Statusrapport 6

allakanblomstra/www.bärkraft.ax

Statusrapport6förUtvecklings-ochhållbarhetsagendaförÅland Utgiven3december2024

Statusrapport6ärframtageninomramenförnätverketbärkraft.axochärfastställdavutvecklings-och hållbarhetsrådet

Formgivning:Hållbarhetslotsarnainätverketbärkraft.ax,SofiaEnholmochEliseÅkerblom Redaktion:Beredningsgruppeninomarbetsgruppenförkoordineringochrapportering(KORA) Omslagsillustration:AmandaValkonen

Utvecklings-ochhållbarhetsagendaförÅland manifesterades2016ochen andraupplagapublicerades2023.Genomförandetavagendanföljsuppmed regelbundnastatusrapporter.Detidigarestatusrapporternaharutkommit enligtföljande:

Statusrapport1–2017

Statusrapport2–2018

Statusrapport3–2019

Statusrapport4-2020

Statusrapport5-2022

Innehåll

1.1Allahartillgangtilldetsomforvarochenbidrartillfysiskochpsykiskhalsa,meningsfullhetoch godarelationer.Godochjamlikvardochomsorgargaranteradforalla.Tillgangentilldetsominte framjarfysiskochpsykiskhalsabegransas............................................................................................................................15

1.2Genomhelalivetharallatillgangtillkvalitativutbildning,konst,kulturochandrabildningsformer somframjarvarochensochallasvartgemensammablomstrande................................................................................15

1.3Allaungdomarochvuxnaharsysselsattningiformavstudier,arbeteellerannansyssla................ .....16

1.4Allabarn,ungdomarochvuxnatarefterformagaansvar.Beroendepa alderochformagorsker dettablandannatgenomattvitarhandomvartvalbefinnandeochkonsumerarmattfullt. Vihjalpsatattspeglaochbekraftaegenskapersomfornojsamhetochlyhordhet.......................................................16

2.Allakännertillitochharverkligamöjligheterattvaradelaktigaisamhället.......................................................18

2.1Diskrimineringochkorruptionförekommerinte.........................................................................................................18

2.2Allataransvarforattavskaffaallaformeravfysiskt,sexuelltochverbaltvald,sarskiltinararelationer.........18

2.3Ingenleverienekonomisktutsattpositionochdeekonomiskaklyftornaminskar.Allaharetthem somskankergladjeochro.......................................................................................................................................................19

2.4Likvardigtarbeteersattsmedlikalon.Jamnfordelningavdetoavlonadehem-ochomsorgsarbetet...............20

2.5Alandarbarn-ochaldrevanligtochpersonermedfunktionsnedsattningupplevertrygghet, frihetochtillganglighet...........................................................................................................................................................20

2.6Jamstalldhetochjamlikhetharuppnatts.Kvinnor,manochinflyttadearrepresenterade ibeslutandeorgan....................................................................................................................................................................21

2.7Beslutsfattandetardeltagandebaserat.Fortroendetforsamhallsinstitutionerrespektivevaldeltagandet arhogt. Ålandsinvanare,forenings-ochnaringslivsamtmyndigheterardelaktigaiattutformasamhallet. Barnhorsifragorsomrordem........................................................................................................................ ..........22

2.8Kultur,idrottochandraforeningsaktiviteterforenarmanniskorochskapardelaktighet....................................23

3.Godvattenkvalitet..................................................................................................................................................................24

3.1AllapåÅlandharkunskapomochtaransvarförattåländskavattenuppnårgodkvalitet...................................25

3.2ÅlandsröstiÖstersjönärproaktiv.Åländskaaktörerochindividersamverkarmed övrigaÖstersjöregionerförattpåverkaochuppnåvattenavgodkvalitet....................................................................25

3.3NäringslivetpåÅlandanvänderhållbaracirkuläralösningarochbidrartillminsthalveradeutsläppav näringsämnentill2030(jämförtmed2015)........................................................................................................................26

3.4Hänsyntillklimatförändringochdesskonsekvenserintegrerasiallautvecklings-och planeringsprocessersompåverkarvattenbrukochhavsanvändning..............................................................................26

3.5Människoskapadenettoutsläppavfosforochkvävetillvattenharminsthalveratsår2030 (jämförtmed2015)...................................................................................................................................................................27

3.6Internbelastningenavfosforisjöarochvikarharidentifieratsochåtgärderpågårförminskningar.................28

3.7Människoskapadekretsloppavnäringsämnenärtillstörstadelenslutna.Ålandärledandei Östersjöregionengällandecirkulärtomhändertagandeavnäringsämnen2030ochexportörav näringsämnen2051.............................................................................................................................................

3.8Läckageavfarligaämnen,såsomläkemedel,växtskyddsmedel,hushållskemikalier,mikroplasteroch giftertillvattenmiljönharminskattillickeskadliganivåer.Nedskräpningenavvattenmiljönharupphört..........28

3.9EttsamlathelhetsperspektivpåVA-användningensomsäkerställeratthandlingsplanerochåtgärder innebärförbättringaravvattenkvaliteten............................................................................................................................29

4.Ekosystemibalansochbiologiskmångfald

4.1AllasomborochverkarpåÅlandharinsiktenomattdjur,växterochekosystemharettegenvärde isigsjälva.Kunskapombiologiskmångfald,ekosystemibalanssamtsärskiltvärdefullaarteroch biotoperärhöginomallasamhällssektorer........................................................................................................................30

4.2Ekosystemochbiologiskmångfaldärintegreradeiallautvecklings-ochplaneringsprocesserför mark-ochhavsanvändning(s.k.regionalgrönstruktur)ochanvändssomredskapförattmildraeffekterav klimatförändringarna,motverkahabitatfragmenteringoch-förstöringsamtsäkerställagrönakorridorer............30

4.3MiljöpåverkanavinvasivaarterärsålågattpåÅlandnaturligtförekommandearterochbiotoper intehotas...................................................................................................................................................................................31

4.4Havs-,kust-,ochlandområdensamtsärskiltskyddsvärdabiotoperocharterpåÅlandärskyddade minsttilldennivåochomfångsomEU:sregelverkkräver........................................................................................

4.5Naturförlustenharavstannat.Områdendärsärskiltskyddsvärdabiotoperellerartertidigare förekommitharantingenåterställtsellersåhardessaarterochbiotoperåterinförtselleråterskapats inomområdensomsärskiltlämparsigfördessaförekomster........................................................................................33

5.Attraktionskraftförboende,besökareochföretag

5.1Alandskaha35000invanare...............................................................................................................................

6.180%lägretotalaväxthusgasutsläpp(exklusiveallsjöfartförutomskärgårdsfärjorna) jämförtmed2005.....................................................................................................................................................................36

6.250%lägreväxthusgasutsläppfrånvägtrafikenjämförtmed2005............................................................................38

6.3100%avelanvändningenkommerfrånfossilfriaenergikällor..................................................................................38

6.4Ingenfossiluppvärmningavbyggnader........................................................................................................................40

7.Hållbarkonsumtionochproduktion

7.1MängdenavfallsomuppkommerpåÅlandharminskattillmax1,2tonperpersonperår..................................42

7.2Allaforetagochorganisationerharintegrerathallbarhet,resurssnalhetochcirkularitetikarnan avsinverksamhet.....................................................................................................................................................................43

7.3Allaoffentligaorganisationerpraktiserarhållbaroffentligupphandling.................................................................43

7.4Allabyggerochrenoverarpa etthallbart,resurssnaltochcirkulartsatt..................................................................43

7.5Nyttodjurensnaturligabeteendefrämjasgenomattderasnaturligabehovsommatoch rörelsetillgodoses....................................................................................................................................................................43

7.6Åtminstone80%avbefolkningenharenresurssnålochåteranvändandelivsstil................................. .44

7.7Atminstone80%avbefolkningenaterenlokalproduceradkostsomenligtaktuella rekommendationerbadeartillgagnformänniskorsochplanetenshälsa.....................................................................45

7.8Atminstone80%undvikerattkopavarorsominnehallerskadligakemikalier......................................................45

7.9Dekonsumtionsbaseradeluftutslappenavkoldioxidekvivalenterharminskattill4ton perpersonsenast2030och2tonperpersonsenast2040...............................................................................................45

Sammanfattningavnulägefördesjustrategiskautvecklingsmålen...............................................................................47 Tackochförlåt

Tabellförteckning

Tabell1Förväntadmedellivslängdvidfödseln

Tabell2Andelavbefolkningensomangersighamedelellerhogmojlighetattsamskapameningsfullaforutsattningar/ aktiviteterisittlivjustnu

Tabell3Andelavbefolkningeniåldern25-64årsomhareftergymnasialexamen

Tabell4MedeltalfördelfrågornasomingåriFlourishmedelvärdeochSecureFlourishmedelvärde(skala0-10,alla svarande)

Tabell5Andelavbefolkningensomupplevtdiskrimineringdesenaste12månaderna.

Tabell6EkonomiskjämlikhetGINI-koefficientenförregionerochhelaÅland

Tabell7GenderInequalityIndexförÅland2016-2022

Tabell8 Valdeltagandeilagtings-ochkommunalvalen2015-2023,%

Tabell9 Andelsomärmedlemmarienföreningochgenomsnittligtantalföreningsmedlemskapperperson

Tabell10Sjöstatus2020-2023

Tabell11 Attitydhosallmänhetentillbiologiskmångfald.Andel(%)svaradesominstämmer/instämmerhelt,efterdelfråga.

Tabell12 Utbetaldarovdjurspremier/år

Tabell13 Befolkningsrörelsen2019-2023

Tabell14 Antalarbetsplatseriföretag2016-2022

Tabell15 Antalövernattandegästerärberäknatpåhotell,pensionat/gästhem,stugbyarochcampingplatser2016-2022.

Tabell16 TotalaväxthusgasutsläppÅland2005-2022

Tabell17 UtsläppfrånvägtrafikenpåÅland2005-2022

Tabell18 Antalregistreradefordonenligtdrivmedel

Tabell19 Totalandellokalproduceradfossilfriel2016-2023

Tabell20 ÖverfördelförÅlanduppdelatperkälla/ursprung2022

Tabell21 Antaloljepannorenligtenergideklarationsdatabasen

Tabell22 Andelförnyelsebartochfossiltbränsleifjärrvärmenätet

Tabell23 Andelsvarandesomoftaelleralltidharenresurssnålochåteranvändandelivsstil

Tabell24Andelsomuppgerattdeoftaelleralltidköperlokalproduceradelivsmedel

Tabell25Andelsomuppgerattdeoftaelleralltidköperekologiskalivsmedel

Tabell26Andelsomoftaelleralltidundvikerattköpavarormedvarningstextavseendemiljön

Figurförteckning

Figur1AndelbarnochhelabefolkningensomborihushållmedriskförfattigdompåÅlandochiFinland2002-2021

Figur2Genomsnittsligtidsomkvinnorochmäniarbetsförålder(20-64år)lagtpåobetalthem/husarbeteoch obetaltomsorgsarbete

Figur3Andelföräldrapenningersattadagarperkön2016-2022

Figur4Kvinnornasochmännensandelaravkandidaterna,rösternaochdeinvaldailagtingsvalen1975-2023

Figur5AndelsvarandeenligtnivåavgenerellmellanmänskligtillitpåÅland2018och2022

Figur6Förtroendeinstitutionerochgrupper:Andelsvarandesomharmycketellerganskastortförtroende

Figur7Ekologiskstatus2017-2022

Figur8 Belastningenavfosforochkvävefrånolikakällorpåland,beräknadenligtHype-modellen.

Figur9 ÅrligfosforbelastningfrånLotsbroverketochfiskodlingarna.

Figur10 ÅrligkvävebelastningfrånLotsbroverketochfiskodlingarna.

Figur11 Antalvinterbonavängsnätsfjäril2000-2004

Figur12 BefolkningsprognosförÅland2017-2040efterscenario

Figur13 Totalaväxthusgasutsläppenligtsektor

Figur14 Utsläppperinvånare,2005och2022

Figur15 Uppskattadminskningavväxthusgasutsläppövertid,totalt

Figur16 Överfördelpermånad2022

Figur17 OljebolagensförsäljningavnågravanligaoljeprodukterpåÅlandefterår

Figur18 UppkommetavfallpåÅland2004-2022percapita(medelbefolkning)

Utvecklings-och hållbarhetsrådetblickar framåt

Grön,gul,orangeellerrödtumme?Ärmålenifärdmed attuppnåsellerliggervifortfarandelångtdärifrån?För förstagångenharnusamtligamåliutvecklings-och hållbarhetsagendanfåttbetyg.Syftetärattpåett lättillgängligtsättvisaupparbetetsompågårinom Bärkraft.Mensyftetärävenattkritisktsynaochgranska ivilkenmånambitionergårhandihandmedverkstad.

Bildensomträderframärtudelad.Åenasidanärdet mycketsomhänderidetåländskasamhället.Hela211 åtgärderärpågånginomBärkraft.Åtgärdernavarierar mellanstortochsmått.Detkanhandlaomalltfrånatt skyddalekplatserförfiskartillatteffektivisera energianvändningenisamhälletistort,frånattskapa förutsättningarförfleraladdstolparigatumiljöntillatt skapaträdgårdarförgrönsaksodlingpååländska skolgårdar.GemensamtärattdeallaknuffarÅlandlite närmaredesjumålsomföreträdareförpolitik, näringslivochcivilsamhälleenadesom2016.

Mensamtidigtstårdetocksåklartattmycketåterstår attgöra.Degula,orangeaochrödatummarna dominerar.Ettannatsättattuttryckasammasakäratt dataenligthuvudindikatorernatydligtvisarattresantill måluppfyllelsefortfarandeärlång,inommånga områden.Mycketgörsidetåländskasamhälletoch mycketärpågång.Menhögstsannoliktärdet–med pågåendeochbefintligainsatser–intetillräckligtföratt Ålandskanåmålentill2030.

Detärviktigtattsökainspirationiframgångarna. Sådanafinnsotvetydigtiföreliggandestatusrapport. Växthusgasutsläppenperinvånareminskademedhela 44%underperioden2005till2022,föratttaettexempel urhögen.Stegvisochlångsiktigtärettskiftepågång. Dethandlaromhurvivärmervårahus,hurvi producerarvårelochhurvitarossframitrafiken.Iallt högregradersättsfossilabränslenmedförnyelsebara energikällor.Andelenvindkraftiförhållandetillden åländskaelanvändningenäridagimponerande55,5 procent.Ytterligareettexempelpåframgångkommer

Mycketgörsidetåländska samhälletochmycketärpå gång.Menhögstsannoliktär det–medpågåendeoch befintligainsatser–inte tillräckligtförattÅland skanåmålentill2030.

frånområdethållbarproduktionochkonsumtion.Den negativatrendenmedökandeavfallsmängderhar brutitsochvänt.Kanskeservihärettteckenoch förhoppningsvisetttrendskiftepåattvinublivitbättre påattåteranvända.Itaktmedattintressetförlokalt ochhållbartproduceradevarorökarhos konsumenternafinnsallaförutsättningarattkomma ännunärmaremålet.Ävendetoffentligaharhäralla möjligheterattvisavägen.

Menminstlikaviktigtsomattlyftaframdegoda exemplenärattmobiliseraochkraftsamlainför kvarvarandeutmaningar.Attgöradetgårendastomdet finnsensakligochärliganalysibotten.Exempelviskan viintetalaomattallakännertillitsålängesexuelltoch fysisktvåldärendelavdenåländskaverkligheten.Fakta ärdessvärreattungatjejerpåÅlandihögregradänunga tjejerilandetistortuppleversexuelltvåldisinvardag (Hälsaiskolan2023).Hurkandettavaramöjligtivårt lillatryggalokalsamhälleochframföralltvadgörviåt det?

Vidsidanavutmaningarkringhälsaochvälmående kommerdenallttuffareekonomiskasituationenför många.Hushållenharundersenasteårpressatsavhöga räntorochhöginflation.Finansieringenav välfärdssamhälletäralltsvårarebådepåÅlandochi Finlandistort.Hurupprätthållerviservicenivåernärvi bliralltäldre?Alltdethärärförståsocksåenutmaning förhållbarhetsarbetetframåt.Arbetetmeddesju

Bakreraden:förvaltningschefJohnEriksson,MarcusKoskinen-Hagman,NiklasLampi,MikaelLundell,SusanneOlofsson,MarthaHannus,lantrådKatrinSjögren.Främreraden: huvudsekreterareMickeLarsson,JonasWilén,RebeckaEriksson,JosefineEgenfelt,KarlWahlman,MinnaHellström,finansministerMatsPerämaa.TalmanJörgenPettersson saknaspåbilden.

strategiskahuvudmålenskerinteochkaninteskeien bubbla.Ommänniskorinteharettarbeteattgåtill riskerarsakersombiodiversitetatthamnalångtnedpå listan.

Detgårhellerinteattbortsefrånatttillståndetför Östersjönärfortsattmycketallvarligt,trotsdecennier avinsatserochpolitiskainitiativ.Helcom(2023)slåri sinsenasteutvärderingfastattÖstersjönärutsattför fortsatt,rentavökandetryckpågrundavövergödning, föroreningarochklimatförändring.HavetärförÅland enexistentiellfråga.Dethandlaromvårnärmiljö,vår attraktionskraft,trivselnivardagen,arbetsplatseroch välfärd.Fortsattaåtgärderlokaltochinternationellt krävsförattvändautvecklingen.

(Afry,2021)somvisadeattenmycketstordelavungai framtidenhelstvillbopåmindreorterellerimindre städer.Europasungdomarfickfrågoromframtidenoch omvadsomvarviktigtvidvalavboendeort.

Endastdrygt10procentavdetillfrågadeuppgavattde villboistädermedfleramiljonerinvånare.Deflesta ungavillhellrebopåmindreställen.Flerochfler uppskattarfördelarnamedlivetpåmindreorterochi mindrestäder.Relativtbasalafaktorerrankashögtnär ungaväljervardevillbo:närhettillfamiljochvänner, grönområden,fungerandekollektivtrafik,natur,hav samtidrotts-ochkulturliv.

Allautmaningartilltrotsfinnsenstorstyrkaidet småskaliga,självstyrdalokalsamhälletdär beslutsvägarnaärkortaochanpassningsförmåganstor. Detärocksåvårövertygelseatthållbarhetsarbetet skänkerytterligaremervärdetillberättelsenomÅland. Förnågraårsedanpubliceradeseneuropeiskstudie

Tilldethärkanläggaskombinationenavsjälvstyrelse, demilitariseringochneutraliseringsomutgör Ålandsexemplet.Debattenharnublivitväldigtinriktad påmilitärtförsvarvilketärförståeligteftersomdet pågårkrigivårtnärområde.Menmanfårinteglömma bortattenviktigdelavsäkerhetspolitikenutgörsav diplomati,atthedraingångnaavtalochkonventioner samtbefolkningensochsamhälletsmotståndskraft. Ålandsmodellensomenminoritets-ochkonfliktlösning medsjälvstyrelsenochdemilitariseringenkanhärtjäna somdetgodaexempletprecispåsammavissomÅlands internationellasamarbetekringhållbarutvecklinggör det.

Utvecklings-ochhållbarhetsrådet

Lagtingetsgruppledarforum:

Vihardetpolitiskaansvaret

förhållbarhetsarbetet

NärÅlandslagtingår2014fattadesitthistoriskabeslut attÅlandår2051skavaraetttillfullohållbartsamhälle vardetettallvarligtåtagande,ävenommanintevisste exakthurmåletskanås,ellervadnästastegskullevara. Måletvarsatt,niolagtingframåtskullejobbaförsamma mål.Sittandelagtingärdettredjeiordningenattta facklanvidare.

Efterdethararbetetmedkrafttagitsvidarebådegenom utvecklings-ochhållbarhetsagendanochbärkraftnätverket,underdenstarkaochmångbottnadedevisen “Allakanblomstraiettbärkraftigtsamhällepåfredens öar”.Allaaspekteravblomstrande,bärkraftighetoch fredärdetsombyggerettstarktsamhälleochdetutgör självautgångspunktenförlagtingetspolitiskaarbete.

Ålandslagtingvillfortsättaattaktivtsträvamotdetmål viuttryckt,bådeivårtdagligaarbeteochgenomvåra olikaplattformar.

Lagtingetharsomlagstiftandeförsamlingochsom ansvarigförekonomiochbudgetfåttlärasigatt hållbarhetbådekostarochatthållbarhetsparar.Detär därförviktigtattlagtingetfortsätterutbildasigivilka principerförhållbarhetvijobbarefterochhurdekan prioriterasochuppnåsgenomkonkretapolitiskabeslut. Härserviattdetärviktigtatteftervarjevalsetillatt bådenyaochgamlaledamöterhartillräckligkunskap ommålochmetoderibärkraftsarbetet.

Hållbarhetskasjälvklartvaraenfolkrörelseochett gräsrotsengagemang,menviserocksåattmångaav besluten,bådeilagstiftningochresurstilldelningmåste kommauppifrån,frånlagtingochregering.Detansvaret harvifolkvalda.

Detstrategiskautvecklingsmålsomdirektberörbåde lagtingetsarbeteochdenåländskademokratins livskraftärmål2,omtillitochdelaktighet.

Lagtingetspartierharvaltsommålförmandatperioden attjobbaförattstärkamedborgarnasdelaktigheti politiskabeslut,ochmedborgarnastillittill demokratiskainstitutioner.

Ettviktigtmåttärnaturligtvisdeltagandeival.Därbör måletvaraatthöjavaldeltagandet,alldelessärskilt blandungaväljare.Detärettdelatansvarmellan regeringen,lagtingetsominstitutionochlagtingets partier.

Hållbarhetskasjälvklart varaenfolkrörelseoch ettgräsrotsengagemang, menviserocksåatt mångaavbesluten,bådei lagstiftningoch resurstilldelningmåste kommauppifrån,från lagtingochregering. Detansvaretharvi folkvalda.

Viilagtingetvillocksåaktivtjobbamedattöka medborgarnasintresseförochkunskapomsamhällets processerochmöjlighetertillutveckling.Detvillvigöra genomattskapaettmeröppetochvälkomnandelagting medmeradialogmöten,enmervälkomnandebyggnad ochettstörreengagemangfrånparlamentariker gentemotcivilsamhället.

Viärbekymradeöverdenpolariseringsomskeri samhället,därgemensammavärderingaroch mellanmänskligtilliturholkas.Viserocksåhurvisom politikerivissafallbådespeglarochförstärkerdenna polarisering.

Vårambitionärattpolitikenskavaraenanständig, sakligochfaktabaseradarenasomstyrsavrespektför mångfaldenavmänniskorochåsikterförett gemensamtbästa.Socialamedierkanvaraenfantastisk arenaförsamtal,tillgängligtochöppetföralla,menvi harocksåsetthurdenoffentligadebattenförgrovasoch hurmänniskordrarsigundansamhällsengagemangför attinteutsättasförosakligapåhoppochsocial bestraffning.

Ålandslagtingkommerattaktivtjobbamedatt upprätthållamedborgarnasförtroendeförlagtinget sominstitutionochförökademöjlighetertilldialog.

Viundertecknadeavserundermandatperioden

•utvecklalagtingetsomenjämställdochjämlik arbetsplats

•öppnaupplagtingshusetförflerbesökareoch grupper,medmålsättningenattflerålänningar undermandatperiodenåtminstonebesökt lagtinget

•ordnaflerautbildningarkringhållbarhetochhurvi uppnårvårmålsättning

•ordnagemensammadialogmötenmed medborgarnakringviktigafrågor

Ålandslagtingskabidratillochutvecklaett blomstrandeåländsktsamhälle.

Lagtingetsgruppledarforum

Jonaslilla indikatorskola

HejJonasKarlsson, statistikerpåÅSUB,duär kanskedensomharstörst erfarenhetavattmätahållbar utvecklingpåÅland.Kandu förklaravadenindikatorär?

Gärna!Enindikatorindikerarnågot,enindikator skabl.a:

•angeen riktning,dvsatthögreellerlägrevärden kanuttryckaförbättringellerförsämring, förändringieffektivitetetc.

•vara relevant ochbelysaettområdesomärviktigt attförbättraförattuppnåhållbarutveckling

•vara valid,dvsindikatornskamätadetdenavser attbelysapåetttillförlitligtsätt,texattdetfinns ettbekräftatorsakssambandmellanindikatorn ochförändringen

•vara vedertagen ochbyggapåinternationell metodikochevidens–kunskap

•vara påverkbar såattansvarigapåÅlandkan påverkaindikatornsutfalliönskadriktning

•vara mätbar ochkunnamätasmednationellt/ internationellttillgängligochkontinuerligt insamladdata

Sedanfårindikatorernagärnavaralättaattförståfören bredarepublik.Värtattnoteraärocksåattenindikator ärenenskildobservation,exempelvisetttal,inteen samlingdata.Tillexempelförväntadmedellivslängdvid födselnärenindikator,redovisarmanävenfödslotalet perkön,åldersgrupp,regionochsåvidaresåblirdet alltsåinteenutanfleraindikatorer.Genomatträkna framvedertagnaindexkanmandockfångaflera perspektiviettindex,somtexFN:sGenderInequality Index.

Tack,braförklarat!Hur jobbarÅSUBmedstatistikför hållbarutveckling?

PåÅSUBharvisynliggjortstatistikkringhållbar utvecklingsedan2008,blandannatgenomentemasida påvårwebbplatsdärvipublicerarindikatorerochdata somrörhållbarutveckling. Hållbarhetsaspekterskaocksålyftasivåraandra produkterochidagkanmansägaattnästintillall statistikochallautredningarviarbetarmedhärpå ÅSUBrörhållbarutvecklingpånågotplan.

Agenda2030(FörentaNationernas17globala hållbarhetsmål-SustainableDevelopmentGoalsSDGs)medtillhörandeindikatorerharviarbetatmed sedan2019dåefterfråganfannssåvälinomÅlandsom utanför.

Foto:ÅSUB

Detärvanligenstatistikmyndigheternasom koordinerarelleransvararfördennationella uppföljningenavgenomförandet.Återigenärprocessen datadrivenpådetsättattvipublicerardeindikatorer därvihartillgångtilldata.Vigenomföriprincipingen specifikinsamlingendastförenindikator.FN:s indikatorerärävenutmanandepåsåsättattmångainte ärrelevantaförÅland,t.ex.antaletdödaimalariaeller antalskolormedtillgångtillelektricitet.

MedBärkraft-arbetetharvivaritinvolverade,påolika sätt,sedanbörjanav2016ochdåoftastsomen leverantöravindikatorer/datasamtrådgivare.

DetfinnssåledesinomÅSUBtreolika uppsättningaravhållbarhetsindikatorer:

1. Våraindikatorerunder temaområdetHållbar utveckling syftartillattillustreraÅlandspositionidag, ochdärdetärmöjligt,tidsseriermedhistorisk utveckling.Långsiktighetochkontinuitetärenfördel viduppföljningmedindikatorer.Dessaindikatorerhar tagitsframpåbasenavdendatasomfinnstillgänglig, ochsomanknytertillekologisk,ekonomiskochsocial hållbarhet.

2.FN-indikatorerförhållbarutveckling,Agenda 2030(SDGindikatorer).ÅSUBhartagitframde indikatorerförde17globalamålenförhållbar utvecklingdärdetidagslägetfinnstillgängliga åländskadataochdärFN:smetodikkanföljas.ÅSUB:s målsättningärattsamlaininformationsomrörÅlandi deglobalamålenochpubliceraindikatoreroch nyckeltalsomärinternationelltjämförbaravid uppföljningavFNsmål.

3. Vilevererardataochtidsserierför Ålands utvecklings-ochhållbarhetsagendas huvudindikatorer därvihartillgångtilldataiformav statistikellerresultatfrånutredningar.Själva indikatorernaharformuleratsochfastställtsav utvecklings-ochhållbarhetsrådetpåförslagavteamen fördesjustrategiskautvecklingsmålen. Huvudindikatorernapubliceraspåbärkraft.axi anslutningtillUtvecklings-ochhållbarhetsagendan.

Enindikatorska: angeenriktning vararelevant varavalid varavedertagen varapåverkbar varamätbar

Nulägeiförhållandetilldesju strategiskautvecklingsmålen

Nulägesanalysenredogörförstatusförvarjestrategiskt utvecklingsmålochdessolikadelmål.Nulägesanalysenärgjordav målteamenförrespektivemålinomarbetsgruppenförkoordinering ochrapportering.Ivissafallharmålteamenkunnatförlitasigpå huvudindikatorermedtidsserierochtydligatrender,medananalysen iandrafallhartagithjälpavdatasominteutgörhuvudindikatorer,så kalladedelindikatorer.Iytterligareandrafallharbedömningen baseratspådensakkunskapsommålteamenbesitter.Såledesska nulägesanalysensomhelhetbetraktassombästamöjligabedömning utifrånförutsättningarna,snarareänenstriktvetenskaplig utvärderingavverkligheten.Dåhuvudindikatorerna ärutvaldaför attvarariktgivandeförstatusförvartochettstrategiskt utvecklingsmål,baserasnulägesstatusförmålensomhelhetpå huvudindikatorernaenbart.

KORA-gruppen

Arbetsgruppenförkoordineringochrapportering (KORA)harsomuppdragattdelskoordinera implementeringenavutvecklings-och hallbarhetsagendanssjustrategiskautvecklingsmal,dels ansvaraforrapporteringenavimplementeringen. Koordineringenskermedhjalpavfardplanerfor uppnaendetavrespektivemål.Rapporteringenskerdels genomattaktuellstatusforindikatorerrapporteras lopandepa bärkraft.ax-hemsidanochdelsgenom framtagandetavstatusrapportersomfaststallsav utvecklings-ochhallbarhetsradet.

Målteam

VarjestrategisktutvecklingsmåliUtvecklings-och hållbarhetsagendaförÅlandharenavUtvecklings-och hållbarhetsrådetutseddmålansvarig,processledaresamt enansvarigledandetjänstemaninom landskapsförvaltningen.DessapersoneringåriKORA. Därtillfinnsocksåenansvarigminister.Tillsinhjälphar varjemålansvarigmålteambeståendeavsakkunnigafrån olikasektorerisamhället.

Vadbetydertummen?

Viärpåvägåträtthåll,goda möjligheterattmål/delmålnås 2030medbefintligaåtgärder

Mycketgörsmenintetillräckligt, osannoliktattmål/delmålnås2030 medbefintligaåtgärder

Vihargjortframstegmendeharnuavstannat, oklartommål/delmålnås2030medbefintliga åtgärder

Viärpåvägåtfelhåll,mycket osannoliktattmål/delmåluppnås till2030medbefintligaåtgärder

Strategisktutvecklingsmål1

Välmåendemänniskor

varsinneboenderesurserväxer

Attblomstrahandlaromnågotdjupareänmateriell välfärdochattalltskullevararoligtjämt.Idet åländskasamhälletskapasförutsättningarför människorattkommatillsinrättochatttrivas.

Allamänniskorbörfåchansenattanskaffasigde tillgångar,imånavmöjlighetatttademtillsig,som behövsförattblomstraochsamtidigtbidratill bärkraften.Idettaingårblandannatkunskaperom hållbarutveckling,hållbaralivsstilaroch konsumtionsmönster,mänskligarättigheter, jämställdhet,demokrati,aktivtmedborgarskapoch främjandeavfredligarelationer.Detgällersåvälbarn ochungasamtvuxnaoavsettomdevuxitupppåÅland ellerflyttattillö-samhälletsenareilivet.

Delmål1.1

Allahartillgangtilldetsomforvarochenbidrar tillfysiskochpsykiskhalsa,meningsfullhetoch godarelationer.Godochjamlikvardochomsorgar garanteradforalla.Tillgangentilldetsominte framjarfysiskochpsykiskhalsabegransas.

Huvudindikator: Förväntadmedellivslängdvid födseln(glidandefem-årsgenomsnitt)(Källa:ÅSUB Socialhållbarhet5)

Tabell1Förväntadmedellivslängdvidfödseln(glidandefem-års genomsnitt)

Kommentar

DenförväntadelivslängdenpåÅlandliggerhögtjämfört medmångaandraregioner,bådenationelltoch internationellt.Denhögrelivslängdenåterspeglarde positivaeffekternaavsociala,ekonomiskaoch miljömässigafaktorer,samttillgångentillgodhälsovård ochförebyggandeåtgärder.Fluktuationenmellan perioden2017-21och2018-22kandelvisförklarasav småvariationeridemografiskafaktorereller hälsorelateradeförändringar.Denpsykiska sjukdomsbördanochlivsstilsfaktorersåsomkostoch fysiskaktivitetärområdensomkräveruppmärksamhet ochinsatserdekommandeåren.

Delmål1.2

Genomhelalivetharallatillgangtillkvalitativ utbildning,konst,kulturochandrabildningsformer somframjarvarochensochallasvart gemensammablomstrande.

Huvudindikator: Andelavbefolkningensomanger sighamedelellerhogmojlighetattsamskapa meningsfullaforutsattningar/aktiviteterisittlivjustnu (Källa:ÅSUBRapport:Ålänningarnaskultur-och fritidsvanor2021:6,2014:6,2009:1,2001:5)

Tabell2Andelavbefolkningensomangersighamedelellerhog mojlighetattsamskapameningsfullaforutsattningar/aktiviteteri sittlivjustnu

Kommentar:

Tvåtredjedelarärnöjdamedsinfritidnärdensenaste fritidsvaneundersökningengjordes.Sänkningenfrån tidigareundersökningar(2013,2008och2001)kan förklarasavpandeminsomocksåuppgavsvaraden mestbegränsandefaktornår2020.Tidsbristochbrist påpengarärbegränsandefaktorersomtenderaratt minskamedåldern,liksombristpåumgänge.Ålandhar ettstortutbudavaktivitetersomordnasbådeav offentliga,frivilligaochprivataorganisationer.Härkan viistörreutsträckninghittasynergieffektermedmål2 därkultur,idrottochandraföreningsaktiviteterförenar människorochdelaktighetochmål4därvifrittkan spenderatidinaturen,vilketstärkervårhälsaochvårt välmående.

Delmål1.3

Allaungdomarochvuxnaharsysselsattningiform avstudier,arbeteellerannansyssla.

Huvudindikator: Andelavbefolkningeniåldern 25-64årsomhareftergymnasialexamen(Källa:ÅSUB Examensregistret,Befolkningsstatistik)

Tabell3Andelavbefolkningeniåldern25-64årsomhar eftergymnasialexamen

Kommentar:

Andelenavbefolkningensomhareftergymnasial examenharsedanår2016varitstabilochtotaltharen ökningskett.Inationellochinternationelljämförelseär sysselsättningsgradengodpåÅland,ochen återhämtningharskettsedanCorona-pandemin.År 2022varsysselsättningstalet78,3procentförpersoneri åldern16-64år.Eneffektefterpandeminärdocken fortsattökningavantaletlångtidsarbetslösa. Sjukskrivningarochsjukpensioneringarberorihöggrad påpsykiskohälsa.Ålandbehöverskapaförutsättningar förmultiprofessionellainsatserförattviihögre utsträckningskakunnatatillvaraallatyperav arbetsförmåga.

Delmål1.4

Allabarn,ungdomarochvuxnatarefterformaga ansvar.Beroendepa alderochformagorskerdetta blandannatgenomattvitarhandomvart valbefinnandeochkonsumerarmattfullt.Vihjalps atattspeglaochbekraftaegenskapersom fornojsamhetochlyhordhet.

Huvudindikator: Harvarduniversitetets

Flourishing-mått(Källa:TillitsstudieförÅland2022: Omförtroende,delaktighetochupplevelsenavatt blomstra,Rapport2022:6)

Flourishmedelvärde7.4ochSecureFlourish medelvärde7.4(skala0-10)

Upplevelsenavattblomstra mätsmedhjälpav Harvarduniversitetetsvaliderademätinstrument (VanderWeele,2017;HarvardUniversity)somomfattar 12frågorpåföljandefrågeområden:nöjdhetmedlivet, upplevdpsykiskochfysiskhälsa,meningsfullhet, karaktärsdrag,socialarelationerochekonomisk trygghet.Frågornafråndeförstafemområdenaskapar ettFlourish-måttvilketgerenindikationpå blomstrandevidengiventidpunkt.Närmanläggertill detsjätteområdet”ekonomisktrygghet”skapasSecure Flourish-mått,vilketmeddenekonomiskaaspektenger enindikationpåmöjlighetenattfortsättaattblomstra pålångsikt.

Tabell4MedeltalfördelfrågornasomingåriFlourish-måttetochSecureFlourishmåttet(skala0-10,allasvarande)

Nöjdhetmedlivet

Psykiskochfysiskhälsa

Menings-fullhet

Karaktärs-drag

Socialarelationer

Ekonomisktrygghet

Hurnöjdärdupådetstorahelamedlivetnuförtiden?

Hurlyckligellerolyckligbrukardukännadigiallmänhet?

Hurskulledubedömadinfysiskahälsa?

Hurskulledubedömadinallmännapsykiskahälsa?

Sammantaget,ivilkenutsträckningkännerduattdetdugöri dittlivärmeningsfullt?

Jagförstårmittsyfteilivet.

Jagageraralltidförattgöragottunderallaomständigheter, ävenisvåraochutmanandesituationer.

Jagäralltidbereddattgeupplitelyckanuförstörrelycka senare.

Jagärnöjdmedminavännerochrelationer.

Minarelationerärprecissåtillfredsställandesomjagvillattde skavara.

Huroftaoroardudigförattkunnaklaradinanormala månatligalevnadskostnader?

Huroftaoroardudigförsakersomsäkerhet,matellerbostad?

Kommentar:

HarvarduniversitetetsFlourish-måttochSecure Flourish-måttharbaramättsengång.Bådamåtten stigermeddesvarandesålder,såattgruppen60åroch äldreupplevermestblomstrande.Desomharvarit arbetslösaminsttremånaderunderdesenastefemåren samtdesomuppleverattderasekonomiskasituation harförsämratsunderdetsenasteåretharsignifikant lägreSecureFlourish-måttjämförtmedövriga svarande.Undersökningarkringupplevelsenavatt "blomstra"harvisatattenotryggekonomisksituation ärstarktförknippadmedminskademöjligheteratt upplevaettsådantvälbefinnandevarfördetärviktigtatt tahänsyntilldenekonomiskaaspektennärmanmäter individersupplevelseravattblomstrapåÅland.Ökat blomstrandesamverkarmedmål2ochsträvanefter ekonomiskjämlikhet(GINI-koefficenten).

Strategisktutvecklingsmål2

Allakännertillitochharverkliga

möjligheterattvaradelaktigaisamhället

Ingavaraktigaframstegkannåsiettsammanhang präglatavkonfliktochvåld.Välgrundad mellanmänskligtillitochfredligarelationerutgör grundenförlångsiktigbärkraft.

Idettasamhälleärocksåmakt,inflytandeochresurser jämliktfördeladeochkorruptionförekommerinte. Föreningsliveterbjuderenstorvariationavmöjligheter tillengagemangochgemenskap.Samtidigtär föreningslivetenmotorförnyalösningarsombidrartill förverkligandetavvisionen.Samhälletkaraktäriseras vidareavhögtvaldeltagande.

Delmål2.1

Diskrimineringochkorruptionförekommerinte.

Huvudindikator: Andelavbefolkningensom upplevta)diskrimineringochb)korruptiondesenaste 12manaderna.(Källor:ÅSUB:sdiskrimineringsrapporter2020:7,2010:8,2007:7ochÅSUB:s tillitsstudie2022:6)

Tabell5Andelavbefolkningensomupplevtdiskrimineringde senaste12månaderna.

24%svaradeiÅSUB:stillitsstudieår2022attde harhaftpersonligerfarenhetavkorruptionpå Åland.

Kommentar:

Upplevddiskrimineringharminskatmenärfortsatthög. Mestupplevsdiskrimineringblandkvinnorochpå arbetsplatsen.Kännedomomskyddmotdiskriminering harocksåblivitbättre.Korruptionsfråganitillitsstudien 2022harbaraställtsengångochresultatetsammanfaller medÅboAkademismedborgarpanelBarometern(2021). ÅlandochÅbolandharijämförelsemedandraregioneri Finlanddenhögstaandelensomuppgersigha erfarenheteravkorruption.Gynnandeavsläktellervänner ochavs.k.bäste”broder/syster”-nätverkuppskattasvara devanligastförekommandekorruptionsformerna.

Delmål2.2

Allataransvarforattavskaffaallaformerav fysiskt,sexuelltochverbaltvald,sarskiltinara relationer.

Huvudindikator: Andelavbefolkningensomhar upplevtvåldinärarelationerunderdesenaste12 månaderna(Källa:Ålandslandskapsregering,Våldi närarelationerpåÅland2017)

Totalt12,3%avdesvarandeiurvalethadevarit utsattaförvåldinärarelationerunderde senastetolvmånaderna.Andelenutsatta kvinnorvar15,7%ochmän9,2%.

Delindikator: Andelentjejerochkillarpåiårskurs 8-9ochgymnasialnivåpåÅlandsomsvararjapåminst ettavfyrapåståendenomsexuelltvåld(Källa: Institutetförhälsaochvälfärd,Hälsaiskolan2023)

AndelentjejerpåÅlandsomsvararjapåminst ettavfyrapåståendenomsexuelltvåldi enkätenHälsaiskolan2023(tvångattkläavsig, beröringavintimaområdenmotsinvilja, påtryckning/tvångtillsexocherbjudandeom pengar,envaraellerrusmedelmotsex)är mellan16-26%förtjejeroch2-14%förkillar blandeleveriårskurs8–9ochpågymnasialnivå. SiffrornapåÅlandärhögreängenomsnittetför riketialladessagrupper.

Kommentar:

Ungaalarmerarihögregradäntidigareomutsatthetav våld.Dendigitalavärldensgenomslagskraftharletttill atthot,hat,ochtrakasserierpånätetdrabbarsärskilt barnochunga.Ungapersoneräristörreutsträckning änäldreocksåutsattaförvåldinärarelationer.Mäns våldmotkvinnorochvåldinärarelationerärett allvarligtjämställdhetsproblemochinnebärettansvar förmångaaktörerisamhället.Ocksåbarnärutsattanär föräldrarärutsatta.Tillräckligainsatserföratt förebyggaochmotverkavåldmotbarnochungasaknas.

Delmål2.3

Ingenleverienekonomisktutsattpositionochde ekonomiskaklyftornaminskar.Allaharetthem somskankergladjeochro.

Huvudindikator: EkonomiskjämlikhetGINIkoefficienten(Källa:ÅSUBekonomiskhållbarhet10)

Tabell6EkonomiskjämlikhetGINI-koefficientenförregioneroch helaÅland

Gini-koefficienten mätspåendecimalskala mellan0och1,där0innebärattalla inkomsternaförallainkomsttagareärlikastora, och1innebärattinkomsttagarenmedde störstainkomsternafårallainkomster.I inkomstfördelningsstatistikenangesGinikoefficientensomprocenttal(multiplicerat med100)föröverskådlighet.PåÅlandär ojämlikhetenstörstiMariehamnochlägstpå landsbygden.

Delindikator: Andelbarnochhelabefolkningen somborihushållmedriskförfattigdompåÅlandochi Finland2002-2021(Källa:ÅSUBInkomstfördelning ochvälfärd2023:8)

Figur1Andel(%)barnochhelabefolkningensomborihushållmed riskförfattigdompåÅlandochiFinland2002-2021

Alla,Finland

Barn,Finland

Barn,Åland

Alla,Åland

Not:UppgifternaförFinlandinkluderarÅland.Källa:ÅSUB,THL

Not:UppgifternaförFInlandinkluderarÅland. Källa:ÅSUBÖversikterochindikatorer2023:8;THL

Kommentar:

28,6varGini-koefficientenpåÅland2022.IEUär genomsnittet29,6,iSverige29,5ochiFinland26,6.På landsbygdenvarinkomstskillnadernamindre,i skärgårdenochiMariehamnvardehögre.Sedan2015 harenstörreandelavdeåländskabarnenlevtihushåll medriskförfattigdomjämförtmedvuxnaålänningari allmänhetochtrendenärstigande.Rättentillsocial trygghetfinnsigrundlagenochslåstillexempelfasti FN:sallmännaförklaringomdemänskliga rättigheterna.ÄvenomfattigdomenpåÅlandärliten jämförtmedomvärlden,finnshärenpåverkanpå känslanavdelaktighet,hälsa,möjligheterattpåverka samhälletochpolitikenetc.Detfinnsingauppgifterpå huruvidaallaharetthemsomskänkerglädjeochro.

Delmål2.4 Likvardigtarbeteersattsmedlikalon.Jamn fordelningavdetoavlonadehem-och omsorgsarbetet.

Delindikator: Kvinnorsandelavsammanlagda skattepliktigainkomster(Källa:ÅSUB,Fysiska personersinkomsterochbeskattningefterkön20142022)

Kvinnornassammanlagdaskattepliktiga inkomsteruppgårtill77%avmännens.Minst ärskillnadernamellankönennärdetgäller arbets-ochpensionsinkomster(87respektive 85%)medankvinnornasinkomsterav näringsverksamhetochförmögenhetmindreän hälftenavmännens.

Delindikator: Tidsommänochkvinnoriarbetsför ålder(20-64år)läggerpåobetalthem/husarbeteoch obetaltomsorgsarbete(Källa:ÅSUBTidsanvändning 2024,Rapport2024:6)

Kvinnorläggerigenomsnittfemtimmaroch42 minuterpåobetaltarbetetotaltpåvardagar, jämförtmedfyratimmaroch51minuterbland män.Detärdockinteenstatistisktsäkerställd skillnad.Däremotspenderarkvinnorsignifikant mertidpåobetaltarbetepåhelgdagarjämfört medmän,entimmeoch16minutermer(totalt sextimmaroch41minuter,jämförtmedfem timmaroch25minuterblandmän).

Figur2Genomsnittligtidsomkvinnorochmänlagtpåobetalthem/ husarbeteochobetaltomsorgsarbete,skiltförvardagaroch helgdagar

timmar:minuter

Kommentar:

Avlöneinkomsternatillfaller46%kvinnoroch54% män.Kapital-ochföretagarinkomsterharenojämnare fördelning,entredjedelrespektiveenfjärdedelgårtill kvinnor.Inkomsternapåverkarpensionen,vilketgöratt ojämlikhetenfortsätterävenblandpensionärerna. Kvinnorsgenomsnittligadisponiblainkomstärdryga20 %lägreänmännens.Denåländskaarbetsmarknadenär tydligtkönssegregeradochkvinnodominerade branscherharisnittlägrelöneränmansdominerade branscher.

Kvinnorläggerigenomsnittfemtimmaroch42minuter påobetaltarbetetotaltpåvardagar,jämförtmedfyra timmaroch51minuterblandmän.Detärdockinteen statistisktsäkerställdskillnad.Skillnadenpåhelgdagar ärsignifikantochvisarpåenskillnadpå1hoch16min. Påhelgdagarspenderarkvinnortotaltsextimmaroch41 minuterochmäntotaltfemtimmaroch25minuterpå obetalthem-ochomsorgsarbete.

Trotsattunderlagetärlitet,ärstudienilinjemed motsvarandeiSverigeochFinland.Vihart.exettför litetunderlagförattanalyserafördelningenavhemoch omsorgsarbetetblandarbetandesmåbarnsföräldrar menvivetattenhögarbetsbelastningkanfåflera negativaföljder.

Delmål2.5

Alandarbarn-ochaldrevanligtochpersonermed funktionsnedsattningupplevertrygghet,frihetoch tillganglighet.

Delindikator: Andelavdesjälvrapporterat diskrimineradesomangettfunktionsnedsättningeller fysiskochpsykiskhälsasomgrund(Källa:ÅSUB rapport2020:7)

33%avrespondenternahadeupplevt diskrimineringochavdessauppgav5% funktionsnedsättningsomgrund,13%fysisk hälsaoch7%psykiskhälsa.Därtilluppgav19% sinålder,attmanuppfattasvaraförung,som grundfördiskrimineringoch13%sinålder,att manuppfattasvaraförgammal.

Kvinna Man Vardag

Kvinna Man Helg

Kommentar:

FunktionsrättÅlandsalternativrapporttillFNvisaratt detfinnsstorastrukturellahindernärdetgäller tillgänglighetentilloffentligaplatserochverksamheter påÅland.Situationenärdensammaibådestadoch landsbygd.Ettavmångaexempeläratt tillgänglighetsproblemsomframkomien tillgänglighetsinventeringav33offentligaplatserpå Ålandår2015-16ännuinteäråtgärdade(Funktionsrätt Åland,2023).EnligtdenavRäddabarnen sammanställdaalternativrapportentillFN:s barnrättskommittésaknasdetrutinerför barnkonsekvensbedömningariarbetetmedåländska lagförslag.Enstrategiförbarnochungakommeratttas frampåÅlandår2025.

Delmål2.6

Jamstalldhetochjamlikhetharuppnatts.Kvinnor, manochinflyttadearrepresenteradeibeslutande organ.

Huvudindikator: JämställdhetmättgenomFN:s jämställdhetsindikator–GenderInequalityIndex(GII) (Källa:Ekonomiskhållbarhet9)

Tabell7GenderInequalityIndexförÅland2016-2022

Delindikator: Papporsersattadagarav föräldrapenningentotalt(Källa:ÅSUBsdatabaser Föräldradagpenningarsmottagare)

Figur3Föräldrapenningarsmottagare,ersattadagarochutbetalda beloppeftermottagarenskönochår

Delindikator: Andelkvinnorbland lagtingsledamöter(Källa:ÅSUBöversikteroch indikatorer2023:4)

7av30lagtingsledamöterimars2023är kvinnor.Ilagtingsvalet2023valdestiokvinnor tilllagtingsledamöter.Efter regeringsbildningen,närersättarehartillträtt, bestårlagtingetavsjukvinnor.

Sefigur4pånästasida

Kommentar:

Ålandplacerarsignormaltväldigthögtien internationelljämförelseavGII,mycketberoendepå denlågamödradödligheten,detlågabarnafödandet, denhögautbildningsnivånsamtdetrelativthöga arbetsmarknadsdeltagandetförkvinnor.Däremot försämrasnyckeltaletpgakvinnornaslågaandelbland lagtingsledamöterna.

PersonerföddautanförNordenärunderrepresenterade ikommunerna.Deär10%avderöstberättigademen baradrygt2%avfullmäktigeledamöterna.Ilagtinget saknardeheltrepresentation,menderasandelavde röstberättigadeidettavalärbaraettparprocent. (ÅSUB,Lagtings-ochkommunalvalet2023)

Figur4Kvinnornasochmännensandelaravkandidaterna,rösternaochdeinvaldailagtingsvalen1975-2023.Källa:ÅSUBValstatistik

Delmål2.7

Beslutsfattandetärdeltagandebaserat.Förtroendet församhällsinstitutionerrespektivevaldeltagandet ärhögt.Ålandsinvånare,förenings-ochnaringsliv samtmyndigheterardelaktigaiattutforma samhallet.Barnhorsifragorsomrordem.

Huvudindikator: Andelavbefolkningensomanger hogmellanmanskligtillit.(Källa:ÅSUBtillitsrapport 2022:6och2018:5)

Figur5Andelsvarandeenligtnivåavgenerellmellanmänskligtillitpå Åland2018och2022

Delindikator: Förtroendeförolika samhällsinstitutioner(KällaÅSUBtillitsrapport2022:6 och2018:5)

Figur6Förtroendeinstitutionerochgrupper:Andelsvarandesom harmycketellerganskastortförtroende

FörsvarsmakteniFinland

Sjukvården

Polisen

Gränsbevakningen

Finlandsregering

Utbildningssystemet

Domstolarna

Bankerna

FöretagverksammapåÅland

NATO

Detsocialatrygghetssystemet

Not:Andelsvarande(Skala:1Mycketstortförtroende–5Mycketlitetförtroende) Källa:ÅSUBRapport2022:6.

Humanitäraorganisationer

Tidningarna

Radioochtv

Defackligaorganisationerna EU

LagtingetpåÅland

Miljöorganisationer

RegeringenpåÅland

Internationellastorföretag

Kommunalabeslutsfattare

Religiösasamfund*

Depolitiskapartierna

Not:Andelsvarande(Skala:1Mycketstortförtroende–5Mycketlitetförtroende).*”Religiösasamfund”motsvarar ”Kyrkligasamfund”iTillitsstudieförÅland2018. Källa:ÅSUBRapport2022:6.

Not:Andelsvarande(Skala:1Mycketstortförtroende–5Mycket litetförtroende).*”Religiösasamfund”motsvarar”Kyrkligasamfund” iTillitsstudieförÅland2018.Källa:ÅSUBRapport2022:6.

Delindikator: Andelvaldeltagandeilagtings-och kommunalvalen(KällaÅSUBValstatistik)

Tabell8Valdeltagandeilagtings-ochkommunalvalen2015-2023,%

Kommentar:

Denordiskaländernaärhögtillitsländer–Ålandlikaså: resultatetfrånÅSUBstillitsstudiervisarattdeflesta ålänningarkännertillittillmedmänniskor.Förtroendet harökatmarkantförFinlandsregering,Försvarsmakten iFinland,NATOochEUjämförtmed2018.Detkan ocksåsesenvissökningiförtroendeförlagtingetoch regeringenpåÅland,depolitiskapartierna,FN, gränsbevakningen,utbildningssystemetochsjukvården. Valdeltagandetharsjunkitnågotövertid. Förutsättningarförbarnattvaradelaktigai beslutsprocesserbordeutvecklas.

Delmål2.8

Kultur,idrottochandraforeningsaktiviteter forenarmanniskorochskapardelaktighet.

Delindikator: Andelsomärmedlemmarien föreningochgenomsnittligtantal föreningsmedlemskapperperson(Källa:ÅSUBrapport 2021:6)

Tabell9Andelsomärmedlemmarienföreningochgenomsnittligt antalföreningsmedlemskapperperson

Kommentar:

Sehuvudindikator4undermål1somvisaratttvå tredjedelarärnöjdamedsinfritidnärdensenaste fritidsvaneundersökningengjordes.Andelensomär medlemmarienföreninghargåttnernågotsedan2014 (ÅSUBrapport2014:6),dådetlågpå61%.Den vanligastetypenavföreningblandbådemänoch kvinnorövertidäridrottsförening(20%2021).Även medlemskapienkulturförening(bildkonst, konsthantverk,film&foto,kulturarv,litteratur,musik, dans,teater)ärvanligt,menhärärmedlemskapet signifikantvanligareblandkvinnor.Gemenskapoch delaktighetkandockupplevaspåmångasätt,ochockså utanförettföreningsengagemang.Ålandärriktpå kultur,evenemangoch fritidssysselsättningsmöjligheter.

Strategisktutvecklingsmål3

Godvattenkvalitet

Vattenärengrundförutsättningföralltlevandepå planeten.PåÅlandfinnsenutbreddinsiktom betydelsenavettfrisktÖstersjönmedalladess vikar,djupgroparochytvattensamttillgångentill friskasjöarförrentdricksvatten.

Mål3hartvåövergripandehuvudindikatorersom intekopplardirekttillnågotdelmål:

Huvudindikator: Vattnetsekologiskastatus(Källa: Miljöbyrån,Ålandslandskapsregering)

Figur7Ekologiskstatus2017-2022

Kommentar:

VadgällerÅlandskustvattenärdenekologiskastatusen påenmåttlignivåimellan-ochytterskärgården.Den ekologiskastatuseniinnerskärgårdenärsämreoch liggergenerelltpåenotillfredsställandenivåmen Kaldersfjärden,ÄmnäsvikenochJomalavikuppvisar dåligekologiskstatus.Sjöarnasekologiskastatus varierarmendeflestaharmåttligstatus.Underhösten 2024inledsarbetetmedennystatusklassificeringav vatten,somkommerattvarafärdigställdifebruari–mars2025.Dennaklassificeringärendelavden pågåendeuppföljningenavvattnetsekologiskastatusi enlighetmedEU:svattendirektiv.

Fleraandradirektivpåverkarocksåvattnetsstatusoch desslångsiktigahållbarhet.Genomförandetoch uppföljningenavvattendirektivet,havsmiljödirektivet, nitratdirektivet,översvämningsdirektivetoch havsplaneringsdirektivetfungerarsomviktiga milstolpariarbetetmedattuppnågodvattenstatus. Dessadirektivomfattaråtgärdscyklermed samrådsprocesserochstatusrapporter.

UnderåretutkomHavsmiljönstillståndiFinland2024. Rapportenärensammanfattningavtillståndeti Finlandshavsmiljö(inklusiveÅland)ochbedömningen görsmedhjälpavmeränhundraindikatorer.Jämfört meddentidigarestatusbedömningenhardenstörsta delenavindikatorernaförhavsnaturenstillstånd förblivitpåsammanivåochdetövergripandetillståndet harinteblivitmycketbättre.Däremotvisar långtidstrendernaatttillståndetharförbättratsförflera

Tabell10Sjöstatus2020-2023

Huvudindikator: Genomförandegradav vattenvårdsåtgärder(Källa:Ålandslandskapsregering, Miljöministeriet,Närings-,trafik-ochmiljöcentralen, Syke)

Kommentar:

Syftetmedåtgärdsprogrammen,enligtvattendirektivet, ärattförhindraförsämringavvattnetsstatusochatt uppnågodvattenkvalitet,bådeiinlandsvattenochi marinaområden.Dessaprogramharsamordnatsföratt undvikaöverlappningmellanvattendirektivetoch havsmiljödirektivet.Vidutformningenharmantagit hänsyntillinternationellaåtaganden,somHELCOM:s aktionsplanförÖstersjön.Endelrapportskaupprättas treåreftervarjeåtgärdsprogramförattredogöraför framstegen.Ettuppdateratvattenåtgärdsprogramför perioden2022–2027fastställdesislutetav2021.Vissa åtgärderärlångsiktigatillsinnatur,ständigtpågående ochslutförsaldrig.Totaltfinns30åtgärderinom vattenvården;10genomförda,17påbörjadeoch3icke påbörjade.Inomhavsvårdenfinnstotalt21åtgärder;20 påbörjadeoch1ickepåbörjad(per5februari2024).

Delmål3.1

AllapåÅlandharkunskapomochtaransvarföratt åländskavattenuppnårgodkvalitet.

Delindikator: Andelålänningarsomanserattdetär viktigtattskyddamiljön.(Källa:ÅSUBRapport2022:4)

Undersökningenfrån2022,Ålänningarnaoch miljön,visaratt95%avålänningarnaanseratt detärviktigtattskyddamiljön,medan45% tyckerattdetärmycketviktigt.Defrågorsom ansesviktigast(96–98%)handlarom vattenkvalitet:havsföroreningar,föroreningar avsjöarochgrundvattensamtÖstersjöns tillstånd.

Kommentar:

Mångaprojektförattökakunskapenomvattenhar genomförtsellerpågår,såsomHavsdataportalen,Smarta vatten,Biodiversea,Rentvatten2030,CharBioLogicsamt Naturbaseradelösningar.Projektinommiljö-och fiskevårddrivsävenavLokalkraftLeaderÅland.Trots framsteguppstårutmaningarpågrundavattarbetetmed enrevideradvattenlagförsenasgångpågång.Ävenen vattentjänstlagvoreviktigtförattgedetåländska

samhälletdeverktygsombehövsförlångsiktigthållbar vattenförvaltningochvattenanvändning.

År2023–2024harutställningarhållitsiJomalabibliotek ochbärkraft.ax.Dasskampanjen,omhållbara utedasslösningar,harsamarbetatmedkommunbibliotek ochnåttöver10000visningarpåsocialamedier.Uppdrag Vatten,enkassemedvattenrelateradeexperiment,har varittillgängligpåÅlandskommunbibliotek.

Ålandsnaturskolaharerbjuditskolklassernaturskoldagar omÖstersjön.Vattenskydd.axspriderfaktaochtipsom vattenkvalitetochvattenåtgärderförprivatpersoneroch jordbrukare.Medvetenhetenomövergödningoch klimatpåverkanärhög,menökadförståelseochbra verktygförindividåtgärderbehövs.

Delmål3.2

ÅlandsröstiÖstersjönärproaktiv.Åländska aktörerochindividersamverkarmedövriga Östersjöregionerförattpåverkaochuppnåvatten avgodkvalitet.

Kommentar:

Fleragränsöverskridandeprojektpågårkontinuerligt ochbidrartillattstärkaÅlandsproaktivarolli Östersjön.Blandannatärdessaprojektgenomförda ellerpågående:WATERCHAIN,REISFER,Sustainable Flow,ÅlandSailingRobots,AutonomousFishData CollectionforEcosystemManagement,SEABASED, Coast4us,PanBalticScope,eMSPNBSR,Nordiska ministerrådetsvisionsprojektHavsförvaltningoch klimat,samtBalticReed.

Kustvattendagenordnasårligenmeddeltagareoch presentatörerfrämstfrånÅland,FinlandochSverige. Under2024varfokusområdetgränsöverskridande ekosystembaseradförvaltning.

Ålandslandskapsregeringharvaritaktiviarbetetmed attförbättramiljöniÖstersjöregionengenomsitt deltagandeiHELCOM,medanÅlandslagtinghar engageratsiggenomBSPC.Sedan2016har ÅlandsbankensÖstersjöprojektbidragitmedcirka5 miljonereurotillfinansieringavmiljöprojektrunthela Östersjön.Östersjöfondenharsedan30årårligendelat utpriserförbrainsatserförÖstersjönvilketgerkraft tillarbetetochsynlighetförÅlandsröstiregionen.

Under2024komdenordiskanaturskyddsföreningarna överensomattsamarbetaförattstärkaskyddetav marinaområdenochuppnåmåleni30/30-initiativet.

Delmål3.3

NäringslivetpåÅlandanvänderhållbaracirkulära lösningarochbidrartillminsthalveradeutsläppav näringsämnentill2030(jämförtmed2015).

Kommentar:

Förattfrämjacirkuläralösningarinomnäringslivet krävsdetökadeinsatser,särskiltinom jordbrukssektorn.Detbehövsrådgivarefördräneringsochdikesunderhållsamtåtgärderinomjordhälsa,och behovetavflerfosfor-ochkvävefällorianslutningtill åkrarärstort.Dessutomfinnsettbehovavatt implementerateknikerförmultipelåteranvändningav vatten,vilketskullebidratillbådeeffektivare resursanvändningochminskadeutsläpp.

MedaktörenOptinovaiGodbyharsänktsin vattenförbrukningmedminst39%efterattha installeratochtagitibrukettvattenreningssystemdär decirkulerarochrenarvatten.

ÅCAharbla.införtettslutetsystemförkylningenav yoghurtochinstalleratskumstationerpåstrategiska platserförattminskavattenanvändningenvid tvättning.

Projektsomtestarinnovativalösningar:

ProjektetHungryforSaltvikgickutpåattoptimera cirkulationenavnäringsämnen.Tillexempel samarbetadeböndermedlokalalivsmedelsproducenter (somOrkla)förattåtervinnaavfalltillbioenergi,ien agroekologisksymbios.

ProjektetVattensmartamatsystemsyftartillattskapa ochtestaenverksamhetsmodellförattgöra livsmedelssystemmervattensmarta.

IprojektetAquaphoenixtestasattsamlauppoch omvandlaslamfrånfiskodlingartillgödselochbiogas. Måletärattundersökahurslaminsamlingkanminska miljöpåverkanochfrämjahållbarfiskodling.

Delmål3.4

Hänsyntillklimatförändringochdess konsekvenserintegrerasiallautvecklings-och planeringsprocessersompåverkarvattenbrukoch havsanvändning.

Kommentar:

Strategiskadokumenthartagitsframförattsäkerställa attklimatförändringarbeaktasifysiskplaneringoch miljökonsekvensbedömningar.Ålands vattenbruksstrategi2021–2030kopplartillplanering ochklimatförändringar,blandannatgenomlokalisering avfiskodlingarförattminimeramiljöpåverkan.Ålands havsplan(2021)syftartillhållbaranvändningav havsområden,förbättradvattenkvalitetochgod miljöstatus,därklimatförändringarochvattenkvalitet ärcentralabedömningsgrunder.Vidrevideringen betonasekosystembaseradplaneringmedfokuspå skyddochrestaureringavmarinaområdensomkan fungerasomklimatrefugerochkolsänkor.

Ålandslandskapsregeringarbetarmedgenomförande avöversvämningsdirektivet.Enuppdateringharskett under2024,efterensamrådsprocess.Flera klimatanpassningsåtgärderhargenomförtsföratt skyddavatten.Tillsynsvägledningarhartagitsframför enskildaavloppochallmänna vattenskyddsbestämmelserharutvecklatsför dricksvattentäkter.Vägtrummordimensionerasnumera förförändradevattenflödenochhamnkonstruktioner harbyggtsmedmöjlighettillframtidajusteringar koppladetillvattenståndet.Jordbruketarbetarmed dammarföratthanterabådeöversvämningarochtorka.

Kommunernagörocksåframsteg.Jomalaharantagiten klimat-ochhållbarhetsstrategiilinjemedÅlands utvecklings-ochhållbarhetsagenda.Mariehamnhar byggtmultifunktionellavåtmarkeroch sedimenteringsdammarföratthanteraökadnederbörd ochminskaöversvämningsrisken,samtutvecklaten grönplanförbättredagvattenhantering, klimatanpassningochbiologiskmångfald.

Delmål3.5

Människoskapadenettoutsläppavfosforochkväve tillvattenharminsthalveratsår2030(jämförtmed 2015).

Huvudindikator: Utsläppavfosforochkväve (Källa:Ålandslandskapsregering)

Belastningenpåvåravattenärhuvudsakligenfrån människoskapadekällor.Mångakanvipåverkamenen delkanviintepåverkadirektpåÅland(sedelmål3.2).

DentotalabelastningenpåÅlandskustvattenförekomster frånlandär:18,2tonfosfor/åroch624,5tonkväve/år(figur 8).Totalbelastning,inkl.atmosfäriskdepositionoch punktutsläpptillvatten(fiskodlingarochreningsverk)är 91,3tonfosfor/åroch3255,7tonkväve/år.

Figur8Belastningenavfosforochkvävefrånolikakällorpåland, beräknadenligtHype-modellen.(Källa:Miljöbyrån,Ålands landskapsregering)

Delindikator: Utsläppavfosforochkvävefrån fiskodlingarochavloppsreningsverk

Utsläppenavfosforochkvävefrånreningsverket Lotsbroverketochfrånfiskodlingarnaföljsuppårligen. Bortsettfrånatmosfäriskdepositionstårutsläppenfrån fiskodlingarfördenstörstadelenavfosforbelastningen påvårakustvattenförekomster(figur9).Fiskodlingarna ärdentredjestörstautsläppskällanförkväve,efter atmosfäriskdepositionochbrukadmark.

Figur9ÅrligfosforbelastningfrånLotsbroverketochfiskodlingarna. Källa:Miljöbyrån,Ålandslandskapsregering

Figur10ÅrligkvävebelastningfrånLotsbroverketochfiskodlingarna. Källa:MiljöbyrånÅlandslandskapsregering

Beräkningsmetodenförvattendragsbelastningenutförs avSverigesmeteorologiskaochhydrologiskainstitut (SMHI)mentyvärrfinnsingentidsserietillgängligidag. Från2025kommerenårliguppföljningavde belastningsdatasomingårimodellen.

Kommentar:

EnnysedimentationsdammiMuseiparkeni Mariehamnrenardagvattnetfrånettca85hektarstort avrinningsområdemeddelaravcentrumochsödra staden.Dammenärberäknadattkunnaavskiljaca43% avingåendepartikelbundenfosforoch23%avingående kväve.

ÅlandsVattenhardesenasteårenanlagtfyravåtmarker runtomivattenskyddsområdetförLångsjönoch Markusbölefjärden.Våtmarkernashuvudsyfteäratt fångauppnäringsämnen.Enligtmodellberäkningarkan dessavåtmarkerminskabelastningenpåLångsjönmed 15kgfosforperårochpåMarkusbölefjärdenmedca100 kgfosforperår.

Förattminskanäringsförlusternafrånbrukadmarkoch skogsmarkarbetasocksåmedrådgivning,strategieroch olikakunskapshöjandeprojekt.

Delmål3.6

Internbelastningenavfosforisjöarochvikarhar identifieratsochåtgärderpågårförminskningar.

Kommentar:

ProjektetRentvatten2030(pågårår2023–2026)har sommålsättningatthöjadenekologiskastatusenett stegitolvsjöarochhavsvikarpåÅland.Särskilt prioriteradeärdricksvattentäkterna Markusbölefjärden,Långsjön,Toböleträskoch Lavsböleträsk.ÖvrigavattenförekomsterärÖstraoch VästraKyrksundet,Vargsundet,Träsk-Finbyviken, Bertbyvik,Kaldersfjärden,Jomalavikenoch Ämnäsviken.Föratthöjastatusenochförbättra vattenkvalitetenskaåtgärdsplanertasframförvaroch enavvattenförekomsternaochkonkretaåtgärderska utföras.

Internbelastningenärundersöktitvåavtolvsjöaränså länge(MarkusbölefjärdenochLångsjön). InternbelastningeniÖstraKyrksundetochVargsundet ärpåvägattgenomföras.Ingaåtgärderförattminska internbelastningenärpåbörjadeän.

Denvanligasteochmestetableradeåtgärdenföratt minskainternbelastningenäraluminiumbehandlingav bottnar.ProjektetRentVattenochandra projektinitiativtittarocksåpåandramöjliga behandlingsmetodersomt.ex.aktiveradkalk.

Delmål3.7

Människoskapadekretsloppavnäringsämnenärtill störstadelenslutna.ÅlandärledandeiÖstersjöregionengällandecirkulärtomhändertagandeav näringsämnen2030ochexportöravnäringsämnen 2051.

Kommentar:

Underåretharenprojektgrupp(ÅlandsVatten/VA samarbetet,ÅTH,ÅPF,Hushållningssällskapet, LotsbroverketochSvinryggenAb)tagitframett

försöksprojektattomvandlaavloppsslamtillbiokol somärplaneratattförverkligasmedSvinryggenAbsom huvudman.

Trotsambitionenattskapaslutnakretsloppav näringsämnenharviännuenlångvägattgåföratt uppnåmåletattbliledandeinomcirkulärt omhändertagandeavnäringsämneniÖstersjöregionen, ochännulängreinnanvikanbliexportörerav näringsämnen.Förattnådessamålkrävsbetydande insatserochinnovationerinombådeteknik,juridikoch samarbetemellanolikasektorer,såsomåterföringav avloppsslamtillåkrar.

Delmål3.8

Läckageavfarligaämnen,såsomläkemedel, växtskyddsmedel,hushållskemikalier,mikroplaster ochgiftertillvattenmiljönharminskattillicke skadliganivåer.Nedskräpningenavvattenmiljön harupphört.

Kommentar:

Årligenkommerca30tonsoportillLotsbroverket. Kemikalierochläkemedelärsvårareattfångaupp,men EU:skommandeavloppsdirektivkommerställakravpå läkemedelsrening.

HållSkärgårdenRenRfövervakarochstädarstränder påÅland,samtsamlarindataförattkartlägga nedskräpningensomfattning.Trereferensstränder städasiseptembervarjeår.Skräpeträknasoch kategoriserasochdataskickasvidaretilldetnordiska nätverketNordicCoastalCleanupochFinlands miljöcentral(SYKE).

Såkalladeprioriteradeämnen,förnärvarande45 stycken,ansessärskiltskadligaochutgörriskerför ytvattenmiljöninomEU.Dessaämnenprovtas regelbundetivatten,biotaochsediment.Enrapport frånÅland(2022–2023)visarattutsläppenavfarliga ämnensommetaller,PAH:erochbromerade flamskyddsmedelharminskat,menämnensom tributyltenn(TBT)ochpolycykliskaaromatiska kolväten(PAH)harfortfarandeförhöjdahalterivissa områden,särskiltnärahamnar.Åtgärderpågår,men ytterligareinsatserkrävsförattminskadessaämnentill ickeskadliganivåer.

KunskapenommikroplasterimiljönpåÅlandbaserasistor gradpåomvärldsbevakningochjämförelsermedandra liknanderegioner,mentillgångentillmätdataärbegränsad.

Fråganomkonstgräsplanerdiskuterastidvisochde organisationersomärhuvudmänförkonstgräsplaner påÅlandföljerutvecklingenavbådematerialoch regelverk.

Mariehamnsstadharbyggtensedimentationsdammi Museiparkenförattrenavattenfrånett85hektarstort avrinningsområde,inklusivedelaravcentrumochsödra staden.Områdetsamlaruppmikroplasteroch tungmetallerfråntrafikeradevägarochparkeringsytor. Dammenberäknasavskiljacirka40–60%av tungmetalleroch60%avsuspenderatmaterial.

Delmål3.9

EttsamlathelhetsperspektivpåVA-användningen somsäkerställeratthandlingsplanerochåtgärder innebärförbättringaravvattenkvaliteten.

Kommentar:

Vatten-ochavloppssamarbetet(VA-samarbetet) startade2016ochbeståridagavÅlandsVattenAboch tolvkommunerochhariuppgiftattarbeta övergripandeochlångsiktigtmedvatten-och avloppsutvecklingsbehovpåÅland.InomramenförVAsamarbetetgenomförsolikaprojekt:

•Under2024installerasdrygt900digitala vattenmätareiettflertalkommunerförattfå bättrekollpåvattenanvändningen,läckoroch omättvatten.

•Inventeringavavloppspumpstationeroch avloppsledningsnätförattundvikabräddningar ochminskanäringsläckagefrånavloppsnätet,bl.a. genomdigitaliseringsommedförökadövervakning ochflödesstyrning,startar2024.

•ArbetetmedattrevideraVAplanÅlandfrån2018 harpåbörjats2023.Strukturenfördennyaplanen innebärenplanifyradelar:VApolicy,VA åtgärdsplan,VAöversiktochVAprognos2050. Under2023harVAsamarbetetsstyrgruppgodkänt denförstadelen,VApolicy.

•DigitaliseringavVA-ledningsnätförattstrukturera VA-infrastrukturenpågår.Under2023godkändes ettdatadelningsavtalmellankommunernaoch landskapetsåattkommunernaharmöjlighetatt loggainilandskapetsdatabas.Materialetkan användassomettgemensamtplaneringsverktygför vattenochavlopp.

Detbehövsförberedandelagstiftningförkommande teknikmedtrerörförvattenochavloppvidbyggande (dricksvatten,gråvatten,svartvatten).Mertillsyns-och informationsarbeteskullebehövasförenskildaavlopp. Kommunernaharintekapacitetattskötatillsynen.

Strategisktutvecklingsmål4

Ekosystemibalans ochbiologiskmångfald

Biologiskmångfaldärenavgörandegrundför jordenslivsuppehållandesystemochvårnuvarande ochframtidavälfärdvilarpådennagrund.Biologisk mångfaldbidrartillökadmotståndskrafti ekosystemen.

Delmål4.1

AllasomborochverkarpåÅlandharinsiktenom attdjur,växterochekosystemharettegenvärdei sigsjälva.Kunskapombiologiskmångfald, ekosystemibalanssamtsärskiltvärdefullaarter ochbiotoperärhöginomallasamhällssektorer.

Huvudindikator: Attitydhosallmänhetentill biologiskmångfald(ÅSUB2022:4)

Tabell11Attitydhosallmänhetentillbiologiskmångfald.Andel(%) svaradesominstämmer/instämmerhelt,efterdelfråga.Källa:ÅSUBs rapport2022:4

naturen

Vårhälsaochvårtvälmåendeär beroendeavnaturenoch biologiskmångfald

Biologiskmångfaldochen välmåendenaturärviktigaförvår långsiktigaekonomiskautveckling

Djur,växterochekosystemharett egenvärdeisig

Kommentar:

Attitydentilldenmer-än-mänskliganaturensegenvärde mätsgenomdensistadelfråganiindexet,somvisarpå att88,8%avdesvarandeinstämmer,och67,6% instämmerheltipåståendet.

Kunskapenomdenmer-än-mänskliganaturenharinte mätts,mendetvådelfrågornaomdenmänskligaoch samhällsekonomiskaberoendeställningenkangeen fingervisning,däröver80%instämmerochrunt60% instämmerheltipåståendena.

Ennyligenpubliceradsocioekonomiskanalysom marinaskyddsområdenvisarattmångaålänningar kännerstoromsorgförskärgården,menär misstänksammamothurnaturskyddsrestriktionerkan påverkaderasmöjligheterattvistasiområdet.Mångaär månaomatttahandomskärgårdenochuttryckeratt småskaligjaktochfiskeärviktiga.Dethärspeglar behovetavenförsiktigbalansgång,ochattdemedlokal kunskap,myndigheterochsakkunnigabehöver samarbetaomområdesskydd.

Delmål4.2

Ekosystemochbiologiskmångfaldärintegreradei allautvecklings-ochplaneringsprocesserförmarkochhavsanvändning(s.k.regionalgrönstruktur) ochanvändssomredskapförattmildraeffekterav klimatförändringarna,motverka habitatfragmenteringoch-förstöringsamt säkerställagrönakorridorer.

Kommentar:

Ålandsaknarenövergripandeplaneringsomtar grönstrukturibeaktande,likasåsaknasstrandskydd. InomarbetetmedÅlandsfysiskastrukturutveckling kommerenplanförgrönstrukturochklimatanpassning attutförasunder2025.EngrönplanförMariehamns stadantogs2023.

Enligtplan-ochbygglagenskakommunernahaen kommunöversiktsomangerinriktningenförden långsiktigautvecklingenavdenfysiskamiljön,inklusive natur-ochbiotopskydd.IdagslägetärdetendastJomala somharensådankommunöversikt.InomÅlands landskapsregeringsprojektSunnanvind,varssyfteäratt möjliggörahavsbaseradvindkraft,kommer miljöanalyserattgenomförassomdelav havsområdenasplanläggning.

Detfinnssåledesenbegynnandehänsyntillekosystem ochbiologiskmångfaldiplanerings-och utvecklingsprocesser,menåtgärdernaärantingeninte ännugenomfördaellersåenstakaattdetjustnuinteser utatträckatillförattnådelmål4.2.till2030.

Delmål4.3

Miljöpåverkanavinvasivaarterärsålågattpå Ålandnaturligtförekommandearterochbiotoper intehotas.

Delindikator: Utbetaldarovdjurspremier(minkar ochmårdhundar)/år(Källa:Ålandslandskapsregering, Enhetenförjaktochviltvård)

Tabell12Utbetaldarovdjurspremier/år

2024 22150

20490 2022 19920

2021 21874 2020 19120 2019 19260

2018* 21723

Totalt 144537

*2018varrovdjurspremien8europerredovisadminkeller mårdhund,därefter10euro

Kommentar:

Landskapsregeringenansvararfördenallmänna samordningenavfrågorkringfrämmandedjur-och växtarter.Sedan2016harartersombedömtsvaraav särskildunionsbetydelseregleratsiEU:sförteckning, ochharkompletterats2017,2019och2022.År2021 träddelandskapslagen(2020:113)ominvasiva främmandearterikraftsomförbjuderinnehav,handel ochspridningavarterilandskapet.Observationerav främmandearterkannumeralämnastillen inrapporteringskartaförhelaÅland.

Bild1.InrapporteringskartaförhelaÅland.Klickapåbildenföratt kommatillinrapporteringskartanförfrämmandedjurochväxter.

Jaktvårdsföreningarnafårförutompremieförjaktpå invasivarovdjursedan2022ocksåextrastödför satsningarpåökatsamarbeteochjakttryckpåinvasiva arter,dettakaninnebärat.ex.fällorochviltkameror.

Invasivaväxteretablerarsigocksåfortsättningsvispå Åland.Ennyinventeringsstudie(Kunttu&Kunttu 2024)visarattvresrosenfortfarandespridsochnyare beståndväxerfram.Vresrosenärettspecielltstorthot eftersomdenpåverkarkänsligastrandbiotopervar mångarödlistadeplantorväxerochsänkerdärmed ocksådentotalaartrikedomen.Fastighetsverketoch Landskapsregeringenbekämparidagaktivtvresrosenpå fleranaturskyddsområden.Vägnätsbyrånbekämpar ocksåblomsterlupin,jättelokaochparkslidepå definieradeplatserilandskapetsvägnät.Bekämpningen skerisamrådmedlandskapetsmiljöbyrå.Sammantaget finnslagstiftningochstödförbekämpning,men invasivaarterpåverkarfortfarandepåÅlandnaturligt förekommandearter.

Delmål4.4

Havs-,kust-,ochlandområdensamtsärskilt skyddsvärdabiotoperocharterpåÅlandär skyddademinsttilldennivåochomfångsomEU:s regelverkkräver.

Huvudindikator: Andelskyddadmark(Källa:ÅSUB ekologiskhållbarhet9)

2023:2,3%avÅlandslandarealärskyddadilag (iseptember2024hardenskyddadelandarealen stigittill2,4%).

Huvudindikator: Andelskyddatvatten(Källa: ÅSUBekologiskhållbarhet9)

3,2%avÅlandsvattenarealärskyddadilag(i september2024hardenskyddadehavsarealen stigittill3,4%).

PåÅlandfinns63områdensomärskyddadesom naturreservatoch13områdenskyddadeantingen genomavtalellersomharanskaffatsav landskapsregeringentillnaturskyddsändamål.Detfinns 10ilagfredadenaturminnensamt9 fågelskyddsområden.ProjektetLIFE-IPBiodiversea karterardenåländskaskärgårdenmedavsiktattbidra tillskyddavmarinamiljöer.År2023komocksåenny naturvårdsförordningsombl.a.innehållerenutvidgad listaöversärskiltskyddsvärdabiotoper.Vidaresamma åretableradesocksåenstödordningsommöjliggör frivilligtbiotopskydd.År2023beviljadesfrivilligtskydd av17områdenpåtotalt104hektarochår2024fick programmet50%fleraansökningarförfrivilligtskydd jämförtmed2023.Dettavisarattmångamarkägarekan tänkasigattskyddasinamarker,menattresursernaför ersättningbehövervaratillräckligasåattsåmycket marksommöjligtkanskyddas.

Bild2.KartaövernaturskyddsområdenpåÅland.Klickapåbildenför attkommatillkartan.

Kommentar:

Idagslägetfinnsingetbindandenaturskyddsmålfrån EU,menenligtEU:sstrategiförbiologiskmångfaldbör minst30%avlandytanochminst30%avhavetskyddas iEU.Särskiltfokusliggerpåområdenmedvärdeeller potentialförbiologiskmångfaldochdärförskaen1/3av denskyddadearealenvarastriktskyddad:”Ettstrikt skyddbetyderintenödvändigtvisattområdetblir otillgängligtförmänniskor,mensyftartillattlämna naturligaprocesserväsentligenostördaföratt respekteraområdetsekologiskakrav.”(Europeiska kommissionen,2020).Dennamålsättningpå30/10äri linjemeddeninternationellakonventionenom biologiskmångfaldochdessKunming-Montreal protokoll,somEU,FinlandochÅlandärbundnaav. Ännuharingaexaktaprocenttalförhandlatsmellan FinlandochÅland,menmeraän10%avviktigamarina livsmiljöerochartförekomsteriFinlandsombordefå ettstriktskyddfinnsinomÅland–detåländska vattenområdetomfattardrygt20%avheladetfinska vattenområdetvilketocksåmedföransvar.Ålands landskapsregeringfastslårunderhösten2024en strategiförnaturvårdsomskaåterspegla30/10-målet. SammantagetkankonstaterasattÅlandliggerlångt efterbådeenmoraliskochenpolitisk naturskyddmålsättning.

Delmål4.5

Naturförlustenharavstannat.Områdendärsärskilt skyddsvärdabiotoperellerartertidigare förekommitharantingenåterställtsellersåhar dessaarterochbiotoperåterinförtseller återskapatsinomområdensomsärskiltlämparsig fördessaförekomster.

Delindikator: Karteringavängsnätsfjärilenpå Åland-antalobserveradelarvgrupperingar/år(Källa: Helsingforsuniversitetsstudie1993-2024)

Figur11Antalvinterbonavängsnätsfjäril2000-2004

Dagfjärilsarterärberoendeavolikaängsväxter,varför justängsnätsfjärilenkanvaraenindikatorart. Inventeringarvisadepåredkordfålarvbonav ängsnätsfjärilentorrsommaren2018,mensituationen verkarhaåterhämtatsigtackvareentillräckligkoppling mellanolikahabitat/värdväxter.Populationenhardock varitlåg(ochdärmedinteheltåterhämtad)underde senasteåren.Vivetännuinteexaktomdettaberorpå väderförhållandenaunderdesenastesomrarna (möjligenförvarmtoch/ellertorrtunderkritiskafaser förfjärilen)elleromdetärenåterspeglingavkollapsen 2018ellernågonannanförändring,tillexempeli landskapsstrukturenellersjälvafälten.(Saastamoinen, 2022och2024).

Kommentar:

PåÅlandfinnsdetfortfarandemerängaräniövriga Finlandpgaattdettraditionellajordbruketochbeteti högregradharbevarats.Ändåharmångaåländska ängsväxteroch-fjärilarsnabbtbörjatminskaocksåhär. (Nieminen,PöyryochRoslin,n.d.)Naturbetesprojekt förattstävjaminskadenaturbetenharinletts2024. Landskapsregeringenharupprätthållitslåtterpåsina naturreservatgenomårenochprivatpersonersintresse förslåtterharökat.Våtmarkerharåterställtsruntom

Åland(våtmarkswebbenÅland).InomEUhardens.k. naturrestaureringsförordningengodkänts,som innehållerbindandemålsättningarföråterställandeav hav,landochsötvatten.Förordningengällerävenpå Åland.Ävenomstudiergörssaknarviidagslägetpå Ålandenmerfullständigöversiktövernaturförlusten. Delmål4.5ärsåpassomfattandeattvianserattdetär lågsannolikhetförattnåmålettill2030.

Strategisktutvecklingsmål5

Attraktionskraftförboende, besökareochföretag

Attraktionskraftförutsätterframåtrörelse.År2030 harÅlandenhögattraktionskraftbådeförboende ochicke-boende,somdestinationochför investeringar.Bevarandetavochtillgänglighetentill naturenärsäkerställdmedfokuspåkustnära områden.

Stimulansochuppmuntranskerförettlivskraftigt föreningslivochenlivskraftigkultur-och bildningssektor.Konst,designocharkitekturvärderas högtochkulturarvetbevaras,synliggörsochutvecklas. Denoffentligasektornärsamspelt,serviceinriktadoch ekonomisktstabilocherbjuderkvalificeradeoch utvecklandearbetsmöjligheter.Fysiskaochdigitala mötesplatserärtillgängligaföralla.Näringslivetär framgångsriktlokaltochinternationelltocherbjuder kvalificeradearbetsmöjligheter.Litenhetentastillvara ochföretagenverkarförsnabbimplementeringavnya innovationerochtekniskalösningar.

Mariehamnmedomnejdärenlivskraftigcentralortför helaÅland.Denlokalakollektivtrafikenskaparförutsättningarförresurseffektivaochhållbaratransporter ochhållbaratransportmedelanvändsförkontakterna medomvärlden.Godsamverkanmedandrasamhällen runtÖstersjön;fördjupaderelationersärskiltmed Stockholm/UppsalaochÅbo/Helsingfors.

Handlingsprogramochåtgärderförmotståndskraftmot ochförmågatillanpassningtilleffekternaavklimatförändringarnaochandraförändringaräretablerade ochgenomförda.Strävantillhögkvalitetpå utvecklings-ochplaneringsprocesserförstärker attraktionskraftenochoptimerarsynergieffekter mellannatur,kultur,infrastrukturochtransporter.

Fokuspå:godinfrastrukturförföretag,goda boendemiljöer,mångfunktionellaplatserochtill-

gängligservice.Utvecklings-ochplaneringsprocesser förmark-ochhavsanvändning,somkvalitetsmässigt liggeriframkantinordisktperspektiv,ären nyckelfaktorförattuppnåengradvisförstärkningav attraktionskraften.Medhjälpavutvecklings-och planeringsprocessernaoptimerassynergieffekternai samspeletmellannatur,kultur,infrastrukturoch transporter.Godinfrastrukturförföretagsamtgoda boendemiljöerprioriteras.Mångfunktionellaplatser skaparenlevandenärmiljömedhögattraktivitetoch tillgängligservice.

Delmål5.1 Ålandskaha35000invånare.

Mål5harbaraettdelmål,mentrehuvudindikatorer.

Huvudindikator: Befolkningsförändring (födelsetal,in-ochutflyttning)(Källa:ÅSUB, Befolkningsrörelsen)

Tabell13Befolkningsrörelsen2019-2023

Huvudindikator: Antalarbetsplatseriforetag (Källa:ÅSUBArbetsmarknad/Befolkning)

Tabell14Antalarbetsplatseriföretag2016-2022

Kommentar: Ålandhade31.12.202330541invånare.Inflyttningentill Åland2023lågpåsammanivåsomåretföreochvar917 personer.Utflyttningenminskadedäremotmed70 personertill734,detminstaantaletsedan2014.Antalet föddabarnvar14fleraänåretföredvs259personer, menändådentredjelägstasiffranpå2000-talet.De avlidnaminskademedetttrettiotaljämförtmed2022 ochblev270personer.Deföddavarsåledes11färreän deavlidna,medandeinflyttadevar183fleraände utflyttade. År Denprivata sektorn Företagare

Huvudindikator: Antalanlandaovernattande gasterikommersiellalogianlaggningar.(Källa:ÅSUB Turism)

Tabell15Antalövernattandegästerärberäknatpåhotell,pensionat/ gästhem,stugbyarochcampingplatser2016-2022.

År Totalt

200444

204742

207644

189490

83724

163827

209326

199897

Kommentar:

Trotsatttrendernaförallatrehuvudindikatorerär positiva,tyderbefolkningsprognoserförÅlandpåatt detoptimistiskamåletpå35000inteensiett tillväxtscenarionåsår2030(basscenario32499, Tillväxtscenario33753).Förattnärmaossmålet2030 behöverarbetetfokuserasytterligaremedstrukturerat ochsystematisktsamarbetemellanolikaaktörermed tillräckligaresurserförattsäkerställaframgång.T.ex pågårsamarbeteinomkultur-ochutbildningssektorn förattstärkadessaaktörerinomkulturområdet.Arbete pågårocksåideåländskakommunernaoch Mariehamnsstadförattattlockanyainvånareochöka kommunernasattraktivitet.

Underpandemiårengickantaletarbetsplatseri företagenner,menåterhämtadesigår2022.

Figur12Befolkningsprognosför Åland2017-2040efterscenario (Källa:ÅSUB,Befolkning)

Strategisktutvecklingsmål6

Kraftigtminskadklimatpåverkan

Ålandskavaraklimatneutraltsenastår2035.Syftet ärattlevaupptillParisavtaletochtaansvarför kommandegenerationer.Samtidigtskapasnya tillväxtmöjligheterochstärktkonkurrenskraft.

KlimatarbetetpåÅlandutgårfråntreklimatpolitiska pelaredärdetvåförstapelarnautgörsavåtgärder koppladetillutvecklingsmål6ochdelmål7.9imålet omhållbarkonsumtionochproduktion.Dentredje pelarenärväxthusgasutsläppkoppladetill färjetrafikentillochfrånÅlandsomhanterasinom ramenförEU:sutsläppshandelsystem.Mål6och delmål7.9gårinivarandradärdenstörstaskillnaden ärattdelmål7.9redovisarutsläppfrånkonsumtion, inklusiveutsläppiandraländerfrånimporterade produkterochtjänster,tillskillnadfråndelmål6.1 somredovisarutsläppfrånproduktionoch konsumtionpåÅland.

Tabell16TotalaväxthusgasutsläppÅland2005-2022[CO2-ekv]

Delmål6.1

80%lägretotalaväxthusgasutsläpp(exklusiveall sjöfartförutomskärgårdsfärjorna)jämförtmed 2005.

Huvudindikator: Totalakoldioxidutsläpp(Källa: SYKEochÅSUBEkologiskhållbarhet16:Det beräknadeutsläppetavkoldioxidekvivalenter)

UtrikessjöfartingårinteiSYKE:sberäkningssystem, däremotingårinrikessjöfart.Dettainnebäratt kommunernaLumparlandochMariehamn,sombådahar hamnarmedinrikestrafik,harhögautsläppssiffrorsom härstammarfrånsjötrafik,medanEckerökommunvars hamnenbartharutrikestrafikharlägreutsläppssiffror. Intehellerflygtrafikingåriberäkningssystemet.

Detotalaväxthusgasutsläppen2022är35% lägreän2005.

Ålandslandskapsregeringharlåtittaframen ”Ålandsanpassad”växthusgasutsläppsberäkning baseradpåSYKE:sdata.

Figur13Totalaväxthusgasutsläppenligtsektor[kt CO2-ekv;%]*

Avfallshantering9,94%

Flygtrafik;2;1%

Elektricitet;56,8;23%

Fjärrvärme4,5;2%

Oljevärme11,95%

Övrigvärme(ejel);3,3;1%

Industri;1,9;1%

Underperioden2005-2022minskade växthusgasutsläppenperinvånaremed44%.Dentotala mängdenutsläppår2022var5,9tonCO2-ekvivalenter perinvånarepåÅlandjämförtmed5,5tonCO2ekvivalenterperinvånareihelaFinland.Utsläppenper invånareärhögrepåÅlandänirestenavFinlandtillföljd avsjöfarten,menskillnadenharminskatsedan2019.

Kommentar:

Denprognossomfinnsi”UtredningavÅlands växthusgasutsläpp–Slutrapport”visaratt växthusgasutsläppenår2030kommervaraca120000 tonCO2-ekvivalenter,vilketär56%lägreän2005.Enligt prognosenuppnåssåledesintedelmål6.1.

*Utsläppskalkylernaidettadiagrambaserarsigpåenmodifierad SYKE-beräkningsmodell.ModellenvisarpåhögreutsläppförÅland jämförtmedSYKE:sutsläppskalkylereftersomdenäranpassadefter despecifikaförutsättningarnaförÅland,exempelvismedbeaktande avsjöfarten.Utsläppskalkylernaförsjöfartochelkandärförvara högreändeSYKEpresenterarförÅlandsdel.Merinformationom dennamodifieradeutsläppsmodellfinnsiUtredningavÅlands Växthusgasutsläpp-slutrapportfrånår2023.

Figur14Utsläppperinvånare,2005och2022

Diagramrubrik

Diagramrubrik

KonsumtionselElvärmeFjärrvärmeOljevärmeÖvrigvärmeIndustriArbetsmaskinerVägtrafikJärnvägstrafikSjötrafikLantbrukAvfallshanteringF-gaserVindkraft

Utsläppperinvånare2005(tCO2e)

Utsläppperinvånare2005(tCO2e)

Utsläppperinvånare2022(tCO2e)

Utsläppperinvånare2022(tCO2e)

Figur15Uppskattadminskningavväxthusgasutsläppövertid,totalt

Delmål6.2 50%lägreväxthusgasutsläppfrånvägtrafiken jämförtmed2005.

Delindikator: Vägtrafikensutsläppiförhållandetill detotalaväxthusgasutsläppen(Källa:Ålands landskapsregering,Infrastrukturavdelningen)

Vägtrafikensutsläppvar10%lägre 2022än2005.

Tabell17UtsläppfrånvägtrafikenpåÅland2005-2022[ktCO2-ekv]

Kommentar: Exklusivesjötrafikeninom,ochtillochfrån,Ålandär vägtrafikendenstörstautsläppskällanberäknatiCO2ekvivalenter.Sedanmillennieskiftetharutsläppen minskatmed10%,samtidigtsomdenåländska bilparkenmedpersonbilar,paketbilar,lastbilaroch bussarnärapåfördubblats(år2000fanns17228 registreradefordon).Ålandär,omvisertillregistrerade bilar,biltätastiNordenmed26190personbilar2023, vilketär860personbilarper1000personer.

Delmål6.3 100%avelanvändningenkommerfrånfossilfria energikällor.

Huvudindikator: Andellokalproduceradfossilfriel (Källa:Ålandslandskapsregering)

Tabell19Totalandellokalproduceradfossilfriel2016-2023

Delindikator: Antalfordonmedalternativa drivmedel31.12.2023(Källa:Fordonsmyndighetenpå Åland)

Tabell18Antalregistreradefordonenligtdrivmedel

Dettotalaantaletregistreradefordonidetåländska fordonsregistretär32899fordon(personbilar, paketbilar,bussarochlastbilar),varav869drivsmed alternativabränslen,vilketmotsvarar2,64%.Avde registreradefordonenärknappt10000ejbesiktadeoch inteianvändning.Omdettabeaktasdrivsca3,8%av fordonenmedalternativabränslen.

Delindikator: ÖverfördelförÅlanduppdelatper källa/ursprung2022(Källa:Ålandslandskapsregering, energiportalen)

Tabell20ÖverfördelförÅlanduppdelatperkälla/ursprung2022*

*Mikroproduktionenmotsvarardenmängdsolelsommatasutpå nätetochinteförbrukasbakommätaren.Teoretisktbordecirka5 GWhproducerasavdeninstalleradetotaleffektenavsolceller.Den installeradeeffektenuppnåddeår20226,1MW.Såledesblir totalproduktionen(304,4GWh–1,5GWh)+5GWh=307,9GWh.

Kommentar:

DefossilfriaenergikällornapåÅlandärvindkraft, solenergiochbioenergi.SedanLångnabba vindkraftsparktogsibrukår2022harandelenvindkraft avdenåländskaelanvändningenökatfrån18,8%år2021 till 55,5 %år2023.Deninstalleradeeffektenfrån solcelleruppnåddeår20226,1MW,vilketärennoterbar ökningfråntidigareår.Detharinstalleratsettantal störresolkraftsanläggningarpåÅland,därdenstörsta anläggningenhittillshareneffektpå1MW.Detfinns planerpåstorskaligaanläggningaruppfördaavprivata aktörerochprognosenmednuvarandeinstallationstakt ärattlandskapsregeringensenergi-och klimatstrategiskamålom17MWinstallerad solenergieffektår2030kommerattuppnås.

Delmål6.4 Ingenfossiluppvärmningavbyggnader.

Huvudindikator: Försäljningaveldningsolja(Källa: ÅSUBEkologiskhållbarhet3:Försäljningenavnågra vanligaoljeprodukterpåÅland)

Eldningsoljaanvändsföruppvärmningavbyggnader, sombränsleiskärgårdstrafikenochtillarbetsmaskiner. Exakthurstorandelavdensåldaeldningsoljansom användstilluppvärmningvetviinte,menidetta sammanhangärdetviktigasteattanvändningenav fossilabränslenminskar,oavsettanvändningsområde. Grafennedanvisarförsäljningaveldningsoljaårsvis fråntidigt1980-talframtill2023.

Delindikator: Antaloljepannorenligtuppgifterfrån energideklarationsdatabasen(Källa:Ålands landskapsregering,energideklarationsdatabasen Gripen)

Detgårinteattmedsäkerhetvetahurmånga oljepannorsomfinns,ochäribruk,påÅlandmenen uppskattningfinnsilandskapsregeringens energideklarationsdatabas.Idatabasenfinnsuppgifter omprimärochsekundäruppvärmningskällai byggnader.Ålandsenergideklarationsdatabas innehållerenergideklarationerförettstortantal byggnaderpåÅland.

Tabell21Antaloljepannorenligtenergideklarationsdatabasen

Totaltantalregistrerade enheter

En-tilltvåbostadshus

Antalregistreradeenheter medoljepannor

medenbartoljepanna

Kubikmeter(m3)

Figur17OljebolagensförsäljningavnågravanligaoljeprodukterpåÅlandefterår

Delindikator: Andelförnyelsebartbränslei fjärrvärmenätet(Källa:Ålandslandskapsregering, energiportalen)

Tabell22Andelförnyelsebartochfossiltbränsleifjärrvärmenätet

Kommentar:

Användningenaveldningsoljaharnästanhalverats sedanbörjanav2000-talet.Demildavintrarnahar minskatuppvärmningsbehovetsamtidigtsomandra värmekälloränoljepannaharblivitvanligare. FjärrvärmenätenharbyggtsutiMariehamnochGodby, ochnärvärmenätharbyggtsiflerakommuncentrum.I fjärrvärme-ochnärvärmenätenpåÅlandanvänds främstflisochpellets,vilketminskatbehovetav eldningsolja.Värmepumparharblivitpopulärabåde somhuvudvärmekällaochsomkompletterande värmekällaiegnahemshus.Trendenmedkonvertering frånoljeuppvärmningtillandraalternativkommeratt fortsätta.

Hållbarkonsumtionochproduktion

Hållbarkonsumtionochproduktionären tvärgåendefråga,sombidrartilluppnåendetav samtligasexövrigastrategiskautvecklingsmål.Med konsumtionavsessåvälprivatpersoners,offentliga sektorns,företagensliksomandraorganisationers konsumtionavbådevarorochtjänster.

Delmål7.1

MängdenavfallsomuppkommerpåÅlandhar minskattillmax1,2tonperpersonperår.

Huvudindikator: Uppkommenmangdavfallper person.(Källa:ÅSUBEkologiskhållbarhet12: UppkommetavfallpåÅland,percapita (medelbefolkning))

Figur18UppkommetavfallpåÅland2004-2022percapita(medelbefolkning)*

År2022minskademängdenicke-farligtavfall perperson,frånca1580kiloår2020tillca1512 kiloår2022.Mängdenfarligtavfallvarår2022 nästan71kiloperperson.

Kommentar:

Trendenhardesenastetioårengåttåträtthåll.Medett antalolikaprojektpågångsombådebörledatill minskademängderavloppsvattensamtminskatavfall–tillexempeldenplaneradeåterbruksstationenvid Svinryggen–finnsdetgotthoppomattmåletkannås.

UppkommetavfallpåÅland2004–2022,percapita(medelbefolkning)

Farligtavfall/capita Icke-farligtavfall/capita

*Not:Orsakentilldenstoraökningenmellan2010och2012 varförbättradtäckningblandrespondenternasamtnytillkomnaverksamheterinom avfallsbranschen.Därförbörjartrendlinjen2012.

Delmål7.2

Allaforetagochorganisationerharintegrerat hallbarhet,resurssnålhetochcirkularitetikarnan avsinverksamhet.

Huvudindikator: Antalföretag,föreningaroch offentligaorganisationersomårligenredovisarsitt hållbarhetsarbete.

Kommentar:

Vivetväldigtliteomhurmångaföretagochandra organisationersomintegrerathållbarhet,resurssnålhet ochcirkularitetikärnanavsinverksamhetochhur dettaharförändratsövertid.Hurmångaorganisationer somhållbarhetsredovisarkangeenindikationpåhur mångasomåtminstonerörsigmotattgörahållbarhet tillenviktigdelavsinverksamhet,menframtill2024 hardetintegjortsnågraförsökattmätadenna indikator.

Denallmännabildenärdäremotattintressetföratt hållbarhetsredovisaochdärmedintegrerahållbarhetpå ettmernaturligtsättiverksamhetenökar,isynnerhet blandlitestörreåländskaföretag.Detfinnssedan tidigaregottomexempelpåstörreåländskaföretagoch organisationersomredanhållbarhetsredovisatlänge, ochförvarjeårsomgåradderasflertilldennalista.

Attdömaavintressetfördeutbildningstillfällensom hållitsomhållbarhetsredovisning–sommål7varit drivandei–ärdetengodgissningattdenhärtypenav redovisningbliralltvanligareunderdekommandeåren.

Delmål7.3

Allaoffentligaorganisationerpraktiserarhållbar offentligupphandling.

Delindikator: Antal/andeloffentligaorganisationer påÅlandsomanvändersigavÅlandsguidetillhållbara offentligainköpellermotsvarande.(Källa:Bärkraft.ax, Ålandsguidetillhållbaraoffentligainköp)

Kommentar:

Detärintekäntivilkenutsträckningoffentliga organisationerpåÅlandanvändersigavguiden. Däremotharguiden–somfinnstillgängligtpåBärkrafts hemsida–enbartladdatsnerfemgångerunderårets åttaförstamånader,vilkettyderpåattintressetför hållbarupphandlingärsvagt.

Delmål7.4

Allabyggerochrenoverarpa etthallbart, resurssnaltochcirkulartsatt.

Sedelmål7.1huvudindikator”Uppkommenmangd avfallperperson”.

Kommentar:

Sättetvibyggerochrenoverarpåärenavdestörsta källornatilluppkommetavfallpåÅland.Därförharmål 7somutgångspunktattettmerhållbartbyggandepå Ålandiförstahandbörvisasigienminskadmängd uppkommetavfall.Justbyggandetharvaritettviktigt fokusområdeförMål7desenasteåren,därvidirekt ellerindirektvaritinblandadeienradinitiativföratt görabyggandetmerhållbartochcirkulärt.

Iochmedattlandskapetärislutfasenmedatttafram enstrategiförhållbartbyggande,denplanerade återbruksstationen,demångainsatsersomgjortsföratt ökaintressetförhållbaramaterialsamtinsiktenomatt mangenomändradlagstiftningbörstyrabyggandetmot merhållbaramaterialvalochmetoder,finnsdetgott hoppomattvikansestoraframsteginomdethär områdetdekommandeåren.

Delmål7.5

Nyttodjurensnaturligabeteendefrämjasgenomatt derasnaturligabehovsommatochrörelse tillgodoses.

Kommentar:

Ivårtarbeteharviinommål7ansettattÅlandiprincip harenlagstiftningsomställersådanakravsamten myndighetsomövervakarattdenföljs.Ivår kommunikationmedföreträdaremedlandskapetharvi

däremothelatidenbetonatviktenavattlagaroch förordningarhelatidenuppdaterasförattförstärka djurskyddet.

Delmål7.6

Åtminstone80%avbefolkningenharenresurssnål ochåteranvändandelivsstil.

Delindikator: Andelavbefolkningensomharen resurssnålochåteranvändandelivsstil(Källa:ÅSUBs rapport2022:4)

Totalt 45,2% avdesvarandeharofta/alltiden resurssnålochåteranvändandelivsstil.

Kommentar:

Dennaindikatormättes2015och2022,ochmellande sjuårsomgickmellanmätningarnagickdetattseen klarförbättringgällandehållbaralivsstilarhos ålänningarna.Isynnerhethardetgåttattsestora förbättringargällandeintressetföråterbruk,second handochattköpavarormedlängrelivslängd.Eftersom densenastemätningengjordesstraxinnanRysslands invasionavUkraina–medmedföljandestegringav energiprisernaochenallmäninflation–ärdetsannolikt attintressetförattlevaresurssnåltökatännumer.Det endasomgåråtfelhållärintressetförattköpa miljömärktavaror.

Tabell23Andelsvarandesomoftaelleralltidharenresurssnålochåteranvändandelivsstil

Andel(%)svarandeefterdelfråga,svarsalternativen:alltid/ofta/ibland/sällan/aldrig/(interelevant/vetej)*

*Not:Observeraattsvarsalternativet"interelevant/vetej"ingickivissadelfrågorsomrapporterasitabellen. Resultatenförindexetvisarattfåålänningar(2,4%)alltidochgenomgåendeharenresurssnålochåteranvändandelivsstilmenvissabeteenden ärrelativtvanliga,t.ex.attalltidövervägabehovetinnanmanköperennyvara(39,7%).

Delmål7.7 Åtminstone80%avbefolkningenateren lokalproduceradkostsomenligtaktuella rekommendationerbadeartillgagnformänniskors ochplanetenshälsa.

Delindikator: Andelsomalltidelleroftaköper lokalproduceradelivsmedel(Källa:ÅSUBRapport 2022:4,2015:5,2008:7)

Tabell24Andelsomuppgerattdeoftaelleralltidköper lokalproduceradelivsmedel

Delindikator: Andelsomalltidelleroftaköper ekologiskalivsmedel(Källa:ÅSUB2022:4,2015:5, 2008:7)

Tabell25Andelsomuppgerattdeoftaelleralltidköperekologiska livsmedel

Delmål7.8 Åtminstone80%undvikerattkopavarorsom innehallerskadligakemikalier.

Delindikator: Andelsomoftaelleralltidundviker attköpavarormedvarningstextavseendemiljön (Källa:ÅSUBRapport2022:4,2015:5,2008:7)

Tabell26Andelsomoftaelleralltidundvikerattköpavarormed varningstextavseendemiljön

Kommentar:

Vivetväldigtliteomdettadelmålrörsigirättellerfel riktning.Vivetattintressetförattbådeköpaoch produceraekologiskalivsmedelminskar.Andelensom oftaelleralltidköperlokalproduceradelivsmedelhar ökatfråndrygthälftenavbefolkningen2008tillattår 2022omfattaövertvåtredjedelaravbefolkningen.Det genomförsregelbundetolikaformeravkampanjer, initiativochprojektförattbådefåålänningarnaattvilja ätamerlokaltochienlighetmeddenordiska näringsrekommendationerna.Förattmåletskanåsär detviktigtattsådanainitiativkombinerasmedatt verksamhetsförutsättningarnafördesomproducerar livsmedelpåÅlandtryggas.

Kommentar:

Detgårinteattsenågontydligpositivtrendiandelen ålänningarsomundvikerattköpavarorsominnehåller skadligakemikalier,ochdelmåletärhelleringetsom Mål7hararbetatmed.Deämnensomansessärskilt skadligainomEUprovtasregelbundetäveniåländska vatten,biotaochsediment.Harharmansetten minskningförvissaavämnenamedanandrafortfarande visarpåförhöjdahalter,sedelmål3.8.

Delmål7.9

Dekonsumtionsbaseradeluftutslappenav koldioxidekvivalenterharminskattill4tonper personsenast2030och2tonperpersonsenast 2040.

Mål6”kraftigtminskadklimatpåverkan”och delmål7.9gårinivarandradärdenstörsta skillnadenärattdelmål7.9redovisarutsläppfrån konsumtion,inklusiveutsläppiandraländerfrån importeradeprodukterochtjänster,tillskillnad fråndelmål6.1somredovisarutsläppfrån produktionochkonsumtionpåÅland.

Huvudindikator: Konsumtionsbaseradeluftutsläpp avkoldioxidekvivalenterperperson(Källa:ÅSUB Ekologiskhållbarhet15:Denprivatakonsumtionens utsläppavkoldioxidochKolneutraltFinland(https:// kulutus.hiilineutraalisuomi.fi/))

Dekonsumtionsbaseradeluftutsläppenav koldioxidekvivalenterperpersonvar år20159,7 ton (11,3tonmedkommunalaanskaffningaroch investeringarinberäknade).

Kommentar:

DennaindikatormäterdeCO2-utsläppsom konsumtionenpåÅlandgerupphovtill,oavsettvar dessautsläppuppstår.Detvillsäga,ävenutsläppenfrån importeradevarorochtjänsterinkluderas,omde konsumeraspåÅland.Däremoträknasinteutsläppfrån sådantsomproduceraspåÅlandmenkonsumeras någonannanstansmed.

FinlandsmiljöcentralSYKEpublicerarnyakommunochregionspecifikauppgifteromkonsumtionsbaserade utsläppsomorsakasavhushållenskonsumtionsutgifter idecember2024,baseratpåsiffrorfrånår2019. KoldioxidavtrycketförhushållenihelaFinlandhargått ner.Detärtroligtattminskningenavkoldioxidavtrycket förhushållenihelalandetävenharskettpåÅland. (https://paastot.hiilineutraalisuomi.fi/ochhttps:// stat.fi/julkaisu/cl8a5gjg9vwks0bw0lsdqt53n).

Trotsenminskningihelalandetärdetidagslägetsvårt attsenågonpositivtrendgällandeålänningarnas klimatpåverkan,intressetförmiljöfrågortilltrots.Det framstårdärmedsommycketsvårtattnåmåletom4 tonsenast2030.

Sammanfattningav nulägefördesjustrategiska utvecklingsmålen

Sjumålsomsträvarframåt:viktigaframsteg

Folkhälsostrategin somantogsår2023gerenbra överblicköverhälsolägetpåÅlandochgerenbragrund förkonkretaåtgärder,ochfortsattfolkhälsostrategiskt arbete.

Framtagandetavtillitsstudie förÅlandharbidragit tillattökakunskapochärsamtidigtettredskapi arbetetförattökatillit.Densenastestudien(2022) satteljuspåenhögfrekvensavupplevdkorruptionpå Åland,framföralltsåkalladvänskapskorruption,vilket visarattvibehöverarbetamerkonkretförattfrämjaatt allakännertillitochharverkligamöjlighetertill delaktighet.

ProjektetRentvatten2030 tarframåtgärdsplanerför 12vattenförekomster.Dessaplanermöjliggörkorrekt placeringavåtgärderbaseratpåplatsochbehov,vilket optimerareffektenochkostnadseffektiviteten.De underlättarprioriteringmellanolikavattenförekomster ochinkluderaråtgärdersomkanförbättraavloppeller markanvändning.

Dennyanaturvårdsförordningen från2023och programmetförfrivilligtbiotopskyddsominleddes sammaårutgörstoraframstegförnaturvården.

Detpågåendearbetetmedplatsutveckling förÅland skerpåmångaplan,ettexempelär”StorynomÅland” sombidrartillattraktionskraft.

Försäljningenaveldningsolja harmeränhalverats sedan2005.

SedanLångnabbavindkraftspark togsibrukår2022 harandelenproduceradvindkraftseliförhållandetill denåländskaelanvändningenökatfrån18,8%år2021 till55,5%år2023.

Ålänningarnasintresseförmiljönökar.

Vadbetydertummen?

Viärpåvägåträtthåll, godamöjligheterattmål/delmålnås 2030medbefintligaåtgärder

Mycketgörsmenintetillräckligt,osannoliktattmål/delmål nås2030medbefintligaåtgärder

Vihargjortframstegmendeharnuavstannat,oklartattmål/ delmålnås2030medbefintligaåtgärder

Viärpåvägåtfelhåll,mycketosannolikt attmål/delmåluppnås till2030medbefintligaåtgärder

Strategisktutvecklingsmål1: Välmåendemänniskorvars inneboenderesurserväxer

1.1 Allahartillgangtilldetsomforvaroch enbidrartillfysiskochpsykiskhalsa, meningsfullhetochgodarelationer.God ochjamlikvardochomsorgargaranterad foralla.Tillgangentilldetsominteframjar fysiskochpsykiskhalsabegransas.

1.2 Genomhelalivetharallatillgangtill kvalitativutbildning,konst,kulturoch andrabildningsformersomframjarvaroch ensochallasvartgemensamma blomstrande.

1.3 Allaungdomarochvuxnahar sysselsattningiformavstudier,arbeteeller annansyssla.

1.4 Allabarn,ungdomarochvuxnatar efterformagaansvar.Beroendepa alder ochformagorskerdettablandannat genomattvitarhandomvart valbefinnandeochkonsumerarmattfullt.Vi hjälpsåtattspeglaochbekräftaegenskaper somförnöjsamhetochlyhördhet.

Strategisktutvecklingsmål2: Allakännertillitochharverkliga möjligheterattvaradelaktigai samhället

2.1 Diskrimineringochkorruption förekommerinte.

2.2 Allataransvarforattavskaffaalla formeravfysiskt,sexuelltochverbaltvald, sarskiltinararelationer.

2.3 Ingenleverienekonomisktutsatt positionochdeekonomiskaklyftorna minskar.Allaharetthemsomskanker gladjeochro.

2.4 Likvardigtarbeteersattsmedlikalon. Jamnfordelningavdetoavlonadehem-och omsorgsarbetet.

2.5 Alandarbarn-ochaldrevanligtoch personermedfunktionsnedsattning upplevertrygghet,frihetochtillganglighet.

2.6 Jamstalldhetochjamlikhethar uppnatts.Kvinnor,manochinflyttadear representeradeibeslutandeorgan.

2.7 Beslutsfattandetardeltagandebaserat. Fortroendetforsamhallsinstitutioner respektivevaldeltagandetarhogt.Ålands invanare,forenings-ochnaringslivsamt myndigheterardelaktigaiattutforma samhallet.Barnhorsifragorsomrordem.

2.8 Kultur,idrottochandra foreningsaktiviteterforenarmanniskoroch skapardelaktighet.

Strategisktutvecklingsmål3: Godvattenkvalitet

3.1 AllapåÅlandharkunskapomochtar ansvarförattåländskavattenuppnårgod kvalitet.

3.2 ÅlandsröstiÖstersjönärproaktiv. Åländskaaktörerochindividersamverkar medövrigaÖstersjöregionerföratt påverkaochuppnåvattenavgodkvalitet.

3.3 NäringslivetpåÅlandanvänder hållbaracirkuläralösningarochbidrartill minsthalveradeutsläppavnäringsämnen till2030(jämförtmed2015).

3.4 Hänsyntillklimatförändringochdess konsekvenserintegrerasiallautvecklingsochplaneringsprocessersompåverkar vattenbrukochhavsanvändning.

3.5 Människoskapadenettoutsläppav fosforochkvävetillvattenharminst halveratsår2030(jämförtmed2015).

3.6 Internbelastningenavfosforisjöaroch vikarharidentifieratsochåtgärderpågår förminskningar.

3.7 Människoskapadekretsloppav näringsämnenärtillstörstadelenslutna. ÅlandärledandeiÖstersjöregionen gällandecirkulärtomhändertagandeav näringsämnen2030ochexportörav näringsämnen2051.

3.8 Läckageavfarligaämnen,såsom läkemedel,växtskyddsmedel, hushållskemikalier,mikroplasterochgifter tillvattenmiljönharminskattillicke skadliganivåer.Nedskräpningenav vattenmiljönharupphört.

3.9 EttsamlathelhetsperspektivpåVAanvändningensomsäkerställeratt handlingsplanerochåtgärderinnebär förbättringaravvattenkvaliteten.

Strategisktutvecklingsmål4: Ekosystemibalansochbiologisk mångfald

4.1 AllasomborochverkarpåÅlandhar insiktenomattdjur,växterochekosystem harettegenvärdeisigsjälva.Kunskapom biologiskmångfald,ekosystemibalans samtsärskiltvärdefullaarterochbiotoper ärhöginomallasamhällssektorer.

Strategisktutvecklingsmål5: Attraktionskraftförboende, besökareochföretag

4.2 Ekosystemochbiologiskmångfaldär integreradeiallautvecklings-och planeringsprocesserförmark-och havsanvändning(s.k.regional grönstruktur)ochanvändssomredskapför attmildraeffekteravklimatförändringarna, motverkahabitatfragmenteringochförstöringsamtsäkerställagröna korridorer.

4.3 Miljöpåverkanavinvasivaarterärså lågattpåÅlandnaturligtförekommande arterochbiotoperintehotas.

4.4 Havs-,kust-,ochlandområdensamt särskiltskyddsvärdabiotoperocharterpå Ålandärskyddademinsttilldennivåoch omfångsomEU:sregelverkkräver.

4.5 Naturförlustenharavstannat. Områdendärsärskiltskyddsvärdabiotoper ellerartertidigareförekommithar antingenåterställtsellersåhardessaarter ochbiotoperåterinförtselleråterskapats inomområdensomsärskiltlämparsigför dessaförekomster.

5.1 Alandskaha35000invanare.

Strategisktutvecklingsmål6: Kraftigtminskadklimatpåverkan

6.1 80%lägretotalaväxthusgasutsläpp (exklusiveallsjöfartförutom skärgårdsfärjorna)jämförtmed2005.

6.2 50%lägreväxthusgasutsläppfrån vägtrafikenjämförtmed2005.

6.3 100%avelanvändningenkommer frånfossilfriaenergikällor.

6.4 Ingenfossiluppvärmningav byggnader.

Strategisktutvecklingsmål7: Hållbarkonsumtionoch produktion

7.1 MängdenavfallsomuppkommerpåÅland harminskattillmax1,2tonperpersonperår.

7.2 Allaforetagochorganisationerhar integrerathallbarhet,resurssnalhetoch cirkularitetikarnanavsinverksamhet.

7.3 Allaoffentligaorganisationerpraktiserar hållbaroffentligupphandling.

7.4 Allabyggerochrenoverarpåetthållbart, resurssnåltochcirkulartsatt.

7.5 Nyttodjurensnaturligabeteendefrämjas genomattderasnaturligabehovsommatoch rörelsetillgodoses.

7.6 Åtminstone80%avbefolkningenharen resurssnålochåteranvändandelivsstil.

7.7 Atminstone80%avbefolkningenateren lokalproduceradkostsomenligtaktuella rekommendationerbadeartillgagnfor människorsochplanetenshälsa.

7.8 Atminstone80%undvikerattkopavaror sominnehallerskadligakemikalier.

7.9Dekonsumtionsbaseradeluftutslappenav koldioxidekvivalenterharminskattill4ton perpersonsenast2030och2tonperperson senast2040.

Mål Huvudindikatorer

Välmående

1. HarvardsFlourishing-mått

2. Forvantadlivslangd

3. Andelibefolkningensom hareneftergymnasialexamen

4. Andelavbefolkningensom angersighamedelellerhog mojlighetattsamskapa meningsfullaforutsattningar/ aktiviteterisittlivjustnu

5. Andelavbefolkningensom angerhogmellanmansklig tillit

Tillitoch delaktighet

6. Ekonomiskjämlikhet (GINI-koefficienten)

7. Andelavbefolkningensom harupplevtvaldinara relationerunderdesenaste12 manaderna

8. Andelavbefolkningensom upplevta.diskrimineringoch b.korruptiondesenaste12 manaderna

9. JamstalldhetGIIärhögt

Godvattenkvalitet

10. Vattnetskvalitet

11. Utslappavfosforoch kvave

12. Genomforandegradav vattenvardsatgarder

Kommentar Status

Denförväntadelivslängdenärhögochmånga ålänningaruppleversigblomstra.Dettareflekterar godasociala,ekonomiskaochmiljömässiga förhållanden.Samtidigtökardenpsykiska sjukdomsbördanochvårhälsapåverkasnegativtav olikalivsstilsfaktorer.Andelenmedeftergymnasial examenärstabilochsysselsättningengod.Däremot harlångtidsarbetslöshetenstigitochpsykiskohälsa orsakarmångasjukskrivningaroch sjukpensioneringar.Vibehöverbättrenyttjade förutsättningarsomredanfinnsförattöka gemenskapochvälmående.

Biologisk mångfald

13. Andelskyddadmark

14. Andelskyddatvatten

15. Attitydhosallmanheten tillbiologiskmangfald

Detåländskasamhälletvisarenstabilgrundför tillit.Mångainsatsergörsförattmöjliggöraverklig delaktighetisamhälletförolikagrupper.Samtidigt behövsfortsattarbeteförattminskavåldsutsatthet ochtrakasserier,framföralltkönsrelateratvåld. Trotsdengrönatummenbehövsmerarbeteföratt främjajämställdhetenframföralltvadgällerupplevd diskriminering,representationochlönesättning. Detbehövsävenfortsattarbeteförattden ekonomiskautsattheteninteblirstörre.

Framsteggörsmenutmaningarkvarstår.Den ekologiskastatuseniÅlandskustvattenärmåttligi mellan-ochytterskärgården,medan innerskärgårdenochflertaletsjöaruppvisarsämre resultat.HavsmiljönstillståndiFinland2024visar atthavsnaturenstillståndförblivitistortsett detsammajämförtmeddentidigare statusbedömningen,medanlångtidstrendernahar förbättratsnågotförfleradeskriptorer.Åland genomförmångaprojektochåtgärderför dricksvatten,vattenochavlopp,samtsjöarsoch kustvattensstatusbådeinomochutanförÅland, mendetärintetillräckligtförattnåmålet.

Trotsattmångaålänningarstöderattnaturenhar ettegenvärdeåterstårmycketpraktisktarbeteför attstoppanaturförlusten,säkraartrikedomi framtidenochbekämpafrämmandearter.Mer ambitiösastrategierkrävsförattsäkraatt tillräckligtstoraland-ochhavsytorskyddasföratt uppfyllaEU:sstrategisamtsäkralivsgrundenför mångaarter.Enmerutbreddförståelseför ekosystemochderasfunktionerkanvaraen förutsättningförattbiotoperbeaktasbättrei planeringsprocesserpåallanivåer.

Mål Huvudindikatorer Kommentar Status

Attraktionskraft

16. Befolkningsforandring (fodelsetal,in-och utflyttning)

17. Antalarbetsplatseri foretag

18. Antalanlanda overnattandegasteri kommersiellalogianlaggninga

OmÅlanduppnårdesexövrigastrategiska hållbarhetsmålen,blirÅlandenattraktivplatsatt boochbesöka.Därförkanmålenssamtliga indikatorersessomdelindikatorerförmål5.En personsommårbraochtrivsilivetochregionen bidrarmertillhållbarutveckling.Nätverket Bärkraftochmål5satsarpåattinspireragenom värdegrunden”Allakanblomstra”ochprojektet ”StorynomÅland”,somskapar kommunikationsmaterialförrekryteringutanför ÅlandbaseratpåÅlandsverkligabild.

Kraftigtminskad klimatpåverkan

19. Totalakoldioxidutslapp

20. Andellokalproducerad fossilfriel

21. Försäljningaveldningsolja

Underperioden2005till2022minskade växthusgasutsläppenperinvånarepåÅlandmed 44%.Enligtprognosenförväxthusgasutsläpp kommermåletom80%lägrekoldioxidutsläpp senast2030inteattnås.Transportsektornär Ålandsstörstautsläppskällapågrundavbetydande sjötrafikochetthögtantalfordonperhushålli kombinationmedenlågandelfordonsomdrivspå ickefossilabränslen.Utbyggnadenav fjärrvärmenätenochenökadanvändningav värmepumparharminskatbehovetaveldningsolja ochkraftigtminskatutsläppenkoppladetill uppvärmning.

Hållbar konsumtionoch produktion

22. Andelavbefolkningen somharenresurssnål återanvändandelivsstil

23. Antalföretag,föreningar ochoffentligaorganisationer somårligenredovisarsitt hållbarhetsarbete

24. Uppkommenmangdavfall perperson

25. Konsumtionsbaserade luftutsläppavkoldioxidekvivalenterperperson

GenerelltharMål7desenasteårenupplevt medvindinombådedentekniskautvecklingen, lagstiftningensamtbådehushållens,företagensoch denoffentligasektornsinställningtillhållbarhet. Lagstiftningensläparförvissoefter,menomden utvecklassamtidigtsomvifortsätterseenpositiv trendgällandeintressetförhållbarhetochen fortsatttekniskutvecklingharvigodachanseratt nåelleråtminstonenärmaossMål7till2030.

Tackochförlåt

Attsammanställaenkartläggningövernulägevad avsersjustrategiskamåloch40delmåläringen enkeluppgift.Mångaärvisomvaritinvolverade–främstrådetsordförandetrio,rådets huvudsekreterare,målansvarigaochprocessledare fördeolikamålen,ÅSUB,lotsfunktionenpå föreningenbärkraft.axochberedningsgruppen inomarbetsgruppenförkoordineringoch rapportering(KORA).Förutomdessaharmånga tjänstemänvidÅlandslandskapsregering,målens teamochävenfleraexternasakkunniga involverats.Allaharbidragitmedsinexpertisför attåstadkommaensåbrastatusrapportsom möjligt.Meddetsagtkannaturligtvisfel förekomma–denuppmärksammaläsarensom finnereventuellasådanakanvändasigtill info@barkraft.ax

Såhärislutetavenstatusrapportåterstårdetdock frånrapportredaktionenssidaattuttryckaettstort tacktillallasombidragit–tackföralldiskussion, allaförslag,allaskrivningarochomskrivningaroch förertengagemang!Niärguldvärda!

Medtacksamhet, redaktionen.

Källförteckning

Litteraturoch webbmaterial

AFRY,2021,FutureCities:Nyundersökningomungas attitydertillframtidensstäder, https://afry.com/sv/undersokning-om-hur-unga-vill-booch-leva

Bärkraft.ax,Ålandsguidetillhållbaraoffentligainköp, https://www.barkraft.ax/sites/default/files/attachments/ page/guide_for_hallbara_offentliga_inkop.pdf

Europeiskakommissionen,Brysselden20.5.2020 COM(2020)380final,EU:sstrategiförbiologisk mångfaldför2030, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/ ?uri=CELEX:52020DC0380

FinlandsmiljöcentralSYKE,växthusgasutsläppi kommunerochregioner, https://paastot.hiilineutraalisuomi.fi/ FunktionsrättÅland2023,Alternativrapportom situationenpåÅlandförpersonermed funktionsnedsättning, https://handicampen.ax/app/uploads/2024/03/ funktionsratt-alands-alternativrapport-2023-pdf.pdf

HarvardUniversity,OurFlourishingMeasure, https://hfh.fas.harvard.edu/measuring-flourishing HELCOM,2023,StateoftheBalticSea.Third HELCOMholisticassessment2016-2021.BalticSea EnvironmentProceedingsn°194, https://helcom.fi/post_type_publ/holas3_sobs Institutetförhälsaochvälfärd,Hälsaiskolan2023

Jomalakommun,Kommunöversikten, KommunfullmäktigeiJomala12.3.2024, https://www.jomala.ax/sites/default/files/attachments/ page/ kommunoversikt_ny_beskrivning_2024_uppdaterad_13 032024.pdf

Kunttu,P.,&Kunttu,S.-M.(2024).Occurrenceofthe invasiveJapaneserose(Rosarugosa)intheÅland Islands.MemorandaSocietatisproFaunaetFlora Fennica,100, https://journal.fi/msff/article/view/148441

Mariehamnsstad,GrönplanförMariehamn,antagenav stadsfullmäktige28.11.2023, https://www.mariehamn.ax/bygga-och-bo/

stadsplanering-och-utveckling/gronplan-mariehamn

Nieminen,PöyryochRoslin,Änflygerängsnätsfärilen påÅland.

RäddabarnenÅland,2022:AlternativrapporttillFN:s barnrättskommittéfråncivilsamhälletsorganisationer ochandraberördaparterpåÅlandtilldenfinska regeringenskombineradefemteochsjätteperiodiska rapport,

https://raddabarnen.ax/app/uploads/2022/10/ alternative-report-aland-sv-final.pdf

Saastamoinen,M.,2022,Whatcanthelong-term ecologicalmonitoringoftheÅlandislandsmeadow networktellusaboutchangesinFinnish nature?.MemorandaSocietatisproFaunaetFlora Fennica,98(Supplement2),27–33, https://journal.fi/msff/article/view/122023

Statistikcentralen,År2021minskade växthusgasutsläppeni11landskapochökadei8, meddelande7.6.2023, https://stat.fi/sv/publikation/cl8a5gjg9vwks0bw0lsdqt53n VanderWeele,T.J,2017,Onthepromotionofhuman flourishing.ProceedingsoftheNationalAcademyof Sciences,114(31),8148-8156, https://www.pnas.org/doi/pdf/10.1073/pnas.170

Vatten.fi,2024,HavsmiljönstillståndiFinland2024, Finlandsmiljöcentral, https://www.vesi.fi/sv/bedomning-av-havsmiljonstillstand-sma-forbattringar-i-tillstandet-av-finlandshavsomraden-helhetsbilden-fortfarande-dalig/ ÅboAkademismedborgarpanelBarometern,2021,Åbo Akademi, https://www.barometern.fi/ Ålandslandskapsregering2022/2023,Prioriterade ämnenpåÅland-bakgrund,förekomstochåtgärder, https://www.regeringen.ax/sites/default/files/ attachments/page/Prio%C3%A4mnen%20rapport%202022-2023.pdf Ålandslandskapsregering,2023,UtredningavÅlands växthusgasutsläpp–Slutrapport, https://www.regeringen.ax/nyheter/uppdateradvaxthusgasutredning-publicerad Ålandslandskapsregering,energideklarationsdatabasen Gripen.

Ålandslandskapsregering,energiportalen, https://www.regeringen.ax/infrastrukturkommunikationer/el-energi/energiportalen Ålandslandskapsregering,Enhetenförjakt-ochviltvård 2024.

Ålandslandskapsregering,Färdplanfysisk strukturutvecklingÅland2023–2030.

Ålandslandskapsregering,Företthållbartochlönsamt vattenbruk:Ålandsvattenbruksstrategi2021–2030, https://www.regeringen.ax/sites/default/files/ attachments/page/ alands_vattenbruksstrategi_2021-2027.pdf

Ålandslandskapsregering,HavsplanförÅland, https://www.regeringen.ax/sites/default/files/ attachments/page/havsplan.pdf

Ålandslandskapsregering,Infrastrukturavdelningen. Ålandslandskapsregering,Insamlingskartaför främmandearterpåÅland, https://aland.maps.arcgis.com/apps/instant/reporter/ index.html?appid=e267c2632ce449debd7e85db1f269ac2

Ålandslandskapsregering,Miljöministeriet,Närings-, trafik-ochmiljöcentralen,Syke,Följgenomförandetav åtgärdernaförvatten-ochhavsvården, https://aland.paverkavattnen.fi/

Ålandslandskapsregering,Miljörapportöverhavsplan förÅlandHavsplanering2021, https://www.sunnanvind.ax/sites/default/files/media/ document/miljorapport-over-havsplan-foraland.pdf#page=22&zoom=100,90,470

Ålandslandskapsregering,Naturskyddsområden, https://aland.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/ index.html?id=eea94117d2804c7e8a9b4a6f7adada81

Ålandslandskapsregering,Pågåendeprojekt, https://www.regeringen.ax/miljo-natur/vattenskargard/pagaende-projekt

Ålandslandskapsregering,Sunnanvind/Miljöoch klimat/miljöskydd, https://www.sunnanvind.ax/sv

Ålandslandskapsregering,Uppgifteromvattnets ekologiskastatus,Miljöbyrån.

Ålandslandskapsregering,Våldinärarelationerpå Åland2017, https://www.regeringen.ax/styrdokument-rapporterpublikationer/vald-nara-relationer-pa-aland-2017undersokning-om-forekomst-vald-nara-relationer Ålandslandskapsregering,Åtgärdsprogramför grundvatten,sjöarochkustvatten2022-2027, https://www.regeringen.ax/sites/default/files/ attachments/guidedocument/3vattenatgardsprogram_remiss_2020.pdf

Ålandsvatten,vattenskydd.ax,VåtmarkswebbenÅland, https://vattenskydd.ax/vatmarkswebben/

ÅSUB

ÅSUB:sutredningarochforskning

Olikabehandlingilikasituation.Om diskrimineringidetåländskasamhället,Rapport 2007:7

Tidsanvändning2024:Enstudieomhurmycket tidåländskakvinnorochmänläggerpåobetalt hem-,husochomsorgsarbete,Rapport2024:6

Tillitsstudie2018,Rapport2018:5

TillitsstudieförÅland2022:Omförtroende, delaktighetochupplevelsenavattblomstra, Rapport2022:6

Upplevddiskrimineringidetåländskasamhället år2010,Rapport2010:8

Upplevddiskrimineringidetåländskasamhället år2020,Rapport2020:7

Ålänningarochmiljön-enenkätundersökningom miljömedvetenhetoch-engagemang2022, Rapport2022:4

Ålänningarnaochmiljön-Enenkätundersökning ommiljömedvetenhetoch-engagemangpåÅland hösten2015,rapport2015:5

Ålänningarnaochmiljön-beteendeoch förändringsviljaivardagen,rapport2008:7

Ålänningarnaskultur-ochfritidsvanor2001, Rapport2001:5

Ålänningarnaskultur-ochfritidsvanor2008, Rapport2009:1

Ålänningarnaskultur-ochfritidsvanor2014, Rapport2014:6

Ålänningarnaskultur-ochfritidsvanor2020med coronaperspektiv,Rapport2021:6

ÅSUB:sÖversikterochindikatorer

Förtroendevalda,jämställdhetochdenpolitiska vardagenpåÅlandvåren2023Ö2023:4

Inkomstfördelningochvälfärd,Ö2023:8

ÅSUBExamensregistretochBefolkningsstatistik (finnsejpubliceratpåwebben)

Lagtings-ochkommunalvalet2023Statistik 2023:7

ÅSUB:sdatabaser

•Arbetsmarknad/befolkning

•Befolkningsrörelsen

•Föräldradagpenningarsmottagare

•Statistikcentralensbefolkningsprognos

•Turism

•Val

ÅSUBTemaområde:

Hållbarutveckling

Ekologiskhållbarhet3:Försäljningenavnågra vanligaoljeprodukterpåÅland

Ekologiskhållbarhet9:Ålandsnaturreservat, hektar

Ekonomiskhållbarhet9:GenderInequalityIndex (GII)

Ekonomiskhållbarhet10:Inkomstskillnader (Gini-koefficient)

Ekologiskhållbarhet12:Uppkommetavfallpå Åland,percapita(medelbefolkning)

Ekologiskhållbarhet15:Denprivata konsumtionensutsläppavkoldioxidoch KolneutraltFinland(hiilineutraalisuomi.fi))

Ekologiskhållbarhet16:Detberäknadeutsläppet avkoldioxidekvivalenter(SYKE)

Socialhållbarhet5:Förväntadmedellivslängdvid födseln

ÅSUB:stabeller

Fysiskapersonersinkomsterochbeskattning, 2014-2022