Ljusdagen 2022 – vägar till hållbar belysning

Henrik Gidlund som är belysningsspecialist på Trafikverket berättade om ett sätt att spara energi, nämligen att närvarostyra belysning på gång- och cykelbanor.

LJUSDAGEN 2022

Vägar till hållbar belysning

Hållbarhet och hur vi kan spara mer resurser och energi stod i fokus när Ljusdagen arrangerades av Belysningsbranschen. Ett sätt att nå dit är närvarostyrd utomhusbelysning på gång- och cykelbanor. Det konstaterades även att för att få hållbara ljusmiljöer med mindre ljusföroreningar måste även nattlevande djur och växter inkluderas.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ETT SÄTT ATT spara energi kan vara att närvarostyra belysning bland annat på gång- och cykelbanor. Om detta berättade Henrik Gidlund, som är belysningsspecialist på Trafikverket.

Han hade konstaterat att många GC-vägar är upplysta hela nätterna, trots att väldigt få använder vägarna då. En lösning är att förse lyktstolparna med närvarosensorer och möjlighet att kommunicera med grannarna bland lyktstolpar. Kommunikationen skickar en tändsignal på radio 100–300 meter.

Hur detta kan fungera i praktiken har provats på en gång- och cykelbana utanför Uppsala. Två lyktor hålls tända framför och två lyktor bakom, så att en ”ljusbubbla” på fem lyktor följer fotgängaren eller cyklisten. – Närvarostyrningen måste utformas så att den inte uppfattas som läskig. Vi får inte stoppa in åtgärder som motverkar syftet med belysningen, säger Henrik Gidlund.

Trafikverket har utvecklat funktionskrav för hur närvarostyrd belysning kan upphandlas och detta har också gjorts i ett flertal projekt, bland annat i Gävle. Lösningen 26

kommer också allt mer på rastplatser längs de stora vägarna. – Nu tar vi nästa steg och utvecklar en kravmodell för att olika fabrikat av belysningsstyrning ska kunna kommunicera med varandra. Försök med detta görs nu, också detta utanför Uppsala, avslöjar Henrik Gidlund.

Att spara energi genom att närvarostyra eller genom att sänka ljusstyrkan nattetid skulle också kunna tillämpas för aktivitetsytor utomhus och på villagator.

Lina Färje från Tyréns frågade sig om det som ljusdesigners föreslår verkligen är nödvändigt, och rekommenderade att ”använda mindre och färre” ljuskällor. Detta leder osökt till problemområdet ljusföroreningar, ett ämne som togs upp av Clara Frænkel, arkitekt SAR/MSA och ljusdesigner hos White Arkitekter.

Hur ofta ser vi egentligen stjärnhimlen klart, från horisont till horisont? Inte särskilt ofta! Och då vi måste ge oss ut långt från städer och samhällen.

Det finns ljusföroreningskartor som visar ljusförorenade respektive ostörda himlar över alla delar av världen. – I omställningen till mer hållbara ljusmiljöer med mindre ljusföroreningar behöver vi lära oss mer om nattens ljus och liv, menar Clara Frænkel. >>

Det är första steget, sedan behöver vi ifrågasätta. I stället för att sätta människan i centrum behöver vi sätta livet i centrum och inkludera nattlevande djur och växter. – Eftersom ljusföroreningar sprids över så långa avstånd kan vi inte bara ta hänsyn till behovet av ljus på vår plats, i vårt projekt, utan också behovet av mörker på andra platser – något som kräver ett mer etiskt och solidariskt förhållningssätt.

BELYSA ELLER INTE

Det behövs också mer strategisk planering. White har för Nacka kommun tagit fram en belysningsstrategi som innehåller riktlinjer mot störande belysning, och som delar in kommunen i olika ljusmiljözoner och utvecklar kommunens mörka strukturer. – När vi planerar ska vi inte bara fokusera på hur något ska belysas utan behöver i större utsträckning planera för vad som ska och inte ska belysas, till exempel genom att använda Kevin Lynchs verktyg med ett ljus- och mörkerperspektiv, säger Clara Frænkel.

När vi gestaltar behöver vi åstadkomma vackra stads- och landskapsrum som utgår 28

– När vi planerar ska vi inte bara fokusera på hur något ska belysas utan behöver i större utsträckning planera för vad som ska och inte ska belysas, säger Clara Frænkel, arkitekt och ljusdesigner från White. Bild: Anders Bobert

från nattens egna kvaliteter. I ett arbete med Bergens Nya Bystrand och Lungegårdspark var visionen att skapa ett nattlandskap som rymmer både ljus och mörker. För att minimera spilljus valdes att rikta allt ljus bort från vattnet. I hela parken användes varma ljusfärger och dimbara avskärmade armaturer.

RÄKNA MER

– För att veta hur ljusdesignen påverkar miljön behöver vi också räkna mer, påpekar Clara Frænkel.

White står bakom den nya fasad- och parkbelysningen vid Sundbybergs kyrka, ett projekt som för övrigt vann årets upplaga av Svenska Ljuspriset Exteriör. En strävan vid projekteringen av belysningen var att reducera spilljuset mot himlen. Beräkningar visade att jämfört med den tidigare belysningen minskade spilljuset från fasadbelysningen med över 90 procent. När belysningens nattscenario användes minskade spilljuset med 99,8 procent. – Jag tror att det är genom att räkna på ljusföroreningar, som vi får verkliga incitament att minska dessa och hitta en ny balans mellan ljus och mörker, avslutade Clara Frænkel.

Även nästa presentation tog upp problemområdet ljusföroreningar och behoven att fokusera inte enbart på människan. Ute Besenecker som är universitetslektor i ljusdesign på KTH och Eva Persson som är ljusdesigner på Tyréns berättade om det tvärvetenskapliga projektet ”NorDark – pågående forskningssamarbete för exteriör belysning med mer än människan i fokus”.

Projektet har formulerat två frågeställningar: • Vilken kvalitet och mängd belysning behöver vi egentligen för att stödja fotgängares användning av gångvägar i bostadsområden som gränsar till gröna zoner? • Hur kan vi minimera belysningen i dessa urbana grönområden för att stödja det lokala djurlivet?

Projektet är ett samarbete mellan Aalto universitetet i Finland, NTNU ICT i Norge, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet, SLU och Tyréns. Även kommunerna Uppsala och Ålesund deltar.

Målet är att projektet ska leda till nya planeringsmetoder för att möta människans och naturens behov i stadsmiljöer mörkertid.

– Negativ påverkan på djur och natur blir i ett senare led också negativt för människan, berättar Eva Persson, ljusdesigner på Tyréns.

– Negativ påverkan på djur och natur blir i ett senare led också negativt för människan. Projektet studerar och ska förebygga detta. Det som utmärker vårt projekt är det tvärvetenskapliga upplägget och att akademi och praktik förenas, berättar Eva Persson.

Med adress till närvarande producenter och leverantörer, uppmanade hon dem att utveckla produkterna bättre för att möta framtidens behov.