ASP Bladet - September 2011

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 8 - 2011

UNGDOMSBUSSEN

En buss kommer lastad med... Karlstads kommun och Svenska kyrkan.

Ett socialt samarbete som varannan fredag kvälls- och nattetid lockar drygt tvåhundra karlstadsungdomar. Sid 20-21

STEG I RÄTT RIKTNING

Att ge nya möjligheter till personer som har varit utanför arbetsmarknaden under lång tid är en viktig insats för samhället. Det är detta som Samspelet jobbar med.

Sid 18-19

ATT ÄLSKA SIG SJÄLV FÖR MYCKET

Narcissus led av en förbannelse. Han vägrade älska någon annan än sig själv och ådrog sig därför gudarnas vrede. ASP Bladet gör en djupdykning i Narcissus-myten och varför självkärleken kan bli ett problem.

Sid 16-17

KARLSTADS KOMMUN

Gasa och bromsa samtidigt ?

Vi har många åtaganden där vi måste ”gasa”, utöka och vidareutveckla.

• Utveckla verksamheten enligt evidensbaserade metoder • Utbildning och handledning utifrån riktlinjer • Ge alla möjlighet till tak över huvudet • Mer konkret samarbete med ”vårdgrannar” • Ge stöd enligt nya lagstiftningen om öppen psykiatrisk tvångsvård • mm mm Samtidigt - den ekonomiska krisen i Grekland och den ekonomiska oron i världen har fått effekt även i Karlstad. Kommunen har tvingats skriva ner sina ekonomiska prognoser överskatteintäkter, och detta betyder skarpa direktiv till förvaltningar och nämnder att

hålla sig inom budgetramarna. På några månader har de ekonomiska förutsättningarna ändras.

För vår förvaltning betyder det att vi måste göra stora ansträngningar för att hålla årets budget, som i delårsbokslutet visar underskott.

Vuxenavdelningen har stora underskott främst avseende budget för externa placeringar, som detta år till en del balanseras av överskott för Nordby och ny sysselsättning (som inte startat i planerad tid).

Så vad måste göras för att samtidigt klara att ”bromsa”?

• Minska antalet externa placeringar • I första hand använda egna hemmaplanslösningar, vilket betyder ökade krav på verksamheter och medarbetare • Förtäta och effektivisera för att få ut mer för brukarna med samma resurser

• Avstå från delar av planerad utbildning • Stopp för kostnadskrävande inköp Avdelningen måste visa att våra kostnader minskar under de månader som återstår av året, för att vi ska klara 2012 års budget. Detta kräver mycket av chefer och av alla medarbetare, för att om möjligt undvika uppsägning av anställda. Så nu tar vi tag i detta tillsammans!

Inger Granhagen Avd.chef

Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13

N Y HE T ER

INNEHÅLL

Läkemedel utan diagnos

INLEDARE

Aftonbladet har i en granskning konstaterat att rapporteringen från öppenvården kring brukandet av läkemedel vid ADHD är starkt bristfällig. 24 000 barn och ungdomar hämtade 2010 ut mediciner.

Men bara 15 320 barn och ungdomar fanns det central kännedom om att de verkligen hade fått diagnosen ADHD. Claes Petersson som arbetar med Aftonbladets live-granskning ”Piller Pengar Psykvård”, frågar sig om det kan röra sig om många barn och unga som får läkemedel utan fastställd diagnos.

Mårten Gerle, sakkunnig inom psykiatri på Socialstyrelsen, förklarar det hela med att det inte nödvändigtvis behöver vara så.

Men rapportering har fungerat dåligt, något som han menar är oacceptabelt.

– Det här handlar troligen om brister i rapporteringen från öppenvården, säger han till Aftonbladet.

Text: Robert Halvarsson

Följ Aftonbladets granskning här: pillerpengarpsykvard.aftonbladet.se

2

DEBATT

Är du psykopat?

4

REPORTAGE

Nyheter 6 Kokain - en kort historik 7 Slappna av med relaxstolen 8 Rättspsykiatrisk vård 9 Samspelets psykiatri 10-11 Årtidsbunden depression 12-13 Neurosedyn 14-15 Narcissismen 16-17 Steg i rätt riktning 18-19 Ungdomsbussen 20-21 Röster från Marieberg 22-23 Hypomani 23-24 Förkortningsskolan 26 Ms.Tibbs gubbar 27 Kultur & Månadens tips 28-29

PÅ JOBBET

Carolyn Isaksson

30-31

SOCIALPSYKIATRISKT FORUM Mediagruppen deltog i slutet på september på Socialpsykiatriskt forum, på tema Återhämtning. Vi återkommer med reportage från arrangemanget i nästa nummer av ASP Bladet.

ASP BLADET PRODUCERAS AV

MEDIAGRUPPEN KARLSTAD Handledare Emilio Merayo

Redaktion

Robert Halvarsson Maria Lundby Bohlin Olle Stagnér Karl-Peter Johansson Kajsa Jansson Joanna Halvardsson Jane Alsing Christer Adrian Henrik Sjöberg

Fotograf

Per Rhönnstad

GrafiSK FORM & RETUSCH Robert Olsson

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X Tryck: Mediagruppen Karlstad

DEBAT T

FR ÅGA: ”ÄR DU EN PSYKOPAT”?

Det går en psykopat lös! Tidningarna skriker ut sitt budskap. Kvällspressens löpsedlar jagar oss med sina rubriker om farliga personer. Om man ska tror på allt som skrivs så finns psykopaten, smygande, i buskarna, väntande på att hoppa på första bästa offer.

Rädslan för psykopater kan liknas vid vargskräcken. Vargar och psykopater verkar finnas överallt men få har sett någon. Vad skapar denna rädsla?

Ett samhälle där misstänksamhet råder och allt som verkar udda och annorlunda avfärdas? Där lika favoriseras på bekostnad av det som är olika och främmande?

Hur förklarar man psykopati? För det första är psykopati egentligen en personlighetsstörning. Det är ingen sjukdom som exempelvis bipolär sjukdom eller schizofreni.

Det finns ett antal kännetecken som beskriver en person som med psykopatiska drag.

4 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

Nationalencyklopedin beskriver på följande sätt: ”Psykopati kan visa sig på olika sätt; det gemensamma är att tankeverksamheten har en stark betoning på egna önskemål och behov.” Detta leder till att personen har svårt att känna empati gentemot sina medmänniskor.

Nationalencyklopedin förklarar vidare att psykopati kan ha genetiska orsaker, men även ogynnsamma uppväxtförhållanden och tidiga hjärnskador kan spela in.

Eftersom diagnoser är i allmänhet luddiga och vida kan de flesta av oss känna igen oss i delar av dem. Risken finns då att vi feltolkar och tror

att grannen beter sig psykopatisk eftersom han eller hon beter sig på ett ”suspekt” sätt. Det krävs expertis för att fullt ut begripa och sätta säkra diagnoser.

Snabba och enkla självdiagnoser När jag samlade information till den här artikeln, ramlade jag på ett test på passagen.se. Där hittade jag ett psykopattest med rubriken ”Är du en psykopat”. Efter elva frågor med tre svarsalternativ för varje, ges svaret om man är psykopat eller inte.

Snabbt, enkelt och behändigt.

I Aftonbladet kunde man för några år sedan läsa en artikel under

rubriken ”Testa själv – är din kollega psykopat”. ”Tar din arbetskamrat åt sig äran för arbetet som du utfört?

Det kan vara ett tecken på att han är psykopat”, skriver Aftonbladet.

Artikeln ackompanjeras av en checklista som en hjälp i att upptäckta om du har en arbetskamrat som möjligen är en psykopat. Allt låter väldigt enkelt. Svara på några frågor i en dagstidning och du vet vem du ska väja för i korridoren, vem du inte ska sitta bredvid i lunchrummet.

Kan verkligen ett enkelt test avgöra om en person är psykopat? Självklart inte! Enligt psykologiguiden.se krävs det mer än så. Den menar för att kunna ställa en bra diagnos krävs att man upptäcker de psykopatiska dragen i barndomen. Utifrån en psykodiagnostik lista med utmärkande drag för psykopati analyseras individen ingående. Det är ett långsiktigt och grundligt projekt som inte kan göras med några enkla frågeställningar i Expressen eller Aftonbladet.

Medielogikens pris är ett exkluderande samhälle Massmedier förenklar gärna komplexa begrepp och förhållanden. På gott eller ont görs detta i alla medier.

Det är en del av medielogiken. Medielogik är det sätt som medierna fungerar och hanterar nyhetshändelser.

Förenkling är inget som nödvändigtvis är negativt.

För att förmedla ett komplicerat budskap behövs ett enklare språk som de flesta förstår, psykopati är inget undantag.

Avigsidan är att grova förenklingar föder fördomar. Det kan leda till att vi får ett samhälle som är baserat på rädsla för det okända. Förenklingar av det grövre slaget tenderar att trivialisera ämnet och debatten. I längden är det ingen som vinner på detta.

Massmedier lever ofta på det sensationella för att skapa ett intresse. Kvällstidningarna brukar hävda att man skriver det folk vill läsa. Nyhetshändelserna i sig ska ju täckas men det är hur man förmedlar nyhetshändelserna. Det sensationella får alltför ofta sitta vid ratten och styra, medan det viktiga och ömmande snällt placera får sig i baksätet.

När begrepp som psykopati och liknande värdeladdade reduceras till skällsord i debatt och dagligt tal har samhället förlorat. Det är ingen som vill bli kallad psykopat men vi kastar gärna ordet i ansiktet på dem som vi ogillar. Medier är med och skapar de gemensamma referensrammar som samhället behöver för att fungera. I stället för att göda fördomar borde massmedia vara med att skapa ett samhälle som är inkluderande och inte exkluderande..

MÅNADENS FRÅGA

Text & Bild: Per Rhönnstad

VEM SKULLE DU VILJA BYTA PLATS MED FÖR EN DAG OCH VARFÖR?

Susanne Andersson - Jag skulle byta plats med mej själv.

Detta för att jag önskar att jag kunde göra saker på ett bättre sätt än om jag inte hade bytt plats med mig själv.

Najam Mooammad - Jag vill gärna byta plats en dag med min son som går i skolan i nionde klass. Det skulle jag tycka vore jätteroligt, man kommer ju ihåg sin egen barndom när man gjorde fina saker.

Rebecka Bergh - Då skulle jag vilja byta plats med Marit Bergman, komma in i hennes hjärna, tänka ut alla låtar och höra musiken som hon hör.

Sven-Olof Melin - Ja det skulle vara Nils Ferlin, för att då skulle jag få steppa på borden i Karlstad centrum med öl bredvid mej på offentlig plats. Utanför de här pubarna med plexiglas och låga staket.

Maria Lundby Bohlin - Janet Jackson tror jag. Hon är väldigt duktig på att sjunga, och så verkar hon vara en väldigt trevlig person, så det skulle vara intressant.

Text: Henrik Sjöberg ASP BLADET | NUMMER 8 2011 5

ASPERGERS SYNDROM KAN KOMMA ATT FÖRSVINNA Aspergers syndrom förväntas slås samman med andra tillstånd inom autismspektrat. Detta kan komma att bli resultatet när den största manualen för psykiatriska diagnoser, DSM-IV, kommer ut i ny version.

Aspergers syndrom är idag en egen diagnoskategori. Den används för personer som bland annat har nedsättningar i förmågan till social interaktion och samspel, samt ett beteende som anses annorlunda.

Det är därför vanligt att personer som har denna diagnos ofta blir missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade eller blyga.

När DSM-V kommer att tas i bruk lanserar man en samlande diagnoskategori vid namn autismspektrumtillstånd. Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg ser inga vetenskapliga problem med en förändring. Även om han tror att det nya namnet riskerar att skapa förvirring innan den har etablerats.

– Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem.

Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö till Läkarnas Tidning.

KRITISKA RÖSTER Alla är dock inte nöjda över utvecklingen. Niklas Johansson som själv har Aspergers uppger till radioprogrammet P1-morgon att han är kritisk till förändringen.

– Jag tycker inte det är bra att det ska gå under samma namn. Jag tycker någonting måste kunna skilja oss åt. Det är som att jämföra äpplen och päron, vi är så olika, säger Niklas Johansson. Även Barbara Gamberg är kritisk, och är rädd att hon kan komma att förknippas med personer som har långt större problem än henne själv. Själv har hon tidigare fått veta att hon har autistiska drag, men inte riktigt uppfyllde kriterierna för autism.

– Vid autism har man ju mycket

mer synbara och omfattande funktionshinder än jag har, berättar Barbara Gamberg för P1-morgon.

ASPERGERS SOM IDENTITET Vi lever i en tid då Aspergers förekommer allt mer frekvent i populärkultur, som grund för föreningsliv och en viss stolthet bland de diagnostiserade. Den tidigare så föraktade nördigheten som associeras med diagnostiserade har dessutom vänt för att bli synonym med kunnighet och spetskompetens. Men Catherine Lord, direktör för Autism and Communication Disorders Centers vid University of Michigan, menar dock att nackdelar överväger fördelar.

– Aspergers betyder en rad olika saker för olika människor. Det är förvirrande och inte särskilt användbart, uppgav hon för New York Times förra året.

Text: Robert Halvarsson

NY STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN Regeringen har i en promemoria arbetat fram ett nytt förhållningssätt till funktionshinderspolitiken, som ska sträcka sig fram till 2016.

Regeringskansliet summerar den nya profilen med följande ord: ”En viktig utgångspunkt för regeringen är att det funktionshinderspolitiska arbetet behöver bli mer effektivt.

Inriktningen på arbetet ska vara att undanröja hinder för tillgänglighet och delaktighet i vardagen. Insatserna bör bli mer systematiska, konkreta och mätbara. Genom ett uppföljningssystem ska kunskaperna öka kring effekterna av såväl de åtgärder som vidtas i strategin som levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning.”

6 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

Regeringen kopplar samman denna nya strategi med den övergripande visionen kring vad man kallar för ”tillväxt i Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Strategin benas även upp i områden som bland annat: arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, transportpolitik, IT-politik med mera.

Dokumentet nämner i korta ordalag den av Påskuppropet så kritiserade sjukförsäkringspolitiken, där den parlamentariska oppositionen gav regeringen bakläxa. Regeringen konstaterar att den tillsatt ”Kom-

mittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet”, vilken ska vara färdiga med ett arbete som kan leda till förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, något som kommer att redovisas 2013.

Det politiska stoff som regeringen hänvisar till som värdegrund i sitt strategidokument är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och konventionen för barnets rättigheter.

Text: Robert Halvarsson

KOKAIN - EN KORT HISTORIK

Redan 3 000 år före Kristus tuggades kokablad av inkaindianer från Anderna. Det gjorde de för att klara av att andas den tunna bergsluften, få hjärtat att slå snabbare samt för att i tider av matbrist kunna döva sina hungerkänslor.

Peruanerna däremot tuggade enbart kokablad vid religiösa ceremonier. Det var först under 1500-talet, när spanjorerna kom till Amerika, som det började användas mer.

De spanska conquistadorerna tvingade peruanerna att tugga kokablad för att bättre orka med arbetet i deras silvergruvor. Slavarna blev då mer kontrollerbara och lättare att utnyttja.

Albert Niemann, tysk kemist, utvann kokain ur kokabladet 1859, men det var först under 1880-talet det började bli populärt bland läkare. Sigmund Freud, som själv brukade kokain, var en av dom som förespråkade drogen, detta trots att han märkt av ett ”kroppsligt och moraliskt förfall”.

Han trodde även att man inte kunde dö av kokain, vilket ledde till att han skrev ut en dödlig dos till en av sina patienter. En dödlig dos beräknas ligga på 1,2 gram kokain, men dödsfall har inträffat vid sniffning redan vid 25 milligram kokain.

I början av 1900-talet tvingades Coca-Cola att ta bort kokainet ur drycken efter påtryckningar från allmänheten. I början av 1970-talet gjorde drogen comeback på marknaden och var mycket populär bland underhållare och affärsmänniskor. Den gav energi samt ledde till att man orkade vara ”vaken” längre.

BEKÄMPAS IDAG MED OLIKA METODER Kokain odlas och framställs främst i Colombia, för att därefter fraktas vidare till USA, Asien och Europa.

Drogen i sig är mycket dyr och används mest av ”rika” personer.

På grund av att den är så beroendeframkallande har den även en stor spridning bland ”fattiga” människor, vilket lett till ökad kriminalitet.

Detta har lett till en diskussion i USA, huruvida man skall legalisera kokainet eller inte. Landet lägger ner stora summor i kriget mot både producenter och smugglare, såväl inom som utom landets gränser.

FRÅN BÖRJAN POPULÄR VARDAGSDROG Från mitten av 1850-talet till början av 1900-talet användes kokain av människor i alla samhällsklasser.

Detta magiska och mirakulösa medel blandades i vin, tonic och förespråkades av kända människor.

I juli 2001 stiftades en ny lag i Portugal som innebar att personligt bruk och innehav av narkotika inte leder till fängelsestraff, alternativt böter. Istället erbjuds ”konsumenten” terapi och vård, vilket har inneburit att bruket snarare minskat än ökat, särskilt bland landets ungdomar.

Coca-Cola var en dryck som med stor framgång blandades med kokain.

Vidare kan man i Europas narkotikastatistik se att Portugal har lägre

konsumtion än de länder som har stäng narkotikalagstiftning.

GER BRUKAREN BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA Det lyckorus man får genom kokain beskrivs mestadels som att man får ett förhöjt stämningsläge, ökad sexstimulering, bättre självförtroende och att man inte tycker sig ha några bekymmer. Drogen går dessutom ur kroppen snabbare än amfetamin, vilket leder till lindrigare avtändningar.

Man kan ta sig en lina ”cola” på krogen för att dan därpå gå till jobbet och känna sig fräsch. Detta är naturligtvis de största anledningarna till att drogen är så populär.

Vid regelbundet och tätare intag av kokain kan det leda till jobbiga avtändningar, vilket leder till att man måste ta ytterligare en lina, alternativt bruka andra ”mediciner” för att ta sig ur ångesten.

Text: Jane Alsing

Kännetecken: Vidgade pupiller.

Avmagring, kraftlöshet, illamående.

Kokainsniffning kan leda till snörvlande, näsblod och hål i nässkiljevägg.

Lagen: kokain narkotikaklassades 1930.

Källa:ASP Drugnews.nu BLADET | NUMMER 8 2011 7

SL APPNA AV MED

RELAXSTOLEN

Under sommaren 2010 kom Panasonic ut med en ny ”vilstol”, en så kallad ”relax”-stol. Själva stolen är i skinn. Den har tre stycken förinställda program som styrs genom en fjärrkontroll.

Relaxstolen demonstrerades under Socialpsykiatriskt forums konferens Tema återhämtning, på Elite stadshotell.

Reglagen till smalbenens och fötternas viloläge ändrar man valfritt i samtliga program. Det finns även en audioingång så att man kan spela egen musik genom stolen. Det finns studier kring stolen som visar att den kan lugna dementa, småbarn samt underlätta förlossningar, men nu vill man även prova stolen på så kallade ”vanliga” människor.

Flera inställningar Relax- programmet utförs under 20 minuter i halvliggande läge, och man vaggas i detta fall fram och tillbaka till lugn avslappnande musik. Det går att justera volymen och basen som vardera har fem olika nivåer. Desto högre bas man har ju mera ”vibrerar” stolen och man kan därför få en masserande effekt samtidigt. Man kan även reglera swinget i tre olika lägen, dvs. hur sakta eller fort man vill att den skall vagga.

8 ASP BLADET | NUMMER 8 6 2011

Refresh-programmet varar även det 20 minuters tid till något piggare musik. Tanken med programmet är att man ska få en sk power-nap – de allt långsammare rörelserna och musiken bidrar till att man somnar för att i slutet av programmet stegvis öka, vilket gör att du vaknar ”soft”.

långt. Där kommer stolens egna audioingång till användning då det ej finns någon förprogrammerad musik i stolen. Här utförs tiden i sittande ställning med ”swing-”reglering. Tycker man dessutom att tystnad är en bra avslappnings och spänningsreglerare så blir ”Comfort” till en verklig komfort.

Ryggstycket till stolen är i en mera ”sittande” position, under tiden som benen fortfarande är kvar i samma läge som ”relax”-läget, lite vågrätt med lätt böjning vid knäna.

Man kan även här reglera volymen, basen och swinget, vilket i sin tur leder till att man själv har möjlighet att påverka tiden och därigenom bestämma i vilket läge man tycker effekten fungerar bäst.

Det finns bland annat en relaxstol på psykriatrins återhämtnings- och rehabiliteringsenheten K2 i Östersund. Den är lånad och därefter har rättpsyk i Kristinehamn även de i sin tur lånat den på prov.

Sist men inte minst finns Comfortprogrammet, vilket är två timmar

Stolen har visat sig vara väldigt uppskattad bland patienterna och det är många som bokar in sig för en avslappnande ”lur” eller ett ”uppiggande” program!

Text: Jane Alsing Foto: Per Rhönnstad

RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD ASP Bladets skribent Jane Alsing skrev förra numret om hur en bekant upplevt sin tid på rättspsykiatrin. Här kommer en uppföljning, och själva den rättpsykiatriska vården som sådan.

Är du dömd till rättpssykiatrisk vård har du inget val, det är med andra ord en ”låst” inrättning för den som där vistas.

När man blivit dömd till rättspsyk är det individuellt hur lång strafftiden blir, på grund av hur lång tid som gått sedan brottet begicks samt hur man fungerar i samhället i nuläget.

Det är läkaren som bestämmer när du skall skrivas ut om man sitter på LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård) utan Särskild utskrivningsprövning (SUP). Sitter du med SUP måste läkaren ansöka om detta till förvaltningsrätten, detsamma gäller även permissionsansökningar och friförmåner.

Strafftidens längd beror givetvis även på vad för slags brott man begått för att hamna där.

Doktorn bedömer även när du är mogen för att gå ut själv, ta permissioner, samt om det behövs någon form av medicinering för att du åter skall komma ut i samhället. Har du inga psykiska besvär kommer du ut rätt snabbt. Då handlar det enbart om några månader.

Den som missköter sig under frigång/permission kan straffas med ytterligare 6 månader. Dit räknas alla berusningsmedel, även alkohol, avvikelse från frigångsområde, med eller utan personal, samt övrig olaglig verksamhet i Sverige.

Är man tillsynes frisk kan detta bli en väldigt jobbig tid. Man blandas med patienter som inte klarar sig själva i samhället, samt med patienter som är psykotiska. Som väl är finns det flera avdelningar, och när man är mogen för att skrivas ut hamnar man på en så kallad utslussningsavdelning där det är lite lugnare.

När man kommer hem blir man i regel inte fri från rättspsyk. Då får man fortsätta med öppenvård, där bland annat drogtester tas och får man ett återfall åker man in direkt på rättspsyk – det är inget tal om behandlingshem om man sedan tidigare har en sådan dom på sig.

Döms man till fängelse får man sitta av den tid man fått och sen är man fri efter att skyddstillsynen gått ut.

Det värsta som kan hända då är att man återfaller i kriminalitet och får ett hårdare straff vid nästa rättegång. Då har man åtminstone ett val – vill man inte sitta inne så sköter man sig när man kommer ut! Detta val har man inte på rättspsyk, där minsta lilla framtida avvikelse kan leda till långvarig vistelse där.

Text: Jane Alsing Foto: Robert Halvarsson ASP BLADET | NUMMER 8 2011 9

SAMSPELETS

PSYKIATRI

Herlofson ”mitten”, här tillsammans med Samspelets arrangörer, var huvudpersoner för dagen.

I en välfylld biblioteksaula samlades personer från de olika organisationerna för att ta del av Jörgen Herlofsons genomgång. På ett avslappnat och karismatiskt sätt berättade han bland annat om psykisk ohälsa, personlighetsstörningar och hur man kan förhålla sig till dessa olika tillstånd. På ett ledigt sätt guidade han lyssnarna genom en dagslång utbildning, som syftade till att lyfta kunskapsnivån för samtliga yrkesgrupper på plats. En av de centrala frågeställningarna Herlofsson tog upp, var behovet av att betrakta arbetet mellan klient och yrkesutövare som en relation.

– Jag trycker mycket på att man alltid träffar en levande person, ett subjekt. Man behöver få den personen att känna sig sedd och respek10 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

terad, så att man tillsammans ska kunna jobba mot problemställningen – vad det är för problem man ska komma vidare med. Man ska vara noga att ha med sig klienten i processen, berättade Herlofson.

INTE ALLTID KBT I sitt föredrag pekade Herlofson på att det finns en fördel i viss försiktighet i förhållande till vetenskapliga rön kring vilka psykologiska modeller som samhället premierar. Trots att han själv arbetar med Kognitiv beteendeterapi (KBT), manar han även till viss försiktighet i förhållandet inför vetenskapliga rön. Vi bör undvika att enbart lyfta fram en modell, på bekostnad av andra.

Vad som kanske är ännu viktigare, är att vi i vår iver att bota och hjälpa

bestämmer oss för att utplåna egenskaper som kan uppfattas som excentriska, udda och egentligen inte innebär något nödvändigt lidande för klienten/brukaren. Detta kan exemplifieras i synen på autism och autismspektrumstörningar, som ju inte går att ”bota”.

– Det finns inget medikament för autism, de mediciner som kommer i fråga används enbart som behandling av följder av autismen.

Det är även viktigt att vara väldigt tydlig i sina budskap, abstraktioner och annat går inte riktigt in och det riskerar att bli missförstånd, vilket resulterar i stress. Stress är inte bra för personer med autismspektrumstörningar, berättar Herlofson.

Jörgen Herlofson var huvudperson då Samspelet den första september arrangerade en utbildningsdag kring psykisk ohälsa, som riktade sig till personer i så vitt skilda verksamheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Bland annat tog Herlofson upp olika personlighetsstörningar, som de ser ut enigt diagnosmanualen DSM-IV. SAMSPELT SAMARBETE Bakom utbildningsdagen stod förbundet Samspelet, en samordningsorganisation som består av flera värmländska kommuner, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De driver även en verksamhet som centreras kring att lotsa personer med sociala problem eller ohälsa mot arbetsmarknaden.

Utöver själva föreläsningen har deltagarna möjligheten att delta i grupparbeten kring de perspektiv Samspelet lyfter fram. Själva utbildningsdagen kommer dock antagligen inte att gå i repris.

– Det här är en engångsföreteelse, men det kan vara möjligt att vi på samspelet upplever att det har varit så lyckat att vi vill göra det igen,

berättar Meta Fredriksson-Monfelt, ansvarig för utbildningsdagen.

Själva dagen blev till genom att Samspelet fick tilldelat resurser från de ekonomiska medel regeringen har öronmärkt för kunskapsökning kring psykiatri och psykisk hälsa, som ett gemensamt kunskapslyft.

Karlstad var i detta sammanhang andra kommunen ute på banan.

För Herlofson är det tydligt att det finns stora likheter mellan de olika yrkesgrupperna.

– Man jobbar i olika typer av klientverksamheter och man behöver ju i alla områden få till stånd en form av förtroende och skapa en relation. Så i den meningen finns det någonting som är likartat över alla dessa verksamheter. En yrkesperson ska möta

en människa som får en klientroll, och man etablerar ett samarbete där klienten ska blir delaktig så fort som bara möjligt, förklarar Herlofson.

FAKTA Jörgen Herlofson är VD

för Empatica AB, vars verksamhet bland annat inkluderar att utveckla utbildningsprogram inom Kognitiv beteendeterapi.

Empaticas hemsideadress är: www.empatica.se Samspelets är ett förbund som finansierar verksamhet för människor som på grund av ohälsa eller sociala problem har svårt att hitta möjligheter till arbete och egen försörjning.

Samspelets hemsideadress är: www.samspelet.se

12 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

SAD | ÅRSTIDSBUNDEN DEPRESSION Nu på hösten blir det kallare, regnigt och mörkret kommer. Många kan känna sig trötta och sega när det blir mörkt. Hos en del personer kan denna årstidsväxling till och med leda till en depression. Årstidsbunden depression, eller Seasonal Affective Disorder (SAD) är en sjukdom som drabbar några under hösten, eller hos vissa under våren. Diagnosen ställs om mönstret återupprepas år efter år. Symtomen kommer ofta senhöst och vinter men förekommer också på sommarhalvåret.

Hos dem med ”vinterdepression” ter sig sommaren alltid lika regelbundet symtomfri, alternativt kan de vid sällsamma tillfällen till och med få bipolära symtom som hypomani eller ännu mer sällan mani på sommaren. Depressionssymtomen börjar ofta i september eller oktober och ökar fram till toppen i januari, för att sedan minska igen på våren.

SAD är ingen egen diagnos utan klassas i DSM-IV, den amerikanska diagnosmanualen för psykiska störningar, som en undergrupp till egentlig depression. Egentlig depression är den psykiatriska diagnosen på depression, ett ord som det slarvas med i folkmun, då för mycket mildare symptom.

För att få diagnosen SAD, måste man ha haft en depression på samma tid av året minst två år i rad, med symtomfrihet och/eller en lika säsongsbunden episod av hypomani/mani under en annan del av året, utan att ha haft skov övrig tid. Man skall inte heller ha haft en historia av symtom som bryter mönstret tidigare i livet.

SAD drabbar fem procent av Sveriges befolkning, framför allt kvinnor.

Vanliga symtom på SAD är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt och ett ökat sötsug vilket leder till viktuppgång. Utöver detta liknar SAD en ”vanlig” depression: nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse för saker som tidigare glatt en och allmänt minskad förmåga att känna glädje.

ATT MOTVERKA SAD Att solljuset spelar roll visas genom att SAD är ovanligt vid ekvatorn, men blir mer och mer vanligt ju längre norr respektive söder på jorden man kommer. Det finns också en ärftlig faktor och livsstilen spelar också in. Island är ett undantag, där tros SAD ha försvunnit av naturliga urvalet då befolkningen där har levt relativt isolerat under lång tid.

Andra symtom kan vara att man drar sig undan social, fysisk och sexuell kontakt och får PMS, ångest och rastlöshet.

Vid SAD kan liksom vid andra depressioner antidepressiva mediciner spela in, i synnerhet SSRI-preparaten. Samtalsterapi såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig hjälpa, speciellt vid mildare depressioner. Ofta talas om ljusbehandling med simulerat dagsljus.

Det kan också vara svårt att stiga upp, man har illamående på morgonen och känslor av hopplöshet. Hur svårt drabbad den enskilde blir varierar. Några kan arbeta som vanligt och andra inte.

SAD upptäcktes inte förrän 1984 av Norman E. Rosenthal, psykiater och vetenskapsman, och hans kollegor på National Institute of Mental Health. Detta tros vara på grund av att svängningar i sinnesstämningen är normalt under årets lopp. Det är först när det blir extrema svängningar som SAD kommer på tal.

SAD är en sjukdom som man kan ha mildare symtom av utan att ha sjukdomen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är dock tveksamma till diagnosen SAD. De anser att den är svår att skilja från andra typer av depressioner.

Trots mycket forskning har inte ljusterapi kunnat bevisas ha effekt på SAD, men forskning pågår fortfarande och det kan bli så att man kommer fram till att det kan fungera i nyare forskning så småningom.

SAD tros bero på balansen av hormonet melatonin i hjärnan.

Melatonin ökar på natten när vi skall sova och när det blir mörkt. Solljus är bra, det minskar melatoninet, så för att mildra symtomen på SAD bör man vistas utomhus så mycket som möjligt, särskilt på vintern, för att må bättre. Man skall undvika solglasögon då det minskar solljuset. Det kan också hjälpa med fysisk aktivitet. En promenad i solen gör nytta.

Text: Maria Lundby Bohlin ASP BLADET | NUMMER 8 2011 13

NEUROSEDYN –

ONT BARN HAR MÅNGA NAMN Låt ASP Bladet ta med dig på en berättelse om vad som är en av de största medicinska tragedierna i modern tid. Låt oss berätta historien om Neurosedyn.

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin

Talidomid, mer känt under namnet Neurosedyn, marknadsfördes som ofarligt piller som kunde brukas vid bland annat illamående.

Talidomid, i Sverige känt under namnet Neurosedyn, är ett läkemedel från företaget Grünenthal i Tyskland. Från 1957 spreds medicinen receptfritt och det gjordes reklam för att vara ett milt ofarligt piller mot sömnsvårigheter, ångest och illamående på morgonen: även för gravida. Men det fanns en farlig baksida. Kvinnor som tar så lite som en enda kapsel Neurosedyn under graviditet dag 20-35 riskerar att få svårt missbildade barn, där armar och/eller ben blir svårt deformerade eller saknas helt. Så tidigt i graviditeten vet inte ens alla kvinnor om att de är gravida – de skulle lika gärna kunna ha avstått att ta tabletten.

Det tog ett tag före medicinen drogs in, mycket därför att Neurosedyn lanserats under olika namn i olika 14 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

länder, t ex Talidomid (det internationella namnet), Neurosedyn, Contagene, Taval, Talimol, Kevadon, Nibrol, Sedimide, Quietoplex, Contergan, Softenon med flera. Cirka 40 olika namn har funnits då Neurosedyn fanns i omkring 50 länder, dock ej i USA. Det är okänt hur många barn som har blivit drabbade, men en uppskattning ligger mellan 10 000 till 20 000 personer i världen.

I vårt land fick 186 barn missbildningar, av vilka 66 barn dog inom de två första veckorna. I Sverige gjordes Neurosedyn av AB Astra och 1 januari 1962 drog Astra in preparatet och det sista barnet här skadades 1963.

NYA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN IDAG Neurosedyn har på senare tid återupptagits i Europa med stort

intresse, då den visar god effekt på svårläkta sår, bland annat i munnen och i mag/tarmkanalen. Den används också för personer som har lepra (spetälska), mot bieffekterna av spetälskemedicinen, av en slump upptäckte man i Israel år 1965 att kroniskt sjuka kunde gå tillbaka till ett vanligt liv, och mot multipel myelom, en typ av cancer i benmärgen.

Neurosedyn används också mot vissa AIDS-relaterade sjukdomar och mot svår acne. Neurosedyn är antiinflammatorisk och stärker immunförsvaret.

Vid användning av Neurosedyn skall man gå på p-piller om man är i fertil ålder, på grund av den stora risken för fostermissbildningar. Och graviditetstest skall göras innan, under och efter behandlingen med Neurosedyn. Medicinen skall användas för

personer över 65 år med benmärgscancer tillsammans med andra mediciner.

Medicinen är idag inte godkänd i Sverige, men den finns tillgänglig för klinisk prövning och för licensförskrivning. För en vuxen person ligger en normaldos på 200 mg/dag, vilket i november 2004 (senast kända prisexemplar) kostade 13 560 kr/månad.

Idag har produktionen startat upp igen i flera länder i världen, men det är kontroversiellt, speciellt då tester genomförs i utvecklingsländerna. Björn Håkansson i Föreningen för de neurosedynskadade säger att det aldrig är bra att ett läkemedel som Neurosedyn kommer ut på marknaden på nytt, men att det är svårt att sätta sig emot när medicinen gör nytta för patienter med myelom och säkerhetsåtgärderna verkar väl genomtänkta.

MISSTAS FÖR ATT VARA ABORTPILLER Neurosedyn tillverkas nu i Brasilien. I utvecklingsländer sprids mediciner för vinden till dem som har råd att köpa, tabletterna är ofta utan förpackning, eller så kan personer ha svårt att förstå språket på bipacksedeln. Neurosedyntabletterna består av en kapsel med en bild av en överkryssad gravid kvinna, något som gjort att pillret misstagits för att vara aborttabletter - med ödesdigra konsekvenser. Nyligen har det upptäckts fem barn som är Neurosedynskadade, men mörkertalet misstänks vara stort. Kontrollen i Brasilien är dålig och tabletterna hamnar lätt i fel händer.

Brasilien är förmodligen det enda landet i världen där det fortfarande föds barn med Neurosedynskador. I landet finns det 550 erkända Neurosedynskadade, men ytterligare 200 har inte fått någon ersättning. De skadade kan ses som tre vågor. Den första vågen kom med lanseringen 1957-1961, den andre kom 1965-1970, då medicinens goda effekt på lepra upptäcktes och den sista är nu. Den senaste vågen av skadade har bäst chans att få ekonomiskt stöd från staten. Den första vågens skadade har inte fått någon hjälp alls. Man kan behöva jobba 10-15 år för att få rätt till ersättningen. Och fortfarande äter

Venus, om hon hade fått neurosedyn hade kanske armarna aldrig någonsin funnits där till att börja med. många fertila kvinnor Neurosedyn, utan att veta vad de får i sig.

med sig, är att läkemedel och biverkningar numera testas hårdare före de släpps ut på marknaden.

Det goda katastrofen ändå fört ASP BLADET | NUMMER 8 2011 15

A TT Ä L S K A S I G S J

Narcissus led av en förbannelse. Han vägrade älska någon annan än sig själv och ådrog si beundran över sin egen skönhet för att så småningom dö.

Fakta Myten om Narcissus återfinns i den romerska skalden Publius Ovidius Nasos verk Metamorfosen Libri. (Sv. Förvandlingarnas böcker). Där kan man läsa den tragikomiska berättelsen om nymfen Eko och Narcissus. Efter att Eko förälskat sig i och blivit ratad av Narcissus vittrar hon bort tills hon bara hörs upprepa vad vi säger när vi talar högt nog.

Narcissus själv förbannas, dör men skänker namnet till en vattenlilja med samma namn.

JÄLV FÖR MYCKE T

ig därför gudarnas vrede. När han blickade ner i ett vattendrag, fastnade han i permanent

Mytens tidlöshet bekräftas i det faktum att narcissism är ett levande begrepp och en personlighetsstörning.

Av Sigmund Freud betraktades den som en tidig fas i en personlighets utveckling, inte nödvändigtvis av ondo, men att den bör ge vika för en nödvändig utveckling: ”Sund narcissism behövs för att en människa ska utvecklas, från att ladda upp sig själv – älska och respektera sig själv – för att sedan också kunna älska och respektera andra människor”, skriver webbsidan Psykolog Uppsala.

Men att i vuxen ålder kräva beundran av andra, öppnar upp en skrämmande dimension hos begreppet. Personer som Christopher Lasch, likt de tidiga socialpsykologerna, försöker genom narcissismen identifiera bredare samhällstrender och inte enbart stirra sig blind på enskilda människor. Enligt honom är den västerländska kulturen, framförallt den specifikt nordamerikanska, präglat av djupa drag av narcissism. ”Vid varje tillfälle är narcissistens största oro hur de uppfattas vara i kontrast till hur de mår och är. De förnekar alla känslor och verkligheter som ligger i konflikt med bilden de vill förmedla. Deras tvångsmässiga handlanden stänger dörren till all meningsfull mänsklig interaktion till den punkt där den drabbade individen vandrar i en värld befolkad av underlägsna människor, som alla beundrar

deras föreställda storhet.”, skriver brittiska protestmagasinet Adbusting i en kortare iakttagelse över vad som kan tolkas som ett narcissismens extremfall.

POPKULTUR I populärkulturen är narcissismen ett utpräglat drag. ”I’m living in a material world, and I’m a material girl”, sjunger Madonna i sin hit från 1985, i ett tydligt exempel på hur popartister leker med narcissistiska teman i sin musik.

Störst av nuvarande artister torde vara Lady Gaga, som till ytan handlar om en sexuellt utlevande kvinna som kräver beundran och vars motor är fansens begär.

Men de är roller och identiteter i ett skådespel. Det finns djupare lager av intelligens hos både Madonna och Lady Gaga. De lever ut en tendens i samhällets djupare puls, kräver till det yttre sett beundran – men levererar ibland sylvass kritik mot de teman de leker med.

Madonnas egen kommentar i tidningen Rolling Stone om hennes 80-talshits ”Material Girl” och ”Like a Virgin” bekräftar detta förhållningssätt till roller och teman, som känns igen från David Bowie. ”Jag gillade de båda därför att de var ironiska och provokativa på samma gång, men också väldigt olika mig själv. Jag är inte en särskilt materialistisk person, och jag var verkligen inte

oskuld, och hur som helst, hur kan du vara like a virgin? Jag gillar att leka med ord, jag tyckte de var smarta.”

KUNGAMORDET Riktiga narcissister är dock svåra att umgås med. Eftersom de tenderar att vilja få sin självupplevda upphöjdhet bekräftad. I värsta fall avancerar denne till en roll där han eller hon faktiskt har betydande makt över andra.

Deras självsäkerhet och djärvhet kan hyllas, de blir ofta som stora ledare av lojala, närmast som människogudar – om narcissismen kombineras med en god portion hänsynslöshet har vi en livsfarlig brygd. Vi får en Hitler, Stalin eller Kim Jong Il på halsen. Den typ som den tyske författaren och filosofen Ernst Jünger försvarar attentatmordet gentemot, i sin poetiska novell På marmorklipporna (1939).

Men där myten faktiskt innebär att Narcissus går under, ett symboliskt straff för dennes oförmåga att ge sig hän åt någon annan än sig själv – så skipar gudarna dessvärre inte rättvisa på samma sätt som under antiken. Vi glömmer ofta också att karaktären Cephissos enligt samma myt gjorde Narcissus moder Liriope gravid genom en våldtäkt. Kanske anar vi där också en delförklaring till Narcissus stora tragedi?

Text: Robert Halvarsson Illustration: Maria Lundby Bohlin

”Narcissism (tyska Narzissismus), självbeundran, överdriven självupptagenhet. (...) Individer med narcissistisk personlighet utvecklar brister i regleringen av libido så att det egna självet ständigt behöver förstärkas och rent av förhärligas. Därvid kan ett (falskt) grandiost själv utvecklas, vilket dominerar individen.”

- Nationalencyklopedin ASP BLADET | NUMMER 8 2011 17

Det är tydligt att Annika Dahlström är stolt över de verksamheter hon arbetar för, via Samspelet.

STEG I RÄTT RIKTNING Att ge nya möjligheter till personer som har varit utanför arbetsmarknaden under lång tid är en viktig insats för samhället. Det är detta som Samspelet jobbar med. ASP Bladet besökte Annika Dahlman, arbetskonsulent på Samspelet, för att få en närmare inblick i deras verksamhet.

I det nordvästra hörnet av Stadsträdgården ligger Orangeriet, en byggnad med anor från mitten av 1800-talet.

I denna fina och inspirerande miljö har Samspelets sina lokaler. Annika Dahlman som arbetar där är tydligt engagerad i sitt yrke. Ett jobb som är till för människor med funktionsnedsättningar, i sin tur även de ska komma närmare arbetsmarknaden.

bund som startades 2008 i Karlstad och är en sammanslutning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamn. Med andra ord står dessa samarbetsparter bakom organisationen, ett praktiskt exempel på den allt större orienteringen mot samordning som så ofta talas om.

– Det gäller att fokusera på här och nu, vad personen behöver för att denne ska få ett jobb. Samspelet har tillkommit för att hjälpa deltagarna.

Jag jobbar med personer som är långt ifrån arbetsmarknaden, berättar Annika Dahlman.

Inom Samspelet finns två delprojekt: Futuro och VäxtKraft. Dessa är arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt som i sin tur erbjuder flera olika aktiviteter som friskvård, yoga, inspirerande måleri och jobbsökaraktiviteter. Denna bredd menar Annika har sitt syfte. Det gäller samtliga aktiviteter som står till buds. Att måla kan exempelvis bidra till att delta-

FLERA HUVUDMÄN Samspelet är ett samordningsför18 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

garen bättre lär sig att fokusera och bättra på sin självkänsla. Känslan av att uppleva att man är bra på något är viktigt och ger deltagaren självförtroende.

– Det gäller att hitta något som gör dem lugna och trygga, menar hon.

Annika säger också att den röda tråden i Samspelet är arbete. Målet är att finna en praktik som kan leda till ett jobb. För att lyckas med detta måste man ta hänsyn till deltagarens problematik. Alla har olika bakgrund som har skapat den man är.

Samspelet betonar arbetet med individen. Deltagarna betraktas inte som en livlös klump, utan får hjälp utifrån sina egna livserfarenheter.

Så här kan en veckoplanering se ut på Samspelet, med en stor portion lustbetonade aktiviter.

ROM BYGGDES EJ PÅ EN DAG Steg för steg är tanken att deltagarna ska kunna ta mot ett bättre och mer självständigt liv. För som bekant byggdes inte Rom på en dag, och för en person som har varit sjukskriven länge kan mera avslappnande aktiviteter vara ett sätt att vänja sig vid nya sociala sammanhang.

– Vi jobbar mycket med stegförflyttningar. Det är kul när deltagarna växer som människa. Det är något man lever på länge, hävdar Annica Dahlman.

Annika menar att det är svårt att mäta mänsklig utveckling. Samspelet använder begreppet stegförflyttning för att få en bild av deltagarnas förändring över tid.

En person kan ha vara varit isolerad på grund av arbetslöshet och inte haft något socialt umgänge. Genom Samspelet kan den personen få ett socialt sammanhang, tack vare prak-

tik eller de projekt som Samspelet har till förfogande. Stegförflyttningen från utanförskap till att få en fast punkt i tillvaron är ett stort steg, som inte går att mäta med pengar.

För att bli deltagare måste man bli remitterad från landstinget, arbetsförmedlingen eller kommunen. De själva summerar sitt uppdrag på följande sätt: ”Syftet är att genom samordnad rehabilitering hjälpa människor som hamnat illa till på grund av sjukdom, arbetslöshet, familjeförhållanden eller något annat. När en partner uttömt sina egna möjligheter att hjälpa en människa fram till egen försörjning genom arbete eller studier kan verksamhet finansierad av Samspelet vara en möjlighet mot målet egen försörjning.”

I olika organisationer och företag används utvärderingen som verktyg för se hur projekt har gått. Deltagarna utvärderar Samspelet efter tre och

nio månader. De får anonymt sätta betyg på Samspelets verksamhet, utifrån frågor som exempelvis kan vara om de har blivit sedda eller fått den hjälp de vill ha.

Varje deltagare har även en individuell handlingsplan som får sin form redan vid remittering. Den löper hela vägen genom Samspelet och vid periodens slut utvärderas deltagarens resultat.

Alla utvärderingar till trots, finns det andra värden som är minst lika värdefulla. Den personliga utvecklingen är ett sådant. Samspelet visar att det att det går att gå bortom siffror och statistik samt arbeta med människor utifrån ett humant och värdigt sätt.

Surfa in på www.samspelet.se för att lära dig mer om dem.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad ASP BLADET | NUMMER 7 2011 19

Ungdomsbussen Hösten 2008 tog sig domkyrkoförvaltningen i Karlstad en funderare på vad man kunde göra för att bli mer närvarande i stadens ungdomsmiljöer, resultatet blev att skapa en mobil mötesplats: Ungdomsbussen.nu.

Ungdomsbussen är ett samverkansprojekt mellan Karlstads domkyrkoförsamling och kommunen och har utvecklats i samråd med olika organisationer och samarbetskommittén för barn och unga. Själva bussen är Karlstads kommuns gamla bokbuss, med vissa modifieringar utförda av elever på Nobelgymnasiet. Man riktar sig huvudsakligen mot ungdomar i åldrarna 14-25, den ålder då många driver runt på stan eftersom de har svårt att komma in på något uteställe. Man vill vara en trygg samlingsplats som ska utgöra ett komplement till Trygga Karlstad och utgöra en viktig del i det drogförebyggande arbetet.

MÅLET – ÖKAD VUXENNÄRVARO Tanken är att öka vuxennärvaron bland unga som rör sig ute på kvällar och nätter, speciellt runt torget där mycket händer. Det är ju så att många unga har svårt att hitta någon vuxen att både få prata med och få vägledning av. När Ungdomsbussen skulle marknadsföra sig under för20 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

ra årets skolavslutning, skrev man: ”Mörka tankar är tunga att bära ensam – dela dem gärna med oss som finns i bussen.”

Projektet består idag av 15 utbildade volontärer, i åldrar från 20 till 75.

Dessa, tillsammans med anställda inom kyrkan, arbetar med ungdomsbussen. Under sommarlovsperioden är man mestadels parkerad på Stora torget i Karlstad, på fredags- och lördagskvällar, men kommer även att dyka upp sporadiskt vid andra helger under året. Då ambitionen är att vara där det händer saker kommer man inte enbart att finnas i Karlstad.

Bussen ska vara i miljöer där ungdomar rör sig, varför man exempelvis närvarade vid förra årets musikfestival i Arvika.

Jag kommer ihåg att det fanns ett liknande ställe för min generation. Då var det Kungsporten som gällde, där det på baksidan fanns plats för dem som hade blivit lite för fulla eller bara var ledsna. Det som var schyst med

detta ställe var att man inte obligatoriskt ringde polisen. De bistod med den hjälp de kunde, bland annat genom att ordna med skjuts hem. Målet verkade inte vara att plocka upp så många berusade minderåriga man kunde, utan att vara ett stöd för dem som behövde hjälp. Det var bra att de lät oss vara där tills vi nyktrat till, utan vare sig moraluppläxning eller hot om att ringa polisen. Moraltjat går knappast in hos en skitfull 15åring. Även där var nog det viktigaste att de bara fanns till hands.

Den som är intresserad av att delta i Bussprojektet som volontär, kan höra av sig till projektledare Charlotta Hedström. Hon nås på telefonnummer 054-14 14 85. Om du är mellan 14 och 25 år och behöver någon att prata med kan du också höra av dig till Charlotta (på samma nummer).

Hon är diakon på Svenska kyrkan och har givetvis tystnadsplikt.

Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönnstad

Charlotta Hedström, Diakon och projektledare för Ungdomsbussen.

Vad känner du att det har gett dig att ha arbetat med Ungdomsbussen?

– Det som har varit spännande är att jag har fått vara med och lägga karta för vad som görs för ungdomar i Karlstads kommun. Att ha fått se och träffa alla som jobbar inom socialtjänsten, polisen, fritidsledare och att vi har fått till stånd ett riktigt bra samarbete.

Vilka är det ni samarbetar med?

– Detta är ett samarbetsprojekt mellan Karlstads kommun och Svenska kyrkan. Det sker ett samarbete med Ungdomar för trygghet, som är mer ute på fältet och vandrar i olika bostadsområden. Det sker även med socialtjänsten och polisen.

Tycker du att samarbetet har fungerat bra?

– Jag är jättenöjd. Jag tycker det är fantastiskt att vi i kyrkan har fått vara med på det här. Det är viktigt att vi är många, för det är trots allt allas våra ungdomar. Vi har ett gemensamt ansvar, och då tycker jag att det är viktigt att vi möter dem tillsammans.

Ni är främst tillgängliga kvällar och helger, på vilket sätt är detta bra?

– Vi är först och främst ute varannan fredag, mellan 22:00 och 02:00. Det är väldigt mycket ungdomar ute då, framförallt på torget kring stan. Vi har cirka tvåhundra ungdomar varje kväll, som besöker vår buss. Sedan möter vi även dem på dagarna, eftersom det är flera ungdomar som har

sökt upp oss efteråt för vidare samtal. Så vi har ett samtalsrum som vi kallar för ”rummet”, där vi tar emot fler samtal. Vi har även startat självhjälpsgrupper som finns tillgängliga.

Vad har du för förhoppningar inför projektets framtid?

– Jag är väldigt förhoppningsfull och ser väldigt positivt på vår utveckling.

Det här var tänkt som ett treårsprojekt, nu har vi ett år kvar och det ser ut som vi ska kunna permanenta detta. Det är det vi jobbar mot, att det ska bli ett permanenterat projekt.

Alla är nöjda.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad ASP BLADET | NUMMER 8 2011 21

RÖSTER FRÅN MARIEBERG ASP Bladet har mött upp två personer som jobbar inom den rättpsykiatriska vården i Kristinehamn, för att fråga hur de ser på vården och dess framtid.

Vy från natursköna Marieberg.

Undertecknad möter bland annat Margareta, som är 55 år gammal och har arbetat större delen av sitt yrkesliv som narkossyster. Sedan 1976 har hon funnits inom sjukvården, med erfarenheter inom exempelvis Värmlands läns landsting och Karlskoga sjukhus. Efter en tid som sjukvårdsrådgivare på Medhelp AB började hon arbeta på allmänpsykiatrin avd. 20, där hon var kvar under 4 års tid för att sedan fortsätta vid Mariebergs rättspsykiatri där hon är kvar än idag.

Vårt andra intervjuobjekt är 60 år gamla Håkan som har blivit rik på erfarenhet i sitt arbete, då han har varit skötare sedan 1969. Han började inom allmänpsykiatrin för att senare börja jobba vid rättspsykiatrin i Kristinehamn.

Hur har psykiatrivården utvecklats genom åren?

Margaretha: Det har skett en kraftfull förbättring. Jag har inte varit med så länge, men de stora slutna anstalterna har avvecklats. Det är fler patienter som nu är utslussade i kommunal regi och i öppenvården.

Behandlingen av patienten är betydligt mer human än tidigare, man arbetar med patienten i centrum. Patienten är och skall idag vara delaktig i vården.

Håkan: Ja, det är komplext. Det har förändrats genom tiden och det har gått i cykler. Patienten har hamnat i centrum på ett helt annat vis nu. Det är den största förändringen.

Kan ni märka skillnad inom vården på grund av nedskärningar?

Margareta: Absolut, men det märks

22 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

kanske mer inom allmänpsykiatrin.

Personalnedskärningar har ju skett på alla plan inom vården och det går inte obemärkt förbi.

Håkan: Personella resurser har dragits ner och det har man märkt. Det har blivit mer att göra på mindre huvuden så att säga. Det är så överlag i samhället.

Tror ni att det kan ske förändringar inom psykiatrivården på Mariberg genom flytten till stora sjukhuset i Kristinehamn?

Margareta: Ja, det blir ett bättre patientflöde mellan avdelningarna. Jag tror också att man kan ha en bättre övergripande kontroll på patientflöde och behandlingar med den nya uppbyggnaden och strukturen på vården.

Håkan: Jovisst blir det så. Det öppnar upp mer resurser. Jag tror särskilt att patienten kommer att få bättre sanitetsutrymmen, lokalerna blir fräschare. Sen kommer det att bli mer utbyggt med öppenvård. Kringresurserna kommer att hamna under ett och samma tak.

Tror ni att psykiatrivården kommer att bli alltmer begränsad i framtiden, att öppenvården tar över alltmer?

Margareta: Det kan nog inte bli mycket mer öppenvård än vad vi har idag. Men om det blir mer så kommer samarbetet mellan sluten- och öppenvård bli mycket klarare och strukturerad.

Håkan: Ja, i och för sig, det kan den komma att bli. Men det behöver inte bli så.

Vårdens olika delar skall gå hand i hand.

Det ena förtar inte det andra.

Numera finns särskilda gruppboenden inom psykiatrin, hur ser ni på det?

Margareta: Det är positivt för patienten, utslussningen via gruppboenden vara en början till ett eget boende så småningom.

Det är en bra form för dem som inte riktigt orkar med ett eget boende – under en tid eller som permanent lösning.

Håkan: Jo, det är naturligtvis bra. Det är många som inte skulle klara sig annars.

Jag tänker bland annat på många av dem som skrevs ut under åren 1995-96.

Sist men inte minst, ni har säkert något speciellt minne ni kommer ihåg ifrån tiden ni varit inom vården. Har ni något speciellt ni vill dela med oss?

Margareta: Nej, ingenting jag vill delge eller prata om.

Håkan: Nej, det kan jag inte berätta - det är sekretessbelagt. Patientens integritet måste skyddas.

Anonym vårdare: Under Mariebergs tid har det varit många förändringar. Vi hade 1000 patienter här inskrivna förr och på söndagar hade vi bland annat biovisning.

Man kan även nämna att Marieberg var självförsörjande från början och att hela området var inhägnat – vilket gällde både personal och patienter.

Text: Jane Alsing Foto: Henrik Sjöberg

ANABOLA STEROIDER – BÅDE BRA OCH DÅLIGA

Under 1930-talets början lyckades kemister isolera, identifiera och syntetisera steroider, och 1935 kunde forskarna Leopold Ruzicka och Alfred Wettstein framställa syntetiskt testosteron, vilket gav dem Nobelpriset i kemi 1939.

Tester på människor påbörjades 1937. Anabola steroider är med andra ord syntetiska derivat av det manliga könshormonet testosteron.

Från början var det tänkt att steroiderna skulle ges till svältoffer, men goda resultat uteblev. Under andra världskriget gav tyskarna steroider till sina soldater, främst för att de skulle bli mer aggressiva. Det var först under 1950-talet de fann en plats inom medicinen. De användes främst vid svåra brännskador, svåra njurskador, osteoporos (benskörhet), bröstcancer etc., och de nyttjas än idag inom dessa behandlingsområden. Tillväxthormon togs fram senare och används främst i behandlingen mot dvärgväxt.

Man började även använda steroider inom idrotten, främst inom muskelsporter. Med tiden började även vanliga idrottare ta preparatet, dels för att prestera bättre, dels för att förändra fysiken. 1975 förbjöds de och blev klassade som dopingpreparat,

och året efter inleddes de första riktiga dopingproven mot anabola steroider. Idag är steroidanvändning inom idrotten mycket utbredd och största orsaken är, inte överraskande, brukarens vilja att bygga muskelstyrka.

Anabola steroider har i huvudsak två beståndsdelar – en anabol (vävnadsuppbyggande) och en androgen (förmanligande) del.

Man har försökt att framställa anabola steroider utan androgena effekter men har ännu inte lyckats. Även androgena steroider klassas som dopingpreparat.

Vid omfattande användning tros medlet skapa ett psykiskt beroende och kan förorsaka ett våldsamt beteende. För män är höjd basröst, högt blodtryck, förkrympta testiklar, svår akne och permanent håravfall bara några av biverkningarna som steroider orsakar. För kvinnor är menstruationsrubbningar och förstorad klitoris en mycket vanlig bieffekt.

Text: Jane Alsing

HYPOMANI

24 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

EN FULLADDAD DURACELLKANIN ”Jag mår skitbra! Jag har aldrig mått såhär bra!” Personen med hypomani kan må bra just där och då, men tillståndet kan dra med sig bekymmer, så som ekonomiska och sociala problem som är svåra att reparera.

Inom det bipolära spektret finns många delar: depression, mani, mix, cyklotymi och hypomani. Hypomani ingår i diagnosen bipolär typ 2, tillsammans med återkommande depressioner. Hypomani är en mildare form av mani, man har ett höjt stämningsläge, men till skillnad från mani så kräver hypomani sällan sjukhusvård. Patienten kan också ofta själv märka av att hon börjar dra iväg.

Hypomani kan triggas av att man sover för lite. Några som lider utav depression kan få hypomani av antidepressiva läkemedel, en så kallad ”switch”, samma kan hända om en deprimerad person får ECT-behandling (El-behandling). Andra orsaker kan vara drogmissbruk eller hög ämnesomsättning, så kallad hypertyreos.

SYMTOM Vid hypomani kan man känna minskat behov av sömn och precis som vid manier så kan sömnlösheten öka symtomen. Man känner sig mer aktiv, kreativ, produktiv och blir mer impulsiv. Personen kan känna att den klarar av saker som andra inte kan och att han är en speciellt viktig person.

Många pratar snabbt och mycket, ett så kallat forcerat talflöde, som kan vara svårt att avbryta, men personen kan lätt bli avledd, talet är intensivt och personen kan till exempel

ringa vänner mitt i natten. Tankarna blixtrar och idéerna är många. Hon kan bli rastlös och aktiv i den grad att omgivningen blir orolig, och deltar i roliga upptåg utan att se eller bry sig om faror och konsekvenser av handlingarna.

Vid hypomani kan man ha förhöjd självkänsla och vara irritabel. Sömnbehovet minskar och man kan känna sig utvilad efter bara tre timmars sömn. Man har en ökad och målinriktad aktivitet, patienten kan t ex vara intensivt engagerad beträffande arbete, skola, socialt eller vara psykomotorisk agiterad.

För att ens symtom skall kallas hypomani skall symtomen sitta i minst fyra dagar. Symtomen är inte så enkla som att man blir ”jätteglad” utan innefattar också negativa symtom som att man lättare kan bli irriterad och arg och kan skrika åt folk.

Episoderna kan leda till ekonomiska utsvävningar ”allt löser sig”, kritiklöshet och ogenomtänkta sexuella förbindelser, vilket kan ge negativa eftereffekter även efter att personen blivit frisk.

För att man skall räknas som hypoman skall stämningsläget vara uppenbart annorlunda från personens vanliga beteende och vara uppenbart för omgivningen. Om en person har en hypomani som sträcker sig över två år så kallas det cyklotymi.

Många projekt sätts igång, men få avslutas, till exempel att måla om, laga komplicerad mat som aldrig äts upp eller att sälja sin bostad.

DIAGNOSTICERING Runt 2 procent av Sveriges befolkning är bipolära. För att diagnosticera hypomani används oftast DSM-IV (DSM-4), den amerikanska diagnosmanualen för psykiatriska störningar. Hereditet (ärftlighet) är en hjälp i diagnosticeringen. Sedan använder man skattningsskalor, anamnes (sjukhistoria), kriterier och samtal, klinisk undersökning. Tillsammans med vetenskap och beprövad erfarenhet är detta grund för diagnos.

HUR BEHANDLAS HYPOMANI? Om personen äter antidepressiv medicinering kan denna sättas ut eller minskas. Man kan även lägga till stämningsstabiliserande medicin ”uppifrån”, alltså mot mani, för att sänka uppvarvningen. Den vanligaste medicinen är litium, som har använts sedan 1949 för behandling av bipolär sjukdom, upptäckt av Cade. Andra mediciner är valproat, topimax och antipsykotiska mediciner så som Zyprexa och Seroquel.

Det bästa är att ha regelbundna vanor och försöka undvika stress. Då hypomani kan triggas av sömnlöshet kan en natts god sömn ibland minska symtomen.

Text: Maria Lundby Bohlin ASP BLADET | NUMMER 8 2011 25

F örkortningsskolan Många av Förkortningsskolans artiklar under året har handlat om olika lagförkortningar. I detta nummer tittar vi närmre på just det juridiska området.

Text: Karl Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

VAD ÄR EN LAG? Till vardags ser vi antagligen samtliga skrivna regler från stat eller kommun som lagar, men en lag är egentligen endast en regel som är beslutad av riksdagen. En regel som har beslutats av regeringen kallas förordning, medan en föreskrift är en regel som beslutats av en statlig myndighet eller ett kommunalt organ. Lag, förordning och föreskrift sammanfattas i ordet författning.

GRUNDLAGARNA Dessa lagar utgör den juridiska grundbulten för det svenska samhället. Till skillnad från vanlig lagstiftning, där det räcker med ett riksdagsbeslut, så krävs det två riksdagsbeslut med samma utfall och ett mellanliggande val, för att en grundlag ska kunna ändras eller stiftas.

SFS Förkortningen betyder Svensk författningssamling. I denna samling finns Sveriges lagar och förordningar tryckta. Den ges ut fortlöpande och varje år läggs mellan 1 000 och 2 000 nya författningar till samlingen.

RF – Regeringsformen; reglerar den svenska demokratin och hur riket ska styras.

SO – Successionsordningen; innehåller regler för monarkin.

TF – Tryckfrihetsförordningen; befäster rätten att fritt uttrycka sina tankar och åsikter i tryckt form (utom när annan person kan ta skada eller rikets säkerhet hotas). I TF stadgas förbud mot censur och skydd för uppgiftslämnare. Även offentlighetsprincipen regleras i denna grundlag, vilket innebär rätten för allmänheten att kontrollera det som myndigheterna gör.

YGL – Yttrandefrihetsgrundlagen; behandlar rätten att i exempelvis radio, tv, film och video, offentligt få uttrycka sina tankar och åsikter. I övrigt liknar YGL tryckfrihetsförordningen.

Ytterligare författningssamlingar Vissa statliga myndigheter har fått mandat av riksdag och regering att besluta om föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Dessa regler är samlade i egna samlingar. Exempel på sådana är: Försäkringskassans författningssamling (FKFS), Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Värmlands läns författningssamling (17FS).

Sverige har för närvarande fyra grundlagar:

RÄTTSKÄLLOR Till dessa hör förarbeten såsom Statens Offentliga Utredningar (SOU), prejudikat innefattande vägledande domar som oftast återfinns i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) samt praxis som hänvisar till hur man tidigare har dömt i liknande fall. Även en del oskrivna regler utgör rättskällor, som exempelvis god redovisningssed och allemansrätt. Sådana källor kallas sedvanerätt.

Ibland är en bestämmelse dispositiv, det vill säga när inget annat har avtalats. Därför hör även avtal till rättskällorna.

Vill du veta mer?

Då kan vi tipsa om webbplatsen: lagrummet.se I nästa nummer Denna gång har vi behandlat juridiska förkortningar. I nästa nummer kommer vi att ta upp förkortningar inom rättsväsendet.

Ms Tibbs gubbar Illustration: Maria Lundby Bohlin

KULT URNAT T EN 2011 OLIKA GENERATIONER UPPLEVER SAKER TILLSAMMANS Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad

Fredagen den 16 september arrangerade kommunen den nionde upplagan av Kulturnatten, där besökare kunde välja och vraka bland över 60 olika evenemang.

Bengt Berglind arbetar som kulturproducent inom Karlstads kommun och berättar att Kulturnatten är ett sätt att visa upp stadens kulturliv för sina medborgare.

– Meningen är att folk ska träffas och uppleva saker tillsammans på kvällen.

En viktig uppgift för Kulturnatten är att det är kostnadsfritt, vilket gör att man kan titta på arrangemang som man inte annars ser. Ungdomarna är mycket delaktiga i programmet och gör sina egna arrangemang, säger Bengt.

De olika aktiviteterna ägde rum klockan 18-24 i Värmlands Museum, Bibliotekshuset, Museiparken och UNO. Det som visades upp var musik, dans, teater och film. Tidigare på dagen genomfördes som vanligt KulturKnatta, den del av eventet som vänder sig till yngre barn.

Det brukar vara 3 000-4 000 besökare på kvällen. De flesta som uppträder är från Karlstad, och kvällen är en chans för dem att få visa upp sig som kulturarbetare.

Bengt Berglind tycker att det är oerhört viktigt att Kulturnatten finns. Han säger att man har pratat om att i framtiden kanske utöka arrangemanget med aktiviteter även vid exempelvis Soltorget, kyrkor och Stora torget.

Johan och Linnéa är två ungdomar som undervisade i lindy hop på kvällen. Tidigare under dagen hade de varit med och byggt dansbanan.

Som medlemmar i Unga Arrangörsnätet, en riksteaterförening med målsättning att stödja värmländsk ungdomskultur, hade de uttryckt en 28 28 ASP ASP BLADET BLADET | NUMMER | NUMMER 6 2011 8 2011

Bengt Berglind anser att Kulturnatten skulle kunna utökas. önskan om att kunna få arrangera ett dansevenemang. De tycker att det är roligt att dansa och vill få flera att pröva på. Som dansbaneorkester hade man bokat in Swing Cats, en or-

kester med en medelålder på 75 år.

De mogna musikanterna såg fram emot att kunna få spela för ungdomarna.

MÅNADENS TIPS Det har pågått en revolt mot det ordinära under senare år. Eskapismen har vunnit anhängare i allt från korkade superhjältefilmer till fantasy inspirerad av europeisk historia och mytologi.

FILM Pans labyrint

Text: Robert Halvarsson

(DVD & Blueray)

Guillermo Del Toros magnum opus Pans labyrint ” El laberinto del fauno”, representerar dock kanske det bästa denna kulturutveckling har att erbjuda. Året är 1944. I bakgrunden av ett fascistiskt Spanien där sporadiska strider fortsätter mot rebeller, går ett barn vilse i naturmystik. De monströsa vidunder hon möter är dock kanske inget jämte det mänskliga monstret i den sadistiske Kapten Vidal. Fantastiskt, och inte bara för att vi slipper engelskan. Se den!

”Livet delux” av Jens Lapidus Text: Maria Lundby Bohlin

BOK

Vid 15 års ålder fick han sina första ECT-behandlingar och lades i bälte.

Diagnos: psychosis manicho-depressiva, det som idag kallas bipolär sjukdom typ 1. Arvid Lagercrantz kommer från en familj där många har eller har haft psykisk sjukdom. Hans egen tvillingbror begick suicid. Han är framgångsrik, han har jobbat på SVT och som vd på Sveriges Riksradio. Men han är också manisk i perioder. Under en livstid får man i snitt nio manier som bipolär, Arvid har som nu 67-åring haft tolv skov.

Boken är utlämnande. Till och med stycken av hans journaler finns citerade.

Han skriver bra, förståeligt men inte förenklat, det märks att han till yrket är journalist och författare. Boken handlar om psykisk sjukdom, med honom själv som utgångspunkt. Den ger en bra inblick i hur livet kan se ut för en bipolär ipolärson, både sjukdom och den drivkraft manier kan föra med sig.

REII - HISS ME

MUSIK

Undertecknad älskar elektronisk musik av många sorter, och har tidigare haft förmånen att släppa låten Klarälven på en samlingsskiva hos det finländska musikkollektivet Kahvi. När jag skriver detta har Kahvi släppt nytt med en rysk musiker som går under artistnamnet Reii.

Text: Robert Halvarsson

Med avskalade mjuka toner och sparsmakade arrangemang bjuder han på 23 minuter av högkvalitativ och avslappnande ambient musik.

Det är ren medicin för själen, samt saknar biverkningar. Ljuset kommer från öst!

Ladda ner skivan gratis på: http://kahvi.org/ ASP BLADET | NUMMER 8 2011 29

PÅ JOBBET Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

Carolyn Isaksson är verksamhetsutvecklare inom öppenpsykiatrin. Hon har lång erfarenhet inom psykiatrin, bland annat som chef på psykosenheten.

Vad gör en verksamhetsutvecklare?

– Mitt uppdrag som verksamhetsutvecklare är att tillsammans med ledningsgruppen arbeta med patientsäkerhet och kvalitetsfrågor, förmedla i organisationen de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) utfärdar.

Jag sköter också implementeringen i verksamhetens arbetsgrupper.

Jag är även med på arbetsplatsträffar där implementeringsarbetet är riktat till personalgruppen. Min erfarenhet inom psykiatrin är till god nytta för mig i det arbetet.

Hur ser din arbetsdag ut?

– Det kan se väldigt olika ut. Jag kan vara på arbetsplattsträffar då jag träffar personal där jag informerar om nya riktlinjer från socialstyrelsen, om t.ex. hur vårdplaner ska formuleras.

Jag träffar även arbetsgrupper med brukare och anhörigrepresentanter.

Kan du berätta om dina drivkrafter?

– Jag drivs av att göra saker tillsammans. Det gäller att hitta lösningar ihop men det måste alltid finnas någon som fattar besluten, någon som tar ett övergripande ansvar.

Samverkan är mitt honnörsord och som ger mig väldigt mycket. Efter 20års erfarenhet på psykosenheten är jag van med samverkan mellan olika parter.

30 ASP BLADET | NUMMER 8 2011

Kicken av samverkan, när det fungerar bra, är något som man vill ha mera av. I rollen som verksamhetsutvecklare får jag samma kick av att samarbeta.

När det gäller förändringar rent generellt arbetar vi med Leanmodellen. Grundtanken kommer ifrån industrin, närmare bestämt 1970-talets bilindustri i Japan.

Det finns många parter i mitt jobb som man måste jobba ihop med, då krävs

Lean (engelska: smal) innebär att organisationen ska vara smidig och flexibel. Tanken är att man ska se flödena i en organisation och identifiera var någonstans det blir stopp i flödet. I sjukvården leder stoppen till att patienten får vänta på vård. Målet är att minska köerna.

Hur har omställningen från att vara chef på till psykosenheten till verksamhetsutvecklare gått?

– Omställningen har varit väldigt positiv för mig. Jag var tidigare enhetschef på psykosenheten, för 2,5 år sedan flyttades enheten till Bryggaregatan.

Samtidigt som detta skedde upphörde mitt förordnande som chef. Jag fick då möjlighet att jobba i min nuvarande funktion Nu jobbar jag med kärnfrågor, rena psykiatrifrågor och verksamhetsfrågor. En chef har mycket ansvar i arbetsmiljöfrågor, budget och så vidare.

Hur ser du på förändring?

– Jag tycker det är stimulerande att det pågår en ständig förändring.

Det är också viktigt att man samlar verksamheten, så att alla är med och känner sig delaktiga.

Det gäller att göra förändringen i en vettig takt. Sedan är också inställningen till förändringen eller problemet avgörande. Är något omöjligt eller går det att lösa? Det är frågan.

Förändringen ska komma från personalen på golvet som ser problemen med egna ögon. De är de som har kunskap hur problemen ska lösas. Det gäller att hitta felet och fråga sig varför det blivit så här.

Alla berörda chefer i verksamheten har gått en utbildning i Leanmodellen. Det är även förankrat bland politikerna i landstinget.

Hur ser framtiden ut för öppen psykiatrin?

– Vi är en specialistverksamhet och det kommer vi att fortsätta vara.

Planen är att allmän medicin och distriktsläkare ska ge första linjens vård för en patient som sedan får kontakt med psykiatrin.

Vi måste tillhanda ett smörgåsbord av möjligheter, för vi har olika behov.

Sedan måste vi också bli mer flexibla och lyhörda. En starkare betoning på att vi måste göra rätt saker i rätt tid.

Carolyn Isaksson VERKSAMHETSUTVECKLARE INOM ÖPPENPSYKIATRIN

Ålder: 56 år Bor: Centrala Karlstad.

Familj: Två vuxna barn.

Drömresa: Kina.

Favoritmusik: Allt utom hårdrock.

Favoritmat: Janssons frestelse.

”Jag tycker det är lite tråkigt ibland att höra att det ska vara lugn och ro. Det tycker jag är ett tecken på stagnation. ”

ka rls tad i b ilder

TRÄDKRONOR I FÖRÄNDRING Diskussioner om årstiden som nu breder ut sig brukar resultera i vitt skilda reaktioner från person till person. Men vad man än tycker om skiftet från sommar till höst, håll med om att färgerna är underbara!

Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson

KARLSTADS KOMMUN