7 Koncept för bättre ergonomi

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

ERGONOMIDESIGN:

Hani Benjnouh, Viktor Berglund, Gustaf Jörnelius, Joel Lantz, Linnea Stenman, Christina Trång & Fanny Åkerström REDAKTÖR:

Åsa Wikberg Nilsson

7 koncept för bättre ergonomi 2016 Teknisk design Luleå tekniska universitet Copyright: Hani Benjnouh, Viktor Berglund, Gustaf Jörnelius, Joel Lantz, Linnea Stenman, Christina Trång & Fanny Åkerström Redaktör: Åsa Wikberg Nilsson Luleå tekniska universitet 2016

2

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

3

INNEHÅLL ERGONOMIDESIGN 6

REFERENSER

18

KONCEPT 1 “PROS” INTRODUKTION Syfte och mål 20 Målgrupp 20 Kontext 20 Problemområde 20

20

TEORI 30

20

METOD

Att designa handburna verktyg HANDERGONOMI 21

21

METOD 23 Penslar 23 Material 23

INTRODUKTION Målgrupp 11 Nuläge 11

11

TEORI 11

Belastningsergonomi 11 Ljus 12 Ljud 12

METOD

13

informationsinsamling 13 Genomförande 13

ERGONOMIANALYS 13 RULA 13 Genomförande 13 EMG - Elektromyografi Genomförande 15

15

Metoddiskussion 15

RESULTAT

16

Intervju och Observation ERGONOMISK ANALYS

4

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Koncept 1 32 Utvärdering 32

RESULTAT

41

Fysiskt arbete 41 Arbetsposition 41

DISKUSSION 43 REFERENSER 43

KONCEPT 3 “INFORMATIONSPOSTER” 44

Stående arbete 44 Arbetsplatsmattor 45

DISKUSSION 29 REFERENSER 29

Syfte och mål 30 Målgrupp 30 Kontext 30

Litteraturstudie 40 Metoddiskussion 40

TEORI 44

METOD 45

Brukarmedverkan 26 Idégenerering och konceptframtagning 26 Slutligt koncept 27

30

RULA 39 RAMP 39 EMG 39

Problemområde 44 Syfte och mål 44

RESULTAT 26

KONCEPT 2 “MÅLERIVERKTYG”

OBSERVATION 39 Analys 39

INTRODUKTION 44

Fokusgrupp 23 Kreativa metoder 23 Konceptframtagning 24 Prototyping/mock-ups 24 Feedback 24 Metoddiskussion 24

INTRODUKTION 16 17

RESULTAT 32 DISKUSSION 33 REFERENSER 33

Litteraturstudie 23 Marknadsundersökning 23

10

31

Idégenerering 31 Skissning 31 Utvärdering 31 Metoddiskussion 31

TEORI 21

KONTEXT MÅLNING

Arbete i stående position 30 Arbete med armar över axelhöjd 31 Arbete med vriden eller böjd kropp 31

KONTEXT FRISERING 36 INTRODUKTION 37

30

Syfte och mål 37 Kontext 37 Målgrupp 37 Nuläge 37

TEORI 38 METOD

38

Process 45 Idégenerering 45 Konceptvalsmatris 45 Användartest 46 Metoddiskussion 46

RESULTAT 46 Idégenerering 46

Nedsänkta stolen 46 Informationsposter 46 Knäpallen 46

Konceptval 47 Användartest 47

DISKUSSION 49

REFERENSER 49

KONCEPT 4 “RÖRELSEPAUS” 50 INTRODUKTION Syfte och mål 50 Kontext 50 Problemområde 50

50

Koncept Pall 58 Koncept Foxhole 59 Koncept Klubba 59 Koncept Gungstol

Värdematris 59 Koncept Kulle

59

59

Resultat Vidareutveckling 60

DISKUSSION 62 REFERENSER 63

TEORI 51

Belastningsskador 51

METOD

Resultat av prototypande 58 Resultat konceptutveckling 58

51

Trappan 86 Hyllorna 86 Lyften 86 Automatiseringen 86 Organisationen 87

INTRODUKTION 74 Syfte och mål 74 Kontext 74 Problemområde 75

Konceptval 87

RESULTAT

Process 55 Marknadsundersökning 55 Idégenerering 55 Konceptutveckling 55 Konceptutvärdering 56 Vidareutveckling 57 Metoddiskussion 57 58

88

Hyllorna 88 Trappan 88 Organisationen 88

Analys 88

DISKUSSION 89

Fortsatt utvecklingsarbete 89

REFERENSER

Mock-up 77 Konceptvalsmatris 77

89

Metoddiskussion 77

RESULTAT 79

Resultat av idégenerering 79

KONTEXT VARUHANTERING 66

TEORI 54 METOD 55

58

KONCEPT 6 “MOVINGSHELF” 74

Konceptutveckling 76

INTRODUKTION 54

Resultat av idéarbete

REFERENSER 73

Brainstorming 76 Brainwriting 76 Mindmapping 76

54

Syfte och mål 54 Problemområde 54

85

Idégenerering 85 Konceptutvärdering 85 Analys 86 Metoddiskussion 86 Konceptutveckling 86

Idégenerering 76

RESULTAT 53 DISKUSSION 53 REFERENSER 53

RESULTAT

METOD

Metoddiskussion 72 Resultatdiskussion 73

TEORI 75 METOD 76

Idégenerering 51 ANALYS 51 Metoddiskussion 51

KONCEPT 5 “GUNGSTOL”

RESULTAT 69

INTRODUKTION Syfte och mål Nuläge 67

TEORI 67 METOD

67

67

68

Litteraturstudie 68 Observation 68 Intervju 68 Elektromyografi (EMG) RAMP 69

Koncept 1 – Den snurrande hyllan Koncept 2 – Höj- och sänkbara hyllan Koncept 3 – Den svängbara hyllan Konceptutvärdering 79

Slutgiltigt koncept - MovingShelf

80

REFERENSER

83

KONCEPT 7 84

“INOR”

INTRODUKTION 69

79 79 79

Syfte och mål 84 Kontext 84 Problemområde 84

84

TEORI 85

5

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Ergonomidesign

Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor.

Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd.

För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi vi förstå och designa för den variation som vi människor §§ Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, belastningsergonomiska analyser kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och §§ Att designa enkla och användarvänliga gränssnitt mål. med utgångspunkt i kognitiv ergonomi Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: §§ Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri och belastningsergonomiska analyser §§ Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser §§ Att designa organisationer utifrån kunskap om

6

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Ergonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning.

Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress.

Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet.

Med kunskaper om människans behov, preferenser, be-

gränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling.

Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap.

Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomis-

ka analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap.

I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar.

text och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen.

Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.

Luleå den 1 juli 2016 Åsa Wikberg Nilsson

Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kon-

7

8

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

KONTEXT 1

Fanny ร kerstrรถm & Hani Benjnouh

KONTEXT MÅLNING

Bild: Pixabay. CC0 Public Domain

Fanny Åkerström & Hani Benjnouh

10

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

INTRODUKTION I kursen Ergonomi 2 vid Luleå tekniska universitet är avsikten att utveckla kompetens i belastningsergonomi, kognitiv ergonomi och organisationsergonomi.

I denna första kontextfas är fokus på hur målare upplever belastningen under vissa arbetsmoment såsom slipning och målning.

Kommande text beskriver allmän belastningsergonomi och sådant som är relevant för personer inom måleriyrket.

Teori, metoder och resultat redovisas i kommande stycken efter en beskrivning av de undersökningar som är gjorda på befintliga arbetsplatser.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med denna första del av projektet är att få en grund till just belastningar inom måleriyrket. Aktuellt är belastning i nacke, rygg och axlar då många rörelser är ovanför axelhöjd och med armar långt ut från kroppen. Målet med kontextfasen är att utvärdera hur mycket dessa belastningar påverkar målaren och kunna identifiera största problemen för att ta det vidare till konceptfasen.

MÅLGRUPP

Fokus är målare på företaget ett lokalt måleriföretag och deras varierande arbetsmoment som är ergonomiskt belastande. Koncepten som ska utvecklas i kommande fas är tänkta att underlätta arbetet för målarna i momenten slipning efter spackling av gips, samt målning av väggar.

NULÄGE

Måleriyrket omfattar många olika moment inom som ger stor belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. Kontextfasen omfattar fördjupning i relevant teori och metod och förståele av hur detta kan användas i en fältstudie.

Måleriföretaget LKB är ett lokalt företag inom målerioch golvbranschen. De utför nyproduktioner, reperationer, underhållning och dekorationsarbeten. De bildades 1992 men är från 1997 ett dotterbolag i SANDÅ Sverige AB som är Sveriges största ytskiktsleverantörer. LKB-verksamheten bedrivs i Luleå, Kalix och Boden med huvudkontoret i Luleå.

Dagens problem syftar till stora belastningar på övre kroppen så som handleder, armar, axlar, rygg och nacke.

Av egen erfarenhet inom yrket och hemrenoveringar har vi en idé om vilka muskler som jobbar mest under vissa moment. Det är handleder, axlar, nacke och rygg. Många redskap som finns idag är väldigt tunga och otympliga.

Ett exempel är slipmaskiner, som gör jobbet snabbare och spar tid, men det tar mer på musklerna. För handleden är spackling mest ansträngande. Det handlar om många olika vinklar för handleden, ofta maxlägen i alla håll. Sedan är även arbete av tak väldigt påfrestande. Det är mycket belastning i nacken på grund av den statiska vinkeln som man håller nacken i under arbetsmomentet. I den här första fasen av projektet ska dessa områden undersökas närmare och problem att arbeta vidare med ska identifieras.

TEORI I kommande stycken beskrivs relevant teori som kan kopplas till vårt projekt. Teorin behandlar belastningsergonomi, ljud och ljus.

BELASTNINGSERGONOMI

Arbetsmiljöverkets (2012) föreskrifter om belastningsergonomi är fokuserad på belastningsergonomi. Här beskrivs att det finns många påverkande faktorer vid manuell hantering, så som bördans eller lastens egenskaper, fysisk ansträngning, arbetsmiljöns utformning, verksamhetens krav och individuella faktorer. De individuella faktorerna handlar om att om arbetstagarens egenskaper saknar kunskap och/eller utbildning så ökar risken för skador. Verksamhetens krav omfattar enligt Arbetsmiljöverket bland annat rekommenderade avstånd för lyft, vila, återhämtningstid eller ofta förekommande eller långvarig fysisk ansträngning. Med arbetsmiljöns utformning menas att om golvet är ojämnt, om det inte finns tillräckligt med utrymme för arbetet eller om fuktighet eller ventilationen inte fungerar så ökar riskerna. Bördans eller lastens egenskaper behandlar redskapet så som att den är otymplig, för tung eller placerad på ett sätt som kräver att man måste ha ett visst avstånd från kroppen vid hanteringen. Den sista delen, krav på fysisk ansträngning, behandlar om arbetet är alltför påfrestande, innebär mycket vridningar eller om arbetet utförs med dåligt balans så ökar riskerna för skador direkt.

Arbetsmiljöverket trycker på att arbetstagaren och arbetsgivaren måste jobba tillsammans för att man ska kunna utvärdera och åtgärda oergonomiska positioner. Olika krav ligger hos dessa. Arbetstagaren ska vända sig till arbetsgivaren om den kan identifiera ergonomiska brister i arbetet. Förutsättningarna för att klara fysiska arbeten skiljer sig ofta åt med kön, ålder, erfarenhet, kondition, motivation samt eventuella funktionsnedsättningar (Arbetsmiljöverket, 2012).

11

Det bör skapas en balans mellan arbetets krav och människans förutsättningar, menar Arbetsmiljöverket. Det är då viktigt att ta hänsyn till exempelvis att förutsättningar för män och kvinnor kan vara olika, exempelvis ger olika kroppsstorlekar olika fysiska belastning, vilket behöver identifieras. Särskilt viktigt är att undersöka enstaka höga belastningar, upprepade måttliga belastningar, statiskt muskelarbete, ensidig belastning och mycket låg belastning. Exempelvis för ensidig belastning är enligt Arbetsmiljöverket att samma kroppsdelar används på ett likartat sätt under en lång tid utan vila. Trots att mycket hjälpmedel finns på marknaden idag så kan skyddsutrustningar eller arbetsklädsel inskränka på rörelsefriheten eller bidra till värmebelastning. Andnings- och ögonskydd kan minska synfältet och påverka arbetsställningarna negativt samtidigt som den skyddar lungor och ögon från exempelvis damm.

För att utforma en bra arbetsplats innebär det att man ska kunna jobba nära kroppen och kunna göra det i en upprätt arbetsställning (Arbetsmiljöverket, 2012). Det innebär även att kunna se det man arbetar med utan ansträngning. Det är då viktigt att det finns tillräckligt med ljus som varken bländar eller ger reflexer. Vid dåligt ljus spänner sig muskler kring ögon, nacke och axlar vilket gör arbetsrörelserna mer ansträngande. Det är inte bara muskler som påverkas, utan även hjärta, lungor och blodomlopp belastas vid fysisk ansträngning. Det kräver oftast god styrka och kondition för att underlätta för dessa områden.

Då ackordsarbeten är vanligt inom byggnadsarbeten så är tidspressen även en stor bidragande faktor till oönskade arbetsställningar och bidrar till att arbetstagarna använder en teknik och takt som ökar belastningsbesvär (Arbetsmiljöverket, 2012).

Arbetsmiljöverket har olika checklistor man kan använda sig av vid bedömning på arbetsplatser och arbetspositioner. Modellen är uppbyggd så att det finns tre alternativ på vardera del, se tabell 1. Det finns modeller för sittande, stående och gående arbetsställningar, bedömningar av lyft, skjuta- och dra-arbeten och även modeller för att identifiera och bedöma repetitivt arbete.

12

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

I Arbetsmiljöverkets föreskrifterna finns det bland annat beskrivet om tre aspekter för att förebygga ryggskador.

De är att man ska undvika tunga lyft och använda tekniska hjälpmedel om det går, man ska lyfta och bära nära kroppen och undvika att lyfta och vrida samtidigt. För att kunna ha ett bra handlingsutrymme och minska belastning på kroppen så behöver man kunna växla arbetsuppgifter, arbetspositioner och ha kortare pauser för återhämning när man känner att man behöver det. Även att kunna välja arbetstempo och kunna få hjälp vid behov är en minskande faktor, enligt Arbetsmiljöverket.

Tabell 1: Arbetsmiljöverkets checklista.

OMRÅDE

BESKRIVNING

ÅTGÄRD

RÖTT

OLÄMPLIGT Belastningarna i arbetet har sådan storlek och karaktär att alla eller de flesta arbetstagare riskerar att drabbas av belastningsbesvär på sikt.

Åtgärda förhållandena omgående för att eliminera eller minska risken, om det inte finns särsklida skäl att avvakta med åtgärder. Sådana skäl kan vara att det är mycket stora praktiska svårigheter att snabbt åtgärda de brister som medför risker eller att särskilt utvalda arbetstagare fått särskild kunskap om riskerna och färdigheter i att undvika dem.

GULT

VÄRDERA NÄRMARE Belastningarna i arbetet har sådan storlek och karaktär att flera arbetstagare riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt.

Gör mer noggranna undersökningar och bedömningar för att definitivt avgöra graden av risk. Framförallt tidsfaktorer (tempo, frekvenser, varaktighet etc.) behöver utredas närmare.

GRÖNT

ACCEPTABELT Belastningarna i arbetet har sådan karaktär och storlek att ingen eller enstaka arbetstagrae riskerar att drabbas av belastningsbesvär. För de flesta av arbetstagarna innebär belastningarna alltså ingen risk för skador. Var försiktig med särskilda riskgrupper (ex. gravida, minderåriga eller arbetstagare som nyligen varit sjuka).

Man behöver normalt inte vidta generella åtgärder, däremot individuella om det behövs.

LJUS

När man bedömer ljussättning i allmänhet används ofta

personer med kunskap och erfarenhet av belysningsproblem och belysningsteknik för att subjektivt värdera och objektiva metoder Det finns många olika sätt att mäta ljusmiljön. Man måste ta hänsyn till bländning, färgsättning, avstånd till ljuskällan, kontraster, syndefekter och åldersförändringar samt att dagsljuset används (Bohgard mfl.

2008, AFS 2012:2). Det finns olika fysikaliska mätningar som man kan göra. Man kan mäta ljusstyrkan, ljusflödet, belysningsstyrkan, luminansen, färgton, -mättnad, -temperatur och -återgivningsindex.

LJUD

Människor bli konstant påverkade av ljud och buller. Detta sker vare sig man är i hemmet, utomhus eller på arbetsplatsen. Ljud och buller kan vara allt från skrikande barn till verkstads maskiner till MP3-spelare vilket kan antingen vara önskvärt eller ej önskvärt ljud.

Ljud- och bullermätningar sker i olika område som till exempel på arbetsplatser där ventilationssystem, rullband och andra maskiner som kan skapa irriterande eller högt ljud för att man ska ta hänsyn till människors hälsa.

Ljud och buller är inte enbart skadliga för hörseln vid hög ljudnivå, det kan också skapa stress, hindra uppfattning av annat ljud eller så kan ljudet ha en störande effekt.

Den person som mäter ljud måste vara väldigt bekant med utrustningen som används och själv ha mycket goda kunskaper på hur denna mätningen sker. När ljudtryck mäts så använder man sig av en ljudmätare. Mätningar som sker med nya instrument är klassificerade i klass 1 och klass 2. Klass 1 har högre noggrannhet än klass 2. Det finns fyra olika klasser som en ljudnivåmätare kan mäta i, den ena är typ 0 som är för laboratoriemätningar, typ 1 och 2 för används för fältbruk och typ 3 används bara för bedömning av störningsgrad.

METOD

taten från denna typ av intervjuer ger kvantitativ data som lätt kan analyseras. För att denna typ ska kunna användas måste intervjuaren vara väl insatt i ämnet och veta vilka områden som ska undersökas. Strukturerade intervjuer Att tillämpa ergonomi betyder att studera hur männis- används ofta via telefonintervjuer eller på allmänna platser kor interagerar med produkter, processer, miljöer och sys- där ett större deltagande önskas. tem för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, Den halvstrukturerade intervjun beskrivs av Bohgard bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra (2008) som en blandning mellan de som nämns ovan. I det behöver vi kunskap om människans förutsättningar detta fall har en struktur tagits fram på områden som ska och behov. behandlas men man väljer fritt i vilken ordning de ska tas Vi valde att använda oss av metoderna intervju, ob- och man kan ställa följdfrågor. Denna typ ger en mer sysservation, RULA och EMG-mätning. I kontextfasen var tematisk analys av resultaten och den är mindre formell än vi på fältstudie hos LKB Måleri & Golv AB och träffade en strukturerad intervju. Den ger också både kvantitativa Peter Johansson, en av VD:arna på företaget. Där gjorde och kvalitativa svar. vi intervjuer, observationer och RULAundersökningar.Vi Genomförande filmande två olika arbetsmoment: målning och slipning för hand, för att kunna gå tillbaka och titta på hur det Vi har använt oss utav metoden halvstrukturerad intervju såg ut senare i projektet. Med dessa resultat gick vi sedan som beskrivs ovan. Detta för att det är en både kvalitativ vidare och gjorde en EMG-mätning där vi mätte hur stora och kvantitativ datainsamlingsmetod. Det gav en subjektiv krafterna var för de specifika musklerna vid just måln- syn där vi fått kunskap och bekräftelse på vad vi trodde var ing och slipning för hand. Detta beskrivs närmare i kom- de mest belastningsdrabbade områden.Vi har även kunnat ställa följdfrågor om vissa saker som personerna berättat mande stycken. för att få en djupare förståelse.

Våra riktlinjer på frågorna handlade om arbetsbelastINFORMATIONSINSAMLING Bohgard (2008) beskriver intervju som en metod för att ning, ackordarbete, och hjälpmedel. Detta för att få en syn insamla information kring vad människor tycker och på hur belastningen är idag och om det är någon skillnad tänker. Man erhåller kunskap om upplevelser, erfarenheter, under ackordarbete.Vi ville veta hur hjälpmedel användes värderingar och åsikter. Det finns olika typer av intervjuer och föroch nackdelar med dem.

arbetscykeln kort.

Användning av metoden RULA omfattar ett kalkylblad som används för att utvärdera upprepning, kroppshållning och styrka. Den utgår ifrån att bedöma två olika kroppsregioner, arm och handleder ingår i del A medan nacke, kropp och ben ingår i del B. Man kan välja att utvärdera höger och/eller vänster sida och vid utvärderingen av båda armarna väljs den sida som fått högst poäng. För att se hur liten eller stor riskfaktorn är måste man samla in data från alla steg samt från tabell A och B som man med hjälp av tabell C visar riskgraden för MSD (Musculoskeletal disorder), se tabell 2. Är detta resultatet för högt behöver man oftast göra en ytterligare undersökning då det är en ögonblicksbild under en cykel och inte under en hel arbetsdag.

Tabell 2: De fyra risknivåerna i en RULA

SCORE

LEVEL OF RISK

1-2

NEGLIGIBLE RISK, NO ACTION REQUIRED

3-4

LOW RISK, CHANGE MAY BE NEEDED

5-6

MEDIUM RISK, FURTHER INVESTIGATION, CHANGE SOON

6+

VERY HIGH RISK, IMPLEMENT CHANGE NOW

När man bedömer RULA är det fyra olika risknivåer som det slutliga resultatet blir. Som det visas i tabell 2 om slutresultatet är mellan 1-2 då är hållningarna acceptabla.

Om resultatet är mellan 3-4 ska man göra en ytterligare för att nå olika typer av resultat, antingen kvalitativa, kvanERGONOMIANALYS undersökning för att se om förändringar ska göras. Om titativa eller en kombination av båda. poänger är mellan 5-6 då ska man undersöka vidare samt Vid en ostrukturerad intervju används öppna frågor RULA till intervjupersonen och inbjuder till att prata fritt om RULA är ett utvärderingsverktyg som publicerades 1993. göra förändringar så snart som möjligt. Om RULA har åsikter och ta fram det personen anser själv är viktigt. Den skapades för att minimera arbetstagarnas risk för fått det maximala resultatet, det vill säga sju, så ska man Denna metod är bra att använda om intervjuaren bara har skador. RULA fokuserar sig på överansträngning av armar undersöka och implementera förändring omedelbar. en vag idé om de bestämda områdena. Den är också är bra och handleder samt nacke, kropp och ben vid stående eller Genomförande för att få kvalitativ data vid explorativa studier. Fördelen är sittande arbete. Den ger en ögonblicksbild och innan man Metoden går ut på att undersöka arbetsbelastningen hos att kunna följa upp intressanta svar och kunna gå in mer gör en RULA studerar man arbetet för att kunna göra en arbetare i olika arbetsmoment under en arbetscykel. Arpå djupet på dem. optimal bedömning. Arbetsmomentet som ska undersökas betscykeln gällade målning är från då rollern doppas i fär Vid en strukturerad intervju beskriver Bohgard (2008) bör vara utmattande, det vill säga antingen vara en statisk gen tills det att färgen rullats på väggen och att rollern att intervjupersonen svara på ett visst antal frågor. Resul- rörelse där arbetscykeln är lång eller repetitiv rörelse där

13

Figur 1. Placering av elektroder på Trapezius

doppas i färgen igen. Gällande slipningen omfattar arbetsmomentet när användaren plockar ner klossen och går till nästa område och ska slipa. Här kan arbetscykeln variera stort beroende på hur stort område som ska slipas.

Det första vi gjorde var att börja med steg ett i A delen där målaren och sliparen fick analysera sina arbetsmoment för att kunna fastställa vilka vinklar deras armar har positionerats. Så som om axeln lyfts, om överarmen är försluten samt om armen har stöd för att poängsätta graden för överarmen.Vid steg två frågade vi arbetarna vilka position deras underarmar var i under arbetet. Om det var mellan 0-60, 60-100 eller 100-180 grader ut från mittlinjen samt om underarmarna roterade inåt mot kroppen eller utåt från kroppen.Vi frågade även om underarmen korsade kroppens lodrätta mittlinje.Vid steg tre frågade vi dem hur de jobbade med sina handleder, om handen var i

14

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 2. Placering av elektrod på främre Deltoideus.

linje med underarmen, om handen hade en vinkel mellan -15 till +15 grader när den är böjd uppåt eller neråt samt om den överskred dessa vinklar. Även om deras händer arbetade i sidled samt om handleden är böjd från mittlinjen undersöktes. Under det fjärde steget undersökte vi om vristen var vriden i mittersta räckvidden eller om vristen är nära eller i slutet på sin räckvidd. Dessa fyra stegen sammanställdes i tabell A genom att följa de olika poängen från vardera del. Dessa sammanställda poäng var resultatet av steg 5. Vid steg sex frågade vi om muskelanvändningen var en statisk ställning som hölls i mer än 10 minuter eller om momentet repeterades fyra gånger per minut.Vid steg sju undrade vi om kraften eller belastningen var mellan vissa intervall eller om krafter/belastningen överskred 10kg i antingen statiska eller repetitiva moment eller stöt relaterade moment. I steg åtta adderades poängen

från steg fem, sex och sju.

Vid B delen (nacke, kropp och ben) började vi ställa frågor angående vinkeln för nacken, om nacken var vriden och om den var böjd (steg nio). Under steg tio ställde vi frågor om vilka vinklar kroppen var i under olika arbetsmoment samt om kroppen var vriden och böjd åt sidan.

Vid steg 11 undrade vi om de hade underlag för benen.

Därefter gjorde vi samma sak som i tabell A fast i tabell B (steg 12) då fick vi en totalsiffra. Steg 13 var det samma frågor som för armarna om det var en statiskbelastning på mer än 10 min eller om det var en repetitiv rörelse mer än 4 gånger per minut. Steg 14 var också samma frågor som för armar gällande kraft och vikter.Vid steg 15 adderades poängen från steg 12,13 och 14 och sedan använde vi poängen från tabell A och B i tabell C för att få en slutlig utvärdering för hela arbetsmomentet.

Figur 3. Placering av elektrod på mittersta Deltoideus.

EMG - Elektromyografi

EMG är en teknik som mäter musklernas respons på stimulering från nervsystemet och testet används för att upptäcka neuromuskulära avvikelser.

Testet går ut på att man sätter fast en eller flera nålar, även kallad elektroder, med sändare på önskade muskler som sedan plockar upp den elektriska aktiviteten och visas på ett oscilloskop i form av vågor. Resultatet är att man ser förmågan hos muskeln som svarar när nerverna stimuleras.

EMG används oftast för att särskilja en muskelsjukdom från en nervsjukdom och görs tillsammans med nervledningshastighet (NCV). Det används också för att identifiera orsaker till symtom som muskelsvaghet, missbildning, aspasicitet, atrofi och stelhet.

Genomförande

EMG-mätningen gjordes vid ett laborationstillfälle i

Figur 4. Placering av elektroder på nacken.

rörelselabbet på LTU. Denna mätning gjordes för att vi skulle få en bild på hur pass mycket musklerna arbetar vid olika rörelse. Vi valde att mäta målning av tak och vägg samt slipning högt upp jämfört nära marken.

Först fick vi tvätta bort död hud och ta bort hår på de platser vi skulle placera elektroderna och sensorerna enligt Seniam’s föreskrifter. Musklerna som skulle mätas var trapezius, främre och mittersta deltoideus och nackens paraspinala muskler där sensorerna och elektroderna placerades med riktlinjer från samma källa.

På trapezius sattes elektroden precis i mitten mellan axeln (acromium) och sidan på halsen, se figur 1. På främre deltoideus placerades elektroden ett finger ifrån ovansidan på acromium i en linje ner mot tummen medan den mittersta deltoideus placerades den på den största delen av muskeln på axeln i rak linje ner mot armbågen, se figur

2 och 3. Gällande nacken sattes elektroderna ett finger lateralt om C4 spinalutskott, se figur 4.

Första steget var att mäta vilo-EMG och sedan maxEMG för att få ett givet intervall. Sedan gjordes mätningarna i de olika arbetsmomenten och den data som gavs filtrerades med bandpass 20-500 Hz och en smoothing för beräkning av medelvärde (RMS 50 millisek).

METODDISKUSSION

Vi hade gärna velat mäta ljud och ljus, men som Bohgard mfl. (2008) menar så krävs det viss kompetens och utrustning för att göra det på rätt sätt. Detta hade vi inte tillgång till så det fick bli två tilläggsfrågor på intervjuerna för att få en liten bild på hur de uppfattade det. Även en RAMP hade kunnat göras men i och med att LKB oftast jobbar med renoveringar och på korta servicejobb så kunde vi

15

inte se hur det var under en hel arbetsdag då de endast är på samma ställe runt 2-3 timmar per dag. Vår tolkning på RAMP var också att den var anpassad för produktionsarbeten, då du gör samma monotona rörelser under 8 timmar per dag.

lan vid ackordjobb. Idag är företaget mer specificerade på servicearbeten men de har tidigare i livet jobbat mycket med ackord. PJ berättade om att de män som är relativt långa hellre sträcker på sig än att använda en arbetsbock för att nå till taket och inom ackord ska allt gå snabbt. Där hinner man inte flytta runt på en bock då det tar extra tid Gällande RULA:n fick de en väldigt hög siffra, så själva vilket resulterar i mindre pengar i fickan. momenten är väldigt jobbiga. Men den uppfattas inte på Han berättar även att han hellre hade velat avskaffa det sättet då det är många kortare pauser mellan cyklarna, ackordet då många blir överbelastade och lider idag av när man fyller på med färg eller byter slipningsområde. Så bistående nack- och ryggbesvär. Ackordarbetet gjorde att det är något vi har tänkte på också. sjukskrivningarna ökade inom företaget så de beslutade att försöka ta så få sådana jobb som möjligt, då företaget bara förlorade på det i längden även om det drog in pengar för stunden.

PJ berättar att det inte finns så många hjälpmedel som används för att minska arbetsbelastning. Den enda riktiga I kommande stycken redovisas resultat av kontex- grejen som slagit igenom är slipmaskinen. Den är något tundersökningen med återkoppling till den teoretiska ref- tung, mellan 2-6 kg beroende på storlek, men underlättar för lungor och ögon då den suger upp allt damm. erensramen.

Det finns även förlängningsskaft och lättare byglar på rollers som används. Ett hjälpmedel som finns men som inte INTERVJU OCH OBSERVATION Förstudien inleddes med ett möte med PJ,VD för måler- används är nackkudde/krage. Det är ett hjälpmedel som iföretaget. Han beskrev den generella skillnaden mellan kräver tid, man måste kunna slappna av i nacken vid anmän och kvinnor och vilka faktorer som man behöver vändningen annars bidrar det inte till någon hjälp vilket tänka en extra gång på. Det bekräftar Bohgard mfl (2008), kräver övning och tid. som beskriver att det generellt skiljer sig mellan könen: Kvinnor är inte lika starka och har inte samma fysiska De flesta hjälpmedel är bara till förutsättningar. PJ menar att: nackdel. Men på materialfronten finns

RESULTAT

“

Kvinnor behöver oftast träna vid sidan om jobbet för att öka styrka och kondition för att kunna hålla samma nivå som männen” (INTERVJU PJ VD MÅLERIFÖRETAG)

I detta fall kunde vi referera till egen erfarenhet då Fanny har jobbat som målare på heltid och håller med om det som PJ säger.Vi ställde fler frågor gällande arbetsbörda och de hjälpmedel som finns idag samt om de används mer säl-

16

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

“

det bra grejer.

(INTERVJU PJ VD MÅLERIFÖRETAG)

PJ menar vidare att det finns lättare produkter att jobba med, så som exempelvis lättslipat spackel. I dagens länge skapas bara hjälpmedel så att jobbet ska gå snabbare, men då måste man även öka arbetstempot för att hinna med mer jobb under dagen, för att kunna dra in samma typ av lön. PJ tror att i dagens arbete krävs det fler hjälpmedel inom stor- och nybyggnation. Där används oftast sprutmålning och sprutspackel där man kan utveckla lättare

sprutor och material.

Målarna på företaget som jobbar inom service får ofta naturliga pauser då de endast är på samma ställe två-tre timmar per dag. PJ berättar även att när han var ute förr i tiden så jobbade de mycket med kemikalier, så som kvart och andra giftiga medel. Det bidrog till att vissa drabbades av sjukdomar och besvär senare i livet, vilket i sin tur ledde till att de fick byta bransch. I dagens samhälle är det mesta materialen vattenbaserade och det är oftast andra allergier det handlar om, så som astma. Astma finns det hjälpmedel för så som mediciner och skyddsutrustning för att minska påverkande faktorer.

Efter intervjun med PJ vände vi oss till två målare och observerade hur de jobbade och kunde även ställa frågor om hur de anser att det är med belastningen.Vi fick träffa målarna PL och PC. De berättade att de oftast inte tänker på hur de jobbar mer än att de tar en paus när det börjar kännas. Både PL och PC säger att de mer än gärna avstår alla arbetsmoment som har med tak att göra då det ger mycket belastning på nacke och axlar. I dag finns det färdiga tak man kan använda sig av vid nybyggnation vilket gynnar målarna idag. PL och PC har båda arbetat på ackord. De berättar att de enda hjälpmedel de använt då var slipmaskinen och förlängningsskaften. Övriga hjälpmedel var inte aktuella.

“

Pengarna ska rulla in (INTERVJU PL OCH PC MÅLARE)

Både PJ, PL och PC tipsar om att man ska tänka på ovala materialburkar i framtiden. Detta för att dagens runda burkar gör att man får bära med armarna långt ut från kroppen. Även en lättare och tystare slipmaskin hade uppskattats av dessa personer.

ERGONOMISK ANALYS

Resultatet på EMG-mätningen visade att takNär vi observerade på hur målarna arbetade målning är jobbigare än väggmålning. Figur 5 kunde vi tydligt se att det var stora rörelser och och 6 visar ett exakt värde då fotot är taget och vissa belastningar som skulle kunna påverka där kan man se skillnaden. Samma sak gällande kroppen på ett negativt sätt.Vi valde då att film att slipning ovanför axlarna är jobbigare än om och fota för att kunna återgå till det senare i man sitter hukad, se figur 7 och 8. projektet. Filmningen och fotografierna gjorde De största skillnaderna mellan målning av att vi enkelt kunde se vilka moment som var tak och väggmålning ses på figur 7. Där ser man extrema och använda metoden RULA för att att alla uppmätta muskler jobbar mer än vid väggmålning, men att det är mittersta deltoidegöra en ergonomisk analys, se figur 5 och 6.

För del A (armar och handleder) hade us som jobbar mest. Gällande väggmålningen både målaren och sliparen den maximala ut- så är det trapezius som jobbar mer än de andra. sträckningen samt vridningen i dem flesta ste- Vid slipmomentet så ser man att det är tragen vilket resulterade i 8 poäng. För del B (na- pezius som jobbar mest när du slipar ovanför cke, kropp och ben) hade målaren också den huvudet medan att det är främre deltoideus maximala utsträckningen samt vridningen på som får mest utslag då du slipar på huk och nästan alla steg vilket resulterade i 16 poäng. närmre kroppen. Gällande slipningen så hanSliparen hade något mindre och hans poäng dlar det troligtvis om att om du jobbar ovanför B låg på 11. När poängen för del A och för huvudet så jobbar du vertikalt med armen B sammanställdes i tabell C fick vi ett resultat jämfört då du jobbar på huk så jobbar du mer på sju hos både sliparen och målaren även om horisontellt. Musklerna hinner vila mer vid sliparen hade 4 poäng mindre än målaren i B jobb på huk än om du jobbar ovanför axelhöjd. delen. Sju är den maximala poängen som man Sammanfattningsvis visar resultatet att takkan få i en RULA vilket betyder att man måste målning och slipning högt upp är ett tyngre göra en undersökning och implementera änd- arbete för människan än väggmålning och ringar. De olika observerade perioderna redo- slipning nära kroppen vilket även RULA:n bekräftade. visas i tabell 3.

Figur 5. Målarens RULA.

Tabell 3. De olika perioderna i EMG-mätningen.

PERIOD

MÄTNING

1-2

VILA

3-4

MAXIMALT

5

TAKMÅLNING

6

VÄGGMÅLNING

7

SLIPNING HÖGT UPP

8

SLIPNING LÅNGT NER

Figur 6. Sliparens RULA.

17

Figur 7: Målning av tak.

Figur 8: Målning av tak.

Figur 9: Slipning högt upp.

Figur 10: Slipning långt ner.

18

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

REFERENSER Arbets- och miljömedicin (2012). RULA – Rapid Upper Limb Assessment. Tillgänglig: http://www.ammuppsala.se/rula (Hämtad 2016-04-23) Arbetsmiljöverket (2012) AFS 2012:2 Belastningsergonomi.

Stockholm: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket (2015). Fördjupning om buller och ljud.

Tillgänglig: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/ buller/fordjupning-om-buller-och-ljud/#11 (hämtad 2016-04-26) Bohgard, M. (red.) (2008). Arbete och teknik på människans villkor. (1. uppl.) Stockholm: Prevent Ergonomics plus. (2016). A Step-by-step Guide to the RULA Assessment Tool. Tillgänglig: http://ergo-plus. com/rula-assessment-tool-guide/ (Hämtad 2016-0423) Karolinska Universitetssjukhuset (2015). EMG-ENeGundersöknings vuxna. Tillgänglig: http://www.karolinska.se/for-patienter/alla-behandlingaroch-undersokningar-a-o/ub-neurofysiologiska-kliniken/ neurofysiologiskamottagningen-solna/emg-eneg-undersokning-vuxna/ (Hämtad 2016-04-26) Olobot. (2014). Elektromyografi (EMG). Tillgänglig: http://o.cotot.com/amne/diabetesneuropati/elektromyografi-emg (hämtad 2016-04-27) Seniam. (u.å). Sensor Locations. Tillgänglig: http://www. seniam.org (hämtad 2016-04-27)

19

Koncept 1 “PROS” Fanny Åkerström

INTRODUKTION Arbetet behandlar belastningsergonomi inom måleriyrket där kontakt med användare och företag har gett en grund till problemidentifikation och slutligt koncept.

Personer inom måleriyrket använder överkroppen i alla arbetsmoment och de områden som är mest belastade är handleder, axlar, nacke och rygg. En kontextundersökning med litteraturstudier, intervjuer och ergonomiska undersökningar gav bakgrund till fortsatt utvecklingsarbete.

I denna text beskrivs hur en lösning på att minska handledsbelastningen utvecklas, med syfte att underlätta för användargruppen målare.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med konceptfasen är att underlätta belastningen för handleder gällande vinklar som handleden utsätts för under arbetet, för tunga redskap samt grepputformningen av handtagen för penslar. Målet är att komma fram till ett koncept som minskar dagens belastningar, ett koncept baserat på kunskap om belastningsergonomi och relevant teori som gör det möjligt att använda verktygen i samma utsträckning som de används idag.

MÅLGRUPP

Målgruppen i detta projekt är målare. De använder både penslar, förlängningsskaft och slipklossar nästan dagligen och med detta belastas fingrar och handleder ungefär 7 timmar per dag. Kontakten med det lokala måleriföretaget som startades i kontextfasen fortsätter även i denna konceptutvecklingsfas. Här har även kontakt med Anza som

20

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

är bland de största tillverkarna av måleriredskap i Sverige skapats för att få information om dagens verktyg.

KONTEXT

De problemområden som identifierats är grunden till konceptet. Med hjälp av dessa ska ett koncept tas fram med olika kreativa metoder så kom brainstoming, prototyping/mock-ups och en slutgallring.

PROBLEMOMRÅDE

Målare belastar handleder, armar, axlar och rygg dagligen i sitt arbete. Dagens målare har berättat att vid målning, tapetsering, spackling och slipning jobbar de ofta i obekväma vinklar i armar och handleder, se “Kontext målning” på sidan 10. Det förekommer även att armarna hålls långt ut ifrån kroppen och ovanför axelhöjd. Även i arbete nära kroppen och under axelhöjd så belastas dessa områden om fel typ av redskap används. Därför är det viktigt att penslar, rollers och andra verktyg designas på rätt sätt för att minska muskelspänningar som uppstår i de nämnda områdena.

Det största identifierade problemet var arbete med armarna ovanför axlarna. Resultatet av RULAn och EMG-mätningarna som gjordes i kontextanalysen visar att det är stora krafter som påverkar axlar, armar och nacke. Det finns hjälpmedel som förlängningsskaft som används vid de flesta situationerna. Det finns även arbetsbockar som används i vissa fall men då de oftast är otympliga och mest i vägen enligt dagens målare (personlig kontakt, 201604-18). Då målaren kan måla väggar, tak och snickerier i många timmar utan längre vila belastas handlederna och fingrarna med tyngd och vinklar i stor utsträckning. Mesta fokus i detta koncept kommer att ligga på att underlätta vinklarna i handlederna och grepp av verktyg vid målning utan förlängningsskaft.

Figur 1: Extention och flexion.

TEORI

Figur 2: Radial och ulnar deviation.

faktor till muskeltrötthet och belastningsproblem (Chengalur et al., 2003;Svensson,1992). Några exempel att minska dessa faktorer och underlätta för avslappning i musklerna är att designa verktyget så att I kommande stycken beskrivs relevant forskning och teori det finns ytor eller en hållare/avlastare så att användaren gällande handleder och grepp, som inte tagits upp i tidig- snabbt kan lägga eller hänga ifrån sig det för att minska are kontextdel. statisk ansträngning. Om verktyget har för litet handtag så resulterar det i att tryck i handflatan orsakar att nerver ATT DESIGNA HANDBURNA VERKTYG kläms vilket stör blodflödet och ökar chansen för svullNär handverktyg ska designas finns det en del att tänka på. nader och orsakar symptom så som avdomning, stickningDesignen på ett handhållet redskap avgör var den övre ex- ar och andra typer av värk. Oönskat tryck på vissa punkter tremiteten och nackens position kommer att vara. Till ex- i handen skapas om handtaget har djupa mönster eller höempel kan verktyg som gör att armbågen eller axeln höjs jda kanter som trycks in i huden (Dong et al., 2006). bidra till statisk muskeltrötthet och begränsa arbetstiden.

Ytan på verktyget är viktigt så att den ligger stabilt i grep- HANDERGONOMI pet så att handen och underarmen kan jobba i lägen där För att kunna designa en för människan bra form och de starkaste musklerna gör det tunga jobbet.Vid fel design storlek på verktyg bör hänsyn tas till handledens vinklar, av handhållna verktyg belastas handleder, armar, axlar, na- för att verktyget inte ska användas i vinklar som gör att cke och rygg mer än nödvändigt och är en bidragande det belastar och sliter på lederna (Palastanga et al., 2013).

Figur 3: Pronation och supination.

I figur 1 visas att handleden även kan böjas normalt uppåt (extension) i 35-60° vinkel eller nedåt (flexion) i 50-70°.

När handleden rörs i det vinkelräta planet, se figur 2, benämns det för radial deviation då rörelse sker åt tumsidan och har en vinkel på 15-20°. Då handen rör sig åt andra sidan, lillfingersidan, kallas det ulnar deviation och den rörelsen har en vinkel på 35-40° enligt Palastanga et al. (2013). Handleden kan med hjälp av underarmen även roteras antingen i en inåtrotation (pronation) eller en utåtrotation (supination), se figur 3, i upp till 90°.

Rekommendationer för handhållna verktyg enligt Greenberg och Chaffin (1997) och Chengalur, S. N (2003) är att längden på greppytan bör vara ca 13 cm. Den bör inte vara mindre än 10 cm, detta för att undvika onödigt tryck i handflatan.För cylindriska handtag är bästa kraftgreppet mellan 3-5 cm in på skaftet. När precisionsgrepp används är 8-16 mm i diameter rekommenderat enligt dem. För ett utklippt handtag, såsom en såg, ska vinkeln på handtaget vara 15° från vertikala linjen för att hål-

21

la positionen på handleden så nära normalt som möjligt (Greenberg & Chaffin, 1977; Chengalur, 2003).

Om verktyget utsätts för värme och/eller kyla ska materialet vara av en typ som bidrar till att handen är isolerad för att minska exponeringen om inga handskar används.

Handtag ska enligt dem vara hårda nog att motstå skador från materialet som behandlas men också tillräckligt mjukt för att förhindra att stor kraft blir placerad på liten yta. Den ska också vara olje- och lösningsmedelsresistenta för att man enkelt ska kunna rengöra verktygen utan att förstöra dem (Greenberg & Chaffin, 1977; Chengalur, 2003)..

Tyngden på verktyget får enligt dessa författare inte överstiga 2,3 kg om inga hjälpmedel, så som stöd från andra ytor, används vid arbete ut ifrån kroppen eller ovanför axelhöjd. Precisionsverktyg, som används vid tex detaljmålning eller tapetsering, bör inte väga mer än 0,4 kg för att man ska kunna hantera dem enkelt (Greenberg & Chaffin, 1977; Chengalur, 2003). Vibrationsabsorberande material ska finnas på handtaget för att minska att handlederna drabbas av de mesta vibrationerna (Chengalur, S. N., et al 2003).

Chengalur m.fl (2003) fortsätter att förklara att det finns vissa steg för att utvärdera och välja rätt typ av verktyg för ändamålet. Första steget är att kolla upp kriterier som måste uppfyllas, såsom vilket typ av arbete som ska utföras, krävs det stora krafter, är det precisionsarbete eller annat etc. Även att titta på material är en viktig del. Dels för att minska exponering av kyla och värme för handen men också för att minska vibrationer och se till att verktyget ligger bekvämt i handen. Även att tänka på vilken typ av arbetare som ska använda sig av redskapet, är det barn eller vuxna, 95e percentilen eller den 5e.

Genom att ställa upp dessa kriterier kan man göra en avvägning och sätta poäng från 0-10 där 0 är sämst. Där man enkelt kan se de viktiga kriterierna och vilka kriterier som inte spelar så stor roll i utvecklingsarbetet (Greenberg & Chaffin, 1997; Chengalur et al. 2003).

22

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 4: Olika penslars utformning.

Figur 5: Verktyg som undersöktes av fokusgruppen.

MARKNADSUNDERSÖKNING

En marknadsundersökning går ut på att samla information om dagens produkter. Att ta reda på information om material, ergonomi, utformning och användningsområden är relevant för att få en bild om vad som kan behöva förbättras. Marknadsundersökningar kan ske via internet, telefon eller direkt kontakt med säljare och tillverkare.

Besök gjordes på Colorama, Nordsjö Idé och Design samt Coop Bygg. Här kontaktades Anza som är den största verktygstillverkare inom måleriyrket och hade den största delen av marknaden. De kontaktades för att få svar på vissa frågor om deras verktyg gällande material och utformning.

Penslar

Det finns många olika serier av penslar hos Anza som är designade efter vilken typ av målning som ska göras. Det finns penslar som är lite bredare för större greppyta och

FOKUSGRUPP

Kreueger och Casey (2003) beskriver fokusgrupper som en planerad diskussion som syftar till att få uppfattning om ett specifikt område av intresse. Diskussion är ett bekvämt och ofta roligt sätt för deltagarna att dela idéer och uppfattningar om ämnet. Dock är det lätt att påverka varandra då alla sitter öppet och diskuterar.

Genom marknadsundersökningen framgick det att det finns många liknande produkter på marknaden, oberoende av märke. Både Flüggers, Jordan och Anza använder liknande design på sina produkter. Efter att studerat litteratur om grepp och vinklar så skapades en fokusgrupp som fick göra ett användartest. Fokusgruppen bestod utav fyra personer med olika handstorlekar som fick känna, testa och diskutera vad de ansåg om verktygen. Därefter fick de komma med konkreta förslag till utveckling.

Detta gjordes för att få en förståelse av hur personer med olika handstorlekar, erfarenheter och bakgrund tycker om nuvarande utformning, tyngd, material och grepp. De utvalda produkterna var en roller, en slipkloss och fem olika penslar som används vid olika moment, se figur 5.

De olika användningsområdena och mätningar för vardera produkt listas i tabell 1.

1

Stora snickerier och viss precisionsmålning.

Bredd: 23 Längd: 155

60

120

2

Mindre snickerier och mycket precisionsmålning.

Bredd: 22 Tjocklek: 8 Längd: 165

38

150

3

Utomhusbruk för fasad.

Bredd: 20 Tjocklek: 18 Längd 150

105

Ute vid borsten.

4

Utomhusbruk för fasad och snickerier.

Bredd: 26 Längd: 147

85

127

5

Moddlare används för släta ytor vid målning av snickerier specifikt dörrar

Bredd: 38 Tjocklek: 9 Längd: 147

121

Ute vid borsten.

6

Slipkloss för slipning för hand.

Bredd: 35x26 Längd: 130

270

60

7

Roller för både hand och förlängningsskaft.

Bredd: 33 Längd: 157

125

På bygeln.

STORLEK (MM)

TYNGDPUNKT (M)

En litteraturstudie gällande vinklar, mått, ytor och handens anatomi gjordes för att hitta användbara parametrar för att underlätta konceptutvecklingen. Fokus låg på hur handhållna verktyg ska tas fram och olika mått som krävs.

Som Greenberg och Chaffin (1977) samt Chengalur m.fl (2003) beskriver så behöver de största musklerna i handen jobba mest för att minska spänningar i övriga armen samt axlar, nacke och rygg vilket i sin tur gör att arbetsställningarna kan bli obekväma för att musklerna snabbt blir trötta.

Det vanligaste materialet är polypropenplast med överdrag av TPE-gummi eller så är handtagen helt designade av trä som exempelvis furu. Träet ger en mersmak av design medan TPE-gummi och PP-plast ger en mer bekväm känsla och mer friktion i greppet. Det finns också olika penslar som är designade mer ergonomiskt som ger ett bättre grepp med olika steg och passar oftast både för precisionsmålning och vanlig målning, se pensel 2 och 3 (f.v.) i figur 4.

VIKT (G)

LITTERATURSTUDIE

Material

OMRÅDE

I kommande stycken beskrivs hur konceptutvecklingen gick till samt vilka metoder som användes under genomförandet.

Tabell 1. Mått och användningsområden

PRODUKT

METOD

smalare för precisionsmålning samt en kombination av dessa. Några olika penslars utformningar ses i figur 4.

KREATIVA METODER

För att kunna komma fram till nya produkter behöver den högra hjärnhalvan aktiveras. Detta för att kunna generera nya innovativa idéer utan några gränser. Men det krävs också kunskap, förmåga och motivation som Wikberg-Nilsson, Ericson och Törlid (2013) skriver. Man måste ha en förståelse i hur det fungerar idag och för de berörda människorna, som i detta fall är målarna, men också kunskap och förmåga i att använda olika metoder för att kunna använda den kreativa hjärnhalvan krävs. Det krävs även en drivkraft och engagemang för att kunna utmana sig själv och komma med nya innovativa idéer.

23

Det finns många olika metoder att använda sig av för att komma fram till idéer. Det finns individuella metoder eller metoder som man kan göra i grupp. Några exempel är brainstorming, tankehattar, ”stop and go”, Osborn’s idésporrar och olika typer av matriser (Wikberg-Nilsson et al 2013).

Brainstorming används för att kunna generera så många idéer som möjligt under en viss tid (Wikberg-Nilsson et al., 2013). Det finns många olika typer av brainstorming och den som används i detta projekt är en grupp på 3-6 personer hjälps åt att plocka fram så många idéer som möjligt där ingen kritik är tillåten. När ett visst antal idéer har tagits fram så kombinerar man dem och skapar fler idéer, detta för att undgå låsningar.

Brainwriting går ut på att man under en viss tid skissar på ett antal idéer och sedan byter man med en annan person och utgår ifrån dennes idéer. Detta är ett bra sätt för att förhindra låsningar som Wikberg-Nilsson m.fl. beskriver (2013).

Inför brainstormingen fanns inga specifika riktlinjer men under brainwriting ställdes utvalda kritiska funktioner upp för att få riktlinjer i skisserna men inte för att begränsa den kreativa processen.

I brainstormningen och brainwritingen var det störst fokus på form, storlek och material. Här fokuserades det också på hur och om handtaget hade kunnat vara avtagbart från borsten så att byte av borst blev möjligt och öka användningsområdet. Under brainwritingen användes ord som böjbar, formbar, rak, stor och liten som stöd.

KONCEPTFRAMTAGNING

I en konceptvalsmatris, även kallad Pugh’s metod (Ullman, 2003), listas olika funktioner och vägs tillsammans med olika koncept. Detta är för att uppskatta hur väl funktionerna uppfylls hos de utvalda koncepten och kunna se det bästa alternativet. Beroende på hur väl koncepten uppfyller funktionerna får de olika poäng. 0 poäng så uppfyller den inte alls, 1 poäng ger att konceptet uppfyller den till en viss del och 2 poäng ger att det fyller funktionen

24

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

helt. Denna metod går även att utveckla till en värdematris. Där kan de uppställa funktionerna ha undergrupper som också värderas. På detta sätt hittar man mer specifika svagheter (Wikberg-Nilsson et al., 2013) De tidigt framtagna idéerna ställdes upp i värdematrisen där funktionerna ”något längre, stöd mellan pekfingret och tummen, tyngdpunkten mitt i greppet, formbar för olika grepp och rundad form” var listade. Det koncept som fick bäst resultat i matrisen skulle ta styrkorna från de övriga för att väga upp svagheterna och bli det bästa möjliga konceptet att kunna ta vidare till prototyping/mockups.

METODDISKUSSION

Redan från början hade jag kunnat ha mer kontakt med målarna på måleriföretaget för att höra vad de tyckte och tänkte i en användarundersökning med mina mock-ups och kunna diskutera tankegången i detalj. Men då sommaren har kommit igång, vilket gör att det kommer till flera arbeten för företaget, fanns det tyvärr ingen möjlighet att tillsätta mig tiden. Endast muntliga lösningar över telefon diskuterades. Även olika vinkelberäkningar hade kunnat vara användbart i detta fall för att få en exakt siffra på hur mycket grader handen är vinklad i olika arbetsmoment.

Idégenereringen fungerade bra, förutom att fokusgruppen blev ganska låsta då de flesta av dem aldrig har PROTOTYPING/MOCK-UPS gjort en skiss tidigare. Så jag tror att låsningen handlade Prototyping och mock-ups används för att kunna få en om att de delaktiga var mer rädda och kunde då inte utbild på hur konceptet kommer att se ut, väga och kännas trycka sina tankar i bild. I undersökningen på dagens proi praktiken. En prototyp är ingen färdig produkt och be- dukter diskuterade de väldigt öppet och hade många tips höver inte vara så detaljutformad. Den behöver inte heller som jag hade i tanken vid min skissning. Jag hade kunnat ha någon fungerande funktion, om det inte är det man göra en variant på brainstorming, något likt att de fick är ute efter att testa. Att prototypa innebär att testa olika prata och jag satt och skissade ner efter vad de sa, tyckte variationer, kombinationer, möjligheter och utformn- och tänkte. ingar. Det är i denna fas som man enkelt ser styrkor och Gör man en värdematris på egen hand så är det lätt att svagheter med idéerna som inte syns i en skiss (Öhrling, man redan från början har bestämt sig för vilket koncept 2016). man vill ta vidare och kan sätta poäng I prototypingen/mock-upsen användes kartong, tejp, efter det. Här hade jag kunnat använda mig av fokusgruppapper och ståltråd. Först byggdes skruvfunktionen för att pen igen för att få någon/några andras tycken och hade kunna se hur man skulle kunna fästa borsten på kanske kommit fram till ett annat koncept. I övrigt anses skaftet, se figur 6. Sedan byggdes hela greppområdet (figur att jag har använt mig utav relevanta metoder för att kom7) och till sist precisionsdelen (figur 8). ma fram till en lösning för att underlätta belastningen hos dagens målare.

FEEDBACK

En telefonintervju hölls med VD:n på LKB Måleri & Golv AB för att kunna få tips angående idéerna, vad som anses vara rimligt och vad som ansågs skulle vara bra för dagens målare. Det var samma struktur som beskrivs i kontextrapporten men med mer öppna diskussionsfrågor.

Figur 7. Mock-up av greppomrĂĽdet.

Figur 6. Mock-up av skruvfunktion.

Figur 8: Mock-up av precisionsdelen.

25

RESULTAT

figur 12.

Med dessa fyra koncept gjordes sedan en konceptvalsmatris. Funktionen ”Något längre” innebär att den ska vara längre än 155 mm, då fokusgruppen tyckte att den I kommande stycken redovisas resultat- penseln hade kunnat vara lite större än restriktionerna Greenberg och Chaffin (1977) och Chengalur (2003) en av metoderna med hjälp av relevant som nämner. Ett stöd mellan pekfingret och tummen behövs teori som beskrivs ovan och i kontex- för att minsta ansträngningen i fingrarna och handleden vid målning med precisionsgrepp och tyngdpunkten ska trapporten. ligga mitt mellan de fingrarna men också mitt i handen vid vanligt grepp. Formbart grepp har med materialet att BRUKARMEDVERKAN göra. Här får man tänka på om materialet är stumt eller Resultatet av ofta förekommande ord och liknande tycke mjukt. Även rundad form har något med material att göra, sammanställdes (tabell 2) och vi fick fram att produkt 1 var till exempel känns en rund trä-pensel mer obekväm än en den mest tilltalade och mer ergonomiskt formade penseln. rund gummipensel. Formen handlar också om att minska Nummer 2 hade bästa materialegenskaperna och tyngden klämrisker och göra det mer bekvämt för greppet. på penseln som kändes bäst av testerna var produkt 3. Betygssättningen (0 = uppfyller inte alls, 1= uppfyller delÖnskemål var räffling för större friktion runt större om- vis och 2= uppfyller helt) ses i tabell 3. råden på skaftet likt produkt 1 samt att penselskaftet ska I konceptvalsmatrisen ovan ser man att koncept B och D vara något längre. Från slipklossen (produkt 6) och rollern är bäst. Koncept B är starkast på sin runda form medan D (produkt 7) var de bästa egenskaperna storleken för grep- bär upp längden och har formbart grepp. Positionen på pet och att slipklossen gick att ställa in i vinklat läge. tyngdpunkten kan förbättras i båda koncepten. En kombination av dessa starka sidor med utveckling på tyngdpunkten blev det bästa resultatet.

IDÉGENERERING OCH Vid bygget av skruvfunktionen såg jag att det går att anpassa tjockleken på själva skruvfunktionen beroende på KONCEPTFRAMTAGNING Med resultatet från fokusgruppen så började brainstormin- hurdan borst man har. Min mock-up av hela greppytan gen och brainwritingen. I figur 9 användes orden “böjbar” gav bekräftelse på att formen måste vara lite bucklig. Det måste finnas en tjockare del mellan fingrarna och sedan och “liten” och skapade koncept A. Koncept A har en skruvfunktion som man skruvar fast smalna av för bäst stöd och sedan bli något tjockare igen, i borsten och är mellan 20-30mm bred, 120 mm lång och se figur 7 i metod och genomförande. Resultatet av precien ställfunktion för att underlätta för handledens vinklar. sionsmock-upen gav att det skiljer sig mellan fingertjockNär vi använde “stor” och “formbar” fick vi fram koncept lekar från person till person, men används ett mjukare material så kan greppet forma sig efter användarens finB som visas i figur 10.

I detta fall är det ett enkelt hak-fäste precis som dagens gerstorlek. förlängningsskaft har. Här hakar man fast skaftet istället för att vrida fast det. Sedan använde vi ”rak”, ”stor” och ”formbar”, vilket blev koncept C (figur 11) som också har en skruvfunktion. Till sist kopplade vi samman alla stödord i en skiss och fick fram konceptet D som ses i

26

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Tabell 2. Visar produktkoncept och omdöme

No OMDÖME 1

2

3

4

5

6

7

Mest tilltalande för ögat av alla verktyg. Gillar två-stegs greppet för att den går att anpassa beroende på precisionsmålning eller annat. Mer stöd för fingrarna hade varit önskvärt. Bra med räfflingen men hade velat ha den runt om hela skaftet.

Den känns mer påkostad och ergonomisk. Vill ha lite tjockare närmre handflatan.

Med gummit så känns det inte som att den kommer glida i handen. Sammanfattat bra material och väldigt greppvänlig. Den var bekväm att hålla i. Mjuk. Bra med två-stegsräfflingen. Bra material. Vill ha den lite längre och tjockare i handen.

Känns som att den främre utbuktningen inte gör någon nytta.

Gillar gummit högst upp. Inga problem med träet. Känns lite kort för handen, den slutar mitt i handflatan. Känns som att den lätt kan glida i handen då det inte finns något friktionsgivande material. Känns som att man kan få ont i händerna på grund av att den är lite kantig. Bra med gummit och bra storlek, dock lite framtung vilket blir lite ansträngande för handleden. Den är bra formad efter handen och är bekväm i på precisions- och vanligt grepp.

Mycket bättre i handen än 1an och 2an. Uppskattat om det fanns gummi längst fram vid stålet. Känns mer som precisionsarbete då den är liten. Känns lite kantig.

Den är lite smal men kanske anpassar för mindre händer. Bra att den var platt då den är vinklad - man kan trycka med fingrarna. Lagom tung. Fortfarande för smal i handen. Håller man den i precisionsläge – så är den för smal mellan tumme och hand. Man blir nog ganska trött i fingrarna då inget annat stödjer. Alldeles för enkel i både design och material. Bra längd och bra material.

Omkretsen är jättebra men skaftet är för kort. Hade gärna haft räfflingen på kanterna också. Påminner om första – men bättre grepp och skönare i handen. Man kan vila fingret men kan ändå ha ett stadigt grepp. Känns lyxig och stabil. Inga vassa kanter. Ligger jätte bra. Känns dock fel med vitt då vitt förknippas med rent, man vill inte riktigt använda den. Alldeles för tung – känns som att man kommer bli trött i handen. Den är för stor och jätte obalanserad. Mer räfflat längre ner mot greppet och runt om hela hade gett bättre fäste men i övrigt bra material.

Den är något för bred och samtidigt kort. Inte bekväm alls, den ligger fel i handen.

Ont av kanterna. Man ser att det inte kommer att bli skönt för handen. Hade man gjort den i gummi så hade den legat bättre i handen. Varför är den så smal upp till borsten?Bra med tunnare handtag och den var bra balanserad trots bredare handtag. Dock lite för kort handtag. Bra material, den ligger naturligt i handen och man får ett fräsch intryck.

Bra funktion med att den går att ställa – mycket mer hälsosamt mot handleden.

Tanke: ”Så kommer våra framtida kylskåpshandtag se ut”. Angående hål – bra för ventilation. Handtaget hade kunnat vara format för fingrarna. Gillade vinkeln för handen. Smarta funktioner med helt fel grepp. Tråkigt material, känns billig. Hade kunnat vara lite mjukare gummi men det kanske är otympligt då damm lätt kan fastna. Väldigt oskön – skönare vid användning av två händer. Inte balanserad alls.

Varför hål? Smarta funktioner i övrigt skit dåligt och oanpassat, hade kunnat vara mer format för fingrarna. Vinkeln för handleden är bra. I helhet känns den lite tung.

Tyngdpunkten ligger bra. Materialegenskaperna går bra ihop. Bra fäste i handen och bekvämt grepp. Bra med konkavheten högst upp – blir bekvämt för tummen.

Bra balanserad, bra material, bra grepp, lite för stor i handen. Konkavheten gav att men inte kan slinta med den.

FUNKTION

Koncept B

Koncept C

Koncept D

Figur 9: Koncept A. Koncept A

Tabell 3. Konceptvalsmatris

Erbjuder ergonomisk längd

0

2

2

2

Erbjuder ergonomiskt stöd

1

2

2

2

Medger balanserad tyngdpunkt

1

1

1

1

Medger ergonomiskt grepp

2

0

0

2

Form stödjer ergonomi

2

2

0

1

S:A

6

7

5

8

Figur 10: Koncept B.

Figur 11: Koncept C.

SLUTLIGT KONCEPT

Efter att ha testat mock-upsen kom jag fram till att jag har hittat mitt slutgiltiga koncept kallad “Pros”.

Samtal med VD:n på måleriföretaget gav att trekantsformen längst in på skaftet var smart då fingrarna hamnar i ett naturligt läge (personlig kontakt, 2016-05-18). Pros, figur 13, har samma runda form som koncept B men mer stöd för precisionen och längden från koncept D. Pros är en pensel som passar olika borstar, olika grepp och olika handstorlekar. Fokus hos denna lösning ligger på just belastning på fingrarna och handleden. Skaftet går att böja så att handleden inte behöver vinklas i extrema vinklar och då belasta resterande armmuskler. Längden kommer att hamna runt 165 mm då den är anpassad för olika typer av målning. Materialet är tänk att vara PP-plast med en mjukare variant av gummi närmst borsten och vanligt TPE-gummi resterande ytor på skaftet. Det ska även finnas räfflade ytor längst större delen av borsten för att öka friktionen vid alla grepp. Detta hjälper till att ta bort greppkraft och minskar extra muskelspänningar i hela armen.

Fästet på borsten kommer fungera som figur 14 visar, att borsten skruvas på penselskaftet. Väl på plats sitter det stabilare än med hakfunktionen. Skruvningen gör att alla kanter kommer fästas vid varandra och det blir då inga onödiga vibrationer i skaftet.

Figur 12: Koncept D.

Figur 14. Skiss av skruvfunktion.

27

Figur 13. Slultigt koncept “Pros”.

28

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

DISKUSSION Greenberg och Chaffin (1977) samt Chengalur m.fl (2003) påpekar att precisionsskaft inte bör vara så stora.

Då det är tänkt att mitt koncept ska passa olika typer av grepp så har jag inte lagt vikt vid det, utan istället fokuserat på att tyngdpunkten ska hamna rätt. Den är placerad mitt mellan pekfinger och tumme för att inte belasta fingrarna på samma sätt som det görs idag.

Då inga tester har utförts kan jag inte avgöra om den skulle underlätta för användarna i målgruppen eller kanske rent av bidra till att skapa nya problem. Det var även svårt att avgöra var tyngdpunkten hamnar om man inte gör en riktig prototyp med rätt längder, tyngder och tillsatt borst. Beroende på storleken på borsten så kommer tyngden att variera. Jag valde ändå att ha med det i min konceptvalsmatris då det är en viktig del i utformningen.

VD:n på måleriföretaget menade att ett mjukare material och en trekantig form längst ut hade varit intressant att testa. Han menade att vinklarna mellan fingrarna som håller penseln vid precisionsmålning är raka och får mer stöd om penseln har en kantigare form (personlig kontakt 2016-05-18). Han kommenterade också att han tyckte längden var lite för lång om penseln ska vara både för precisionsmålning och vanlig målning, men att det kanske hade kunnat fungera ändå beroende på tyngden på skaftet. Efter denna feedback uppkom en idé om att den bakre delen som är precis efter precisionsstödet som vilar på handen mellan tumme och pekfinger hade kunnat vara avtagbar. Detta hade varit kul att testa för att se ifall det fungerar. Dock tror jag att färg- och limrester som uppstår under åren skulle göra att delarna tillslut inte skulle kunna kopplas samman och jag valde då att inte göra en mockup eller skiss på den idéen.

Det finns mycket att jobba vidare på, så som material och exakt hur borsten kommer att kunna fästas. Detta är endast en start på en lösning som underlättar för ergonomin i handen. Det behövs användarundersökningar

för att bekräfta behov, samla data samt att undersöka kostnader och tillverkningsmetoder för varje material för att se om det är en effektiv, användarvänlig och därmed lönsam lösning.

Öhrling, D. (2016-04-25) Föreläsning: Prototyping and mockups (A7013A Ergonomi 2). Luleå Tekniska Universitet.

REFERENSER Chengalur, S. N., Rodgers, S.H & Bernard, T. (2003). Kodak’s: Ergonomic Design for People at Work. (2. ed.). New Jersey: John Wiley & Sons.

Dong, H., Loomer, P., Barr, A. LaRocke, C,Young, E., Rempel, D., (2006).The effect of tool handle shape on hand muchle load and pinch force in a simulater dental scaling task. In. Professor P. Carayon (Red.)Applied Ergonomics Vol 38 (s. 525-531). ISSN: 0003-6870.

Greenberg, L., & Chaffin, D.B. (1977) Workers and Their Tools: A Guide to the Ergonomic Design of Hand Tools and Small Presses. Midland, MI: Pendell Publishing.

Kreuger, R.A, & Casey, M.A (2008). Focus groups: A practical guide for applied research (4. ed.) Thousand oaks: Sage.

Palastanga, N., Field, D., Soames, R. W. (2013). Anatomy and human movement: structure and function (6. ed.) Oxford: Butterworth-Heinemann.

Svensson, E. (1992). Bra grepp: en utformning av handtag och reglage i byggnaden. Stockholm: Gotab.

Ullman, D.G. (2003). The Mechanical Design Process (3. ed.).

New York: McGraw-Hill.

Wikberg-Nilsson, Å., Ericson, Å., & Törlind, P. (2013).

Snowflake: en bred bok om design och utvecklingsprocesser.

Luleå: Luleå tekniska universitet.

29

Koncept 2 “Måleri verktyg” Hani Benjnouh

INTRODUKTION Fokus i det här arbetet är en utvärdering och analys av ergonomiskt belastande arbetsmomenten i ett lokalt måleriföretag. I den här texten beskrivs den del av uppdraget som omfattar att implementera kunskaperna inom belastningsergonomi för att utveckla en produkt, process eller system. Resultatet ska kunna förbättra de anställdas ergonomiska arbetsmoment som är väldigt fysisk påfrestande för axlar, rygg, nacke, armar och ben då de är upprepande och statiskt belastande.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med projekt är att fördjupa sig i ämnet ergonomi samt lära sig hur det används. Här ska lösningar försöka hittas till ett koncept med hjälp av kreativa metoder och ergonomisk teori. Målet är att det framtagna konceptet ska förbättra målgruppens välmående, som kommer att leda till minskning av skador hos anställda.

MÅLGRUPP

Som tidigare beskrivits i kontextdelen så har fokus valts att riktas mot målare på ett lokalt måleriföretag. Arbetsuppgifterna de utför omfattar målning och slipning av väggar och tak.

30

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

KONTEXT

En målares arbetssituation bestäms av deras arbetsuppgifter. Dessa är inte många och inte heller så varierande då detta är spackling, slipning och målning av väggar och tak (mittyrke.se).

Arbetsuppgifterna som har valts att sätta fokus på är slipning och målning av väggar. Här är armpositionerna oftast över axelhöjd när målning och slipning är på den övre delen av väggen samt kroppen är framåtlutad när målning och slipning sker på den nedre delen av väggen.

Utrustningen som används är varierande beroende på vilket arbete som ska utföras som tillexempel, om en vägg ska slipas då kan en handslip användas, slip med ett långt skaft eller slipmaskin. Gällande målning av vägg så kan en handroller användas eller roller med längre skaft.

TEORI I kommande stycken beskrivs teori som använts som grund för utvecklingsarbetet.

ARBETE I STÅENDE POSITION

Canadian center for occupational health and safety (2016) beskriver att om kroppen ska hållas i en upprätt position krävs mycket muskelkraft även om personen står still. Detta är ohälsosamt då blodtillförseln minskar drastiskt till de belastade musklerna vilket resulterar i att rygg-, ben- och nackmusklerna blir trötta och smärta uppkommer. Lidandet slutar inte här. Om arbetaren står länger och ofta utan att lätta till det genom att gå kan blod samlas i fötter och ben vilket kan resultera i inflammation i venerna. Detta kan leda till kroniska och smärtsamma åderbråck. Vid överdriven stående position kan det orsaka att lederna i knä, höfter, fötter och ryggrad blir immobiliserade eller låsta vilket kan leda till skador på senor och ligament enligt Canadian center for occupational health and safety (2016).

ARBETE MED ARMAR ÖVER AXELHÖJD

Arbetsmiljöverket (2015) beskriver att rygg, skuldror, nacke, axlar och armar påfrestas vid arbete som sker över axelhöjd. Material och utrustning som används vid detta arbetsmoment behöver inte vara tunga för att det ska ske en fel belastning i leder och muskler enligt dem. Här kan armens tyngd räck för att skapa belastningar. För att försöka hindra uppkomsten av belastningar ska arbete över axelhöjd undvikas särskilt om det repetitivt samt arbete med långt skaft om det inte kan avlastas mot bålen. Korta pauser bör tas ofta för återhämtning enligt Arbetsmiljöverket.

ARBETE MED VRIDEN ELLER BÖJD KROPP

Enligt United States Department of Labor (2016) när bålen är framåtlutad eller lutad åt sidan så måste överkroppens vikt stödjas. Anställda bör enligt dem ej arbeta under långa tidsperioder i en böjd position vid midjan, eftersom det är påfrestande för ryggen, även om vikten som lyfts är lätt.Vid vridning och böjning av överkropp skapas obalans i ryggen vilket kan leda till att disken nyps eller andras som gör dem mer känsliga för utbuktning och brott. Enligt dem tvingar detta ryggmusklerna att arbeta singulärt istället för med varandra som gör att dem blir mer mottagliga för påfrestningar och överansträngning. Enligt dem kan lösas genom att undvika att sträck sig åt sidan eller framåt samt vrida kroppen vid lyft.

METOD

Antalet personer som medverkade i Brainsketching i det nuvarande projektet var tre personer. Brainsketching användes för att hitta olika lösningar för ett problem samt generera så många idéer som möjligt. Sedan har idéerna I kommande stycken beskrivs genomförandet av koncep- utvärderats, grupperats och vissa som inte var lämpliga såltutvecklingsfasen. Under första steget gjordes en brain- lades bort på grund av att de var orealistiska och komplicsketching för att ta fram så många galna idéer som möjligt. erade. Här kombinerades idéerna till två olika koncept.

Vid steg två utvecklades idéerna och under steg 3 utveck- Med hjälp av RULA-analysen så bestämdes vilka posilades detaljerna. tioner som skulle undvikas. Dessa koncept utvecklades vidare för att optimera dem och slutligen valdes det mest ergonomiska konceptet.

IDÉGENERERING

Genom observationer och yt-EMG-testet från kontextfasen har jag valt att använda Brainsketching. Brainsketching metoden (vangundy, 1988) är en idégenererings teknik som är en kombinationn av Brainwriting och Pin Cards metoderna, som använder skissning som ett primärt sätt att utveckla idéer. Skisserna förs vidare istället för långa skriftliga listor av idéer. Ett generellt tillvägagångssätt för idégenerering är följande: • •

•

• •

En grupp av 4-8 personer sitter runt ett bord eller i en cirkel av stola. Deltagaren måste vara tillräckligt långt ifrån för att vara avskild från de andra.

Varje deltagare ritar en eller fler skisser (varje skiss på separat papper) på hur den skulle kunna lösas. När skissen är klar förs den skiss vidare till personen till höger. Här kan det föreslås att skisser inte tar mer än 5 min att skissa.

När deltagarna tar emot skisserna kan de välja att antingen utveckla skisserna, kommentera dem eller använda dem för att skapa nya egna skisser. När tiden är slut förs vidare de ändrade och/eller nya skisser till sin granne.

Efter att processen för idégenereringen har varje igång under en lämplig tid eller att energin börjar ta slut då samlas skisserna in.

Alla skisser kommer att visas och sedan diskuteras för att förtydliga dem för gruppmedlemmarna.

SKISSNING

För att få fram allt från idéer till det slutliga konceptet har metoden skissning använts. I en multidisciplinära visionen kan nyckeln till att skapa vara de visuella representationerna. Med detta så experimenterades det för att få fram olika koncept. De funktioner som skulle uppfyllas var att användaren ska kunna utföra arbetet utan att utsätta sig för större belastningar. I den här fasen användes mer detaljerade skissning för att tydligt kunna se och förstå det slutliga konceptet.

UTVÄRDERING

För att kunna välja ett koncept så behövdes det att först välja en utvärderingsmetod (Evaluation matris PDF) och metoden som valdes var utvärderingsmatris då den har använts tidigare och har fungerat väl. Innan användning av matrisen så valdes faktorer baserade på hur slutprodukten skulle produceras. De två koncepten ställdes motvarandra och då dte var två koncept så fick den vinnande faktorn siffran 1 och den förlorande 0.

METODDISKUSSION

De sakerna som hade kunnat göras annorlunda är att skapa en fysisk prototyp som hade kunnat testas för att undersöka hur produkten skulle fungera både konstruktionsmässigt och ergonomiskt. Det kunde ha gjorts fler idégenere-

31

rings-, utsållnings och utvärderingsmetoder för att få fram fler intressanta idéer som sedan hade lett bättre koncept samt EMG-mätningar för att se hur mycket förändringar det har skett. En utsållnings metod för idéer och koncept hade också kunnat göras då det var mer magkänsla som användes för detta uppdrag. Dem metoder som användes för detta projekt gjorde så att ett väl fungerande, ekonomisk och ergonomisk koncept togs fram genom idégenerering och utvärdering.

RESULTAT Figur 1. Brainsketching. Skisser på olika idéer.

I kommande stycken beskrivs resultaten.

KONCEPT 1

Figur 2. Koncept 1

32

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Det ena konceptet målarverktyg i figur 2 som är framtaget består av en avtagbar roller som kan ersättas med ett slipverktyg beroende på om man ska måla eller slipa vägg. Skaftet är utrustat med ett fjädersystem för att när skafftet ska tryckas ner eller dras upp då ska fjädern kunna komprimeras när den når det kortaste avståndet mellan väggen och stativet. Cylindriska rör har fästs på vardera änden av fjädersystemet och är förskjutna genom två stycken hållare så att fjädern inte böjer sig när rollern eller slipverktyget tar emot väggen. Stativet är justerbar och kan öppnas och fastspännas genom att man vrider på skruven för att den övredelen ska kunna förskjutas upp och ner då människor är olika långa. Stativet är också utrustad med ett avstånds rör som gör att man alltid har perfekt avstånd till väggen samt är det utrustad med stöd som man måste hålla fast med foten för att stativet inte flyttar på sig. Beroende på vilken position man har tagit så kan man variera.

Fördelen med detta koncept kontra nutida arbetsmoment är att målaren slipper har armarna utsträckta eller

ryggen böjd och vriden. Med detta verktyg står arbetaren långt ifrån väggen under målning och slipning av vägg vilket gör att vinkeln för nacken minskar och då slipper den anställde titta upp när väggens överdel bearbetas.

KONCEPT 2

Det andra konceptet som är målarmaskin i figur 3 som framtogs består av en höj- och sänkbar ställning som med hjälp av skruvarna kan packas ner och är enklare att transportera. I nedre delen av ställningen finns det en maskin som kan både pumpa upp målafärg vid målning och suga in damm vid slipning. En slang som är utbytbar är kopplad till maskinen då man bör anväda en för målning och en annan för slipning. Maskinen är utrustad med kugghjul och rem som driver slipverktyget eller rollern upp och ner. Ställningen är utrustad med med hjul för att den ska kunna föras i sidled under slipning och målning. Alla som är olika långa kan använda den då hela ställningen kan användas som hand tag.Vid jämföring med arbetsmomentet som ske i dagsläget så är detta konceptet bättre för att vridning och böjning av rygg samt armutsträckning undviks.

UTVÄRDERING

RULA användes för de två koncepten vid en simulering för att kunna se vilket resultat dessa två skulle få, sedan jämfördes dem mot dagens arbetsmomenten se tabell 1. Här ser det ut som att komcept två och de nuvarande arbetsmomenten är lika faliga men så är inte fallet då vid dagens moment så sträcks armarna ut från kroppen samt är ryggen både vriden och framåtböjd.

MÅLARE

VERKTYG

MASKIN

Tabell 1. Resultat från RULA

TABELL A

5

4

3

TABELL B

9

3

3

S:A

7

6

7

Koncept ett och två jämfördes sedan mot varandra och i denna matris i tabell 2 inkluderades också andra faktorer såsom enkel att använda, kostnad, tillverkning och material samt miljövänlighet. Dessa inkluderades för att ha en bredare synvinkel på hur koncepten skulle påverka produktionen. Här används betyg 1 som representerade vilken faktor som var bäst och 0 var sämst.

Tabell 2. Utvärderingsmatrisen visar resultaten av utvärderingen.

VERKTYG

MASKIN

MEDGE GOD ERGONOMI

1

0

MEDGE LÅG KOSTNAD

1

0

MEDGE ENKELT ANVÄNDANDE

1

0

MINIMERA TILLVERKNING OCH MATERIAL

1

0

MEDGE MILJÖVÄNLIGHET

1

0

S:A

5

0

DISKUSSION

Figur 3. Koncept 2 Målarmaskin

där bara armarna arbetar, vilket är mindre belastande för kroppen.

Dem existerande skaderiskerna för dem nuvarande arbetsmomenten kommer att försvinna genom att många av dem extremt fysiskt belastande positioner undviks helt. Då leder detta till en hållbar utveckling. Företaget kommer få mindre arbetsrelaterade sjukskrivningar och anställd kommer må bättre om dem investerar i denna produkt.

REFERENSER Arbetsmiljöverket (2015) Belasta rätt – arbeta ergonomiskt smartare i byggbranschen. Hämtad 2016-0604 från http://mittyrke.se/ yrkesinformation/bygg-och-anl-ggning/m-lare/m-lare.html Canadian Center for Occupational health and Safety. (2016). Working in a standing position – basic information. Hämtad 2016-0603, från https://www.ccohs.ca/oshanswers/ergonomics/standing/standing_basic.html Mitt yrke. Sveriges yrkesforum nr 1. Målare. Hämtad 2016-06-05, från http://mittyrke.se/yrkesinformation/bygg-och-anl-ggning/ m-lare/m-lare.html United States Department of Labor. (2010). General solutions: Back.

Hämtad 2016-06-04, från https://www.osha.gov/SLTC/etools/ electricalcontractors/supplemental/solutions/tasks_back.html#twisted Utvärderings matris (n.d.). Hämtad 2016-06-05, från http://people. ucalgary.ca/~design/engg251/First%20Year%20Files/eval_matrices.pdf

Detta koncept skapades för att underlätta arbetsmomenten för målare under målning och slipning av vägg. Med detta målarverktyg be- Vangundy, Arthur B. (1988).Techniques of structured problem solving. (2 upplagan) höver målaren inte ha sina armar utsträckta och armar över axelhöjd samt bakåt böjning av nacke när dem målar och slipar väggens överdel eller böja överkroppen för att slipa nedre delen av väggen.

Målning och slipning sker nu genom ett neutralt stående position

33

34

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

KONTEXT

Gustaf Jรถrnelius, Linnea Stenman & Viktor Berglund

35

KONTEXT FRISERING

Bild: Pixabay. CC0 Public Domain

Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman & Viktor Berglund

36

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

INTRODUKTION

För denna studie har två typer av analyser använts: dels ett praktiskt studiebesök på en frisörsalong och dels en teoretisk litteraturstudie. I denna del presenteras de metoder som har använts och hur de användes. Det presenteras också en nulägesbeskrivning av arbetsplatsen.

Den arbetssituation som specifikt ska utforskas är det dagliga arbetet för frisörer, då Arbetsmiljöverkets (2014) statistik inte visar på något enskilt moment som specifikt riskabelt.

Den valda kontexten för detta projekt är frisöryrket och Fokus i förstudien som beskrivs i denna text har varit som specifikt undersökningsobjekt valdes salong Saxarna att undersöka belastningarna för frisörer, främst i axlar, i Luleå. Branschen frisörer valdes för att ingen i projektrygg och nacke. Ett studiebesök genomfördes på en lokal gruppen arbetat inom denna bransch, samt att det är en frisörsalong. Under besöket observerades och filmades en yrkesgrupp som gissningvis kan få hjälp av ergonomiska av frisörerna under en klippning. Därefter gjordes en in- lösningar. tervju för att få ytterligare svar på frågor.

Med hjälp av materialet från besöket genomfördes MÅLGRUPP sedan en RAMP -Risk Assessment and Managment for Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär (2014) manual handling Proactively (Lind, 2015) för att identifi- rapporterar att antalet olyckor för frisörer är 3,6 % av era risker i frisörarbete. Samtidigt genomfördes en EMG samtliga sysselsatta inom branschen, dessa medför däremot - Electromyografi -analys på de muskler som frisören up- ingen sjukfrånvaro. Dock är det en stor andel av de sysselplevde att hon hade besvär i. Sist genomfördes en litter- satta som får besvär på grund av andra orsaker, cirka 21 %. aturstudie om frisörer och ergonomi för att se vad som Dessa besvär medför att 2,8 % av de sysselsatta får någon redan har genomförts inom ämnet. Enligt projektplanen form av sjukfrånvaro. var det planerat att genomföra en SI - Strain Index på Yrket frisör består nästan enbart av kvinnor. Målgrupfrisörernas händer, men efter besöket konstaterades att pen för projektet är frisörer i allmänhet, men i förstudihänderna inte belastas i den grad vi inledningsvis trott. en har endast kvinnor involverats. Då arbetsuppgifter och Av den anledningen fokuserades metoder som analyserar -situationer i frisöryrket inte skiljer sig mellan män och kvinnor kommer även män tas i beaktande för slutgiltigt överkroppens arbetsposition. förbättringsförslag.

dukter, samt klipps mycket hår som lätt sprids i lokalen, är städning en viktig del i arbetet. Varje frisör har ansvar att tillsammans hjälpas åt med städningen. Detta genomförs efter varje klippning och innebär mestadels att sopa upp hår samt att torka av bänkar.

Kursen Ergonomi 2 vid Luleå tekniska NULÄGE universitet syftar till att utveckla kurs- SYFTE OCH MÅL Saxarna frisörsalong är beläget på Porsön i Luleå och ligger deltagarnas kunskap om belastningser- Syftet med detta projekt är att förbättra de belastningser- på universitetsområdet. De erbjuder möjlighet att boka tid gonomi, kognitiv ergonomi och or- gonomiska aspekterna i en frisörs arbete, så att de kan un- i förväg och att gå förbi och se om det finns någon ledig ganisationsergonomi. Våren 2016 var dvika eller minimera muskelära skador.Vinsten med detta tid. Belastningen upplevs vara hög för frisörsalongen då de kan exempelvis vara att generellt förbättra arbetsförhållan- ofta har många uppbokade tider. De tillhandahåller många uppdraget för kursdeltagarna att ut- dena för frisörer och förhoppningsvis även förlänga den olika tjänster så som färgning, klippning och tvättning av veckla förmågan att utvärdera, analysera tid de kan arbeta med full kapacitet. hår. Inne på frisörsalongen finns flera olika arbetsstationer

Målet är att underlätta för yrket frisör genom att utdär kunderna kan få sin klippning, dessa är inte kopplade och implementera ergonomiska tekniveckla konceptuella lösningar som ska minska belastnin- till en specifik frisör utan alla samsas om stationerna. ker och metoder, såväl som att designa gen i det dagliga arbetet och på så sätt bidra till minskade Varje arbetsstation har en spegel, arbetsbänk, arbetsstol produkter, arbete, arbetsplatser, utrust- belastingsskador. för frisören samt diverse verktyg som hårfön och andra ning, system och processer baserat på hårprodukter. Utöver detta har varje frisör sina egna saxar KONTEXT och kammar i ett bälte. Då det används många olika prokunskap om ergonomi.

37

Figur 1. Frisörsalongen Saxarna i Luleå.

TEORI

Figur 2. Arbetspositioner: VÄNSTER: moment 1, MITTEN Moment 2. HÖGER Moment 3

risken att drabbas av axelsmärtor. Detta indikerar att en 1 procentig minskning av överarmens position i mer än 90° vinkel kan ge positiva effekter för skaderisken.

Boyles , Yearout och Rys (2003) beskriver en handAtt tillämpa ergonomi betyder att studera hur männis- kirurg som har behandlat personer som har jobbat som kor interagerar med produkter, processer, miljöer och sys- frisör i 5-10 år. Enligt författarna har nästan alla av kirutem för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, rgens patienter klagat på att de har problem med händer, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra handleder och axlar. För att undvika smärta i axlar, ländet behöver vi kunskap om människans förutsättningar drygg och handled beskriver Boyles et al. ett försök med och behov. I kommande stycken ges en specifik grund för att en frisör och en handkirurg har gått ihop och skapat en sax som ska hjälpa till så frisörer kan undvika dessa utvecklingsarbete för yrkesgruppen frisörer. problem. Genom att hålla handen i en neutral position Veiersteda, Schulerud Gould , Østera och Hansson (2008) så mycket som möjligt under en arbetsdag, menar de att beskriver att ungefär 64 av 123 svenska frisörer (ca 53%) det i sin tur minskar problemen med axlar, ländrygg och har klagat på smärta i axlarna det senaste året och 28 pro- handleder. Detta för att frisören då kan undvika positioner cent har klagat på smärta i axlarna den senaste veckan. som skapar problem, dvs. främst positioner som innebär Författarna har även gjort undersökningar som visar att arbete ovanför axlar. frisörer är en yrkesgrupp som ofta arbetar med armarna vinklade utåt i 60° eller mer under cirka 13 procent av den totala arbetstiden. De beskriver vidare att en varaktig ökning 1 procent av arbetstiden, då överarmen är i en 90° vinkel eller mer, har visats sig ge en stor ökning för

38

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

METOD I kommande stycken beskrivs genomförandet av kontextundersökningen samt de metoder som användes.

Kontextfasen inleddes med ett studiebesök på frisörsalongen i fråga. Där ställdes frågor och filmades en klippning för senare analys. Kunden i detta fall en av gruppmedlemmarna för att få en upplevelse av arbetssituationen.

Från filmen togs sedan anteckningar och genomfördes en RAMP, för att få ett genomsnitt av belastningarna under en arbetsdag, och en RULA - Rapid upper limb assessment, RULA, (Lynn & E. Nigel, 1993) för att se vad toppvärdena på belastningen var. Därefter genomfördes en EMG-analys på de muskler som frisörerna sa att de hade besvär med. Därefter genomfördes en litteraturstudie för att få en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

OBSERVATION

de olika positionerna får varje faktor en poäng och en kod för risken med positionen. Dessa koder är röd för hög risk, Att göra en observation hangul för risk och grön för låg risk. Då man har analyserat dlar om att fysiskt besöka den alla positioner och svarat på frågor om några andra faktorarbetsplats eller arbetssituation er så sammanställer man hur många röda, gula och gröna som skall utforskas. I vårt fall är risker det finns. Man kan sen analysera vart dessa finns. det frisörsalongen Saxarna på T.ex. kan många gröna risker på arbetspositionen tyda på Universitetet. Vi ansåg att detta att arbetsställningen är bra och flera gula risker visar att var en relevant metod då vi skall arbetsställningen är riskfylld. göra en belastningsergonomisk RAMP är en bra metod för att den betraktar hela arundersökning samt en intervju betsdagen istället för bara en position, så som är fallet i en med frisör. Att göra ett studiebesök, med observation och Dessa positioner kan ses i figur 2s arbetspositioner: vän- RULA. Den betraktar även andra faktorer än bara ledvinintervju, och samtidigt filma ster: moment 1, Mitten: Moment 2, Höger; Moment 3. klar och laster. I RULA är laster en större del och i RAMP hela besöket ger oss material för Från filmen som spelades in så valdes tre olika positioner är det en del av många. Med RAMP vill vi undersöka hela vidare analys och vital informa- som ansågs vara av intresse att undersöka. Sedan följde vi arbetsdagens belastning.

I detta arbete så analyserades filmen och tider i de tion inför det fortsatta utveck- instruktionerna från arbetsbladet. olika positionerna uppskattades. Sedan exponerades dessa lingsarbetet. tider för att representera en arbetsdag på 8 timmar. För Vi bokade in en tid för besöket samtidigt som vi RAMP försäkrade att det var okej att filma och på samma gång Utöver RULAn valde vi att genomföra en RAMP där analys så antog vi att frisören klippte totalt åtta stycken intervjua den frisör som skulle klippa försökspersonen.Väl hela arbetsdagen och dess moment tas i beaktande. Den liknande kunder i 45 min, och hade städning emellan dem där ställde vi upp en filmkamera så vi kunde filma i profil tar dock inte upp eventuella toppvärden på belastningarna. i 15 min. Arbetsbladet vi använde visas i figur 3. och bakifrån men också få med hela besöket genom lju- Denna metod fokuserar på ett moment, klippningen, som dinspelning. Vinklarna byttes kontinuerligt efter ett antal är det vanligaste momentet för frisörer. Alternativet REBA EMG cyklar så alla tänkbara vinklar och avstånd filmades.Un- - Rapid entire body assessment (Hignett & McAtamney EMG-mätning är en metod för att se hur belastade muskder klippningen passade vi även på att intervjua frisören. , 2000) valdes att inte användas av två anledningar: dels så lerna är under olika arbetsmoment. Med ett antal senNär klippningen var klar besvarades sedan de resterande var lasterna för arbetaren låga. REBA har större fokus på sorer placerade på förutbestämda muskler, i enlighet med frågorna till intervjun. lasterna, och i vissa tillfällen var det svårt att få data på hur SENIAM rekommendationer (SENIAM, 2006), mäts Efter besöket såg vi filmen och skrev ned all informa- knäna var vinklade, vilket behövs i analysen i en REBA. muskelarbetet. Detta jämförs med muskelns maximala betion. Vi kunde tydligt urskilja arbetsmoment som ur ett Med hjälp av filmmaterialet genomfördes även en RAMP lastning och deras vilonivå. Anledningen att vi använder belastningsergonomiskt perspektiv såg riskabla ut.

- Risk Assessment and Managment for manual handling denna metod är för att se vilka muskel besvär som är följd Proactively(Lind, 2015). Ramp är en metod som liknar av arbetet eller av positionen man arbetar i. Man kan även ANALYS RULA, men som beskrivs ha ett större omfång än den. Då se vilka av de undersökta musklerna som arbetar mest i de RULA (Lynn & E. Nigel, 1993) enbart tar en arbetsposi- olika momenten.

RULA I en RULA (Lynn & E. Nigel, 1993) så analyserar man tion i beaktande, så undersöks med metoden RAMP hela Det första vi gjorde när vi kom till arbetsrummet var att berätta om vilket yrke vi jobbade med och visade vilka positionen en arbetare står i. Det är en ögonblicksbild över arbetsdagen. en situation. Denna metod är bra att använda för att få en Genomförandet av RAMP omfattar att ställa sig moment vi ville fokusera på. Tillsammans med en expert bild av riskabla situationer. Man väljer situationen som en frågan hur länge personen står i de olika positionerna. Till bestämde vi vilka muskler som var aktuella att titta på och vanlig situation som har extremlägen i sig. Man bestäm- exempel så undersöks ryggens arbetsställning och sedan han visade sedan vart sensorerna skulle sitta. mer sedan vinklarna som arbetaren står i och för in den på armarnas position. Beroende på hur länge personen håller Då de framgick under intervjun att de största besvären ett arbetsblad där arbetsmomentet värderas. Därefter fås ett betyg på hur stora riskerna är för momentet: 1 för ok till 7 för stor risk som bör åtgärdas snarast.

Med utgångspunkt i materialet från observationen hade vi underlag att genomföra en RULA.Vi identfierade speciellt 3 arbetsställningar som ansågs riskabla. De tre momenten var: • Moment 1: Klipp med vänster arm hög • Moment 2: Klipp med armar mellan • Moment 3: Klipp med höger arm hög

39

Figur 3. RAMP arbetsblad.

Figur 4. Sensorplacering för EMG.

var axlar och armar och att armarna inte rörde sig bakom kroppen bestämde vi oss för att titta på Trapezuis, främre Deltoideus och mellersta Deltoideus samt Erector Spinae. Sensorerna placerades utifrån föreskrifterna från SENIAM (SENIAM, 2006). Hudsensorer användes i denna studie. Placeringar kan ses i figur 4.Förberedelserna bestod av att sprita de delar på kroppen som sensorerna skulle sitta på, detta för att få ett så bra resultat som möjligt. Den försöksperson som fick agera “frisör” hade alla sensorer på sig. Han fick sedan sitta helt avslappnad för att vi på så sett kunde se vilka värden som var “noll” för honom. Vi gjorde sedan ett antal övningar för varje aktuell muskel där försökspersonen fick ta i så mycket som möjligt så vi fick reda på vad hans max för varje muskel var. Detta gjorde så vi visste vad 0 samt 100 procent av varje muskel var.

De olika momenten återskapades sedan samtidigt som ett datorprogram tog upp informationen från sensorerna och filmade hela förloppet. När alla moment hade återskapats hade vi fått in den rådata som behövdes för en

40

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

fullständig EMG-undersökning. Experten hjälpte oss sedan att sortera ut de material som var intressanta då det krävdes mycket kunskap i programmet för detta.

Figur 5. Gruppen i arbete.

METODDISKUSSION

Vi anser att det var en bra ide att sitta tillsammans och arbete under denna sas, se fig 5: Gruppens arbete. Detta lede till ett bättre resultat då vi ser problemen från olika synvinklar. Då vår målgrupp inte är så stor samt att vi valLITTERATURSTUDIE de att fokusera på axlar och armar gjorde detta att det blev För att styrka den information vi fått från frisören samt det svårt för oss att hitta relevanta artiklar till litteraturstudien. resultat vi fick från EMG har vi gjort en litteraturstudie. Det var svårt att kombinera ord i Scopus för att få fram de Att göra en litteraturstudie innebär att vi har letat bland artiklar som var intressanta. När vi väl hittade två artiklar vetenskapliga artiklar och tidskrifter för att styrka det re- som passade kunde vi därifrån leta i deras referenser för sultat vi fått samt vad frisören påstår sig ha för problem. ytterligare relevanta artiklar.

Vi valde att använda oss av sökmotorn Scopus och För att våra antaganden skall vara mer troliga borde vi började med att välja “Article” i fliken document type ha intervjuat fler frisörer samt att vi borde ha filmat fler och skriva in ordet “Hairdresser” i sökrutan. Detta gav ett klippningar. Som vanligt är det tiden som är knapp och sökresultat på 1073 artiklar, vilket ansågs väl högt. Vi la gruppen måste anpassa sig till olika scheman för att boka då till ordet “Ergonomics” och skrev AND emellan vilket in tider. Därav hann vi bara med en observation, dock var betyder att scopus söker efter artiklar med båda orden i det väldigt lyckat och vi fick mycket information som vi sig. Sökresultatet blev 8 artiklar och vi kunde direkt iden- har kunnat jobba vidare med. tifiera två intressanta artiklar. Från dessa artiklar kunde se- RAMP metoden vi genomförde var intressant då det dan ytterligare artiklar i referenslistan identifieras.

var vår första kontakt med den metoden. Det var intressant att betrakta hela arbetsdagen, med hjälp av att exploatera en klippning till en full arbetsdag, istället för bara en position. Men då det var ett nytt sätt att tänka på så misstänker vi att vi kan ha gjort vissa felbedömningar i vår analys, speciellt på hur långa tiderna var.Vi har gjort vårt bästa för att få ett bra resultat så vi är överens om att metoden visar hur situationen är, dock inte exakt. Därför ansåg vi att det var bra att genomföra en RULA också för att styrka vårt resultat.

RESULTAT

ARBETSPOSITION

Från rampen kan vi se att följande: Röda risker var 6 med totalt 33 riskpoäng, gula risker var 7 med totalt 15,5 riskpoäng. Antalet gröna var 17 st med totalt 1 i riskI kommande stycken ses resultatet av de områden och ar- poäng. Total blev då riskpoängen 49,5 för hela studien. betssituationer vi har undersökt under projektet.

Det bör noteras att de två första delarna som betraktar arbetsställningen och arbetarrörelsen innehöll alla röda FYSISKT ARBETE risker och nästan hälften av de gula riskerna. Den andra Då man tittar på den genomsnittliga belastningen så ser delen, som betraktar övriga faktorer, dvs den psykosociala man att de är, jämfört med maximal belastning, små (1/3 arbetsmiljön och klimat, hade 12 av de gröna riskerna. av max). Period 1-4 är vilonivå respective maximalnivå för De tre positionerna som undersöktes med en RULA de olika musklerna.Till exempel så har Trapezuis en belas- hade alla höga resultat. Värdena var en 6:a då frisören tning på 60 till 20 µV, jämfört med maximalt på 340 res- klippte med armarna i jämn nivå och två 7:or då hon pektive ca 500 µV. Dessa förhållanden presenteras i tabell klippte sidorna och höjde höger respektive vänster arm.

1: sammanställande av nivåer av belastningar och tabell 2: Där var resultaten närmast identiska med varandra. Dessa sammanställande av maxnivåer av belastningar. resultat är mycket höga och bör åtgärdas snarast. De faktorer som drev upp resultaten för armarna var överarmens vinkel, mer än 90 grader, att axeln var höjd och att arbetet utförs ut från sidan. För ryggen var den största faktorn att

41

Figur 7. Hållning vid sittning.

42

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Moment 1

Moment 2

Moment 3

Tabell 2: Sammanställning av maxnivåer av belastning.

VILONIVÅ

Moment 3

Moment 2

Moment 1

VILONIVÅ

MAX

omiskt sämre vinkel i ryggen. De sa själva att det skulle frisören arbetade med sidoböjd rygg och nacke.

Från studiebesöket fick vi massor av bra information kunna bli bättre om stolens sits var mer vinklad. Vi fick som har hjälpt oss att förstå vart problemen inom yrket också veta att de har besvär i bland annat axlar och nacke. ligger men också vad en frisör faktiskt tycker och tänker Tabell 1: Sammanställning av nivåer av belastning. kring vissa frågor.

Det som gjorde dessa arbetsställningar så dåliga var att då frisören klippte så gick de över huvudet och klippte på MUSKEL utsidan av handen, som höll i håret.Via detta så höjdes ar- Deltoideus - främre 365 1.8 48.5 61.9 28.8 men till en ergonomiskt påfrestande position. Det finns ett höger 156 2.8 34 21.4 4.2 alternativ till detta, att hålla håret med vänster hand och Deltoideus klippa på insidan av handen. På detta sätt slipper man höja mellersta höger 2.0 49.8 46 21.6 armen lika mycket. Dessa två metoder lärs båda i deras Trapetzius - höger 340 utbildning, men de är mer vana att klippa över huvudet, Erector Spinae 129 2.3 12.2 7.9 5.7 -höger se figur 6.

2.3 16.7 36.1 35.3 De har tillgång till att använda frisörstolen i sitt arbete Deltoideus - främre 297 vänster för att slippa stå hela dagarna. Men de uppger att de inte 151 1.8 3.8 4.5 18.9 gillar att använda dessa då deras hållning blir dålig. Istället Deltoideus mellersta vänster för att sitta med rak rygg så faller ryggen samman. Dessa 492 2.9 39.9 40.8 42.2 Trapetzius positioner är dåliga då ryggen böjs. I frisörernas uppfat- vänster tning är stolarna för bekväma. Skillnad i hållning kan ses Erector Spinae 118 2.5 6.2 7.6 13.5 i Figur 7. Notera att i dess fall bad vi frisören att visa vad vänster hon menade och hon iscensatte dem.

Vi kan se i figur 7 hon sitter ihopsäckad fås en ergon-

MAX

Figur 6. Sätt att klippa på: inne i hand och utanför hand.

Deltoideus - främre höger

701

2.4

99.1

123.0

70.9

Deltoideus mellersta höger

301

4.6

81.2

43.9

8.3

Trapetzius - höger

655

3.4

105.0

85.4

48.0

Erector Spinae -höger

228

0.0

25.9

14.8

15.1

Deltoideus - främre vänster

668

9.6

55.2

95.9

100.0

Deltoideus mellersta vänster

259

3.3

21.9

10.7

46.2

Trapetzius vänster

896

12.0

120.0

98.9

98.5

Erector Spinae vänster

206

5.5

22.3

16.4

28.7

MUSKEL

DISKUSSION

REFERENSER

I kommande stycken diskuteras resultatet av förstudien och arbetet som helhet.

Genom att göra en litteraturstudie och ta fram vetenskapliga artiklar har vi fått bekräftat att frisöryrket är ett belastande arbete för axlar, nacke, rygg och handleder.

Vi har även fått bekräftat att en liten påverkan som ger en liten förbättring i belastningen ger stor positiv effekt till att motverka skador. Artiklarna gav oss även statistik på hur olika belastningar påverkat frisörernas belastningsergon Något vi alla i gruppen blev förvånade över var var belastningarna ligger under arbetet.Vi trodde att det skulle vara händerna och handlederna som var de stora problemen, då de arbetar konstant i ovanliga vinklar. Men via intervjuerna och litteraturen (Veiersteda, Schulerud Gould , Østera, & Hansson , 2008) identifierades problemen.

Vi identifierade även att den fysiska och sociala miljön på denna arbetsplats var bra. Lokalen var fräsch och det var ett bra samarbete mellan frisörerna på arbetsplatsen. Så de största problemen finns inom belastingsergonomin.

Både RULAN och RAMP:en indikerar samma sak, frisörerna är i risk då de arbetar stora delar av sin arbetstid över axlarna. Resultatet av RULAN var förväntat då vi hade sett resultatet av RAMP:en. Något positivt i detta är att de inte arbetet konstant över axlarna, max 5 min åt gången, sen sänker de armarna. Detta ger mer variation i arbetet, vilket är bra.

Från EMG-testerna identifierades ytterligare belastande moment. Arbetsbelastningen rent muskulärt är låg av vad som är max, det största värdet är vid 20%. Kontentan är att (dessa) frisörer använder inte musklerna i sitt arbete. Det är för små rörelser och laster för att de ska slita i musklerna. Det avgörande ur ett belastningsergonomiskt perspektiv är tiden de arbetar med händerna ovanför axelhöjd.

Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsorsakade besvär. Stockholm: Arbetsmiljöverket Boyles , J., Yearout , R., & Rys , M. (2003). Ergonomic scissors for hairdressing. International Journal of Industrial Ergonomics , pp. 199-207.

Hignett, S., & McAtamney , L. (2000). Rapid entire body assessment (REBA). Applied Eergonomics , pp.201-205.

Lind, C. (2015). Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP 2. Stockholm : KTH. Lynn, M., & E. Nigel, C. (1993). RULA: a survey for the investigation of work-related upper limb disorder. Applied Ergonomics , pp. 91-99.

SENIAM. (2006 03 01). Recommendations for sensor locations on individual muscles. Retrieved 04 19, 2016, from www.seniam.org Veiersteda, K., Schulerud Gould , K., Østera, N., & Hansson , G.-Å. (2008). Effect of an intervention addressing working technique on the biomechanical load of the neck and shoulders among hairdressers. Applied Ergonomics, pp.183-190

43

Koncept 3 “Informationsposter”

Gustaf Jörnelius

INTRODUKTION

Frisörerna beskrev i förstudien att de inte finns någon utbildning i ergonomi i deras frisörutbildning, och att det därmed skulle vara bra om det fanns en kurs/föreläsning inom belastningsergonomi.

Det är sedan tidigare känt att dagens OCH MÅL frisörer lider av dålig ergonomi i ar- SYFTE Syftet är att utveckla förståelse hos målgruppen frisörer betet, något som även framgick under om belastningsergonomi, med önskvärd effekt att minförstudien till detta konceptutveckling- imera antalet sjukskrivningar och dålig hälsa hos denna sarbete. Insikten från kontextfasen är att målgrupp. Målet med projektet är att utveckla ett konkret förslag på stöd som frisörer kan direkt ta till till sig, med små medel kan göra ganska stor skill- hjälp av de tekniker de redan känner till. Målet är göra arnader. Dagens frisörer kan klipptekniker betssituationen mindre belastande för axlar, rygg, ben och som kan underlätta belastningsergon- fötter och därmed minska den uppfattande trötthet i kroomiska problem. De saknar kunskap- ppen som många frisörer idag känner efter en arbetsdag.

Målgruppen är frisörer. Lösningsförslaget är inte inen och förståelsen om vad som gör en riktat på en specifik grupp av frisörer, utan riktas till alla, viss teknik bättre än andra. Denna text oavsett kön eller ålder. fokuserar på utforskning av lösningar för målgruppen frisörer, för de problemen som identifierades under kontextfasen.

Arbetet är en individuell fortsättning på den inledande förstudien.

TEORI

PROBLEMOMRÅDE

Det som frisörer uppfattade som mest påfrestande under den inledande kontextfasen var trötthet i axlar, rygg, ben och fötter. Trötthet i muskler kommer oftast från statiskt arbete och kan som tidigare beskrivits, se “KONTEXT” on page 36, innebära kroniska sjukdomar och sjukskrivning i vissa fall (Bohgard, 2010).

Arbete med händer lyfta under en längre tid skapar trötthet i axlar (Bohgard, o.a., 2010) och att stå upp en hel dag skapar trötthet i rygg, ben och fötter (Waters & Dick, 2015). Detta kombinerat med varandra skapar en trötthet i hela kroppen och ligger till grund varför frisörer känner en trötthet i kroppen efter en arbetsdag.

44

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

En iterativ litteraturstudie från kontextfasen har utförts och redovisas i kommande stycken. Bakomliggande teori till stående arbete, arbetsplastsmattor och inläggssulor beskrivs kortfattat här.

STÅENDE ARBETE

Waters och Dick (2015) presenterar tio studier om stående arbete. De menar att över 50 procent stående arbete under en normal arbetsdag orsakar problem i ländryggen. Detta är även något som Gregory och Callaghan (2008) visar.

De beskriver att stående arbete i över två timmar utsätter personen för högre risk för ländryggsproblem. Stående arbete är även dåligt för knän efter en tid, enligt Garcia, Läubli och Martin (2015). Deras mätningar visar på trötthet i knäna efter en längre tids stående arbete.

ARBETSPLATSMATTOR

problemen.

Arbetsmattor är numera ett vanligt inköp hos företag De tre bästa koncepten gick vidare och en konceptdå det blir vanligare att arbeta ståendes. Aghazadeh et al. valsmatris skapades för att komma fram till vilket förslag (2015) undersöker om arbetsplatsmattor har en positiv som skulle arbetas vidare med. Det valda konceptet geverkan på ländryggsproblem vid stående arbete. Deras re- nomgick sedan ett användartest före detalj- och vidareutsultat visar att mattorna underlättar arbetet för personer veckling. med ländryggsproblem, då de går från att stå direkt på golvet till att stå på en arbetsplatsmatta. Detta är även något IDÉGENERERING Brainstorming är en metod som används för att skapa som King (2002) understryker. idéer, låta tankar flöda fritt och skriva eller skissa ner allt man kommer på. Detta är en metod som har använts seINLÄGGSSULOR För att minska risken för värk i rygg och fötter är det även dan 1960-talet och har praktiserats på många olika sett vanligt att köpa inläggssulor. I en studie av Grier, et al. sedan dess (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2013).

(2010) har USAs arme fått testa att använda inläggssulor. Till en brainstorming behövs pennor och något att Resultatet från studien visar att 79 procent av de som an- skriva på, förslagsvis Post-it lappar. Man behöver också en vände inläggssulorna i 8-12 veckor löpte mindre risk för person som dokumenterar det som sägs. Brainstormingen rygg- och fotsmärtor under arbetet. En liknande studie går sedan till på så sett att en diskussion startar där det är har även gjorts på brevbärare av Shabat et al. (2005). Där viktigt att alla lyssnar på varandras idéer och tillsammans uttrycker 81 procent av de som deltog i undersökningen hjälps åt att skapa nya idéer. Detta kan presenteras i enkla skisser och eller med stödord. Wikberg Nilsson et al. att de föredrar inläggssulor framför inga sulor.

(2013) beskriver fyra grundregler bakom brainstorming:

METOD I kommande stycken beskrivs genomförandet och de metoder och tekniker som använts i arbetet.

PROCESS

Processen har varit iterativ, med iterationer till kontextundersökningen för att förstå problemsituationen och för att sedan utveckla idéer och lösningar.

Arbetet utfördes till stor del individuellt, men för att komma igång med ett idétänkande samlades gruppen som jobbat ihop i kontextfasen och gjorde en gemensam brainstorming. Vi skrev ner de problem som identifierats och diskuterade och skissade lösningsförslag till de olika

§§ Kritisera inte, varken andra eller dig själv §§ Sikta på så många idéer som möjligt §§ Kombinera och förbättra idéerna §§ Dela med dig av alla dina idéer I arbetet ansågs detta var en relevant metod för att komma in i “problemlösartänk” efter att tidigare fokuserat på att formulera problem. Det var också en givande metod för att dela tankar och idéer kring de problem som identifierats med andra, dvs bättre förstå hur andra uppfattat situationerna och problemen.

Brainstormingsessionen som genomfördes var relativt enkel: alla deltagare utrustades med en penna och papper och sedan diskuterades, skissades och skrevs ned de idéer och tanker som kom upp. Detta sammanställdes sedan och dokumenterades för att kunna bearbetas vidare.

KONCEPTVALSMATRIS

En konceptvalsmatris används för att värdera ett antal olika koncept gentemot fastställda kriterier. Det första som görs är att skapa ett antal kriterier som matrisen ska utgå ifrån.

Varje koncept värderas sedan efter de uppsatta kriterierna och poängsätts, förslagsvis mellan 0-3 där 0 representerar inte alls och 3 motsvarar uppfyller i hög grad. (Wikberg Nilsson, et al. 2013). Se exempel på konceptvalsmatris i tabell 1.

Tabell 1: Kriterieviktningsmatris

KRITERIER

KONCEPT

1

2

3

Medge användarvänlighet Bidra till god ergonomi Medge kvalitet Medge enkel anpassning S:A

För att kunna identifiera relevanta kriterier till bedömningen i matrisen började jag med att identifiera kriterier i designteori och ergonomiska teorier, samt söka på Google, efter kriterier som passade området. Kriteriet Mege enkel anpassning var givet från förstudien då det identifierades som viktigt att frisörerna ska kunna applicera lösningsförslaget på arbetsplatsen. Konceptet bör även Medge användarvänlighet, dvs. det ska inte behövas någon utbildning för att kunna använda sig av konceptet. De andra kriterierna Bidra till god ergonomi och Medge kvalitet identifierades under litteraturstudien (Wikberg Nilsson et al.

2013) och ansågs vara relevanta kriterier för projektmålet.

Därefter poängsättes koncepten utifrån de kriterier som valts. Poängsystemet var 0- , vilket representerar uppfyller inte alls och där 3 motsvarar uppfyller i hög grad.

För att försäkra mig om att de koncept som hade fått högst poäng verkligen var den rätta vinnaren, undersöktes även specifikt betygsättningen av kriteriet Medge enkel anpassning, eftersom det kriteriet ansågs som extra viktigt.

45

ANVÄNDARTEST

jag redan innan hade många idéer på hur jag skulle jobba För att utvärdera om det valda konceptet fungerade på vidare med det konceptet som fick högst poäng. Dock olika personer genomfördes ett användartest. Ett använd- hade det inte varit till någon nackdel att använda en till artest görs för att undersöka en användarbarheten hos en metod, om inte annat för att få bekräftat att de idéer jag produkt eller system, alltså för att utvärdera hur lätt den hade var bra. eller det är att använda (ISO -the International Organiza- Vid konceptvalsmatrisen kunde jag ha haft fler kritertion for Standardization, 2010). Användbarhet definieras ier till valet av koncept, jag kunde också ha lagt ner mer tid på att leta efter kriterier och inspiration. Jag tror sponenligt följande begrepp: tant att det inte finns någon nackdel med många kriterier, Den grad i vilken användare i ett givet det känns bara som att koncepten blir bedömda utifrån fler synvinklar vilket jag bara tror är positivt. sammanhang kan bruka en produkt Jag kunde även ha haft en metod för att välja ut konför att uppnå specifika mål på ett cept från brainstormingen. Nu valde jag bara ut de tre jag ändamålsenligt, effektivt och för tyckte var intressanta och som hade potential till bra en vidareutveckling. Jag skulle också ha kunnat ha kombin användaren tillfredsställande sätt. erat olika idéer med varandra för att skapa ett koncept.

(ISO -THE INTERNATIONAL ORGANIZATION FOR STANDARDAnledningen till att jag inte använde mig av någon metod IZATION, 2010) för valet av koncept var för att jag tyckte det var tydligt vilka tre koncept som var bättre än de andra.

Detta kan sedan sammanfattas i tre punkter: Jag ansåg att dessa koncept kunde lösa fler av de be§§ Ändamålsenlighet – kan användarna uppnå det de lastningsergonomiska problem som frisörerna hade. Desbehöver genom att använda produkten? sa koncept kan alla motverka riskerna med stående ar§§ Effektivitet – vilken är resursåtgången (t.ex. i tid)? bete Waters & Dick (2015) och arbete med lyfta armar §§ Tillfredsställelse – vad tycker de om sin interaktion med produkten?

Bohgard, o.a., (2010). Men åter igen blir valet utifrån vad jag själv tycker när jag inte använder mig av en metod och Jag valde att de att göra användartesterna spontana för att det finns såklart ingen garanti att det jag tycker är bäst är få ut det första som de kom att tänka på. Dessa kommen- det bästa alternativet. tarer brukar ofta vara det mest värdefulla. Jag visade kon- Det var synd att jag inte hade möjlighet att göra anceptet för både lärare, kunniga studenter kring området, vändartest på någon frisör. Tiden var lite knapp på slutet men också andra som inte har någon erfarenhet inom och vi lyckades inte få in någon tid som passade oss båda. området. Tanken var att få så mycket feedback på koncep- Det hade varit ett väldigt bra tillfälle att få kritik från den tet som möjligt. Under tiden som testpersonerna kom- faktiska användaren. menterade antecknade jag det som de sa. Denna feedback sammanställdes sedan i punktform för att vara grund för utveckling av konceptet.

”

METODDISKUSSION

I efterhand hade det eventuellt varit bra att ha en metod för att jobba vidare med utvecklingen av det valda konceptet. Anledningen till att jag inte gjorde det var för att

46

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

RESULTAT I kommande stycken presenteras de resultat jag fick ut av de olika metoderna, samt vilket det slutliga valda konceptet blev. Här ses även hur jag har baserat de skrivna teorierna med det valda konceptet.

IDÉGENERERING

Från brainstormingen kunde vi se att vi alla hade ganska olika förslag på hur vi trodde den bästa lösningen skulle vara, se figur 1. När själva brainstormingen var klar sammanställdes alla lappar och skisser så jag fick en uppfattning av vad som hade skrivits och skissats ner. Tanken med brainstormingen var att jag ville gå vidare med tre konceptförslag till nästa fas vilket jag också lyckades med.

De tre förslagen blev nedsänkta stolen, informationsposter och knäpallen, se figur 2-4.

Nedsänkta stolen

Till detta koncept är det tänkt att frisörstolen ska vara likt Figur 2: Skiss på konceptet Nedsänkta stolen, nedsänkt i marken. Frisören ska med hjälp av detta koncept kunna stå högre gent emot kunden mot var de tidigare har kunnat göra. Detta för att slippa behöva jobba med armarna lyfta från kroppen och istället kunna ha dem i lagom höjd kring mage och bröst.

Informationsposter

Tanken bakom detta koncept var att skapa en poster som beskriver förbättringsförslag till varje belastningsergonomiskt problem för frisörerna. Dessa problem är som tidigare beskrivit problem med axlar, ländrygg, ben och fötter.

Förslagen ska vara lättanpassade till varje frisör och salong vilket ska göra det enkelt att förstå förslagen.

Knäpallen

Denna idé kom fram genom att en av gruppmedlemmarna hade provat en ergonomisk pall på universitetet och

Figur 2: Konceptet Nedsänkta stolen

Figur 1: Resultat av Brainstormingen

tyckt den var väldigt bra samt att pallen kräver att man håller bra hållning för att den ska vara skön att sitta på.

Tanken var då att utveckla den vidare och anpassa den till frisöryrket.

KONCEPTVAL

För att välja vilket koncept jag nu skulle jobba vidare med poängsatte jag alla koncept utifrån den kriterieviktningsmatris jag skapat. Resultatet ses i Tabell 2: Resultat kriterieviktningsmatris.

Figur 3: Konceptet Knäpallen

som hjälpte mig att utveckla postern. Jag tog hjälp av olika personer för att få så stor spridning på feedbacken som möjligt. I figur 5 ses det första utkastet till vänster, vidare ses den slutliga konceptet i figur 6. Från användartestet fick jag kommentarer så som: §§ Läsordningen är från höger till vänster §§ Mindre text och större bilder §§ Tydligare och rakare pilar §§ Textrutor för att få lättare läsning §§ De två gubbarna gubbarna är osynliga i postern

Figur 4: Koncept Informationsposter

er mot stående arbete och fördelarna med att använda sig av inläggssulor. All denna teori gav mig tillräckligt med information för att kunna skapa en informationsposter som frisörer kan ta del av och som kan hjälpa dem med deras belastningsergonomiska problem.

Tabell 2: Resultat Kriterieviktningsmatris

1

2

3

Medge användarvänlighet

2

3

2

Bidra till god ergonomi

2

2

2

Medge kvalitet

3

2

2

Medge enkel anpassning

0

3

1

S:A

7

10

7

KRITERIER

KONCEPT

Som resultatet visar är det Informationspostern som fick högst poäng. Den fick även en trea på det kriteriet Lättanpassad som väger tyngst i utvärderingen.

ANVÄNDARTEST

Användartestet blev lyckat och gav värdefull feedback

Med dessa kommentarer kunde jag utveckla och förbättra postern. Det medförde att den blev mer lättläst, tydligare och visuellt kommunikativ.

Figur 5: Till vänster, första utkast Informationsposter. Till höger, slutlig Informationsposter

Vidarearbetet med konceptet Informationsposter gick till på så sett att jag satte mig och läste på teori om vilka möjliga lösningar som kan tänkas vara aktuella till de belastningsergonomiska problemen.

Förutom den teori som finns med från kontextfasen, så som arbete med lyfta armar, valde jag att fokusera på konsekvenserna av stående arbete, hur arbetsplatsmattor hjälp-

47

48 SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE Figur 6: Slutligt koncept Informationsposter.

Figur 5: Utkast 1 Informationsposter.

DISKUSSION I kommande stycken diskuteras det slutliga konceptet och arbetet som helhet.

Informationspostern och dess lösningsförslag är enkla förslag som är lätta, billiga och går snabbt att applicera i alla frisörsalonger som är intresserade. Eftersom frisörer inte får någon direkt utbildning inom belastningsergonomi anser jag att bara genom att informera de om riskerna, hur man kan motverka dem och visa på förslag kommer detta hjälpa mycket. Av det jag har sett av vilka olika klipptekniker, handfattningar och positioner som finns anser jag att om man bara förklarar hur man bör hålla armarna för en god ergonomi kommer frisörerna själva komma på vad som fungerar bäst för dem. Om de får välja själva och inte bli ”tvingade” till en viss typ av teknik de bör använda sig av för en god ergonomi kommer de förhoppningsvis att fortsätta göra detta i framtiden.

Något vi fick reda på under intervjun var att frisörer ofta jobbar i vanliga skor, skor som alltså inte är anpassade för att stå i hela dagen. Jag frågade varför dem inte använde arbetsskor då jag vet att de är bra att jobba i, men fick svaret att de inte tyckte de var snygga och var därför inte intresserade av dem. Därför var mitt förslag att använda inläggssulor. Det är bevisat, som står skrivet ovan, att inläggssulor hjälper mot besvär med ländryggar, knän och fötter (Grier et al. 2010). Dessa kan användas i alla typer av skor vilket alltså inte kommer hindra frisörerna från att använda de skor de själva vill. Något som jag också tror kommer innebära att de fortsätter att använda dem i framtiden.

Att kombinera inläggssulor med en arbetsplatsmatta runt varje frisörstol kommer ytterligare hjälpa frisörerna med deras belastningsproblem. Precis som med inläggssulorna är också arbetsplatsmattorna bevisade att de hjälper mot de besvär som kan förekomma vid stående arbeten.

Detta kombinerat med varandra ger bästa möjliga hjälp för att underlätta stående arbete.

Då detta är förhållandevis små och billiga investeringar King , P. (2002). A comparison of the effects of floor mats i företagsvärlden för förbättring av belastningsergonomi på and shoe in-soles on standing fatigue. Applied Ergonomarbetsplatsen, borde detta ligga i företagets intresse. Detta ics, pp.477-484. förutsätter att ledningen tycker det är ett bra förslag och anser att investeringen kommer gynna företaget i längden. S. Shabat, T. Gefen, M. Nyska , Y.Folman , & R. Gepstein . (2005). The effect of insoles on the incidence and severity of low back pain among workers whose job involves long-distance walking. Eur Spine Journal, pp.546-550.

REFERENSER

Waters, T., & Dick, P. (2015). Evidence of Health Risks Associted with Prolonged Standing at Work an InterAghazadeh, J., Ghaderi, M., Azghani, M.-R., Khalkhali, vention Effectiveness. Rehabil Nurs, pp.148-165.

H.-R., Allahyari,T., & Mohebbi, I. (2015). Anti-fatigue mats, low back pain, and elevtromyography: an interventional study. International Journal of Occupartional Wikberg Nilsson, Å., Ericsson, Å., & Törlind, P. (2013).

Snowflake En bred bok om design- och utvecklingsprocesser.

Medicine and Environmental Health, pp.347-356.

Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L.-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A.-L., o.a. (2010). Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm: Prevent.

Garcia, M.-G., Läubli, T., & Martin, B. (den 07 11 2015).

Long-Term Muscle Fatigue After Standing Work. Human Factors, pp.1162-1173.

Gregory, D., & Callaghan , J. (2008). Prolonged standing as a precursor for the development of low back discomfort: An investigation of possible mechnisms. ScienceDirect , 86-92.

Grier, T., Knapik, J., Swedler, D., & Jones, B. (2010). Influence of a Viscoelastic Insole on Foot, Knee and Back Pain among Members of the United Stats Army Band. U.S. Army Public Health Command , ES-2-ES-4.

ISO 9241-210:2010 (2010-03-15). Hämtat från https:// www.iso.org: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-210:ed-1:v1:en den 29 maj 2016

49

Koncept 4 “Rörelsepaus”

Linnea Stenman

INTRODUKTION

I kursen Ergonomi 2 vid Luleå tekniska universitet var våren 2016 uppgiften att studera den ergonomiska situationen för en vald målgrupp för att sedan ut- KONTEXT veckla ett förbättringsförslag med hjälp Arbetssituationen för frisörer varierar i och med de olika tjänsterna som erbjuds. Exempel på tjänster är färgning, av kunskap från kursen. Fokus i denna klippning och tvättning av hår. Under hela projektet har text är förbättringsförslag för målgrup- fokus varit på klippning av hår då detta är det vanligast pen frisörer. Detta beskrivs närmare i förekommande arbetsmomentet för en frisör. Ett koncept som ska förbättra belastningsergonomin för en frisör vid kommande stycken.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med projektet är att studera den belastningsergonominska situationen inom yrket frisör. Målet med projektet är att ta fram ett koncept som minskar den muskulära belastningen på främst axlar och rygg. Konceptet

Figur 1. Vanliga arbetspositioner för målgruppen frisör.

50

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

ska förbättra den ergonomiska situationen och minska överbelastningsskador utan att resultera i andra icke ergonomiska situationer, det vill säga lösa/förbättra ett problem utan att skapa nya.

Projektet riktar sig mot att förbättra belastningsergonomin för målgruppen frisörer utan att påverka kunden negativt.

en klippning har tagits fram där grunden har varit det problemområde som har identifierats under kontextfasen.

PROBLEMOMRÅDE

Det är sedan tidigare känt att frisörer ofta drabbas av belastningsskador. Detta då de ofta arbetar i höga och obekväma positioner med armarna, se figur 1, vilket kan leda till inflammationer i bland annat axlarna (Bohgard, 2010).

I kontextfasen utfördes en EMG-analys där momenten vid en klippning återskapades. Resultatet av EMG-analysen visade att den fysiska belastningen på musklerna är låg jämfört med maximal belastning. Det stora problemområdet för en frisör vid en klippning är de statiska rörelserna och låga belastningar under lång tid. Ofta är armar och händer belägna ovanför axlarna och i onaturliga vinklar.

Av den anledningen är fokus i den här fasen att ta fram ett förbättringsförslag som minskar belastningsskador i främst axlar och rygg. Enligt frisörerna på salong Saxarna beläget i Luleå är det ofta fullbokat och det är lätt att en kund tar längre tid än beräknat vilket innebär att de inte alltid hinner ta ordentligt med raster och pauser.

• • • •

ENSIDIGA RÖRELSER STATISKT ARBETE REPETETIVT ARBETE BEGRÄNSADE MUSKELGRUPPER SOM ARBETAR

•

MUSKELSPÄNNING

•

DÅLIG BLODCIRKULATION

•

BELASTNINGSSKADOR

Figur 2. Orsaker till belastningsskador.

TEORI I kommande stycken beskrivs grund för arbetet med konceptutveckling. Detta omfattar främst teorier om belastningsskador.

BELASTNINGSSKADOR

I broschyren ”Belasta rätt- så undviker du skador” (Arbetsmiljöverket 2015) konstateras det att upprepning av samma rörelse ger upphov till ständig belastning. Det gäller även om det enbart handlar om att hantera endast tyngden av armarna. Detta leder i sin tur till gradvis inträdande skador.

En frisör arbetar med repetitiva rörelser varje dag. I broschyren “Repetitivt arbete ska minska” (Arbetsmiljöverket, 2015) konstateras att ensidiga rörelser, statiskt arbete, repetitivt arbete och begränsade muskelgrupper som arbetar leder till muskelspänningar. Detta leder till dålig blodcirkulation vilket i sin tur leder till belastningsskador (Figur 1, Orsaker Belastningsskador). Enligt arbetsmiljöverkets regler ska repetitivt arbete inte behöva förekomma och om det inte går att undvika måste åtgärder för att minska överbelastning sättas in.

Viktigaste åtgärden är variation, till exempel att den som har ett stående arbete får möjlighet att sitta ner och tvärtom (Arbetsmiljöverket, 2015). Detta bekräftas även av Vårdguiden på Norrbottens Länd Landsting (Marita Sarvento-Håkansson, 2011), att det vid långvarigt

statiskt arbete är viktigt att få in en omväxling med spända och avslappnade muskler för att öka cirkulationen och tillföra näring och syre till musklerna.

METOD I kommande stycken beskrivs genomförandet av konceptutvecklingsfasen. Utifrån den tidigare kontextfasen identifierades det problemområde som behöver förbättras.

Nedan redovisas de metoder som använts i konceptutvecklingsfasen. Projektet startade med en gemensam kontextfas där arbetssituationen studerades och problemområden identifierades.

diskussion. Att använda sig av skiss främjar kreativitet och stimulerar nya perspektiv (Wikberg Nilsson et al., 2015).

Metoden går ut på att förse sig med papper och penna och sedan låta kreativiteten flöda och skissa ner alla idéer som kommer upp i huvudet. Skisserna behöver inte vara realistiska och användbarhet eller kostnad behöver inte finnas i åtanke för att förhindra att det skapar begränsningar. Efter sessionen vidareutvecklas idéerna med hjälp av att söka kombinationsmöjligheter och förbättringsförslag.

ANALYS

De olika idéerna på framtagna koncept analyserades genom att fundera över hur och om koncepten uppfyller de mål som projektet har. Frågorna är inspirerade från avsnittet Produktanalys i boken Snowflake (Wikberg Nilsson et al. 2013). §§ Vilket behov/problem löser konceptet? Finns det olika behov eller problem som konceptet inte löser tillräckligt bra?

IDÉGENERERING §§ Hur påverkar, förändrar eller förbättrar konceptet den ergonomiska positionen?

Brainstorming är en metod för att skapa idéer och tänka fritt tillsammans (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, §§ Löser konceptet problemet utan att skapa nya problem?

2013). En variant av brainstorming användes i denna fas på så sätt att ett sju studenter fick ge sina idéer på hur de ansåg att man skulle kunna förbättra ergonomin för frisörer. Personerna fick även hjälpa till att utvärdera redan METODDISKUSSION framtagna koncept för att ge en bredare syn på fördelar Metoderna som har använts i den här konceptutvecklingsfasen är brainstorming och braindrawing. Dessa metoder och nackdelar.

Metoden braindrawing liknar till stor del brainstorm- kan vid första anblick verka väldigt lika varandra men gav ing men bygger på att använda sig av skisser istället för i det här fallet bra variation på idéer. RULA, RAMP och EMG har redan utförts i kontextfasen vilket resulterade i

51

52

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Dra ihop skulderbladen slappna av. Upprepa några gånger.

Runda ryggen - sträck armarna framåt och sedan upp mot taket. Avsluta med att dra ihop skulderbladen bakom ryggen

Dra skulderbladen uppåt slappna av. Upprepa några gånger.

Håll in hakan, slappna av i axeln och låt huvudet falla rakt åt sidan tills du känner en töjning.

Håll i cirka 20 sekunder och byt sida.

Sätt händerna på axlarna och “rulla runt”: först framåt och sedan bakåt med armbågarna.

Upprepa några gånger.

Dra tillbaka ena armen så långt det går och pressa samtidigt fram den andra armen i samma plan. Byt sida, upprepa några gånger.

En skön sträckning: sträck armarna rakt upp åt sidan och ta ett djupt andetag - andas ut - upprepa åt andra sidan.

Bakåtböjning av ländryggen.

Fötterna i höftbredd, händerna i ryggslutet som stöd. Böj ryggen mjukt så långt det känns bra i ryggen. Om symptom upplevs i benen - avbryt!

Figur 3. Konceptet rörelsepaus. Med inspiration från Rörelseportalen (2013). Illustration: Åsa Wikberg Nilsson

Rörelsepaus

att metoderna i den här fasen endast handlar om idéutveckling och konceptanalys. Att diskutera idéer gemensamt vid brainstormingen gav en bred syn på fördelar och nackdelar. Idéutvecklingen hade kunnat breddas ännu mer om målgruppen, det vill säga en eller flera frisörer, hade kunnat medverka.

RESULTAT I kommande stycken beskrivs resultaten av arbetet i konceptutvecklingsfasen.

Då målet med projektet var att minska belastningen på axlar och rygg har fokus lagts på att reducera obekväma arbetsställningar. Ofta förekommande obekväma arbetsställningar som belastar axlarna för en frisör är arbete med armarna i höga positioner. Orsaken till det är bland annat att kundstolen endast går sänka till en viss nivå.

Därför var ett av koncepten som valdes att gå vidare med en typ av pall som istället höjer frisören. Som figur 1 visar klipper frisören ofta med ena armen i en hög position medan den andra armen är i en bekväm position, detta för att kunna styra saxen.

Efter tester och utvärdering av att ge frisören möjlighet att komma högre upp visade det sig att det reducerade arbetet med armarna i höga positioner. Däremot gav det istället arbete med armarna i extremt låga positioner. Slutsatsen av det är att då frisören kommer högre upp resulterar det i att den höga armen hamnar i en bättre position, men den arm som redan var i en bekväm position hamnar i en väldigt låg position. Det vill säga en pall skulle reducera ett problem, men skapa ett annat. Detta problem kvarstod i flera andra idéer och koncept, att de löste ett problem men skapade ett annat.

Av den aneldningen valdes det att tänka om helt och istället jobba för att förebygga belastningsskador med hjälp av att implementera korta rörelsepauser. Genom att göra en ljudfil med instruktioner till rörelsepauser som spelas

upp i salongen med jämna mellanrum påminns frisörerna om vikten av att avlasta kroppen från de statiska rörelserna.

Ljudfilen består av en kort ljudsignal och efterföljs av en instruktion på en kort övning som kan utföras snabbt på plats. Exempel på övningar är att rulla axlarna och sträcka på rygg eller nacke. Ljudfilen kommer uppmana frisören att göra en eller två övningar åt gången, detta för att ge avslappning och öka cirkulationen relativt snabbt utan att det tar tid från kunden. Övningarna är hämtade från Medarbetarportalen (2013) och är stretchövningar som ökar cirkulationen i de belastade musklerna, se figur 3. Frisörerna kommer även få en fysisk instruktion på varje övning innan konceptet tas i bruk på salongen så de vet hur de ska gå tillväga då ljudfilen endast är en berättande röst utan beskrivande bilder.

DISKUSSION I kommande stycken diskuteras resultatet och arbetet som helhet.

I kontextfasen utfördes en intervju på salong Saxarna där frisören påpekade att det ofta är ont om tid till att ta ordentliga raster vilket resulterar i att de ofta är slut i kroppen efter en arbetsdag. Frisören påpekade även att det är svårt att hitta en lösning på problemet då en klippning kräver de statiska långvariga arbetsmomenten. Detta var även något som märktes i konceptutvecklingsfasen då många lösningar gav andra negativa effekter. Av den anledningen är en regelbunden uppmaning till rörelsepauser ett bra förbättringsförslag som inte tar märkvärt mycket tid men som ändå avlastar musklerna. Som det framgick i litteraturstudien är det viktigt att variera arbetsställningar och ta pauser i arbeten där statiskt arbete inte går att undvika, vilket kan liknas med att ta rörelsepauser (Arbetsmiljöverket, 2015).

REFERENSER ADI 447 (n.d.) Belasta rätt så undviker du skador. Stockholm: Arbetsmiljöverket Tillgänglig: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/belasta-ratt---sa-undviker-du-skador-adi447broschyr/ (Hämtad 2016-05-16) ADI 669 (n.d.) Repetetivt arbete ska minska skador. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: https://www. av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/repetitivt-arbete-ska-minska-adi-669-broschyr/ (Hämtad 2016-05-14) Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén , E., Mikaelsson, L.-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A.-L., (red.) (2010). Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm: Prevent.

Ergonomi – så undviker man belastningsskador (n.d.) Norrbottens läns landsting. Tillgänglig: http://www.1177. se/Norrbotten/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/ Trana-pajobbet/Ergonomi/?ar=True (Hämtad 2016.05-23) Medarbetarportalen (2013) Ta en aktiv paus på jobbet.

Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://medarbetarportalen.gu.se/datorergonomi/pausovningar (Hämtad 2016-06-29) Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2013).

Snowflake: en bred bok om design- och utvecklingsprocesser.

Luleå: Luleå tekniska universitet.

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2015). Design: process och metod.Lund: Studentlitteratur

53

Koncept 5 “Gungstol”

Viktor Berglund

INTRODUKTION Med utgångspunkt i förstudien “FRISERING” on page 36 identifierades ett problem i frisörernas arbete.

Det största är att på grund av stor variation mellan kunders längd så måste korta frisörer arbeta i positioner med armarna över axlarna. Att arbeta statiskt över axlarna är riskabelt då det kan leda till belastningsergonomiska skador.

Målet i detta arbete har varit att designa en produkt som ska mildra dessa problem. Detta för att säkerställa att frisörer kan arbeta med sitt yrke så länge de vill, och inte få bestående skador i sina axlar.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med detta arbete är att underlätta arbetet för frisörer genom att minska belastningarna i axlarna på grund av arbetshöjden. Detta arbete kommer att leda till en produkt som tillåter frisören att få en bättre arbetsposition gentemot kundens huvudhöjd. Denna produkt ska vara enkel att installera i salongen och inte försämra resultatet på klippningarna för kunden.

“

Vårt mål är att underlätta frisöryrket genom våra lösningar som ska minska belastningen kring det dagliga arbetet och på så sätt kunna bidra till minskade belastningsskador

54

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

PROBLEMOMRÅDE

Denna studie har fokuserat på kortare frisörer då de tvingas att arbeta högre jämfört med längre frisörer, sett till den egna kroppen. Det område som ska förbättras i denna fas är arbetshöjden för frisörerna då de klipper kunder.

Vi upptäckte i kontextanalysen att ett stort problem uppkommer då frisörerna måste klippa en lång person. Trots att de sänker stolen så mycket som det går får frisören ändå arbeta över axlarna, som har bevisat som en farlig position att arbeta i (Arbetsmiljöverket, 2012).

TEORI I kommande stycken beskrivs grunden för det fortsatta arbetet i konceptutvecklingsfasen.

Det finns mycket forskning gällande axelsmärtor och arbete. Dessa inkluderar alla typer av yrken, allt från frisörer till tjänstemän. Norberg Hanvold, Wærsted, Mengshoel, Bjertness och Veiersted (2015) beskriver exempelvis hur den vinkel armen har, jämfört med kroppen, påverkar om och hur stora smärtorna blir för individen. Enligt denna studie:

”

Work with prolonged arm elevation with angles >60° and >90° were associated with shoulder pain.

NORBERG ET AL. (2015)

Detta stämmer väl med de undersökningar som genomförts i förstudien till detta projekt. De visar också att även om smärtorna är låga till en början är det en inkörsport till större besvär. Frisörer beskrivs som den yrkesgrupp som hade störst problem i deras studie. Vidare menar de att eftersom små smärtor leder till större efter längre exponering är ett sätt att motverka smärtorna att lägga in förhindrande åtgärder tidigt. En åtgärd kan vara att säkerställa att

arbetet är i brösthöjd på den som arbetar, då denna höjd är bättre att arbeta i för att undvika skador (Arbetsmiljöverket, 2012).

Denna höjd skiljer sig från person till person, eftersom vi människor är olika långa, vilket illustreras i figur 1 där det mörka området anger lämplig arbetshöjd för armarna och det ljusare området anger mindre lämplig höjd.

METOD

en skruvmekanism, dock är de i minoritet på marknaden

IDÉGENERERING

En mindmapping (Wikberg-Nilsson m.fl , 2013) är ett system att organisera sina tankar och frågeställningar kring ett problem. Arbetet startar från ett moln med en frågeställning, åsikt osv. Från detta moln utgår sedan analPROCESS ysen med saker kopplade till ämnet, till exempel ”smärta i Innan arbetet med lösningen på frisörernas problem axlar” leder till ”dålig arbetsställning”. Detta fortsätter tills påbörjades genomfördes först en analys av problemom- hela ämnet har betraktats. rådet. Sedan genomfördes en marknadsundersökning på I detta arbete så utnyttjades en mindmapping för att verktyg som frisörer har tillgång till och en litteraturstud- analysera problemområdet. Detta för att snabbt få en inCA 155 CM ie. I denna studie har totalt fem metoder använts. Först blick på hur saker kopplar ihop och vad som är beroende CA 140 CM gjordes en mindmapping över problemområdet. Därefter av vad. I detta arbete startades mindmappingen i molnet CA 125 CM genomfördes en studie med mockupmodeller där två de- ”Dålig arbetsställning för frisörer”.

CA 120 CM CA 110 CM taljer undersöktes. Sedan genomfördes en brainstorming Ytterligare en metod som användes i detta arbete var CA 100 CM på hur problemen för frisörerna skulle kunna lösas. Till brainstorming (Wikberg-Nilsson m.fl , 2013) i grupp.

CA 95 CM slut så valdes tre koncept ut via en värdematris och des- Metoden brainstorming handlar om att spåna idéer på hur CA 80 CM sa vidareutvecklades (Wikberg-Nilsson, Erikson, Törlind, en produkt/lösning ska utformas. Idéerna som genereras 2013). är grova och i behov av fortsatt arbete, dock är det meninCA 50 CM gen med en brainstorming, för att skaffa en stor mängd CA 40 CM med idéer på en “kort” tid. Då en person beskriver en ny MARKNADSUNDERSÖKNING produkt kommer hen att dras till idéer som redan finns.

Frisörer har tillgång till flera olika typer av verktyg. Jag Det är först då en grupp eller individ har lyckats ta sig över har undersökt vilka genom att se vad som en leverantör detta hinder som de riktigt innovativa idéerna kommer erbjuder för frisörer (http://www.frisorgrossisten.com). fram. Därför är det viktigt då en brainstorming genomFigur 1: Arbetshöjden för två olika individer (AFS 2012:2). Illustration: Åsa WikDock har inga verktyg som hjälper frisörer med att sänka förs att deltagarna inte har några negativa inställningar till berg Nilsson kunden eller höja frisören hittats. andras förslag, och säger att det inte skulle fungera. För då Arbete över axlarna anses vara dåligt för människan av två Det närmaste som har observerats är en så kallad sadel- slutar folk vara kreativa. Från dessa idéer kan arbetet sedan anledningar: 1) då armarna arbetar över axlarna så får hjärstol som frisören kan sitta på och en kudde som kan läggas utvecklas vidare på för att kunna hitta de riktigt lysande tat svårare att pumpa ut blod till armarna (Jenkins, Kempå den normala stolen, för att höja upp barn. Den typ produkterna. nitz &Tortora, 2010), speciellt då armarna är extremiteter. av stol som finns för kunden är alla pumpstolar, som har I denna studie användes en brainstorming för att få Detta gör att det finns risk för att få mjölksyra då restproen gascylinder som man kan höja sitsen med. Nästan alla ett stort antal grundidéer. I början av varje konceptfas dukter från musklernas arbete inte kan transporteras bort. observerade stolar har fast rygg och kort ryggstöd. Det behövs det alltid undersökas många idéer. Dels för att ha Ytterligare en risk är att 2) muskler, senor m.m. i axlarna undantag som hittades på stolar är barberarstolar som har en variation på de olika förslagen, så att alla inte är samtrycks ihop då armarna arbetar över axlarna. De trycks fler möjligheter till att ställas in. ma koncept i olika former, och dels för “fastna i samma mot skulderbladen (Jenkins m.fl., 2010) vilket kan leda till När det gäller pallar finns det en liten variation mellan spår”. I detta projekt genomfördes brainstorming med skador om de inträffar för länge och för ofta. olika produkter. Marknaden består nästan bara av statiska gruppen från kontextfasen. pallar, där det inte kan ändras på hur hög pallen är. Det finns en viss typ där det går att höja och sänka på pallen via KONCEPTUTVECKLING I kommande stycken beskrivs arbetets genomförande och de metoder som använts.

55

En Mockup (Wikberg-Nilsson m.fl , 2013) är en typ av prototyptestning av en idé. Här testas det om den idé som undersökts fungerar i verkligheten. Själva modellen behöver inte vara något likt den slutgiltiga produkten, då det bara är en detalj som ska testas.

I detta arbete har en mockup genomförts för att undersöka två detaljer. Dels kan höjdskillnaden mellan frisören och kunden ändras för att få en bättre ergonomisk arbetsposition. Detta ska genomföras genom att låta en gruppmedlem agera kund och sitta i en höj-och sänkbar stol under tiden en annan agerar ”frisör” och klipper kunden.

Detta ska testas i tre positioner, en där kunden sitter högt (sittytan på 72 cm över marken) och en där kunden sitter lågt (52 cm). Sist undersöktes hur hög sittytan måste vara för att frisören skulle få arbeta i bekväm arbetshöjd, dvs. i bröst höjd. Dessa positioner jämfördes sedan med varandra. “Frisören” var ganska kort i denna studie, vilket var eftersträvat då målgruppen för detta arbete är kortare än medel.

Sen behövdes det också testas hur stor arbetsyta kring stolen som en frisör behöver för att kunna utföra sitt arbete. Det intressanta i detta test är att se vad den verkliga arbetsytan är för en frisör under hens arbete. Denna information är viktig för att se hur stor en eventuell pall behöver vara för att tillåta frisören att arbeta säkert på.

KONCEPTUTVÄRDERING

Efter att ha införskaffat en mängd idéer att arbeta med valdes det att genomföra en värdematis (Wikberg-Nilsson m.fl , 2013) för att välja vilka idéer som ska gå till sista utvärdering. En värdematris är enkel att utföra men ibland svår att få ett bra resultat i. Metoden går ut på att sätta upp ett antal egenskaper som önskas av produkten, så som billig, miljövänlig och så vidare. Egenskaperna väljs ut av användaren och från kravspecifikation på produkten. Dessa värderas sedan på en skala om hur viktiga de är, även kallat värdering. Denna skala varierar från tillfälle till tillfälle. Det vanliga, enligt egna erfarenheter, är att de varierar mellan ett till tre. Där tre är mycket viktig och

56

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

ett är inte så viktig. Sen värderas koncepten utifrån dessa egenskaper och värderats.

Metoden kan användas till att enkelt värdera olika alternativ mot varandra. I detta system fås också ett mer opartiskt val då utvärderingen är baserad på hur bra produkten uppfyller de kritiska egenskaperna. Metoden är också bra då den analyserar flera egenskaper vilket ger ett säkrare resultat, för om bara en egenskap analyseras så kan användaren tycka att den är besvärlig att använda och inte utnyttja den i sitt arbete.

I denna värdematris har skalorna valts att vara lika stora, 1-3. Detta för att det finns ett begränsat antal värderande punkter och för att förhindra att en idé drar iväg i poäng på grund av en punkt. Skalan för egenskaperna och idéers uppfyllande följer nedan.

Tabell 1. Beskriver kriterier för lösningen

1

2

3

MEDGE ENKEL ANVÄNDNING Frisören ska inte behöva lägga ner onödigt mycket arbete på att använda lösningen, hen ska inte behöva hämta den eller flytta den under arbetet.

Frisören måste gå från kund eller kunden måste hjälpa till med att ställa in lösningen.

Det måste göras en större justering för att ställa in lösningen, frisören behöver inte lämna kunden

Frisören behöver inte ändra sitt arbete eller göra en liten inställning på lösningen

MEDGE ENKEL INSTÄLLNING Det ska vara enkelt att installera lösningen i salongen.

Salongen ska inte behöva byggas kring produkten.

För att installera lösningen måste man bygga om salongen

Lösningen måste installeras på plats

Man behöver bara ställa in lösningen, eventuellt dra några sladdar

GARANTERA SÄKERHET Lösningen ska inte skada frisör eller kund

Frisören utsätts för ökad risk för olycka eller tillbud

Det finns låg risk för olyckor eller tilbud då frisören använder lösningen

Risken för olycka eller tillbud har eliminerats

BIDRA TILL GOD KVALITET Lösningen bör inte försvåra att kunden får en bra klippning

Stör frisören i hens arbete

Stör inte frisören i hens arbete

MINIMERA UTRYMME Då lösningen ej används ska den inte vara i vägen för frisören, tex. att frisören behöver gå över kablar eller upp och ner för höjder

Lösningen är mycket i vägen då den inte används

Frisören behöver tänka på lösningen då den inte används

När frisören inte använder lösningen är den inte i vägen

MEDGE ENKEL STÄDNING Då det blir mycket hår på golvet i en salong bör lösningen bidra till enkel städning

Nya hinder i städningen har uppkommit

Det finns problem med hinder, men det försvårar inte städningen

Städningen har inte försvårats jämfört med tidigare

KRITERIE

Egenskaper

1 Oviktig: något som inte påverkar mycket 2 Viktig: bra att ha 3 Kritisk: måste uppfyllas Egenskaperna som har valt att betraktas har sammanställts från intervjuer som genomfördes i kontextfasen. De fetmarkerade är extra viktiga. Det står även vad de olika graderna innebär i utvärderingen.

Egenskaperna ”enkel att installera”, ”stör inte kvalitén av klippningen” och ”tillåter städning” anses vara viktiga i denna analys då de två senare dessutom påverkar arbetet i salongen direkt. Dessa är också mer kopplade till kunden, hur frisyren blir och hur trevlig kunden anser att lokalen är. Egenskapen ”enkel att installera” anses vara viktigt då tanken är att lösningen ska kunna installeras på alla salonger, för att så många frisörer som möjligt kan utnyttja den.

Figur 2. Skillnader mellan högt läge mot lågt. Vänster bild är högt läge, höger är lågt

Figur 3. Optimal arbetsställning för frisör.

VIDAREUTVECKLING

yserna anpassas till att rättfärdiga det. Detta är enklare att jämfört med skisser och tabeller i andra metoder. Den gav Då konceptet är valt kommer det en vidareutveckling av motverka då det är en grupp som arbetar. Det är speciellt också information som skulle vara svår att få från bara en konceptet. Arbetet i denna fas går in i mer detaljer om hur viktig att vara kritisk då en viktig egenskap analyseras. Fler mer teoretisk analys. den ska vara utformad. ”Problemet” med skisserna som egenskaper att analysera skulle ha varit bättre för att få en framställts är att de är en idé på hur problemet kan lösas. djupare analys.Värdematrisen har dock inneburit att slutDe har inte de alla detaljerna som behövs för att tillverka produkten förbättrats.

Det som skulle ha kunnat vara bättre i detta arbete produkten.

De koncepten som fick bäst resultat i värdematrisen är att ha någon form av delaktighet med användarna i valdes att få gå vidare till vidareutvecklingen. Då dessa är målgruppen frisörer (Wikberg-Nilsson m.fl , 2013). Då bevisade att vara bra idéer genom att ha klarat sig i vär- det var begränsat med tid att genomföra denna fas, och då dematrisen så behövs bara fler detaljer för att göra ett slut- tiderna som frisörerna hade inte passade för en workshop giltigt beslut. Detaljerna som lagt till är baserade på teori så valdes dock delaktighet bort. I en större studie rekommenderas dock att fler är inblandade i utvecklingsarbetet och mockuppen som genomfördes. samt att användarna engageras i någon form. I nuläget är det enda perspektivet från teknisk designstudenter utan METODDISKUSSION Metoderna som har använts i detta projekt anses vara rel- djupare erfarenheter inom frisöryrket. Dock har alla beslut evanta för ändamålet. En värdematris kan ge ett riktmärke baserats på de uttalanden som vi fått från frisörer. Det går om vilket koncept som ska fortsättas arbetas med (Wik- dock inte att jämföra en intervju med att låta en av de berg-Nilsson m.fl , 2013). Dock så finns det alltid risker tänkta användarna delta i processen. Den informationen med metoden då den inte garanterar ett bra resultat, alla går visserligen att införskaffa på andra sätt, dock är det svårare. Att använda en mockup (Wikberg-Nilsson m.fl , koncept bör kritiskt analyseras utifrån flera aspekter.

Risken är att enn redan i brainstormingen så en in- 2013) var intressant. Här byggs en modell som kan tas på, tuitiv idé om vilket koncept som ska användas, och anal-

57

Stå på pall

Bra klippning?

Komma åt uppifrån

Höj frisör

Vriden överkropp

Arbete över axlarna inte bra

Position frisör-kund

Sänk kund

Vinkla kund?

MOTVERKA DÅLIG ARBETSSTÄLLNING FÖR FRISÖRER

Finns flera olika klippmetoder

Knästolar medför bra arbetsposition Dåliga stolar

Frisören bör justera sin arbetsposition

Hål i marken?

Figur 4. Mindmapping

RESULTAT I kommande stycken beskrivs de resultat som har framställts. Det presenteras i den ordning som det presenterades i metoddelen.

RESULTAT AV IDÉARBETE

Den fullständiga mindmappingen kan ses i figur 4: Mindmapping. I mindmappingen kan man se att det finns flera metoder att lösa problemet på. Antingen kan stolen ändras för att undvika en dålig hållning eller så kan höjdskillnaderna mellan kund och frisör ändras. Effekten av att ändra höjdskillnaden kommer att undersökas i mockupen.

RESULTAT AV PROTOTYPANDE

Den första delen av studien var att testa höjden kunden sitter för att bevisa min hypotes, att om kunden sänks/ frisören höjs får frisören en bättre hållning. På en höjdskillnad på bara 20 cm kan en skillnad märkas i vilken position som frisören får arbeta i. Detta kan ses i figur

58

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

3: Skillnader mellan högt läge mot lågt. Detta var extra tydligt då frisören fick klippa på huvudet jämfört med på sidan. Arbetsställningen är fortfarande dålig på bilderna, emellertid så är situationen lite bättre för armarna och axlarna jämfört med tidigare. Det sista testet på denna del gav mycket intressant data, se figur 3.

I figur 3 kan det tydlig ses att frisören arbetar i en mycket bra arbetsposition, hon håller armarna under axlarna och inom det rekommenderade området för arbete (Arbetsmiljöverket, 2012). I detta läge satt kunden 28 cm över golvet. För att uppnå detta var frisören i försöket tvungen att stå på en låda då stolen var i sitt lägsta läge. I detta fall så skulle kundens fötter vara tvungna att antingen vara framåt, vilket är obekvämt enligt kunden, eller ha ett hål i marken framför frisörstolen. Detta hål skulle behöva vara ca 30 cm, beräknat på antropometisk data (Hanson, Sperling, Gard, Ipsen & Vergara, 2009) för 50:e percentilen, 43cm för 95:e percentilen och ca 30 cm för medelmannen. För kvinnor skulle nedsänkningen behöva vara mindre.

Mockupen visar att lösningsmetoden på problemet, att höja frisören eller sänka kunden, fungerar. Dock behöver

kunden kunna sänkas minst 30 cm under marken för att få till det optimala läget. Detta läge kommer att ändras beroende på hur lång frisören och kunden är.

Den andra studien var att undersöka hur stort utrymme en frisör behöver för att arbeta på. Från samma situation som förra studien så uppmättes att frisören behövde ca 50 cm för att kunna röra sig. I verkligheten så har frisören fler rörelser än i detta test, stolen är bredare och det ska finnas möjlighet för frisören att ha sin sadelstol på denna yta, för att kunna att sitta ner och arbeta. Med dessa aspekter så uppskattas att den totala ytan en frisör behöver för att få plats med sitt arbete till totalt 80-110 cm i radie.

RESULTAT KONCEPTUTVECKLING

Från brainstormingen framställdes totalt fem olika idéer.

Dessa arbetsnamn var Pall, Foxhole, Klubba och Gungstol.

Koncept Pall

Denna idé handlade om att lägga in en pall (se figur 5: Idén Pall) under frisörstolen som täcker stolens fot. Denna pall kan sedan höjas och sänkas, med en kontroll. På detta sätt så höjs frisören och höjdskillnaden minskas. Dock leder den till en risk där det finns en kant som frisören

Figur 5. Idén Pall

Figur 6. Idén Foxhole

Figur 7. Idén Klubba Figur 8. Idén Gungstol

Sitsen är en normal sits som finns på existerande stolar. kullen, som är en kombination av idén Pall och Foxhole.

Den är kopplad till ramen så att den alltid sitter upprätt Koncept Foxhole oberoende av hur ramen står. Det som gör idén unik är Tabell 2. Värdematris I nuläget kan långa kunder inte sänkas ner tillräckligt, ramen, som är byggd av rör och ett bakre stöd. Stödet kan på grund av stolens begränsningar, för att få en bra arflyttas bakåt på ramen, vilket leder till att hela systemet betsställning för frisörerna. Alternativet skulle vara att låta sänks. Frisören kan då få en bättre arbetshöjd mot kund. kunden sitta på golvet vilket inte är bekvämt för kunden.

Sitsen ska sitta på ramen så att den hålls upprätt och för det Om stolen skulle “grävas” ner i ett hål i golvet (se figur 6: MEDGE ENKEL ANVÄNDNING 3 3 3 1 2 behövs en låsanordning.

Idén Foxhole) skulle frisören ha möjlighet att sänka kunMEDGE ENKEL INSTÄLLNING 2 2 1 3 3 den mer än dagens stolar.

Koncept Gungstol

Idén Gungstol bygger på att sänka kunden genom att rulla stolen bakåt. Den består av två delar, sitsen och ramen.

Klubban

Gungstol

Värdematrisen som genomfördes presenteras i tabell 2.

Utifrån detta kan vi se direkt att idén klubba uppfyller kraven minst av de idéerna som presenterats. Detta kommer främst från att den är svår att använda i arbetet och att den skulle störa frisören för mycket under arbetet med att flytta “Klubban”. De två bästa förslagen, Foxhole och Gungstol, har samma resultat. Där Gungstolen har bättre värden på de kritiska egenskaperna enkel att installera. Pallen har också höga resultat. Från detta har idéerna Gungstol och Foxhole valts att gå vidare till vidareutveckling. Det kommer även att läggas till en tredje idé,

Foxhole

Den stol som frisörerna har idag är bra för att ge frisören möjlighet att sitta ner och vila under arbetet. Fast då får frisörerna dålig sittställning, se kontext delen. Om stolen omarbetats med vinklad sittyta (se figur 7: Idén Klubba) och bättre fotstöd skulle frisören både kunna höjas och få en bättre hållning. Stolen skulle kunna utformas så att den kan förflyttas med en spak som frisören styr med fötterna eller med sin balans

VÄRDEMATRIS

Pall

Koncept Klubba

Värdering

kan falla från.

GARANTERA SÄKERHET

1

2

3

2

2

BIDRA TILL GOD KVALITET

2

2

2

2

2

MINIMERA UTRYMME

2

2

3

1

2

MEDGE STÄDNING

2

2

2

3

3

29

30

25

30

S:A

Koncept Kulle

Då foxhole hade bra resultat överlag, förutom att den är svår att installera så har den kombinerats med pallen.

Den nya idén är byggd med en bred platå som går ut en bra bit från stolen. I mitten på den platta finns stolen, som är liknande de som finns idag. Gascylindern går i plattan

59

Figur 9. Koncept Foxhole

så att man kan sänka den mer än de stolar som finns idag.

Plattan kommer att ha en trappa så att kunden kan gå upp till stolen. Denna lösning tillåter kunden att sänkas mer än idag. Den är också enklare att installera än foxhole då man inte behöver gräva i golvet i salongen.

RESULTAT VIDAREUTVECKLING

Då slutkoncepten hade valts fokuserades arbetet på att tydliggöra de tre alternativen så att man kan göra ett slutgiltigt val mellan dem.

Foxhole var redan väl utformad i det tidigare delarna av denna fas. Vissa detaljer saknades fortfarande så som hur ska försänkningen se ut, hur djupt ska stolen kunna sänkas i golvet och så vidare.

I vidareutvecklingen har det fastslagit, via mockuptesterna, att man behöver sänka ner stolen till nivåer av

60

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 10. Konceptet kullen

20 cm över marken, allra helst hela vägen till marken. Då kommer produkten även att hjälpa kunder med korta ben och lång rygg.

Stolsfoten är omarbetad från vanliga stolar, med en bred platt fot, till en smal spets som är nedgrävd i marken.

Se figur 9: Konceptet Foxhole. Via denna sänkning har man ett stöd för att stolen ska kunna stå stabilt. Man har även genom detta fått till möjligheten att sänka kunden mer. Dock är sänkningen av stolen är inte tillräckligt, man behöver mer utrymme för kunden att ha sina fötter. För att ordna det kommer det behövas ett hål i marken framför stolen där man kan få plats med fötterna. I extremläget, att stolen måste sitta på marken så kommer utrymmet för fötterna behöva vara 50 cm, knähöjden för en 95:e percentilen man (Hanson, m.fl 2009).

För att få fotutrymmet anpassningsbart för alla längder

Figur 11. Konceptet Gungstol

ska den ha en justerbar botten. Exakt hur den ska kunna justeras är osäkert, men det kan ske via en fjäder som kan låsas i olika lägen. Detta underlättar också för städningen då man kan lägga botten i nivån av golvet då man ska städa.

Konceptet Kullen, (se figur 10: Konceptet Kulle), liknar konceptet Foxhole mycket. En fördel är att man inte behöver bygga om i salongen för att kunna använda den.

Uppbyggnaden är nästan lika som Foxhole. Med den skillnaden att man här har en platå som frisören kan stå på.

Denna behöver vara bred nog så att frisören inte riskerar att trampa utanför och falla, där kan även små höjder vara tillräckliga för att orsaka skada.

För att säkerställa att frisören inte går av platån behöver det finnas en säkerhetsmarginal utöver det som framställdes i mockuppen. I detta fall har den valts till att vara på

10 cm, vilket ger en total radie på 130 cm. Tillräckligt för att frisören ska kunna sitta på en stol utan att vara för nära kunden.

För att vara extra säker så finns det även en kant som ger en indikation att man är nära att gå av, se figur 11: genomskärning av Platån. Höjden på platån anses behöva vara 20 cm. Då finns det både möjlighet till en höjning av frisören och sänkning av kunden, totalt 40 cm, vilket var de nivåerna som behövdes enligt mockuppen.

Figur 12. Genomskärning av Platån

Det sista konceptet, Gungstolen är intressant i sin utformning. Jämfört med de tidigare förslagen är den lättast att installera, då den liknar mer en vanlig stol. För att kunna luta kunden bakåt utan att riskera att kunden faller måste man ha ett stöd för att hålla stolen fast i de olika lägena.

Man kommer också att behöva låsa sitsen så att den inte gungar då kunden ska klippas. Det kan enkelt ordnas med en typ av spänne för att hålla fast sätet. Stolen ska också ha ett fotstöd för kunden att lägga sina fötter på.

Det som är svårt att utveckla är däremot hur ramen ska vara utformad. Den böjda formen ska vara samma på båda sidorna av stolen, denna ska vara så att då kunden förs bakåt ska kunden inte känna sig som den faller så som då någon drar undan ens stol, utan kunden ska bara sänkas då stolen lutas bakåt. I Figur 12: Konceptet Gungstol, visar två olika lägen som stolen kan sitta i. Utformningen på ramen är inte helt säker men den ska likna den på bilden någorlunda. Jämfört med de andra förslagen så finns det mer arbete kvar innan detta koncept kan börja produceras.

Det detta koncept har som fördel är att den inte ger så

Figur 13. Förhållandet till kriterierna

mycket hinder för frisören i hens arbete. Stolsramen kommer att flyttas framåt, bort från frisörens arbetsutrymme.

Alla koncepten har sina fördelar och nackdelar i hur de är utformade. Sett rent från resultatet så är Foxhole bäst då den kan anpassa till alla kunder och frisörer oberoende vilka länger de har. Den stora nackdelen är att den kommer vara mycket svår att installera i salongerna för frisörerna. Även om man skulle förenkla den och istället för att sänka ner stolsfoten i marken skulle bygga om den med andra mekaniker, för att uppnå samma resultat, är problemet fortfarande det inte finns utrymmet för kunden. Om man kan bygga in denna lösning redan från grunden då man bygger salongen skulle det vara enkelt, med det skulle medföra att lokalen skulle vara svåranpassad för andra verksamheter.

Lösningen Gungstol har raka motsatta problem. Den

är mycket enkel att installera i en salong, då den bara är en ny typ av stol. Den kommer inte kunna hjälpa alla kunder då den inte har lika stor möjlighet att höja och sänka stolen, fötterna för kunden är fortfarande ett problem. Detta åtgärdas till viss del av fotstödet men problemet finns fortfarande kvar. Gungstol har också fler frågetecken än de andra koncepten i sin utformning.

Kullen ligger någonstans mellan dessa två extremer. Se Figur 13: Förhållandet till de viktiga egenskaperna mellan koncepten. Den är enklare att installera än foxhole i salong och man kommer inte behöva bygga om salongen, dock tar plattan upp ett stort utrymme. Den löser problemet bättre än vad gungstol gör, dock inte lika bra som Foxhole.

Plattan medför också sina egna risker som man inte får glömma. Det finns dels risk att falla av den och eftersom frisören måste gå upp och ner från plattan så kommer det

61

bli en onödig belastning, enligt Metoden RAMP (Lind, 2015) och gällande AFS (Arbetsmiljöverket, 2012).

För att välja mellan dessa tre så går jag tillbaka till värdematrisen och målet med detta arbete. I båda så prioriteras det att lösningen ska vara enkel att installera i en befintlig salong och att den ska underlätta frisörernas arbete. Både Gungstol och Kullen är enkla att installera men Foxhole är svår att installera. Alla tre förslagen underlättar frisörernas arbete, vilket är viktigt då frisörer är i farozonen för axelskador (Norberg Hanvold m.fl, 2015). Dock så ersätter Kullen axelbelastningarna med en ny belastning i benen. Utifrån detta så anser jag att det konceptet som bäst uppfyller målen jag satt upp i detta projekt är Gungstolen. Trots att den inte löser alla problemen och vissa frågor i uppbyggnaden är kvar att lösa så är det en lösning som alla frisörsalonger kan använda. De slipper att bygga om salongen för att få in denna lösning och frisörerna får inga nya riskmoment i sitt arbete.

“

... vi kan tänka oss nya verktyg, bara de inte stör oss i vårt arbete och försämrar kundens frisyr...

(INTERVJU A 2016-04-18)

Gungstolen uppfyller de önskemål som frisörerna har, den tillåter dem att fokusera på klippningen. Man behöver bara ställa in stolen en gång per klippning. Gungstolen ger frisören en mycket bättre arbetsposition under arbetet som leder till att man kan arbeta längre inom branschen.

Trots att Foxhole är ett bättre sätt att lösa problemet skulle den inte leda till en förbättring för frisörerna då de inte skulle köpa in lösningen. Det skulle bli för mycket arbete att bygga om i salongen. Större salonger och de som har mer makt över att bygga i sin lokal skulle kunna bygga in lösningen. Då skulle mindre salongerna inte få möjlighet att få en bättre arbetssituation vilket går emot det mål som satts på lösningen, att alla ska kunna använda den.

Konceptet Kullen skulle lösa detta problem, däremot

62

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

så skulle den göra det svårare för frisören att utföra sitt arbete. Hen skulle behöva hålla koll på var på platån de står för att inte trampa snett och skada sig. Detta skulle kunna lösas genom att ha en större platta, då skulle plattan bli ännu klumpigare att installera i salongen, och frisören skulle få behöva gå upp och ner från platån flera gånger per dag, vilket medför nya risker.

Via att kundens huvud har sänkts har arbetspositionen för frisören blivit bättre. Frisören behöver inte längre arbeta över axlarna då hen ska klippa kunden, utan kan arbeta i en bättre ställning jämfört utan stolen. Detta minskar belastningarna på axlarna och minskar risken att de första smärtorna uppkommer. Detta minskar risken för bestående skador (Norberg Hanvold m.fl, 2015)

DISKUSSION Denna produkt kommer att lösa problemen genom att sänka kunden så att frisören får en bättre arbetsposition, då de slipper arbeta över axlarna (Jenkins m.fl, 2010) Dock kan det bli svårt att få frisörerna att börja använda denna stol. Problemet är att nuvarande frisörer redan har sina stolar. Vad som behövs är att på något sätt kunna bevisa att stolen ger en bättre arbetssituation och minskar belastningarna. Då kommer de att vilja byta till denna stol då de är villiga att använda nya verktyg (Intervjuad frisör 2016-04-18).Vad som också kan vara en risk är att stolen kan anses vara för exotisk för många frisörer och skrämma bort användare. Den skiljer sig så mycket från de existerande stolarna. Man skulle kunna ha ett hölje över ramen för att skymma den.

För den individuella frisören kommer stolen att förbättra frisörernas arbete. Den kommer att ge en bättre arbetssituation så att de kan arbeta med sitt yrke, då de inte behöver belasta sina axlar lika mycket som tidigare. Stolen

är unik, vilket kan vara en nackdel. Frisörerna kommer att behöva lära sig att använda stolen effektivt. Efter att en tid har passerat så kommer fler och fler frisörer att upptäcker stolen och hur den förbättrar deras arbete kommer de att börja övergå till gungstolen.

För frisörsalongerna kommer det att först vara en liten större investering då de köper stolarna. Det kommer att uppvisa en förbättrad arbetsmiljö där frisörerna får mindre arbetsskador och leda till minskade sjukskrivningar vilket ger bättre ekonomi för frisören och salongen. Alternativet till att byta alla stilar skulle vara att bara vissa av stolarna i en salong byts ut. Då kan frisörerna välja om de vill använda stolen.

Då man sänker hur högt kunden sitter blir arbetssituationen bättre. Detta styrks både av artikeln jag läst (Norberg Hanvold m.fl, 2015) gällande AFS (Arbetsmiljöverket, 2012) och mockuppen jag genomförde. De refererade även till att kvinnor är i en riskgrupp, på grund av att kvinnor, i regel, är kortare än vad män är. Jag har med min stol skapat möjligheten att sänka kunden så att man kan arbete i en bättre arbetsställning. I artikel presenterade de att riskerna finns då människor arbetar över 60° vinkel med armarna, och ännu mer då man arbetar över 90° vinkel. Min lösning åtgärdar bara arbetet över 90° vinkel.

Detta är ett problem jag inte anser att jag kan lösa på grund av naturen av arbetet för en frisör. Däremot kommer de extrema belastningarna minska för frisörerna.

Det som är återstår innan man kan börja tillverka denna stol är att bestämma hur ramen ska vara formad.

Rammen ska se till att då den gungar bakåt ska den inte komma störa arbetet för frisören och kundens sitthöjd ska sänkas. Man behöver också en hänganordning att fästa stolen i.

REFERENSER Arbetsmiljöverket. (2012). Belastningsergonomi 2012:02). Stockholm: Arbetsmiljöverket.

(AFS

Frisörgrosisten. (u.å.) Produktkartalåg. Hämtad 2016-06-14 från Frisörgrosisten http://www.frisorgrossisten.com/ Hanson, L., Sperling, L., Gard, G., Ipsen, S., & Vergara, C. O. (2009). Swedish anthropometrics for product and workplace design. Applied ergonomics, 40(4), pp.797806.

Hanvold, T. N., Wærsted, M., Mengshoel, A. M., Bjertness, E., & Veiersted, K. B. (2015).Work with prolonged arm elevation as a risk factor for shoulder pain: A longitudinal study among young adults. Applied ergonomics, 47, 43-51 Jenkins, G.W, Kemnitz, C.P & Tortora G.J. (2010). Anatomy and Physiology-From Science to Life.(2.UPL). Hoboken, N,J: Wiley.

Lind, C. (2015). Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP 2. Stockholm: KTH. Wikberg Nilsson, Å, Erikson, Å, Törling P. (2013). Snowflake- en bok om design- och utvecklingsprocesser. Luleå: Luleå tekniska universitet.

63

64

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

KONTEXT

Joel Lantz & Christina Trång

65

KONTEXT VARUHANTERING

Bild: Pixabay. CC0 Public Domain

Joel Lantz & Christina Trång

66

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

INTRODUKTION

NULÄGE

risken medan det inte fanns någon signifikant risk för att Axfood Snabbgross är en grossist som främst riktar sig till lyfta vikter med båda händerna eller skjuta vikter.Variabler verksamheter inom restaurang och café men även till an- angående beslutsfattande och socialt stöd visade heller indra företag. Till sina kunder erbjuder Axfood Snabbgross gen ökad risk för smärtor men det fanns en ökad risk vid Begreppet ergonomi innefattar tre ett stort urval av matvaror som ofta levereras i storpack. arbeten som saknade utvecklingsmöjligheter. Författarna slutsatserna att det är viktigt att ta hänsyn till arbetets områden: kognitiv ergonomi, belast- Arbetet kommer att utföras i Axfoods verksamhetslokaler drog samtliga fysiska krav när uppkomsten av axelsmärtor analdär arbetsuppgifter som uppackning av varor, orderplock ningsergonomi och organisationser- och truckkörning är vanliga arbetsmoment. I denna yrke- yseras på en arbetsplats. gonomi. Gemensamt för dessa områden skategori har ca 7,7% varit sjukskriva till följd av arbetet Forskningen inom manuell godshantering (Battiär att de sätter människans förmågor och 18,3% uppger att de har besvär på grund av arbetet ni et al. 2014, St-Vincent M. 2004) belyser bland annat butikslayout och hur den kan påverka arbetssituationen och begränsningar i fokus och det finns enligt Arbetsmiljöverket (2014), i denna statistik har inte för individen. Battini et al. (2014) tar upp vikten av vaarbetsplatsolyckor tagits med i beräkningen.Yrkesgruppen många analysmetoder för att utvärdera uppger enligt Arbets-miljöverket (2014), att tung manuell rans placering, de varor som är tunga/otympliga och kan för hur områdena påverkar människan hantering och påfrestande arbets-ställningar är en bidra- vara skadligt belastande ska vara placerade på en plats som i en viss situation. Kursen Ergonomi 2 gande orsak till besvären. De vanligaste besvär är enligt bidrar till att ergonomiskt riktiga lyft- och förflyttningArbetsmiljöverket (2014) belägna i rygg- skulderregionen smetoder ska kunna gå att använda. Vidare beskriver (A7013A) vid Luleå tekniska universi- samt höft- och knäregionen.

St-Vincent M.(2004) problemet med att i en säljande ortet gav studenterna fördjupad kunskap ganisation placeras varor på ett sådant sätt att det ska sälja så mycket som möjligt av varorna, detta bidrar i sin tur till inom ergonomins olika delar genom att möjligheten till en god hantering av varorna blir lidanföreläsningar, laborationer och projekde. Weisner K. Et al. (2014) beskriver att manuell ordertarbete. Studenterna som deltog i kurshantering är mycket fysiskt krävande och innefattar tunga lyft, repetitivt arbete och ofördelaktiga kroppsställningar en läser programmet Teknisk Design som till stor del handlar om produkter Pope et. al. (2001) undersökte vilka fysiska och psykiska vilket kan leda till muskuloskeletala problem. Författarna beskriver vidare att de genom att skapa ett nytt bedömnfaktorer som kan leda till smärtor i axlarna. Undersökninoch miljöer på människans villkor. ingsinstrument som är anpassat till orderplockning ska gen genomfördes med människor från flera yrkeskategokunna skapa data för hur de olika varorna påverkar kroprier med där manuell hantering var en stor del i arbetSYFTE OCH MÅL pen. Med hjälp av dessa data ska logistikavdelningen kunSyftet med projektet var att utveckla en arbetsplats gen- suppgifterna, däribland butiksbiträden och lagerarbetare. na skapa en variation i de orders en anställd ska hantera om att ge arbetarna en bättre ergonomisk arbetssituation. Deltagarna fick svara på frågor angående arbetets fysiska under en arbetsdag för att minska den totala belastningen.

Målet var att ta fram två koncept som skulle underlätta krav, psykosocial arbetsmiljö samt smärtor i axlarna och arbetet för individerna på arbetsplatsen. Detta innebar att relaterad arbetsförmåga. Studien visade att en signifikant koncepten skulle motverka fysisk och/eller mental belas- högre andel äldre personer hade smärtor i axlarna än yntning så att individerna på arbetsplatsen skulle kunna ar- gre men också att kvinnor hade generellt mer smärtor än beta obehindrat. Det innebar också att risken för olyckor män. Studien visade också att arbete över axlarna var en riskfaktor och ju längre personerna arbetade över axlarna och skador skulle minimeras.

Målgruppen arbetet fokuserade på var godshanterare/ desto större var risken för skador. Manuell hantering var lagerarbetare på Axfood Snabbgross då arbetet innehöll uppdelat i sex aktiviteter och fyra av dem ökade risken för smärtor: Lyfta vikter med en hand, lyfta vikter ovanmanuellhantering av varor i belastande arbetsställningar. för axelhöjd, dra vikter och bära vikter på en axel ökade

TEORI

67

METOD Ordet ”kontext” betyder sammanhang, omgivning och social situation och i detta projekt innebär det att förstå förståelse om målgruppens arbetssituation. För att uppnå en god insikt om detta gjorde projektgruppen ett studiebesök på Axfood Snabbgross för att observera och intervjua en anställd och därefter analyserades den belastningsergonomiska situationen med EMG och RAMP. Samtliga metoder är beskrivna mer ingående nedan.

LITTERATURSTUDIE

För att få en fördjupad förståelse inom väsentliga områden som projektet berör genomfördes en litteraturstudie (Wikberg-Nilsson et. al(2013)). Genom att vi införskaffar sig kunskap inom området fås en djup kunskap om belastningsergonomi hos lagerarbetare/godshanterare samt vilka metoder som är lämpliga att använda vid bedömningar.

Gruppen sökte information med hjälp av Luleå universitetsbiblioteks sökmotor och scopus.com. Sökord som användes var: shoulder pain, ergonomics, industry, warehouse, manual handling. Gruppmedlemmarna valde artiklar utifrån vad som ansågs relevant för arbetet. Utifrån de artiklar som lästes användes källor från dessa artiklar för att hitta ytterligare information. Som komplement till artiklarna användes den angivna kurslitteraturen.

OBSERVATION

Observationer används för att man ska kunna ta med sig otolkade intryck från tillfället till analysen som sker senare (Osvalder, et al., 2010). Ett sätt att göra detta är att filma eftersom det blir möjligt att i efterhand se precis hur personen rör sig och hur lång tid arbetsmoment tog och därför är film också ett verktyg som används vid flera analysmetoder, exempelvis OWAS. Det finns flera belastningsergonomiska metoder som kräver att man vet arbetscykler, ledvinklar med mera och då är det fördelaktigt att använda filmer eftersom det går i efterhand att räkna pre-

68

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 2. Elektrodplacering Tabell.1 Aktuella muskler

Figur 1. Kroppskarta

cis hur lång tid det tar eller pausa för att titta på ledvinklar (Osvalder, et al., 2010).

Det finns olika typer av observationer: direkt och indirekt observation (Osvalder, et al., 2010). Vid direkta observationer är observatören med och deltar i uppgiften för att få en tydlig bild om situationen. Vid den indirekta observationen gör observatören så liten påverkan på situationen som möjligt. Syftet är då att få en verklig bild om hur situationen ser ut.

Vid studiebesöket använde projektgruppen främst den indirekta observationen. Det fanns inte möjlighet att filma men det var möjligt att fotografera. Den passiva observationen gjordes genom att fotografera den anställde när hon utförde sina arbetssysslor. Den direkta observationen gjordes genom att ställa frågor vid vissa arbetsmoment eller när vi gick för att hämta något. Frågorna som ställdes då var inte planerade utan kom spontant, som en ostrukturerad intervju (Osvalder, et al., 2010). Användaren berättade

NR

MUSKEL

1

Deltoideus främre del

2

Deltoideus mittersta del

3

Trapezius övre del

4

Erector spinae

dessutom självmant om vissa arbetsmoment, belastningar och annat som hon tyckte var relevant för projektgruppen att veta. I och med att den spontana konversationen skedde i närheten av andra anställda så hände det även att de kommenterade eller inflikade vilket gjorde att projektgruppen fick en bredare insikt om företagets jargong och vad flera personer tänkte.

INTERVJU

Syftet med intervjuer är att kunna ta del av mer information om arbetssituationen än vad som fås genom observationer. Genom intervjuer är det möjligt att få en bild om hur den anställde upplever sitt arbete och hur arbetet ser ut andra dagar, alltså arbetsmoment och situationer som inte är möjliga att få på film vid observations-tillfället.

Det finns tre metoder för metoder: Ostrukturerade, semistrukturerade och strukturerade intervjuer (Osvalder, et al., 2010). Den ostrukturerade intervjun består av få och

öppna frågor där följdfrågorna anpassas efter de svar som fås från den anställde. Metoden fungerar bäst då en eller ett fåtal personer intervjuas och fördelen med denna metod är att det ger en tydlig bild om hur personen uppfattar situationen.

Den strukturerade intervjun består helt av förberedda frågor och denna metod används främst då många personer ska intervjuas eftersom det då blir lätt att jämföra deras svar.

Den semistrukturerade intervjun är en blandning av de två andra metoderna eftersom frågorna är delvis förberedda men kan anpassas under intervjuns gång. Denna metod använde intervjugruppen vid studiebesöket på Axfood Snabbgrossist eftersom det var endast en person som skulle intervjuas men samtidigt ville projektgruppen försäkra sig om att de fick den informationen som behövdes för analyser senare.

Projektgruppen använde Arbetsmiljöverkets checklista för belastningsergonomi (Arbetsmiljöverket, 2012) som grund när intervjufrågorna togs fram och vid intervjutillfället användes en kroppskarta (figur 1) där den anställde markerade var det brukade göra ont i kroppen och uppskattade smärtan med hjälp av en borgsskala (Osvalder, et al., 2010).

ELEKTROMYOGRAFI (EMG)

Osvalder A-S et. Al. (2010) beskriver ytEMG som en metod som används till att mäta muskelbelastning vid olika arbetssituationer, olika arbetssätt, arbetsmiljöer eller olika individer/grupper så som gammal-ung eller kvinna-man.

Metoden går ut på att elektroder mäter de elektriska signaler som uppkommer i muskeln vid en kontraktion.

Vid en kraftig muskelkontraktion ökar signalflödet vilket ger utslag på EMG-apparaturen. Metoden ytEMG användes för att kunna bedöma vilka muskler som belastas när personalen på Axfood placerar varor som väger ca 1 kg på hyllor dels under midjehöjd men även över huvudhöjd samt när tunga varor ca 10-15 kg lyfts från markhöjd.

Vid lyft från mark höjd hölls benen raka då det inte fanns plats att böja på benen där momentet utfördes.

Vid ytEMG mätningen användes enligt Osvalder A-S et. Al (2010) ytelektroder som placerades på väl rengjord hud för att få bra och tydliga signaler som möjligt vid mätningarna. De muskler som bedöms vara utförare i arbetsmomenten och därför intressanta att utföra mätningar på redovisas i tabell 1.

Elektroderna placerades enligt anvisning från Seniam (2016) se figur 2. Åtta elektroder användes, de aktuella musklerna bedömdes på höger och vänster sida.

Innan testet började mättes vilosignal (0%MVC) och signal vid maximal viljemässig statisk muskelkontaktion (100%MVC) av alla muskler för att använda som referensvärden vid kommande mätningar. Med hjälp av denna metod kan projektgruppen få en förståelse för vilka muskler som belastas och är aktiva i de olika arbetsmomenten som ingår vid uppackning av varor.

RAMP

Risk Assessement and Management tool for manual handling Proactively (RAMP) är enligt Lind (2015) ett bedömningsverktyg som är framtaget för att identifiera, analysera, genomföra åtgärder och följa upp risker inom belastnings-ergonomi vid manuell hantering. Metoden riktar sig framförallt till verksamheter inom industri, transport och logistik.

Metoden går ut på att bedöma och analysera riskfaktorer inom följande områden: 1. Arbetsställningar 2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete 3. Lyftarbete 4. Skjuta och dra-arbete 5. Påverkande faktorer 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete 7. Upplevt fysiskt obehag.

Bedömningen av risknivå att drabbas av belastningsbesvär görs enligt en tre-gradigskala: Hög risk (röd), Risk (gul)

eller Låg risk (grön).

Denna metod lämpar sig vid bedömning av risknivån hos ett grossistföretag där stora delar arbetsmomenten utförs manuellt. Genom att genomföra bedömningen före och efter genomförda åtgärder kan projektgruppen få information om åtgärderna gett önskat resultat. Då metoden även är uppdelad i olika fokusområden går det att utläsa vart åtgärder behöver sättas in.

Metoden användes för att projektgruppen skulle få en förståelse för om det förelåg några risker att drabbas av muskuloskeletala problem och om det var några specifika områden/moment som hade specifikt hög risk. Formuläret fylldes i utifrån intervju och observation av den anställda i efterhand.

RESULTAT De arbetsmoment som kunde identifieras under observationen var främst uppackning, orderplock och köra truck.

Uppackningen och orderplocken innebar många lyft där de vanligaste kunde sammanfattas i tre kategorier: Låga lyft där arbetaren satte sig på huk (figur 3), lyft mellan höft- och axelhöjd (figur 4) och höga lyft ovanför axlarna (figur 5).

Den anställde använde trucken för att köra ut en pall varor i butiken när hon packade upp varor (figur 6). Hon ställde pallen på ett strategiskt ställe i butiken och packade upp en låda varor åt gången som hon ställde i hyllan.

I intervjun berättade hon att när varor fylldes på i hyllan skulle de ställas bakom de befintliga varorna så de äldsta varorna skulle gå åt först. Det innebar att arbetaren ofta fick möblera om i hyllan för att göra plats för de nya varorna och därmed blev det mycket manuell hantering med händerna långt från kroppen och ofta i axelhöjd eller strax under.

Hon berättade också att det fanns pallyftar men de användes främst av de yngre arbetarna i butiken för att

69

Figur 3. Lågt lyft på huk.

Figur 4. Lyft mellan höft och axelhöjd.

de äldre skulle kunna använda truckarna och få en något lättare arbetsbörda.

Ur intervjun fick projektgruppen veta att en vanlig dag för den anställde består främst av uppackning av varor eftersom det kom leveranser varje dag utom fredagar. Måndagar och torsdagar var tyngst eftersom då kom leveranser med frukt och grönt medan fredagar främst handlade om att städa butiken. Det fanns möjlighet att påverka arbetstakten och arbetsordningen eftersom det var ett visst antal pallar som skulle packas upp och hon kunde själv välja i vilken ordning hon tog pallarna och hon kunde ta pauser efter behov.

Det gick inte att påverka vilken dag pallar levererades eftersom ordersystemet var automatiserat och styrdes efter lagernivåer med bestämd ordermängd. Detta innebar att det kunde komma många pallar på samma dag och därmed varierade arbetsbördan.

Den anställde sa att hon var lojal mot sitt arbete och ville därför alltid göra klart pallarna varje dag, men det fanns möjlighet att spara en pall till dagen efter i värsta fall.

Den anställde skattade att arbetsansträngningen oftast låg mellan 11-13 på borgsskalan, lätt till något ansträngande,

70

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 5. Lyft över axelhöjd.

Figur 6. Kroppsposition vid truckkörning.

förutom på måndagar och torsdagar då den låg mellan 1517, ansträngande till mycket ansträngande. Hon berättade att när hon kommer hem efter en arbetsdag är hon stel i ryggen och vill helst lägga sig på soffan en stund. Med en kroppskarta markerade hon var det ofta gör ont och de främsta problemen var i ländrygg, skuldror och nacke men hon hade även haft problem med handlederna (figur 7).

Problem som fanns bland de andra i arbetslaget var till stor del samma men någon hade dessutom problem med knän och en annan var långtidssjukskriven för ryggproblem, men utöver det så är det ovanligt med sjukskrivningar. Det fanns friskvårdsbidrag att ta del av för exempelvis träningskort. Alla anställda på arbetsplatsen fick egna arbetskläder, handskar och skor av företaget. För de som var korta fanns det pallar att använda när varor skulle packas högt, men de användes inte så ofta eftersom det var omständligt att ta med sig dem i butiken. Truckarna på arbetsplatsen gick inte att anpassa efter den som körde.

Det fanns inga möjligheter att växla till sittande arbete efter behov eftersom arbetet till största del gjordes stående.

Det enda som gjordes sittande var administrativt arbete men det var inte mycket eftersom det mesta var automa-

tiserat.

Det fanns utbildningar att ta del av genom koncernen men det krävdes eget initiativ om man ville delta. En av dessa utbildningar var butikschefstrainee som gav arbetare möjlighet att göra karriär inom koncernen. Det fanns även ergonomiska utbildningar och genomgångar, dessa anordnades via Previa genom besök på arbetsplatsen.

Det fanns ett skyddsombud på arbetsplatsen och denne var utbildad genom facket. Nyanställda fick en introduktionsutbildning om mathantering men de fick ingen belastningsergonomisk genomgång. Varje nyanställd fick en fadder som lärde ut arbetet. Faddrarna fick ingen utbildning utan lärde ut genom erfarenhet.

Den intervjuade arbetaren upplevde att hon saknade tillräcklig kunskap för att kunna utföra sitt arbete på ett ergonomiskt riktigt sätt. Detta innefattade kunskapsbrister inom lämpliga arbetsställningar, risker vid olämplig arbetsteknik, tekniska hjälpmedel, tecken på överbelastning och hon saknade skriftliga instruktioner vid allvarliga risker. De bedömningar om ergonomiska risker som gjorts var i samband med skyddsronder men utöver detta hade det inte gjorts någon bedömning. Den anställde upplevde

ARBETSSTÄLLNINGAR

100% (MVC)

Placering av varor över axelhöjd (uV)

Placering av varor under midjehöjd (uV)

POÄNG

Lyft från golv (uV)

MUSKEL

HÖG RISK

RISKOMRÅDE

samma gäller för axel muskulaturen där deltoideus främreoch mitterstadel samt trapezius övre del är engagerade på båda sidor i detta lyftarbete. Figur 8 visar den arbetspositionen som mätningen utförts i Tabell 4 Resultat ytEMG -mätning

Tabell 3. Aktuella riskområden med ingående bedömningsmoment.

RISK

POÄNG

HÖG RISK

RISKOMRÅDE

RISK

LÅG RISK

Tabell 2. Bedömd risknivå.

Utifrån tabell 3 går det att utläsa att det är ryggens arbetsställning i kraftig böjning samt vridning, överarmens arbetsställning med handen i eller över axelhöjd samt lyftarbete som utförs i värsta fall som är de största enskilda riskmomenten som finns på arbetsplatsen.

LÅG RISK

att arbetsklimatet var mycket gott på arbetsplatsen, de var som en stor familj. De kunde både ge och ta kritik mellan varandra. Det var många i arbetslaget som jobbat länge, vilket hon ansåg var ett gott betyg för arbetsplatsen. Koncernen hade en medarbetarsupport man kunde ringa när som helst om det skulle behövas.

FRÄMRE DELTOIDEUS HÖGER

67

151

94

122

MELLERSTA DELTIOIDEUS HÖGER

44

94

163

162

ÖVRE TRAPEZIUS HÖGER

46

107

124

232

2

1

5

22

ARBETSSTÄLLNINGAR

3

2

0

5

1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan

x

3

LYFTARBETE

0

1

1

16.6

1.2 Huvudets arbesställning - bakåtböjning

x

3

ERECTOR SPINAE HÖGER

127

76

11

203

SKJUTA- OCH DRAARBETE

2

0

0

0

1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning

x

3

FRÄMRE DELTOIDEUS VÄNSTER

124

2

5

196

MELLERSTA DELTOIDEUS VÄNSTER

24

3

9

270

ÖVRE TRAPEZIUS VÄNSTER

68

9

96

614

ERECTOR SPINAE VÄNSTER

112

75

30

173

ARBETSRÖRELSER ARBETE

OCH

REPETETIVT

PÅVERKANDE FAKTORER

12

4

0

8

RAPPORTERING AV FYSISKT PÅFRESTANDE ARBETE

0

1

0

2

1.4 Ryggens arbetsställning - kraftig böjning samt vridning

x

5

UPPLEVT FYSISKT OBEHAG

0

1

0

2

1.5 Överarmens arbetsställning - handen i eller över axelhöjd

x

5

TOTALT

19

10

6

55.6

Resultatet av genomförd RAMP-bedömning har valts att redovisas på riskområdes-nivå för att få en övergripande bild av vilka riskområden som finns på arbetsplatsen dessa redovisas i tabell 2. Vidare kommer fördjupade resultatbeskrivningar ske inom de största riskområdena.

Vid denna bedömning framkom att de största riskområdena för att drabbas av muskuloskeletala problem på Axfood är arbetsställningar som innefattar åtta bedömningsmoment och lyftarbete som innefattar två bedömningsmoment. Detta på grund av att de har arbetsmoment som hamnar i den röda riskzonen. Att ett bedömningsmoment hamnar i det röda riskområdet innebär enligt Lind C (2015) att arbetet är av en sådan storlek eller karaktär att det finns en förhöjd risk att personal som utföruppgiften utvecklar belastningsbesvär. Dessa områden som presenteras närmare i tabell 3 bör därför prioriteras och åtgärdas.

1.6 Överarmens arbetsställning - handen i/ utanför yttre arbetsområde

x

2

1.7 Handens arbetsställning

x

0

1.8 Ben och fotutrymme samt underlag

x

1

LYFTARBETE 3.1 Lyftarbete (genomsnittliga fall) 3.2 Lyftarbete (värsta fall)

x

3.4 x

13.2

YtEMG utfördes på tre arbetsmoment, placerar varor på hyllor i midjehöjd och över huvudhöjd samt lyft av tunga varor från markhöjd. Resultatet från ytEMG-mätningen redovisas i tabell 4 där medelvärdet av muskelaktiviteten för varje moment redovisas i mikrovolt (uV) där ett högt värde i förhållande till muskels maximala kontraktions-förmåga visar på stort engagemang av muskeln i arbetsmomentet.

Vid lyft från golv visar tabell 4 att erector spinae på höger och vänster sida är involverade i lyftarbetet. Det

Vid placering av varor under midjehöjd är det i detta fall höger arms muskler som är aktiverade då det är höger arm som utför arbetet. I detta fall är det deltoideus främre del samt trapezius övre del som utför det största muskelarbetet i höger axel (tabell 4). Erector spinae är också aktiverad under arbetet även om den inte är utförare av arbetet utan motverkar den kraft som uppstår då överkroppen böjs framåt. Figur 9 visar den arbetsposition som mätningen utförts i.

Vid placering av varor över axelhöjd användes höger arm vid utförandet av uppgiften vilket bidrar till att det framför allt är höger skuldras muskler som aktiveras se tabell 4. Denna rörelse bidrar till aktivering av detoideus främre och mellersta del samt trapezius övre del på höger sida. Det som även sker är att trapezius övre del på vänster sida aktiveras vid denna rörelse. Figur 10 visar den arbetsposition som mätningen utförts i.

71

Figur 7. Kroppskarta med utsatta smärtområden

Figur 8. Position vid lyft från golv.

DISKUSSION METODDISKUSSION

Den semistrukturerade intervjumetoden fungerade bra på studiebesöket och projektgruppen ansåg att den var nödvändig för att försäkra sig om att få tillräckligt med information för att kunna analysera arbetsplatsen. Vi visste inte exakt vilken arbetsuppgift som skulle analyseras innan studiebesöket och då var det bra att använda den semistrukturerade metoden eftersom det gav möjlighet att anpassa frågorna efter situationen. Intervjuförberedelserna var ändå välgjorda eftersom projektgruppen visste vad de

72

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 9. Placering av varor under midjehöjd.

behövde veta för att kunna analysera arbetsplatsen. Det som hade kunnat göras annorlunda var fler frågor som var mer öppna så den anställde skulle lockas till att beskriva arbetssituationen mer med egna ord. Det hade underlättat om intervjun spelades in istället för endast anteckningar för att det hade gjort konversationen mer naturlig och dessutom hade risken för att missa detaljer blivit mindre.

Om det hade funnits möjlighet att intervjua fler personer så hade det också gett fler aspekter på arbetssituationen eftersom personer kan uppfatta en situation på olika sätt.

Observationen på arbetsplatsen fungerade bra men det hade blivit ännu bättre om det funnits möjlighet att filma istället för endast fotografering. Filmning hade gjort det lättare att analysera arbetssituationen i efterhand eftersom det var svårt att uppskatta hur lång tid arbetsmomenten tog. Det hade dessutom minskat risken att rörelser

Figur 10. Placering av varor över axelhöjd.

missades eftersom kameran endast tog ett fåtal bilder per sekund.

EMG är en metod för att mäta muskelaktivitet vilket kan ge en bra bild av vilka muskler som aktiveras i vilka rörelser. Då mätningarna med EMG inte skedde på den anställda på företaget utan genomfördes i efterhand i laborationsmiljö finns flera felkällor att ta i beaktande. Dels så är det inte samma person som utför rörelse vilket kan leda till att rörelsemomenten inte utförs på samma sätt samt att miljön och de varor som hanteras inte är samma i labbet som i butiken. Ytterligare felkällor kan vara brus eller andra störningar på utrustningen som kan ge missvisande eller felaktiga signaler.

För att bedöma risken för den anställda att drabbas av muskuloskeletala problem användes RAMP, vilket är en bedömningsmetod som tar hänsyn till belastning på hela

kroppen. Denna metod var relevant vid bedömning av arbetsmomenten på arbetsplatsen då variationen av arbetsmoment var stor. Dock anser Lind. C. (2015) att personer som utför RAMP-bedömningar ska ha genomgått en grundutbildning i metoden vilket gruppen inte anser sig ha fått till fullo vilket kan leda till felaktig bedömning och tolkning av materialet. Bedömningen genomfördes även i efterhand utifrån observation och intervju eventuellt hade ett mer rättvisande resultat kunnat uppnås om bedömningen genomförts på plats eller genom videoanalys.

De metoder som använts i projektet inhämtar dels kvalitativdata genom intervju och observation där projektgruppen får en förståelse för den anställdas upplevelse och hur den anställda agerar i arbetet. Vidare inhämtas kvantitativ data med hjälp av EMG och RAMP där metoderna ger specifika värden av muskelaktivitet och risk att drabbas av belastningsproblem. Med hjälp av att använda olika typer av metoder kan projektgruppen se om upplevelse stämmer överens med uppmätta värdena.

RESULTATDISKUSSION

skeletala symtom i nacke- och skulderregion samt rygg.

Utifrån Pope et al (2001) innebär arbetssituationen för den anställde att flera av de arbetsmoment som framkom som riskfaktorer i studien för att få smärta i axlarna utförs dagligen på arbetsplatsen vilket kan vara en av orsakerna till smärta och stelhet i axel- och skulderpartiet hos den anställde. De upplevda muskuloskeletala problemområdena som framkommer hos den anställde med ont i rygg och nacke-skuldror överensstämmer med de vanligaste problemområdena i yrkeskategorin enligt Arbetsmiljöverket (2014).

Genom att den upplevda belastningen hos den anställde stämmer överens med de värden från bedömningsinstrumenten som använts kan projektgruppen anse att de resultat som framkommit är tillförlitliga. Utifrån de genomförda bedömningarna kan två problemområden lyftas fram vilka är lyft från golv och arbete med flekterade axlar vid varuplacering.

Dock grundar sig resultatet enbart från bedömningar och intervju med en person, vilket resulterar i att de resultat som framkommer kanske inte speglar hela arbetsplatsen. Detta kan betyda att det finns andra riskområden eller att de upp-komna riskområdena i detta arbete inte är generaliserbart till hela arbetsgruppen. Ytterligare bedömningar och intervjuer hade behövt genomföras för att få ett mer tillförlitligt resultat för hela arbetsplatsen.

Utifrån den observation som genomfördes med den anställde kunde flera fysiskt belastande arbetspositioner och arbetsmoment identifieras. Där mycket arbete skedde med flekterade axlar i olika kroppspositioner, utöver detta innehöll arbetet tunga lyft från varierande höjd.Vid intervju av den anställde framkom att den anställde framför allt upplever stelhet och trötthet i ryggen efter en arbetsdag och att lyft från golv var den arbetsuppgift som upplevdes som mest belastande av de arbetsmoment som utförs under en arbetsdag.

Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsorsakade besvär 2014.( Ar Att lyft från golv upplevs som belastande stämmer betsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 ) Stockholm: Aröverens med de mätningar som genomförts med RAMP betsmiljöverket. Från: https://www.av.se/globalassets/ och EMG vilket visar på att tunga lyft från golv är ett risfiler/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-beskområde. Den anställde uppger även problem med smärvar-rapport-2014.pdf?hl=arbetsorsakade%20besta/stelhet i nacke och skuldror vilket korrelerar med de vär%202014 resultat från RAMP-bedömningen som värderar flera av Battini D., Persona A,. Sgarbossa F. (2014) Innovative rede arbetsställningar som arbetet innebär (Lind C. (2015)), al-time system to integrate ergonomic evaluations som positioner med hög risk att drabbas av muskulo-

REFERENSER

into warehous design and management. Computers & Industrial Engineering 77, 1-10. http://dx.doi. org/10.1016/j.cie.2014.08.018 Lind. C. (2015). Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II:Risk Assessment and Management tool for manual hadling Proactively. KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Enheten för Ergonomi. Från: www.kth.se/sth/ forskning /halso-och systemvetenskap/ergonomi/ framtagna-verktyg/ramp Osvalder. A-L., Rose. L., Karlsson. S. (2010) Metoder.

I Bohgart et.al (red) Arbete och teknik på människans villkor, s. 481-577. Stockholm Prevent Pope D P., Silman A J., Cherry N M., Pritchard C., Macfarlane G J. (2001) Association of occupational physical demands and psychosocial working environment with disabling shoulder pain. Annals of the Rheumatic Diseases 60(9), 852-858 from: http://ard.bmj.com/ content/60/9/852.full.pdf+html St-Vincent M., Denis D., Imbeau D.,& Laberge M. (2005) Work factors affecing manual materials handeling in a warehouse superstore. Journal of industrial Ergonomics 35, 33-46. Doi:10.1016/j.ergon.2004.07.005 Surface ElectroMyoGraphy for the Non-Invasive Assessment of Muscles (2016) From: http://www.seniam.org (201606-03) Weisner K. Deuse J. (2014) Assessment methodology to design an ergonomic and sustainable order picking system using motion capturing systems. Procedia CRIP 17, 422-427. doi: 10.1016/j.procir.2014.01.046 Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2013).

Snowflake: en bred bok om design- och utvecklingsprocesser.

Luleå: Luleå tekniska universitet.

73

Koncept 6 “MovingShelf” Joel Lantz

INTRODUKTION Att arbeta på ett grossistföretag innebär för den anställde ett kontinuerligt uppackande av varor då detta är den mest frekventa arbetsuppgiften. Detta innebär att arbetet ofta innehåller tunga lyft, repetitiva lyft och ofördelaktiga arbets- ställningar. Detta projekts fokus har varit att bedöma arbetsmiljön och den fysiska belastning som den anställde utsätts för vid manuell varuhantering på ett grossistbolag i Luleå. Utifrån de data som insamlats har en konceptuell lösning för ett nytt hyllsystem skapats för att förbättra arbetsmiljön och minska den fysiska belastningen hos den anställde.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med arbetet är att förbättra den ergonomiska situationen hos de anställda på Axfood Snabbgross.

Målet med arbetet är att ta fram en konceptuell lösning som ska leda till en förbättrad ergonomi och där igenom minska risken för uppkomst av belastningsbesvär hos de anställda. Målgruppen är de anställda på det undersöka grossistföretaget som sköter uppackning av varor i butiken.

KONTEXT

Utifrån genomförd kontextundersökning tidigare i projektet kunde det fastslås att den anställdes arbetssituation inte går att styra över utan är beroende av vilka varor som

74

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

är packade på aktuell pall. Detta innebär att vissa pallar kan vara mer belastande än andra beroende på varornas vikt och storlek samt varans placering i butiken. Som belyst i kontextfasen i projektet, se “VARUHANTERING” on page 66, innebär arbetet på Axfood manuell hantering av varor, ofta i ogynnsamma arbetsställningar, som arbete med händ-erna över axel- eller under knähöjd, eller med böjd och/eller vriden rygg som enligt Arbetsmiljöverket (2011) kan leda till belastningsproblematik. Detta kan styrkas utifrån den intervju som genomfördes under kontextfasen med en anställd på företaget.

”

Jag upplever värk och stelhet i rygg och axlar […] efter en dag på jobbet vill man bara lägga sig på soffan” INTERVJU (2016-04-14)

PROBLEMOMRÅDE

Den anställde arbetar stora delar av arbetsdagen med att hantera varor med flekterade axlar se bild 1, det vill säga där armarna hålls ut framför kroppen i detta fall i eller över axelhöjd. Detta sker till stor del i stående men även sittande på knä eller huk vid påfyllning av de låga hyllorna.

Dessa arbetsmoment kan leda till belastningsprobl-ematik enligt Arbetsmiljöverket (2011) och att finna en lösning till detta problem kommer vara fokus i detta arbete.

TEORI Arbetsmiljöverket (2011) rekommenderar att det ska finnas möjlighet till individ- anpassning av arbetsplatsen och hjälpmedel så som höj- och sänkbara arbetsbord och stolar. Detta för att kunna anpassa höjden efter arbetsuppgift och individ. Arbetsmiljöverket (2011) beskriver vidare hur arbetsgivaren bör prioritera åtgärder för att minska risker med belastningsbesvär: 1. Undersöka om den manuella hanteringen kan undvikas helt 2. Om det inte går att helt undvika sådan hantering: vidta de åtgärder som behövs för utformning av bördor och laster, arbetsutrustning och hjälpmedel, arbetsorganisation samt arbetsmiljön i övrigt och 3. Utbilda och informera arbetstagarna, så att det kan bidra till att riskerna minimeras totalt sett.

Malmquist, (2001) beskriver att arbetsmiljö som leder till ohälsa för den anställde kan leda till kostnader för företaget. Detta genom sjukskrivningar och sjuknärvaro, vilket leder till kostnader för den faktiska sjukersättningen men även genom produktionsbortfall genom att personal inte kan utföra sina arbetsuppgifter till fullo på grund av arbetsrelaterad ohälsa.

Bild 1 Visar arbetsställning med flekterade axlar

75

Detta projekt är utfört enligt snowflake-metoden (Wikberg-Nilsson, et. al. 2013) vilket innebär att arbetet delats upp i fem faser: 1.Projektplanering, 2.Kontextundersökning, 3.Idéfas, 4.Konceptfas 5.Produktfas. Denna process är iterativ vilket innebär att det finns möjlighet att gå tillbaka till tidigare faser får att inhämta ny kunskap eller nya idéer under arbetets gång. Detta arbete behandlar de fyra första faserna vilket innebär att arbetet ska resultera i en konceptuell lösning på problemet.

I denna del av arbetet har projektet kommit fram till den tredje och fjärde fasen som beskrivits ovan. Vilket innebär att idéer, lösningar och tankar kring hur problemområdena från kontextfasen ska kunna förbättras, arbetet kommer ske hjälp av olika kreativa metoder som beskrivs nedan. Utifrån dessa idéer ska sedan ett slutgiltigt koncept tas fram som förbättrar den anställdes arbetsmiljö och minskar den fysiskbelastning.

IDÉGENERERING Brainstorming

Brainstorming beskrivs av Wikberg-Nilsson et. al. (2013) som en metod för att ta fram och skapa nya idéer genom att tillsammans tänka fritt. Genom att bygga vidare på gruppens idéer och tankar kan nya lösningar komma fram. Den första brainstormingsession utfördes med projektgruppen som genomfört kontextunder-sökningen tillsammans, för deltagare var god se författare till kontextkapitlet. Sessionen utfördes i början av konceptfasen detta för att få en grund av idéer och tänkbara lösningar inför vidare utvecklingsarbete. Brainstorming användes även vid ett senare tillfälle tillsammans med två studenter som läser Tekniskdesign vid Luleå Tekniska Universitet. Dessa personer var inte insatta i arbetet utan syftet var att få en ny syn på problemet, vid detta tillfälle handlade sessionen om tänkbar inredning som kan minska belastningen hos

76

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

den anställde.

Brainwriting

Detta är enligt Wikberg-Nilsson et. al. (2013) en form av brainstorming som sker individuellt för att komma fram till nya idéer och lösningar. Denna metod användes för att bygga vidare på de idéer som framkom under brainstorming och för att hitta lösningar på problemområdena som framkom vid mindmapping. Metoden utfördes genom att skriva ner olika lösningar i text men även genom att utforska lösningar och idéer med hjälp av skisser.

Mindmapping

Bild 2 Analys av mindmapping resultat

METOD

Mindmapping är enligt Eppler, (2006) en metod som går ut på att organisera och tänka kring ett specifikt område/ ämne. Mindmappingarbetet utgick ifrån den anställdes problemområden, smärta i axlar/skuldror och smärta i ryggen, se kontextkapitel. Metoden användes för att hitta vilka bakomliggande orsaker som kan bidra till dessa problem.

KONCEPTUTVECKLING

Mock-up

Mock-up beskrivs av Wikberg-Nilsson et. al. (2013) som en metod för att testa och få en djupare förståelse kring ett koncept genom att bygga fullskaliga modeller som tester och utvärdering utförs på. I detta arbete användes metoden för att utvärdera arbetsposition och ledvinklar hos individen i de olika koncepten. En mock-up av en hyllsektion skapades för varje koncept och placerades i de mest optimala positioner som de olika koncepten tillät för de olika arbets-momenten som ingår vid påfyllnad av varor.

Konceptvalsmatris

En konceptvalsmatris skapades med kriterier utifrån viktiga egenskaper som framkommit under kontextundersökning och litteraturstudie enligt Wikberg-Nilsson et. al. (2013). Varje koncept utvärderades efter varje kategori och fick poäng från 0-5 där noll poäng betyder uppfyller inte alls och 5 poäng uppfyller helt. Varje koncept utvärderades utifrån de givna kriterierna utifrån hur författaren ansåg att produkten levde upp till de olika kriterierna. Som hjälp användes skisser och mock-up för att få en bättre förståelse för produkten och dess egenskaper.

METODDISKUSSION

Metoderna som använts under den kreativa fasen har delvis genomförts i grupp men en stor del av arbetet har genomförts självständigt, detta på grund av att det varit svårt att hitta deltagare till workshops eller brainstormingsessioner. Detta i motsats mot vad som rekommenderas av Wikberg-Nilsson et. al. (2013) där idégenerering och kreativt arbete helst bör utföras i grupp, detta för att skapa en kreativ miljö där olika individer kan bygga vidare på varandras idéer och tankar.

På grund av detta är det svårt att veta om andra lösningar hade kunnat skapas vid ett idégenereringsarbete enligt rekommendationer i litteraturen. Resultatet av idégenereringsarbetet gav ändå en relativt stor mängd idéer att kunna använda vid konceptutvecklingen.

Ytterligare en möjlighet till att förbättra idéprocessen

hade varit att engagera användarna mer i processen, vilket bidrar till att skapa en produkt som har användaren i centrum.

”

Vad som är allra viktigast när man pratar om att sätta användaren i centrum är att inse att de lösningar man tar fram inte är för ens egen skull utan för någon annans”

förtjänar. Därför hade det varit intressant med ytterligare utvärdering koncepten för att se hur andra personer hade bedömt de olika koncepten. Om fler personer fått delta i utvärderingen av koncepten hade kanske resultatet sett annorlunda ut.

WIKBERG-NILSSON ET. AL.(2013)

Detta har dock varit svårt i detta projekt då tiden har varit knapp och det inte funnits möjlighet att boka möten med användarna.

Vid utvärderingen av koncepten har de olika kriterierna sin grund i litteraturen och resultat från intervju och observation som genomfördes i kontextfasen, vilket ger en högre tillförlitlighet av resultatet. Dock hade en ny ytEMG-mätning varit intressant att ha med vid utvärdering av koncepten med hjälp av mock-up. Då hade belastningen på musklerna och muskelaktiviteten bättre kunnat jämföras mellan de olika koncepten, vilket hade varit ett bra komplement till de utvärder-ingar som genomförts via analys av kroppspositioner och känslan av att utföra arbetet med hjälp av de olika koncepten. I en fortsatt utvecklingsprocess rekommenderas därför vidare utvärdering av koncepten med ytEMG, för att få en större förståelse kring hur koncepten påverkar muskelaktiviteten.

Användarna hade även kunnat involveras vid utvecklingen av konceptvalsmatrisen genom att deras åsikter hade kunnat vägas in och viktat de olika kriterierna utifrån vad de ansåg viktigast för den konceptuella lösningen.

Resultatet av koncept-utvärderingen bygger nu på författarens bedömning kring hur koncepten lever upp till de olika kriterierna i konceptvalsmatrisen utifrån författarens kunskaper i belast-nings ergonomi.

Vid utvärdering av egna koncept kan det finnas en risk att vissa koncept favoriseras och ges mer poäng än vad de

77

Bild 3. Hyllsystem på skenor

Bild 8. Skiss på det snurrande hyllsystemet

78

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Bild 4. Minipalllastare

Bild 9. Utvärdering med mock-up, koncept 1

Bild 5 Skylifttruck.

Bild 10. Utvärdering med mock-up, koncept 2

Bild 6. Parishjulhylla

Bild 11-12. Utvärdering med mock-up, koncept 3

Bild 7 .Roterande hylla

RESULTAT Detta avsnitt beskriver resultatet från idé- och konceptfasen, där första stycket behandlar idégenerering, det andra stycket konceptutveckling och utvärdering av koncept, det tredje stycket beskriver det slutgiltiga konceptet och avslutas med en resultatdiskussion.

RESULTAT AV IDÉGENERERING

Utifrån de olika orsakerna som framkom under mindmappingarbetet kunde fyra problemkategorier tas fram under dessa kategorier kunde flera orsaker till belast- ningsproblematik identifieras vilka redovisas i tabell1.

I början av arbetet var alla idéer och lösningar välkomna även de lite mer ”galna”. Utifrån de fyra olika kategorierna kom en mängd idéer fram, några tidiga skisser på idéer redovisas nedan, Bild 3 ett hyllsystem som går att flytta längs med skenor i golvet Bild 4 en minipallastare som får plats i gångarna mellan hyllorna, Bild 5 en skylifttruck, Bild 6 ett hyllsystem som ett parishjul och Bild 7 ett hylla som kan rotera kring en axel.

RESULTAT KONCEPTUTVECKLING

Tabell 1. Kategorisering av problemområden.

KATEGORI

VAROR

ORSAKER TILL BELASTNINGSPROBLEMATIK Tunga varor Otympliga förpackningar Ej planerade varupallar

HJÄLPMEDEL

Används inte Krångliga att använda

ARBETSMOMENT/-TEKNIK

Repetetivt arbete Dålig lyftteknik Okunskap om kroppsliga varningssignaler Frontning av varor Onödia förflyttningar

BUTIKSUTFORMNING

Låga hyllor Höga hyllor Platsbesparing Fokus på försäljning

Koncept 1 – Den snurrande hyllan

Detta koncept bygger på parishjulet från idéfasen men är nu inte längre rund utan har fått en mer rektangulär form se bild 8. Detta system möjliggör för lägesändring i höjdled av hyllplanen, vilket skulle innebära att den anställde inte behöver sträcka eller böja sig vid påfyllning av hyllplanen.

Vid utvärdering med mock-up se bild 9 framkom att arbetet med händerna i eller över axelhöjd minskade avsevärt då hyllan kunde placeras i lämplig arbetshöjd. Behovet av att plocka ut varor för att fylla på hyllan bakifrån och fram på grund av behov av att frontning av varor kvarstod i detta koncept, vilket bidrog till ökade lyft- och förflytt-ningsmoment.

För att minska ner problemområdet från att det under idéegenereringsfasen varit mycket brett, för att få en stor mängd idéer valdes nu att lägga fokus på att arbeta fram koncept inom kategorin Butiksutformning, se tabell 1. Detta för att de andra problemområdena i tabell 1 ansågs till stor del påverkas av butiksutformningen, till exempel är personalen i behov av hjälpmedel på grund av höga hyllor, varornas placering på hyllorna bidrar till repetitivt arbete Koncept 2 – Höj- och sänkbara hyllan och onödiga förflyttningar etc. Tre koncept togs fram ge- Den höj- och sänkbara hyllan har hämtat inspiration från nom att kombinera eller vidareutveckla olika idéer och palllyften som komb- inerats ihop med en hylla. Här är det hyllorna som flyttar sig i höjdled se bild 10 vilket som lösningar från idégenererinsfasen. i koncept 1 innebär att den anställde inte behöver sträcka eller böja sig vid påfyllning av hyllplanen Vid utvärdering med mock-up framkom att arbetet med händerna i eller över axelhöjd minskade avse- värt

då hyllan kunde placeras i lämplig arbets-höjd. I detta fall kunde påfyllning av varor ske utan att varor framför behövde plockas bort då det inte fan-ns något hyllplan över, dock behöver arbetet ske en bit ut från koppen se bild 11 men två händer kan användas för att utföra uppgiften.

Koncept 3 – Den svängbara hyllan

Denna modell av svängbar hylla är tänkt att underlätta för påfyl- lnad av varor genom att de nya varorna kan fyllas på från bak- sidan av hyllan se bild 12. Detta bidrar till att den anställde inte är i behov av att fronta varor utan det sker automatiskt vilket innebär att inga varor behöver plockas ur hyllan när nya ska placeras bakom.

Vid utvärdering av konceptet med mock-up kvarstår fortsatt behovet av att arbeta med händerna över eller i axelhöjd, dock har tiden minskat som detta arbets- moment behöver utföras då hyllorna går att fylla på bakifrån och ingen omflyttning av varor behöver genomföras. Arbetet kan även ske nära kroppen då möjligheten att komma nära hyllan är god se bild 13.

Konceptutvärdering

Det vinnande konceptet blev Koncept 2 Den höj- och sänkbara hyllan, resultatet från utvärderingen redovisas i tabellform nedan, se tabell 2. Dess främsta egen- skap var möjligheten till höjdjustering vilket bidrog till att arbetsmoment kunde utföras i ergonomiska arbetspositioner, minska tiden för arbete med händerna ovanför axelhöjd och minska behovet av lytt och förflyttning av varor.

79

Bild 13. Skiss på höj-och sänkbara hyllan Tabell 2. Konceptvalsmatris 1

2

3

KÄLLA

MINIMERA BEHOV AV LYFT OCH FÖRFLYTTNING AV VAROR

3

4

2

Arbetsmiljöverket (2012)

LÄTT ATT ANVÄNDA

4

4

4

Intervju

MINSKA TIDEN MED HÄNDERNA OVANFÖR AXELHÖJD

5

5

3

Pope et al.

(2001)

MÖJLIGGÖRA LYFT I ERGONOMISKA POSITIONER

3

5

2

Battini et al.

(2014)

MINSKA BEHOVET AV ATT SITTA PÅ KNÄ/HUK

5

5

1

Arbetsmiljöverket (2011)

UNDERLÄTTA PLACERING AV VAROR

2

3

5

Observation Weisner et al.

(2014)

ANPASSA FÖR BÅDE KUND OCH ANSTÄLLD

4

4

4

St Vincent (2004)

MINIMERA BEHOV AV UTRYMME

3

4

4

Observation

RESULTAT

29

34

25

KRITERIE

80

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Bild 14. Skiss på den svängbara hyllan

SLUTGILTIGT KONCEPT - MOVINGSHELF

Det slutgiltiga konceptet är en vidareutveckling av den höj- och sänkbara hyllan som var det vinnande konceptet. Hyllkonceptet bygger på ett modulsystem med två sidokonsoler och en mittkonsol med elektronik och mekanik. I varje modul finns det plats för 10 hyllplan, fem på varje sida som är monterade längs med skenor på sido- och mittkonsolen se bild 14. Hyllplanen kan förflytta sig horisontellt i hyllan tills det är positionerat framför de övriga hyllplanen, där efter är det möjligt att förflytta hyllplanet i vertikalriktning för att uppnå en god arbetshöjd.

Tanken med detta koncept är att skapa förutsättningar för god ergonomi på arbetsplatsen som Battini et. al (2014) anser vara viktigt, detta genom att skapa förutsättningar för en god arbetsställning och möjlighet till ergonomiska lyft enligt arbetsmiljöverkets föreskrift om Belastningsergonomi (Arbetsmiljöverket, 2011). Detta uppnås genom

att varje hyllplan är mobilt och kan förflyttas i höjdled, genom detta kan varje plan placeras i lämplig arbetshöjd utifrån den anställdes förut-sättningar. Att arbeta i armbågshöjd eller något under armbågen vilket rekommenderas av Arbetsmiljöverket (2011) går alltså att uppnå för varje enskild individ, se bild 15.

Bild 15. Teknisk beskrivning av MovingShelf

Bild 16. Funktionsbeskrivning av MovingShelf

81

DISKUSSION Arbete under midjehöjd, och arbete över axelhöjd var tydliga problemområden som framkom under kontextanalysen, Pope, et. al.(2001) uppger i sin artikel att arbete med händerna över axelhöjd är en riskfaktor för att drabbas av skador, här spelade även tidsaspekten in ju längre tid arbetet pågick över axelhöjd desto större blev risken att drabbas av skador.

Det slutgiltiga konceptet bidrar till att ta bort riskfaktorn arbete med händerna ovanför axelhöjd genom att hyllplanen går att sänka. På samma sätt som höga hyllplan går att sänka finns även möjligheten att höja låga hyllor vilket innebär att de arbetsmoment som tidigare utfördes sittande på knä eller huk nu kan utföras i stående. Dessa två arbetspositioner var riskområden för belastningsbesvär som beskrivs i Arbetsmiljöverkets skrift Belast-ningsergonomi (2011). Detta hyllsystem skulle alltså ge användarna en möjlighet till att få en förbättrad arbetsmiljö och ge goda ergonomiska förutsättningar för de dagliga arbetsuppgifterna Som tidigare beskrivet i kontextanalysen är manuell varuhantering enligt Weisner, et al. (2014) en arbetsuppgift som innebär ofördelaktiga arbetspositioner och belastande arbetsmoment vilka innebär en ökad risk att drabbas av muskulo- skeletala problem. Genom konceptet MovingShelf kan några av de belastande moment som bedöms i metoden RAMP (Lind, 2015) undvikas genom att det arbete som tidigare behövde utföras med händerna ovanför axelhöjd kan utföras med händerna i en mer fördelaktig position enligt Arbetsmiljöverket (2011). Genom detta skulle det vara möjligt att minska risken för de individer som arbetar med varuhantering att drabbas av muskuloskeletala problem.

Siffran för de individer som uppger problem på grund av sitt arbete som godshanterare och/eller expressbud är idag 18,3% och 7,7% har någon gång sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterade besvär enligt Arbetsmiljöver-

82

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

ket (2014). Om en anställde på företaget blir sjukskriven innebär det en kostnad för företaget genom utbetalning av sjukersättning enligt försäkringskassan.se (2016-0514) men det bidrar även till ett ”produktions” bortfall vilket leder till att arbete inte blir utfört. Genom att kunna minska sjukskrivningarna finns möjligheten att minska kostnaderna för sjukersättning samt att öka inkomsten genom minskat produktionsbortfall. Om man även kan minska andelen personer som upplever problem på grund av sitt arbete kan eventuellt deras möjlighet att utföra ett bättre arbete ökas genom att minska sjuknärvaron på arbetsplatsen.

Sjuknärvaro bidrar enligt Malmqvist, (2001) till ett produktionsbortfall utifrån att individen inte kan prestera fullt på grund av sjukdom eller skada men ändå är på arbetet. Kostnader för sjukersättning och produktionsbortfall behöver tas i beakt-ande och ställas emot den kostnad de skulle innebära för företaget att börja byta ut sina nuvarande hyllsystem till MovingShelf. De kapital som företaget hade be-hövt investera hade kanske kunnat betala tillbaka sig genom personal som mår bättre och kan utföra ett bättre arbete och på så sätt öka företagets produktivitet.

Att införskaffa produkter och hjälpmedel som eliminerar eller minimerar den manuella hanteringen ligger även i linje med de rekommendationer som Arbets- miljöverket (2011) ger i sin publikation Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. I denna skrift uppmanas företaget att vidta åtgärder så att den manuella hanteringen kan undvikas helt, eller finna andra lösningar för att minska den manuella hanteringen av varor.

Genom konceptet MovingShelf hade antalet lyft- och förflyttningsmoment minskat enligt råden från Arbetsmiljöverket (2011) Konceptet MovingShelf hade genom sin funktion kunnat bidra till en förbättrad ergonomi och arbetsmiljö för användaren genom att risker att drabbas av muskuloskeletala problem hade kunnat minskas genom att de belastande moment som St-Vincent, et. al (2004) beskriver hade minskat. Genom att företaget får en personal som

mår bättre kan sjukfrånvaron minskas vilket kan leda till en ökad ekonomisk lönsamhet för företaget som kan samexistera med en satsning på en välmående personalgrupp. På detta sätt kan en hållbar arbetsplats uppnås där individens välmående och företagets lönsamhet kan gå hand i hand.

Vidare kvarstår fortsatt utvecklingsarbete med att få konceptet att kunna fungera i dess aktuella miljö. En mekanism som kan styra hyllplanen behöver utvecklas som är stark nog att förflytta fyllda hyllplan utan att hyllan blir för stor och klumpig och ta upp för mycket butiksyta. Det samma gäller med styrningen av hyllplanen i framtiden hade det funnits en möjlighet att hyllplanen även hade kunnat användas av kunder som inte når en vara högt upp eller har svårt att böja sig för att hämta varor lågt ner. Detta hade bidragit till att butiken blivit anpassat för alla kunder, vilket hade gett en ökad tillgänglighet för till exempel individer med funktions- nedsättning.

REFERENSER Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsorsakade besvär 2014.( Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 ) Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från: https://www.av.se/globalassets/ filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-rapport-2014.pdf?hl=arbetsorsakade%20besvär%202014

tentassets/24f71496cee44980ad0e7d2a1096e4cb/ langsiktig-verksamhetsutveckling-ur-ett-arbetsmiljoperspektiv---en-handlingsplan-for-att-fornya-arbetsmiljoarbetet-bilaga-3-kostnader-for-produktionsbortfall-i-samband-med-arbetsbetingad-ohalsa-och-stress Pope D P., Silman A J., Cherry N M., Pritchard C., Macfarlane G J. (2001) Association of occupational physical demands and psychosocial working environment with disabling shoulder pain. Annals of the Rheumatic Diseases 60(9), 852-858 from: http://ard.bmj.com/ content/60/9/852.full.pdf+html

Arbetsmiljöverket (2011). Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. (ISSN 1650-3163) Stockholm: Arbetsmiljöverket.Från:https://www.av.se/globalas- St-Vincent M., Denis D., Imbeau D.,& Laberge M. (2005) sets/filer/publikationer/foreskrifter/belastningserWork factors affecing manual materials handeling in gonomi-foreskrifter-afs2012-2.pdf a warehouse superstore. Journal of industrial Ergonomics 35, 33-46. Doi:10.1016/j.ergon.2004.07.005 Battini D., Persona A,. Sgarbossa F. (2014) Innovative real-time system to integrate ergonomic evaluations into Weisner K. Deuse J. (2014) Assessment methodology to warehous design and management. Computers & Indusdesign an ergonomic and sustainable order picking trial Engineering 77, 1-10. http://dx.doi.org/10.1016/j. system using motion capturing systems. Procedia CRIP cie.2014.08.018 17, 422-427. doi: 10.1016/j.procir.2014.01.046 Eppler, M. (2006). A comparison between concept maps, Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2013). mind maps, conceptual diagrams, and visual metaphors Snowflake: en bred bok om design- och utvecklingsprocesser. as complementary tools for knowledge construction Luleå: Luleå tekniska universitet. and sharing. Information Visualization, 5(3), 202-210. doi:10.1057/palgrave.ivs.9500131 Lind. C. (2015). Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II:Risk Assessment and Management tool for manual hadling Proactively. KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Enheten för Ergonomi. Från: www.kth.se/sth/ forskning /halso-och systemvetenskap/ergonomi/ framtagna-verktyg/ramp Malmquist. C. (2001) Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress. Regeringen. Från: http://www.regeringen.se/ con-

83

Koncept 7 “Inor”

Christina Trång

INTRODUKTION Fokus i projektet som beskrivs i denna rapport var att ta fram ett koncept för att underlätta arbetet för personalen på Axfood Snabbgrossist. Eftersom studiebesöket fokuserade på en anställd med uppackning som främsta uppgift så har projektet fokuserats på att underlätta dessa arbetsuppgifter.

SYFTE OCH MÅL

Syftet med konceptframtagningen var att ta fram en lösning som skulle minska de skaderisker som fanns på arbetsplatsen genom att minska de anställdas mentala och fysiska belastning. Målet med projektet var att utveckla ett koncept som minskade de ergonomiska riskfaktorerna enligt utvärderingsmetoden RAMP som användes vid analysen av den befintliga arbetsplatsen. Om konceptet dessutom var ekonomiskt försvarbar genom låga implementerings- och driftskostnader var det en fördel, men eftersom det skulle kräva ytterligare utveckling av projektet var det inte i fokus.

Vid studiebesöket på Axfood Snabbgrossist studerades en anställd vars främsta uppgift var att packa upp varor och därför blev målgruppen de anställda med dessa arbetsuppgifter. En annan vanlig arbetsuppgift var orderplock.

Uppgiften var dock inte analyserad och därför uteslöts de anställda med denna arbetsuppgift från målgruppen.

KONTEXT

I kontextundersökningen analyserades Axfood Snabbgrossist ur ett belastningsergonomiskt perspektiv. De problem som identifierades sammanfattades till en problemidentifiering som låg till grund för konceptfasen i projektet.

84

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

PROBLEMOMRÅDE

Problemen som identifierades i kontextfasen, se “Kontext varuhantering på sid. 66, var att arbetsdagen bestod av många lyft och att den anställde upplevde sig sakna kunskap om ergonomi.

I RAMP-bedömningen belystes arbetsställningarna som det främsta problemet på arbetsplatsen och genom observationer kunde projektgruppen se att den anställde stod länge i obekväma arbetsställningar eftersom varorna skulle packas in längst bak i hyllan.

Den anställde hade själv identifierat lyft från golv som det värsta arbetsmomentet för ryggen, men eftersom denna rörelse gjordes relativt sällan fokuserade konceptgenereringen istället på de arbetsställningar som var ständigt återkommande under dagen; låga lyft på huk och lyft över axelhöjd. I båda fallen förekom lyften långt från kroppen och därför har detta också legat i fokus.

Ett annat problem som identifierades i konceptfasen var att de anställda inte kunde påverka leveranserna vilket gjorde att det kunde komma många leveranser på samma dag. När den anställde skulle packa upp en pall ställde hon den strategiskt mitt i butiken och bar varorna till hyllorna vilket gjorde att hon fick gå mycket fram och tillbaka. Anledningen till att hon placerade pallen mitt i butiken var att den var packad med varor som skulle till flera områden i butiken.

TEORI Gilad och Elnekave (2006) beskriver hur kostnadseffektivitet kan användas som faktor när ergonomiska lösningar utvärderas. Författarna skrev att ett viktigt mått för kostnadseffektiviteten var jämviktskvantitet som beräknades genom att dela investeringskostnaden på sparat kapital per arbetscykel.

För att beräkna konceptets jämviktskvantitet krävs alltså uppskattade tidsstudier.Vilket koncept som är bäst är dock inte entydigt eftersom det beror på företagets investeringsstrategi för förbättringar. De koncept som kommer snabbt till jämviktskvantiteten favoriseras ofta framför de koncept som tar längre tid.

Det är vanligt att lösningar förkastas om de inte är ekonomiskt lönsamma även om de förbättrar den ergonomiska arbetssituationen.

personer och det är viktigt att skapa en kreativ och positiv miljö för att stimulera idéflödet. Alla idéer noteras för att det ska bli lättare att bygga vidare på varandras idéer och för att spara alla idéer som kommer upp.

I projektet användes brainstorming i två steg: Först brainstormade projektgruppen från kontextfasen tillsammans för att dela med sig av tankar och idéer men också för att inspirera varandra i det fortsatta arbetet. Fördelen med att brainstorma med en person som kände till arbetssituationen var att båda var väl insatta i de problem som fanns.

Den andra delen av brainstormingen gjordes med personer som inte var involverade i kursen och därför introducerades de för problemet innan brain-stormingen.

Fördelen att brainstorma med vagt insatta medlemmar var att de inte var låsta i tanken vid den nuvarande situationen och kunde se problemen från ett annat perspektiv. Efter brainstormarna samlades alla idéer ihop till ett fåtal koncept som värderades mot varandra i en matrisutvärdering.

KONCEPTUTVÄRDERING

När det finns ett antal koncept att välja mellan är det dags att jämföra koncepten mot varandra (Österlin, 2010). Till skillnad i från brainstormingen är det kritiska tänkandet en viktig del i denna metod för att inte låta personliga Projektet genomfördes i tre steg. Det första steget var att preferenser styra konceptvalet. ta fram idéer för att lösa de identifierade problemen. I det Det är lätt att emotionellt fästas vid den första lösninandra steget samlades idéerna samman till ett fåtal koncept gen och se förbi dess svagheter och på samma sätt kan det som analyserades och jämfördes mot varandra i en värder- också finnas lösningar som underskattas. Det finns flera ingsmatris och ett koncept valdes till vidareutveckling. metoder för att jämföra koncepten rättvist mot varandra Det tredje steget var att jämföra den konceptuella arbets- och en av dem är matrisutvärdering. I matrisen värderas situationen mot dagens arbetsplats för att se om konceptet varje krav efter hur viktigt det är att det uppfylls och koncepten värderas efter hur väl de uppfyller respektive krav. löste de identifierade problemen.

I matrisen framkommer konceptens styrkor och svagheter och det blir lätt att se inom vilka områden konIDÉGENERERING Brainstorming är en metod som används för att skapa en cepten behöver utvecklas vidare. stor idésamling som ska ligga till grund för att lösa ett I projektet definierades kraven efter de problem som givet problem (Osvalder, et al., 2010). Idégenereringen definierades i problemområdet samt efter hur kostsamma görs vanligen genom en workshop med en grupp om 6-8 koncepten uppskattades vara att implementera och driva.

Kraven värderades enligt följande faktorskala:

METOD

5 = Högst viktigt 4 = Mycket viktigt 3 = Viktigt 2 = Måttligt viktigt 1 = Inte viktigt Lyften värderades med olika faktorer för att det skulle bli tydligare skillnad mellan koncepten (Tabell 1 Värderingsmatrisens krav med faktorer).

Tabell 1 Värderingsmatrisens krav med faktorer

KRAV

FAKTOR

Underlätta höga lyft

5

Underlätta långa lyft

4

Underlätta låga lyft

3

Tidseffektiv påfyllnad

2

Implementeringskostnad

1

Driftskostnad

2

Värderingen för de höga och långa lyften gjordes genom en jämförelse av resultaten från ytEMG som gjordes i kontextfasen. Placering av varor över axelhöjd fick högre % MVC-värden än placering av varor under midjehöjd på mellersta deltoideus och övre trapezius och därför värderades höga lyft till en 5:a och långa lyft till en 4:a.

Enligt problemområdet var låga lyft inte lika viktiga som höga och långa lyft och därför värderades de låga lyften till en 3:a. Kravet om tidseffektivitet värderades till en 2:a eftersom det var en subjektiv uppskattning. Implementeringskostnad och driftskostnad var grova uppskattningar och därför fick de faktorerna 1 respektive 2. Hur väl koncepten uppfyllde kraven värderades med följande skala: 5 = Uppfyller helt 4 = Uppfyller till stor del 3 = Uppfyller delvis 2 = Vag uppfyllnad 1 = Uppfyller inte alls

85

Figur 1. Konceptet Trappan

De ekonomibaserade faktorerna värderades med höga betyg om kostnaderna var låga eftersom projektets mål specificerade att låga kostnader var att föredra.

ANALYS

Som beskrivet i kontextfasen är RAMP ett verktyg för att identifiera och analysera risker inom belastningsergonomi (Lind, 2015). Verktyget användes i konceptfasen för att jämföra det slutgiltiga konceptet med den befintliga arbetssituationen för att se om konceptet tog bort de höga riskerna som identifierats.

METODDISKUSSION

Metoderna som användes fungerade väl eftersom de bidrog till att driva projektet framåt och gav ett önskat resultat. Det som hade kunnat göras annorlunda var att inkludera de anställda på Axfood Snabbgrossist i brainstormingen och matrisvärderingen. Eftersom de har genomgående kunskap om arbetssituationens för- och nackdelar hade det kunnat ge fler idéer i brainstormingen och om de viktat kraven kanske de hade prioriterats annorlunda.

Det slutgiltiga konceptet jämfördes mot den befintliga

86

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 2. Konceptet Hyllorna

arbetssituationen genom en RAMP-bedömning men eftersom bedömningen baserar riskerna på tid var det svårt att skatta korrekta risker. För att säkerställa värderingen behöver konceptet provas fysiskt i en miljö som är lik det verkliga arbetet.

KONCEPT Genom idéutveckling togs fem koncept fram: Trappan

Trappan skulle vecklas ut genom att personen tryckte på listen med foten. När personen ställde sig på ett trappsteg låstes trappan så den inte skulle röra sig av misstag. När personen sedan tryckte med foten på listen på trappan så åkte den in under hyllan igen. Fördelen med konceptet var att det skulle vara enkelt att implementera och enkelt att använda och nackdelen var att det inte underlättade de låga lyften.

Figur 3. Konceptet Lyften

Hyllorna

Ett koncept där alla hyllplan skulle vara utdragbara. De översta och nedersta hyllorna skulle dessutom höjas eller sänkas till en ergonomisk arbetshöjd (Figur 2).

Fördelen med konceptet var att det skulle underlätta både höga, låga och långa lyft men nackdelen var att det de högsta hyllplanen endast skulle kunna packas framifrån eftersom mekaniken skulle blockera på sidorna samt att det fanns en risk att det skulle ta tid att dra ut de högsta och lägsta hyllorna vilket skulle sänka tidseffektiviteten.

Lyften

Ett koncept där en truck/pallyft lyfte ner hyllorna till en ergonomisk arbetshöjd. Konceptet var att lyften skulle vara i storlek av en pallyft men eldriven som en truck (Figur 3).

Hyllplanens höjder skulle vara förprogrammerade för att undvika olyckor om lyften var för hög eller låg. Fördelen med konceptet var att det skulle underlätta höga, låga och långa lyft. Nackdelen var att det skulle kunna vara otympligt och inte tidseffektivt att använda en lyft för att ta ner varje hyllplan.

Organisationen

Automati-seringen

Lyften

Tabell 2 Koncepten analyserade i värderingsmatrisen

Hyllorna

Organisationen

använda och billig att implementera. Nackdelen var att den inte underlättade de låga lyften. Hyllorna uppskattades vara något dyrare att implementera än Trappan eftersom hyllsystemen skulle behöva bytas ut men fick ändå en högre totalpoäng än Trappan eftersom Hyllorna underlättade alla lyft. Lyften underlättade också alla lyft och svagheten var att den inte antogs vara tidseffektiv. Automatiseringen fick högst poäng eftersom den underlättade alla lyft men den skulle vara dyrast att implementera och driva.

Trappan

Ett koncept där all varupåfyllning sköttes av ett helautomatiserat system. Konceptet var att varorna skulle packas upp på lagret och ställas på brickor som i sin tur stod på ett transportband som matade ut brickorna i butiken. På en bricka skulle det stå en varutyp och brickan skulle köras iväg till varans hyllplats och lastas in automatiskt, förslagsvis bakifrån. Personen som packade upp varor skulle använda en pneumatisk lyft för att lyfta varorna från pallen till brickorna. Fördelen med konceptet var att det skulle underlätta alla lyft och nackdelen var att det var en dyr lösning.

Faktor

Automatiseringen

Ett koncept som skulle effektivisera varuuppackningen KRITERIER och utbilda personalen om ergonomi. Konceptets förslag Underlättar 5 4 4 5 5 1 var att varor på samma hylla skulle levereras på samma pall höga lyft för att det inte skulle bli så mycket spring för de anställda. Underlättar 4 2 4 4 5 1 I konceptet skulle det även ingå ergonomiutbildningar för långa lyft personalen om hur man använder kroppen på ett ergon- Underlättar 3 1 4 5 5 3 omiskt sätt och vilka knep som finns att ta till för att inte låga lyft utsätta kroppen för onödiga risker. Det skulle också finnas Tidseffektiv 2 5 2 1 3 5 påfyllnad utbildningar om stresshantering och att se risksymptom om en person riskerar att överbelastas fysiskt eller psykiskt. Implementerings1 5 3 2 1 5 kostnad Fördelen med att ge personalen utbildningar var att det 2 5 5 3 1 4 skulle minska risken för skador och fördelen med att göra Driftskostnad 56 65 66 69 41 om ordersystemet var att de anställda skulle spara tid när Totalt det gick fortare att packa upp. Nackdelen var att det skulle krävas större säkerhetslager och därmed mer förvaringsu- När konceptens styrkor och svagheter var värderade trymme och många av de skadliga lyften skulle finnas kvar. togs ett nytt koncept fram baserat på Trappan, Hyllorna och Organisationen eftersom de underlättade lyften på olika sätt samt att alla uppskattades vara relativt billiga att impleKONCEPTVAL Koncepten jämfördes mot varandra i en värderingsmatris mentera och driva. I det nya konceptet skulle de höga för att belysa konceptens styrkor och svagheter. Resultatet lyften till stor del underlättas genom att personen skulle från värderingen sammanfattas i Tabell 2 Koncepten anal- ställa sig på en trappavsats. Avsatsen gjorde även att personen inte skulle behöva arbeta lika långt ovan axeln när yserade i värderingsmatrisen.

Totalpoängen visade att det var relativt jämnt mellan hyllan drogs ut. I och med att de höga hyllorna endast alla koncept förutom Organisationen som fick betydligt drogs rakt ut skulle det ge möjligheten att packa in från lägre poäng eftersom många lyft fortfarande var kvar. sidan och därmed undvika långa lyft även på hög höjd. De Trappans främsta fördelar var att den var tidseffektiv att låga hyllorna skulle fortfarande vara höjbara. Konceptet

uppskattades vara tidseffektivt eftersom varor på samma hylla skulle vara packade på samma pall vilket skulle göra att personalen skulle lägga mindre tid på att gå fram och tillbaka. Dessutom skulle bli möjligt att fylla på hyllorna från sidan och därmed skulle det bli lättare att ställa de nya varorna bakom de befintliga varorna. Implementeringskostnaden skulle bestå av inköp av trappor, byte av hyllsystem och omorganisering av ordersystemet. Driftskostnaden skulle troligen bestå av ökade lager- och orderkostnader. Eftersom det nya konceptet innefattade både inredning och organisation fick det namnet Inor. För att se hur väl Inor uppfyllde kraven gjordes en ny värderingsmatris (Tabell 3 Värderingsmatris för Inor).

Tabell 3 Värderingsmatris för Inor

Krav

Faktor

Inor

Underlättar höga lyft

5

4

Underlättar långa lyft

4

5

Underlättar låga lyft

3

4

Tidseffektiv påfyllnad

2

4

Implementeringskostnad

1

4

Driftskostnad

2

5

Totalt

74

Inor hade högre totalpoäng än alla tidigare koncept och uppfyllde alla krav helt eller delvis och blev därför det slutgiltiga konceptet för projektet.

87

Figur 4. Skiss på INOR implementerat.

RESULTAT

Figur 5. Arbetsposition på golvet.

Trappan

En lämplig trapphöjd uppskattades till två trappsteg. Vid ett återbesök på Axfood jämfördes kroppspositionerna för att dra ut hyllplan och fylla på varor stående på golv och Inor vidareutvecklades för att det skulle gå att jämföra det på en av butikens pallar (Figur 5-6). mot den befintliga arbetssituationen. Skisser sammanfoga- Pallen på bilden var 30 cm hög. Standardhöjden på des med en bild från kontextfasen för att ge en känsla av ett trappsteg är ca 18 cm och en trappa med två trappsteg skulle bli 36 cm hög (Mattsson & Häll, 2010). En trappa storlek och hur det skulle kunna se ut (Figur 4). skulle alltså ge bättre arbetsställning i axelhöjd än pallen Hyllorna vid återbesöket. Personen på bilden var 167 cm lång vilket De låga hyllplanen skulle vara utdragbara och dessutom ansågs vara en representativ längd eftersom det är nära skjutas uppåt för att minska arbetsbelastningen på ryggen. medellängden för kvinnor i Sverige (Statistiska centralI RAMP-bedömningen värderades skaderisken lägre om byrån, 2013). lyft gjordes ovan knähöjd än under knähöjd. Lägsta skaderisken värderades mellan höft- och armbågshöjd. Med Organisationen avseende på detta bör de låga hyllorna komma upp ovan- För att det skulle bli möjligt att effektivisera påfyllningen för knähöjd och gärna upp till höfthöjd om det är möjligt av varor skulle varorna på samma hylla levereras samtidigt men den tekniska lösningen är en vidareutveckling efter och på samma pall. Detta innebar att ordrarna skulle synkroniseras efter hyllsystemen och att ordersystemet därför detta projekt. behövde göras om. I dagsläget styrdes orderläggningen

88

SJU KONCEPT FÖR BÄTTRE

Figur 6. Arbetsposition på pall

efter lagernivå med bestämd ordermängd men för Inor styrdes orderläggningen med order-upp-till och ordrarna planerades på bestämda datum. Beroende på hur ofta leveranserna skulle komma till olika hyllor kunde större säkerhetslager krävas för varorna.

ANALYS

Inor analyserades med de delar av RAMP där riskområden identifierats i kontextfasen för att klargöra om konceptet underlättade arbetssituationen eller inte. I Tabell 4 Bedömning av Inor på kända riskområden redovisas resultatet av Inor och den tidigare bedömningen visas inom parentes.

Bedömningen visade att alla Inor reducerade alla höga risker men att det ändå fanns risker kvar. De långa lyften reducerades med konceptet men eftersom hyllor måste dras ut och in med handen gjorde det att de höga rörelserna finns kvar till stor del.

Poäng

RödHög risk

GulRisk

RISKOMRÅDE

GrönLåg risk

Tabell 4 Bedömning av Inor på kända riskområden

Arbetsställningar 1.1 Huvudets arbetsställning – framåt och åt sidan

X

(x)

2 (3)

1.2 Huvudets arbetsställning – bakåtböjning

X

(x)

1,5 (3)

1.3 Ryggens arbetsställning – måttlig böjning

X

(x)

2 (3)

1.4 Ryggens arbetsställning – kraftig böjning samt vridning

X

(x)

2 (5)

1.5 Överarmens arbetsställning – handen i eller över axelhöjd*

X

(x)

2 (5)

X (x)

1.6 Överarmens arbetsställning – handen i/utanför yttre arbetsområde* 1.7 Handledens arbetsställning* 1.8 Ben- och fot utrymme samt underlag

2 (2)

0 (0)

X (x) X (x)

0,5 (1)

Lyftarbete 3.1Lyftarbete (genomsnittliga fall)

X

(x)

3.2Lyftarbete (värsta fall)

2,1 (3,4) X (x)

8,3 (13,2)

inom ergonomi och risker. Inor är också relevant för företag inom liknande branscher eftersom de belastningsergonomiska problem som fanns på Axfood Snabbgrossist finns på flera arbetsplatser.

I och med att organisationsförändringen skulle göra uppackningen effektivare skulle det finnas tid över till återhämtning för de anställda och de skulle kunna arbeta i en lugnare takt. Detta skulle i sin tur minska skaderisken, vilket också återspeglas i RAMP-bedömningen. Inor minskade de belastningsergonomiska riskerna som fanns i den befintliga arbetssituationen även om de inte eliminerades helt. Resultatet från bedömningen är dock inte helt tillförlitligt eftersom RAMP-bedömningen gjordes på en uppskattning om hur lång tid de nya arbetsmomenten kunde ta. För att få fram mer tillförlitliga resultat krävs ytterligare utveckling av konceptet och det behöver provas i en verklig situation för att fastställa hur lång tid arbetsmomenten tar.

Gilad och Elnekave (2006) skrev att företag ofta väljer lösningar med hög kostnadseffektivitet. Huruvida det går att räkna på kostnadskvantitet vid uppackning är svårt att säga eftersom det är ett visst antal varor som ska packas upp vilket betyder att även om Inor implementeras kommer inte fler varor packas upp. Skillnaden blir däremot i minskad arbetsbelastning för de anställda. Av de koncept som togs fram i projektet härstammade Inor från de billigaste koncepten och blev därför en relativt billig helhetslösning.

FORTSATT UTVECKLINGSARBETE

Eftersom detta projekt är begränsat till konceptframtagningen finns det flera områden Inor behöver studeras närmare om det ska kunna implementeras. Först och främst krävs tekniska lösningar på hur hyllorna ska utformas för att vara lätta att dra ut och hålla för lasten. Hyllornas bredd behöver också studeras närmare eftersom bredare Konceptet Inor är relevant för Axfood Snabbgrossist efter- hyllor tvingar personalen att göra långa lyft för att packa som deras organisation inte är optimerad för de anställda. in varorna och då är de ergonomiska problemen kvar. Det De tvingas gå långt för att pallarna är packade med varor behövs också en lösning för hur hyllplanen ska låsas fast till hela butiken och de upplever att de saknar kunskaper för att ingen ska kunna dra ut dem av misstag och få varor

DISKUSSION

över sig. Trappan behöver också utvecklas rent mekaniskt för hur det ska rymmas under nedersta hyllplanet, men också för att utvärdera hur djupt det översta trappsteget behöver vara för att personalen ska kunna röra sig obehindrat. Organisationen behöver studeras mer ingående för att beräkna kostnaderna för ökade säkerhetslager och omorganiseringen av varor på pallarna. Hur mycket tid som skulle sparas för de anställda kräver också en mer ingående studie.

En olycksrisk som fanns i konceptet var att om någon skulle glömma skjuta in en trappa eller hylla så blir det en skaderisk för personerna som rör sig i butiken. Detta är ett problem som behöver lösas om konceptet utvecklas vidare.

REFERENSER Lind, C., 2015. KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Enheten för Ergonomi. [Online] Available at: https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg/ramp/om-ramp-1.511671 [Använd 23 05 2016].

Mattsson, S. & Häll, N., 2010. Allt om bostad. [Online] Available at: http://www.alltombostad.se/stort-stegatt-bygga-trappa-22633/nyhet.html [Använd 23 05 2016].

Osvalder, A.-L., Rose, L. & Karlsson, S., 2010. Arbete och teknik på människans villkor. 2:1 red. Stockholm: Prevent.

Statistiska centralbyrån, 2013. SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). [Online] Available at: http://www.scb.se/ulf/#c_li_354235 [Använd 23 05 2016]. Österlin, K., 2010. Design i fokus för produktutveckling. 3:1 Malmö: L

89