8 minute read
NYHETER
INFRANYTT
DE VANN TRANSPORTFÖRETAGENS HÅLLBARHETSPRIS 2022
FLYGBOLAGET BRA vann Transportföretagens hållbarhetspris 2022. – Vi är både glada och hedrade över att få sådan här uppmärksamhet för det hårda arbete som vi gör för att ställa om flyget, säger Ulrika Matsgård, vd för BRA.
Totalt tre finalister från olika branscher tävlade om utmärkelsen: logistikföretaget AA Logistik, Atteviks Bil, som arbetar med försäljning av fordon, samt flygbolaget BRA – Braathens Regional Airlines.
FALKENKLEV LOGISTIK i Skåne satsar stort på elektrifiering. Man har köpt sex eldrivna tunga lastbilar, bygger en solelsanläggning på 1,5 MW och nu inviger man landets största laddpark med plats för tunga fordon i Malmö.
Totalt 22 laddpunkter finns idag och man kan snabbt bygga ut med 18 till.
NU ÄNDRAS flera kanaler för utläsningar av navigationsvarningar och väder via VHF-nätet.
Förändringen rör flertalet lokala trafikkanaler längs med kusterna från norra till södra Sverige och gäller från och med den 1 november.
CAROLINA DETTERFELT ÄR ÅRETS BYGGCHEF
FALKENKLEV INVIGDE LANDETS STÖRSTA LADDPARK
ÅRETS BYGGCHEF 2022 heter Carolina Detterfelt och arbetar som avdelningschef på JM Entreprenad i Stockholm. I sin roll som avdelningschef ansvarar Carolina Detterfelt för en resultatenhet med cirka 120 medarbetare.
I sin motivering skriver juryn bland annat att Carolina Detterfelt är en engagerad, närvarande och inkluderande chef.
Hon har en tredjedel kvinnliga projektchefer i sin organisation, vilket inte är vanligt inom anläggning. Hennes hörnstenar i organisationsbyggande är hög säkerhet, jämställdhet och mångfald.
Vidare konstateras att hon är intresserad av människan och ser hela organisationen som ett lag oavsett roll, där alla medarbetare upplever att de har lika värde. Hon är en naturlig förebild, inte bara för JM Entreprenads medarbetare, utan för hela bygg- och anläggningssektorn.
En modig ledare som står för framtagande av nya rutiner och inte är rädd för obekväma beslut som kräver omorganisering. Carolina har bland annat implementerat ett nytt verksamhetssystem, samt utvecklat ett nytt sätt att ta fram budgetar för projekt. Ett arbetssätt som har bidragit till koncernens förmåga att skapa långsiktiga affärer.
Bakom utmärkelsen står Byggcheferna, en branschförening inom Ledarna, och tidningen Byggvärlden.
NYA RADIOKANALER FÖR VÄDER OCH VARNINGAR TILL SJÖSS
ENERGIBEHOV I ELEKTRIFIERADE BYGGPROJEKT UNDERSÖKS
BYGGANDET AV framtidens stadsdelar kommer i allt högre utsträckning ske med hjälp av elektrifierade fordon och arbetsmaskiner. Vad detta innebär för det totala energibehovet och hur lokala system med solcellsanläggningar och energilager kan nyttjas ska undersökas i ett nytt projekt, ScALES, i stadsdelen Forsåker i Mölndal. – Förstudien utgår från ett riktigt stadsutvecklingsprojekt, nämligen Forsåker i Mölndal. Studien avser att på timnivå studera energi- och effektbehov för stadsdelen i såväl byggskede som efter inflyttning. Det ska bli intressant att kunna jämföra olika scenarier i studien för att identifiera kritiska områden och öka möjligheten att planera för och säkerställa en elförsörjning som möter behov och förväntningar på förnybarhet och leveranssäkerhet, säger Rickard Malm, projektledare vid Johanneberg Science Park.
I förstudien kommer också konsortiet att utveckla kompetens för att i tidiga skeden kunna planera för och arbeta med frågor kopplade till elektrifiering, energiförsörjning och klimatpåverkan på stadsdelsnivå som ska kunna användas och överföras till andra stadsutvecklingsprojekt i regionen.
Bengt Dahlgren Göteborg, Mölndal Energi och Johanneberg Science Park ansvarar för och leder genomförandet av projektet.
– Vi har inlett ett arbete med hur vi kan bidra till elförsörjningen i södra Sverige, om än på lång sikt, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäcks Kraft AB.
Svevias traineeprogram tar vara på deltagarnas kompetens och erfarenheter. Bild: Markus Marcetic
NYTT KONCEPT FÖR ENERGI PÅ BARSEBÄCK
MED CLEAN ENERGY PARK vill Uniper testa ett nytt koncept för framtidens energisystem. Visionen är att samla småskalig och storskalig energiproduktion på ett ställe, där fossilfria kraftslag interagerar med varandra för att på ett optimalt sätt producera både el och vätgas.
Än så länge handlar det om en vision. Men om alla förutsättningar kommer på plats skulle Barsebäcksverket kunna bli en plats där konceptet realiseras i framtiden. – Vi har ofta fått frågor om vad vi ska göra med marken där Barsebäcksverket ligger. Vårt besked är att vi fokuserar på nedmonteringen. När Energimyndigheten klassade marken som riksintresse för ny elproduktion, inledde vi dessutom ett arbete med hur vi kan bidra till elförsörjningen i södra Sverige, om än på lång sikt, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäcks Kraft AB.
På Barsebäck finns det kvar infrastruktur för eldistribution med både ställverk och access till stamnätet. Men trots att mycket redan är förberett, så kan det ändå dröja innan ny energiproduktion kommer igång. – Än så länge handlar det om en vision där vi nu håller på att undersöka förutsättningarna för att realisera våra idéer. En del är att se en långsiktig och bred gemensam syn inom energipolitiken kring strategin och målsättningarna för framtidens elsystem, säger Åsa Carlson.
SÖKER FÖRSLAG PÅ FAST FÖRBINDELSE HELSINGBORG–HELSINGÖR
HELSINGBORGS STAD har gått ut med en RFI (Request for Information) för att undersöka hur marknaden skulle lösa byggandet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. – Vi gör det för att vi är övertygade om att det finns ett stort intresse i näringslivet för projektet. Vi tror också att processen i sig kan bidra med relevant kunskap kring hur projektet kan genomföras snabbare, effektivare och till en väsentligt lägre kostnad, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. 8
Förfrågan i den RFI som nu läggs ut handlar om hur näringslivet kan bidra enligt DBFOM-modellen (Design, Build, Finance, Operate och Maintain) till att förverkliga en fast HH-förbindelse.
Det är ingen formell upphandling och inte heller bindande för vare sig frågeställare eller de som svarar. – Vår förhoppning är att RFI:n ska resultera i att företag i Sverige, Danmark och EU anmäler intresse för att delta i genomförandet av projektet, säger Mikael Kipowski, utvecklingsdirektör i Helsingborgs stad.
SVEVIA
SÖKER UNGA TALANGER
INOM DE närmaste åren planerar Svevia att ytterligare utöka sina marknadsandelar och behöver därför rekrytera ett stort antal nya medarbetare.
En del av det rekryteringsarbetet sker genom Svevias traineeprogram, en långsiktig satsning som under tio år framgångsrikt rekryterat många av de unga talanger som idag arbetar i bolaget som specialister och ledare. – Det är hård konkurrens om kompetensen i branschen och på Svevia arbetar vi på flera sätt med att hitta nya medarbetare i en rad olika yrkesroller, där traineeprogrammet är en viktig strategisk del av det rekryteringsarbetet, säger Ewa Faglöv, HR-chef på Svevias division Anläggning.
För Svevia handlar traineeprogrammet inte enbart om att rekrytera utan också om att bolaget vill berikas av traineernas kompetens och erfarenheter. – Du blir direkt en del av ett team där varje individ bidrar med sina unika kompetenser. Vi arbetar också med det vi kallar dubbelt mentorskap – det betyder att du som trainee får en högre chef som mentor som betraktar dina kunskaper och ditt perspektiv som ett viktigt bidrag. Vår organisation och ett transparant arbetssätt med korta beslutsvägar gör att du även som nyrekryterad trainee kan vara med och påverka och förändra, säger Ewa Faglöv.
Svevias traineeprogram pågår i 12 månader. Sedan placeras respektive trainee i en ordinarie befattning.
Volvo CE investerar 360 miljoner i sin dumperfabrik i Braås.
Sju regioner i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete vill se en utvecklad kollektivtrafik och mer effektiv infrastrukturanvändning till Arlanda. Bild: Per Groth
VOLVO CE INVESTERAR
FÖR ELDRIVNA DUMPRAR
VOLVO CONSTRUCTION Equipment (Volvo CE) investerar 360 miljoner kronor för att påskynda den stegvisa övergången till elektromobilitet för Volvos ramstyrda dumprar. Anläggningen för produktion av ramstyrda dumprar i Braås kommer att anpassas för att kunna tillverka ett större utbud av dumprar med olika typer av drivlinor.
Detta är en del av Volvo CE:s långsiktiga fokus på miljöarbete och att driva på industriell omvandling för att bekämpa klimatförändringar, skriver Swecon i ett pressmeddelande.
Anläggningen i Braås är specialiserad på design och tillverkning av ramstyrda dumprar för den globala marknaden. Man producerade nyligen en fossilfri entreprenadmaskin som var den första i världen som levererades till kund – en A30G-dumper som nu används av svenska NCC.
Investeringen kommer att användas för att utöka produktionskapaciteten på den 45 000 kvadratmeter stora anläggningen för att bredda produktsortimentet framöver, med tillskott av nya byggnader och produktionsutrustning.
I satsningen ingår även att investera i automation och ergonomi för att både minska behovet för anställda att utföra repetitiva uppgifter och för att skapa en säkrare arbetsmiljö.
STOR EFTERFRÅGAN PÅ BEGAGNAD GATSTEN
EFTERFRÅGAN PÅ återvunnen sten till gator och torg i landets kommuner och till olika byggprojekt ökar dramatiskt.
Naturstensföretaget Zurface har den senaste tiden sålt slut på 1 200 ton begagnad gatsten. Återvunnen gatsten är mer populär än ny.
Gatsten är vanligt förekommande i nybyggnadsprojekt. Även vid renoveringar av torg och allmänna platser är behovet av begagnad gatsten stort. Så stort att efterfrågan är större än utbudet. – Vi märker av en ökad trend att allt fler 10
aktörer som Skanska, Peab och kommuner som Malmö och Göteborg i stort sett endast efterfrågar begagnad och återvunnen gatsten. En anledning kan vara trenden med cirkulär ekonomi, men också att fler tycker återvunnen sten är vackrare än ny, säger Eric Waxin, vd och partner i Zurface.
Han tror det finns flera anledningar till medvetenheten om att återanvända gatsten. – En del tänker på miljön och vill ha begagnad sten, en del tycker den är vackrare och för en del passar inte ny sten in i en miljö där äldre sten redan är lagd.
SJU REGIONER ÄR ÖVERENS OM ARLANDA
ARLANDAS UTVECKLING är avgörande för hela Sverige och särskilt viktig för huvudstadsregionen Stockholm-Mälarregionen. Sju regioner i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete har lämnat in ett gemensamt svar på utredningen ”Arlanda flygplats – en plan för framtiden”.
Ett av kraven är att stationsavgiften för tågresenärer måste avvecklas för att öka kollektivtrafikresandet till Arlanda.
De sju regionerna är Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län, Region Sörmland, Region Östergötland och Region Gotland.
Stationsavgiften som tas ut för tågresenärer till och från Arlanda är ett hinder för utvecklingen. Eftersom avgiften grundas på statens avtal med Arlandabanan behöver staten därför inleda en förhandling med A-Train för att avveckla avgiften. – Arlandas utveckling är avgörande för Stockholm-Mälardalen. För våra band till omvärlden såväl som för omvärldens band till oss. Till utvecklingen framåt krävs både en utvecklad infrastruktur på flygplatsen liksom till och från den. Staten måste här undanröja hinder och statliga straffavgifter på hållbart kollektivtrafikresande, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande Mälardalsrådet.
