lektioner är mindre närvarande.

I enkäten uppger en majoritet att lek används i ganska låg grad Resultaten i Figur 6 visar att 6 procent av skolorna uppger att de i hög grad använder lek som stöd för kreativitet i undervisningen, 35 procent uppger att de använder lek i ganska hög grad, medan 52 procent uppger att de använ­ der lek i ganska låg grad, och 7 procent uppger att de använder lek i låg grad.

Figur 6. I vilken utsträckning använder du lek som stöd för kreativitet i din undervisning?

I låg grad (7 %)

I ganska låg grad (52 %)

I hög grad (6 %)

I hög grad (35 %)

Respondenterna som uppger att de Not: 102 skolor har besvarat frågan. använder lek i hög eller ganska hög grad beskriver följande övergripande kategorier, från mest till minst för­ kommande: (i) Språk- och ordlekar: exempelvis verbpromenader och charader, (ii) Drama­ övningar och rollspel, (iii) Samarbetsövningar och gruppövningar, (iv) Media och teknik: exempelvis aktiviteter som att göra talkshows, skapa filmer, tala in poddar om böcker och användning av digitala spel och appar.

18

Intervjustudien stödjer dessa resultat i viss utsträckning. Ungefär hälften beskriver att de använder lek som en del av undervisningen när vi frågar hur de arbetar med kreativitet.

En lärare beskriver det som att eleverna kan uppfatta övningar, till exempel memory, som lek, men att hen inte gör det. Två lärare framhäver användningen av lek i klassrummet, där ordlekar är ett återkommande inslag.

”De älskar verkligen femminutersleken …

Den handlar om att eleverna ska hitta ett ord jag skriver på tavlan i ordboken. Den som hittar först vinner.”

Lärare, intervju

Leken tjänar som ett pedagogiskt verktyg för att öppna upp elevernas sinnen och öka deras ordförråd på ett interaktivt och stressreducerande sätt. Genom att anamma lekfulla läran­ destrategier, beskriver lärarna hur de främjar ett dynamiskt och inkluderande klassrum där eleverna uppmuntras att delta aktivt och utveckla sina språkliga förmågor på ett roligt sätt.

”Sen flugsmällsleken, massa ord på tavlan och de ska hitta ordet på tavlan (och slå det med flugsmällan) och förklara vad ordet betyder. När de förstår hur leken går till älskar de leken.”

Lärare, intervju

4.3

DET FINNS STOR SKILLNAD I UPPLEVDA FÖRUTSÄTTNINGAR

Enkätdata visar att hälften av skolorna uppger att förutsättningarna för att använda kreati­ vitet i undervisningen är ganska låga eller låga. Återkommande aspekter som tid, avsaknad av material och brist på samplanering och kollegialt utbyte lyfts i fritextsvaren som förkla­ ringsfaktorer. Intervjuade lärare upplever däremot att de har de verktyg och det stöd de behöver.

19

Upplevda förutsättningar skiljer sig mellan enkät- och intervjustudie 52 procent av skolorna uppger att det i hög grad eller ganska hög grad finns för­ utsättningar för att använda kreativitet i undervisningen. Detta kan jämföras med att 39 procent uppger att det i ganska låg grad, och 8 procent i låg grad, finns förutsättningar. De 51 respondenter som uppger att det finns förutsättningar i hög grad eller ganska hög grad lyfter följande faktorer:

Figur 7. Upplever du att det finns förutsättningar på din skola för att använda kreativitet i din undervisning?

I låg grad (8 %)

I hög grad (7 %)

I ganska låg grad (39 %)

I ganska hög grad (45 %)

Not: 97 skolor har besvarat frågan.

– 88 procent uppger att brist på tid är en viktig begränsande faktor för att införliva mer kreativitet i undervisningen.

– 67 procent uppger att brist på material och resurser försämrar förutsättningarna. Detta inkluderar ekonomiska resurser, personalresurser, lokaler, läromedel och andra material som kan vara ett stöd för att bedriva en mer kreativ undervisning.

– 29 procent uppger att det finns brist på gemensam kollegial planering och samarbete med kollegor. Ett större utbyte uppges kunna skapa en mer kreativ lärandemiljö för eleverna.

Resultatet från intervjustudien skiljer sig från det som framkommit i enkätundersökningen.

Lärarna ger en övervägande positiv bild av sina förutsättningar för att införliva kreativitet i undervisningen. Lärarna i intervjustudien upplever att de har de rätta verktygen och stödet ­­­ för att vara kreativa i sitt arbete. De nämner tillgång till digital teknik, som datorer och Ipads, som en viktig resurs som ger dem möjlighet att genomföra kreativa projekt. Lärarna känner att de har friheten att experimentera och anpassa sina tillvägagångssätt för att möta elevernas behov.

20

”… en av de viktigaste förutsättningarna som jag tror saknas för många lärare att kunna införliva mer kreativitet i svenskundervisningen är tiden …”

Lärare, intervju

Vissa lärare uttrycker dock att tidsbrist kan vara en begränsning för att genomföra kreativa aktiviteter i den grad som de skulle önska. Flera av respondenterna tror att det ofta är bris­ ten på tid som hindrar lärare från att genomföra kreativa undervisningsakti­viteter. En lärare beskriver till exempel att kreativa projekt som att skapa teater och film är tidskrävande. Två av lärarna efterlyser mer tid för samarbete och nätverksträffar kring arbetet med kreativitet.

Trots detta upplever intervjuade lärare att de överlag har de f­örutsättningar som krävs, och när tiden tillåter det, kan implementera kreativa metoder och lektioner.

”Jag tror att man skulle kunna göra mer, jag tänker att det tar för mycket tid och det här hinner jag inte.

Men jag glömmer att det hjälper till att bli mer effektivt.”

Lärare, intervju

Tre lärare beskriver att nivån av kreativitet i undervisningen är personbunden och kan ­påverkas utifrån lärares erfarenhet och engagemang. Lärarna nämner exempelvis att vissa kollegor inte är vana vid eller bekväma med kreativa arbetssätt. Det framkommer även att användningen av kreativitet tenderar att minska när eleverna blir äldre. Vissa kollegor upplevs ha en rädsla för att kreativa aktiviteter kan skapa en rörig miljö, samtidigt som de inte är bekväma med vissa digitala verktyg. Kopplat till detta lyfter flera av lärarna vi pratar med att Berättarministeriet är en viktig aktör som på olika sätt kan visa hur kreativitet kan användas för att lära och ge inspiration samt inge trygghet i att kreativitet i undervisningen fungerar som ett viktigt verktyg.

21

”Hur mycket man använder kreativitet är nog personbundet.

Vissa lärare kan vara mindre bekväma med att testa nya saker eller orkar inte. Kan bero på att man har mindre engagemang.

Det tar ju mer tid att testa nya undervisningsmetoder.”

Lärare, intervju

Majoriteten uppger att läroplanen skapar goda förutsättningar 60 procent av skolorna uppger att läroplan och kursplaner i hög eller ganska hög grad ger stöd för att använda kreativitet i undervis­ ningen enligt Figur 8. 44 procent svarar i gan­ ska hög grad och 16 procent i hög grad. Detta kan jämföras med de 37 procent som uppger i ganska låg grad, och 3 procent i låg grad.

Figur 8. Upplever du att läroplan och kursplaner ger stöd för att använda kreativitet i undervisningen?

I låg grad (3 %)

I ganska låg grad (37 %)

Flera av lärarna lyfter vid intervju att läroplan och kursplaner ger stöd för och uppmuntrar användning av kreativitet i undervisningen.

I hög grad (16 %)

I ganska hög grad (44 %)

Not: 91 skolor har besvarat frågan.

Upplevelsen av uppmuntran till kreativitet varierar stort Uppfattningen kring huruvida lärare på skolor uppmuntras till att använda kreativitet av exempelvis kollegor, skolledning och rektor varierar. 38 procent av skolorna uppger att de uppmuntras i ganska hög grad, medan 37 procent uppger att de uppmuntras i ganska låg grad. Vidare uppger 14 procent att de uppmuntras i låg grad, och 10 procent i hög grad.

Sammantaget svarar 51 procent att de uppmuntras i låg eller ganska låg grad.

I intervjuerna beskriver lärarna däremot en kultur av kollegialt samarbete när det gäller kreativitet i undervisningen och det framstår som en integrerad del av flera lärares arbete, där de delar ansvar och inspirerar varandra i utvecklingen av undervisningsmetoder och lärandeaktiviteter. Lärarna berättar att de uppskattar att kunna dela idéer och strategier med varandra, vilket leder till en gemensam förståelse och en stärkt förmåga att integrera kreativa metoder i undervisningen. En lärare beskriver hur vissa kollegor inom arbetslaget driver arbetet med kreativitet genom att uppmuntra och inspirera varandra och hur förste­ läraren exempelvis har hållit i föreläsningar kring lektionsdesign. En annan lärare beskriver

22

att hen kontinuerligt uppmuntrar sina ­­kollegor och ger positiva exempel på hur de kan införliva mer kreativitet i under­ visningen, och även erbjuder sig att delta i lektionerna och agera stöd. En annan lärare berättar hur de alltid är två lärare på vissa lektioner för att kunna arbeta med kreativa aktiviteter som exempelvis charader i samband med läsförståelsen.

I diskussionerna framkommer således att lärarna inte bara arbetar kreativt inom sina egna klassrum utan även i samarbete med andra lärare och ämnen.

Figur 9: Uppmuntras du att använda kreativitet i under­ visningen (exempelvis av kollegor, skolledning eller rektor)?

I låg grad (14 %)

I hög grad (10 %)

I ganska låg grad (37 %)

I ganska hög grad (38 %)

Not: 91 skolor har besvarat frågan.

En majoritet av lärarna beskriver att rektor uppmuntrar användandet av kreativitet. En lärare beskriver att hen upplever att det uppmuntras av rektorn genom fortbildning, och att det stöds av att alla i lärarkollegiet arbetar med kooperativt lärande33 och cirkelmodellen.34 En lärare betonar att ledningens stöd är en avgörande faktor för att främja kreativitet i skolan. Det nämns hur skolledningen inte bara tillhandahåller nödvändiga resurser, såsom tekno­logiska verktyg och utbildningsmaterial, utan också uppmuntrar lärarna att tänka nytt och vara innovativa i sina klassrum. Detta skapar en miljö där lärare känner sig fria att experimentera och anpassa sin undervisning för att engagera sina elever på djupare nivåer.

Sammanfattningsvis pekar lärarnas beskrivningar på att det finns en god kollegial upp­ muntran, där kollegialt utbyte av idéer, strategier och verktyg uppmuntras av såväl kollegor som skolledning.

Resultaten kring förutsättningar är robusta över lärarkollektivet Figur 10 presenterar resultatet för indexet förutsättningar utifrån bakgrundsvariablerna kommungrupp35, om läraren har lärarlegitimation och antal år som läraren har arbetat.

Figuren visar att resultaten är robusta över hela lärarkollektivet då vi inte finner några trender i data utifrån bakgrundsvariablerna. Resultatet visar att skolorna oavsett skillnader i utvalda bakgrundsvariabler, svarar likartat och att skolorna är relativt homogena i sina enkätsvar kopplat till index förutsättningar.

33 Elevaktiva samtal för meningsfull och demokratisk undervisning, se bland annat Kooperativt lärande (NE), hämtad 2024-03-24.

34 Cirkelmodellen är en metod som används inom genrepedagogik för att stödja elevernas textskrivande, se bland annat Lärarens guide till cirkelmodel­ len, hämtad 2024-03-24.

35 SKR:s kommungruppsindelning: A. Storstäder och storstadsnära kommuner, B. Större städer och kommuner nära större stad eller C. Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner.

23

Figur 10. Index förutsättningar sett till kommungruppsindelning, lärarlegitimation och antal år som lärare.

3

Kommungruppsindelning

2,5

2,6

2,6

B

C

Lärarlegitimation

2,6

Antal år som lärare

2,8

2,6

2,7

2,8

2,7

2,7

2,4

2

1

0

A

r Lä

ar

leg

. g På

åe

nd

e E

r j lä

ar

leg

.

0–

2

3–

5

10 15 15 6 – 11– r än e M

Not: Indexet är konstruerat av frågorna ”Upplever du att läroplan och kursplaner ger stöd för att använda kreativitet i undervisning­ en?”, ”Upplever du att det finns förutsättningar (exempelvis kunskap, läromedel, handledning, tid) på din skola för att använda kreativitet i din undervisning?” och ”Uppmuntras du att använda kreativitet i undervisningen? (exempelvis av kollegor, skolledning eller rektor)”. För att skolan ska inkluderas krävs att de tre frågorna har besvarats.

4.4

KREATIVITET UPPLEVS GE STORA POSITIVA EFFEKTER FÖR ELEVER

Enkätdata och intervjustudie visar att nästintill alla skolor och lärare uppger att de tror att kreativitet i undervisningen skapar positiva effekter för elevers språk- och kunskapsutveck­ ling, motivation och lust att lära samt ökar lärares möjlighet att tillgodose olika elevgruppers skiftande behov.

Kreativa inslag upplevs hjälpa till att möta elevgruppers olika behov 95 procent av skolorna uppger att de upp­ lever att kreativa inslag i hög eller ganska hög grad hjälper lärare att möta olika elev­ gruppers behov. Dessa respondenter ger exempel på hur kreativa inslag kan bidra till att möta elevgruppers olika behov. Flera respondenter har observerat att användning av kreativa tillvägagångssätt, som drama­ tisering, konst, musik, och rörelse, i form av grupparbete eller enskilt, kan engagera elever som annars har svårt att lära sig genom traditionella metoder. Detta inklude­ rar elever med språkutmaningar, särskilda behov, och de som är praktiskt lagda.

Figur 11. Upplever du att kreativa inslag i undervisningen kan hjälpa dig att möta olika elevgruppers olika behov?

I ganska låg grad (4 %)

I låg grad (1 %)

I ganska hög grad (47 %)

Not: 94 skolor har besvarat frågan.

24

I hög grad (48 %)

”Kreativa inslag i undervisningen främjar elevernas lärande på olika sätt och det gynnar även relationsskapandet.

Båda aspekter bidrar till att bättre kunna förstå elevgruppernas olika behov.”

Enkätsvar

Att införliva kreativitet i undervisningen på ett effektivt sätt bidrar till att öka motivationen och skapar en inkluderande miljö. Samtidigt hjälper det eleverna att uttrycka sina kunskaper på olika sätt och stödjer en anpassad undervisning. Detta lyfts även som särskilt fördel­ aktigt för dem som inte har svenska som sitt förstaspråk och behöver extra stöd för att utveckla sin språkförmåga. Dessutom främjar kreativa aktiviteter samarbete och interaktion i klassrummet, vilket hjälper eleverna att bygga sociala band och ökar deras självförtroende och vilja att delta. På så sätt kan kreativitetens mångfacetterade tillvägagångssätt bidra till att alla elever känner sig bekräftade och motiverade i sitt lärande. Analysen av svaren visar vidare att respondenterna uppger att kreativa inslag hjälper till att skapa en mer levande och minnesvärd läroprocess.

Intervjustudien är i hög grad samstämmig med enkätsvaren. Det framkommer att kreativa strategier, såsom lekar, interaktiva aktiviteter och användning av digitala verktyg, kan anpassas till olika elevers lärandestilar och hjälpa dem att engagera sig i materialet på ett djupare och mer meningsfullt sätt. Detta lyfts som särskilt fördelaktigt i klasser med stor mångfald av behov då de kreativa inslagen skapar en inkluderande miljö där varje elev får möjlighet att lyckas och känna sig värdefull, vilket är fundamentalt för skolans kompensato­ riska uppdrag. En lärare menar att kreativitet är särskilt relevant när det gäller arbete med nyanlända elever, där det är nödvändigt att förklara och visualisera läromaterialet med hjälp av ord och bilder. I intervjustudien framkommer dock en nyanserad bild då en annan lärare samtidigt lyfter att elever som har vissa utmaningar och svårigheter med språket tenderar att fastna i vissa kreativa moment. Om elever i svenska eller svenska som andraspråk exempelvis får i uppgift att göra en powerpointpresentation tenderar vissa elever att fastna vid design, färgval och layout vilket gör att de inte hinner med kärnuppgiften i svenska.

25

”Jag tror att man kan fånga fler elevers intresse. Det är lite som att lura dem in i kunskapen genom roliga sätt att göra det på. Sen är det många som också behöver nöta och träna, men det kan man göra på kreativa sätt också såklart. Jag tror att kreativitet är bra för alla barn. Även för det kompensatoriska uppdraget som skolan har.”

Lärare, intervju

Vidare lyfter lärarna även hur kreativitet kan öka elevernas självförtroende och självständig­ het i inlärningsprocessen samt ge utrymme för fler elever att ta plats, som vanligtvis inte gör det. När elever ges möjlighet att uttrycka sig kreativt och utforska sitt eget lärande, kan det stärka deras tro på sin egen förmåga att hantera och förstå ny information och nya färdigheter. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för elever som kanske inte känner sig kompetenta i mer traditionella akademiska miljöer och som kämpar med traditionella inlärningsmetoder. Kreativa uppgifter och projekt beskrivs av lärarna kunna ge elever som upplever olika typer av svårigheter en alternativ väg till framgång. Genom projektbaserat lärande, konstnärliga uttrycksformer och praktiska aktiviteter kan eleverna hitta områden där de kan lyckas, vilket kan balansera utmaningarna de möter i andra ämnen.

”Med kreativa arbetssätt får man med sig alla elever, även elever med större svårigheter. Alla elever får känna att de kan lyckas och lyckas med något varje dag.”

Lärare, intervju

Lärarna är eniga om att kreativitet har en avgörande roll i skolans kompensatoriska uppdrag.

De ser kreativa lärandeaktiviteter som ett sätt att möta elevers individuella behov och som en källa till motivation och engagemang, vilket kan bidra till att minska utbildningsklyftor och främja en mer inkluderande och rättvis skolmiljö.

26

Kreativitet uppfattas stärka elevers motivation och lust att lära 96 procent av skolorna uppger att de upplever att kreativitet i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära i ganska hög eller hög grad.

74 procent anger svarsalternativet i hög grad och 22 procent i ganska hög grad.

Figur 12. Tror du att kreativitet i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära?

I ganska låg grad (3 %)

I låg grad (1 %)

I ganska hög grad (22 %)

Dessa repondenter ger exempel på I hög grad (74 %) hur undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära. De fram­ Not: 93 skolor har besvarat frågan. häver att kreativitet i undervisningen kan vara en betydande faktor för att stärka elevernas motivation och lust att lära.

Fritextsvaren framhäver att kreativitet i undervisningen kan vara en betydande faktor för att stärka elevernas motivation och lust att lära. Genom att integrera olika kreativa metoder som dramatisering, projektbaserat lärande och konstnärliga uttryck i läroplanen obser­verar lärarna en ökad entusiasm och ett ökat engagemang bland eleverna. Kreativiteten ger eleverna möjligheten att utforska och lära sig på sina egna villkor, vilket leder till en känsla av ägarskap och djupare koppling till materialet. Variation och delaktighet i inlärningsproces­ sen betonas som nyckelelement för att bryta mot det monotona inlärningssättet och skapa en mer lustfylld och meningsfull undervisningsmiljö. Utmärkande faktorer som återfinns i svaren följer nedan.

– Variation i undervisningen genom olika kreativa inslag bidrar till att minska monotonin och öka elevernas engagemang.

– Kreativa uppgifter ger eleverna möjligheter att utveckla självkänsla genom att utforska och lära på nya sätt. Kreativa projekt som leder till framgång kan dessutom stärka ­elevernas tro på sig själva och motivera dem att lära sig mer.

– När eleverna uppfattar inlärningsaktiviteter som roliga och lustfyllda, ökar deras ­motivation att delta och fortsätta lära sig.

I intervjustudien bekräftar lärarna att kreativa inslag i undervisningen direkt bidrar till att öka elevers motivation och lust att lära sig. De betonar att när eleverna får chansen att uttrycka sig genom kreativitet, blir de mer motiverade och intresserade av sina studier.

27

Denna motivation stärks ytterligare genom att kreativa metoder ofta tillåter praktiskt och interaktivt lärande, vilket gör utbildningen mer dynamisk och engagerande. Lärarna beskriver exempelvis hur ordlekar och andra interaktiva metoder kan engagera eleverna samtidigt som det förbättrar deras ordkunskap. Slutligen understryker lärarna att kreativitet inte bara förbättrar engagemang utan också bygger självförtroende hos eleverna. När eleverna får utrymme att utforska sina intressen och stärka sina färdigheter i en stöttande miljö, växer deras självkänsla och de utvecklar en hållbar motivation för fortsatt lärande.

Svaren understryker att kreativitet i undervisningen upplevs vara en katalysator för elever­ nas motivation och lust att lära. Kreativa inslag stimulerar elevernas nyfikenhet och ger dem en känsla av tillfredsställelse genom aktivt deltagande och praktiskt skapande. Denna pedagogiska strategi tycks vara särskilt effektiv när den anpassas individuellt och när eleverna får känna att de har kontroll över sin inlärningsprocess. Genom att erbjuda en mix av kreativa metoder, från lekfulla projekt till dramatiseringar, kan lärare skapa en dynamisk och inkluderande undervisningsmiljö som välkomnar alla elevers bidrag och förstärker deras naturliga lust att lära.

Språkutvecklingen beskrivs som ­särskilt stor för vissa grupper 88 procent av skolorna uppger att de upplever att kreativitet i undervis­ ningen har bidragit till att öka språkoch kunskapsutvecklingen hos elever i hög grad eller ganska hög grad.

40 procent anger svarsalternativet i hög grad och 48 procent i ganska hög grad.

Figur 13. Upplever du att kreativitet i undervisningen har bidragit till att öka språk- och kunskapsutvecklingen hos elever/en elev?

I ganska låg grad (11 %)

I låg grad (1 %)

I ganska hög grad (48 %)

I hög grad (40 %)

Dessa respondenter ger exempel på när kreativitet i undervisningen bidra­ Not: 80 skolor har besvarat frågan. git till språk- och kunskapsutveckling.

De belyser att kreativa undervisnings­ metoder är avgörande för att skapa en stimulerande språk- och kunskapsutvecklingsmiljö.

Fritextsvaren belyser att kreativa undervisningsmetoder är avgörande för att skapa en sti­ mulerande språk- och kunskapsutvecklingsmiljö. Kreativitet i klassrummet engagerar elev­ erna genom att göra språkinlärningen mer aktiv och dynamisk. Enligt respondenterna leder det till en djupare förståelse och bättre minnesbildning. Vidare bidrar kreativa strategier till att göra språkinlärning mer inkluderande och tillgänglig för elever med olika bakgrund och

28

k­ unskapsnivåer. Att erbjuda en miljö där eleverna kan utforska och experimentera med språket på sina egna villkor främjar deras vilja att lära och att uttrycka sig, vilket är fundamentalt för språkutvecklingen.

Dramaövningar och gestaltning ger eleverna möjligheter att utforska och använda språket på ett mer avslappnat och engagerande sätt, vilket ofta leder till ett rikare ordförråd och förbättrad språkförståelse. När elever får chansen att skapa och kommunicera genom olika medier, som digitala verktyg eller visuella konstformer, stimuleras deras motivation och de får ett djupare engagemang i sitt lärande. Kooperativa lärandeaktiviteter, där eleverna arbetar tillsammans och använder språket i sociala sammanhang, stärker deras förmåga att använda språket praktiskt. Vidare har uppgifter som är direkt relevanta för elevernas vardag och intressen visat sig vara särskilt effektiva för att göra inlärningen meningsfull och bestående. Genom att omfamna kreativitet i klassrummet menar respondenterna att de kan skapa en miljö där varje elevs språkutveckling kan förbättras.

I intervjuerna framhäver lärarna att kreativitet är en viktig faktor i språkutvecklingen för vissa elevgrupper, särskilt för elever som lär sig svenska som andraspråk. Genom att använda kreativa metoder som lekar, berättande och projektbaserat lärande, engageras eleverna i språkinlärningen på ett mer aktivt och njutbart sätt. Dessa metoder uppmuntrar till kommunikation och interaktion, vilket är avgörande för att utveckla språkfärdigheter.

”Kreativitet knyter ihop olika moment, och involverar flera sinnen i undervisningen. Att involvera flera sinnen gör att eleverna lär sig snabbt och kommer ihåg.”

Lärare, intervju

Kreativa uppgifter som involverar olika uttrycksformer hjälper dessutom eleverna att lära sig nya ord och begrepp, förbättra sin förståelse och använda språket i olika sammanhang.

En lärare beskriver att ”elever upplever saker som en lek men det gör ju att de lär sig ord, begrepp och innehåll.” En viktig del i detta är då att även göra eleven medveten om hur de lär sig, ”metakognition”, för att hjälpa dem att se hur de lär sig saker. Detta, fortsätter samma lärare, kan stärka den enskilda eleven som inte kan få så mycket stöd hemifrån.

29

Kreativitet är viktigt för att elever ska erhålla framtidskompetenser I intervjuerna berättar lärarna att de ser en direkt koppling mellan att låta eleverna arbeta kreativt och utvecklingen av framtidskompetenser hos eleverna. De understryker att kreativa färdigheter, såsom problemlösning, kritiskt tänkande och innovation, är avgörande för elevernas anpassningsförmåga i en snabbt föränderlig värld. Lärarna upplever att kreativitet främjar en nyfikenhet och en förmåga att tänka utanför ramarna, vilket är viktiga egenskaper i framtida arbetsliv och i ett samhälle där flexibilitet och ett kreativt angreppssätt blir alltmer värdefulla. Lärarna berättar även hur kritiskt tänkande är en del av kreativitets­ processen och en viktig framtidskompetens.

Resultaten kring effekter är robusta över lärarkollektivet Figur 14 presenterar resultatet för indexet effekter utifrån bakgrundsvariablerna kommun­ grupp, om läraren har lärarlegitimation och antal år som läraren har arbetat. Figuren visar att fynden är robusta över hela lärarkollektivet då vi inte finner några trender som tyder på att bakgrundsvariablerna har en effekt på hur respondenterna svarar. Detta innebär att skolorna är relativt homogena i sina enkätsvar kopplat till indexet effekter.

Figur 14. Index effekter sett till kommungruppsindelning, lärarlegitimation och antal år som lärare

4

Kommungruppsindelning 3,7

3

3,5

Lärarlegitimation 3,7

3,5

3,3

Antal år som lärare

3,3

3,5

3,4

2

3–

3,3

3,5

3,6

2

1

0

A

B

C r Lä

ar

leg

.

P

å åg

en

de E

r j lä

ar

leg

.

0–

5

10 15 15 6 – 11– r än Me

Not: Indexet är konstruerat av frågorna ”Upplever du att kreativa inslag i undervisningen kan hjälpa dig att möta olika elev­ gruppers olika behov?”, ”Tror du att kreativitet i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära?” och ”Upplever du att kreativitet i undervisningen har bidragit till att öka språk och kunskapsutvecklingen (ex. skrivkunnighet, läsförmåga) hos elever/en elev?”. För att skolan ska inkluderas krävs att de tre frågorna har besvarats.

4.5

LÄRARE EFTERFRÅGAR MER SAMVERKAN OCH KOLLEGIALT LÄRANDE

Enkätdata visar att kollegialt lärande, samverkan med aktörer utanför skolan, nya läromedel och handledning lyfts fram som framgångsfaktorer för att öka användandet av kreativitet i undervisningen. Intervjuade lärare upplever däremot att de har goda förutsättningar, och ser inga kritiska behov av nya arbetsmetoder eller digitala verktyg.

30

Figur 15. Vad tror du skulle kunna öka användandet av kreativitet i undervisningen?

Kollegialt lärande

75

Samverkan med aktörer utanför skolan

55

Nya läromedel

45

Handledning

44

Metodstöd

40

Styrdokument om användandet av kreativitet Teknisk kunskap 0

10

34 32

20

30

40

50

60

70

80

Not: 124 skolor har besvarat frågan. Respondenterna kan välja flera svarsalternativ.

Kollegialt lärande lyfts i enkäten som en viktig framgångsfaktor Figur 15 presenterar vad responderande skolor har uppgett på frågan ”Vad tror du skulle kunna öka användandet av kreativitet i undervisningen?”.

Respondenterna har möjlighet att välja flera alternativ. Vi ser att flest respondenter efter­ frågar stöd och kunskapsutveckling både vad gäller samverkan inom och utanför skolan, nya läromedel, samt handledning. Vidare skulle användandet av kreativitet kunna öka med metodstöd, tillgång till styrdokument om användandet av kreativitet, och om den tekniska kunskapen var högre.

”Vi behöver utmanas i olika arbetssätt för att lyckas fånga upp alla elever.”

Lärare, intervju

Av intervjustudien framkommer att lärarna upplever att de har goda förutsättningar, och ser inga kritiska behov av nya arbetsmetoder eller digitala verktyg. Däremot lyfter en lärare att det alltid finns förbättringspotential och att det är viktigt att ständigt utmanas och ta del av kompetensutveckling vad gäller kreativitet.

31

Sammanfattande slutsatser Det finns en samsyn om att det finns stora positiva effekter av att använda kreativitet i undervisningen. Resultaten visar att det finns en stark tilltro till att kreativitet stärker elevers motivation och lust att lära, bidrar till språk- och kunskaps­ utveckling och bidrar till att möta olika elevgruppers olika behov. Kreativitet är ett grundläggande verktyg för att utveckla framtidskompetenser.

Det finns en diskrepans mellan upplevt användande, upplevda förutsättningar och upplevda positiva effekter av kreativitet. Rapporten visar att skolor rapporterar en högre grad av användning av kreativitet än upplevda förutsättningar för att använda kreativitet.

En majoritet uppger att kollegialt lärande och samverkan med aktörer utanför skolan kan öka användandet av kreativitet i undervis­ ningen. Även nya läromedel, handledning och metodstöd lyfts som möjliga framgångsfakto­ rer. Det är viktigt med väl utvalda, mångsidiga och interaktiva läromedel som är visuellt och auditivt stimulerande. Det är viktigt med pedagogisk flexibilitet och att behovet av att läromedel anpassas till elevernas individuella behov och lärarens kreativa undervisningsmetoder.

Resultaten från enkätundersökningen är robusta över lärarkollektivet. Inga trender som indikerar att bakgrundsfaktorer påverkar lärarnas svar har påvisats.

Enkätundersökningen: 4 teman, 20 frågor, 199 lärare, 125 skolor – över hela Sverige.

Figur 16. Geografisk spridning

32

Under intervjuerna tillhandahåller lärarna generella medskick som är viktiga att lyfta i kontexten och som kan möjliggöra för ökat användande av kreativitet i undervisningen.

Kollegialt lärande: En skolkultur som uppmuntrar till samarbete mellan lärare betraktas som grundläggande. Att kunna dela framgångsrika projekt och idéer med kollegor kan fungera som en källa till inspiration och kollegialt lärande. Detta går i linje med enkätresultaten.

Samverkan med aktörer utanför skolan: Berättarministeriet lyfts som en viktig aktör att arbeta med. En lärare lyfter även att nätverksträffar med andra lärare i Stockholmsområdet som undervisar i svenska som andraspråk är mycket värdefulla.

Nya läromedel: Två av lärarna efterfrågar läromedel som främjar kreativitet, såsom projekt­ baserat läromaterial och resurser för kreativt skrivande, konst och musik, vilket skulle berika det kreativa innehållet i undervisningen.

Kompetensutveckling: Fortbildningsmöjligheter för lärare, inklusive kurser och workshoppar fokuserade på kreativa undervisningsmetoder, framhålls som viktiga för att inspirera till nya idéer och tillvägagångssätt i klassrummet. Två lärare nämner även att det kan finnas ett behov av mer direkt pedagogisk vägledning och konkreta verktyg från skolledningen för att hjälpa lärare att ytterligare införliva kreativitet i sina lektioner.

Digitala verktyg och teknisk kunskap: Tillgång till modern teknik, såsom datorer, surf­ plattor och interaktiva tavlor, anses vara avgörande för att kunna integrera interaktiva och kreativa inslag i lärandeprocessen. Att kunna arbeta med dessa verktyg möjliggör en mängd pedagogiska tillämpningar, från digital konst till interaktiv problemlösning.

Stöd från skolledningen: Ett tydligt och aktivt stöd från skolans ledning, inklusive rektorer, är avgörande. Detta innebär en uppmuntran till kreativa undervisningsmetoder och tillhanda­ hållandet av de resurser som krävs för att implementera dessa.

Läromedels effektivitet för att utveckla och uppmuntra elevers kreativitet är starkt kontextbunden Enkätsvaren om läromedlens betydelse för att utveckla och uppmuntra elevernas kreativitet i skolan visar en något komplex bild. De framhäver att både läromedlets kvalitet och lära­ rens roll är avgörande för att stimulera elevers kreativitet. Det finns en tydlig uppfattning om att läromedel behöver vara interaktiva, engagerande och främja kritiskt tänkande. Samtidigt betonas lärarens förmåga att anpassa och komplettera läromedlen efter elevernas behov

33

och undervisningskontext. Svaren pekar också på att utmaningar som tidsbrist och resurs­ begränsningar påverkar möjligheterna att använda läromedel på ett kreativt sätt. Nedan följer huvudsakliga teman som framkommer i enkätsvaren: – Det är viktigt med väl utvalda, mångsidiga och interaktiva läromedel som är visuellt och auditivt stimulerande.

– Lärarens förmåga att engagera, planera och anpassa läromedel är central för att främja kreativitet.

– Det är viktigt med pedagogisk flexibilitet och att behovet av att läromedel anpassas till elevernas individuella behov och lärarens kreativa undervisningsmetoder.

– Läromedel som uppmuntrar eleverna till reflektion, främjar kritiskt tänkande och själv­ uttryck ses som mer effektiva för att stimulera kreativitet.

Som utmaningar eller hinder för effektiv användning av läromedel identifieras tidsbrist och begränsade resurser.

Analyser av fritextsvaren visar på en tydlig variation i uppfattningar om läromedlens roll i att främja kreativitet, vilket indikerar att deras effektivitet är starkt kontextbunden. Det finns ett påvisat behov av pedagogiska strategier som integrerar både läromedel och lärarens kompetens för att effektivt stimulera elevers kreativitet. Tidsbrist och resursbegränsningar framstår som signifikanta utmaningar, vilket pekar på större systemiska problem. För att uppnå optimal användning av läromedel i stimulering av kreativitet, krävs en balans mellan kvalitativa läromedel, lärarens kreativitet och anpassningsförmåga, samt tillräckliga resur­ ser och tid för genomförande.

Resultaten från intervjustudien är samstämmiga med enkätsvaren. I intervjuerna fram­ håller lärarna att läromedel spelar en viktig roll för att främja kreativitet i undervisningen.

Lärarna betonar att välutformade läromedel som uppmuntrar till kreativt tänkande och problemlösning kan vara kraftfulla verktyg för att engagera elever och stimulera deras kreativa förmågor. Läromedel med projektbaserade uppgifter, interaktiva övningar och öppna frågeställningar kan inspirera eleverna till att utforska och uttrycka sina idéer på nya sätt.

Lärarna understryker betydelsen av att läromedel inte bara förmedlar kunskap utan också uppmuntrar till aktivt deltagande och kreativt utforskande, vilket är avgörande för en djupare förståelse och ett mer meningsfullt lärande.

34

5. Rambolls sammanfattande slutsatser I detta kapitel presenteras Rambolls övergripande slutsatser, med utgångspunkt i analysen av insamlade data.

Resultaten från enkätundersökningen är robusta över lärarkollektivet. När vi kontrollerar för olika bakgrundsfaktorer hittar vi ingen tydlig trend som påverkar hur lärarna svarat utifrån våra kategoriseringar av enkätfrågorna. Det betyder att inom vårt urval av skolor som ­besvarat enkäten har skolans kommungrupp, lärarlegitimation eller antal år som lärare ingen tydlig inverkan sett till enkätfrågorna kopplat till kreativitet.

Det finns en diskrepans mellan upplevt användande, upplevda förutsättningar och upplevda positiva effekter av kreativitet. Vår analys visar att skolor i högre grad uppger att de använder kreativitet än vad de upplever att de finns förutsättningar för att använda kreativitet.

Samtidigt uppger nästintill alla respondenter att de har en stark tilltro till kreativitetens positiva effekter i skolmiljön. Detta resultat belyser att det finns en diskrepans och att fokus bör ligga på att förbättra upplevda förutsättningar för att öka användandet av kreativitet.

Vidare visar vår analys att det finns en stor skillnad i hur skolor upplever förutsättningarna för att använda kreativitet i undervisningen. Nära hälften av skolorna i enkätundersökningen upplever att förutsättningarna för att använda kreativitet är låga eller ganska låga, och hälften av skolorna upplever att de i låg eller ganska låg grad uppmuntras till att använda kreativitet i undervisningen av exempelvis kollegor, skolledning eller rektor. Däremot upplever lärarna vi intervjuar, i konstrast till enkätsvaren, att de har goda förutsättningar för att införliva kreativitet.

Det råder samsyn bland skolorna om att det finns stora positiva effekter av att använda kreativitet i undervisningen. Det framkommer att majoriteten av lärare har en stark tilltro till att kreativitet stärker elevers motivation och lust att lära, främjar språk- och kunskaps­ utveckling och bidrar till att möta elevgruppers olika behov. Fritextsvaren från enkätunder­ sökningen och intervjustudien ger oss många exempel som understryker att lärandet kan anpassas för att engagera och inkludera ett brett spektrum av elever genom att införliva kreativitet i undervisningen. Respondenterna belyser även att kreativa uppgifter tillåter ­eleverna att kommunicera och visa att de har förstått på sätt som traditionella metoder kanske inte tillåter, samtidigt som det skapar en stimulerande miljö för språk- och kun­ skapsutveckling, vilket är särskilt fördelaktigt för de elever som inte har svenska som sitt

35

förstaspråk och behöver extra stöd för att utveckla sin språkförmåga. En varierad inlärnings­ process där elever får vara delaktiga betonas av flera respondenter som nyckelelement för att skapa en mer lustfylld och meningsfull undervisningsmiljö. Analysen av svaren visar även att respondenter värdesätter kreativa inslag i undervisningen som ett medel för att uppnå en mer personligt anpassad och engagerande skolmiljö.

Olika faktorer har identifierats som viktiga för att hållbart integrera kreativitet i undervis­ ningen. Kreativitet har en stor betydelse när det handlar om att förbereda elever för en alltmer komplex och föränderlig värld. OECD:s belysning av temat lyfter vikten av att främja elevers lärande och utveckling genom kreativt tänkande i undervisningen. Att behärska olika aspekter av kreativitet är avgörande för elevers lärande och utveckling, och bidrar till att utveckla olika delar av deras intellektuella och sociala färdigheter. Med bakgrund i detta blir det viktigt att säkerställa att skolor har rätt förutsättningar för att på ett effektivt sätt införliva kreativitet i undervisningen. Då hälften av skolorna i enkätundersökningen uppger att förutsättningarna upplevs som låga eller ganska låga vad gäller användandet av kreati­ vitet i undervisningen kan det finnas en stor vinning i att fokusera på att förbättra förutsätt­ ningarna om det finns en önskan om att öka användandet. Några begränsande faktorer som identifieras är brist på tid, material och resurser och brist på gemensam kollegial planering och samarbete med kollegor. En majoritet uppger att kollegialt lärande och samverkan med aktörer utanför skolan kan öka användandet av kreativitet i undervisningen. Även nya läro­ medel, handledning och metodstöd lyfts som möjliga framgångsfaktorer.

5.1

AVSLUTANDE KOMMENTARER

Utifrån de erfarenheter och de evidensbaserade studier som gjorts bör fokus vara på att skapa förutsättningar för en kreativ undervisning och att säkerställa goda möjligheter till kunskapsutveckling hos särskilt sårbara elevgrupper. För att möjliggöra detta är det viktigt att sprida förståelse och kunskap till skolor och lärare om kreativitetens viktiga roll i kun­ skapsutvecklingen hos eleverna. Insikterna från denna kartläggning kan vara värdefulla för utformningen av läroplaner och undervisningsstrategier som syftar till att maximera elever­ nas engagemang och motivation, särskilt i miljöer där traditionella undervisningsmetoder kanske inte är tillräckligt effektiva.

36

6. Metod och genomförande I följande kapitel beskriver vi studiens metodologiska ramverk, som utgått från OECD:s ram­ verk för bedömning av kreativitet i skolan, och vilka huvudsakliga frågeställningar studien ämnar besvara.36 Vidare presenterar vi vårt tillvägagångssätt för datainsamlingen.

6.1 STUDIEN BASERAS PÅ OECD:S RAMVERK FÖR BEDÖMNING AV KREATIVITET I SKOLAN Följande övergripande frågeställningar har varit vägledande för studien: – Hur och i vilken omfattning används kreativitet i undervisningen i skolan?

– Finns förutsättningar för att använda kreativitet i undervisningen?

– Hur kan kreativitet i undervisningen bidra till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag?

– Hur kan kreativitet i undervisningen potentiellt främja elevers lärande och u ­ tveckling av framtidskompetenser?

– Vilka kompetensutvecklingsbehov finns för att hållbart integrera kreativitet i ­undervisningen?

I framtagandet av studiens metodologiska ramverk har OECD:s ramverk för bedömning av kreativitet i skolan varit vägledande (se kapitel 2).37 I genomförandet har ett strukturerat arbetssätt med stöd av verktyget analysram tillämpats.

Verktyget ger stöd att systematisera insamlade data och som bidrar till en strukturerad och effektiv analys. Analysramen sammanställer vilka frågor uppdraget ska besvara, hur de ska bedömas och vilken datainsamling som behövs för varje frågeställning. Analysramen utvecklades i uppdragets inledande skede i samråd med Berättarministeriet och utgör grunden för analysen. Utifrån analysramen har Ramboll tagit fram enkät- och intervjufrågor.

För fullständig analysram se bilaga 1.

Under genomförandets gång har vi haft en löpande dialog med representanter för Berättarministeriet i syfte att skapa ett väl förankrat underlag genom hela uppdraget.

6.2

URVAL OCH DATAINSAMLING

Den primära datainsamlingsmetoden har varit en nationell, kvantitativ enkätundersökning, som kompletterats med en intervjustudie.

36 OECD, PISA 2022 Assessment and Analytical Framework (Paris: OECD Publishing, 2023).

37 Vincent-Lancrin, S., et al., Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School, Educational Research and Innovation (Paris: OECD Publishing, 2019).

37

Urval av respondenter Målgruppen för studien har varit skolor, i den övre kvartilen sett till socioekonomiskt index 202338, med lärare som undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk (SVA) i årskurs 4, 5 eller 6. Berättarministeriets arbete med att stärka elevers språk- och kun­ skapsutveckling har varit styrande i urvalet av svensklärare som respondenter.

Utgångspunkten för urvalet av populationen bygger på SCB:s data över socioekonomiskt index på skolenhetsnivå, vilket publiceras av Skolverket.39 Denna data matchades sedan mot Skolverkets skolenhetsregister över skolor i Sverige för att urskilja vilka skolor med ett socioekonomiskt index i övre kvartilen som undervisar årskurs 4, 5 eller 6 samt för att få tillgång till kontaktuppgifter till skolorna.40 Skolorna som identifierades utgjorde det urval som erbjöds delta i enkätundersökningen, med skolor som den primära undersökningsen­ heten. Det betyder att varje skola, snarare än varje lärare, behandlades som unik enhet för insamling och analys av data.

Enkätundersökning Enkäten distribuerades till skolorna i urvalet som i sin tur ansvarade för att distribuera den till lärare som undervisar i svenska och/eller SVA i årskurs 4, 5 eller 6. När flera lärare från samma skola besvarat enkäten har svaren sammanställts och ett medelvärde har räknats ut för respektive skola. Med detta tillvägagångssätt kunde vi även säkerställa fler fullstän­ diga svar från objekt, det vill säga skolorna.41 Enkäten syftade till att ge en övergripande bild över hur lärare på skolor beskriver sitt arbete med kreativitet i undervisningen, vilka förutsättningar det finns för att använda kreativitet, vad de ser för potentiella effekter av att använda kreativitet samt vilka kompetensutveck­ lingsbehov som finns för att hållbart integrera kreativitet i undervisningen. I enkätens inle­ dande text presenteras OECD:s definition av begreppet kreativitet och dess fyra kategorier, samt Skolverkets rekommendation som knyter an till kreativitet. Enkäten finns i sin helhet i Bilaga 2.

124 skolor av de 601 skolor som mottog enkäten besvarade den.42 Det motsvarar en svarsfrekvens om 21 procent sett till skolor som undersökningsobjekt. 199 lärare besva­ rade enkäten vilket innebär att det på många skolor var fler än en lärare som svarade.

38 Skolor vars socioekonomiska index är i övre kvartilen ingår i urvalet. För år 2023 är avgränsningen till fjärde kvartilen 129,6.

39 Skolverket, ”Index per skolenhet. Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 2023” (Stockholm: Skolverket, 2022).

40 Skolverket, ”Skolenhetsregistret”, 2023.

41 Partiellt svarsbortfall, vilket innebär att frågor i enkäten delvis besvaras, täcks upp för genom att flera lärare på samma skola uppmanades att besvara enkäten och att ett genomsnitt beräknas.

42 737 skolor uppfyllde våra urvalskriterier. Men då vissa utskick misslyckades var det 601 skolor som mottog enkäten och hade möjlighet att besvara den.

38

För att fastställa var i landet de svarande skolorna ligger matchades enkätdata till Skol­verkets registerdata. Figur 16 visar i vilka kommuner de svarande skolorna är lokaliserade och att den geografiska spridningen är god. Utifrån SKR:s kommungruppsindelning ligger 19 av skolorna i storstäder och storstadsnära kommuner, 61 av skolorna i större städer och kommuner nära större stad och 44 av skolorna i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.43 Konstruktion av index För att finna mönster i enkätdata har två index konstruerats genom att kombinera svaren på korrelerade enkätfrågor och genom att räkna ut ett genomsnittligt värde.44 Vid uträkning av index har svarsalternativen omräknats till siffervärden på följande sätt: ”I hög grad” medför ett värde om 4, ”I ganska hög grad” medför ett värde om 3, ”I ganska låg grad” medför ett värde om 2 och ”I låg grad” medför ett värde om 1.45 De två index som har konstruerats mäter förutsättningar och effekter i relation till kreativitet i undervisningen.

Kompletterande intervjustudie I ett nästa steg blev några lärare från svarande skolor inbjudna att delta i en komplette­ rande intervjustudie. Att säkerställa god geografisk spridning var styrande för urvalet till intervjuerna.

Målsättningen med intervjustudien var initialt att genomföra fokusgrupper och säkerställa en bred representation av pedagogiska miljöer. Detta visade sig vara utmanande och i stället har den bestått av lärarintervjuer på skolnivå. Inför följande rapport har sju lärare vid fem olika skolor intervjuats.46 Det är viktigt att betona att intervjustudien är avsedd att fungera som ett komplement och en fördjupning av enkätundersökningen, och att den för sig själv inte kan anses vara generaliserbar.

Syftet med de kompletterande intervjuerna var att ge en fördjupad bild av arbetssätt, synliggöra goda exempel kring hur kreativitet kan användas i undervisningen och ge ökad förståelse för varför lärare på vissa skolor i eventuellt lägre grad använder kreativitet i sin undervisning. Intervjuerna syftade även till att djupare undersöka lärares behov av kom­ petensutveckling. Resultaten från enkätundersökningen användes som underlag för att bestämma vilka frågor som behövde utforskas vidare under intervjuerna.

Stort tack till er lärare som tagit er tid att svara på enkät och ställt upp på intervju!

43 SKR:s kommungruppsindelning: A. Storstäder och storstadsnära kommuner, B. Större städer och kommuner nära större stad eller C. Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner.

44 En skolas enkätsvar inkluderas i konstruktionen av index om alla frågor som ingår i index har besvarats.

45 Ett index på 3 innebär exempelvis att det genomsnittliga värdet på enkätfrågorna som ingår motsvarar ”I ganska hög grad”.

46 Trots ansträngningar för att uppmuntra lärarnas medverkan, inklusive upprepade påminnelser och anpassning av intervju-formaten till deras sche­ man, var responsen begränsad. Ett fåtal lärare svarade initialt på vår inbjudan, och efter ytterligare uppföljningar kunde vi slutligen inkludera sju lärare i studien. Dessa lärare representerar fem skolor, vilket knappt motsvarar hälften av det önskade antalet om 12 skolor. De utmaningar vi mött kan bero på flera saker, som exempelvis hur vi tog kontakt och lärares arbetsbelastning den tiden på året.

39

Referenslista Erica, E. (u.å.). Lärarens guide till cirkelmodellen. Natur & Kultur.

European Education and Culture Executive Agency, Eurydice, Horváth, A., Krémó, A., Sigalas, E. et al., Equity in school education in Europe – Structures, policies and student performance, Parveva, T.(editor), Publications Office of the European Union, 2020.

Löfstedt, P. (2019). Socioeconomic Inequality and Student Outcomes in Swedish Schools.

In L. Volante, S. Schnepf, J. Jerrim, & D. Klinger (Eds.), Socioeconomic I­nequality and Student Outcomes (Education Policy & Social Inequality, Vol. 4, pp. 1-17).

Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-13-9863-6_8 NE (2023). Kooperativt lärande: Elevaktiva samtal för meningsfull och demokratisk ­undervisning. https://www.ne.se/info/i-skolans-varld/kooperativt-larande/ OECD. (2020). PISA 2018 Results (Volume II): Where All Students Can Succeed: Students’ socio-economic status and performance. Paris: OECD Publishing.

OECD. (2023). PISA 2022 Assessment and Analytical Framework: PISA 2022 Creative Thinking Framework. Paris: OECD Publishing.

OECD. (2023). Supporting Teachers to Foster Creativity and Critical Thinking: A draft professional learning framework for teachers and leaders. Paris: OECD Publishing.

Skolinspektionen. (2021). Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska ­uppdraget i gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2021). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22).

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2022). Index per skolenhet. Statsbidrag för stärkt likvärdighet och ­kunskapsutveckling 2023. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2023). PIRLS 2021: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2023). PISA 2022 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2023). Skolenhetsregistret.

Stockholms Handelskammare, Hårda Fakta – Så segregerat är är Stockholm.

Stockholm: Stockholm Handelskammare, 2018.

Tonér, S. (2021). Language and executive functions in Swedish preschoolers (Doctoral dissertation, Department of Linguistics, Stockholm University).

Vincent-Lancrin, S. (2021). Skills for Life: Fostering Creativity.

Inter-American Development Bank.

Vincent-Lancrin, S., et al. (2019). Fostering Students’ Creativity and Critical Thinking: What it Means in School. Paris: OECD Publishing.

40

41

Bilaga 1

Område

Övergripande frågeställning

Delfråga

Datainsamlingsmetod

Kreativitet i undervisningen

Hur och i vilken omfattning används kreativitet i undervisningen i skolan?

Hur skulle ni beskriva/definiera kreativitet i undervisningen?

Intervjuer

Använder ni kreativitet i undervisningen?

Och i vilken utsträckning utifrån PISA:s definition?

Intervjuer

Om ja – på vilket sätt (exempel)?

Enkät, Intervjuer

Om nej – varför?

Enkät, Intervjuer

Upplever ni att läroplan och kursplaner ger er stöd för att använda kreativitet i undervisningen (ex. för språkutveckling)?

Enkät, Intervjuer

Upplever ni att det finns förutsättningar (exempelvis kunskap, ekonomi, teknik) på din skola för att använda kreativitet i er undervisning?

Enkät, Intervjuer

Saknas det förutsättningar? Om ja, vilka?

Enkät, Intervjuer

Uppmuntras ni att använda kreativitet i undervisningen (exempelvis av kollegor, skolledning eller rektor)?

Enkät, Intervjuer

Hur arbetar ni med kreativitet i undervisningen kollegialt i lärarlaget?

Intervjuer

Hur tror ni att kreativitet i undervisningen kan stärka skolans kompensatoriska uppdrag?

Intervjuer

Upplever ni att kreativa inslag i undervisningen kan hjälpa er att möta olika elevgruppers olika behov?

Enkät, Intervjuer

Upplever ni att kreativitet i undervisningen kan bidra till att motverka/vända kunskapstappet hos elevgrupper med låg måluppfyllelse?

Intervjuer

Tror ni att ett kreativt angreppsätt i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära?

Exempel?

Enkät, Intervjuer

Upplever ni att kreativitet i undervisningen har bidragit till att öka språk- och kunskapsutvecklingen (ex. skriv­ kunnighet, läsförmåga) hos elever/en elev? Exempel?

Enkät, Intervjuer

Upplever ni att kreativitet i undervisningen kan bidra till att stärka elevers framtidskompetenser (exempel­ vis kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga, digital kompetens, samarbetsförmåga, självständighet)?

Intervjuer

Vilken vikt skulle ni tillskriva kreativitet när det ­handlar om att ge elever framtidskompetenser?

Intervjuer

Finns det vissa elevgrupper som ni upplever påverkas extra positivt av kreativitet i undervisningen?

Intervjuer

Vilka kompetensutvecklingsbehov har ni för att öka användandet av kreativitet i undervisningen (och stärka skolans kompensatoriska uppdrag)?

Enkät, Intervjuer

Hur bör en sådan kompetensutvecklingsinsats ­utformas för att ge största nytta för undervisningen (ex. kurser, kollegialt lärande)?

Intervjuer

Vilka verktyg/stöd skulle ni behöva för att kunna bedriva en undervisning med kreativa inslag (läromedel, tid, stöttning, andra resurser)?

Intervjuer

Finns förutsättningarna för att använda kreativitet i undervisningen?

Kreativitet och likvärdighet i undervisningen

Effekten av att använda kreativitet i undervisningen

Hållbarhet

Hur kan kreativitet i undervisningen bidra till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag?

Hur kan kreativitet i undervisningen poten­ tiellt främja elevers lärande och utveckling av så kallade fram­ tidskompetenser?

Vilka kompetens­ utvecklingsbehov finns för att hållbart integrera kreativitet i undervisningen?

42

Bilaga 2

Enkät om användandet av kreativitet i svenskundervisningen Denna enkät är framtagen av Ramboll på uppdrag av Berättarministeriet.

Enkäten är ämnad för dig som undervisar i svenska och/eller SVA i årskurs 4, 5 eller 6 och syftar till att undersöka användandet av kreativitet i undervisningen, vilka potentiella vinster det medför för elevers skrivkunnighet och inlärning samt potentiella kompetensutvecklingsbehov (kreativitet utgår från PISA:s och OECD:s definition, se nedan). Flera lärare på samma skola får gärna svara på enkäten.

Enkäten tar cirka 10 minuter att slutföra. Ingen utanför Rambolls utvärderingsteam kommer att ha tillgång till svaren, då dina svar är konfidentiella, och respondenter kommer inte namnges i rapporte­ ringen av uppdraget eller i den slutliga rapporten.

Skolverkets rekommendation: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självför­ troende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.” (Skolverket Lgr22) Begreppet kreativitet utgår från PISA:s (OECD:s) definition som beskriver kreativitet utifrån fyra indelningar: Skriftligt uttryck: Användning av kreativa skriftliga uttryck innebär att få läsarna att förstå och tro på deras fantasi, vilket kräver ett fokus på detaljer och kontinuitet. Berättelser som bygger på fantasi måste exempelvis följa en viss uppsättning logiska regler och vara meningsfulla inom det universum författaren har skapat.

Visuellt uttryck: Elever utforskar idéer och erfarenheter med olika medier. Exempelvis tolkning av bilder och förståelse av information och design. Digitala verktyg är idag viktiga inom visuellt ­kreativt uttryck.

Social problemlösning: Kreativt tänkande för att lösa personliga och sociala problem innebär att inte bara betrakta problemet ur en teknisk synvinkel, utan att även ta hänsyn till de sociala aspekterna och behoven hos andra. Exempelvis identifiering av mönster och idéer med emotionell betydelse för att komma på innovativa och funktionella lösningar. etenskaplig problemlösning: Vetenskaplig problemlösning kan ta olika former, som att bidra till nya V idéer och kunskap, designa experiment, utveckla praktiska tillämpningar och genomföra innovativa planer. Elever kan visa vetenskapligt kreativt tänkande när de utforskar och experimenterar med material.

Om du har några frågor om enkäten eller innehållet, hör gärna av dig till oss!

Vänliga hälsningar, Berättarministeriet och Ramboll

43

Bilaga 2

BAKGRUNDSFRÅGOR Enligt våra uppgifter arbetar du på {skola}. Om det inte stämmer var god och skriv s ­ kolans namn:

Hur många år har du arbetat som svensklärare?

1.

2.

3.

4.

5.

0–2 år 3–5 år 6–10 år 11–15 år Mer än 15 år

Har du en lärarlegitimation?

1.

2.

3.

4.

Ja Nej Pågående Vill ej uppge

KREATIVITET I UNDERVISNINGEN Använder du kreativitet i undervisningen?

1.

3.

I låg grad I ganska hög grad

2.

4.

I ganska låg grad I hög grad

Vad är anledningen till att du valde ”I låg grad” på föregående fråga?

Vad är anledningen till att du valde ”I ganska låg grad” på föregående fråga?

Kan du ge exempel på hur du använder kreativitet i undervisningen?

44

Bilaga 2

I vilken utsträckning använder du lek som stöd för kreativitet i din undervisning?

1.

3.

I låg grad I ganska hög grad

2.

4.

I ganska låg grad I hög grad

Kan du ge exempel på hur du använder lek i undervisningen?

Hur skulle du kunna utveckla arbetet med kreativitet i din undervisning?

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ANVÄNDA KREATIVITET I UNDERVISNINGEN Upplever du att läroplan och kursplaner ger stöd för att använda kreativitet i undervisningen?

1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

Upplever du att det finns förutsättningar (exempelvis kunskap, läromedel, handledning, tid) på din skola för att använda kreativitet i din undervisning?

1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

Vilka förutsättningar upplever du saknas?

Vilken betydelse har läromedel för att utveckla och uppmuntra elevernas kreativitet?

45

Bilaga 2

Uppmuntras du att använda kreativitet i undervisningen? (exempelvis av kollegor, skolledning eller rektor) 1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

UPPLEVD EFFEKT AV ATT ANVÄNDA KREATIVITET I UNDERVISNINGEN Upplever du att kreativa inslag i undervisningen kan hjälpa dig att möta olika elevgruppers olika behov?

1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

Kan du ge exempel på hur kreativa inslag kan hjälpa dig att möta elevgruppers olika behov?

Tror du att kreativitet i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära?

1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

Kan du ge exempel på hur kreativitet i undervisningen kan stärka elevers motivation och lust att lära?

46

Bilaga 2

Upplever du att kreativitet i undervisningen har bidragit till att öka språk och kunskapsutvecklingen (ex. skrivkunnighet, läsförmåga) hos elever/en elev?

1.

2.

3.

4.

5.

I låg grad I ganska låg grad I ganska hög grad I hög grad Vet inte

Kan du ge exempel på när kreativitet i undervisningen bidragit till språk och kunskapsutvecklingen?

BEHOV AV KOMPETENSUTVECKLING Vad tror du skulle kunna öka användandet av kreativitet i undervisningen?

Välj flera svarsalternativ vid behov.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Nya läromedel Kollegialt lärande Handledning Teknisk kunskap Metodstöd Samverkan med aktörer utan för skolan Tydligare styrdokument om användandet av kreativitet Annat Vet inte

Eftersom annat valdes, svara gärna med fritext

Finns den någon övrig information som du vill skicka med oss?

Stort tack för din medverkan och ditt bidrag till undersökningen om kreativitet i u­­ndervisningen!

Vänliga hälsningar, Berättarministeriet och Ramboll

47

Bilaga 3

Figur 17. Korsfigur över svar kring användning och förutsättningar i enkäten.

I ganska låg grad – användande

I ganska hög grad – användande

I hög grad – användande

40 %

31 %

30 %

28 %

20 %

9%

10 % 6%

5%

5%

5%

5%

2%

I lå

gg

Ig

r

an

– ad

s

l ka

fö

ru

åg

Ig

t

gr

an

t sä

tn

– ad

s

h ka

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad Ih

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad

in g

fö

ar

ru

t

t sä

I lå

tn

gg

Ig

in g

r

an

ar

– ad

s

l ka

fö åg

Ig

2%

1%

0%

0%

ru

t

gr

an

t sä

tn

– ad

s

h ka

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad Ih

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad

in g

fö

ar

ru

t

t sä

I lå

tn

gg

Ig

in g

r

an

ar

– ad

s

l ka

fö åg

Ig

ru

t

gr

an

t sä

tn

– ad

s

h ka

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad Ih

in g

fö

ar

ru

ög

t

gr

t sä

tn

– ad

in g

fö

ar

ru

t

t sä

tn

in g

ar

Not: Figuren visar svar på enkätfrågorna ”Använder du kreativitet i undervisningen?” och ”Upplever du att det finns förutsättningar på din skola för att använda kreativitet i din undervisning?”. Figuren visar hur de olika svaren korrelerar med varandra.

1 % av respondenterna har svarat ”vej ej”. Figuren inkluderar 97 skolor.

48

C

berattarministeriet.se D