ASP BLADET
sidan 6-7
STOREBROR HOTAS AV LILLEBROR
Lars Pettersson, generalsekreterare i riksföreningen för vård utan vinstsyfte; Famna, kring hur företag utan vinstsyfte kan utveckla välfärden.
I AVSAKNAD AV BÄTTRE TON
Fenomenet näthat har på senare tid fått stort utrymme i media.
STATLIG ARBETSMINSKNING PÅ SCHEMAT?
Finansdepartementet föreslår nytt system för korttidsarbete, rapporterar SvD näringsliv. Remisstid för förslaget gick ut den 31 januari.
sidan 8-9
sidan 16-17
En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 2- 2013
VÅRVINTERTID
Foto: Per Rhönnstad
UNDER MARS ÄR DET MYCKET SOM HÄNDER I KALENDERN. Dels är det vårdagjämning den 20 mars, då dag och natt är lika
kommer att renodlas och vara en enda enhet, ”Utredningsenhe-
långa. Dels är det dags för språnget in i sommartiden den 31 mars,
ten”. Där kommer Maria Nyqvist vara enhetschef. Sjuksköterskor,
då vi ska ställa fram klockan en timma. Dessutom är det Interna-
behandlingskonsulenter,
tionella kvinnodagen den 8 mars, en viktig dag att uppmärksamma,
arbetsterapeuter, fältassistenter, drogterapeuter med flera kom-
och kring vilket det arrangeras mycket intressant i Karlstad. Sist
mer att tillhöra ”Resursenheten”. Där kommer Pär Johansson vara
men inte minst så infaller påskhelgen sista veckan i mars. Påsken är
enhetschef.
för mig förenat med ljus, tulpaner samt en positiv förväntan över den annalkande våren.
Orsaken varför vi gör dessa förändringar är givetvis för att vi tror det ska bli till det bättre för de vi finns till för, det vill säga klienter/
På förvaltningen förbereder vi just nu olika förändringsprocesser.
brukare. Vi tror att ökad tydlighet i en organisation, där roller
Den 1 maj är det startskott för uppbyggnaden av vår nya enhet,
och ansvar är klart definierade och där alla resurser blir optimalt
Unga Vuxna ENheten, förkortat ”UVEN”. Detta kommer att bli en
utnyttjade, bidrar till högre tillgänglighet, kortare ”led-tider”, högre
enhet för unga vuxna 18-25 år, med en samlad handläggning av allt
rättssäkerhet, kvalitetssäkring och så vidare.
förekommande bistånd inom individ- och familjeomsorgen. Syftet är att de unga vuxna ska ha en enda ingång att vända sig till oavsett
Att göra organisationsförändringar innebär inte att allt sedan flyter
vad biståndsbehovet gäller. Enheten kommer organisatoriskt att
på problemfritt. Däremot kan det förhoppningsvis ge bättre förut-
tillhöra avdelningen för Integration, Försörjning och Arbete (IFA).
sättningar till fortsatt gynnsam verksamhetsutveckling till förmån
Den nyrekryterade enhetschefen, Jessica Granbom, börjar i maj
för klienter/brukare. En god samverkan med berörda parter och
med att lägga upp en strategi över hur processen ska genomföras, såsom intern rekrytering av handläggare och så vidare.
med klienten/brukaren i centrum, är oavsett organisation en mycket viktig ”nyckel” till framgång.
De två verksamheter som vi idag har på förvaltningen specifikt
I skrivande stund är det minus en grad, ett tunt snötäcke,
för unga vuxna, Nexus och Viken, kommer att tillhöra
halvsoligt och fågelkvitter hörs både här och där om man
UVEN.
ger sig tid att lyssna. Återigen sker det vidunderliga att ljuset kommer tillbaka och naturen vaknar till liv igen. En
En annan förändring som sker den 1 maj är en organi-
riktigt härlig vårvinter önskar jag dig som läser detta!
sationsförändring internt inom Vuxenavdelningen. Nuvarande enheten Utredning, Stöd och Behandling (USB)
Marita Halvarsson
kommer att förändras på så sätt att myndighetsutövningen
Avd. chef, Vuxenavdelningen
VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13
INNEHÅLL
NYHETER
INLEDARE
2
MÖTE FÖR HÖGKÄNSLIGA
DEBATT
ASP Bladets nya reporter, Liselotte Frejdig, arrangerar en träff lördagen den
REPORTAGE
16 mars, 12:30, för dem som är intresserade av frågor gällande HSP (Highly Sensitive Person). Detta möte är riktat mot medlemmar och anhöriga i SFHföreningen (Svensk förening för högkänsliga). Träffen tar sin början vid Värmlands museum. Beroende på hur många man kommer att bli, kommer deltagarna antagligen styra sin kos mot Museicaféet eller caféet vid Karlstads stadsbibliotek. – Det är första gången jag kommer att träffa likasinnade, så det är lite nervöst. Det talas allt mer om högkänsliga men många känner inte till det. Jag har däremot skrivit en artikel om det för ASP Bladet, berättar Liselotte Frejdig. Och denna artikel kan du som läsare se i detta nummer av ASP Bladet, på sida 21-22. Text: Robert Halvarsson
VI HAR EN TRYCKFELSNISSE PÅ JOBBET I förra numret av ASP Bladets reportageserie ”På jobbet”, hade tryckfelsnisse varit framme i vår artikel med Anna-Greta Wirsén. Rätt uppgifter skall vara följande: Åder: 63, Bor: Mot Skived, Senast lästa bok: På flykt från ett sorgebud, Senast sedda film: Min vänstra fot, Drömresmål: Indien, Favoritmat: fisk.
Hata inte min organisation
4-5
I avsaknad av bättre ton Statlig arbetsminsking på schemat Nöjen behöver inte kosta Kooperativet som socialt samhang Solakoop erbjuder tak över huvudet Ett socialt evighetsarbete Storebror hotas av lillebror Psykisk ohälsa bland HBT-personer HSP - Är det något du lider av? En livboj för själen En avhandling om normalitet Ekonomiska ramar för förvaltningen
RECENSIONER & SERIER PÅ JOBBET Torbjörn Tetzlaff
6-7 8-9 10-11 12 13 14-15 16-17 18-19 20-22 23 24-25 26-27
28-29 30-31
CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson
REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig
FOTOGRAFER Per Rhönnstad, Kid Overgaard
GRAFISK FORM & RETUSCH Robert Olsson, Johan Holst, Martin Bäckström-Ledin
ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll
KONTAKT kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X
PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T
MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D
www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3
DEBATT
HATA INTE MIN ORGANISATION Kommuner och företag har blivit allt mer måna om hur man presenterar sig gentemot offentligheten. Likt en hudyta som måste jämnas ut med botox och Photoshop, vill en organisation framstå som perfekt inför media och medborgare. Till vilket pris kommer denna utveckling? Detta undrar ASP Bladets redaktör i denna månads debattartikel. Det är antagligen dömt att sluta som en
med ett batteri av juridik och ville tysta
bisats i näthatsdiskussionen, den om att
dessa röster. När anställda slår larm om
Svenskt näringsliv hakat på uppmärksam-
missförhållanden på en arbetsplats händer
heten och vill se företag skyddade mot hat
det att företaget avskedar dem - istället för
med lagbokens hjälp. Det är lätt att anse
att möta det verkliga problemet. Vi skjuter
att begreppet håller på att svälla över, för
budbärarna, helt enkelt. Detta är ett välkänt
att göra slut på sig själv med hjälp av de
fenomen, även i Sverige.
cyniker som vill utnyttja situationen, istället för att diskutera stävjande av det vidriga
För när kritik kommer, och någon gång
beteende som många kvinnor har stött på
kommer den att uttryckas, är
via nätet och annorstädes.
det ack så frestande att sluta sig, likt en
Problemet är som följer: väldigt få lär sig
mussla, för att säga
att korrekt hantera kritik, allra minst verkar
att den som
detta ibland gälla de stora organisationer som tillhör näringsliv eller det offentliga. När en rad svenska dokumentärfilmare ville skildra fruktföretaget Doles smutsiga affärer, reagerade företaget
4 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
kritiserar inte bara har fel i sak – utan gör
anställd slutar arbetsdagen - du represen-
KÄRLEKSFULL KRITIK
fel genom att kritisera organisationen.
terar företaget / organisationen i allt du
En organisation, kommun eller ett företag
gör. Vi får inte blunda från att det finns ett
som förmår att bejaka kritikerns intresse
Ibland innehåller även anställningsavtal så
anti-demokratiskt element i denna tanke då
av en väl fungerande verksamhet förmår
kallade lojalitetsklausuler, där den anställde
den inbegriper krav på lojalitet. Delvis
att lättare undvika bli statisk och därmed
förbinder sig att inte tala negativt om
missar den också faktiskt den reella nytta
stagnera, och också kanalisera denna
organisationen med media. Det kan för en
kritik faktiskt kan utgöra för en
kritiska anda i en dialogisk, rörelse mot
del verka rimligt, framförallt utan närmre
organisation.
ökad dynamik och rikare, inre kommuni-
granskning. Syftet är till ytan delvis att
kation.
fostra en laganda och skapa känsla av sam-
Och faktiskt, i detta sammanhang liknar
manhållning.
det inte så lite de religiösa krav från vissa
Och detta mina vänner, är precis motsat-
företrädare för Islam och Kristendom, som
sen till vad vi egentligen bör betrakta som
Men vi får inte bortse från risken att berät-
kräver blasfemilagar – vilket innebär att
hat, förtal och förakt. Ord som hat ska
tigad kritik kan framkomma, som tystas
hädande av religion är kriminellt enligt lag.
reserveras för betydligt värre saker. De
genom dylika arrangemang. Bland annat
Tystnaden som riskerar sänka sig i
som drivs av stor kärlek gentemot det upp-
när det syftar till att folk ska "sitta still i
samtalen kan få betydligt värre konsekven-
drag man uppfattar att den egna verksam-
båten" när det kommer till personal-
ser än den eftersträvade ”goda stämning”
heten bör stå för, är snarare det "jordens
politiska förhållanden. Någon mellanchef
en arbetsgivare vill se runt fikabordet.
salt" som ordspråket lyder.
användandet av skattemedel i kommu-
För poängen är att kritik, även sådan som
En avslutande tanke: i en välfungerande
nen, en anställd slår vakt om allvarliga
inte alltid uttrycks på ett helt och
organisation, kommer även där olika
missförhållanden – detta anses framställa
hållet konstruktivt sätt, kan vändas till en
åsikter och kritik uppstå – i ett öppet sam-
organisationen i dålig dager. I händerna på
hävstång för ökad insikt om brister - och
talsklimat så stärks möjligheten för organi-
denna chef, sätts vapen som värdegrund
därmed utgöra grogrund för förbättringar.
sationen att utvecklas på ett sådant sätt att
och lojalitet för att skapa det som uppfattas
Det handlar delvis om hur mottagaren,
missförhållanden lättare kan avstyras, och
som arbetsfrid.
kollektivet och ledningen, hanterar
de som arbetar eller har insyn kommer att
åsiktsbrytningar internt och externt. De
våga låta sina kunskaper berika verksamhe-
DU BIDRAR TILL DÅLIG
röster som kritiserar en organisation med
terna. Mottagaren bör anses äga en plikt att
STÄMNING
avsevärd makt, upplever sig ofta tvingad
inte låta sin makt bestraffa de som bryter
av egen patos och civilkurage att låta sin
mot de dominanta värderingarna.
får höra uppifrån att någon kritiserat
Det behöver givetvis inte vara så dramatiskt. Men tendensen är tydlig, arbetstiden anses inte vara över när en
röst höras. Inte sällan drivs personen av ett utpräglad rättstänkande och ångest inför
Text: Robert Halvarsson
sakernas tillstånd, något som
Illustration: Martin
sällan belönas.
Bäckström-Ledin
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 5
REPORTAGE
I AVSAKNAD AV
BÄTTRE TON Fenomenet näthat har på senare tid fått stort utrymme i media, speciellt efter Uppdrag gransknings program Män som näthatar kvinnor som sändes 6:e februari i SVT. Men vad menas med näthat? VAD ÄR NÄTHAT?
Andra hävdar att det helt enkelt är (oftast män) som
Det är personer som trakasserar, mobbar och hotar
står utanför samhället och gemenskapen. Otrygga,
andra på internet. Det sker ofta i kommentarsfält i
besvikna och rädda människor som inte känner sig
sociala medier, i artiklar, nätforum eller direkt till det
hörda och efterfrågade. En annan grupp kan vara
utvalda offret i personliga mail.
”vanliga” ungdomar som genom Internets anonymitet vill framföra sina åsikter och tankar om saker de
Uppdrag gransknings reportage hade fokus på hur
bryr sig om. Varför deras kommentarer tenderar att
kvinnor i media hatas av män. Män som med extrema
bli hatiska, sexistiska och hotfulla är en annan fråga.
ordalag och grova sexuella inslag trakasserar och hotar. Givetvis är det inte bara kvinnor och offentliga
En förklaring kan vara just anonymiteten på internet.
personer som drabbas, eller att det bara är män som
Vet ingen vem man är, samt att man saknar ett
står för hatet. Även många privatpersoner kan vittna
ansikte, en person framför sig när man pratar, är det
om påhopp på internet.
klart det blir lättare att bre på. Diskussionsklimatet på Internet har också alltid varit mer grovt till att börja
VEM HATAR? Vanliga ämnen som tenderar att generera mycket näthat är kvinnofrågor, invandring och muslimer. Spekulationerna haglar tätt, både vad gäller vilka som
med. Lägg då till den eventuella sociala frustration och utanförskap personen känner i ett ständigt uppdaterande hav av information. Då gäller det att göra intryck, bli hörd. Den som skriker högst vinner.
näthatar och varför. Många hävdar att det oftast är Sverigedemokraternas anhängare, eller ”fotsoldater”
BROTT OCH STRAFF?
som de brukar kallas. Det kan nog ligga en del i den
Vidare finns ingen tydlig lagstiftning gällande dessa
generaliseringen, men det vore också att kraftigt
beteenden på internet, vilket också kan bidra till att
förenkla det hela.
man blir extra oaktsam. ”Du är så jävla ful och värdelös att jag kräks din slyna” skulle i juridisk
6 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
mening kunna vara en förolämpning, men att det
kommer över för att värva fler meningsfränder. De
blir åtal är ytterst ovanligt. ”Jag ska skära halsen av
rikar sitt hat mot PK-media, som de ofta kallar det
dig och lämna kniven uppkörd i fittan” är dock ett
dominerande medieklimatet för. Där är siktet inställt
solklart brott.
på kvinnor, feminister, invandrare, muslimer och politiskt korrekta. Medias homogena fördömande
Att leda bevisen till en specifik gärningsman som
mot dessa människor kan också förstärka avståndet
uttryckt de olaga hoten är på flera sätt svårt. Hur
mellan de båda. De upplever än mer att de inte blir
ska man bevisa att just personen i fråga var den som
tagna på allvar.
satt vid datorn då hoten skrevs? Om hoten skett på exempelvis Facebook så krävs internationell rättslig
Värt att nämna är också de som hatar näthatare samt
hjälp eftersom verksamheten inte ligger i Sverige.
deras eventuella politiska agendor. Även de kan göra
Problemen är för svåra att lösa inom svensk lag. Det
sig skyldiga till samma ton, men att de riktar sitt hat
skulle krävas ett internationellt samarbete mellan polis
mot hatarna. En ond cirkel tycks uppstå under slöjan
och bolag som Facebook och Twitter i sådana fall.
av cyberrymdens anonymitet. En ”bättre ton” på nätet är vad många efterfrågar. Hur man uppnår detta
VARFÖR?
är en annan fråga.
Många näthatare som konfronterats och ställt upp på intervjuer är allt från ungdomar, medelålders män och
Text och llustration:
invandrare. De får frågan: varför? De flesta hävdar att
Martin Bäckström-Ledin
det bara var på skoj, inte så allvarligt menat eller att de inte tänkte på hur den utsatte kan reagera. Andra har mer politiska agendor. Folk som spenderar stor del av sin tid på forum och kommenterar allt de
REPORTAGE
STATLIG ARBETSMINSKNING
PÅ SCHEMAT? Finansdepartementet föreslår nytt system för korttidsarbete, rapporterar SvD näringsliv. Remisstid för förslaget gick ut den 31 januari.
Idén om korttidsarbete innebär en över-
– men förslaget förutsätter dock att EU-
Finansminister Anders Borg menar att
enskommelse mellan arbetsgivaren och de
kommissionen skulle godkänna förslaget.
detta system skulle utgöra ett ekonomiskt
anställda där både arbetstid och lön tillfäl-
försvar vid kraftig ekonomisk nedgång:
ligt minskar, och skulle kunna användas av
Sådana stöd skulle dock enbart kunna ges
företag när efterfrågan faller kraftigt. Enligt
vid synnerligen ”djupa lågkonjunkturer”.
– Det är viktigt att det finns ett tydligt ram-
överenskommelsen, om den blir verklighet,
Sådana sysselsättningsstöd skulle varit
verk som anger riktlinjer för när det statliga
skulle tre parter vara centrala för att ett
aktuella vid 1990-talskrisen samt under
stödet vid korttidsarbete ska aktiveras
sådant system för korttidsarbete skulle bli
finanskrisen, i synnerhet under 2009.
samtidigt som det vid varje kraftig nedgång
verklighet. Arbetsgivare, arbetstagare och stat.
bör finnas utrymme att göra en samlad Syftet med förslaget är att minska antalet
bedömning av läget i ekonomin för att
varsel under lågkonjunkturer. Även
därigenom säkerställa att det statliga stödet
Finansdepartementet tänker sig att arbets-
kommunekonomin påverkas kraftigt av
används på ett samhällsekonomiskt riktigt
givare, arbetstagare och stat skulle dela på
sysselsättningsgraden, då man hämtar
sätt, säger finansminister Anders Borg i en
kostnaderna kring korttidsarbete, staten
skatteintäkter från kommunmedborgarna
kommentar.
skulle i denna idé kunna stå för en tredjedel
som är beroende av att de uppbär lön.
8 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
Socialdemokraterna har på nationell nivå
vid exempelvis ekonomiska kriser som
blir den exponentiell, dvs., förra årets
uppmanat regeringen att införa ett sådant
något i sig negativt, en allt större mängd
bruttonationalprodukt plus förra årets
system, liknande det som redan finns i
miljöjournalister och en och annan
tillväxt blir det nya normaltillståndet som
Tyskland. Detta hävdar man skulle ha lett
ekonomijournalist anser att nationell
det nya året måste överträffa.
till att den tyska industrin ska ha kunnat
tillväxt och stimulans riktad mot bibehållen
”Som det ser ut nu kommer världseko-
rädda 100,000-tals jobb. Även facklige
eller ökad produktion är direkt skadlig, då
nomin år 2100 att vara mellan femton
representanten Anders Ferbe för IF Metall,
detta riskerar leda till skenande klimat-
och tjugo gånger större än idag. I en värld
Landsorganisationen (LO), pekar på att en
förändringar, överutnyttjande av naturre-
skapad i Microsoft Excel är detta inget
sådan reform skulle vara samhällsnyttig.
surser och dränerade ekosystem.
problem. Men i verkligheten finns något
– Det är bråttom med att regeringen vidtar
som envisas med att inte växa alls: antalet
olika typer av åtgärder, både för att lindra
Anders Wijkman, Romklubbens ord-
för människor som annars riskerar att
förande och tidigare kristdemokratisk
bli arbetslösa, men också för att införa
EU-parlamentariker, menar att den kris vi
Finansdepartementet utgår dock ifrån
möjligheter att brygga över konjunktur-
befinner oss i är mycket, mycket större och
regeringens tillväxtmål och sysselsättnings-
nedgången, säger Anders Ferbe, IF Metalls
bredare än en finansiell kris. Han berättar
politiskt har samtliga efterkrigsregeringar
ordförande till SvD.
i en intervjufilm av produktionsbolaget
betraktat låg sysselsättningsgrad i den
Andersö&Boman att han önskar se ett
mätbara ekonomin som något negativt.
helhetsgrepp på krisernas samband och
Detta har man i Sverige blocköverskri-
även då inkludera klimat och resursfrågor
dande grundläggande enhet kring, om
i detta. Till syvende och sist handlar också
Finansdepartementets förslag ser verklig-
sysselsättning och lönearbete och om
heten kommer därmed den tyskinspirerade
människors välfärd, lönen är för många
näringslivspolitiken med statligt stöd till
medel till fullt samhällsdeltagande.
näringsidkare vid fördjupad ekonomisk kris
TILLVÄXT EN TVÅNGSTRÖJA? Övergången från en större inhemsk arbetsmarknad i industriyrken till förmån för tjänsteyrken, och högre arbetslöshet är ett historiskt faktum i Västeuropa. Detta betraktas på EU-nivå inte som något positivt, Antonio Tajani, EU:s kommissionär för industri och företagsamhet hoppas
att kunna bli verklighet. För SvD menar ekonomijournalisten
på reindustrialisering.
Andreas Cervenka att tillväxttanken, som
Alla är dock inte ense att minskad produk-
politiskt, blivit till en tvångströja. Om vi
tion eller konsumtion, som träder i kraft
jordklot”, skriver Cervenka via SvD.
även Karlstads kommun delar näringslivs-
Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad
skulle utgå från nuvarande önskad tillväxt,
”I en värld skapad i Microsoft Excel är detta inget problem”
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 9
REPORTAGE
NÖJEN BEHÖVER INTE
KOSTA EN FÖRMÖGENHET I dessa dagar talas det mycket om barnfattigdom. Många barnfamiljer har dessutom svårt att klara ekonomin eftersom vi har lågkonjunktur i Sverige just nu. Många tror att nöjen måste vara dyra. Socialförvaltningen arbetar efter en så kallad riksnorm eller bruttonorm. Finns det några barn, får även föräldrarna
man skapar miljövänlig el och mycket mer.
sin ersättning kopplad till barnets behov,
med detta bjuds deltagarna på kaffe eller saft. Vid varje tipspromenad serveras även
beroende på ålder, även om denna
I samarbete med Karlstads Kulturskola har
summa är lägre än vad den vuxne har
man även Ateljé Bruket öppet för allmän-
kokt korv med bröd.
för grundbelopp. Denna delutbetalning
heten där man får arbeta med olika uttryck,
Pris: Vuxna, 25 kr. Barn, Gratis
är konstruerad så att den också ska täcka
material och tekniker och skapa saker.
http://www.friluftsframjandet.se/karlstad/
Andra speciella aktiviteter anordnas
SVENSKA KYRKAN I KARLSTAD
Här nedan listar ASP bladet aktiviteter som
även under loven för mer info:
Svenska kyrkan i Karlstad anordnar flera
är gratis eller kostar en mindre summa som
http://www.varmlandsmuseum.se
olika verksamheter för barn och deras
barnens fritidsaktiviteter.
är lämpliga för barnfamiljer:
föräldrar. Pris: Vuxen 60 kr, Barn: 0-25 år Gratis
T.ex.: Babymassage, öppenförskola, kyrkans barntimmar, sång och rytmik.
MARIEBERGSSKOGEN Karlstads stadspark är fylld med äventyr
FÄNGELSEMUSEET BILAN
för hela familjen.
I källaren på Hotell Bilan finns ett
Pris: Gratis om inget annat anges
Lekplatser, skridskobana, badplats, natur-
fängelsemuseum där man kan besöka
https://svenskakyrkan.se
museum, Djurparken lillskogen.
gamla isolerings- och straffceller.
Pris: Gratis För mer info och öppettider:
DROPIN ZUMBA Pris: Gratis
Kultur- och fritidsförvaltningen inom
https://www.nordicchoicehotels.se
Karlstads kommun anordnar Zumba som
http://www.mariebergsskogen.se/
är öppet för alla mellan 13 och 20 år. TIPSPROMENAD PÅ SKUTBERGET
Zumba är ett dance-fitness party som är
VÄRMLANDS MUSEUM
Tipspromenaden är 3,5 km lång och
latinoinspirerat, kaloriförbrännande och
Värmlands museum har flera aktiviteter för
innehåller 12 st frågor för vuxna och lika
lätt att hänga med på. Känn musiken och
barn. I Tekniklusten får man på ett lustfyllt
många frågor för barn. Frågorna är av
släpp loss.
sätt komma i kontakt med vetenskap och
varierande slag och svårighetsgrad, detta
teknik, t.ex. genom att segla med båtar,
för att passa alla.
Pris: Gratis
bygga raketer, klättra i vår flottningsbåt
Alla barn som ställer upp får en liten vinst,
http://tinyurl.com/at5e68j
Lusten II, lära sig om laser, plasma, om hur
oavsett hur många rätt de har! I samband
10 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
DROPINIDROTT
Barn under 7 år (i sällskap med vuxen)
Kultur- och fritidsförvaltningen inom
Gratis
Karlstads kommun anordnar drop in
http://www.hammaro.se
basket, handboll, fotboll eller någon annan
TROLLSTIGEN LESJÖFORS
aktivitet. Huvudsaken är att det roligt! Det
Trollstigen är en ca 3 km lång vandring
Pris: Gratis http://tinyurl.com/at5e68j
Pris: Gratis http://www.trollstigen.eu/
idrott för alla mellan 7-20 år. Här körs
är bara att komma och gå som du själv vill!
Leden startar nedanför Lesjöfors museum.
bland tomtar, troll och andra roliga och sagolika figurer, skapade av Lesjöforsaren
Flera av aktiviteterna är säsongsbetonade, men mer information finner ni på respektive hemsidor.
Lasse Kaipiainen. Trollstigen är en uppskattad vandring för både stora och små med mycket att upptäcka efter vägen.
SÄTTERSTRANDS BADHUS Bassängen är tolv och en halv meter lång
Här finns troll av sten och av trä, olika
och sex meter bred.
slags djur, kolartroll, småtroll och deras
Djupet är 70-120cm och vattentemperatu-
stugor, trollfars bandyklubba, bland mycket
ren på behagliga 33-34 grader, perfekt för
annat.
Text: Joanna Halvardsson och Liselotte Frejdig Foto: Kid Overgaard
barnfamiljer. Det passar också bra att ta med fika och Pris: Vuxna: 20 kr
vila på någon av rastplatserna längs stigen
Ungdom 7-16 år och pensionärer 15 kr
och titta på utsikten.
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 11
KOOPERATIVET SOM SOCIALT SAMMANHANG
Solakoop är karlstadskooperativet som bedriver Bed and breakfastverksamhet, som är en del av franchisekedjan Le Mat. ASP Bladet fick en pratstund med Kristina Rundgren, sekreterare för Solakoop och mångårig anställd på arbetskooperativet. KAN DU BESKRIVA ER VERKSAMHET?
VAD HAR KOOPERATIVET BETYTT
HAR NI NÅGON HANDLEDARE FRÅN
– Det är ett Bed & breakfast där vi hyr ut
FÖR DIG?
OFFENTLIGHETEN?
rum för gäster. Mestadels har vi studenter.
– Jag har fått ett socialt sammanhang igen;
– Ja, vi har en person från kommunen. I
Vi har också lite sidoverksamheter i form
det är någon som saknar mig om jag inte
början hade vi två handledare, men nu har
av smörgåscatering för kommun och andra
kommer till jobbet. Folk ringer och frågar:
vi bara en. Tanken är väl att vi ska klara
ställen. I Bed & Breakfastarbetet ingår
”var är du, hur mår du?” när jag har varit
oss utan det, det är inget uttalat mål men
saker som städning, bäddning, att tvätta
sjuk. De har ringt i stort sett varje dag. Det
en strävan. Vi brukar exempelvis inte ta
och att baka bröd. Vi har bestämt att göra
har betytt jättemycket, hade jag inte haft
in någon extra vikarie då handledaren har
allt detta själva.
Solakoop hade jag inte haft något att gå till,
semester.
då vet jag inte vad som hade hänt. HUR KOM DU MED I VERKSAMHETEN?
VAD GÖR ER UNIKA?
– För rätt många år sedan hade jag pani-
HUR MÅNGA KOOPERATÖRER/
– Det jag har fått höra av många gäster är
kångest och vågade knappt gå ut och träffa
MEDLEMMAR HAR NI?
att det är rent, fräscht och känns hem-
– Idag är vi nio stycken, varav fem är
trevligt. Att det är som att vara hemma,
anställda av kooperativet, på halvtid. Det
där man kan gå och ta en kaffe och några
blir sex stycken från och med första januari
nybakta bullar. Vi har alla varit med om
nästa år.
hur det känns att inte bli bra bemött, så här
människor. Då fick jag börja på kommunal arbetsterapi för att träna på att träffa folk. Min handläggare där tipsade mig om Solakoop, som vid den tiden var ett café. Hon tyckte att ”det här kanske kan vara något
gör vi tvärtom istället.
för dig”. Därför kom jag hit för att jobba en sommar, sen blev jag kvar här.
12 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
Text & Foto: Robert Halvarsson
KOOPERATIVET ERBJUDER
TAK ÖVER HUVUDET
Kooperativet Solakoop är en viktig del för att uppfylla kommunens tak över huvudet-garanti. Kristina Rundgren är en av de som jobbar med denna fråga på kooperativet, hon berättar både om den positiva och utmanande delen av detta arbete för ASP bladet. – Det här arbetet har gjort mig ödmjuk och
är något som kommer ta mer tid att lösa.
såklart hur boendemarknaden ser ut vid
lärt mig att vara tacksam för det jag har, för
Då är alla rum redan fullbokade och då blir
just den tidpunkten, men det kan vara allt
det finns personer som inte har någonting
det kooperativets uppgift att ringa runt till
från några dagar till en mycket lång tid.
alls, berättar Kristina.
andra hotell och försöka fixa rum, något
– Den som bott hos oss som lägst var här
som oftast inte är så enkelt.
nästan i ett år. Jag önskar att man hade
När det som kallas för IFA (Integration,
någon bättre lösning på detta, för det kan
Försörjning och Arbete), en avdelning i
– Det vi märkt ibland är att de boende har
ju inte vara så kul att bo i ett litet rum på
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen,
svårt att förstå att det inte bara är de som
ett Bed & breakfeast en sådan lång period,
inte kan lösa boendesituationen för Karl-
bor där. De kan dra hem kompisar, äta upp
säger Kristina.
stads hemlösa på annat sätt, så kontaktar
all mat och har svårt att ta hänsyn för de
dem ofta Solakoop och bokar upp några av
andra gästarna, de ser detta som sitt hem
Kristina har under flera års tid följt hemlö-
deras rum.
och där tror de att de får göra vad dem vill,
sa, genom sitt kooperativ. Hon tror att en
berättar hon.
lösning på hemlösheten vore om det fanns
Uppgörelsen är att man tar emot max 3
mer billiga boenden, för de som inte har så
personer åt gången och personerna får
– Jag önskar att IFA kunde ha lite bättre
bra ekonomi. En situation där det blir färre
inte ha ett pågående missbruk av något
framförhållning. Om vi inte hittar något
och färre hyresrätter, tror hon inte är bra.
slag. Vilken typ av människor det handlar
annat boende så får de ofta bo hos vänner
Själv lever hon tryggt i en bostad med sin
om varierar, men Kristina berättar att det
eller anhöriga. Men vissa av dessa personer
familj, och känner starkt för de som kom-
ofta handlar om unga personer i 20-25
har ingenstans att ta vägen och då får vi
mer till henne för boende och stöd.
årsåldern.
skicka ut stackarna på gatan igen, säger Kristina.
IBLAND ÄR DET FULLBOKAT
Text: Joanna Halvardsson Foto: Per Rhönnstad
Det händer att kommunen hör av sig med
NÅGRA DAGAR TILL ETT ÅR
kort varsel och bokar upp rum för bara
Hur länge man bor kvar på Solakoop
några dagar, men ofta inser man att detta
varierar från person till person och beror
Text: Christer Adrian Källa: Metro
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 13
REPORTAGE
ETT SOCIALT
EVIGHETSARBETE
Text: Liselotte Frejdig Foto: Stefan Ek
Stadsmissionen arbetar i första hand med de utslagna och arbetslösa. De erbjuder lagad mat två dagar i veckan. Övriga dagar har de smörgåsar. De delar även ut kläder till de som behöver. Det finns även möjlighet att duscha. ASP Bladets utsände reporter fick en
kanske kommer att ske i andra former.
pratstund med Pia-Marianne Nyåker på
ÄR DE DÅ PÅVERKADE AV ALKOHOL ELLER DROGER?
Stadsmissionen, som är medarbetare i
VAD TYCKER DU ATT ARBETET HÄR HAR
organisationen.
– Nej, de är störande och behöver inte vara
GETT DIG PERSONLIGEN?
påverkade.
– Det har gett mycket, jag har fått en anHUR LÄNGE HAR DU ARBETAT HÄR?
nan syn på livet, ödmjukhet inför andra
– Nu, sista mars, blir det tolv år.
SÄGER NI BARA TILL ATT DE FÅR GÅ
människor, tacksamhet över det jag har.
EFTERSOM DE INTE ÄR ÖNSKVÄRDA?
VAD HAR DU JOBBAT MED TIDIGARE? VARFÖR BÖRJADE DU ARBETA HÄR?
– Först talar vi med personen och om de
– Jag har jobbat som biträde på servicehus
– Jag kom in på ett bananskal, jag hade
lugnar ner sig är de välkomna. Vägrar de ta
och varit lokalvårdare på dagis.
reson, får de gå. Om de inte går frivilligt,
kontakt med Arbetsförmedlingen, fick komma på intervju en fredag och började jobba på måndagen. HUR TYCKER DU ATT STADSMISSIONEN HAR FÖRÄNDRAT SIG UNDER DE
ringer vi polisen, men det händer väldigt HÄNDER DET ATT BESÖKARNA BRÅKAR
sällan.
MED PERSONALEN ELLER ANDRA
HAR NI MYCKET KONTAKT MED
BESÖKARE?
POLISEN ÖVERLAG?
– Det händer nästan aldrig att de bråkar
– Nej, det är oftast lugnt här, så vi har
med oss och det är sällan de bråkar med
inget behov av det.
HÄR ÅREN?
varandra. Det är snarare så att de har ett
– Jag har fått mer erfarenhet, andra kol-
högljutt meningsutbyte.
legor, fler kunder. Men det är också mer arbete, lönen har också ökat några procent. VAD TROR DU OM FRAMTIDEN? – Det är ett evighetsarbete, även om det
TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT SVARA PÅ MINA FRÅGOR
FÖREKOMMER DET ATT NI AVVISAR
– Tack själv.
BESÖKARE? – Ja, det händer, fast inte speciellt ofta.
FAKTA OM STADSMISSIONEN Stadsmissionen finns på fler orter än i Karlstad. Bland annat bedrivs verksamhet i Stockholm, Kalmar, Göteborg och Uppsala. Gemensamt för samtliga stadsmissioner är att man driver social verksamhet baserad på kristen grund, en form av praktisk ”social mission”. I Karlstad är även Stadsmissionen inblandade som delpart i second-handbutiken Gengåvan.
14 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 15
REPORTAGE REPORTAGE
STOREBROR
HOTAS AV
LILLEBROR
I en debattartikel på Dagens Samhälles hemsida 15 februari, skriver Lars Pettersson, generalsekreterare i riksföreningen för vård utan vinstsyfte; Famna, kring hur företag utan vinstsyfte kan utveckla välfärden. Hans tes är att ”lillebror”, idéburna verk-
ska öka. Bland annat vill man instifta en
Detta ska ses i ljuset av en bredare
samheter och företag – som föräldrakoo-
ny bolagsform, kallas samhällsbolag, med
diskussion, som inte bara handlar om anta-
perativ, stiftelser, sociala arbetskooperativ
fokus på allmännytta och begränsat vinst-
let aktörer i välfärden, utan även huruvida
och non-profitföretag bör få större chans
uttag som vägledande principer.
man anser att det finns ett egenvärde i
att genomföra välfärdstjänster. Större
– Den nya huvudprincipen med ”sam-
företag och föreningar med social profil,
företag genom arbetsgivarorganisationen
hällsbolag” samt krav på högre beman-
och att dessa skulle erbjuda lokalsamhället
Almega, vänder sig dock emot att kom-
ning är krav som kan få effekt och bidra
ett mervärde som multinationella koncer-
muner och landsting styr upphandlingar
till att riskkapitalister lämnar välfärdens
ner inte kan erbjuda.
mot icke-vinstdrivande, sociala företag.
område, säger fem förbundsordföranden i
Almegas näringspolitiske chef går så långt
ett gemensamt uttalande kopplat till LO:s
MARKNADSLÖSNINGAR I VÄLFÄRDEN
som att säga att kommuners gynnande av
förslag.
Politik som förts på området för att öppna
småskaliga företag med social profil ligger i
I dagsläget innehar sociala företag och
upp för företagande inom välfärdsområdet,
strid med EU-rätten.
föreningar en mindre del av välfärds-
har enligt den nuvarande samt tidigare
marknaden. Mest beror detta, enligt Lars
regeringar haft som syfte att öka en
Denna kritik riktas delvis näringslivspo-
Pettersson från Famna, på att regelverket
samhällelig mångfald. Till sin hjälp har
litiskt, med udden mot socialdemokra-
till stor del gynnar stora vinstorienterade
lagstiftarna bland annat infört LOV (Lagen
terna, som tydligare vill öppna upp för
företag.
om valfrihet), vilket har som syfte att öka
möjligheter för kommuner att rikta sina
mångfalden inom välfärdsnäringarna, till
upphandlingar mot ideella aktörer. Almega
”Om Almega fortsatt bortser från att
stor del anser lagstiftarna att utförings-
representerar på sätt och vis näringslivets
idéburna organisationer. Vinstdrivande
kvalité ökas av konkurrensneutrala för-
”storebror”, och de stora aktiebolagens
företag och offentliga förvaltningar verkar
hållanden och marknadsliknande lösningar.
möjlighet att fortsätta arbeta inom väl-
med olika ägaruppdrag – och dessutom
färdsområdet.
påverkas av spelregler och ekonomiska villkor - gör de sig till hinder för civilsamhäl-
I sammanhanget har även fackföreningarna
lets stora potential att utveckla välfärden.
gett sig in i matchen om hur välfärden ska
Det vore beklagligt”, skriver Lars
organiseras. Landsorganisationen (LO) har
Pettersson i sin debattartikel.
drivit frågan om begränsad vinst i välfärdssektorn, juni 2012 konstaterade man att man hoppas att riskkapitalbolagens roll ska minskas i välfärden, och att sociala företag
16 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
”De flesta inser också instinktivt att det är skillnad mellan en riskkapitalägd vinstdrivande vårdkoncern och en idéburen lokal och social verksamhet. ” Med facit i hand har man i välfärden sett
tillgång till konsulter och upphandlingsex-
vis skolväsendet och sjukvården. Detta kan
en stark ökning av företag, dock är de
perter, som skräddarsyr deras upphand-
förväntas bli en av de stora valfrågorna
flesta vinstdrivande företag, även om en
lingsanbud. Föräldrakooperativet kanske
inför valet riksdagsvalet 2014. Vinster i
mindre del täcks av non-profit-organisatio-
har en medlem som är hygglig på svenska
välfärden delar i dagsläget det svenska
ner, stiftelser och liknande lösningar. Ett
språket, skillnaden dem emellan kan inte
politiska landskapet itu.
scenario har blivit verklighet; storebror har
vara större.
idag dominans över den marknadsmässiga skolgården.
Alla stora riksdagspartier är idag mer eller mindre ense om att det behövs företag
De flesta inser också instinktivt att det är
utan vinstsyfte för att utveckla den
skillnad mellan en riskkapitalägd vinstdri-
gemensamma välfärden. Dock är man
vande vårdkoncern och en idéburen lokal
oense vilken roll vinster ska spela i väl-
och social verksamhet. Svårigheterna att
färden, och huruvida man vill att det
konkurrera på liknande villkor i dagsläget
sociala företagandet ska växa på
är det flera som poängterar. Delvis utifrån
bekostnad av den roll som stora
perspektivet att det på stora bolag har
koncerner har fått inom exempel-
Text: Liselotte Frejdig och Robert Halvarsson Illustration: Martin Bäckstöm-Ledin
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 17
REPORTAGE
PSYKISK OHÄLSA BLAND
UNGA HBT-PERSONER Regeringen gav i dec -08 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av unga hbt-personers hälsotillstånd. Till detta anslogs 440 000 kronor. Rapporten blev klar i feb -10 och är ett
arbetsförmedling. Den främsta orsaken
Jag utgår från mig själv och har delat in
samarbete mellan bland andra Statens
är att de känner sig diskriminerade av
min story i tre olika delar.
Folkhälsoinstitut, RFSL Ungdom, och
myndigheterna. Tillhörighet. Jag är uppvuxen som pastors-
Sveriges Förenade HBTQ-studenter. Osynliggörande, diskriminering, mobbing
– Samtidigt är det centralt att påpeka att
son och är bokstavligt talat uppfostrad i
och våld; dessa är de fyra största orsakerna
de allra flesta mår bra. Att ha en sexuell
kyrkan. Som barn och tonåring storm-
till psykisk ohälsa bland unga hbt-personer.
läggning eller könsidentitet som avviker
trivdes jag i kyrkan och hade svårt att se
19 procent av 16–25-åringar i denna grupp
från heteronormen är inte en riskfaktor i
något annat sätt att leva mitt liv. Kyrkan
har utsatts för våld av anhöriga. Det är
sig. Det är omgivningens brist på acceptans
var den plats jag hängde i all min fritid och
dubbelt så mycket som de som inte tillhör
och otryggheten i samhället som leder
jag gjorde allt för att känna en tillhörig-
denna grupp ungdomar. Så många som
till ohälsa. Detta säger Per Nilsson, som
het med de andra ungdomarna i kyrkan.
25 procent av de unga, 16–29-åringar,
är Ungdomsstyrelsens generaldirektör,
Samtidigt som jag trivdes i min roll som
hbt-kvinnorna säger att de försökt begå
för Riksorganisationen för kvinnojourer
pingstvän och frikyrklig brottades jag med
självmord. Motsvarande siffra för övriga
(ROKS).
tankar om vem jag var, hur det kunde vara
unga kvinnor är 8 procent.
så att jag tände på killar och hur jag, som Ungdomsstyrelsen kräver i rapporten att
trodde på Jesus inte skulle vara accepterad
Andreas Jonsson, som föreläser om
informationskampanjer sätts i gång i
om jag berättade vem jag egentligen var.
psykisk ohälsa bland unga hbt-personer
skolorna, att kompetensen bland myndig-
uppger:
heter höjs och att det skapas fler mötes-
Självkänsla. Under hela min uppväxt blev
platser för ungdomarna.
jag utsatt för både fysisk och psykisk
”Under den senaste tiden har dock fler fall
mobbing. Jag blev slagen och förnedrad
av självmord på grund av psykisk ohälsa i
Jag frågar Andreas Jonsson hur han arbetar
över hur jag såg ut, vad jag hade på mig
samband med mobbing av sexuell läggning
med dessa frågor. Han berättar om vikten
och hur jag betedde mig. Min självkänsla
blivit uppmärksammade i media. Att
för dessa människor av bland annat
var stundtals så låg att jag såg självmord
komma ut som bi/gay eller transsexuell är
tillhörighet, självkänsla och trygghet:
som ett alternativ för att få slut på allt. Mitt
för många en både tuff och svår process.
i allt detta var jag den mest osäkra av alla.
Att dessutom bli mobbad, kanske till och
”Sedan i mars 2012 föreläser jag runt om i
Jag visste inte vem jag var eller om jag ens
med hotad på grund av sin sexuella lägg-
Sverige om mobbning, självkänsla och
kunde vara den som jag innerst inne ville
ning påverkar givetvis.”
attityd genom projektet ’Superman’. Det
vara.
En stor andel av hbt-ungdomarna uppger
jag pratar om är vikten att våga vara sig
att de har lågt förtroende för myndigheter
själv fullt ut, oavsett sexuell läggning, reli-
som polis, skola, sjukvård, socialtjänst och
giös tillhörighet eller sociala beteenden.
18 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
FAKTA HBT står för Homo- och Bisexuella, samt Transpersoner. RFSL står för Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigade. Begreppet heteronorm används för att beskriva den samhälleliga antagande att alla är heterosexuella, och att annan sexuell läggning eller identiteter är ”onormala”.
Trygghet. Under alla år av mobbing, för-
ligen vågar någon prata om dessa ämnen’.
Detta arbete har gjort att Elevhälsan vid
virring och stunder av förtvivlan lärde jag
” Utöver stödet som bland annat positiva
Karlstad-Hammarös gymnasieskolor blivit
mig tillslut att hitta tryggheten. Tryggheten
förebilder ger, på en övergripande nivå –
hbt-certifierat av RFSL Värmland och 2
i att vara älskad för den jag är. Tryggheten
arbetar man även med frågan lokalt.”
maj i år kommer Elevhälsan genomföra
i att tillslut våga berätta om den resa jag
ett seminarium tillsammans med RFSL
gjort, vem jag är och hur jag klarat mig
Gymnasieskolorna i Karlstad-Hammarö
Värmland.
genom elden.
har tillsammans med Elevhälsan arbetat fram en Likabehandlingsplan. Denna
Jag arbetar dagligen med syftet att få fler
utformas för varje läsår, hänsyn tas till hur
våga prata. Mitt mål, min dröm och min
senaste läsåret har varit. I denna står att all
förväntan är att ge ett ljus i tunneln för den
diskriminering, hot, våld och kränkningar
tjej, kille, man eller kvinna som befinner sig
av både lärare och elever inte tolereras.
där just nu. Jag har under mina föreläsning-
Ansvaret är främst hos rektorn, men även
ar, debatter och genom mina texter fått
lärare, mentorer och elever har ett ansvar
enormt mycket gensvar. Människor från
att anmäla om de ser eller hör något.
hela Sverige hör av sig till mig och de flesta
Efter en anmälan gör rektorn en utredning.
uttrycker sig med en tacksamhet att ’änt-
Text: Liselotte Frejdig Bild: Per Rhönnstad Källorhänvising: Samtal med Andreas Jonsson Hemsidor: Uppsala Universitet Karlstads kommun Regeringskansliet ROKS, Kvinnojourerna i Sverige RFSL Ungdom
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 19
REPORTAGE
HSP - ÄR DET NÅGOT DU LIDER AV?
Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Maria Lundby Bohlin
De flesta minns säkert sagan om prinsessan på ärten. Det var hon som låg på 20 madrasser och 20 ejderdunsbolster. Ändå sov hon dåligt, eftersom en ärta kändes genom all stoppning och hon hade blåmärken över hela kroppen. Detta sades vara tecknet på att hon var en äkta prinsessa. En vanlig människa skulle inte känna denna ärta. Men, är det verkligen så? Denna liknelse inleder Svenska Dagbladets
år innan jag gick på disco igen. Min syster
viss ökad risk att drabbas av depression
(SvD) artikelserie på ’I Dag’ - sidan om
däremot sprang väldigt ofta på disco när
och/eller ångest jämfört med personer
HSP, Highly Sensitive Person, som publi-
hon var i tonåren.
som inte är HSP. Samtidigt har de en för-
cerades våren 2012. HSP blir ungerfärgligt översatt till svenska, extra högkänslig person. Jag tycker att artikeln Svenska Dagbladet speglar HSP (se faktaruta) på ett väldigt bra sätt, eftersom många HSP:are betraktas som ”överkänsliga” eller att de ”överreagerar” och det är många som har svårt att acceptera eller till och med att tolerera det. Det kan till exempel vara en känslighet för plötsliga, höga ljud, ett tvättmärke som skaver, ”rädsla” eller upplevd oro för personers tonfall, en känsla i luften att något är fel/galet, etcetera. Många blandar ihop detta med blyghet och/eller att en HSP skulle vara introvert. Tvärtom är många med HSP väldigt extroverta. Många orkidébarn (se faktaruta) kan till exempel stå och titta på när andra barn leker, eller gömma sig när det är dags för musiklekar eftersom ljudet är för högt. Jag var i Rumänien när jag var sju år och vid ett tillfälle skulle vi gå på ”barndisco”. Men musiken var så hög att jag avskräcktes från att gå på disco i många år. Det tog 28
måga att se det stora i det lilla, enligt den ETT NYTT FORSKNINGSOMRÅDE Begreppet HSP, Highly Sensitive Person infördes i mitten av 1990-talet av Elaine Aron, som själv är HSP och forskar vid New State University of New York. Det bör främst ses som ett personlighetsdrag, precis som att vissa personer med motsatt karaktärsdrag berörs väldigt lite av utomstående faktorer. Dessa personer betraktas
inledande artikeln i SvD. Den som blir glad över lite, har mycket att vara glad över. De har varken bättre syn, hörsel eller luktsinne än andra. I stället har de en lägre tröskel att ta in sinnesintryck, samtidigt som hjärnan bearbetar informationen på ett djupare sätt. Aron jämför det med en maskin som sorterar frukt efter storlek och
istället ha hög ”gåsfaktor”.
vikt. De flesta människor använder kanske
Enligt Aron tros ungefär en av fem perso-
betydligt fler.
fem fack, medan en HSP kanske använder
ner vara en HSP. Hon beskriver det som att man har en så låg tröskel för sinnesin-
ÖKAD KÄNSLIGHET GER TUNNARE HUD
tryck att det påverkar hela livet. Känslig-
De flesta låter en ”dum” eller ”elak”
heten kan vara både en sårbarhet och en
kommentar gå in i ett öra och ut genom
gåva. Till exempel kan en mindre
det andra, men hos en HSP fastnar den på
tillrättavisning, att någon oförberett stöter
halva vägen och ältas fram och tillbaka, i
till dig eller ett obekvämt klädesplagg på-
bland bara någon dag, i bland ännu längre.
verka en person med HSP på ett väsentligt
Jag minns själv när jag var tio år och gick i
annorlunda sätt än ”medelsvensson”. Å
fyran. Jag hade varit i lärarrummet och gick
andra sidan kan en blommande buske eller
ut genom fel dörr. På något sätt hamnade
ett barn som fått en ny leksak ge känslor
jag framför skåpet med upphittade saker,
som fördjupar lyckan på ett likartat sätt.
då kom min fröken och sa argt:
Arons forskning visar att en HSP löper en
– Här får inga elever vara!
FORSÄTTNING SIDA 22
20 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
HSP – Higly Sensensitive Person (på Svenska ungefär Högkänslig Person) Maskrosbarn – De barn som trots vissa, sämre förutsättningar, det ändå går bra för i livet. Orkidébarn – De barn som behöver extra omvårdnad, för att blomma ut och utvecklas. Annars riskerar de att vissna.
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 21
Det tog flera år innan det rann av mig och
tens sammanlagda chans att överleva över
eller introverta men kan lika gärna vara
jag fylls fortfarande av olust vid minnet.
tid.” säger Ellis och Boyce för SvD.
mycket extroverta. Många kända skåde-
Ändå är det fyrtio år sedan!
spelare går ofta under benämningen HSP, – För att en grupp ska bli så framgångsrik
de har lätt för att leva sig in i olika känslor
MASKROSBARN OCH ORKIDÉBARN
som möjligt i en tuff miljö behövs olika
och applicera dem i rolltolkningar
Många har hört talas om ”maskrosbarn”,
personlighetstyper, menar Cecilia Åslund
Fysiskt, HSP:s kan ha låg tolerans för
vilka är de som blomstrar, trots dåliga för-
vid Centrum för klinisk forskning i
starka dofter, starkt ljus eller ljud. De
utsättningar. Nu har ordet ”orkidébarns-
Västerås också hon för SvD.
tenderar att ha stor kroppsmedvetenhet
hypotesen” myntats av de amerikanska
Åslund säger vidare att en grupp behöver
och vet instinktivt när de befinner sig i en
forskarna Bruce Ellis och Thomas Boyce
både maskros- och orkidébarn. Skulle
miljö som inte är bra för dem
vid University of Arizona.
gruppen inte ha någon som vågade sig ut
Socialt, introverta HSP känner sig ofta
och jaga, skulle de snart gå under av svält.
missanpassade. De njuter av sitt eget
– Orkidébarnen är de som lätt vissnar om
Samtidigt, om inte någon reagerade för
sällskap och är bekväma med att spendera
de inte får speciell omvårdnad. Men växer
prasslet i busken och varnade de övriga
tiden på egen hand. Både extroverta och
de upp under trygga förhållanden kan de
personerna, kanske ett rovdjur skulle få sig
introverta behöver återhämtning efter att
i stället må bättre och utvecklas mer än
ett riktigt kalas.
ha umgåtts socialt.
många andra individer, säger Ellis i en
Även om det än så länge är en hypotes
Att leva med känslig personlighet är inte
artikel för SvD.
angående orkidébarn, stöds den av allt fler
speciellt svårt, däremot är det frustrerande
studier från andra områden.
att gå omkring med en gnagande känsla
Denna forskare hänvisar sina rön till de
Slutligen vill jag citera min vän Anneli
av att inte vara som andra. Speciell hänsyn
senaste decenniernas forskning inom
Fromell, som även hon är HSP. I sin blogg
ska tas till barn som är känsliga, att säga till
evolutionär utvecklingsbiologi. Boyce
skriver hon om hur det är att leva med
ett barn att sluta vara känslig är förödande.
Ellis säger också att det har visat sig att det
HSP:
Det man är till sin natur kan man inte sluta vara, och i ett barns värld är det förenat
inom de flesta arter sällan utvecklats bara en vinnande överlevnadsstrategi utan flera
”För att lättare förstå följer här tre karak-
parallella.
täristiska egenskaper som kännetecknar en
med smärta att inte bli förstådd.”
känslig personlighet: – Att ha både maskrosor och orkidéer i
Känslomässigt, känsliga personligheter
den mänskliga rabatten ökar helt enkelt ar-
uppfattas ofta som tillbakadragna, blyga
KÄLLOR:
HEMSIDOR:
E-POST:
Svenska Dagbladets artikelserie om hög-
Elaine Aron www.hsperson.com
karlstad@hspforeningen.se
känsliga personer, våren 2012
SFH (Sveriges Förening för Högkänsliga)
Anneli Fromells blogg
http://www.hspforeningen.se/
22 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
NYHET
LIVBOJ FÖR SJÄLEN Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Jönköpings nytt rapporterar den 28:e januari att Jönköpings och Stockholms län har startat ett pilotprojekt, som har som syfte att utbilda frivilliga i psykisk livräddning. Psykisk livräddning ska bli en allmänkun-
situation kan hanteras, förklarar Hadlaczky,
Till detta ska även 400 anställda inom
skap som kan användas i mötet med
till Jönköpingsnytt.
Stockholms räddningstjänst gå utbild-
människor med problem, skriver Jönkö-
ningen. I Jönköpings län deltar 600
pingsnytt. Projektet är initierat av reger-
Ytterligare information om projektet finns
personer i kursen.
ingen och ska genomföras av Karolinska
i tidningen Läkemedelsvärlden. Där skrivs
institutet och målet är att 2 000 personer
det att, uppkomsten av pilotprojektet har
Läkemedelsvärlden förklarar att projektet
ska utbildas under 2013.
sin grund i att många människor har gått
riktar sig först och främst till de som
– Utbildningen är väldigt basal, säger
kurser i fysikisk livräddning, men få
arbetar med ungdomar. Skolan, idrotts-
forskaren Gergö Hadlaczky till Svenska
personer har kunskap om hur psykisk
klubbar eller fritidsgårdar är tre exempel
Dagbladet
ohälsa ska hanteras och bemötas.
på områden som prioriteras. Utbildningen
– Det är enkla råd som är lätta att koma
Utbildningen ska först prövas i Stockholms
igång med och som ska hjälpa till att identi-
län och Jönköpings län. Tjugo instruktörer
fiera olika psykiska tillstånd och hur en
ska i Stockolms län utbilda 1000 personer.
kommer att kallas Första hjälpen till psykisk hälsa. Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 23
REPORTAGE
EN AVHANDLING OM ATT KÄNNA SIG NORMAL
Doktorsavhandlingen ”Från slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande”, lades den 14 december fram för offentlig granskning vid en så kallad disputation. Platsen för granskningen var Karlstads universitet och den som disputerade var Marit Grönberg Eskel. VAD ÄR EN DISPUTATION?
möjlighet för allmänheten att göra det-
det är väldigt stora individuella skillna-
Det är ett tillfälle då en avhandling läggs
samma. Efter att opponenten och
der hos de personer jag intervjuat, vilket
fram för offentlig granskning. Vid disputa-
allmänheten har fått svar utav doktor-
borde påverka vilket stöd kommuner och
tionen får doktoranden försvara sitt arbete.
anden, sammanträder betygsnämnden som
landsting ger.
Närvarande vid granskningen är, förutom
sedan meddelar sitt utslag i form av
avhandlingens författare, en betygsnämnd
underkänt eller godkänt.
och en opponent samt allmänheten. Marit Grönberg Eskels avhandling fick Tillvägagångssättet är att opponenten, som
godkänt av betygsnämnden och hon kunde
i det här fallet var en kvinna verksam vid
därmed titulera sig ”doktor”. ASP Bladet
Göteborgs universitet, först ställer sina
ställde några frågor till Marit i samband
granskande frågor och därefter finns
med hennes disputation:
HUR GICK DU TILLVÄGA? – Jag har läst offentliga dokument för att få reda på hur psykisk funktionsnedsättning beskrivs och så har jag intervjuat personer som har en psykisk funktionsnedsättning. HUR LÄNGE HÖLL DIN FORSKNING PÅ? – Jag höll på i sju år.
DIN AVHANDLING, VAD HANDLAR DEN OM? – Min avhandling handlar om hur personer med psykiska funktionsnedsättningar kan känna sig vanliga och som alla andra, när de så ofta beskrivs som om de inte vore det, både historiskt och idag. VAD KOM DU FRAM TILL? – Jag kom fram till att de personer jag pratat med gör på olika vis för att känna sig vanliga. De möter ofta en bild som beskriver dem som annorlunda inte minst i vård- och stödsystemet. När de inte känner igen sig i bilden förhåller de sig på olika sätt för att undvika negativa konsekvenser. Marit Grönberg Eskel
Jag har kallat de olika förhållningssätten för anpassning, expert och distans. En annan sak jag tycker är viktigt som jag såg är att
24 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
INFÖR FRAMTIDEN, KOMMER DU FORTSÄTTA MED FORSKNING? – Ja, det tror jag, men inte just nu. Jag skulle gärna vilja forska ihop med andra någon gång. Det tror jag skulle vara roligt och lärorikt. Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad
KORTA FAKTA OM EXAMENSSYSTEMET Man kan ta examen på tre olika nivåer;
Yrkesexamina på grundnivå: I många fall
närlig masterexamen (120 högskolepoäng
grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
måste du ha gått en viss utbildning för att
inklusive ett examensarbete på minst 30
få legitimation eller behörighet att arbeta
högskolepoäng).
På grundnivå och avancerad nivå finns
inom vissa yrken. Examina för sådana
tre examensformer; generell examen,
yrken kallas yrkesexamina.
konstnärlig examen och yrkesexamen. På
Yrkesexamina på avancerad nivå: Även på avancerad nivå finns det examina som
forskarnivå är examensformerna generell
AVANCERAD NIVÅ
leder till ett visst yrke, exempelvis civil-
examen och konstnärlig examen.
För att få möjlighet att studera till en
ekonom och läkare.
examen på avancerad nivå måste du först Läser du ett år på heltid, så motsvarar det
ha avlagt en kandidatexamen, konstnärlig
FORSKARNIVÅ
60 högskolepoäng.
kandidatexamen eller yrkesexamen på
På denna nivå finns det bara generella och
grundnivå.
konstnärliga examina.
Generella examina på grundnivå: Högsko-
Generella examina på avancerad nivå:
Generella examina på forskarnivå:
leexamen (120 högskolepoäng inklusive ett
Magisterexamen (60 högskolepoäng varav
Licentiatexamen (120 högskolepoäng varav
examensarbete) och Kandidatexamen (180
minst 30 poäng ska vara inom ett huvud-
en vetenskaplig uppsats på minst 60 poäng)
högskolepoäng varav minst 90 poäng ska
område och ett examensarbete på minst 15
och Doktorsexamen (240 högskolepoäng
vara inom ett huvudområde och ett exa-
högskolepoäng) och Masterexamen (120
varav en vetenskaplig avhandling på minst
mensarbete på minst 15 högskolepoäng).
högskolepoäng varav minst 60 poäng ska
120 poäng).
GRUNDNIVÅ
vara inom ett huvudområde och ett Konstnärliga examina på grundnivå:
examensarbete på minst 30 högskole-
Konstnärliga examina på forskarnivå:
Konstnärlig högskoleexamen (120 hög-
poäng).
Konstnärlig licentiatexamen (120 högskole-
skolepoäng inklusive ett examensarbete)
poäng varav ett konstnärligt forsknings-
och Konstnärlig kandidatexamen (180
Konstnärliga examina på avancerad nivå:
projekt på minst 60 poäng) och Konst-
högskolepoäng inklusive ett examensarbete
Konstnärlig magisterexamen (60 hög-
närlig doktorsexamen (240 högskolepoäng
på minst 15 högskolepoäng)
skolepoäng inklusive ett examensarbete
varav en doktorsavhandling på minst
på minst 15 högskolepoäng) och Konst-
120 poäng). Källa: studera.nu
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 25
NYA EKONOMISKA RAMAR FÖR NYHETER
SOCIALFÖRVALTNINGEN Att ta del av de nya ekonomiska ramarna kring Arbetsmarknads- och socialförvaltningen är en dramatisk läsning. Flera besparingar är fastslagna, bland annat ska tolv tjänster bort. ASP Bladet guidar läsaren till förvaltningens nya läge. Utöver minskningen av antalet tjänster,
Läget är dock inte lika ljust när det gäller
behörig för ekonomiskt stöd vid sjukdom
trimmas även ramarna för försörjningsstöd
just försörjningsstödet för 2012. Stödet
eller ohälsa.
och lägre budget för förvaltningen som
släpade med ett underskott under förgå-
helhet. Detta får konsekvenser som kan
ende år. Frågan är om det inte är budget-
Arbetsmarknads- och socialförvaltningens
vara svåra att överblicka, vid första anblick.
ramarna som är lågt satta, detta menar
budget sänks under 2013. Denna sänkning
Därför tog ASP Bladet kontakt med Kristin
Kristin Johansson är en bidragande faktor
går från drygt 395 miljoner för 2012 till 391
Johansson, ekonomiskchef på Arbets-
till just denna budgetposts problem. Dess-
miljoner kronor 2013.
marknads- och socialförvaltningen, för att
utom har förvaltningen gjort en prognos
fråga henne hur man bäst ska förstå det nya
att det riskerar bli ett underskott under
INGA VARSEL
läge som förvaltningen står inför.
verksamhetsåret på 35 miljoner kronor.
Till följd av sänkningen av de lägre
Hon avdramatiserar till viss del de föränd-
– Detta beror på att man har en tilldelad
marknads- och socialnämnden beslutat
ringar som har genomförts eller kommer att
ram som alldelens för låg. Jag tror att både
om ytterligare nedskärningar med 8,5
ske. Framförallt står de inför ett bättre läge
politiker och tjänstemän är medvetna om
miljoner kronor 2013. Försörjningsstödet
i år, än föregående, förvaltningens generella
att vi har det svårt att klara den ram som vi
har en ram på cirka 66,7 miljoner kronor
ekonomiska läge efter de svåra åren 2008
är tilldelade, säger Johansson.
för 2013. Detta är en sänkning på ca 10,3
anslagen man har mottagit, så har Arbets-
och 2009 har även läsare av ASP Bladet tidigare kunnat få ta del av i tidningen.
miljoner kronor från 2012 då försörjningsEn bidragande orsak varför försörjnings-
stödet hade en ram på cirka ca 77 miljoner
stödets kostnader har ökat, är att kommu-
kronor.
– Vi har ett mycket bättre läge i år. Det här
nerna i dagsläget tar kostnader som tidigare
sista året har alla de besparingar vi har
har varit knutna till Försäkringskassan.
– Det är ingen som blir varslad, utan vi
beslutat ger full effekt. Vi har lyckats få
Detta i sin tur beror på att den statliga
löser detta genom att man som anställd
ihop ett överskott 2012 i verksamheten,
myndigheten har infört hårdare regler,
får andra arbetsuppgifter istället, säger
berättar Johansson.
som man tillämpar i synen på vem som är
Johansson.
NYA SATSNINGAR Det är inte alla verksamheter som får mindre ekonomiska
Får man behålla det överskott förvalt-
medel. En del satsningar görs samtidigt, där budgetar i praktiken ökar. Kom-
ningen har genererat finns det dock hopp
munfullmäktige har beviljat extra anslag för vissa projekt inom Arbetsmarknads-
om att kunna behålla några tjänster.
och socialförvaltningen. De projekt som får ökade anslag är: •
Kommunens ”Tak över huvudet”-garanti stärks samt även andra bostadssociala verksamheter, genom en ökning med 10 miljoner kronor.
•
Arbete mot hemlöshet får 3 miljoner i extra anslag.
•
Jobbskapande åtgärder och försörjningsstöd ökar med 9 miljoner.
26 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
Text: Johan Holst och Robert Halvarsson Foto: Henrik Sjöberg
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 27
MÅNADENS TIPS 22 november 1963, dagen då John F. Kennedy sköts till döds i Dallas, har för evigt präntas in i det amerikanska medvetandet. Men tänk om historien kunde ändras. Detta är grundtanken i Kings roman.
med hjälp av en bekant upptäckt en spricka
han till 1958. Jakes uppdrag i det förflutna är
att hindra mordet på John F. Kennedy. Det är lättare än sagt än gjort, men vad har hänt med verkligheten när han återvänder till sin verklighet år 2011? Det han gör i det förflutna påverkar 2011 som ringar på vattnet. 11/22/63 är en av de mest intressanta,
DALLAS
i tiden. När han kliver in i sprickan förflyttas
TEXT: HENRIK SJÖBERG STEPHEN KING
Maine på USA:s östkust, har av en slump
BOK
Jake, bokens huvudperson bor i en stad i
intrikata och dramatiska berättelser han har skrivit. Det är inte skräck, som han är mest känd för, men det är mycket spännande ändå, och väldigt känsligt och mänskligt skrivet, bäst illustrerad av Jakes minst sagt komplicerade kärlekshistoria med Sadie.
Mammas pojkar är Ulf Malmros nya biofilm. Malmros filmhistorier
av den svenska småstaden, med dess för- och nackdelar. Värmlandsbördiga Björn Starrin och Johan Östling spelar tvillingbröderna Oden och Tor. Grundpremissen är att de säger upp sig, för att de inte vill sitta i kassan i butiken de jobbar i. I processen förlorar de sin bostad och måste därför flytta hem till sin mamma, utmärkt gestaltad av Lotta Telje. Utifrån detta sker den en mängd komiska förvecklingar. En annan värmlandsbekant är Mia Skäringer som spelar tvillingarnas kärleksintresse. Filmen har sina poänger, det gäller att vara den man är, men det som saknas är de riktiga stora skratten. Ulf Malmros tidigare filmer känns mer spetsiga och rakt på, men Mammas pojkar duger i väntan på nästa filmskapelse av Malmros.
28 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
TEXT: HENRIK SJÖBERG
inget undantag, utan den förstärker Ulf Malmros som en bra skildrare
MAMMAS POJKAR
småstadsidyller på den värmländska landsbygden. Mammas pojkar är
FILM
spinner sig kring relationer mellan udda figurer, ofta boendes i
Av: Martin Bäckström-Ledin
Av: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 29
PÅ JOBBET
Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad
På jobbet har träffat Torbjörn Tetzlaff, Karlstads kommuns alkoholinspektör. Han berättar om sitt arbetes utmaningar och sina tankar kring arbetsuppgifter och motivation. VAD HAR DU FÖR BAKGRUND?
fyller de i ett protokoll som bland annat
utbildningar varje år och det finns krav i
– Jag har jobbat inom det mesta när
bedömer berusningsnivå. Det innebär att
lagen på kunskap kring dessa frågor. När
det gäller socialförvaltningen förutom
vi har tillsyn nästan varje helg under hela
det gäller krogarnas öppettider är 01:00 den
familjerätt. Jag är utbildad handledare i
året. Vi får sedan protokollen men vi kan
lagstiftade stängningstiden, allting annat
Socialstyrelsens regi, har gått familjeterapi-
inte ha de som ett underlag för en åtgärd,
är ett undantag. Jag kan inte personligen
utbildningar och har även chefserfarenhet.
eftersom de som gör tillsynen är privat-
se vad som blir roligare klockan 02:00. I
För ett par år sedan gick jag en magister-
personer, men vi får nyttig kunskap om
mitten av 1980-talet hade vi ett försök med
utbildning i samhällelig riskhantering. Jag
restaurangerna.
att stänga klockan 04:00. Tretton krogar
gjorde detta samtidigt som jag i Göteborg
De uteställen som inte följer lagen ska inte
ansökte om detta, två restauranger använde
läste en mastersutbildning i tillsyn och
finnas på marknaden. Utan tillsyn är det
det, de andra avstod, eftersom det blev för
jobbade heltid. Det var mycket på en gång
inte givet att krögarna följer lagstiftningen,
kostsamt. Det blev en ren förlustaffär för
men jag gjorde det av ren nyfikenhet.
men med våra verktyg; erinran, varning
uteställena. Med tanke på den nya diskus-
Detta har medfört att jag är mer delaktig i
och återkallning, som redskap kan det få
sionen om öppettider, ser jag inga som
förvaltningens riskarbete med bland annat
konsekvenser för krögarna. Sedan är det
helst skäl med förlängda öppettider.
personskydd.
viktigt att det är lika villkor för alla aktörer
VAD BESTÅR DINA
i restaurangbranschen, oavsett
HUR SER SAMARBETET UT MED RESTAU-
restaurangernas storlek.
RANGERNA OCH KROGARNA? – Vi pratar mycket med våra krögare och
ARBETSUPPGIFTER AV? – Det jag och min kollega gör är att utreda
HUR SER DU PÅ ALKOHOLSITUATIONEN
har en dialog med samtliga restauranger.
ansökningar angående serveringstillstånd.
VAD GÄLLER KARLSTADS RESTAURANG
Om krogen vill så kan vi anordna en
Förutom att utreda är tillsyn en viktig
OCH KROGLIV?
utbildning utan kostnad. De får kunskap
arbetsuppgift. I utredningen försöker vi
– De sista femton till tjugo åren har antalet
alltid lägga in en hög grad av service. Det vi gör är att vi hjälper, informerar, utbildar och är tillgängliga för att hjälpa de som ansöker om serveringstillstånd, så allt ska bli så bra och rätt som möjligt. När det gäller tillsyn är det vi som ska se till att restaurangerna och krogarna gör som det är tänkt att de ska göra. Om man följer lagen, då har man aldrig några problem med oss. Om man inte följer lagar och bestämmelser, då ser vi till att de lär sig åtfölja lagen eller så återkallas serveringstillståndet. Erinran, varning och indraget tillstånd är de delar som processen består av. Vi har också utökad tillsyn som består av arvoderade privatpersoner som agerar vanliga gäster. Efter restaurangbesöket
30 ASP BLADET | NUMMER 2 2013
restauranger ökat från cirka 45 till närmare 120 stycken. Det vi vill få bukt med idag är överserveringen. Det innebär att folk blir för berusade på serveringsställena. Detta är det största problemet och det måste det
och det ser vi som en vinst. Det förebyggande arbetet är jätteviktigt och medför att krogarna gör ett bättre arbete. Vi samarbetar också mycket med polismyndigheten. Samarbete och kommunikation är honnörsord för mig.
göras någonting åt. Det är inte bra för de berusade personerna och dåligt för krogar-
DET SÄGS PÅ KARLSTAD.SE ATT
na, man tjänar inga pengar på en berusad
ALKOHOLSERVERINGEN SKA SKE MED
besökare. Uteställena blir inga trevliga
OMDÖME OCH ANSVAR. HUR ARBETAR
miljöer och krogarna förlorar gäster. Om
DU FÖR ATT GENOMFÖRA DET?
man på ett allmänt plan tittar tillbaka femton år har det blivit oändligt mycket bättre. Idag har det blivit mycket mer ordnat, trevligt och behagligt på restaurangerna. Personal och krögare har fått mer kunskap och det har de fått tack vare våra utbildningar som vi erhåller. Vi har personal-
– Det genomförs genom utbildning, information och kommunikation med våra krögare. Om en krog vill göra någon förändring när det gäller alkoholfrågor, ser vi att de ringer oss, så vi kan prata om det och hitta en bra lösning som ligger inom lagens gräns.
TORBJÖRN TETZLAFF
Alkoholinspektör
Familj: Fru och fyra barn Bor: Gustafsberg, Karlstad Senaste lästa bok: Harry Potter Senaste sedda film: En barnfilm Drömresa: Amazonas Favoritmat: Falukorv i alla former
VAD MOTIVERAR DIG?
VILKA ÄR DE STÖRSTA UTMANINGARNA
VAD ÄR DINA TANKAR KRING
– Jag tycker barn och ungdomar är det
I DITT ARBETE?
FRAMTIDEN?
viktigaste som finns. Det är de som är
– Att få folk att förstå att människor är
– Det här jobbet är ett processarbete och
vår framtid. Vi lever i ett samhälle, där vi
viktigare än pengar. Det är den största
det innebär att det är på ett visst sätt idag,
har möjligheter ge barn och ungdomar
utmaningen. Ett möte är viktigare än ett
utifrån gällande lagstiftning och normer.
en bra uppväxt och goda uppväxtvillkor.
mejl. Tekniken kan hindra de personliga
Naturligtvis kommer det att förändras med
Detta driver mig och är både en privat och
mötena och isolerar människan till ett
nya trender och lagar. Lev här idag och
yrkesmässig åsikt. Det är viktigt att de får
jag-tänkandet istället för ett vi-tänkandet.
planera såsom du ska leva för evigt. Man
det bra och inte exempelvis blir försupna
Mobiltelefoner och datorer ska se som ett
ska inte vara rädd för förändring utan ta
eller misshandlade, om det lyckas kan vi
komplement, inte istället för det mänskliga
den till sig, och tro på att det kan bli ännu
fortsätta att ha en bra besökskultur, vilket
mötet. Detta är också en utmaning.
bättre.
gynnar Karlstad som helhet. Det blir en god spiral och i detta arbete är det jätteviktigt med våra ungdomar.
ASP BLADET | NUMMER 2 2013 31
KARLSTAD I BILDER EN NY ÄLG FÖR KARLSTAD Som idé började älgen i London. Älgen är tänkt som en tankeställare över vår konsumtion. Den är skapad av Daglig verksamhet på Barbordsgatan och Karolinen med hjälp av Solareturen. Foto: Per Rhönnstad Text: Johan Holst
KARLSTADS KOMMUN