ASP BLADET En tidning fr책n Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 101
TEMA:UNGDOMAR
KROGAR MOT KNARK Sidan 14-15
KARLSTADS KOMMUN
ETT STORT GRATTIS: ASP BLADET TIO ÅR
Foto: Lars-Peter Jansson
Inom vår förvaltning jobbar man nu
arbete kopplas ihop med det goda inom
Detta är alltså ASP-bladet nummer 101;
i fem olika arbetsgrupper från alla
undervisning, betyder ett gott resultat
ett ansenligt antal tidningar har skri-
avdelningar, för att tillsammans hitta
för ungdomarna som är där.
vits, tryckts och spridits sedan starten.
bättre arbetssätt med utgångspunkt
HEJ ALLA LÄSARE AV ASP-BLADET!
från brukarens bästa.
Vi har många fler goda exempel på särskilda satsningar för unga inom
Utvecklingen har gått från att ha varit en del i Spegelns verksamhet med
En av arbetsgrupperna jobbar med
förvaltningen, som Fenix, Nexus och
några få personer som jobbade med
frågor runt Unga Vuxna, och hur soci-
Viken. – Det ska bli spännande att följa
tidningen, till att idag vara ett eget
altjänstens stöd skulle kunna förbättras
arbetsgruppen Unga Vuxna och ta del
företag med många medarbetare.
och kanske samordnas.
av deras gemensamma diskussioner och
Detta nummer av ASP-Bladet har
Just åren mellan 20-25 är ju oerhört
fokus på ungdomar, och ser man det så
viktiga, det händer väldigt mycket väl-
Och så våren förstås - tänk att det
kanske en tioåring fortfarande ett barn,
digt fort under dessa år i livet. Frågor
kan vara 18 grader varmt i mars, att
men en tidning måste väl vid fyllda tio
om arbetslöshet och bostadsbrist, om
bofinkar och tranor har kommit, att
år ha passerat på barn- och ungdoms-
psykisk ohälsa och droger behöver
hybridkejsarolvonet blommar i Stads-
stadiet och blivit VUXEN! ASP-Bla-
lyftas fram för att gemensamt finna
trädgården (gå dit och njut av de rosa
dets jubileum sammanfaller med tio år
goda lösningar.
blommorna på bar kvist) och att vi nu
förslag!
har en timmes längre och ljusare kväl-
för Personligt Ombud i länet, och med att vi på kontoren på Köpmannagatan
Jag vill i detta sammanhang nämna
lar. … och någon gång något år ska jag
firar en 30-åring, en 40-åring och en
Killstad utbildning, där anställda från
ta mig till Hornborgarsjön….
50-åring i samma veva.
gymnasieförvaltningen och Gemet tillsammans har skapat en miljö som
Det känns bra att ha medarbetare i
gör det möjligt för unga att vid sidan
olika åldrar, precis som spridning i
om den ”vanliga skolan” få utbildning,
kompetens och erfarenhet gynnar
praktik och jobb. En nära lokalmässig
utveckling.
samverkan, där det goda med socialt
Inger Granhagen
VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN
Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13
INNEHÅLL
NYHETER
ORO FÖR MISSBRUKSVÅRDEN I en debattartikel från Svenska Dagbladet den 12:e mars kan vi läsa om den svenska
INLEDARE
2
DEBATT
4-7
KRIS-debatt
missbruksvården. Professorerna Sven Andréasson och Jörgen Engel är rädda att den
REPORTAGE
utredning regeringen beställt med syfte att granska missbruksvården kommer att
Personligt ombud-jubileum Internationella KLURA Överblivna läkemedel Ungdomsarbetslöshet Krogar mot knark Lär av äldre Delaktighetens UNO Socialt entreprenörsskap Skuld och skam Idrottsrörelsens vikt Grön IT MS Tibbs gubbar Månadens tips Rådgivningen Stella
ignoreras. Utredningen som presenterats av Gerhard Larsson föreslår att missbruksvården skall flyttas helt från kommunens socialtjänst till landstinget.
Socialtjänsten Som det ser ut idag delar dessa instanser på uppgiften. Enligt utredningen drar sig många för att söka hjälp hos socialtjänsten. Dels för att de inte är i behov av sociala åtgärder men även för att vissa fortfarande uppfattar det som ett tabu att söka sig till socialtjänsten. En förflyttning av verksamheten skulle givetvis betyda en förflyttning av resurser. Detta tror Larsson och Andréasson ligger till grund för att inget hänt i frågan.
8-9 10 11 12-13 14-15 15-16 18-19 20-21 22-23 24-25 26 27 28 29
Man tror att regeringen är rädda för att stöta sig med starka kommunala intressen. Artikelförfattarna framhäver att medan kommunpolitiker slåss för sina budgetar
PÅ JOBBET
skärs hundratusentals personer av från den vård de behöver. Man räknar med att
Thomas Forsman
cirka en miljon personer i Sverige har ett riskbruk, av dessa har 300.000 utvecklat ett beroende men bara cirka 50.000 får hjälp.
30-31
CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson
Det har nu gått ett år sedan rapporten lämnades in. Enligt ansvarig minister Maria Larsson (KD) är ärendet fortfarande under beredning. Text: Anders Eriksson
REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Kajsa Jansson, Christer Adrian, Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Jane Alsing,
FOTOGRAF Per Rhönnstad
GRAFISK FORM & RETUSCH Robert Olsson
ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll
KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X
PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T
MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D
www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766
DEBATT
Foto: Per Rhönnstad
ETT PÅHOPP PÅ SUBUTEX-PROGRAMMET KRIS kampanj ”även statligt knark är knark” är ett påhopp på subutexprogrammet hävdar Bosse Persson. Organisationen svarar även kritiken i månadens debatt. KRIS står för kriminellas revansch i
gör KRIS ett bra arbete.
samhället. Jag vet att den här gruppen gör
För er som inte vet vad ett subutexprogram är så kan jag kortfattat säga att det
mycket bra för människor. Exempelvis de
Men människor behöver ibland läkeme-
är baserat på läkemedlet subutex som
som nyligen är utsläppta från fängelser.
del för att klara av sina liv. Man borde
blev godkänt som läkemedel i Sverige
En bra grej är att KRIS försöker få in
kanske tycka att alla människor i samhäl-
1999. Ämnet används för att hjälpa män-
dem på en hederlig bana innan de hamnar
let borde ha samma värde och samma
niskor som har varit mycket långt ner på
där de var förut, där gamla vänner och
förutsättningar. Men så är det inte alltid,
samhällets botten på grund av drogmiss-
droger tar över. Men samtidigt som de
en del föds med sjukdomar som måste
bruk. Ofta är subutex den sista lösningen
gör mycket bra håller jag inte med deras
medicineras. En del av dessa mediciner är
för dessa människor. Människor som
kampanjbudskap i: ”även statligt knark är
enligt KRIS knark, enligt mig och många
antagligen hade fortsatt med heroin utan
knark”.
andra är det istället ett måste med dessa
detta stöd, och då kan jag lova att statisti-
mediciner. Tänk exempelvis på männis-
ken för dödlighet sett helt annorlunda ut.
Jag hörde Tomas Bodström i tv-program-
kor med diagnosen ADHD, där många
met Efterlyst den 7 februari berömma
självmedicinerat sig med amfetamin,
Det hjälper också samhället genom att
KRIS för att de i många fall före myndig-
tills de fått hjälp av en läkare som gett
brotten minskas med otroligt många
heter får ut folk i arbete och att de hjälper
dem mediciner vilket lett till att många
procent. Många liv har räddats tack vare
till med lägenheter långt innan myndighe-
fått ordning på sina liv och lyckats sluta
att folk fått den här hjälpmedicinen.
terna lyckas. Det stämmer överrens med
knarka. Skulle detta vara fel, att ge dem
Jag kan bara inte förstå hur man kan
min erfarenhet av KRIS, att de tar tag i
medicin som klassas som laglig enligt
vara emot allt, som KRIS är, för det
problemen direkt, till skillnad mot hur
läkarvården?
de är emot räddar liv. Dessutom får de
den svenska byråkratin fungerar. Så långt
4 ASP BLADET | NUMMER 101
flesta som är med i sådana här program
ofta gå flera gånger i veckan för att få sin
Med detta budskap ville de bland annat visa
medicin och avge urinprov. Jag kan lova att
att subutexprogrammen för narkomaner är
Jag är även nyfiken på vad KRIS tycker om
om du missköter dina pissprover, så får det
kontraproduktiva. De menar att mycket med
exempelvis benzodiazepiner, t.ex. sådana
allvarliga konsekvenser. Otroligt många har
subutexprogram blir fel och att det istället
som valium, sobril eller stesolid. Sådana
åkt ur programmet för att de har haft ett
kan slå tillbaka.
mediciner har rätt många ”normala” männis-
sidomissbruk.
kor för att hantera ångest. Många föräldrar, Vi lever ju i ett fritt samhälle där vi kan
många mor- eller farförälder äter ju sådana
Jag läste i Svenska Narkotikapolisföreningens
tycka och skriva nästan vad som helst. Men
här mediciner.
tidskrift att KRIS hade genomskådat subut-
själv tycker jag KRIS borde starta med att
exprogrammen. Man kan ju fråga sig vad det
städa utan för sin egen dörr innan de går
Tycker ni alltså att det är knark? Ni kanske
är de har genomskådat? Jag antar att de me-
till angrepp mot andra grupper. För jag har
till och med tycker att cancerpatienter som
nar att människorna som går i subutexpro-
nämligen själv vistats i miljöer med före
på slutet av sitt plågsamma liv med kraftiga
grammen inte är helt fria från sidomissbruk.
detta missbrukare som sedermera blivit Kris-
smärtor ska avstå smärtlindringsmediciner?
Sen läste jag att KRIS tycker att subutexen
medlemmar, och en del av dessa personer är
Det är inte min mening att vara ironisk eller
bara är ett ersättningsmedel för heroin. Det
långt ifrån felfria. Många kanske har slutat
otrevlig. Men jag har fått den uppfattningen
är väl det som är själva tanken? Eller har jag
med droger, men många har långt ifrån slutat
av KRIS, men för att vara konsekvent bör
fattat helt fel? För den här gruppen som får
med kriminella aktiviteter. Listan kan tyvärr
man ju ta avstånd från samtliga narkotikak-
subutex har i regel redan prövat det mesta
göras lång i dessa sammanhang.
lassade läkemedel och inte bara vissa.
som kan göra dem drogfria. Varför framhäver ni inte istället era styrkor,
Utifrån mina erfarenheter så är det som
Jag har hört i många år av krisare att de
för att som nu leta fel hos människor som
KRIS kallar för knark, livsnödvändigt. Jag
tycker att subutex-programmet är skit. Men
behöver subutex? Alla klarar inte som ni att
önskar jag att KRIS i framtiden ska kon-
vad vet ni egentligen, ni är väl knappast
ta avstånd helt. Jag tror säkert många önskar
centrera sig mer på sin egen verksamhet än
utbildade inom ämnet? Även i Almedalen
att det var så men nu är det ju så att vi alla är
att bry sig mycket om sådant de inte vet så
har man försökt att dra subutexprogrammen
olika. Nu vet jag inte hur många som använ-
mycket om.
i smutsen. De bar alla tröjor med en text
der subutex i Sverige, men en sak är jag i alla
där det stod ”Statligt knark är också knark”.
fall säker på och det är att det har räddat liv.
Text: Bosse Persson
NYHETER
ARBETSMARKNADSPOLITISK STORSATSNING Den politiska majoriteten i Karlstad kommun kommer att satsa 32 miljoner kronor i ett nytt jobbpaket. I detta ska pengarna användas till arbetsmarknadsinsatser riktat mot ungdomar och långtidsarbetslösa. Till sin hjälp har man flera samarbetspart-
lösningar och inte se alla arbetslösa som
många personer och arbetssätt, exempelvis
ners. Bland dessa finns exempelvis Com-
en grupp, säger Daniel Berghel ordförande
utlandskoordinatorer, jobbagenter, alumni-
municare, Horisont och Jobbtorg. Men
i arbetsmarknads- och socialnämnden till
program, mentorsprogram, föreläsningar,
den största delen av jobbpaketet kanske är
kommunens hemsida.
studiebesök och individuella coachsamtal
det som kallas för ”Oslo-satsningen”. Man
bland annat.
vill helt enkelt se ett större samarbete med
Målet är givetvis att alla människor ska få en
– Och det redan idag goda samarbetet med
arbetsmarknadsparter i Oslo. Även möjlighe-
meningsfull tillvaro och därmed får känna
näringslivet, ska stärkas ytterligare. Men det
terna till praktikplatser ska öka.
tillhörighet på en arbetsplats. Man vill kunna
är viktigt att komma ihåg är att detta handlar
– I detta arbete kommer vi att prioritera
erbjuda fler sysselsättningsplatser och ut-
om individuella satsningar och matchningar.
varje person som står utan sysselsättning, vi
veckla samarbetet med exempelvis Arbets-
Bakom varje siffra finns en person, säger
vill trycka på att det bakom varje arbetslös-
förmedlingen. Syftet med detta är att finna
Daniel Berghel till Värmlands Folkblad.
hetssiffra faktiskt döljer sig en människa, en
stöttande insatser som syftar till att bryta
familj. Därför kommer vi nu i ännu högre
utanförskap och bidragsberoende.
utsträckning sträva efter skräddarsydda
Verktygslådan är stor. Till sin hjälp har man
Text: Joanna Halvardsson
ASP BLADET | NUMMER 101 5
DEBATT
STATLIGT KNARK ÄR OCKSÅ KNARK! Tyvärr har Bosse Persson i sin artikel visat sin okunnighet både om KRIS verksamhet och om förra sommarens kampanj Statligt knark är också knark. Vi vill därför härmed klargöra för Bosse och alla andra vad vi tycker och varför.
”Våra medlemmar hör kanske till den grupp i Sverige som faktiskt vet mest om hur villkoren är för missbrukare idag” Christer Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i samhället. (KRIS)
6 ASP BLADET | NUMMER 101
Vi börjar med att reda ut missförstånden
kompetens just för att vi har egna erfarenhe-
Att brotten skulle minska är vi också skep-
omkring medicinering. Kampanjen förra
ter och just för att vi arbetar med missbru-
tiska till eftersom alltför många av de 100-
sommaren med sloganen ”Statligt knark är
kare varje dag i våra föreningar. Dessutom
tals missbrukare vi möter dagligen säger att
också knark” genomfördes eftersom den
är det oftast de värsta, de som inga andra in-
subutex gjorde dem känslomässigt mer
statliga Missbruksutredningen lagt förslag att
satser hjälpt, som till slut kommer till KRIS.
avstängda och att det därmed var lättare att
substitutionsbehandling med subutex borde
Vi anser att vi vet vad vi talar om utan att för
begå brott. De vittnar också om att de
utökas samt att åldergränsen för program-
det säga att Bosse Persson inte gör det.
inte slutade med brott bara för att de fick
men skulle sänkas till 18 år.
piller på recept. Vidare skriver Persson i sin artikel så kallade
KRIS som deltagit i utredningens referens-
sanningar om subutex, utan att uppge
En punkt som Persson inte berör men som
grupp och tagit del av utredningens
någon källa till sina påståenden. Vi menar att
vi valt att uppmärksamma är att ökningen
material ansåg, och anser fortfarande, att
Persson är ute och cyklar. För det
av subutexprogram redan har lett till ett ökat
utredningen på denna punkt kommit fram
första är inte subutex idag ”sista lösningen”.
missbruk på gatan. Helt enkelt för att
till en oklok slutsats. För att uppmärksamma
Inte heller är det så att subutex bara ges
programmen ”läcker” piller till missbruks-
beslutsfattarna i regering och riksdag
till missbrukare ”långt ner på samhällets
marknaden. Vi vet att massor av missbrukare
samt remissinstanserna på detta genomför-
botten”. Subutex har snarare blivit första
säljer sina doser för att knarka annat eller för
des kampanjen. KRIS motsätter sig en
lösningen. Unga ungdomar som kommer till
att tjäna pengar. Det går utmärkt med
utökning av substitutionsbehandling och vill
våra föreningar eller som vi möter på
lägre dos om man löser upp pillren och inji-
hellre se en höjd åldersgräns än en
anstalter har inte erbjudits någon annan
cerar. Man får då en annan effekt än om
sänkt.
behandling. De är 20 år och har blivit satta
man gör som man ska och tar tabletterna
på subutex som ett första erbjudande och
oralt. Vi vet också att sidomissbruk är
Kampanjen syftade alltså till att kritisera ett
som en livslång behandling. Ber de om
mycket vanligt.
politiskt förslag. Inte till att kritisera
avgiftning från subutex säger läkarna att det
enskilda individers val av behandlingsmetod.
inte går utan att behandlingen är livslång
Avslutningsvis frågor Persson vad KRIS
Faktum är att KRIS är för en mångfald
– vilket också framgår av Missbruksutred-
tycker om andra mediciner. KRIS har ett
av behandlingar och insatser och tycker att
ningens material.
regelverk som gäller för KRIS medlemmar.
allt som gör att människor slutar med
Endast medlemmar är skyldiga att följa
missbruk och kriminalitet är bra. Ju färre
Vi i KRIS tycker inte man ska se människor
dem och det är helt frivilligt att vara med i
negativa sidoeffekter en insats har desto
som ”körda”. Vi har i våra föreningar
föreningen KRIS.
bättre.
massor av människor som bevisligen blivit hederliga och drogfria fast de både fyllt
Vårt regelverk har vi för att vi vet att det är
Varje metod eller insats måste dock kritiskt
40, 50 och 60 år. Att stämpla någon i 18-års-
bra för oss. Regelverket innebär en
granskas ur ett helhetsperspektiv.
åldern till livslång medicinering av ett
generell nolltolerans. Om du behöver smärt-
Som grund för sitt ställningstagande har
preparat (subutex) som inte forskningen vet
stillande eller annan narkotikaklassad
KRIS studerat både det vetenskapliga läget
vad det har för långsiktiga effekter på
medicin som benzodiazepiner ständigt är
och använt sina medlemmars mångåriga er-
organ och psyke ter sig för oss som ett
inte KRIS föreningen för dig. För dig finns
farenhet av missbruk och kriminalitet. Det är
skrämmande stort experiment.
andra föreningar. Om du däremot under en
faktiskt lite fascinerande att Persson skriver
begränsad period behöver t ex morfin
”Men vad vet ni egentligen, ni är knappast
Vidare skriver Persson att subutexprogram-
kanske i samband med en operation är det
utbildade inom ämnet.” Våra medlemmar
men skulle minska dödligheten och
inget problem så länge du inte kommer
hör kanske till den grupp i Sverige som
brotten. Det vore bra om det var så men sen
ner till våra lokaler och lämnar ett positivt
faktiskt vet mest om hur villkoren är för
utökningen av metadon- och
urinprov. När du kan lämna negativt
missbrukare idag. Man kan inte seriöst påstå
subutexprogrammen inleddes har också
urinprov är du välkommen till lokalen igen.
att någon forskare egentligen vet mer än oss.
dödligheten ökat. Tänk om det finns ett
Man ska inte blanda ihop vad vi har för
samband. Att programmen skapar mer död
regelverk i vår förening med vilka narkotika-
istället för mindre.
politiska ställningstaganden vi har.
Att vara beläst är inte samma sak som att känna verkligheten. Vi har en ovärderlig
ASP BLADET | NUMMER 101 7
”– Det är tioårsjubileum med tio personliga ombud, tio brukare, tio års erfarenhet, berättar Inger Granhagen.”
ÄNNU EN JUBILAR STRÅLAR
Personligt ombud Värmland firade 10 års jubileum genom en inspirerande eftermiddag i gamla Wermlandsbankens lokaler. Samtidigt genomförde de ett boksläpp med
figurerar i boken, fanns med på plats.
i Värmland. Med andra ord så är det många
”Vem tror på mig?”, där författaren och
– Man såg glädjen i klienternas ögon när
1:or och 0:or i de siffrorna som kort kan
journalisten Eva Wiklund har intervjuat
de fick berätta sin historia om hur det är att
sammanfatta allt som åstadkommits, säger
tio personliga ombud och deras klienter i
leva med psykisk funktionsnedsättning. De
Inger.
Värmland. Under dagen berättade hon även
såg också att det gick att komma ut på andra
om arbetet bakom boken.
sidan och få det bättre, berättar Ingela för
– Jag tycker det är väldigt spännande att
ASP Bladet.
skriva om människor som kommer igen,
ORGANISATIONSMODELLEN 1999 fick man över hela Sverige ett statligt bidrag för att starta verksamheter under
hittar sina resurser och styrkan både inom sig
– Det har varit väldigt spännande och ett
paraplyet Personligt ombud. I Värmland
och med hjälp av andra, säger Eva.
fantastiskt tillfälle att få föra vidare de här
bestämdes det att man ville ha en samlad
människornas historia till en större publik,
länsorganisation som bas, med Karlstads
tillägger Leif.
kommun som värdkommun.
Anders Olsson och ”Jag kommer sen”, som
Inger Granhagen är avdelningschef för
– När man är chef får man genom de
handlar om diskoteksbranden i Göteborg.
Vuxenavdelningen och sitter med i lednings-
personliga ombuden se andra människors
Hennes senaste bok beskriver hon som en
gruppen för Personligt ombud, pratade
bekymmer på nära håll. Jag har jobbat med
förmån att få vara med att skapa.
om bakgrunden till verksamheten. Hon är
detta snart i 40 års tid, det här är ett av de
väldigt stolt över att de har varit en så pass
bästa sociala arbeten jag har sett. De person-
– Jag har fått lärt mig många nya saker och
stabil verksamhet, som också är oberoende
liga ombuden gör ett jättestort jobb, säger
träffat många fantastiska människor under
från kommunbyråkratin.
Inger Granhagen.
Eva har tidigare skrivit böckerna ”Det finns inga gränser” om handikappsimmaren
resans gång, säger Eva. – Det är tioårsjubileum med tio personliga
Text: Joanna Halvardsson
Även Ingela Akelius och Leif Hammarsjö,
ombud, tio brukare, tio års erfarenhet och
Foto: Per Rhönnstad
som är två av de personliga ombuden som
det är tusen personer som fått det här stödet
ASP BLADET | NUMMER 101 9
SVERIGE OCH STORBRITANNIEN I KLURIGT UTBYTE Kompetensutvecklingsprojektet KLURA har flera strängar på sin lyra. I mars bjöds ett antal socialarbetare till Sverige som ett led i ett utbytesprojekt . ASP Bladet pratade med Rachel Martin som har arbetat över tio års tid kring frågor om missförhållanden i nära relationer.
Martin är manager och koordinatör för
hetligt system. Det är nyttigt att se skillna-
reflektera kring hur den sociala servicen
insatser för offer av missförhållanden.
derna, säger Rachel Martin.
fungerar i Karlstad. Hur hon upplevde att
Hennes arbetsfält ligger inom ramen för
Och för besökarna och de svenskar som är
det kanske vore dags att förändra arbets-
Devon County Council, ett länsorgan som
inblandade i detta projekt handlar det inte
sätt och betrakta våld som central orsak till
arbetar med mycket av det som i Sverige
bara om att lära sig något nytt och knyta
andra former av social problematik, som
sker på kommunal nivå. Och hon är impo-
kontakter. Även om Rachel hoppas kunna
alkohol och droger, säger Rachel Martin.
nerad över vad hon kan se.
behålla kontakten med flera svenskar. I vår diskussion lyfter även fram en an-
– Mitt jobb är att hitta och försöka få ytter-
Det handlar också om att få se något som
nan skillnad, vilket handlar om lag och
ligare pengar till den service som utförs av
skulle kunna innebära en annan praktik på
ordning. Till skillnad från Sverige är det
föreningslivet, den ideella sektorn, för att
hemmaplan. Både för svenskar och brit-
nämligen som förälder inte olagligt att slå
utöka stödet för offer, förövare och barn,
ter.
sina barn i Storbritannien.
berättar Rachel Martin.
– Det finns en enorm inneboende respekt – Det är nyttigt att se bra arbetet utföras
för barn som vi saknar i vårt rättsliga ram-
Hon har också kunnat iaktta stora skill-
här och se vad som kan föras över i vårt
verk. Och det är tydligt i det arbete ni ut-
nader mellan sitt land och Kristinehamn,
hemland. Det känns fint att vara involve-
för att våld i nära relationer tas på yttersta
Karlstad och Sverige som helhet. Trots
rad i detta och jag vill inte att det ska ta
allvar.
närheten länderna emellan ligger tyngd-
slut, berättar Rachel Martin.
punkten på olika saker, i Storbritannien
Men det går bara inte åt ena hållet, upple-
sker mycket av det sociala arbetet i den
NYTTIG UPPLEVELSE
ver hon. Svenskarna verkade intresserade
ideella sektorn – de organisationer som in-
När ASP Bladet frågar Rachel Martin om
av det arbete som britter – framförallt i fall
ternationellt brukar kallas för NGO (Non-
hon kan peka ut något särskilt inspirerande
om tidig intervention upplever hon att de
governmental organisation). I Sverige är
eller positivt som hon tycker att KLURA:s
har kommit långt. Och det är väl så ett bra
den typen av arbete ofta förknippat med
utbytesprojekt har inneburit, nämner hon
utbyte är tänkt att fungera, båda parter lär
ett tydligt kommunalt uppdrag.
inte bara en sak, utan flera.
av varandra.
– Jag uppfattar det som att ni gör saker på
– Det är rätt mycket och det är inte så en-
Text: Robert Halvarsson
ett annorlunda sätt här. Jag har blivit väl-
kelt att tänka på en enda sak. Men dagen
Foto: Stefan Ek
digt imponerad över hur ert sociala system
innan så talade Monica Persson till oss,
fungerar och hur det samordnas i ett en-
och jag beundrade hennes förmåga att
10 ASP BLADET | NUMMER 101
KAMPANJ FÖR ÅTERLÄMNANDE AV ÖVERBLIVNA LÄKEMEDEL
Text: Robert Halvarsson Illustration: Maria Lundby Bohlin
Vad gör du med dina läkemedel? Spolar du ner dem i toaletten eller kastar dem i hushållsoporna. Sluta genast med det! Det är budskapet i en nationell kampanj
medverkar till spridandet av avloppsslam
som startade den 19 mars som kommer
till åkrar, har denna inställning. Men det
att synas i landets samtliga apotek. LIF
ställer också krav på att slammet är till-
Läkemedelsbolagens kampanj är dock
– de forskande läkemedelsbolagen har
räckligt rent från miljögifter för att kunna
nationell. Via sajten www.överblivnalä-
utformat kampanjen, som syftar till att
användas utan hälsorisker för människor
kemedel.se hoppas de kunna nå de som
öka återlämningsgraden av läkemedel.
och andra djur.
inte uppmärksammar den via apoteken.
I en strategi som Läkemedelsverket har
hamna hos reningsverket.
Kampanjens samarbetspartners är: Lä-
skapat hoppas man nå en nivå på 80 %
I ”Tänk på vad du spolar ner” har kom-
kemedelsverket, Avfall Sverige, Sveriges
återlämnade läkemedel.
munen drivit en egen informationskam-
kommuner och landsting (SKL), För-
Och det handlar inte bara om uppsamling
panj för att upplysa kommunmedborgarna
eningen för generiska läkemedel (FGL),
för sakens egen skull. I avloppsvatten från
om vad som är rätt och fel att spola ner i
Svenskt vatten, Sveriges Apoteksförening,
avloppsvattensreningsverk har bland an-
toaletten. Det kan tyckas självklart, även
Håll Sverige Rent, och Läkemedelsdistri-
nat Naturvårdsverket uppmärksammat att
om så inte verkar vara fallet, men nedspo-
butörsföreningen.
det förekommer höga halter av läkeme-
lade läkemedel bör enligt kommunen inte
delsrester. Detta innebär bland annat att fiskar och andra vattendjur lagrar dessa, något som riskerar att störa deras biologiska funktioner. Och eftersom människor äter fisk, så drabbas även vi. Naturvårdsverket summerar i en undersökning i år som är gjord i samarbete mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket och Umeå universitet att problemet är tämligen stort.”(..) Många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Vissa läkemedel hamnar i slammet vid avloppsreningen.” Reningsverkets slam hoppas flera av landets kommuner att i allt högre utsträckning kunna använda som åkernäring för att minska beroendet av fosfor och kemiskt gödsel. Även Karlstads kommun,
ASP BLADET | NUMMER 101 11
SVENSKT NÄRINGSLIV
OM UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Text: Olle Stagnér Foto: Mattias Fahlgren
Ungdomsarbetslösheten i Karlstads kommun är nu 20.2 %. För hela riket ligger siffran på 17.8 %. ASP-bladet har träffat Urban Svanberg som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Karlstad. Han menar att orsakerna främst är strukturella.
”Svenskt näringsliv hävdar att ungdomar primärt har svårt att få inträde på arbetsmarknaden på grund av för höga ingångslöner.” 12 ASP BLADET | NUMMER 101
Urban för fram tre huvudorsaker:
en bild av hur mycket folk som behövs på
marknaden på grund av för höga ingångs-
arbetsmarknaden, säger Urban Svanberg.
löner.
1: Matchningen fungerar inte mellan det
Denna grupp ungdomar kan man påverka
Urban Svanberg pekar också på att etable-
ungdomar har utbildat sig till och de lediga
lokalt och regionalt med utbildningar. Lag-
ringsåldern har höjts på arbetsmarknaden
jobb som finns. 2: Turordningsreglerna ger
stiftarna kan fatta beslut för att reducera
på grund av att ungdomar saknar korrekt
inte ungdomarna så stort anställningsskydd
denna grupp.
utbildning. I åldersgruppen 16-24 år är det
(sist in först ut vid uppsägningar). 3: Ungdomar har för höga ingångslöner.
ett inflöde till Karlstad av ungdomar. 2: Vid lågkonjunkturen 2008 var det många
Mellan 25-34 år är det ett utflöde av per-
ungdomar som fick sluta på grund av tur-
soner. Detta menar man bör ändras så att
1: För att matchningen skall fungera bättre så
ordningsreglerna, hävdar Svenskt Näringsliv.
ungdomar väljer att stanna kvar i Karlstad
har Svenskt Näringsliv infört två databanker.
Unga som nyss har börjat på arbetsmarkna-
efter sin utbildning.
En för ungdomar som söker till gymnasie-
den anses löpa stor risk att förlora sitt jobb.
skolan där alla utbildningar i hela Sverige
Därför vill Svenskt Näringsliv att kompetens
Svenskt näringsliv beskriver sig själva
finns med. Den heter Gymnasiekvalité. Och
och inte arbetslivserfarenhet skall spela en
som företagens representant i Sverige. De
en som vänder sig till utbildningarna på
större roll. Det menar man kan gynna en
bildades 2001 genom en sammanslagning
Högskolan.
ungdom som har en utbildning som passar
an Sveriges Industriförbund och Svenska
företaget.
Arbetsgivareföreningen (SAF). Deras vision
– Ju mer samarbete man har mellan skola
lyder: ”Företagsamma människor och kon-
och företagen desto större chans är det för
3: Svenskt näringsliv hävdar att ungdomar
kurrenskraftiga företag i gemenskap leder
ungdomarna att få arbete. Och skolan får
primärt har svårt att få inträde på arbets-
Sverige till ökat välstånd”.
GER SIN SYN Fackföreningen Byggnads har en annan syn på ungdomsarbetslöshet och LAS (Lagen om anställningsskydd) än vad Svenskt Näringsliv har. ASP-bladet har träffat Odd Maalsnes som arbetar på Byggnads Värmland-Örebro. Han är ansvarig för Byggnads yrkesfrågor. Byggnads har ett lärlingssystem som är inhyst i avtalet säger han. Efter skolan börjar eleverna en lärlingsanställning. Då har de 65 % av en fullbetald anställds lön. När de har jobbat på arbetsmarknaden i två och ett halvt år så har de kommit upp i full lön. Utav 120 st. ungdomar som utbildar sig i
Värmland så får 70-80 st. arbete varje år. Byggutbildningen är attraktiv på arbetsmarknaden eftersom den är gångbar inom många olika områden, ex. i träindustrin. Lagen om anställningsskydd är bra hävdar Odd Maalsnes. Vem skall vara arbetslös? Oavsett om det en ungdom eller en äldre person som är arbetslös är det är lika svårt för den enskilde. Problemet är att vi måste skapa nya jobb. Odd Maalsnes menar att ett ROT–avdrag för hyresrätter, likt det som gäller för
bostadsrätter och villor skulle förbättra byggarbetsmarknaden för ungdomarna. -Man skall stimulera marknaden för att skapa nya jobb. Det är jätteviktigt. Det blir inga nya arbeten om man förändrar Lagen om anställningsskydd hävdar Odd Maalsnes. Byggymnasierna i Värmland har ett gemensamt branschråd, i vilket Odd sitter med. Där diskuterar man utbildningens innehåll och att man följer läroplanen. Detta gör man två gånger per år. Text: Olle Stagnér
ASP BLADET | NUMMER 101 13
DÄR UNGDOMAR BRUKAR FINNAS
ASP bladet har träffat Magnus Wallgren, Processledare i alkohol och drogfrågor i Karlstad kommun, för att prata om ungdomar och missbruk. Magnus är även drivande i Krogar mot knark och Stoppa langningen. Grunduppdraget i hans arbete är att sänka den totala alkoholoch drogkonsumtionen i Karlstads kommun. Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som finns i ett fyrtiotal svenska kommuner. Syftet med nätverkets verksamhet är att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljöer. 2002 var starskottet för Krogar mot knark i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Karlstad inleddes arbetet 2005 med att få krogar och restauranger att delta i Krogar mot knarks vision om ett drogfriare krogliv. I Karlstad finns det åtta uteställen som samarbetar inom ramen för nätverket. FÖREBYGGANDE SAMARBETE Unga människor vistas ofta i krogmiljöer och i dessa miljöer finns risken att utsättas för narkotika både indirekt och direkt. Genom att Krogar mot knark samarbetar med krogarna kan riskerna minskas. – Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus Wallgren. Magnus säger att det är viktigt att krögarna tar fram rutiner för hur arbetet ska skötas. – Krogar mot knark utbildar ordningsvakter och krögare för att de ska veta hur man agerar, säger han. Magnus menar vidare att krogarna ska ha en tydlig policy i dessa frågor. I marknadsföringen ska det synas att krogen arbetar aktivt mot narkotika. Han säger vidare att kunskapen har ökat hos krognäringen och att man idag vet mer hur man bättre hanterar
14 ASP BLADET | NUMMER 101
Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus.
narkotikaproblematiken.
Stoppa langningen. Målet med Stoppa lang-
varit fallet under många år. Magnus säger
ningen är att minska langningen av alkohol
att enligt den senaste undersökningen är
Samarbetet i Krogar mot knark baseras på
till våra barn och unga och att få till en
siffrorna de lägsta sedan man började mäta
regelbundna möten, där polismyndigheten,
attitydförändring och kunskapshöjning kring
1971. Risken finns däremot att minskningen
alkoholhandläggare och företrädarna från
langningens konsekvenser.
av alkohol har ersatts med en ökning av
Krogar mot knark träffas. Samarbetsparterna
narkotika. Det finns mycket som tyder på det
diskuterar hur problematiken ser ut i Karl-
– Inför större högtider som exempelvis
och det är därför som förnyade satsningar
stad och vad man kan göra.
Valborg träffas vi i storgrupper för att dis-
mot cannabismissbruk har startats.
– Det viktigaste i samarbetet är att krögarna
kutera vad som ska göras, förklarar Magnus
och polismyndigheten kan ha direkt kommu-
Wallgren.
nikation mellan varandra, menar Magnus.
När det gäller framtiden önskar sig Magnus Wallgren att Krogar mot knark blir en kvali-
Storgrupperna utgörs av fältarbetare, vakt-
tetsstämpel för krogen. Krogens varumärke
Polisen spelar en viktig roll i det förebyggan-
bolag och polis. Det man diskuterar är var
förstärks genom att man är med i nätverket
de arbetet. De finns i närheten av krogarna
någonstans det kan bli stökigt. Fältarbetarna
och jobbar aktivt och seriöst med dessa
under helgerna för att ge en lugnande effekt,
som Ungdomar för trygghet, Fritidsledare i
frågor.
så att inte bråk bryter ut. Polisen finns även
fält och Socialförvaltningens fältarbetare rör
inne på krogarna och det är så vanligt före-
sig på de platser där ungdomar brukar finnas.
Magnus menar att det har blivit svårare att
kommande nu att krogbesökarna ofta inte
De vet vilka ställen det brukar vara stökigt
ta narkotika på krogen. För att den utveck-
tar någon större notis om det.
och vad som krävs för att lösa de våldsamma
lingen ska fortgå behövs Krogar mot knark
situationerna.
även i framtiden.
STOPPA LANGNINGEN
Magnus Wallgren har förutom sitt arbete i
En positiv trend är att alkoholkonsumtionen
Krogar mot knark även ett engagemang i
bland ungdomar har minskat. Detta har
Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET | NUMMER 101 15
TA TILL VARA PÅ DE ÄLDRE Vuxna elever i gymnasieklasserna ger en bättre arbetsmiljö, då det blir mindre stök, de vuxna har en lugnande effekt och diskussionerna blir mer seriösa. ASP Bladet har bland annat pratat med Milla och Henrik, som genom äldre har lärt sig att vara mer tålmodiga.
16 ASP BLADET | NUMMER 101
De menar att det är viktigt att inte lösa
hemmet. Intresset av tavlor och böcker
norska Frelsningsarmén. Damen sa att ”ett
problem för snabbt. Ofta hjälper det att sova
hemma finns där som följd av att bland
bönnebarn går aldrig fortapt”, man ska alltså
på saken. Löser man problem för snabbt lär
annat pappan uppmuntrade honom att för-
aldrig ska ge upp hoppet, genom att be gör
man upptäcka bättre lösningar några dagar
kovra sig. Som barn var de mycket ute gick
man mycket för en medmänniska. Vid ett
senare. Detta lugna förhållningssätt har de
i skogen med matsäck, lärde sig uppskatta
annat tillfälle sa damen att ”man ska inte
lärt sig genom äldre.
naturen och lärde sig namn och läten på
odla sjukdom” och ha för mycket fokus på
olika fåglar.
sig själv och sitt. Se människan och inte bara
Vad har du lärt dig av tidigare generationer?
tänka att det är ”han med Parkinson.”
Jag ställer frågan på olika diskussionsforum
Victoria har lärt sig att det är viktigt att
på Internet. En kvinna på nätet under alias
försöka leva här och nu; att njuta av det man
Hanna berättar vidare att det finns flera saker
Geta menar att hon har blivit klokare och
har och acceptera det som är. Hon säger att
som hon inte riktigt trodde på innan hon
har fått mer humor: ”nu är jag gammal men
det är viktigt att använda sina erfarenheter till
upplevde det själv, till exempel det där som
det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”
att bli starkare: livet är för kort för att hata
”alla gamla” sa när man var liten; tiden går så
och bråka.
fort, barn blir så stora, och att det är så trist
En tjej skriver att hon lärt sig orientera, spika, dra i skruv med skruvdragare – hon lärde mig bli händig helt
”nu är jag gammal men det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”
när det blir mörkare på hösten. Inte förstod En anonym röst säger att
man sig på det förens nu, när man själv är
han/hon att man ska ha små
vuxen.
utgifter, det är viktigare än att ha höga inkomster.
”Men viktigaste av allt är ändå: man kan vara vänner över generationsgränser!”
I olika länder och kulturer
enkelt. Hon tycker att hon har lärt sig mycket
Eftersom äldre naturligtvis vet
av äldre genom åren. Även orientering har
mer om världen än vad unga
hon blivit duktig på, där kan man precis som
gör, bör man intressera sig om
många andra områden dra nytta av de äldres
vad de har att berätta om förr
kunskaper.
i tiden. För hundra år sedan såg samhället
ett vårdpaket, är det nyttigt att se äldre som
radikalt annorlunda ut än nu.
människor och ta tillvara den kunskap som
En person som heter Julia berättar att hon har lärt sig göra jättegoda kakor tillsammans
”HAN MED PARKINSON” En tjej som heter Hanna jobbar inom
sam ton att hennes föräldrar lärt henne att
äldrevården, och berättar för ASP Bladet
prata för många år sedan, men att de kanske
om en gammal dam som länge varit med i
slutat prata. Jens säger att hans morfar lärde honom tälja barkbåtar och visselpipor. På en lärarutbildning han sökt var han en av mindre än 10 % som kom in. Han berättar att han hade nytta av att ha lärt sig skriva väl genom familjeföretaget, som är ett tryckeri. INTRESSANTA INTRESSEN Jens fick också sitt fotografiintresse av sin far och de hade ett eget mörkrum i barndoms-
syner på äldre och hur de ska behandlas. Om man i stället för att visualisera
de besitter. Men viktigaste av allt är ändå:
med sin mormor. Julia säger med en skämt-
ångrar att de gjort det eftersom hon aldrig
har man väldigt skilda
man kan vara vänner över generationsgränser! Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin
Bästa tipsen från äldre – Gör någonting roligt när du är nere – Håll på dina rutiner – Man skall förlåta varandra – Livet går vidare – Somna aldrig från din partner utan att ha försonats först. – Var generös mot dem som behöver hjälp ASP BLADET | NUMMER 101 17
DELAKTIGHET PÅ MÅNGA PLAN Text: Henrik Sjöberg Foto Per Rhönnstad
I rymliga lokaler vid Västra Torggatan i centrala Karlstad finns ungdomens hus Uno. Här träffar ASP Bladets utsände enhetschef Jessicka Frick. Vi sätter oss i det luftiga och ljusa caféet som är Unos hjärta över en kopp kaffe, för att prata om hur Uno arbetar med ungdomar. I februari 2005 öppnandes dörrar till NWT:
På Uno samsas en mängd olika aktiviteter
s gamla lokaler som hade byggts om för
som exempelvis dans, musik och design.
Uno kan vid första anblicken uppfattas som
att ta emot kommunens ungdomar. Det
När Uno öppnade för sju år sedan var det
en stor fritidsgård. Jessicka som har lång
som minner om tidningens verksamhet är
ett unikt koncept i Sverige. Jessicka berättar
erfarenhet av fritidsgårdar menar det finns
traversen som hänger i taket ovanför café-
att Uno har tagit emot många studiebesök
stora skillnader mellan dessa två. På en fri-
delen, där en gång tryckpressarna stod. På
från hela Sverige som ville se hur verksam-
tidsgård följer man samma personer under
2090 kvadratmeter finns det mycket plats.
heten fungerar.
en lång tid. Ungdomarna kommer dessutom
18 ASP BLADET | NUMMER 101
från ett specifikt område, medan Uno har
bestämmanderätten ligger i personalens
behövdes en långsiktig satsning. Jessicka
hela Karlstad kommun och närliggande
händer. Trots att besluten inte tas direkt av
menar att det år något som måste jobbas
kommuner som upptagningsområden.
ungdomarna har de stort inflytande i hur
med jämt.
– På en fritidsgård jobbar man mer med de
verksamheten ser ut.
bärande relationerna. Man känner varandra
– Det vore oerhört korkat av oss som
Två gånger om året, 22:e februari brottsof-
och ungdomarna vet vem fritidsledaren
personal på Uno att ta beslut utan att ha
ferdagen och 2:e oktober Internationella
är och ett förtroende byggs upp, förklarar
ungdomarna med oss, menar Jessicka Frick.
ickevåldsdagen, lyfts ungdomsvåldet till en
Jessicka Frick.
högre nivå. Jessicka berättar att vid ett tillUno är ett dynamiskt hus, där personalen
fälle var Topboy från Fryshuset i Stockholm
På Uno styrs arbetet mer av ett projekttän-
hela tiden för en dialog med ungdomarna
inbjuden. Topboy är en dansföreställning
kande. Det kan komma ett gäng ungdomar
om hur verksamheten ska se ut. Mycket
i monologform som behandlar aktuella
som vill arrangera en spelning. Jessicka
av det som händer på Uno kommer ifrån
fenomen i samhället. De framförde en pjäs
jobbar med dem tills konserten är över
ungdomarna själva. Personalen lyssnar på
som handlade om huliganbråk.
och sedan skiljs deras vägar åt. Det blir
vad de har för idéer.
mer tillfälliga kontakter på Uno än på en fritidsgård.
FRAMTIDSDRÖMMAR – Eftersom vi kontinuerligt frågar vad ung-
Jessickas dröm för framtiden är att Uno
domarna vill, så ändras verksamheten hela
ska locka ännu fler ungdomar. Lokalerna
Något som Jessicka Frick har tagit med sig
tiden. Huset idag speglar vad ungdomarna
är stora och sväljer mycket folk. Det kan
från arbetet i fritidsgårdarna är vikten av att
vill se just nu. Hur Uno ser ut om fem år vet
finnas 200 personer här och det märks
se människan.
ingen, för vi i vet inte vad de vill om fem år.
inte, eftersom de flesta väljer att vara i de
– Alla ska kunna ses och speciellt de som inte tar plats, säger hon.
enskilda rummen. Hon säger att ibland kan COUNT 2 TEN – MOT UNGDOMSVÅLD
man få känslan att ingen är här. Därför är
Uno deltar i ett projekt sedan 2008 som
målet i år att få ungdomarna hänga mer i
INFLYTANDE GENOM DIALOG
heter Count 2 ten och är en manifestation
caféet. Uno vill ha besökarna synliga i den
– Grundtanken med Uno är att vara en cen-
mot ungdomsvåld. Det var Brottsofferjour-
öppna ytan som cafédelen utgör.
tral och kreativ plats och att det ska finnas
en och ungdomsfullmäktige som fick med
plats och rum för alla, säger Jessicka Frick.
Uno i arbetet med Count 2 ten. Bakgrunden
På det generella planet säger Jessicka att
är att våldet har blivit mycket grövre. Jes-
Uno ska vara en plats där man kan förverk-
Ur denna grundtanke har det vuxit fram
sicka och Uno kände att något måste göras
liga sina egna idéer.
mycket som har berikat ungdomskulturen
åt detta.
– Målsättningen är att ungdomar i åldern
i Karlstad. Under årens lopp har ungdo-
16 – 25 ska tänka på Uno om de vill göra
marna och personalen format Uno till vad
Det har anordnats föreläsningar och utställ-
något speciellt. Vart kan man göra det? Då
det är idag.
ningar som tog upp problematiken med
ska svaret vara: Uno! Sedan ska ju alla må
ungdomsvåldet. Från början var det tänkt
bra och känna att det finns något vettigt att
Ungdomarna är med på alla plan. De får
att Count 2 Ten skulle vara en engångs-
göra, säger hon.
vara med och tycka och ge förslag men
företeelse, men man kom fram till att det
PÅ UNO finns bland annat teknisk utrustning för DJ:s, en bio och massa andra saker.
ASP BLADET | NUMMER 101 19
EN VÅG AV SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP Den 28 mars höll en trio av arrangörer: CERUT (Centrum för forskning om regional utveckling) FOU Välfärd Värmland och Värmlandscoop, ett seminarium om ”Samhällsentreprenörer och socialt entreprenörskap”. Text och foto: Robert Halvarsson
Finfrämmat. Betsy Densmore från USA föreläste om amerikas sociala ekonomi för värmlänningarna.
20 ASP BLADET | NUMMER 101
Bengt Dahlgren, rådgivare på CERUT intro-
Genom utbildning och att förstå hur socialt
som skapar produkter och tjänster än de
ducerade det hela. Han är en veteran i sam-
entreprenörsskap fungerar kan vi låta det
gängse – vill man uppmuntra till skräddar-
manhanget och bidrar nu med sin kunskap
fungera.
sydda lösningar som passar olika typer av
genom det universitetsanknutna CERUT.
verksamheter. Dock noterar hon att det i
Han hänvisar hur folk ofta intuitivt brukar
Men det är också viktigt att förstå vad det
dagsläget ofta saknas kapital som investeras i
förstå vad det handlar om: att vara entrepre-
inte är, enligt Jan-Urban Sandal: Det handlar
detta sociala fältet, även om hon också ser en
nör. Det är ett ord och begrepp som ligger i
nämligen inte om privatisering, outsourcing,
positiv trend. Vanliga större aktiebolag har
tiden, enligt dagens föredragshållare.
konkurrensutsättning eller offentlig sektors
inneboende problem som de ej löst:
utnyttjande av ideellt engagemang. Det är – Jag har läst att det finns två olika sätt att
heller inte ”noen form av utnyttjelse av
– Problemet med den privata sektorn i dag
se på det sociala entreprenörskapet. Den
svakere grupper eller individers livssituasjon
är att även om de stora företagen vill göra
amerikanska traditionen handlar mycket om
for egen vinnings skull.”
den rätta saken, kan de inte det på grund av
företagare med goda avsikter och som har
marknaden. Den vill istället hellre se stor av-
filantropiska förtecken. Man vill göra nytta.
– Den sociala entreprenören arbetar inte
Det finns också en europeiskt synsätt som
på uppdrag av stat eller kommun, utan på
kastning på kort tid, säger Betsy Densmore.
har mer kooperativa förtecken, där man
uppdrag av sig själv, med syfte att förbättra
Men det finns människor som vill annat.
tillsammans anses kunna förändra samhället,
för människor. Det handlar om att gå emot
Människor vill vara den förändring de själva
förklarar Bengt Dahlgren.
mainstream, säger Sandal.
vill se och tillåta sig att vara pretentiösa nog att försöka rädda jorden. Som exempel på
Alla som samtalade under dagen verkade
INTE BARA FÖRETAGARE
detta pekar hon på B-lab, som använder
hålla med om att det sociala entreprenör-
Entreprenörer behöver dock ej vara företa-
marknaden som metod för att aktivt försöka
skapet inte enbart ska handla om egennytta,
gare. Utan även verka inom kulturen och an-
skapa positiva miljöeffekter. Hon använde
utan att man genom arbetet vill verka för att
dra områden. Den sociala entreprenören bör
även flera exempel från USA, på sociala
bidra till samhället. Det kan handla om att
förstås som en sk ’independent agent’ som
företag och organisationer som Mozilla
rädda världen till att göra något för lokalsam-
skapar nya innovationer. Denne omkull-
Foundation, Fair Trade USA och många fler.
hället. Men istället för att prata om det hela
kastar genom sina handlingar gamla sätt att
skapar man något.
arbeta eller tänka på. Eftersom många sociala
OCH SÅ VÄRMLAND
entreprenörer ofta därför kan vara tämligen
Även Leif Tyrén och Anna Tyrén talade, som
– Samhällsentreprenörer har nog alltid fun-
kontroversiella, investerar man inte bara
båda är engagerade i Värmlandscoop. De
nits, men begreppet ligger i tiden. Tidsandan
pengar utan även sin karaktär i sina projekt.
pratade om de sociala företagen i Karlstad,
rymmer en förskjutning från politik till
Något som innebär att man inte bara riskerar
bland annat om ASP Bladets darlings Bril-
marknad. I detta ligger en omprövning av
att förlora pengar, utan även sin karaktär vid
lianten och Le Mat Bed and Breakfast. Uti-
välfärdsstaten och folkhemmet. Detta är
eventuellt misslyckande.
från dem pratade Värmlandskoop om sina
heller inget som är unikt just för Sverige, berättar Bengt Dahlgren.
perspektiv på det hela, och de återberättade BLICK FRÅN USA
även själva grundsatsen och själva kärnan
Betsy Densmore talade även hon under
i vad som är den sociala ekonomin och de
NORSKA PERSPEKTIV
seminariedagen. Hon är president för Aca-
arbetsintegrerade företagens filosofi.
Fil. Dr. Jan-Urban Sandal snacke norsk med
demies for Social Entreprenourship och är
de värmländska besökarna. Han är en vete-
verksam i Kalifornien. Hon pekar likt flera
– De sociala målen är överordnade vinstin-
ran inom näringslivsforskning och arbetar
andra på behovet att se ambitionen och mo-
tresset. Ekonomin är inte det primära, även
med utbildning inom socialt entreprenörs-
tivationen hos entreprenören som viktig för
om man naturligtvis måste ha affärsmässig-
skap. Han konstaterar att entreprenören som
att denne ska kunna anses vara social.
het i det hela. Huvudsaken är dock att man
gestalt är en förändringsfaktor i samhället. I
jobbar hundra procent av sin egen förmåga,
norden är vi inte särskilt vana vid att enskilda
USA har också tagit dessa arbetssätt till
människor griper in i sociala frågor – utan
sitt hjärta, genom andra typer av organisa-
förlitar oss på välfärdsstaten, menar Sandal.
tionsmodeller för företag och föreningar
berättar Anna Tyrén.
ASP BLADET | NUMMER 101 21
SKULDEN OCH SKAMMEN –
KONSTEN ATT SKILJA DEM ÅT
Text: Håkan Kristensson Foto: Kajsa Jansson
ASP Bladet har haft förmånen att se många skribenter figurera i tidningen. Då och då har vi haft glädjen att någon med sällsynt stora litterära kvalitéer skriver för oss. En av dessa är utan tvekan Håkan Kristensson. Läs därför gärna hans ömsinta berättelse om tio långa år, och en möjlig väg framåt. Det är svårt att se skadan, såren. Att visa
Första gången med lugnande, svalde jag
helst kunde den tydligen förenkla mig och
sina sår är ingenting människor gärna
genast en handfull piller, men jag kände
mitt liv till knastriga minnen att tugga på
gör när den man älskar är sårens upphov;
ingen ångestlindring, kände faktiskt ing-
tills de slutligen förloras i rymden, långt
människor som älskar kan låta sig skadas
enting alls.
ovanför stratosfären.
skymta förbi lite snabbt och oreflekterat
Det var först dagen efter som jag insåg
Bilden att kräla omkring på golvet och
mellan raderna, i tystnaden, ur avstånden
dess verkan. Jag hade förstört hela min lä-
skrika ut mina livs aber, för ingen, åt ingen,
och slutligen konkretiserad i en ensamhet.
genhet, bokstavligt och noggrant, tagit ett
till ingen – men fullt synlig (ur kontext) av
oerhört svårt. Kanske kan skadeverkan
varmt bad med en brödkniv och sparkat
de som älskade mig – förfärade av allting,
Desertering är i många fall det enda möj-
sönder gitarren, tryckt in den i ugnen. Ing-
livrädda. Den bilden, insikten fick mig att
liga för en anhörig. Nu under mitt eget till-
enting jag egentligen kommer ihåg; badet
skruva ned volymen betydligt, återgå till
frisknande, är det skulden över såren och
minns jag, men endast som ett litet gulnat
någorlunda normal tidsuppfattning. Att
oron jag skapat som är svårast att bryta sig
mentalt fotografi, ett av många i mitt livs
skada mig själv är en sak. Inga problem.
igenom. Jag vet nu, jag förstår nu. Eller
brokiga fotosamling. Jag la in mig, och
tror mig veta, tror mig förstå.
skrev ut mig – allt i kontinuerliga cykler;
Men att indirekt skada andra av mina
desperat i brist på vildmark och mening
handlingar, brustna löften och försum-
Att flanera livet, tio gånger normal fart,
sökte jag frenetiskt djupt i min inre urskog,
melse, var och är något jag verkligen aldrig
ovetandes om, eller med självlögner för-
och där hittade jag saker månitro – herre-
menade, eller hade för avsikt skulle hända.
trängt alla de korkade val man gjort, alla
gud.
Det bara blev så. Och med den insikten,
handlingar och uppbrott i livet – med en
lät jag människor runt mig börja få berätta,
självdestruktivitet utan ramverk; att detta
Mina föräldrar var livrädda, mina vänner
låta mig känna hur de känt. Betrakta ett
så oerhört lätt kan skada och såra någon
oroliga; de såg nämligen något jag inte
liv, som är mitt, utdrag ur deras ögon. En
annan än just sig själv – som jag gjort –
hade ens hade en tanke på: att fortsätter
stormlös storm. Tog därmed form.
känns nu såhär efteråt oerhört förkastligt.
jag utan förändring så finns det tillslut en
Det heter ju självdestruktivitet, resonerar
gräns, ett något som stavas slutet, död el-
Så min väg ut ur den här tio år långa de-
man, och borde således rent logiskt vara
ler bristningsgränsen. Det blev till en sal-
struktiva parentesen med versaler, var sna-
något alldeles personligt. Jag upplevde full
tomortal, måste jag säga, att djupt ur mitt
rare att betrakta och behandla den skuld
kontroll i det fullt okontrollerbara. När
inre kaos, kunna betrakta något så dråpligt
jag känt och känner, kartlägga den skada
folk runt omkring mig tog en lugnande
konkret som döden. Jag började tänka på
jag åstadkommit och försöka återfå ett för-
tablett till natten, så tog jag hela burken.
den, göra mig bekant och beredd, när som
troende för mig som en människa, ett barn
22 ASP BLADET | NUMMER 101
”att indirekt skada andra av mina handlingar, brustna löften och försummelse, var och är något jag verkligen aldrig menade, eller hade för avsikt skulle hända.” och en vän. Att hitta konkreta strategier för
lossna i sina fästen och ned föll jag, precis
strategi var att i reningsbadet låta skammen
detta, en enkel väg, var och är fullkomligt
vad som förutsagts. I alla fall bildligt, käns-
vara. Den fanns där givetvis, men jag maske-
meningslöst. Jag är av inre lag tvingad till
lomässigt, psykiskt.
rade den och förträngde den, tvingade mig
bevis, men att bevisa tar väldigt lång tid.
stå rakryggad upp när jag egentligen kanske
Skulden – precis som oron och rädslan – är
Det finns nämligen ingen annan möjlighet.
hellre skulle vilja ligga djupt försjunken un-
seg och dras ut som tuggummi, sätter sig
Någon gång faller man, och skulden kom-
der mitt täcke och inte låta världen in ens
slutligen under skosulan och följer mig vart
mer tillslut dränka en i störtfloden man själv
i form av ljusskimmer genom persienngli-
jag än går. Däri ligger den välförtjänta miss-
skapat. Ledsamt . Ofrånkomligt. Men tillika
porna. Skammen måste separeras från skul-
tron, misstankarna.
nödvändigt. Där kan bevis skapas i trovär-
den. Först då kan den slutligen upplösas, och
dig jord, där kan nya strategier formuleras.
skulden mildras i svalt vatten av pånyttfödd
När jag balanserade mellan den oerhörda
Där kan ett bättre liv slå rot, och där kan
tilltro. Där kan man finna grunden att bygga
skuld jag kände och illusionen om en fri-
relationer på nytt förankras.
sitt liv. Utan att skada, vare sig själv, eller de
het att fritt få förvalta och författa min väg, tycktes det jag balanserade på slutligen
man älskar. Hur och när kommer skammen in? Min
ASP BLADET | NUMMER 101 23
ETT SAMHÄLLE UTAN IDROTT LIKA MED HÖGRE BROTTSLIGHET Jag fick till uppgift att skriva om ungdomar som är på glid. Om det var så att många fler kanske skulle hålla på med kriminalitet och droger om inte idrotten fanns. Mycket utav det här skulle bara bli spekulationer, så det är nog helt omöjligt att ange någon siffra. Det finns nog ingen förening som jag kan
hällsskikt, personer som aldrig skulle träffas
då spelar idrotten en viktig roll. Det är viktigt
peka ut som skulle vara bättre än någon an-
annars gör det inom idrotten. Den lär ut en
att vi har bra idrottsföreningar eftersom
nan förening på att ta om hand om personer
massa normer. Idrotten står för rent spel,
många väljer högskoleort beroende på vilka
med exempelvis drogproblem. Jag vet inte
den tar avstånd från droger, våld och dop-
elitidrottsföreningar som finns i staden. Det
med säkerhet om det bara är en gammal
ning med mera. Sen att det finns undantag
kan spela roll vad föreningen har för vision.
klyscha att en del strulpällar tas upp av box-
kan man aldrig komma ifrån, det gäller inom
ningsklubbar. Sant eller inte, men det är ett
alla områden i samhället.
ryckte som alltid gått.
Folk, speciellt unga personer skulle hålla på med mer bus om det inte vore så att idrotten
Skulle problemen dyka upp, låt oss säga
fanns. Då syftar jag också på den spontana
För det är ju så att idrottsrörelsen berör
inom ett idrottslag, så tror jag det beror på
idrotten, den som var så stor under min
nästan varenda person i samhället. Håll i
personerna inom föreningen hur situatio-
uppväxt. Nu kanske många undrar: Var det
er nu, för siffran är imponerande, över tre
nen hanteras. Mycket beroende på vad folk
någon skillnad på idrotten förr gentemot
miljoner personer är medlemmar i någon
runt omkring har upplevt i sina liv. Sen lär
idag?
förening, detta enligt svenska Wikipedia. Ca:
idrotten ut mycket som de kanske inte tänker
en tredjedel av Sveriges befolkning är alltså
på själva, exempel att det lär folk att kunna
Ja det kan jag lova alla er som inte växte
medlemmar i en förening.
jobba i grupp, något som är nog så viktigt i
upp på 70- talet, att vi fick slita själva för att
dessa tider. Det lär personer att bli sociala,
exempelvis spola upp en rink. Jag kommer
Riksidrottsförbundet är organiserat i 21 di-
man får ständigt träning att umgås i grupp.
ihåg hur vi tömde sopcontainerna och fyllde
strikt och har 69 specialidrottsförbund. Det
Man lär sig ta hänsyn för varandra.
dem med vatten, sen fick vi dra dem till
finns cirka 22 000 idrottsföreningar i Sverige.
planen och välta ut vattnet över planen. När
Att vara medlem i en förening innebär inte
Ja det är sådana här saker som vi inte tänker
det gällde fotboll gjorde vi våra egna linjer
att alla dessa tre miljoner människor utövar
på, men tar man sig en funderare så ter
och mål. Jag kanske låter som en farfar men
idrott, även om den stora massan gör det,
det sig självklart att många fler människor
läget var så att vi gjorde det mesta själva, för
utan de kanske bara är stödmedlemmar. Å
skulle vara på glid utan idrottsrörelsen. Inte
att vi skulle kunna leka. Det var sällan det
andra sidan finns det ytterligare ett gäng för-
nog med att den är viktig för den enskilde
var uppdukat. För egen del så hoppas jag att
eningar som inte är anslutna till Riksidrotts-
personen utan den är även viktig för städer,
spontanidrotten kommer tillbaka.
förbundet och så har vi ju alla människor
kommuner, ja hela samhället.
som motionerar på egen hand. Med de här siffrorna så förstår nog de flesta vikten av
Det här får ju mig att känna mig urgamIDROTTEN SOM MOTVIKT
mal, men jag kan inte låta bli att säga att det
idrott både för unga och gamla. Självklart så
Om jag håller mig till min egen stad, Karl-
var bättre förr. På den tiden vi gjorde det
skulle fler personer hålla på med droger och
stad, så spelar idrotten en stor och viktig roll
mesta själva. Jag önskar att spontanidrotten
andra kriminella aktiviteter om inte idrotten
och fungerar som en motvikt mot krimina-
kom tillbaka för ungdomens skull, för den
fanns.
litet, våld, droger, rasism och mycket annat
har personligen gett mig så otroligt mycket;
som är negativt. Den är också viktig för
socialt, fysiskt och mentalt.
Det är mycket som är häftigt inom idrotten.
Karlstad som stad. Karlstad har ju som vi-
Att den engagerar människor från olika sam-
sion att bli 100 000 personer i sinom tid och
24 ASP BLADET | NUMMER 101
Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönnstad
”Idrotten spelar en stor och viktig roll och fungerar som en motvikt mot kriminalitet, våld, droger, rasism och mycket annat som är negativt.”
ASP BLADET | NUMMER 101 25
KARLSTAD SATSAR PÅ GRÖN IT
I datorhallarna på Sätterstrand Business Park, på Hammarö, som är en av de grönaste ITanläggningarna i världen, blir växelström till likström. Det är Karlstads kommun nu först med att nyttja. Med detta räknar Karlstad kommun att spara uppåt 10 % i energiförbrukning. I stället för att ha dyra kylmaskiner som
användning för. Med detta räknar man
kyler av serverhallen använder de sig av
Ett annat alternativ är att börja använda
att man minskar pappersförbrukningen
frikyla som tas utifrån. Detta gör att det
tidsinställning av datorer så de stänger
med 30 %.
inte förbrukas massa energi på kylaggre-
av sig en viss tid. Så kan man spara yt-
gat och värmen som serverhallen avger
terligare energi så de inte står på hela
– Det är mycket smått man kan göra, som
återanvänds för att värma upp lokaler.
natten. 2009 gjordes en undersökning
i helheten blir något stort, säger Michael.
Man kan säga att det är ett slutet fjärrvär-
på kommunen och det visade att 5 % av
menät.
kommunens datorer står på dygnet runt
Från början var man ute och letade efter
fast ingen använder dem.
en till serverhall som skulle kunna kom-
– Grön IT är väldigt mycket. Det är
plettera den som redan finns i stadshuset.
hela kedjan från att vi köper datorer och
– De gäller att ändra människans bete-
Detta om något skulle hända, exempelvis
kollar om de är återvinningsbara. De får
ende för att få fram den stora effekten.
i form av en brand. Då man kikade på ser-
innehålla ett X antal gifter och sådant.
Det kan vara allt från att stänga av datorn
verhallen på Sätterstrand, som användes
Vi säljer ingenting. Vi återanvänder eller
när du inte använder den, dra ur laddaren
av Hammarö kommun, konstaterade man
återvinner allt, säger Michael Wikstrand,
ur väggen när du inte använder den till att
att den redan från början var rätt grön,
IT chef på Karlstad kommun.
skriva ut dubbelsidigt och att i stället för-
så detta var en självklarhet att vidareut-
handsgranska på skärmen, säger Michael.
veckla.
Grön IT-strategi som ska ta hand om hela
Just nu testas något som kallas smartut-
– Det kostar mer att ta hand om datorerna
IT-biten från resfria möten till exempel-
skrift på CCC, biblioteket och It-enheten.
rätt men tittar man på hela biten så kom-
vis videokonferens. Den kallar de för
Detta går ut på att man väljer vad man
mer man på sikt spara fler miljoner kronor
Unified communication, eller på svenska:
ska skriva på datorn, sen får man gå till
på detta, avsluta Michael.
enhetlig kommunikation. Det påminner
skrivaren och logga in med sitt person-
lite om Skype, fast genom det egna nätet.
liga kort. Du får nu förhandsgranska
Så istället för att åka på möten rent fysiskt
vad du ska skriva ut ännu en gång. Man
kan man ses och hålla konferenser genom
vill på så sätt undvika att det skrivs ut
datorn.
dubbla kopior eller papper som ingen har
Karlstad kommun har börjat skissa på en
26 ASP BLADET | NUMMER 101
Text: Joanna Halvardsson Foto: Mattias Fahlgren
MS TIBBS GUBBAR Illustration: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET | NUMMER 100 27
MÅNADENS TIPS Östeuropeiska Selma (Björk) beger sig till USA för
FILM
göra henne blind. Hon möter där en hård värld, oresonlig till sin karaktär. Men hon har en sak utöver sin son, kärleken till musikaler. Industrins malande rytmer och hennes konflikter bryts upp till sång och dans. Den metaberättelse som spelas upp för mina ögon handlar om hur den idealistiska människan tvingas till undergång. Selmas kärlek till sin son är heller inte utan problem, men likväl ren och mäktig. Jag har aldrig tyckt om Von Triers visuella stil, men trots detta är det en fan-
Text: Robert Halvarsson (DVD & BLURAY)
DANCER IN THE DARK
att rädda sin son från den sjukdom som håller på att
tastisk film. Därför: se den!
BOK
ELAINE BERGQVIST HÄRSKARTEKNIK DEN FULA VÄGEN TILL MAKT Text: Karin Skov
Boken tar upp tråden från norskan Berit Ås om olika härskartekniker. Som retoriker pekar hon enkelt ut härskarteknikens fula tryne. Den har många ansikten i den exempelspäckade boken; projiceringsmetoden, komplimangmetoden, stereotypmetoden, genusfiltret, uteslutningsmetoden, hierarkimetoden, tidsmetoden och slutligen självförvållad härskarteknik.
världens hittills mest sålda album. Det har enligt Guinness Rekordbok sålts i över 104 miljoner exemplar. Personligen tycker jag skivan Bad, som kom ut fem år senare (1987) slår Thriller med hästlängder. Det är förstås svårt att slå låtar som Billie Jean och Beat it, men det jag tycker är fint med ”Bad” är att det känns som att Michael har vuxit upp. På Bad är det Michael som håller i spakarna och sångerna är hans. Framförallt Smooth Criminal, där Michael är gangster och Leave me alone, där han gör upp med paparazzofotograferna, är rockiga. Titelspåret Bad ger en riktig streetkänsla som håller än idag!
Text: Maria Lundby Bohlin
”The King of Pop” är mest känd för sin skiva Thriller (1982), som är
MICHAEL JACKSON - BAD
utan att en konflikt uppstår!
MUSIK
Boken är intressant och tankeväckande. Elaine visar skickligt hur man sticker hål på härskartekniken
DEN LÅNGA VÄGEN TILL
TRYGGHET
För en tid sedan tog föreningen ”För ungas rätt” över rådgivningen och projektet Stella. Genom den ger de stöd till kvinnor som lever i två kulturer och som upplever konflikt med Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad familj och släkt. ”Att leva i två kulturer är inte alltid enkelt.
ner sig i någon sorts akut läge, där det är kris.
Allt detta ställer stora krav på en enskild
Ibland kan det bli konflikt med familjen eller
Det innebär att man inte har kommit så långt
människa. Genom Rådgivningen Stella kan
släkten. Det kan vara skönt att ha någon
i sin process att man trivs att sitta i någon
man dock få stöd att ta de steg som behövs
som man kan prata med”, skriver man på
grupp.
för att komma bort från utsatthet och gå
sin hemsida. Genom rådgivningen arbetar
mot ett bättre liv.
man specifikt mot det som brukar kallas för
Vägen till en tryggare och mer hälsosam
hedersvåld. En tung och viktig uppgift, helt
situation kan dock vara rätt lång. Att söka
klart.
hjälp är sällan någonting som sker i en hand-
– För de flesta är vi den första kontakten
FÖRSTA KONTAKTEN
vändning. Delvis handlar det om acceptans,
som de tar. De första de berättar för vad
– Vi jobbar med att hjälpa människor som
att se att man befinner sig i en situation som
de har varit med om. Vi försöker sen slussa
ringer till oss. Det går i perioder om vi får
involverar våld måste leda till en insikt om
vidare dem till socialtjänsten och andra som
många samtal, men just nu är det många som
den egna styrkan att ta sig ur det hela. Den
arbetar vidare med dem.
kontaktar oss, berättar Asal som jobbar för
känslomässiga pressen är svår att förstå,
Rådgivningen står dock inte ensamma. De
rådgivningen.
kanske omöjlig, för någon som aldrig har
samarbetar med andra organisationer som
befunnit sig i den sitsen.
brottsofferjourer, polisen och socialtjänsten
ASP Bladet frågar Asal om de bedriver
och finns även med inom ramen för Trygg-
någon form av verksamhet utöver rådgiv-
– Man kan behöva acceptera sin situation,
ningen:
och det kan gå ganska länge innan de inser
– Ofta kontaktar oss människor som befin-
att de behöver ta sig ur det, säger Asal.
hetcenter.
ASP BLADET | NUMMER 101 29
PÅ JOBBET
Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad
I månandens På jobbet har vi besökt Socialarkivet i Karlstad (socialförvaltningens arkiv), där arkivarien Thomas Forsman huserar. Han berättar här om sitt yrke och vad en arkivarie egentligen sysslar med. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND?
är intressant och motiverande. Bevarandet är ett spännande
Jag har en humanistisk bakgrund med universitetsstudier i
sätt att reflektera över, när det gäller att göra handlingar
filosofi, idéhistoria, religionsvetenskap och lingvistik. Med min
sökbara och hanterbara i framtiden. Även om vi har infor-
akademiska bakgrund är det svårt att hitta ett yrke. Antingen
mationen lagrad i USB-minnen, kan de läsas av om tjugo år?
blir man lärare, bibliotekarie eller som i mitt fall arkivarie. Jag
Drivkraften ligger i att kunna göra det läsbart i framtiden.
har jobbat i Socialarkivet i drygt ett år.
Människor ska kunna ta del av informationen i tider som kom-
Innan min tid som arkivarie var jag väktare. På skoj brukar jag
mer. En annan aspekt av mitt arbete är att det inte finns något
säga att arkivarien är demokratins väktare.
slut på informationen. Så länge den uppstår och inkommer till förvaltningen, har vi alltid något att arbeta med.
VAD GÖR EN ARKIVARIE? En arkivarie arbetar med informationshantering. Det inne-
SKER ARKIVERINGEN ELEKTRONISKT?
bär att ha koll på flödet av informationen i förvaltningen.
Nej. För att det ska ske måste informationen konverteras till
Arkivariens uppgift är att göra informationen sökbar, lätt att
elektronisk media. Det har vi inte möjlighet till ännu. All in-
hitta, gallra när det behövs och bevara det som ska bevaras.
formation finns än så länge i pappersform. Tids nog kommer
Handlingarna finns kvar i arkivet så länge personen eller bru-
skiftet från papper till digitalt, även Karlstad kommun måste
karen är aktuell i förvaltningen. Fem år efter personens sista
spegla samhället. Information uppstår idag i digitala filer och
anteckning tas dokumentet bort. Informationen som finns i
då måste vi anpassa oss till det.
det här arkivet kommer ifrån hela förvaltningen. Man kan säga att arkivarien är spindeln i verksamheten. Arkivariens jobb är
HUR ARBETAR NI MED SEKRETESSBELAGDA UPPGIFTER?
en viktig del i förvaltningen men tyvärr arbetar han eller hon i
Förvaltningen har fått en ny jurist som vi arbetar tillsammans
det dolda, och märks inte så mycket utanför arkivets väggar.
med när det gäller sekretessbelagda uppgifter. Men oftast är det handläggarna som sköter den hanteringen. Äldre ärenden
VILKA ÄR DIN VIKTIGASTE ARBETSUPPGIFT?
som är över tio år hanterar vi själva. Medan aktuella fall sköts
Förvaltning, dvs. att förvalta arkivet. Det är en viktig arbets-
av aktuell handläggare.
uppgift. Innehållet i arkivet är en kulturbärare samtidigt som det är en beskrivning av myndigheten och förvaltningen.
VAD ÄR DIN STÖRSTA UTMANING I DITT ARBETE? En utmaning är att stå upp mot fördomarna mot arkivarieyr-
VILKA EGENSKAPER KRÄVS FÖR ATT BLI EN BRA ARKIVA-
ket. Det är inte så många som vet vad vi gör. Många frågar sig
RIE?
om det är ett jobb, om det krävs akademisk utbildning eller om
Noggrannhet. Sedan ska man inte vara rädd för att jobba
det bara handlar om att vända papper.
ensam. Detta är inget socialt yrke. Här är vi två som jobbar men så är det inte alltid. Oftast är man ensam på ett förvalt-
HUR SER PÅ DIN YRKESROLL I FRAMTIDEN?
ningsarkiv. För noggrannhetens skull är det bra om man inte är
Rollen som arkivarie kommer definitivt att fortsätta att vara
ensam. Det är alltid bra att ha någon att diskutera svåra frågor
densamma i framtiden. Det som förändrar arbetet är nya
med, som exempelvis sekretess.
tekniska hjälpmedel. Det elektroniska intåget kommer tids nog, men hur det blir i Karlstad kommun vet ingen nu. Det
VAD MOTIVERAR DIG I ARBETET? Att jobba med förvaltning och bevarandesyfte av information
30 ASP BLADET | NUMMER 101
kommer bli en stor utmaning när det sker.
THOMAS FORSMAN Arkivarie, Socialarkivet
Ålder: 38 år Familj: Fru och två barn Senaste lästa bok: Ondskans filosofi, Lars Fr. H Svendsen Favoritfilm: Cape Fear Drömresa: Japan Favoritmat: Sushi
”Människor ska kunna ta del av informationen i tider som kommer. En annan aspekt av mitt arbete är att det inte finns något slut på den.
KARLSTAD I BILDER
BYGGSTADEN När våren nu närmar sig med stormsteg lär byggandet fortsätta för att ge plats för nya kommunmedborgare. Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson
KARLSTADS KOMMUN