Page 1

ASP BLADET En tidning fr책n Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 101

TEMA:UNGDOMAR

KROGAR MOT KNARK Sidan 14-15

KARLSTADS KOMMUN


ETT STORT GRATTIS: ASP BLADET TIO ÅR

Foto: Lars-Peter Jansson

Inom vår förvaltning jobbar man nu

arbete kopplas ihop med det goda inom

Detta är alltså ASP-bladet nummer 101;

i fem olika arbetsgrupper från alla

undervisning, betyder ett gott resultat

ett ansenligt antal tidningar har skri-

avdelningar, för att tillsammans hitta

för ungdomarna som är där.

vits, tryckts och spridits sedan starten.

bättre arbetssätt med utgångspunkt

HEJ ALLA LÄSARE AV ASP-BLADET!

från brukarens bästa.

Vi har många fler goda exempel på särskilda satsningar för unga inom

Utvecklingen har gått från att ha varit en del i Spegelns verksamhet med

En av arbetsgrupperna jobbar med

förvaltningen, som Fenix, Nexus och

några få personer som jobbade med

frågor runt Unga Vuxna, och hur soci-

Viken. – Det ska bli spännande att följa

tidningen, till att idag vara ett eget

altjänstens stöd skulle kunna förbättras

arbetsgruppen Unga Vuxna och ta del

företag med många medarbetare.

och kanske samordnas.

av deras gemensamma diskussioner och

Detta nummer av ASP-Bladet har

Just åren mellan 20-25 är ju oerhört

fokus på ungdomar, och ser man det så

viktiga, det händer väldigt mycket väl-

Och så våren förstås - tänk att det

kanske en tioåring fortfarande ett barn,

digt fort under dessa år i livet. Frågor

kan vara 18 grader varmt i mars, att

men en tidning måste väl vid fyllda tio

om arbetslöshet och bostadsbrist, om

bofinkar och tranor har kommit, att

år ha passerat på barn- och ungdoms-

psykisk ohälsa och droger behöver

hybridkejsarolvonet blommar i Stads-

stadiet och blivit VUXEN! ASP-Bla-

lyftas fram för att gemensamt finna

trädgården (gå dit och njut av de rosa

dets jubileum sammanfaller med tio år

goda lösningar.

blommorna på bar kvist) och att vi nu

förslag!

har en timmes längre och ljusare kväl-

för Personligt Ombud i länet, och med att vi på kontoren på Köpmannagatan

Jag vill i detta sammanhang nämna

lar. … och någon gång något år ska jag

firar en 30-åring, en 40-åring och en

Killstad utbildning, där anställda från

ta mig till Hornborgarsjön….

50-åring i samma veva.

gymnasieförvaltningen och Gemet tillsammans har skapat en miljö som

Det känns bra att ha medarbetare i

gör det möjligt för unga att vid sidan

olika åldrar, precis som spridning i

om den ”vanliga skolan” få utbildning,

kompetens och erfarenhet gynnar

praktik och jobb. En nära lokalmässig

utveckling.

samverkan, där det goda med socialt

Inger Granhagen

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN

Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


INNEHÅLL

NYHETER

ORO FÖR MISSBRUKSVÅRDEN I en debattartikel från Svenska Dagbladet den 12:e mars kan vi läsa om den svenska

INLEDARE

2

DEBATT

4-7

KRIS-debatt

missbruksvården. Professorerna Sven Andréasson och Jörgen Engel är rädda att den

REPORTAGE

utredning regeringen beställt med syfte att granska missbruksvården kommer att

Personligt ombud-jubileum Internationella KLURA Överblivna läkemedel Ungdomsarbetslöshet Krogar mot knark Lär av äldre Delaktighetens UNO Socialt entreprenörsskap Skuld och skam Idrottsrörelsens vikt Grön IT MS Tibbs gubbar Månadens tips Rådgivningen Stella

ignoreras. Utredningen som presenterats av Gerhard Larsson föreslår att missbruksvården skall flyttas helt från kommunens socialtjänst till landstinget.

Socialtjänsten Som det ser ut idag delar dessa instanser på uppgiften. Enligt utredningen drar sig många för att söka hjälp hos socialtjänsten. Dels för att de inte är i behov av sociala åtgärder men även för att vissa fortfarande uppfattar det som ett tabu att söka sig till socialtjänsten. En förflyttning av verksamheten skulle givetvis betyda en förflyttning av resurser. Detta tror Larsson och Andréasson ligger till grund för att inget hänt i frågan.

8-9 10 11 12-13 14-15 15-16 18-19 20-21 22-23 24-25 26 27 28 29

Man tror att regeringen är rädda för att stöta sig med starka kommunala intressen. Artikelförfattarna framhäver att medan kommunpolitiker slåss för sina budgetar

PÅ JOBBET

skärs hundratusentals personer av från den vård de behöver. Man räknar med att

Thomas Forsman

cirka en miljon personer i Sverige har ett riskbruk, av dessa har 300.000 utvecklat ett beroende men bara cirka 50.000 får hjälp.

30-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

Det har nu gått ett år sedan rapporten lämnades in. Enligt ansvarig minister Maria Larsson (KD) är ärendet fortfarande under beredning. Text: Anders Eriksson

REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Kajsa Jansson, Christer Adrian, Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Jane Alsing,

FOTOGRAF Per Rhönnstad

GRAFISK FORM & RETUSCH Robert Olsson

ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766


DEBATT

Foto: Per Rhönnstad

ETT PÅHOPP PÅ SUBUTEX-PROGRAMMET KRIS kampanj ”även statligt knark är knark” är ett påhopp på subutexprogrammet hävdar Bosse Persson. Organisationen svarar även kritiken i månadens debatt. KRIS står för kriminellas revansch i

gör KRIS ett bra arbete.

samhället. Jag vet att den här gruppen gör

För er som inte vet vad ett subutexprogram är så kan jag kortfattat säga att det

mycket bra för människor. Exempelvis de

Men människor behöver ibland läkeme-

är baserat på läkemedlet subutex som

som nyligen är utsläppta från fängelser.

del för att klara av sina liv. Man borde

blev godkänt som läkemedel i Sverige

En bra grej är att KRIS försöker få in

kanske tycka att alla människor i samhäl-

1999. Ämnet används för att hjälpa män-

dem på en hederlig bana innan de hamnar

let borde ha samma värde och samma

niskor som har varit mycket långt ner på

där de var förut, där gamla vänner och

förutsättningar. Men så är det inte alltid,

samhällets botten på grund av drogmiss-

droger tar över. Men samtidigt som de

en del föds med sjukdomar som måste

bruk. Ofta är subutex den sista lösningen

gör mycket bra håller jag inte med deras

medicineras. En del av dessa mediciner är

för dessa människor. Människor som

kampanjbudskap i: ”även statligt knark är

enligt KRIS knark, enligt mig och många

antagligen hade fortsatt med heroin utan

knark”.

andra är det istället ett måste med dessa

detta stöd, och då kan jag lova att statisti-

mediciner. Tänk exempelvis på männis-

ken för dödlighet sett helt annorlunda ut.

Jag hörde Tomas Bodström i tv-program-

kor med diagnosen ADHD, där många

met Efterlyst den 7 februari berömma

självmedicinerat sig med amfetamin,

Det hjälper också samhället genom att

KRIS för att de i många fall före myndig-

tills de fått hjälp av en läkare som gett

brotten minskas med otroligt många

heter får ut folk i arbete och att de hjälper

dem mediciner vilket lett till att många

procent. Många liv har räddats tack vare

till med lägenheter långt innan myndighe-

fått ordning på sina liv och lyckats sluta

att folk fått den här hjälpmedicinen.

terna lyckas. Det stämmer överrens med

knarka. Skulle detta vara fel, att ge dem

Jag kan bara inte förstå hur man kan

min erfarenhet av KRIS, att de tar tag i

medicin som klassas som laglig enligt

vara emot allt, som KRIS är, för det

problemen direkt, till skillnad mot hur

läkarvården?

de är emot räddar liv. Dessutom får de

den svenska byråkratin fungerar. Så långt

4 ASP BLADET | NUMMER 101

flesta som är med i sådana här program


ofta gå flera gånger i veckan för att få sin

Med detta budskap ville de bland annat visa

medicin och avge urinprov. Jag kan lova att

att subutexprogrammen för narkomaner är

Jag är även nyfiken på vad KRIS tycker om

om du missköter dina pissprover, så får det

kontraproduktiva. De menar att mycket med

exempelvis benzodiazepiner, t.ex. sådana

allvarliga konsekvenser. Otroligt många har

subutexprogram blir fel och att det istället

som valium, sobril eller stesolid. Sådana

åkt ur programmet för att de har haft ett

kan slå tillbaka.

mediciner har rätt många ”normala” männis-

sidomissbruk.

kor för att hantera ångest. Många föräldrar, Vi lever ju i ett fritt samhälle där vi kan

många mor- eller farförälder äter ju sådana

Jag läste i Svenska Narkotikapolisföreningens

tycka och skriva nästan vad som helst. Men

här mediciner.

tidskrift att KRIS hade genomskådat subut-

själv tycker jag KRIS borde starta med att

exprogrammen. Man kan ju fråga sig vad det

städa utan för sin egen dörr innan de går

Tycker ni alltså att det är knark? Ni kanske

är de har genomskådat? Jag antar att de me-

till angrepp mot andra grupper. För jag har

till och med tycker att cancerpatienter som

nar att människorna som går i subutexpro-

nämligen själv vistats i miljöer med före

på slutet av sitt plågsamma liv med kraftiga

grammen inte är helt fria från sidomissbruk.

detta missbrukare som sedermera blivit Kris-

smärtor ska avstå smärtlindringsmediciner?

Sen läste jag att KRIS tycker att subutexen

medlemmar, och en del av dessa personer är

Det är inte min mening att vara ironisk eller

bara är ett ersättningsmedel för heroin. Det

långt ifrån felfria. Många kanske har slutat

otrevlig. Men jag har fått den uppfattningen

är väl det som är själva tanken? Eller har jag

med droger, men många har långt ifrån slutat

av KRIS, men för att vara konsekvent bör

fattat helt fel? För den här gruppen som får

med kriminella aktiviteter. Listan kan tyvärr

man ju ta avstånd från samtliga narkotikak-

subutex har i regel redan prövat det mesta

göras lång i dessa sammanhang.

lassade läkemedel och inte bara vissa.

som kan göra dem drogfria. Varför framhäver ni inte istället era styrkor,

Utifrån mina erfarenheter så är det som

Jag har hört i många år av krisare att de

för att som nu leta fel hos människor som

KRIS kallar för knark, livsnödvändigt. Jag

tycker att subutex-programmet är skit. Men

behöver subutex? Alla klarar inte som ni att

önskar jag att KRIS i framtiden ska kon-

vad vet ni egentligen, ni är väl knappast

ta avstånd helt. Jag tror säkert många önskar

centrera sig mer på sin egen verksamhet än

utbildade inom ämnet? Även i Almedalen

att det var så men nu är det ju så att vi alla är

att bry sig mycket om sådant de inte vet så

har man försökt att dra subutexprogrammen

olika. Nu vet jag inte hur många som använ-

mycket om.

i smutsen. De bar alla tröjor med en text

der subutex i Sverige, men en sak är jag i alla

där det stod ”Statligt knark är också knark”.

fall säker på och det är att det har räddat liv.

Text: Bosse Persson

NYHETER

ARBETSMARKNADSPOLITISK STORSATSNING Den politiska majoriteten i Karlstad kommun kommer att satsa 32 miljoner kronor i ett nytt jobbpaket. I detta ska pengarna användas till arbetsmarknadsinsatser riktat mot ungdomar och långtidsarbetslösa. Till sin hjälp har man flera samarbetspart-

lösningar och inte se alla arbetslösa som

många personer och arbetssätt, exempelvis

ners. Bland dessa finns exempelvis Com-

en grupp, säger Daniel Berghel ordförande

utlandskoordinatorer, jobbagenter, alumni-

municare, Horisont och Jobbtorg. Men

i arbetsmarknads- och socialnämnden till

program, mentorsprogram, föreläsningar,

den största delen av jobbpaketet kanske är

kommunens hemsida.

studiebesök och individuella coachsamtal

det som kallas för ”Oslo-satsningen”. Man

bland annat.

vill helt enkelt se ett större samarbete med

Målet är givetvis att alla människor ska få en

– Och det redan idag goda samarbetet med

arbetsmarknadsparter i Oslo. Även möjlighe-

meningsfull tillvaro och därmed får känna

näringslivet, ska stärkas ytterligare. Men det

terna till praktikplatser ska öka.

tillhörighet på en arbetsplats. Man vill kunna

är viktigt att komma ihåg är att detta handlar

– I detta arbete kommer vi att prioritera

erbjuda fler sysselsättningsplatser och ut-

om individuella satsningar och matchningar.

varje person som står utan sysselsättning, vi

veckla samarbetet med exempelvis Arbets-

Bakom varje siffra finns en person, säger

vill trycka på att det bakom varje arbetslös-

förmedlingen. Syftet med detta är att finna

Daniel Berghel till Värmlands Folkblad.

hetssiffra faktiskt döljer sig en människa, en

stöttande insatser som syftar till att bryta

familj. Därför kommer vi nu i ännu högre

utanförskap och bidragsberoende.

utsträckning sträva efter skräddarsydda

Verktygslådan är stor. Till sin hjälp har man

Text: Joanna Halvardsson

ASP BLADET | NUMMER 101 5


DEBATT

STATLIGT KNARK ÄR OCKSÅ KNARK! Tyvärr har Bosse Persson i sin artikel visat sin okunnighet både om KRIS verksamhet och om förra sommarens kampanj Statligt knark är också knark. Vi vill därför härmed klargöra för Bosse och alla andra vad vi tycker och varför.

”Våra medlemmar hör kanske till den grupp i Sverige som faktiskt vet mest om hur villkoren är för missbrukare idag” Christer Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i samhället. (KRIS)

6 ASP BLADET | NUMMER 101


Vi börjar med att reda ut missförstånden

kompetens just för att vi har egna erfarenhe-

Att brotten skulle minska är vi också skep-

omkring medicinering. Kampanjen förra

ter och just för att vi arbetar med missbru-

tiska till eftersom alltför många av de 100-

sommaren med sloganen ”Statligt knark är

kare varje dag i våra föreningar. Dessutom

tals missbrukare vi möter dagligen säger att

också knark” genomfördes eftersom den

är det oftast de värsta, de som inga andra in-

subutex gjorde dem känslomässigt mer

statliga Missbruksutredningen lagt förslag att

satser hjälpt, som till slut kommer till KRIS.

avstängda och att det därmed var lättare att

substitutionsbehandling med subutex borde

Vi anser att vi vet vad vi talar om utan att för

begå brott. De vittnar också om att de

utökas samt att åldergränsen för program-

det säga att Bosse Persson inte gör det.

inte slutade med brott bara för att de fick

men skulle sänkas till 18 år.

piller på recept. Vidare skriver Persson i sin artikel så kallade

KRIS som deltagit i utredningens referens-

sanningar om subutex, utan att uppge

En punkt som Persson inte berör men som

grupp och tagit del av utredningens

någon källa till sina påståenden. Vi menar att

vi valt att uppmärksamma är att ökningen

material ansåg, och anser fortfarande, att

Persson är ute och cyklar. För det

av subutexprogram redan har lett till ett ökat

utredningen på denna punkt kommit fram

första är inte subutex idag ”sista lösningen”.

missbruk på gatan. Helt enkelt för att

till en oklok slutsats. För att uppmärksamma

Inte heller är det så att subutex bara ges

programmen ”läcker” piller till missbruks-

beslutsfattarna i regering och riksdag

till missbrukare ”långt ner på samhällets

marknaden. Vi vet att massor av missbrukare

samt remissinstanserna på detta genomför-

botten”. Subutex har snarare blivit första

säljer sina doser för att knarka annat eller för

des kampanjen. KRIS motsätter sig en

lösningen. Unga ungdomar som kommer till

att tjäna pengar. Det går utmärkt med

utökning av substitutionsbehandling och vill

våra föreningar eller som vi möter på

lägre dos om man löser upp pillren och inji-

hellre se en höjd åldersgräns än en

anstalter har inte erbjudits någon annan

cerar. Man får då en annan effekt än om

sänkt.

behandling. De är 20 år och har blivit satta

man gör som man ska och tar tabletterna

på subutex som ett första erbjudande och

oralt. Vi vet också att sidomissbruk är

Kampanjen syftade alltså till att kritisera ett

som en livslång behandling. Ber de om

mycket vanligt.

politiskt förslag. Inte till att kritisera

avgiftning från subutex säger läkarna att det

enskilda individers val av behandlingsmetod.

inte går utan att behandlingen är livslång

Avslutningsvis frågor Persson vad KRIS

Faktum är att KRIS är för en mångfald

– vilket också framgår av Missbruksutred-

tycker om andra mediciner. KRIS har ett

av behandlingar och insatser och tycker att

ningens material.

regelverk som gäller för KRIS medlemmar.

allt som gör att människor slutar med

Endast medlemmar är skyldiga att följa

missbruk och kriminalitet är bra. Ju färre

Vi i KRIS tycker inte man ska se människor

dem och det är helt frivilligt att vara med i

negativa sidoeffekter en insats har desto

som ”körda”. Vi har i våra föreningar

föreningen KRIS.

bättre.

massor av människor som bevisligen blivit hederliga och drogfria fast de både fyllt

Vårt regelverk har vi för att vi vet att det är

Varje metod eller insats måste dock kritiskt

40, 50 och 60 år. Att stämpla någon i 18-års-

bra för oss. Regelverket innebär en

granskas ur ett helhetsperspektiv.

åldern till livslång medicinering av ett

generell nolltolerans. Om du behöver smärt-

Som grund för sitt ställningstagande har

preparat (subutex) som inte forskningen vet

stillande eller annan narkotikaklassad

KRIS studerat både det vetenskapliga läget

vad det har för långsiktiga effekter på

medicin som benzodiazepiner ständigt är

och använt sina medlemmars mångåriga er-

organ och psyke ter sig för oss som ett

inte KRIS föreningen för dig. För dig finns

farenhet av missbruk och kriminalitet. Det är

skrämmande stort experiment.

andra föreningar. Om du däremot under en

faktiskt lite fascinerande att Persson skriver

begränsad period behöver t ex morfin

”Men vad vet ni egentligen, ni är knappast

Vidare skriver Persson att subutexprogram-

kanske i samband med en operation är det

utbildade inom ämnet.” Våra medlemmar

men skulle minska dödligheten och

inget problem så länge du inte kommer

hör kanske till den grupp i Sverige som

brotten. Det vore bra om det var så men sen

ner till våra lokaler och lämnar ett positivt

faktiskt vet mest om hur villkoren är för

utökningen av metadon- och

urinprov. När du kan lämna negativt

missbrukare idag. Man kan inte seriöst påstå

subutexprogrammen inleddes har också

urinprov är du välkommen till lokalen igen.

att någon forskare egentligen vet mer än oss.

dödligheten ökat. Tänk om det finns ett

Man ska inte blanda ihop vad vi har för

samband. Att programmen skapar mer död

regelverk i vår förening med vilka narkotika-

istället för mindre.

politiska ställningstaganden vi har.

Att vara beläst är inte samma sak som att känna verkligheten. Vi har en ovärderlig

ASP BLADET | NUMMER 101 7


”– Det är tioårsjubileum med tio personliga ombud, tio brukare, tio års erfarenhet, berättar Inger Granhagen.”


ÄNNU EN JUBILAR STRÅLAR

Personligt ombud Värmland firade 10 års jubileum genom en inspirerande eftermiddag i gamla Wermlandsbankens lokaler. Samtidigt genomförde de ett boksläpp med

figurerar i boken, fanns med på plats.

i Värmland. Med andra ord så är det många

”Vem tror på mig?”, där författaren och

– Man såg glädjen i klienternas ögon när

1:or och 0:or i de siffrorna som kort kan

journalisten Eva Wiklund har intervjuat

de fick berätta sin historia om hur det är att

sammanfatta allt som åstadkommits, säger

tio personliga ombud och deras klienter i

leva med psykisk funktionsnedsättning. De

Inger.

Värmland. Under dagen berättade hon även

såg också att det gick att komma ut på andra

om arbetet bakom boken.

sidan och få det bättre, berättar Ingela för

– Jag tycker det är väldigt spännande att

ASP Bladet.

skriva om människor som kommer igen,

ORGANISATIONSMODELLEN 1999 fick man över hela Sverige ett statligt bidrag för att starta verksamheter under

hittar sina resurser och styrkan både inom sig

– Det har varit väldigt spännande och ett

paraplyet Personligt ombud. I Värmland

och med hjälp av andra, säger Eva.

fantastiskt tillfälle att få föra vidare de här

bestämdes det att man ville ha en samlad

människornas historia till en större publik,

länsorganisation som bas, med Karlstads

tillägger Leif.

kommun som värdkommun.

Anders Olsson och ”Jag kommer sen”, som

Inger Granhagen är avdelningschef för

– När man är chef får man genom de

handlar om diskoteksbranden i Göteborg.

Vuxenavdelningen och sitter med i lednings-

personliga ombuden se andra människors

Hennes senaste bok beskriver hon som en

gruppen för Personligt ombud, pratade

bekymmer på nära håll. Jag har jobbat med

förmån att få vara med att skapa.

om bakgrunden till verksamheten. Hon är

detta snart i 40 års tid, det här är ett av de

väldigt stolt över att de har varit en så pass

bästa sociala arbeten jag har sett. De person-

– Jag har fått lärt mig många nya saker och

stabil verksamhet, som också är oberoende

liga ombuden gör ett jättestort jobb, säger

träffat många fantastiska människor under

från kommunbyråkratin.

Inger Granhagen.

Eva har tidigare skrivit böckerna ”Det finns inga gränser” om handikappsimmaren

resans gång, säger Eva. – Det är tioårsjubileum med tio personliga

Text: Joanna Halvardsson

Även Ingela Akelius och Leif Hammarsjö,

ombud, tio brukare, tio års erfarenhet och

Foto: Per Rhönnstad

som är två av de personliga ombuden som

det är tusen personer som fått det här stödet

ASP BLADET | NUMMER 101 9


SVERIGE OCH STORBRITANNIEN I KLURIGT UTBYTE Kompetensutvecklingsprojektet KLURA har flera strängar på sin lyra. I mars bjöds ett antal socialarbetare till Sverige som ett led i ett utbytesprojekt . ASP Bladet pratade med Rachel Martin som har arbetat över tio års tid kring frågor om missförhållanden i nära relationer.

Martin är manager och koordinatör för

hetligt system. Det är nyttigt att se skillna-

reflektera kring hur den sociala servicen

insatser för offer av missförhållanden.

derna, säger Rachel Martin.

fungerar i Karlstad. Hur hon upplevde att

Hennes arbetsfält ligger inom ramen för

Och för besökarna och de svenskar som är

det kanske vore dags att förändra arbets-

Devon County Council, ett länsorgan som

inblandade i detta projekt handlar det inte

sätt och betrakta våld som central orsak till

arbetar med mycket av det som i Sverige

bara om att lära sig något nytt och knyta

andra former av social problematik, som

sker på kommunal nivå. Och hon är impo-

kontakter. Även om Rachel hoppas kunna

alkohol och droger, säger Rachel Martin.

nerad över vad hon kan se.

behålla kontakten med flera svenskar. I vår diskussion lyfter även fram en an-

– Mitt jobb är att hitta och försöka få ytter-

Det handlar också om att få se något som

nan skillnad, vilket handlar om lag och

ligare pengar till den service som utförs av

skulle kunna innebära en annan praktik på

ordning. Till skillnad från Sverige är det

föreningslivet, den ideella sektorn, för att

hemmaplan. Både för svenskar och brit-

nämligen som förälder inte olagligt att slå

utöka stödet för offer, förövare och barn,

ter.

sina barn i Storbritannien.

berättar Rachel Martin.

– Det finns en enorm inneboende respekt – Det är nyttigt att se bra arbetet utföras

för barn som vi saknar i vårt rättsliga ram-

Hon har också kunnat iaktta stora skill-

här och se vad som kan föras över i vårt

verk. Och det är tydligt i det arbete ni ut-

nader mellan sitt land och Kristinehamn,

hemland. Det känns fint att vara involve-

för att våld i nära relationer tas på yttersta

Karlstad och Sverige som helhet. Trots

rad i detta och jag vill inte att det ska ta

allvar.

närheten länderna emellan ligger tyngd-

slut, berättar Rachel Martin.

punkten på olika saker, i Storbritannien

Men det går bara inte åt ena hållet, upple-

sker mycket av det sociala arbetet i den

NYTTIG UPPLEVELSE

ver hon. Svenskarna verkade intresserade

ideella sektorn – de organisationer som in-

När ASP Bladet frågar Rachel Martin om

av det arbete som britter – framförallt i fall

ternationellt brukar kallas för NGO (Non-

hon kan peka ut något särskilt inspirerande

om tidig intervention upplever hon att de

governmental organisation). I Sverige är

eller positivt som hon tycker att KLURA:s

har kommit långt. Och det är väl så ett bra

den typen av arbete ofta förknippat med

utbytesprojekt har inneburit, nämner hon

utbyte är tänkt att fungera, båda parter lär

ett tydligt kommunalt uppdrag.

inte bara en sak, utan flera.

av varandra.

– Jag uppfattar det som att ni gör saker på

– Det är rätt mycket och det är inte så en-

Text: Robert Halvarsson

ett annorlunda sätt här. Jag har blivit väl-

kelt att tänka på en enda sak. Men dagen

Foto: Stefan Ek

digt imponerad över hur ert sociala system

innan så talade Monica Persson till oss,

fungerar och hur det samordnas i ett en-

och jag beundrade hennes förmåga att

10 ASP BLADET | NUMMER 101


KAMPANJ FÖR ÅTERLÄMNANDE AV ÖVERBLIVNA LÄKEMEDEL

Text: Robert Halvarsson Illustration: Maria Lundby Bohlin

Vad gör du med dina läkemedel? Spolar du ner dem i toaletten eller kastar dem i hushållsoporna. Sluta genast med det! Det är budskapet i en nationell kampanj

medverkar till spridandet av avloppsslam

som startade den 19 mars som kommer

till åkrar, har denna inställning. Men det

att synas i landets samtliga apotek. LIF

ställer också krav på att slammet är till-

Läkemedelsbolagens kampanj är dock

– de forskande läkemedelsbolagen har

räckligt rent från miljögifter för att kunna

nationell. Via sajten www.överblivnalä-

utformat kampanjen, som syftar till att

användas utan hälsorisker för människor

kemedel.se hoppas de kunna nå de som

öka återlämningsgraden av läkemedel.

och andra djur.

inte uppmärksammar den via apoteken.

I en strategi som Läkemedelsverket har

hamna hos reningsverket.

Kampanjens samarbetspartners är: Lä-

skapat hoppas man nå en nivå på 80 %

I ”Tänk på vad du spolar ner” har kom-

kemedelsverket, Avfall Sverige, Sveriges

återlämnade läkemedel.

munen drivit en egen informationskam-

kommuner och landsting (SKL), För-

Och det handlar inte bara om uppsamling

panj för att upplysa kommunmedborgarna

eningen för generiska läkemedel (FGL),

för sakens egen skull. I avloppsvatten från

om vad som är rätt och fel att spola ner i

Svenskt vatten, Sveriges Apoteksförening,

avloppsvattensreningsverk har bland an-

toaletten. Det kan tyckas självklart, även

Håll Sverige Rent, och Läkemedelsdistri-

nat Naturvårdsverket uppmärksammat att

om så inte verkar vara fallet, men nedspo-

butörsföreningen.

det förekommer höga halter av läkeme-

lade läkemedel bör enligt kommunen inte

delsrester. Detta innebär bland annat att fiskar och andra vattendjur lagrar dessa, något som riskerar att störa deras biologiska funktioner. Och eftersom människor äter fisk, så drabbas även vi. Naturvårdsverket summerar i en undersökning i år som är gjord i samarbete mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket och Umeå universitet att problemet är tämligen stort.”(..) Många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Vissa läkemedel hamnar i slammet vid avloppsreningen.” Reningsverkets slam hoppas flera av landets kommuner att i allt högre utsträckning kunna använda som åkernäring för att minska beroendet av fosfor och kemiskt gödsel. Även Karlstads kommun,

ASP BLADET | NUMMER 101 11


SVENSKT NÄRINGSLIV

OM UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Text: Olle Stagnér Foto: Mattias Fahlgren

Ungdomsarbetslösheten i Karlstads kommun är nu 20.2 %. För hela riket ligger siffran på 17.8 %. ASP-bladet har träffat Urban Svanberg som är regionchef på Svenskt Näringsliv i Karlstad. Han menar att orsakerna främst är strukturella.

”Svenskt näringsliv hävdar att ungdomar primärt har svårt att få inträde på arbetsmarknaden på grund av för höga ingångslöner.” 12 ASP BLADET | NUMMER 101


Urban för fram tre huvudorsaker:

en bild av hur mycket folk som behövs på

marknaden på grund av för höga ingångs-

arbetsmarknaden, säger Urban Svanberg.

löner.

1: Matchningen fungerar inte mellan det

Denna grupp ungdomar kan man påverka

Urban Svanberg pekar också på att etable-

ungdomar har utbildat sig till och de lediga

lokalt och regionalt med utbildningar. Lag-

ringsåldern har höjts på arbetsmarknaden

jobb som finns. 2: Turordningsreglerna ger

stiftarna kan fatta beslut för att reducera

på grund av att ungdomar saknar korrekt

inte ungdomarna så stort anställningsskydd

denna grupp.

utbildning. I åldersgruppen 16-24 år är det

(sist in först ut vid uppsägningar). 3: Ungdomar har för höga ingångslöner.

ett inflöde till Karlstad av ungdomar. 2: Vid lågkonjunkturen 2008 var det många

Mellan 25-34 år är det ett utflöde av per-

ungdomar som fick sluta på grund av tur-

soner. Detta menar man bör ändras så att

1: För att matchningen skall fungera bättre så

ordningsreglerna, hävdar Svenskt Näringsliv.

ungdomar väljer att stanna kvar i Karlstad

har Svenskt Näringsliv infört två databanker.

Unga som nyss har börjat på arbetsmarkna-

efter sin utbildning.

En för ungdomar som söker till gymnasie-

den anses löpa stor risk att förlora sitt jobb.

skolan där alla utbildningar i hela Sverige

Därför vill Svenskt Näringsliv att kompetens

Svenskt näringsliv beskriver sig själva

finns med. Den heter Gymnasiekvalité. Och

och inte arbetslivserfarenhet skall spela en

som företagens representant i Sverige. De

en som vänder sig till utbildningarna på

större roll. Det menar man kan gynna en

bildades 2001 genom en sammanslagning

Högskolan.

ungdom som har en utbildning som passar

an Sveriges Industriförbund och Svenska

företaget.

Arbetsgivareföreningen (SAF). Deras vision

– Ju mer samarbete man har mellan skola

lyder: ”Företagsamma människor och kon-

och företagen desto större chans är det för

3: Svenskt näringsliv hävdar att ungdomar

kurrenskraftiga företag i gemenskap leder

ungdomarna att få arbete. Och skolan får

primärt har svårt att få inträde på arbets-

Sverige till ökat välstånd”.

GER SIN SYN Fackföreningen Byggnads har en annan syn på ungdomsarbetslöshet och LAS (Lagen om anställningsskydd) än vad Svenskt Näringsliv har. ASP-bladet har träffat Odd Maalsnes som arbetar på Byggnads Värmland-Örebro. Han är ansvarig för Byggnads yrkesfrågor. Byggnads har ett lärlingssystem som är inhyst i avtalet säger han. Efter skolan börjar eleverna en lärlingsanställning. Då har de 65 % av en fullbetald anställds lön. När de har jobbat på arbetsmarknaden i två och ett halvt år så har de kommit upp i full lön. Utav 120 st. ungdomar som utbildar sig i

Värmland så får 70-80 st. arbete varje år. Byggutbildningen är attraktiv på arbetsmarknaden eftersom den är gångbar inom många olika områden, ex. i träindustrin. Lagen om anställningsskydd är bra hävdar Odd Maalsnes. Vem skall vara arbetslös? Oavsett om det en ungdom eller en äldre person som är arbetslös är det är lika svårt för den enskilde. Problemet är att vi måste skapa nya jobb. Odd Maalsnes menar att ett ROT–avdrag för hyresrätter, likt det som gäller för

bostadsrätter och villor skulle förbättra byggarbetsmarknaden för ungdomarna. -Man skall stimulera marknaden för att skapa nya jobb. Det är jätteviktigt. Det blir inga nya arbeten om man förändrar Lagen om anställningsskydd hävdar Odd Maalsnes. Byggymnasierna i Värmland har ett gemensamt branschråd, i vilket Odd sitter med. Där diskuterar man utbildningens innehåll och att man följer läroplanen. Detta gör man två gånger per år. Text: Olle Stagnér

ASP BLADET | NUMMER 101 13


DÄR UNGDOMAR BRUKAR FINNAS

ASP bladet har träffat Magnus Wallgren, Processledare i alkohol och drogfrågor i Karlstad kommun, för att prata om ungdomar och missbruk. Magnus är även drivande i Krogar mot knark och Stoppa langningen. Grunduppdraget i hans arbete är att sänka den totala alkoholoch drogkonsumtionen i Karlstads kommun. Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som finns i ett fyrtiotal svenska kommuner. Syftet med nätverkets verksamhet är att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljöer. 2002 var starskottet för Krogar mot knark i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Karlstad inleddes arbetet 2005 med att få krogar och restauranger att delta i Krogar mot knarks vision om ett drogfriare krogliv. I Karlstad finns det åtta uteställen som samarbetar inom ramen för nätverket. FÖREBYGGANDE SAMARBETE Unga människor vistas ofta i krogmiljöer och i dessa miljöer finns risken att utsättas för narkotika både indirekt och direkt. Genom att Krogar mot knark samarbetar med krogarna kan riskerna minskas. – Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus Wallgren. Magnus säger att det är viktigt att krögarna tar fram rutiner för hur arbetet ska skötas. – Krogar mot knark utbildar ordningsvakter och krögare för att de ska veta hur man agerar, säger han. Magnus menar vidare att krogarna ska ha en tydlig policy i dessa frågor. I marknadsföringen ska det synas att krogen arbetar aktivt mot narkotika. Han säger vidare att kunskapen har ökat hos krognäringen och att man idag vet mer hur man bättre hanterar

14 ASP BLADET | NUMMER 101

Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus.


narkotikaproblematiken.

Stoppa langningen. Målet med Stoppa lang-

varit fallet under många år. Magnus säger

ningen är att minska langningen av alkohol

att enligt den senaste undersökningen är

Samarbetet i Krogar mot knark baseras på

till våra barn och unga och att få till en

siffrorna de lägsta sedan man började mäta

regelbundna möten, där polismyndigheten,

attitydförändring och kunskapshöjning kring

1971. Risken finns däremot att minskningen

alkoholhandläggare och företrädarna från

langningens konsekvenser.

av alkohol har ersatts med en ökning av

Krogar mot knark träffas. Samarbetsparterna

narkotika. Det finns mycket som tyder på det

diskuterar hur problematiken ser ut i Karl-

– Inför större högtider som exempelvis

och det är därför som förnyade satsningar

stad och vad man kan göra.

Valborg träffas vi i storgrupper för att dis-

mot cannabismissbruk har startats.

– Det viktigaste i samarbetet är att krögarna

kutera vad som ska göras, förklarar Magnus

och polismyndigheten kan ha direkt kommu-

Wallgren.

nikation mellan varandra, menar Magnus.

När det gäller framtiden önskar sig Magnus Wallgren att Krogar mot knark blir en kvali-

Storgrupperna utgörs av fältarbetare, vakt-

tetsstämpel för krogen. Krogens varumärke

Polisen spelar en viktig roll i det förebyggan-

bolag och polis. Det man diskuterar är var

förstärks genom att man är med i nätverket

de arbetet. De finns i närheten av krogarna

någonstans det kan bli stökigt. Fältarbetarna

och jobbar aktivt och seriöst med dessa

under helgerna för att ge en lugnande effekt,

som Ungdomar för trygghet, Fritidsledare i

frågor.

så att inte bråk bryter ut. Polisen finns även

fält och Socialförvaltningens fältarbetare rör

inne på krogarna och det är så vanligt före-

sig på de platser där ungdomar brukar finnas.

Magnus menar att det har blivit svårare att

kommande nu att krogbesökarna ofta inte

De vet vilka ställen det brukar vara stökigt

ta narkotika på krogen. För att den utveck-

tar någon större notis om det.

och vad som krävs för att lösa de våldsamma

lingen ska fortgå behövs Krogar mot knark

situationerna.

även i framtiden.

STOPPA LANGNINGEN

Magnus Wallgren har förutom sitt arbete i

En positiv trend är att alkoholkonsumtionen

Krogar mot knark även ett engagemang i

bland ungdomar har minskat. Detta har

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 101 15


TA TILL VARA PÅ DE ÄLDRE Vuxna elever i gymnasieklasserna ger en bättre arbetsmiljö, då det blir mindre stök, de vuxna har en lugnande effekt och diskussionerna blir mer seriösa. ASP Bladet har bland annat pratat med Milla och Henrik, som genom äldre har lärt sig att vara mer tålmodiga.

16 ASP BLADET | NUMMER 101


De menar att det är viktigt att inte lösa

hemmet. Intresset av tavlor och böcker

norska Frelsningsarmén. Damen sa att ”ett

problem för snabbt. Ofta hjälper det att sova

hemma finns där som följd av att bland

bönnebarn går aldrig fortapt”, man ska alltså

på saken. Löser man problem för snabbt lär

annat pappan uppmuntrade honom att för-

aldrig ska ge upp hoppet, genom att be gör

man upptäcka bättre lösningar några dagar

kovra sig. Som barn var de mycket ute gick

man mycket för en medmänniska. Vid ett

senare. Detta lugna förhållningssätt har de

i skogen med matsäck, lärde sig uppskatta

annat tillfälle sa damen att ”man ska inte

lärt sig genom äldre.

naturen och lärde sig namn och läten på

odla sjukdom” och ha för mycket fokus på

olika fåglar.

sig själv och sitt. Se människan och inte bara

Vad har du lärt dig av tidigare generationer?

tänka att det är ”han med Parkinson.”

Jag ställer frågan på olika diskussionsforum

Victoria har lärt sig att det är viktigt att

på Internet. En kvinna på nätet under alias

försöka leva här och nu; att njuta av det man

Hanna berättar vidare att det finns flera saker

Geta menar att hon har blivit klokare och

har och acceptera det som är. Hon säger att

som hon inte riktigt trodde på innan hon

har fått mer humor: ”nu är jag gammal men

det är viktigt att använda sina erfarenheter till

upplevde det själv, till exempel det där som

det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”

att bli starkare: livet är för kort för att hata

”alla gamla” sa när man var liten; tiden går så

och bråka.

fort, barn blir så stora, och att det är så trist

En tjej skriver att hon lärt sig orientera, spika, dra i skruv med skruvdragare – hon lärde mig bli händig helt

”nu är jag gammal men det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”

när det blir mörkare på hösten. Inte förstod En anonym röst säger att

man sig på det förens nu, när man själv är

han/hon att man ska ha små

vuxen.

utgifter, det är viktigare än att ha höga inkomster.

”Men viktigaste av allt är ändå: man kan vara vänner över generationsgränser!”

I olika länder och kulturer

enkelt. Hon tycker att hon har lärt sig mycket

Eftersom äldre naturligtvis vet

av äldre genom åren. Även orientering har

mer om världen än vad unga

hon blivit duktig på, där kan man precis som

gör, bör man intressera sig om

många andra områden dra nytta av de äldres

vad de har att berätta om förr

kunskaper.

i tiden. För hundra år sedan såg samhället

ett vårdpaket, är det nyttigt att se äldre som

radikalt annorlunda ut än nu.

människor och ta tillvara den kunskap som

En person som heter Julia berättar att hon har lärt sig göra jättegoda kakor tillsammans

”HAN MED PARKINSON” En tjej som heter Hanna jobbar inom

sam ton att hennes föräldrar lärt henne att

äldrevården, och berättar för ASP Bladet

prata för många år sedan, men att de kanske

om en gammal dam som länge varit med i

slutat prata. Jens säger att hans morfar lärde honom tälja barkbåtar och visselpipor. På en lärarutbildning han sökt var han en av mindre än 10 % som kom in. Han berättar att han hade nytta av att ha lärt sig skriva väl genom familjeföretaget, som är ett tryckeri. INTRESSANTA INTRESSEN Jens fick också sitt fotografiintresse av sin far och de hade ett eget mörkrum i barndoms-

syner på äldre och hur de ska behandlas. Om man i stället för att visualisera

de besitter. Men viktigaste av allt är ändå:

med sin mormor. Julia säger med en skämt-

ångrar att de gjort det eftersom hon aldrig

har man väldigt skilda

man kan vara vänner över generationsgränser! Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin

Bästa tipsen från äldre – Gör någonting roligt när du är nere – Håll på dina rutiner – Man skall förlåta varandra – Livet går vidare – Somna aldrig från din partner utan att ha försonats först. – Var generös mot dem som behöver hjälp ASP BLADET | NUMMER 101 17


DELAKTIGHET PÅ MÅNGA PLAN Text: Henrik Sjöberg Foto Per Rhönnstad

I rymliga lokaler vid Västra Torggatan i centrala Karlstad finns ungdomens hus Uno. Här träffar ASP Bladets utsände enhetschef Jessicka Frick. Vi sätter oss i det luftiga och ljusa caféet som är Unos hjärta över en kopp kaffe, för att prata om hur Uno arbetar med ungdomar. I februari 2005 öppnandes dörrar till NWT:

På Uno samsas en mängd olika aktiviteter

s gamla lokaler som hade byggts om för

som exempelvis dans, musik och design.

Uno kan vid första anblicken uppfattas som

att ta emot kommunens ungdomar. Det

När Uno öppnade för sju år sedan var det

en stor fritidsgård. Jessicka som har lång

som minner om tidningens verksamhet är

ett unikt koncept i Sverige. Jessicka berättar

erfarenhet av fritidsgårdar menar det finns

traversen som hänger i taket ovanför café-

att Uno har tagit emot många studiebesök

stora skillnader mellan dessa två. På en fri-

delen, där en gång tryckpressarna stod. På

från hela Sverige som ville se hur verksam-

tidsgård följer man samma personer under

2090 kvadratmeter finns det mycket plats.

heten fungerar.

en lång tid. Ungdomarna kommer dessutom

18 ASP BLADET | NUMMER 101


från ett specifikt område, medan Uno har

bestämmanderätten ligger i personalens

behövdes en långsiktig satsning. Jessicka

hela Karlstad kommun och närliggande

händer. Trots att besluten inte tas direkt av

menar att det år något som måste jobbas

kommuner som upptagningsområden.

ungdomarna har de stort inflytande i hur

med jämt.

– På en fritidsgård jobbar man mer med de

verksamheten ser ut.

bärande relationerna. Man känner varandra

– Det vore oerhört korkat av oss som

Två gånger om året, 22:e februari brottsof-

och ungdomarna vet vem fritidsledaren

personal på Uno att ta beslut utan att ha

ferdagen och 2:e oktober Internationella

är och ett förtroende byggs upp, förklarar

ungdomarna med oss, menar Jessicka Frick.

ickevåldsdagen, lyfts ungdomsvåldet till en

Jessicka Frick.

högre nivå. Jessicka berättar att vid ett tillUno är ett dynamiskt hus, där personalen

fälle var Topboy från Fryshuset i Stockholm

På Uno styrs arbetet mer av ett projekttän-

hela tiden för en dialog med ungdomarna

inbjuden. Topboy är en dansföreställning

kande. Det kan komma ett gäng ungdomar

om hur verksamheten ska se ut. Mycket

i monologform som behandlar aktuella

som vill arrangera en spelning. Jessicka

av det som händer på Uno kommer ifrån

fenomen i samhället. De framförde en pjäs

jobbar med dem tills konserten är över

ungdomarna själva. Personalen lyssnar på

som handlade om huliganbråk.

och sedan skiljs deras vägar åt. Det blir

vad de har för idéer.

mer tillfälliga kontakter på Uno än på en fritidsgård.

FRAMTIDSDRÖMMAR – Eftersom vi kontinuerligt frågar vad ung-

Jessickas dröm för framtiden är att Uno

domarna vill, så ändras verksamheten hela

ska locka ännu fler ungdomar. Lokalerna

Något som Jessicka Frick har tagit med sig

tiden. Huset idag speglar vad ungdomarna

är stora och sväljer mycket folk. Det kan

från arbetet i fritidsgårdarna är vikten av att

vill se just nu. Hur Uno ser ut om fem år vet

finnas 200 personer här och det märks

se människan.

ingen, för vi i vet inte vad de vill om fem år.

inte, eftersom de flesta väljer att vara i de

– Alla ska kunna ses och speciellt de som inte tar plats, säger hon.

enskilda rummen. Hon säger att ibland kan COUNT 2 TEN – MOT UNGDOMSVÅLD

man få känslan att ingen är här. Därför är

Uno deltar i ett projekt sedan 2008 som

målet i år att få ungdomarna hänga mer i

INFLYTANDE GENOM DIALOG

heter Count 2 ten och är en manifestation

caféet. Uno vill ha besökarna synliga i den

– Grundtanken med Uno är att vara en cen-

mot ungdomsvåld. Det var Brottsofferjour-

öppna ytan som cafédelen utgör.

tral och kreativ plats och att det ska finnas

en och ungdomsfullmäktige som fick med

plats och rum för alla, säger Jessicka Frick.

Uno i arbetet med Count 2 ten. Bakgrunden

På det generella planet säger Jessicka att

är att våldet har blivit mycket grövre. Jes-

Uno ska vara en plats där man kan förverk-

Ur denna grundtanke har det vuxit fram

sicka och Uno kände att något måste göras

liga sina egna idéer.

mycket som har berikat ungdomskulturen

åt detta.

– Målsättningen är att ungdomar i åldern

i Karlstad. Under årens lopp har ungdo-

16 – 25 ska tänka på Uno om de vill göra

marna och personalen format Uno till vad

Det har anordnats föreläsningar och utställ-

något speciellt. Vart kan man göra det? Då

det är idag.

ningar som tog upp problematiken med

ska svaret vara: Uno! Sedan ska ju alla må

ungdomsvåldet. Från början var det tänkt

bra och känna att det finns något vettigt att

Ungdomarna är med på alla plan. De får

att Count 2 Ten skulle vara en engångs-

göra, säger hon.

vara med och tycka och ge förslag men

företeelse, men man kom fram till att det

PÅ UNO finns bland annat teknisk utrustning för DJ:s, en bio och massa andra saker.

ASP BLADET | NUMMER 101 19


EN VÅG AV SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP Den 28 mars höll en trio av arrangörer: CERUT (Centrum för forskning om regional utveckling) FOU Välfärd Värmland och Värmlandscoop, ett seminarium om ”Samhällsentreprenörer och socialt entreprenörskap”. Text och foto: Robert Halvarsson

Finfrämmat. Betsy Densmore från USA föreläste om amerikas sociala ekonomi för värmlänningarna.

20 ASP BLADET | NUMMER 101


Bengt Dahlgren, rådgivare på CERUT intro-

Genom utbildning och att förstå hur socialt

som skapar produkter och tjänster än de

ducerade det hela. Han är en veteran i sam-

entreprenörsskap fungerar kan vi låta det

gängse – vill man uppmuntra till skräddar-

manhanget och bidrar nu med sin kunskap

fungera.

sydda lösningar som passar olika typer av

genom det universitetsanknutna CERUT.

verksamheter. Dock noterar hon att det i

Han hänvisar hur folk ofta intuitivt brukar

Men det är också viktigt att förstå vad det

dagsläget ofta saknas kapital som investeras i

förstå vad det handlar om: att vara entrepre-

inte är, enligt Jan-Urban Sandal: Det handlar

detta sociala fältet, även om hon också ser en

nör. Det är ett ord och begrepp som ligger i

nämligen inte om privatisering, outsourcing,

positiv trend. Vanliga större aktiebolag har

tiden, enligt dagens föredragshållare.

konkurrensutsättning eller offentlig sektors

inneboende problem som de ej löst:

utnyttjande av ideellt engagemang. Det är – Jag har läst att det finns två olika sätt att

heller inte ”noen form av utnyttjelse av

– Problemet med den privata sektorn i dag

se på det sociala entreprenörskapet. Den

svakere grupper eller individers livssituasjon

är att även om de stora företagen vill göra

amerikanska traditionen handlar mycket om

for egen vinnings skull.”

den rätta saken, kan de inte det på grund av

företagare med goda avsikter och som har

marknaden. Den vill istället hellre se stor av-

filantropiska förtecken. Man vill göra nytta.

– Den sociala entreprenören arbetar inte

Det finns också en europeiskt synsätt som

på uppdrag av stat eller kommun, utan på

kastning på kort tid, säger Betsy Densmore.

har mer kooperativa förtecken, där man

uppdrag av sig själv, med syfte att förbättra

Men det finns människor som vill annat.

tillsammans anses kunna förändra samhället,

för människor. Det handlar om att gå emot

Människor vill vara den förändring de själva

förklarar Bengt Dahlgren.

mainstream, säger Sandal.

vill se och tillåta sig att vara pretentiösa nog att försöka rädda jorden. Som exempel på

Alla som samtalade under dagen verkade

INTE BARA FÖRETAGARE

detta pekar hon på B-lab, som använder

hålla med om att det sociala entreprenör-

Entreprenörer behöver dock ej vara företa-

marknaden som metod för att aktivt försöka

skapet inte enbart ska handla om egennytta,

gare. Utan även verka inom kulturen och an-

skapa positiva miljöeffekter. Hon använde

utan att man genom arbetet vill verka för att

dra områden. Den sociala entreprenören bör

även flera exempel från USA, på sociala

bidra till samhället. Det kan handla om att

förstås som en sk ’independent agent’ som

företag och organisationer som Mozilla

rädda världen till att göra något för lokalsam-

skapar nya innovationer. Denne omkull-

Foundation, Fair Trade USA och många fler.

hället. Men istället för att prata om det hela

kastar genom sina handlingar gamla sätt att

skapar man något.

arbeta eller tänka på. Eftersom många sociala

OCH SÅ VÄRMLAND

entreprenörer ofta därför kan vara tämligen

Även Leif Tyrén och Anna Tyrén talade, som

– Samhällsentreprenörer har nog alltid fun-

kontroversiella, investerar man inte bara

båda är engagerade i Värmlandscoop. De

nits, men begreppet ligger i tiden. Tidsandan

pengar utan även sin karaktär i sina projekt.

pratade om de sociala företagen i Karlstad,

rymmer en förskjutning från politik till

Något som innebär att man inte bara riskerar

bland annat om ASP Bladets darlings Bril-

marknad. I detta ligger en omprövning av

att förlora pengar, utan även sin karaktär vid

lianten och Le Mat Bed and Breakfast. Uti-

välfärdsstaten och folkhemmet. Detta är

eventuellt misslyckande.

från dem pratade Värmlandskoop om sina

heller inget som är unikt just för Sverige, berättar Bengt Dahlgren.

perspektiv på det hela, och de återberättade BLICK FRÅN USA

även själva grundsatsen och själva kärnan

Betsy Densmore talade även hon under

i vad som är den sociala ekonomin och de

NORSKA PERSPEKTIV

seminariedagen. Hon är president för Aca-

arbetsintegrerade företagens filosofi.

Fil. Dr. Jan-Urban Sandal snacke norsk med

demies for Social Entreprenourship och är

de värmländska besökarna. Han är en vete-

verksam i Kalifornien. Hon pekar likt flera

– De sociala målen är överordnade vinstin-

ran inom näringslivsforskning och arbetar

andra på behovet att se ambitionen och mo-

tresset. Ekonomin är inte det primära, även

med utbildning inom socialt entreprenörs-

tivationen hos entreprenören som viktig för

om man naturligtvis måste ha affärsmässig-

skap. Han konstaterar att entreprenören som

att denne ska kunna anses vara social.

het i det hela. Huvudsaken är dock att man

gestalt är en förändringsfaktor i samhället. I

jobbar hundra procent av sin egen förmåga,

norden är vi inte särskilt vana vid att enskilda

USA har också tagit dessa arbetssätt till

människor griper in i sociala frågor – utan

sitt hjärta, genom andra typer av organisa-

förlitar oss på välfärdsstaten, menar Sandal.

tionsmodeller för företag och föreningar

berättar Anna Tyrén.

ASP BLADET | NUMMER 101 21


SKULDEN OCH SKAMMEN –

KONSTEN ATT SKILJA DEM ÅT

Text: Håkan Kristensson Foto: Kajsa Jansson

ASP Bladet har haft förmånen att se många skribenter figurera i tidningen. Då och då har vi haft glädjen att någon med sällsynt stora litterära kvalitéer skriver för oss. En av dessa är utan tvekan Håkan Kristensson. Läs därför gärna hans ömsinta berättelse om tio långa år, och en möjlig väg framåt. Det är svårt att se skadan, såren. Att visa

Första gången med lugnande, svalde jag

helst kunde den tydligen förenkla mig och

sina sår är ingenting människor gärna

genast en handfull piller, men jag kände

mitt liv till knastriga minnen att tugga på

gör när den man älskar är sårens upphov;

ingen ångestlindring, kände faktiskt ing-

tills de slutligen förloras i rymden, långt

människor som älskar kan låta sig skadas

enting alls.

ovanför stratosfären.

skymta förbi lite snabbt och oreflekterat

Det var först dagen efter som jag insåg

Bilden att kräla omkring på golvet och

mellan raderna, i tystnaden, ur avstånden

dess verkan. Jag hade förstört hela min lä-

skrika ut mina livs aber, för ingen, åt ingen,

och slutligen konkretiserad i en ensamhet.

genhet, bokstavligt och noggrant, tagit ett

till ingen – men fullt synlig (ur kontext) av

oerhört svårt. Kanske kan skadeverkan

varmt bad med en brödkniv och sparkat

de som älskade mig – förfärade av allting,

Desertering är i många fall det enda möj-

sönder gitarren, tryckt in den i ugnen. Ing-

livrädda. Den bilden, insikten fick mig att

liga för en anhörig. Nu under mitt eget till-

enting jag egentligen kommer ihåg; badet

skruva ned volymen betydligt, återgå till

frisknande, är det skulden över såren och

minns jag, men endast som ett litet gulnat

någorlunda normal tidsuppfattning. Att

oron jag skapat som är svårast att bryta sig

mentalt fotografi, ett av många i mitt livs

skada mig själv är en sak. Inga problem.

igenom. Jag vet nu, jag förstår nu. Eller

brokiga fotosamling. Jag la in mig, och

tror mig veta, tror mig förstå.

skrev ut mig – allt i kontinuerliga cykler;

Men att indirekt skada andra av mina

desperat i brist på vildmark och mening

handlingar, brustna löften och försum-

Att flanera livet, tio gånger normal fart,

sökte jag frenetiskt djupt i min inre urskog,

melse, var och är något jag verkligen aldrig

ovetandes om, eller med självlögner för-

och där hittade jag saker månitro – herre-

menade, eller hade för avsikt skulle hända.

trängt alla de korkade val man gjort, alla

gud.

Det bara blev så. Och med den insikten,

handlingar och uppbrott i livet – med en

lät jag människor runt mig börja få berätta,

självdestruktivitet utan ramverk; att detta

Mina föräldrar var livrädda, mina vänner

låta mig känna hur de känt. Betrakta ett

så oerhört lätt kan skada och såra någon

oroliga; de såg nämligen något jag inte

liv, som är mitt, utdrag ur deras ögon. En

annan än just sig själv – som jag gjort –

hade ens hade en tanke på: att fortsätter

stormlös storm. Tog därmed form.

känns nu såhär efteråt oerhört förkastligt.

jag utan förändring så finns det tillslut en

Det heter ju självdestruktivitet, resonerar

gräns, ett något som stavas slutet, död el-

Så min väg ut ur den här tio år långa de-

man, och borde således rent logiskt vara

ler bristningsgränsen. Det blev till en sal-

struktiva parentesen med versaler, var sna-

något alldeles personligt. Jag upplevde full

tomortal, måste jag säga, att djupt ur mitt

rare att betrakta och behandla den skuld

kontroll i det fullt okontrollerbara. När

inre kaos, kunna betrakta något så dråpligt

jag känt och känner, kartlägga den skada

folk runt omkring mig tog en lugnande

konkret som döden. Jag började tänka på

jag åstadkommit och försöka återfå ett för-

tablett till natten, så tog jag hela burken.

den, göra mig bekant och beredd, när som

troende för mig som en människa, ett barn

22 ASP BLADET | NUMMER 101


”att indirekt skada andra av mina handlingar, brustna löften och försummelse, var och är något jag verkligen aldrig menade, eller hade för avsikt skulle hända.” och en vän. Att hitta konkreta strategier för

lossna i sina fästen och ned föll jag, precis

strategi var att i reningsbadet låta skammen

detta, en enkel väg, var och är fullkomligt

vad som förutsagts. I alla fall bildligt, käns-

vara. Den fanns där givetvis, men jag maske-

meningslöst. Jag är av inre lag tvingad till

lomässigt, psykiskt.

rade den och förträngde den, tvingade mig

bevis, men att bevisa tar väldigt lång tid.

stå rakryggad upp när jag egentligen kanske

Skulden – precis som oron och rädslan – är

Det finns nämligen ingen annan möjlighet.

hellre skulle vilja ligga djupt försjunken un-

seg och dras ut som tuggummi, sätter sig

Någon gång faller man, och skulden kom-

der mitt täcke och inte låta världen in ens

slutligen under skosulan och följer mig vart

mer tillslut dränka en i störtfloden man själv

i form av ljusskimmer genom persienngli-

jag än går. Däri ligger den välförtjänta miss-

skapat. Ledsamt . Ofrånkomligt. Men tillika

porna. Skammen måste separeras från skul-

tron, misstankarna.

nödvändigt. Där kan bevis skapas i trovär-

den. Först då kan den slutligen upplösas, och

dig jord, där kan nya strategier formuleras.

skulden mildras i svalt vatten av pånyttfödd

När jag balanserade mellan den oerhörda

Där kan ett bättre liv slå rot, och där kan

tilltro. Där kan man finna grunden att bygga

skuld jag kände och illusionen om en fri-

relationer på nytt förankras.

sitt liv. Utan att skada, vare sig själv, eller de

het att fritt få förvalta och författa min väg, tycktes det jag balanserade på slutligen

man älskar. Hur och när kommer skammen in? Min

ASP BLADET | NUMMER 101 23


ETT SAMHÄLLE UTAN IDROTT LIKA MED HÖGRE BROTTSLIGHET Jag fick till uppgift att skriva om ungdomar som är på glid. Om det var så att många fler kanske skulle hålla på med kriminalitet och droger om inte idrotten fanns. Mycket utav det här skulle bara bli spekulationer, så det är nog helt omöjligt att ange någon siffra. Det finns nog ingen förening som jag kan

hällsskikt, personer som aldrig skulle träffas

då spelar idrotten en viktig roll. Det är viktigt

peka ut som skulle vara bättre än någon an-

annars gör det inom idrotten. Den lär ut en

att vi har bra idrottsföreningar eftersom

nan förening på att ta om hand om personer

massa normer. Idrotten står för rent spel,

många väljer högskoleort beroende på vilka

med exempelvis drogproblem. Jag vet inte

den tar avstånd från droger, våld och dop-

elitidrottsföreningar som finns i staden. Det

med säkerhet om det bara är en gammal

ning med mera. Sen att det finns undantag

kan spela roll vad föreningen har för vision.

klyscha att en del strulpällar tas upp av box-

kan man aldrig komma ifrån, det gäller inom

ningsklubbar. Sant eller inte, men det är ett

alla områden i samhället.

ryckte som alltid gått.

Folk, speciellt unga personer skulle hålla på med mer bus om det inte vore så att idrotten

Skulle problemen dyka upp, låt oss säga

fanns. Då syftar jag också på den spontana

För det är ju så att idrottsrörelsen berör

inom ett idrottslag, så tror jag det beror på

idrotten, den som var så stor under min

nästan varenda person i samhället. Håll i

personerna inom föreningen hur situatio-

uppväxt. Nu kanske många undrar: Var det

er nu, för siffran är imponerande, över tre

nen hanteras. Mycket beroende på vad folk

någon skillnad på idrotten förr gentemot

miljoner personer är medlemmar i någon

runt omkring har upplevt i sina liv. Sen lär

idag?

förening, detta enligt svenska Wikipedia. Ca:

idrotten ut mycket som de kanske inte tänker

en tredjedel av Sveriges befolkning är alltså

på själva, exempel att det lär folk att kunna

Ja det kan jag lova alla er som inte växte

medlemmar i en förening.

jobba i grupp, något som är nog så viktigt i

upp på 70- talet, att vi fick slita själva för att

dessa tider. Det lär personer att bli sociala,

exempelvis spola upp en rink. Jag kommer

Riksidrottsförbundet är organiserat i 21 di-

man får ständigt träning att umgås i grupp.

ihåg hur vi tömde sopcontainerna och fyllde

strikt och har 69 specialidrottsförbund. Det

Man lär sig ta hänsyn för varandra.

dem med vatten, sen fick vi dra dem till

finns cirka 22 000 idrottsföreningar i Sverige.

planen och välta ut vattnet över planen. När

Att vara medlem i en förening innebär inte

Ja det är sådana här saker som vi inte tänker

det gällde fotboll gjorde vi våra egna linjer

att alla dessa tre miljoner människor utövar

på, men tar man sig en funderare så ter

och mål. Jag kanske låter som en farfar men

idrott, även om den stora massan gör det,

det sig självklart att många fler människor

läget var så att vi gjorde det mesta själva, för

utan de kanske bara är stödmedlemmar. Å

skulle vara på glid utan idrottsrörelsen. Inte

att vi skulle kunna leka. Det var sällan det

andra sidan finns det ytterligare ett gäng för-

nog med att den är viktig för den enskilde

var uppdukat. För egen del så hoppas jag att

eningar som inte är anslutna till Riksidrotts-

personen utan den är även viktig för städer,

spontanidrotten kommer tillbaka.

förbundet och så har vi ju alla människor

kommuner, ja hela samhället.

som motionerar på egen hand. Med de här siffrorna så förstår nog de flesta vikten av

Det här får ju mig att känna mig urgamIDROTTEN SOM MOTVIKT

mal, men jag kan inte låta bli att säga att det

idrott både för unga och gamla. Självklart så

Om jag håller mig till min egen stad, Karl-

var bättre förr. På den tiden vi gjorde det

skulle fler personer hålla på med droger och

stad, så spelar idrotten en stor och viktig roll

mesta själva. Jag önskar att spontanidrotten

andra kriminella aktiviteter om inte idrotten

och fungerar som en motvikt mot krimina-

kom tillbaka för ungdomens skull, för den

fanns.

litet, våld, droger, rasism och mycket annat

har personligen gett mig så otroligt mycket;

som är negativt. Den är också viktig för

socialt, fysiskt och mentalt.

Det är mycket som är häftigt inom idrotten.

Karlstad som stad. Karlstad har ju som vi-

Att den engagerar människor från olika sam-

sion att bli 100 000 personer i sinom tid och

24 ASP BLADET | NUMMER 101

Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönnstad


”Idrotten spelar en stor och viktig roll och fungerar som en motvikt mot kriminalitet, våld, droger, rasism och mycket annat som är negativt.”

ASP BLADET | NUMMER 101 25


KARLSTAD SATSAR PÅ GRÖN IT

I datorhallarna på Sätterstrand Business Park, på Hammarö, som är en av de grönaste ITanläggningarna i världen, blir växelström till likström. Det är Karlstads kommun nu först med att nyttja. Med detta räknar Karlstad kommun att spara uppåt 10 % i energiförbrukning. I stället för att ha dyra kylmaskiner som

användning för. Med detta räknar man

kyler av serverhallen använder de sig av

Ett annat alternativ är att börja använda

att man minskar pappersförbrukningen

frikyla som tas utifrån. Detta gör att det

tidsinställning av datorer så de stänger

med 30 %.

inte förbrukas massa energi på kylaggre-

av sig en viss tid. Så kan man spara yt-

gat och värmen som serverhallen avger

terligare energi så de inte står på hela

– Det är mycket smått man kan göra, som

återanvänds för att värma upp lokaler.

natten. 2009 gjordes en undersökning

i helheten blir något stort, säger Michael.

Man kan säga att det är ett slutet fjärrvär-

på kommunen och det visade att 5 % av

menät.

kommunens datorer står på dygnet runt

Från början var man ute och letade efter

fast ingen använder dem.

en till serverhall som skulle kunna kom-

– Grön IT är väldigt mycket. Det är

plettera den som redan finns i stadshuset.

hela kedjan från att vi köper datorer och

– De gäller att ändra människans bete-

Detta om något skulle hända, exempelvis

kollar om de är återvinningsbara. De får

ende för att få fram den stora effekten.

i form av en brand. Då man kikade på ser-

innehålla ett X antal gifter och sådant.

Det kan vara allt från att stänga av datorn

verhallen på Sätterstrand, som användes

Vi säljer ingenting. Vi återanvänder eller

när du inte använder den, dra ur laddaren

av Hammarö kommun, konstaterade man

återvinner allt, säger Michael Wikstrand,

ur väggen när du inte använder den till att

att den redan från början var rätt grön,

IT chef på Karlstad kommun.

skriva ut dubbelsidigt och att i stället för-

så detta var en självklarhet att vidareut-

handsgranska på skärmen, säger Michael.

veckla.

Grön IT-strategi som ska ta hand om hela

Just nu testas något som kallas smartut-

– Det kostar mer att ta hand om datorerna

IT-biten från resfria möten till exempel-

skrift på CCC, biblioteket och It-enheten.

rätt men tittar man på hela biten så kom-

vis videokonferens. Den kallar de för

Detta går ut på att man väljer vad man

mer man på sikt spara fler miljoner kronor

Unified communication, eller på svenska:

ska skriva på datorn, sen får man gå till

på detta, avsluta Michael.

enhetlig kommunikation. Det påminner

skrivaren och logga in med sitt person-

lite om Skype, fast genom det egna nätet.

liga kort. Du får nu förhandsgranska

Så istället för att åka på möten rent fysiskt

vad du ska skriva ut ännu en gång. Man

kan man ses och hålla konferenser genom

vill på så sätt undvika att det skrivs ut

datorn.

dubbla kopior eller papper som ingen har

Karlstad kommun har börjat skissa på en

26 ASP BLADET | NUMMER 101

Text: Joanna Halvardsson Foto: Mattias Fahlgren


MS TIBBS GUBBAR Illustration: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 100 27


MÅNADENS TIPS Östeuropeiska Selma (Björk) beger sig till USA för

FILM

göra henne blind. Hon möter där en hård värld, oresonlig till sin karaktär. Men hon har en sak utöver sin son, kärleken till musikaler. Industrins malande rytmer och hennes konflikter bryts upp till sång och dans. Den metaberättelse som spelas upp för mina ögon handlar om hur den idealistiska människan tvingas till undergång. Selmas kärlek till sin son är heller inte utan problem, men likväl ren och mäktig. Jag har aldrig tyckt om Von Triers visuella stil, men trots detta är det en fan-

Text: Robert Halvarsson (DVD & BLURAY)

DANCER IN THE DARK

att rädda sin son från den sjukdom som håller på att

tastisk film. Därför: se den!

BOK

ELAINE BERGQVIST HÄRSKARTEKNIK DEN FULA VÄGEN TILL MAKT Text: Karin Skov

Boken tar upp tråden från norskan Berit Ås om olika härskartekniker. Som retoriker pekar hon enkelt ut härskarteknikens fula tryne. Den har många ansikten i den exempelspäckade boken; projiceringsmetoden, komplimangmetoden, stereotypmetoden, genusfiltret, uteslutningsmetoden, hierarkimetoden, tidsmetoden och slutligen självförvållad härskarteknik.

världens hittills mest sålda album. Det har enligt Guinness Rekordbok sålts i över 104 miljoner exemplar. Personligen tycker jag skivan Bad, som kom ut fem år senare (1987) slår Thriller med hästlängder. Det är förstås svårt att slå låtar som Billie Jean och Beat it, men det jag tycker är fint med ”Bad” är att det känns som att Michael har vuxit upp. På Bad är det Michael som håller i spakarna och sångerna är hans. Framförallt Smooth Criminal, där Michael är gangster och Leave me alone, där han gör upp med paparazzofotograferna, är rockiga. Titelspåret Bad ger en riktig streetkänsla som håller än idag!

Text: Maria Lundby Bohlin

”The King of Pop” är mest känd för sin skiva Thriller (1982), som är

MICHAEL JACKSON - BAD

utan att en konflikt uppstår!

MUSIK

Boken är intressant och tankeväckande. Elaine visar skickligt hur man sticker hål på härskartekniken


DEN LÅNGA VÄGEN TILL

TRYGGHET

För en tid sedan tog föreningen ”För ungas rätt” över rådgivningen och projektet Stella. Genom den ger de stöd till kvinnor som lever i två kulturer och som upplever konflikt med Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad familj och släkt. ”Att leva i två kulturer är inte alltid enkelt.

ner sig i någon sorts akut läge, där det är kris.

Allt detta ställer stora krav på en enskild

Ibland kan det bli konflikt med familjen eller

Det innebär att man inte har kommit så långt

människa. Genom Rådgivningen Stella kan

släkten. Det kan vara skönt att ha någon

i sin process att man trivs att sitta i någon

man dock få stöd att ta de steg som behövs

som man kan prata med”, skriver man på

grupp.

för att komma bort från utsatthet och gå

sin hemsida. Genom rådgivningen arbetar

mot ett bättre liv.

man specifikt mot det som brukar kallas för

Vägen till en tryggare och mer hälsosam

hedersvåld. En tung och viktig uppgift, helt

situation kan dock vara rätt lång. Att söka

klart.

hjälp är sällan någonting som sker i en hand-

– För de flesta är vi den första kontakten

FÖRSTA KONTAKTEN

vändning. Delvis handlar det om acceptans,

som de tar. De första de berättar för vad

– Vi jobbar med att hjälpa människor som

att se att man befinner sig i en situation som

de har varit med om. Vi försöker sen slussa

ringer till oss. Det går i perioder om vi får

involverar våld måste leda till en insikt om

vidare dem till socialtjänsten och andra som

många samtal, men just nu är det många som

den egna styrkan att ta sig ur det hela. Den

arbetar vidare med dem.

kontaktar oss, berättar Asal som jobbar för

känslomässiga pressen är svår att förstå,

Rådgivningen står dock inte ensamma. De

rådgivningen.

kanske omöjlig, för någon som aldrig har

samarbetar med andra organisationer som

befunnit sig i den sitsen.

brottsofferjourer, polisen och socialtjänsten

ASP Bladet frågar Asal om de bedriver

och finns även med inom ramen för Trygg-

någon form av verksamhet utöver rådgiv-

– Man kan behöva acceptera sin situation,

ningen:

och det kan gå ganska länge innan de inser

– Ofta kontaktar oss människor som befin-

att de behöver ta sig ur det, säger Asal.

hetcenter.

ASP BLADET | NUMMER 101 29


PÅ JOBBET

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

I månandens På jobbet har vi besökt Socialarkivet i Karlstad (socialförvaltningens arkiv), där arkivarien Thomas Forsman huserar. Han berättar här om sitt yrke och vad en arkivarie egentligen sysslar med. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND?

är intressant och motiverande. Bevarandet är ett spännande

Jag har en humanistisk bakgrund med universitetsstudier i

sätt att reflektera över, när det gäller att göra handlingar

filosofi, idéhistoria, religionsvetenskap och lingvistik. Med min

sökbara och hanterbara i framtiden. Även om vi har infor-

akademiska bakgrund är det svårt att hitta ett yrke. Antingen

mationen lagrad i USB-minnen, kan de läsas av om tjugo år?

blir man lärare, bibliotekarie eller som i mitt fall arkivarie. Jag

Drivkraften ligger i att kunna göra det läsbart i framtiden.

har jobbat i Socialarkivet i drygt ett år.

Människor ska kunna ta del av informationen i tider som kom-

Innan min tid som arkivarie var jag väktare. På skoj brukar jag

mer. En annan aspekt av mitt arbete är att det inte finns något

säga att arkivarien är demokratins väktare.

slut på informationen. Så länge den uppstår och inkommer till förvaltningen, har vi alltid något att arbeta med.

VAD GÖR EN ARKIVARIE? En arkivarie arbetar med informationshantering. Det inne-

SKER ARKIVERINGEN ELEKTRONISKT?

bär att ha koll på flödet av informationen i förvaltningen.

Nej. För att det ska ske måste informationen konverteras till

Arkivariens uppgift är att göra informationen sökbar, lätt att

elektronisk media. Det har vi inte möjlighet till ännu. All in-

hitta, gallra när det behövs och bevara det som ska bevaras.

formation finns än så länge i pappersform. Tids nog kommer

Handlingarna finns kvar i arkivet så länge personen eller bru-

skiftet från papper till digitalt, även Karlstad kommun måste

karen är aktuell i förvaltningen. Fem år efter personens sista

spegla samhället. Information uppstår idag i digitala filer och

anteckning tas dokumentet bort. Informationen som finns i

då måste vi anpassa oss till det.

det här arkivet kommer ifrån hela förvaltningen. Man kan säga att arkivarien är spindeln i verksamheten. Arkivariens jobb är

HUR ARBETAR NI MED SEKRETESSBELAGDA UPPGIFTER?

en viktig del i förvaltningen men tyvärr arbetar han eller hon i

Förvaltningen har fått en ny jurist som vi arbetar tillsammans

det dolda, och märks inte så mycket utanför arkivets väggar.

med när det gäller sekretessbelagda uppgifter. Men oftast är det handläggarna som sköter den hanteringen. Äldre ärenden

VILKA ÄR DIN VIKTIGASTE ARBETSUPPGIFT?

som är över tio år hanterar vi själva. Medan aktuella fall sköts

Förvaltning, dvs. att förvalta arkivet. Det är en viktig arbets-

av aktuell handläggare.

uppgift. Innehållet i arkivet är en kulturbärare samtidigt som det är en beskrivning av myndigheten och förvaltningen.

VAD ÄR DIN STÖRSTA UTMANING I DITT ARBETE? En utmaning är att stå upp mot fördomarna mot arkivarieyr-

VILKA EGENSKAPER KRÄVS FÖR ATT BLI EN BRA ARKIVA-

ket. Det är inte så många som vet vad vi gör. Många frågar sig

RIE?

om det är ett jobb, om det krävs akademisk utbildning eller om

Noggrannhet. Sedan ska man inte vara rädd för att jobba

det bara handlar om att vända papper.

ensam. Detta är inget socialt yrke. Här är vi två som jobbar men så är det inte alltid. Oftast är man ensam på ett förvalt-

HUR SER PÅ DIN YRKESROLL I FRAMTIDEN?

ningsarkiv. För noggrannhetens skull är det bra om man inte är

Rollen som arkivarie kommer definitivt att fortsätta att vara

ensam. Det är alltid bra att ha någon att diskutera svåra frågor

densamma i framtiden. Det som förändrar arbetet är nya

med, som exempelvis sekretess.

tekniska hjälpmedel. Det elektroniska intåget kommer tids nog, men hur det blir i Karlstad kommun vet ingen nu. Det

VAD MOTIVERAR DIG I ARBETET? Att jobba med förvaltning och bevarandesyfte av information

30 ASP BLADET | NUMMER 101

kommer bli en stor utmaning när det sker.


THOMAS FORSMAN Arkivarie, Socialarkivet

Ålder: 38 år Familj: Fru och två barn Senaste lästa bok: Ondskans filosofi, Lars Fr. H Svendsen Favoritfilm: Cape Fear Drömresa: Japan Favoritmat: Sushi

”Människor ska kunna ta del av informationen i tider som kommer. En annan aspekt av mitt arbete är att det inte finns något slut på den.


KARLSTAD I BILDER

BYGGSTADEN När våren nu närmar sig med stormsteg lär byggandet fortsätta för att ge plats för nya kommunmedborgare. Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson

KARLSTADS KOMMUN

Profile for ASP Bladet

ASP Bladet - Mars 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

ASP Bladet - Mars 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Profile for aspbladet
Advertisement