Rosendalsgymnasiet 2013

ROSENDALSGYMNASIET

D sk en på ola här Sa ns tid m Jo ni hä 11 ng lls -k en ve las ä te s r p ns so ro ka m d ps gå uce pr r og sis rad ra ta av m år m et et .

1

Hej!

Hej!

Du håller i din hand en elevprodukt från Rosendalsgymnasiet.

Genom att låta våra elever producera vårt informationsmaterial vill vi ge ett konkret bevis på vad våra elever klarar av. Vi ger också våra elever en spännande uppgift. Som elev är det alltid viktigt att få producera på riktigt och att få visa upp det man gör. Vi tror också att våra elevers produktioner och berättelser om sin skola ger mer än vad någon reklambyrå kan förmedla. Den här tidningen är en produkt av vår Jo11-klass som går på vårt samhällsvetenskapliga program. Du kan under året också ta del av andra publika redovisningar som naturvetarnas Projektarbetsmässa eller redovisningar från våra fältstudier av elever i vår internationella klass på Samhällsvetarprogrammet.

Som rektor blir jag ofta uppmanad att kort redogöra för vad jag tycker är bäst med Rosendal. Jag utgår då alltid från den fina stämning som finns mellan eleverna och mellan eleverna och oss vuxna. Att man som elev känner sig trygg, blir tagen på allvar, får studiero och har roligt är en nödvändig förutsättning för lärande och goda resultat. På Rosendal vill vi ta våra elever på allvar. Vi förutsätter att de vill ta ansvar, bli utmanade och också vara medskapande.

Trevlig läsning!

Bland det bästa med att vara en del av Rosendalsgymnasiet är att inse hur mycket du själv kan påverka. Att vi elever kan komma med en idé om att hålla en valvaka inför det amerikanska presidentvalet med övernattning i skolan, och sedan genomföra det med över 450 deltagande elever. Att vi elever tillsammans med skolledningen pratar om hur vi ska förbättra arbetsmiljön och arbetsbördan, då vi elever faktiskt vet hur mycket plugg det kan vara under perioder på gymnasiet. Att vi elever kan genomföra Uppsalas största gymnasieevent, Slaget, där vi hejar fram våra spelare till seger. Och det känns, det genomsyrar klassrummen. Rosendalsgymnasiet är till för eleverna och inga andra.

Vi elever är framtiden. Därför är det också så viktigt att vi kan organisera oss i Elevkåren här på skolan för att påverka.

Om ett par år är det vi som finns på arbetsplatser över hela landet. Skolan är ingen isolerad värld och Rosendalsgymnasiet lär oss att lära för livet. Det är tillsammans som vi skapar vår fina sammanhållning, genom en ömsesidig tillit mellan alla individer på skolan, studerande som anställda. Att vi vann pris i våras på Elevkårsgalan för ”Årets Teamwork” bekräftade vad vi vetat länge; Elevkåren och Rosendalsgymnasiet är bäst på att samarbeta för att skapa bästa möjliga skoltid för varje elev.

Välkommen även du till oss på Rosendal för att bli en del av vår unika sammanhållning!

Olle Bergh Rektor

Klara Müller Ordförande Elevkåren Rosendal

Samhällsvetenskaps programmet/Jo

… sid 8

En dag på Rosendal...........................................3 Slaget...................................................................4 Rosendals matsal – bakom kulisserna............................................6 Ellen Fries-biblioteket....................................14

Naturvetenskaps programmet

Internationella programmet SPRINT – språkintroduktion 2

»Man måste våga misslyckas« – intervju med Soran Ismail...........................22

… sid 16

Tillsammans med universiteten....................24 »Som att hitta hem« – intervju med Disa Östrand .........................30 Estet+.................................................................31 Med fokus på språket.....................................32

… sid 26

Inte bara plugg – Elevkåren Rosendal......................................38 Skol IF – styrka, vilja, framgång................................40 Det händer på Rosendal.................................41

… sid 34

Ett steg mot framtiden...................................42

En dag på Rosendal Klockan är strax före nio.

Eleverna från buss nummer 10 har precis kommit in i skolan, och släntrar iväg till cafeterian.

Morgonkaffet är som godast när det kommer från skolcafeterian!

Dagens första lektion, i form av föreläsning.

Eleverna antecknar flitigt, och ingen är inne på Facebook. Nästan ingen.

Efter första lektionen finns det tid att hämta ut skolböcker hos Slobodan, i rummet mittemot biblioteket. Han kan också dela med sig av lite skönlitterära boktips om man träffar på honom i biblioteket.

Klockan tio i elva öppnar lunchserveringen.

Rosendalsgymnasiet är känt för sin goda mat och sallad.

Klockan halv ett har skoltidningen Och det är ju alltid skönt med TAGGAD sitt veckomöte. Där bestäms en paus i skolarbetet! vad som ska skrivas i det kommande numret. Och så fikas det en del.

I samma korridor sitter elevrådsordförande Klara Müller, tillsammans Lektion igen, men med några andra nu är det dags för kårmedlemmar, och gruppseminarier. Efter sköter lite arbete. en kort introduktion av läraren sprider klassen ut sig i grupprum över hela skolan, där de sedan börjar diskutera.

Sedan känns det lämpligt med eftermiddagsfika.

Tycker man om kaffe kan man köpa ett kaffekort och få hela 10 koppar kaffe eller te för 40 kronor! Men det finns mycket annat gott att köpa också.

Vägen till nästa lektion går förbi Olle Bergh, Rosendals rektor, där han sitter inne på sitt rum på andra våningen.

– Det är jobbigt att säga bra citat, säger han.

På dagens sista lektion presenteras en skrivuppgift för klassen. Den blir antagligen bäst om den skrivs i biblioteket.

Slaget Hur kom Slaget till? Slaget härstammar ursprungligen från den årliga skolkampen mellan Linnéskolan, Fyrisskolan, Celsiusskolan och Rosendalsgymnasiet. Efter Linnégymnasiets nedläggning blev det bara Fyris, Rosendal och Celsius kvar. Då Celsius ansågs spela i en högre division beslöt skolorna att Rosendal och Fyris skulle ha en egen kamp.

När hölls första “riktiga” Slaget? Den 26 maj 2010 Grenar? Förutom mer traditionella lagsporter såsom fotboll, innebandy, basket , dans och volleyboll har det även tävlats i kexvissling, paintball, rockring, dodgeball och schack. Är det samma grenar varje år? Nej, utbudet ändras från år till år för att locka fler ännu tävlingssugna även om vissa grenar är konstanta.

Vilken skola står sedan 2010 som obesegrad mästare? Rosendal, såklart!

1 juni 2013, Tegnérparken …

Trots att klockan knappt slagit halv nio är det varmt och förväntan ligger tät i luften då fler och fler ansluter sig till parken.

Förberedelser och upptakt. Snart är vi ett hundratal, tätt intill varandra med stolthet i blicken och kärleksförklaring till skolan tryckt på bröstet. Stämningen är obeskrivlig. Elever som tidigare aldrig talat med varandra målar nu varandra i ansiktet med rödsvarta färger, och några annars blyga rosendalare delar glatt ut pappersblad med ramsor åt oss andra, för i dag är vi enade. Uppställning, framåt marsch!

“Krigare, vinnare, vi är rosendalare!”

Tillsammans går vi denna junimorgon, ledda av sång och trumslag. Framåt, kisande med sommarens första solstrålar i

4

ögonen på väg mot årets stora tillställning. In genom skjutdörrarna, upp på högra läktaren och snart viftar flaggorna högre än någonsin. Det är dags för Slaget.

Påhejade av hundratals skolkamrater på läktaren, ger sig våra kämpar ut på planen.

Från olidligt spännande fotbollsmatcher till en nagelbitande rektorsfrågesport, allt hejas på av de båda läktarna.

Intensiva blickar riktas mot spelplanen.

Ett mål eller rätt svar för det egna laget resulterar i storslagna hyllningsserenader ackompanjerade av trumslag, me­ dan ett snedsteg möts av ett kollektivt “ooooooooh…” och stöttande applåder.

Det är detta som definierar oss. Aldrig har stoltheten och kärleken till skolan synts så tydligt som nu.

Rödsvarta och blåvita fanor böljar över publikhaven. Matcher, halvlekar,

straffar och servar avlöser varandra och entusiasmen håller sig kvar ända in i det sista. Vissa grenar vinner vi, andra inte, men den rödsvarta läktarhalvans fokus ligger inte på att önska att det andra laget ska misslyckas, utan på att stötta och heja på våra egna. Och det visar sig än en gång vara ett lyckat koncept.

Att vid dagens slut vandra ut i eftermiddagssolen är som att kliva in i en annan värld. Det som nyss var skrik, musik och applåder är nu bara ett dovt ljud i örat, som under några timmar håller sig kvar som en lycklig påminnelse. En påminnelse om att vi alla gemensamt är en del av någonting större, någonting att vara stolta över. Att tillsammans få ta emot vinstpokalen för tredje året i rad under ett glittrande konfettiregn är bara en bonus.

om slaget …

Emma Grzechnik Mörk, Smip12 Vad betyder Slaget för skolans ge­men­­­ skap?

– Allt! Under Slaget inser man verkligen hur mycket Rosendal betyder för en själv.

Vad gör du inför Slaget?

– Förra året, när jag gick i ettan, spelade jag i fotbollslaget och basketlaget. Fast i år har jag fått ansvaret att hålla i basketlaget som spelande tränare. Det som är speciellt med basketen är att laget består av både tjejer och killar. Det är riktigt roligt, vi försöker träna ungefär en gång i veckan och alla får vara med. Det spelar ingen roll om du aldrig sett en basketboll förut eller om du spelat i flera år, huvudsaken är att alla får vara med. Man får testa sporten och ha kul.

Hur känns det att ställa sig på planen under Slaget?

– När jag gick i ettan sa de äldre eleverna att Slaget skulle bli något av det bästa man någonsin får vara med om, att adrenalinet pumpar till tusen. Just då tänkte jag bara “jaja, vi får väl se. “ Men det var verkligen som de sa. Det börjar med att man står på läktaren och hejar tillsammans med resten av skolan, innan man går för att värma upp. Det är först då nervositeten börjar krypa fram. Men när man står i ingången och snart ska springa in på planen då försvinner alla tankar och man blir så himla taggad. Trycket från läktaren där alla jublar och peppar sina egna är fantastiskt. Det går inte riktigt att beskriva känslan av Slaget, den måste upplevas.

Hur gör man om man vill vara med i någon sport på Slaget?

Emma Grzec hnik Mörk, – Man kan spelar i fotb ollslaget och är tränare i ba kontakta oss sketlaget. via Facebook och Twitter.

Annars kan man prata med någon ansvarig i Skol IF. Det som är viktigt är att alla får vara med. Vi tränar för att ha kul tillsammans! Och ett tips till alla nya, våga engagera er! Ställ frågor och prova på! För det är mycket lättare om man kan koppla av från plugget en stund men fortfarande vara delaktig i skolan.

5

Rosendals matsal – bakom kulisserna

Att Rosendals luncher är något alldeles extra vet många om – med den fräscha salladsbuffén, den stora variationen bland maträtterna och den trevliga stämningen.

Någon som höjer stämningen, alltid finns där med sitt varma leende och som smittar av sig med sitt skratt är skolmåltidsbiträdet Katarina Wesström.

Katarina Wesström har jobbat på Rosendalsgymnasiet sedan starten år 2005 och är alltså inne på sitt nionde år som en viktig del av matpersonalen. Vi möter Katarina i matsalen en solig sensommareftermiddag. Pannkaksdoften fyller matsalen inför dagens lunch. Vi slår oss ned vid ett fönsterbord med Katarina framför oss.

– Är ni redo att intervjua mig? frågar hon skämtsamt med ett brett leende.

Katarina jobbade tidigare inom äldreomsorgen men kände att hon ville byta riktning till något helt nytt – vilket visade sig vara ett lyckokast. Hon började med att vikariera i köket på Ekebygymnasiet och när Rosendalgymnasiet sökte ny per-

6

sonal blev Katarina till sin förvåning, och glädje, anställd.

– Att jag bytte jobb var för mig väldigt positivt, jag gick från att ha jobbat med äldre människor till att jobba med ungdomar, vilket gör att jag nu kan koppla bort jobbet på min fritid. På mitt förra jobb var det svårt för mig att sluta tänka på de äldre som var ensamma.

När Katarina började jobba på Rosendal blev hon glatt överraskad över att ungdomarna var så trevliga och pratglada.

Men trots att hon trivs på jobbet medger hon att det ofta är väldigt stressigt. Stressen beror dock på att matpersonalen vill göra ett så bra jobb som möjligt för att alla elever ska vara nöjda. Det tycker Katarina

och övrig matpersonal är värt att jobba lite extra för. Kommunen har en matsedel som de använder som bas, men den följs sällan till punkt och pricka: – Vi ändrar ofta matsedeln genom att byta ut sådant som vi märker att eleverna tycker mindre om mot deras favoriter.

Fredrik, som ansvarar för den vegetariska kosten, är den som experimenterar mest, säger Katarina.

Det är inte bara när det kommer till matsedeln som personalen är kreativ.

I­bland överraskar de med något speciellt, så som saft till maten, fish and chips i tidningspapper eller glass till pannkakorna.

Temaveckor, som till exempel italiensk vecka, klimatvecka och afrikansk vecka i samband med Operation dagsverke, har även förekommit. Under julmånaderna står det ofta tända ljus på borden och filtar finns att värma dem som är lite frusna.

Lite då och då uppträder elevband under lunchen.

Att jobbet skiljer sig från dag till dag tycker Katarina mycket om. Ena veckan är hon i köket, nästa i cafeterian och veckan därpå är hon i disken. Detta gör att hon

Elevröster 1. Vad tycker du om skolmaten?

2. Hur är stämningen i matsalen/under lunchtid?

3. Hur skiljer sig maten från din förra skola?

4. Vad tycker du om cafeterian?

Josefine Hedmo, NA12a 1. Skolmaten är jättebra. Det finns alltid mycket att välja mellan, och vi har en väldigt bra salladsbuffé.

2. Den är trevlig, det är inte så hög ljudnivå. Bra matro!

3. Definitivt godare och fräschare.

4. Jag tycker väldigt mycket om den! Det är bra priser, det finns mycket gott att välja mellan och personalen är trevlig.

Katarina Wesström har jobbat på Rosendalsgymnasiet sedan starten år 2005

aldrig tröttnar på sitt jobb. Något annat som gör att hon trivs på sin arbetsplats är att hon varit med ända från starten, att det är så fräscha lokaler och att det alltid är full rulle. Hemma lagar hon helst mat när hela familjen är samlad. Hon tycker om att ha människor runt omkring sig och tycker att det är viktigt att tillbringa mycket tid med familjen.

– Vi brukar åka utomlands ett par gånger om året, jag och min familj. Att resa är något jag älskar att göra. I februari har jag till exempel en resa till Mexico inbokad, säger hon med drömmande blick.

Förutom att resa gillar Katarina att pyssla i sin trädgård med både blommor och kryddor, och en bokslukare är hon också.

– Jag läser allt från historieböcker till romaner. På sommaren är det deckare som gäller.

Några elever skyndar sig förbi fönsterbordet där vi sitter. Runt om oss fylls matsalen av hungriga och förväntansfulla elever. Äntligen är det dags för pannkakor.

Zamin Ataei, SPRINT 1. Jag tycker den är bra, speciellt i jämförelse med andra skolors mat. Det finns alltid många rät�ter att välja mellan.

2. Det är bra stämning, och jag tycker det är bra att det även finns uteplatser.

3. Den är bäst av alla skolor jag gått på!

4. Jag gillar den. Jag köper alltid kaffe där och det är bra priser.

Lina Lagher, JO12 1. Jag tycker att den är jättegod!

Bra variation.

2. Det är lagom ljudnivå, varken för hög eller för låg. Allt är väldigt trevligt.

3. Den är bättre, känns mer äkta och mer väl tillagad.

4. Väldigt bra, stort utbud om man är sugen på mellanmål. Det är även bra att det finns frukt om man föredrar ett nyttigt alternativ.

7

SA-

Samh채lls programmet/Jo

Samh채llsvetenskaplig inriktning

8

Samhälls programmet/Jo

Vill du ha ett försprång på universitetet? Då är vårt samhällsprogram/Jo-program perfekt för just dig!

– Vi vill vända oss både till elever som tycker om att skriva, och till elever som är mer intresserade av ett rejält samhällsvetenskapligt program, säger lärare Evabritt Strömberg.

D

e elever som tycker om att skriva hittar flera kurser i skrivande hos oss. Samtidigt kan de som vill gå ett samhällsvetenskapligt program få det de söker, då programmet numera är ett SA-SA-program. Du får alltså alla fördelar med ett vanligt sam-program men får även lära dig producera olika typer av texter, från kreativa till mer vetenskapliga.

– Det är bra att lära sig skriva, för det hjälper i alla ämnen. Det är också ett sätt att uttrycka sig, som man nog har nytta av hela livet, tycker Siri Grenholm, elev på Jo. Man behöver inte ha några förkunskaper inom skrivande och layout, utan det lär man sig under tiden man går här.

Förberedande

När du lämnar programmet har du inte bara högskolebehörighet utan är även förberedd på de arbetssätt som väntar dig.

Hos oss får du nämligen ta del av föreläs-

ningar i större grupp och seminarium i mindre. Utöver lärarledda lektioner finns självständigt arbete schemalagt här.

– SA-tiden har hjälpt mig väldigt mycket att ta eget ansvar för mina studier, konstaterar Samuel Wünsche, sistaårselev på programmet.

Och just det är något utmärkande för Jo. Här ses elever som vuxna, och du til�låts ta eget ansvar. Den goda relationen mellan elever och lärare samt elever emellan leder till en trygghet som gör skolgången roligare och lättare.

Samarbeten

Lärarna hjälps också åt och arbetar tillsammans över ämnesgränserna, vilket gör skolan mindre stressig för dig.

– Eftersom vi lärare samarbetar kan man genom samma uppgift nå upp till kunskapskrav i flera ämnen, så man slipper göra samma sak flera gånger. Man får också en bättre förståelse för hur ämne-

na hänger ihop, berättar läraren Anders Björkelid.

Att förstå hur olika ämnen kan kopplas samman gör att man får ett ökat intresse för skolan. Det gör också att man tränar på att se samband mellan olika fakta vilket du alltid har nytta av. När lärarna samarbetar innebär det också att du som elev får jobba med färre men intressantare projekt i skolan!

Underlättar

Gymnasiestudier kan ibland verka överväldigande. Men här på samhällsprogrammet/jo programmet blir din skolgång både rolig och kreativ.

– Lärarna här är väldigt kunniga och pedagogiska. De är alltid tydliga så man förstår vad man ska göra och de är nästan alltid tillgängliga, så man kan få svar på sina frågor, berättar eleven Stina Bywall.

9

Samhälls programmet/Jo

stJournali dagarna 07 Paul

..

22 okto–b2e3r

Rose

ndals

gym

Hans

nasie

en •

t • 26

Jessic

a Rit

– 27

okto

zén

ber 2

010

Jodagarna Vill du leka journalist för en dag? Det får du göra när SA-SA/Jo organiserar Journalistdagarna. En gång om året kombineras föreläsningar av hyllade journalister med ett rollspel där både elever, lärare och före detta elever deltar.

Under föreläsningarna får du möjlighet att lyssna på och ställa frågor till kända journalister, fotografer eller författare med anknytning till mediesverige.

I rollspelet får du spela journalist som bevakar pressmeddelanden och händelser i en påhittad nyhetsutveckling, timme för timme. Jo-klasserna delas in i redaktionsgrupper, och alla tre årskurser blandas. Varje redaktion skapar sedan en egen webbtidning.

Ni väljer tidningens namn och layout själva, och följer sedan upp rollspelets händelseförlopp under dagen. Notiser, längre artiklar och debattartiklar skrivs och publiceras direkt på er tidnings sajt.

De flesta Jodags-rollspel inleds med en presskonferens. Där får du och alla andra redaktioner information om en dramatisk händelse, och har möjlighet att fråga ut de inblandade. Därefter följer intervjuer med lärare och gamla elever som spelar olika roller, och dagen kan till exempel avslutats med en paneldebatt.

– Det är så roligt att lärarna engagerar sig så pass mycket att de dramatiserar och går in i olika roller för vår skull, säger Frida Burell, elev på Jo, och skrattar.

10

Journalistdagarna har bland annat gästats av: Katarina Wennstam: Författare, f.d. kriminalreporter på Sveriges Television som bland annat har skrivit Flickan och skulden, Smuts och En riktig våldtäktsman.

Paul Hansen: Fotograf på DN, har bland annat blivit utsedd till Årets fotograf två gånger av Pictures of the Year samt vunnit Världens bästa pressbild år 2012.

Maria-Pia Boëthius: Författare, journalist och feministisk debattör.

Nahid Persson: Prisbelönt dokumentärregissör.

Har bland annat gjort Prostitution bakom slöjan, Drottningen och jag och I livets slutskede.

Björn Häger: Journalist och tidigare programledare på P1 Morgon och P4 Extra.

Kanske Sveriges bästa intervjuare.

Samhälls programmet/Jo

Tidningsdagarna

är två heldagar i årskurs 2 på Jo. Under 16 timmar skapar du och dina klasskamrater en hel tidning som i slutet av arbetet skickas till ett riktigt tryckeri.

Magasin1 Under en intensiv och rolig dag får du prova på hur det är att producera en tidning från grunden. Du får ge dig ut och göra händelserika reportage, intervjua människor, fota och layouta. Under denna maratondag på sexton timmar kommer du tillsammans med din klass att skapa ett magasin från idé till färdig tidning. Ni delas upp i redaktioner där chefredaktörer, layoutansvarig och redaktörsansvariga utses. Alla redaktions-

medlemmar får komma med idéer och välja arbetsuppgifter.

– Att tillsammans med klassen lyckas åstadkomma något så professionellt var jätteroligt! Att ha en så stor press på sig med en riktig deadline gjorde att jag presterade bättre, säger jo-eleven Elin Pantefors.

När tidningen till slut är klar, mitt i natten, skrivs den ut. Dagen därpå ägnar man sig åt intensiv text- och layoutkorr och sedan skickas den till tryck. När Ma-

gasin1 kommer från trycket sprids den på mässor och Öppet hus.

Du som går i nian kanske redan har fått ett exemplar?

Fansin

I en liten tidningsredaktion får du skriva, skapa och publi­ cera fem nummer av en slags tidsskrift, ett så kallat fansin.

Projektet pågår i fem veckor där du lär dig att samarbeta och framför allt att låta fantasin och skrivandet flöda. Un­ der dessa veckor får du känna på hur det är att arbeta på en riktig tidningsredaktion.

– Fansinet var ett av de roligaste projekten jag gjort i skolan. Det är en erfarenhet som jag tror att jag kan ha nytta av i framtiden, säger Tove Zeffer.

I gruppen turas ni om med rollerna, ena veckan är du chefredaktör och den andra är du layoutansvarig. Du hinner alltså under fem veckor prova på de olika ansvarsområden som finns på en redaktion. Det är du som sköter möten, intervjuer, texter, foton, layout och står för det slutgiltiga resultatet. Här gäller det även att samarbeta för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Fansinen finns sedan tillgängliga i skolans bibliotek för andra elever att ta del av och läsa för varje vecka.

11

Samhälls programmet/Jo

Genväg till universitetet – Egentligen är Joprogrammet ett drömprogram, säger Matilda Strömberg Johnson. Det är brett och allmänbildande och oavsett vad man vill fortsätta läsa vidare till på universitetet har man stor nytta av det man har fått lära sig. Själva skrivandet är ju grundbulten i alla program på universitetet.

Tre före detta Jo-elever möts i centrala Uppsala. Det är kulturnatt och staden myllrar av nya studenter. Saga Elgenstierna 21 år, Helena Rang 25 år och Matilda Strömberg Johnson 26 år har valt att satsa på tre olika karriärer men de är alla överens om att Jo-programmet har spelat en betydande roll i deras beslut att läsa vidare på universitetet.

– Hade jag inte läst Jo-programmet hade jag inte sökt JMK, säger Saga Elgenstierna med bestämd röst. Jo-programmet är väldigt likt universitetet och det blir därför lättare att ta steget att fortsätta studera efter studenten. Man lär sig snabbt att lyssna koncentrerat på föreläsningar, vad en fotnot är och hur man ska hantera text menar Saga Elgenstierna som efter att ha läst statskunskap och litteraturve-

12

tenskap nu börjat på Journalisthögskolan, JMK. Helena Rang, som är sjuksköterska med specialistutbildning inom barn- och ungdom, håller med.

– Jag hade stor hjälp av Jo-utbildningen när jag skrev mina C-och D-uppsatser.

Jag kände mig mycket mer förberedd än mina kurskamrater och var inte alls rädd för det akademiska språket. Jag visste hur viktigt det är med en tydlig disposition, kunde hantera källor och fotnoter och kunde lägga energi på det ämne jag skrev om i stället för på själva skrivandet.

– Oavsett vilket ämne man vill läsa på universitetet har man stor nytta av det man lärt sig på Jo-utbildningen, anser Matilda Strömberg Johnson som är utbildad jurist och trainee på en affärsjuridisk byrå. Man får med sig mycket från programmet som man har nytta av på universitetet.

Alla tre är också väldigt nöjda med lärarna som de beskriver som mycket engagerade och inspirerande.

– Man kommer nära sina lärare, har roligt tillsammans och skrattar mycket.

Man känner sig sedd och blir behandlad som en vuxen, säger Matilda Strömberg Johnson och Saga och Helena nickar instämmande – De var som vänner också. Lärarrummet var alltid öppet och man kände aldrig att man störde. Man kunde komma med både skolgrejer och privata grejer. De tog sig alltid tid, säger Helena.

Röster om Jo – Jag trivs jättebra här. Innan jag började hade jag hört att det var mycket skrivande och bra förberedelse för universitetet, och det är ju alltid bra.

Att skriva och att prata inför klassen har jag blivit bättre på. Att prata inför klassen när vi är 40 elever är kanske inte så lätt, lärarna brukar därför låta oss göra muntliga redovisningar när vi är i halvklass. Vi har också fått öva på detta genom att ha seminarier.

– Jag rekommenderar programmet, men det är också ganska mycket jobb.

Man skriver mycket, men man måste inte vara duktig på att skriva för att gå här – så länge man tycker det är roligt så lär man sig.

Poängplan

Arvid Berg – elev

– Programmet lever verkligen upp till att kallas universitetsförberedande. Även om det är annorlunda på universitetet är det väldigt skönt att till exempel ha skrivit PM förut och att ha lärt sig referera ordentligt. Mest av allt minns jag lärarna. Det händer fortfarande att jag berättar om knäppa saker de sa och gjorde på lektionerna. Jag har skrattat så mycket åt mina minnen från gymnasiet.

– För mig känns det väldigt viktigt att ha fått en så bra grund i svenska Boel Marcks von Würtenberg språket eftersom jag sedan valde att plugga utomlands. Utan journalist– tidigare elev programmet skulle jag inte ha mycket att falla tillbaka på när det gäller svenska språket. Det känns värdefullt idag.

– Upplägget på programmet kändes mer flexibelt och mindre inrutat jämfört med andra gymnasieprogram. Vi gjorde kreativa saker och vi lärde oss mycket genom att ta ansvar.

– Jag har bara gott att säga om programmet. Det verkar roligt, stimulerande och utvecklande. Lärarna har gett ett väldigt gott intryck, det verkar finnas en bra skolanda och man verkar ha kul i skolan. Jag tror också att de olika evangemangen som hålls på skolan ger en bra sammanhållning.

Som förälder tycker jag att man får information i den mån man söker den.

Eftersom det här är en gymnasieskola håller eleverna själva reda på sina studier. Men om jag undrar något är personalen väldigt hjälpsam.

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1 och 2 Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p

Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p

Inriktningskurser Geografi 1 Historia 2a Religionskunskap 2 Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3

300p

450p

Programfördjupning Skrivande Litteratur Medieproduktion 1

100p 100p 100p

300p

Individuellt val Gymnasiearbete

200p 100p

Summa

100p 100p 50p 100p 100p

2500p

Johanna Zeffer – förälder

13

Ellen Friesbiblioteket – Det är lugnt här, liksom lite avskärmat från allt som är runt omkring, och mycket tystare än i matsalen, säger Axel Angberg som då och då använder biblioteket för sina studier och som precis har avslutat ett parti schack med två kompisar.

Innanför de stora glasväggarna finner du inte bara böcker, utan även många roliga projekt och evenemang.

Det ljusa rummet som utgör skolbiblioteket är ofta fyllt med elever. De lånar böcker, läser och pluggar tillsammans.

Studieron som finns på biblioteket uppskattas och grupprummen är populära.

Behöver man hjälp med att hitta en bok eller undrar över något är det bara att

14

prata med bibliotekarien Lisa Åström eller biblioteksassistenten Slobodan Duric.

Lisa Åström poängterar att lugnet är en viktig del i biblioteket.

– Här inne ska det vara en fridfull miljö, man ska kunna komma undan från korridoren och matsalen, menar hon.

I biblioteket, som är döpt efter Sveriges första kvinnliga filosofie doktor, finns över tolvtusen böcker. Romaner och faktaböcker blandas med tidskrifter, serier, databaser och schackspel.

– Det är ett specialbibliotek kan man väl säga. Det är utformat efter hur eleverna jobbar, vad de läser för kurser och vad för projekt som händer på skolan, berättar Lisa. Biblioteket har även aktiviteter som Litteraturdagen, jultävlingen där eleverna får svara på en fråga varje dag fram till jul, påskäggsjakt och boktips inför jullov och sommarlov.

– Det händer en hel del grejer här i biblioteket, och jag trivs jättebra. Det tror jag att eleverna också gör, avslutar Lisa och ler.

Hallå där Slobodan!

På Rosendalsgymnasiet finns inte en människa som inte vet vem Slobodan är.

Många nya elever känner honom som den som delar ut läroböcker och miniräknare, men annars sitter han oftast i biblioteket där han arbetar som biblioteksassistent. Vi har tagit ett snack med mannen som har jobbat på nästan alla bibliotek i Uppsala och är lite av en expert på litteratur.

Vem är du?

– Jag är Slobodan Duric, jag kommer från Bosnien och är utbildad i komparativ litteratur. Jag jobbade som kultur­ journalist några år på radio i Bosnien. De behövde någon, och med utbildningen i komparativ litteratur, kunde jag jobba som kulturjournalist och som kritiker, bland annat. Jag skrev recensioner av böcker, och om olika händelser inom kultur. Jag har även jobbat som lärare i språk. Jag kom till Sverige 1992, när kriget i Bosnien började. Jag har jobbat på

På Rosendalsgymnasiet finns ett stort intresse för att läsa och skriva, och detta uppmärksammas speciellt i tävlingen Boktornet. I Boktornet läser eleverna skönlitterära böcker för att samla ihop poäng till klassen. Den klass med högst genomsnittpoäng vinner ett pris vid slutet av läsåret.

hb oc .30 v08a hd - 14 1 + N oc 13.30 åk 8c 5 Alla 15.4 Nv0 5- 2+ 14.4 åk Alla

medErik Andersson

VÄRLDSBOKDAGEN

Litteratur på Rosendal

nästan alla skolor i Uppsala och varit på Rosendal sen starten.

Vad läser du helst för böcker?

– Jag gillar speciellt klassiska böcker, renässanslitteratur och romaner. William Shakespeare och Cervantes bland annat.

Jag har alltid varit intresserad av böcker och läst tusentals.

Hur ser du på att det är färre och färre som lånar böcker?

– Det är faktiskt många som lånar böcker på Rosendal. Det är många som sitter någonstans på skolan och surfar, i­stället för att sitta på biblioteket, men som sagt, det är fortfarande mycket folk på biblioteket. Jag jobbade i maj på en annan skola, det var helt tomt i biblioteket och ingen som kom.

– Om solen skiner är alla ute och ingen är intresserad. Så småningom kommer böcker i pappersform att försvinna och det ser ut som att biblioteken kommer fungera på ett annat sätt. Men på Rosendal fungerar det bra.

Vad tycker du om Rosendal?

– Bästa skolan i Uppsala, det räcker så.

VÄRLDS BOKDAGEN tisdagen 15:e september

kl 13.15 (åk 1) • kl 14.00 (åk 2)

Går du i årskurs nio?

Tycker du om att skriva?

VÄLKOMMEN TILL SKRIVFABRIKEN Träffa författare och lärare på Rosendalsgymnasiet

Rosendalsgymnasiets Skrivfabrik äger i år rum tisdagen den 27 oktober kl 11-15 Kursen kostar ingenting, men föranmälan krävs eftersom vi bjuder på lunch och fika.

Om du är intresserad, hör av dig till anders.bjorkelid@uppsalaskolor.net Skrivfabriken äger rum på Rosendalsgymnasiet, Husargatan 8, tisdagen 27/10 klockan 11–15.

Anmälan sker via epost (adress ovan) och

26/4

– Vi har en lista som svensklärarna satt samman, läser man böcker från den listan får man två poäng, och läser man vilken annan skönlitterär bok som helst får man ett poäng, säger Nadja Ljunggren, svensklärare och en av personerna bakom många av Rosendalsgymnasiets lästävlingar och temadagar. Hon tror att en tävling är ett bra sätt att öka läslusten.

– Det som är roligt med Boktornet – förutom att det kan bli en himla fart på folk, särskilt på slutet på läsåret, då eleverna liksom peppar varandra – det är att det har kommit tillbaka före detta elever och sagt att Boktornet gjorde dem till läsare. Det är ju det som är tanken.

Världsbokdagen firas också på Rosendal. Då bjuds intressanta författare in och föreläser för alla elever. Bland andra har Bob Hansson, Johanna Nilsson och Jonas Hassen Khemiri gästat skolan.

bekräftelse på att du har en plats på kursen kommer som svar på samma brev.

En annan dag i böckernas tecken är Litteraturdagen, en dag då det händer en massa roliga saker i biblioteket. Då kan man gå och lyssna på föreläsningar, prova sina litteraturkunskaper på tipspromenader och skriva boktips. Nadja håller i en dikttävling.

– Det går ut på att man ska lära sig en dikt, och så ska man komma till mig och läsa upp den utantill, och den som gör det bäst får ett pris. Man kan tro att det är läskigt, men många är jätteduktiga.

Om man som niondeklassare är sugen på att veta mer om skrivandet på skolan finns Skrivfabriken.

– Skrivfabriken är en kurs för nior som får komma hit en kväll och prova på olika skrivtekniker – både skönlitterärt skrivande och journalistiskt skrivande.

Det brukar vara väldigt roligt och mysigt, säger Nadja.

15

NA-

Naturvetenskaps programmet

Naturvetenskaplig inriktning

16

Naturvetenskaps programmet

Intresserar du dig för naturvetenskap och matematik är naturvetenskapsprogrammet det självklara valet för dig.

På Rosendalsgymnasiet får du en bra naturvetenskaplig grundutbildning som öppnar många dörrar för framtiden. Några av våra lärare arbetar även på Uppsala universitet. Detta samarbete innebär att vi ibland har både laborationer och föreläsningar på BMC och Ångströmlaboratoriet

I

da Fricking, naturelev i årskurs tre, var lite osäker på sitt val innan hon började på skolan men nu ångrar hon sig inte.

– Jag kunde inte ha valt något bättre, Rosendal har så bra lärare, elever, miljöer och stämning att man inte kan göra någonting annat än att trivas. Som elev får du stöd av dina lärare till att utvecklas och hitta precis det du vill göra.

Strävan efter kunskap

På naturvetenskapsprogrammet får du massor av verktyg för att ta dig vidare till högre studier.

– Jag kände mig väldigt väl förberedd när jag kom till universitetet, säger Maria Magnusson, student på läkarprogrammet i Lund och före detta NA-elev. Jag kunde redan skriva rapporter och hade redan ett vetenskapligt förhållningssätt som gav mig försprång framför många av mina kurskamrater.

Genom olika naturvetenskapliga fördjupningar får du träna analytiska förmågor och utveckla ditt tänkande och ditt sätt att använda och förhålla dig till olika

naturvetenskapliga begrepp. Du kommer att få göra exkursioner och ta vattenprover i Fyrisån, laborera med solceller, gå på studiebesök och få lyssna på föreläsningar av inbjudna forskare.

– Det roliga med att gå natur på Rosendal är kontakten med BMC (Biomedicinskt Centrum) och Ångströms. Att få jobba med universitetet är otroligt givande, säger natureleven Gabriel Boquist.

Du kommer som naturelev här på skolan även att ha seminarier av olika slag, vara med i olika studiegrupper men även arbeta sjävständigt. Du får under dina tre år här ta del av olika projekt som Naturvetardagarna, Kreativ fysik, Staden och Projektmässan.

På skolan finns det många elevarbetsplatser dit du kan dra dig undan och arbeta enskilt eller tillsammans med din studiegrupp. Hos oss kommer du att få vara med om en undervisning där vi varvar teori och praktik.

– Du får en stabil grund att stå på för vidare studier samtidigt som dina intressen för vetenskap möjliggörs, säger programrektor Christer Nilsson.

Gemenskap på skolan

På Rosendalsgymnasiet är gemenskapen mellan lärare och elever mycket viktig.

Natureleven Mattias Hesselgren är väldigt nöjd med lärarna på skolan.

– Jag tycker att lärarna är toppen! Jag valde natur först och främst för att det är ett brett program men lärarna på Rosendal fick mig verkligt intresserad av ämnena.

– Det finns ett öppet klimat på skolan, man vågar ställa frågor och eleverna är motiverade i sina studier, säger Ida Solum, biologilärare.

Profiler på NA

I årskurs tre på naturvetenskapsprogram­ met får du välja mellan fyra olika profiler; Bioteknik, Tvärvetenskap, Biologisk mång­fald och hållbar utveckling eller Mate­m atik och data/fysik. I dessa får du möjlighet att fördjupa dig inom de områden som du under de två föregående åren blivit mer intresserad av.

Du kan läsa mer om dessa profiler på sidan 20.

17

Naturvetenskaps programmet

Projekt på NA Kreativ fysik

Under årskurs 1 får du som naturelev under en dag delta i projektet Kreativ Fysik.

Tanken med dagen är att man i grupper om fyra personer har i uppgift att konstruera ett föremål, som kan se olika ut från år till år. Under dagens gång blir alla grupper tilldelade material och får genom användning av sina fysikkunskaper själva bestämma hur man på ett så effektivt sätt som möjligt ska gå till väga med uppgiften. Utöver den praktiska delen får alla

grupper ett antal teoretiska uppgifter att lösa under dagen.

– Förra året fick eleverna bygga råttfällebilar. Då gällde det att räkna ut hur man skulle bygga bilen för att få den att gå så snabbt som möjligt med det material de hade fått, berättar Karl Sitell, fysiklärare.

Mot slutet av dagen är det dags för tävling. Efter ett uttagningsmoment i korridorerna samlas alla elever i matsalen där finalen sedan går av stapeln. Förra året fick eleverna ta tid på sina råttfällebilar

Staden

Projektmässan

– I korthet handlar projektet “Staden” om att alla elever i årskurs två ska lösa problem i påhittade städer, så att dessa ska vara hållbara i 500 år, säger Anders Kalat, filosofilärare.

Alla elever i årskurs två som valt det naturvetenskapliga programmet kommer under tre dagar att genomföra aktiviteten “Staden”. Projektet går ut på att eleverna ska lösa sex olika problem som kan uppstå i olika samhällen, i sin påhittade stad. Eleverna arbetar i grupper och handleds av sina lärare. De lösningar de kommr fram till ska vara hållbara i 500 år.

Tanken med projektet är att eleverna ska använda sig av kunskaperna de fått inom naturkunskapen som de sedan följer upp ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, genom att granska hållbarheten. Projektet avslutas med en presentation om vardera stad samt en klassdiskussion där eleverna talar för och försvarar sina lösningar inför de andra klasskamratena.

Varje år arrangerar eleverna i trean på naturvetenskapsprogrammet en stor elevmässa för elever i årskurs två, allmänhet, släkt och vänner där de ställer ut och presenterar sina gymnasiearbeten.

– På natur knyter vi gymnasiearbetet tätt samman med den profil som eleven valt. Inom varje profil ges handledning och undervisning som stöder eleverna i deras arbeten med gymnasiearbetskursen, säger Calle Håkansson, en av de ansvariga för mässan.

Elevernas uppgift under mässan går ut på att varje grupp så begripligt och säljande som möjligt ska presentera sitt arbete muntligt. De får dessutom själva inreda de montrar som de använder i presentationen, en kombination som uppskattas av både elever och besökare. Eleverna sammanfattar också sina resultat i en poster, som de själva layoutar och som skickas till tryckeri. Att sammanställa vetenskapliga resultat i posterform är vanligt på många naturvetenskapliga institutioner på universitetet, så vi vill att våra elever ska ha fått träna lite på detta.

– Vi på Rosendal har varit otroligt stolta över den kvalitet som eleverna visar.

Därför är mässan också ett led i att eleverna faktiskt får erkännande för sitt arbete, inte bara från oss i skolan utan också från forskare och andra kunniga utifrån, säger Nina Pirander, en av de ansvariga för mässan.

18

och mäta vilken bil som hade den högsta hastigheten. Oftast samlas det mycket folk för att titta och heja på de tävlande. Till slut koras vinnarna, dels för den praktiska delen men också för teoriuppgifterna.

– Efter den här dagen får eleverna också göra ett uppföljningsarbete, fortsätter Karl Sitell. Det går ut på att de ska förstå vilka fysiska lagar och olika förutsättningar och förhållningssätt som var inblandade i det som skedde under Kreativ fysik.

Matematik+ är en inriktning som kan väljas i årskurs 1, om du redan i högstadiet läst och fått betyg i gymnasiekursen Matematik 1c.

Matematik Plus är en inriktning som kan väljas i årskurs 1, om du redan i högstadiet läst och fått betyg i gymnasiekursen Matematik 1c. På Rosendal ser vi det som en styrka att vi kan ha en egen grupp för dessa elever där läraren kan möta upp på deras nivå och där vi kan jobba tillsammans för att öka den matematiska förståelsen.

Vad skiljer sig då från den vanliga matematikundervisningen? När det gäller kursinnehåll och betygskriterier skiljer det faktiskt ingenting, man läser formellt samma mattekurser som alla andra och får betyg på precis samma premisser. Däremot börjar man gymnasiet med att läsa Matematik 2c när alla andra börjar med Matematik 1, och lektionerna ser ofta lite annorlunda ut.

- Vi studerar det centrala innehåll som ingår i kurserna men är inte rädda för att ta ut svängarna. Ofta finns tid över till att undersöka och studera matematiska begrepp som vanligtvis inte dyker upp förrän under högskolestudier, säger Tobias Hellberg, matematiklärare.

Rent praktiskt går det till så att man läser övriga ämnen med sin vanliga klass, men när det är dags för matematik på schemat går man till en annan lokal med elever från andra klasser och en annan matematiklärare. Målet med Matematik+ är att ha roligt, att få en djupare och mer förankrad kunskap samt att få ett försprång i universitetsstudierna genom att ha nosat på de begrepp och metoder som vanligtvis är helt nya under första årets studier.

English+ Tycker du att engelska är kul, vill bättra på dina kunskaper och samtidigt ha huvuddelen av din utbildning på svenska? Då är English+ något för dig.

I en av våra klasser på Natur är engel­ skan förtstärkt. Vi kallar klassen Eng­ lish+. De som går i klassen väljer ändå en av våra fyra profiler till årskurs 3.

På English+ förekommer roliga aktivi­ teter för att vidareutveckla dina språk­ färdigheter, till exempel All English Days som hålls en gång i månaden då eleverna pratar engelska hela dagen.

– Om jag hör att någon av mina English+ elever pratar svenska under All English Days, stryker jag deras namn på en lista, det hela kallas för “last man standing”, säger Keith Lo­ mas, engelsklärare.

Inriktningen erbjuder dig en del lektioner på engelska, samt diskus­ sioner och prov på engelska kursdelar.

Målet med utbildningen är att rusta dig för framtiden och öka ditt självför­ troende i språket, vilket ger dig prak­ tiska förutsättningar för ditt framtida yrkesliv. Det väsentliga är inte dina förkunskaper i engelska, utan snarare intresset och din egen ambition. His­ toria undervisas delvis på engelska och vi använder studiematerial på engelska i historia och religion. Om du som elev är bra på engelska, eller om du vill ut­ veckla ditt språk ännu mer är English+ något för dig!

Som en avslutande kommentar sä­ ger Keith – Undervisningen på engelska ska alltid vara ett plus, inte ett minus!

’’

Naturvetenskaps programmet

Matematik+

De fördelar jag upplever att jag fått med Matematik+ är att gruppstorleken är mindre och det leder till att man får mer hjälp av lärare. Liten gruppstorlek leder också till en lugnare miljö i klassrummet vilket jag ser som en fördel jag har haft nytta av och som jag är tacksam för.

Gustav Ekemark – elev

’’

Vi hade inte så mycket naturkunskap på högstadiet och därför förväntade jag mig att få lära mig mer på natur på Rosendal, vilket jag också har gjort. Lärarna är bra och det finns en god stämning på programmet.

Jag är jättenöjd med mitt val och det känns verkligen som att alla på English+ är studiemotiverade.

Det är inte pinsamt att fråga saker på lektionerna utan man hjälper varandra. English+ är inte bara för den som redan är väldigt duktigt på engelska. Om man är in­­tres­se­rad av engelska och vill lära sig mer så passar English+ väldigt bra

Elisabeth Arvidsson – elev 19

Naturvetenskaps programmet

Profiler på NA

I årskurs 3 på Naturvetenskapsprogrammet får du fördjupa dig i en av dessa profiler

Bioteknik

Tvärvetenskap

I profilen Bioteknik får du chansen att tillämpa och fördjupa dina kunskaper inom kemi och biologi samt utveckla dina laborativa färdigheter. Profilen är uppdelad i Bioteknik och Naturvetenskaplig specialisering. Inom Bioteknik arbetar du bland annat med mikrobiologi och molekylärbiologi. Där får du bland annat prova på att rena fram och analysera DNA. Nytt för i år är kursen Naturvetenskaplig specialisering och att den biotekniska kursen nu är mer sammankopplad och integrerad med Naturvetenskaplig specialisering. Ofta arbetar lärarna i de olika kurserna tillsammans inom ett gemensamt område/tema. Kursen Naturvetenskaplig specialisering är uppdelad i olika block, där du förutom att jobba naturvetenskapligt också blandar kemi och biologi. Vi har även ett gott samarbete med BMC, dit vi ibland går för att labba och träffa forskare.

– När de på kursen Naturvetenskaplig specialisering till exempel jobbar med antibiotika har vi på bioteknikkursen redan tittat på hur man odlar och resistensbestämmer bakterier, säger Annelie Lantz Olsson, lärare på profilen.

Att tänka tvärvetenskapligt handlar om att analysera en före-

Biologisk mångfald och hållbar utveckling

Matematik och fysik/data

Antalet människor på jorden ökar och resurserna blir alltmer

I den här profilen gör vi en djupdykning i Matematik och

knappa. Hur ska jorden klara av de stora ansträngningar som väntar? Är du beredd att tackla de stora framtidsfrågorna och fördjupa dina kunskaper om miljön är profilen Hållbar utveckling och biologisk mångfald något för dig.

Naturvetenskapsprogrammets gröna profil låter dig krypa nära. Lektionerna kan gå ut på att göra exkursioner där ni som klass får gå ut och studera närmiljön, eller till exempel diskutera den allra senaste forskningen. Utifrån olika teman under läsårets gång kombineras läran om miljöhot, politiska utmaningar och hållbar utveckling genom de två kurserna Naturvetenskaplig specialisering samt Politik och hållbar utveckling.

– Egentligen är hållbar utveckling att återställa de kretslopp som människan har brutit sönder, berättar Annika Ehn Magnusson, lärare i den sistnämnda kursen. Fokus ligger på att få en ökad förståelse för de hot som planeten står inför när det gäller ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För det är många problem som måste mötas, men Annika Ehn Magnusson är entusiastisk.

– Vi kan förändra tillsammans, för en bättre värld.

fysik eller data. Obligatoriskt för profilen är att du läser Matematik 5, en förhållandevis ny kurs på gymnasiet, som ger dig meritpoäng. Under kursen får du repetera tidigare arbeten såväl som fördjupa dig inom nya områden.

– Speciellt för Matematik 5 är också att du får läsa det parallellt med Matematik 4, berättar Karl Sitell, fysiklärare på Rosendal. Och det innebär för de allra flesta att matten blir lättare.

Arbetar man mycket med något blir man ju duktig.

Utöver matematiken får du även gräva djupare i fysik eller data. Väljer du fysik är det Fysik 3 som gäller, I den moderna fysik som ingår i kursen får du chans att utmana ditt tänkande och intellekt då många invanda begrepp ställs på ända. Väljer du data får du läsa en grundkurs i programmeringsspråket JAVA och lära dig skriva enkla program. Kursen kräver ingen förkunskap i ämnet utan alla börjar på samma nivå.

– Många elever tycker programmeringsteknik är väldigt roligt. Delvis för att man kanske inte sysslat med något liknande förut, det är något helt nytt. säger Karl Sitell.

20

teelse utifrån många olika vetenskapliga perspektiv. Du kanske gillar både naturämnen, samhällsvetenskap och humaniora – då är den tvärvetenskapliga profilen för dig!

– Vi brukar säga att den här profilen kommer vara rolig, nyttig och lärorik oavsett vad du tänker läsa på universitetet, säger Pelle Brändén, som undervisar i profilen. Vi försöker tänka studieförberedande, träna allmänna analytiska förmågor och studera vad vetenskaplighet innebär inom olika discipliner.

I stället för att fördjupa oss i ett visst ämne fördjupar vi oss i intressanta teman och aspekter. Du får studera teman som “brott och straff ”, “normalitet” och “sjukt och friskt” utifrån naturvetenskapliga perspektiv, men även utifrån historiska, ekonomiska, filosofiska, psykologiska, sociologiska, kulturella och etiska perspektiv.

– Just nu håller vi på med temat “normalitet”. Eleverna får diskutera vad som är en normal människa och vad uttrycket “normal” egentligen kan betyda. De har fått undersöka olika normer i samhället och vad som händer när man bryter mot dem, berättar Nina Pirander, som undervisar på profilen.

Röster om NA – Rosendal har en jättebra anda, det känns som att alla har någon slags gemenskap. Lärarna är väldigt bra och det bästa är att alla är så ambitiösa! Eftersom jag inte riktigt vet vad jag vill göra efter gymnasiet kändes naturvetenskapsprogrammet som det bästa alternativet för mig, eftersom det är en så bred utbildning – då får man ju fler valmöjligheter i framtiden.

Poängplan Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1c, 2c och 3c Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

Jonathan Smeds – elev – Jag har haft en väldig nytta av att gå natur på Rosendal, jag känner att jag har en mycket stadig utbildning som ger mig möjlighet att söka mig till vad jag vill senare i livet. Förutom det rent akademiska bär jag med mig en känsla av samarbete och gemenskap; jag fick många väldigt goda vänner under min tid på Rosendal, både bland elever, lärare och annan personal.

Mitt kanske största tips till nyblivna naturare är att verkligen se till att utnyttja lektionstiden. På gymnaSimon Bergström siet har man lite mer frihet, men med den kommer ansvar. Om man ser till – tidigare elev att göra det mesta av schemalagd lektionstid blir studieresultaten oftast goda och man frigör dessutom tid efter skolan. Den tiden kan man sedan lägga på vad man nu tycker känns roligt eller givande.

– Mitt intryck av skolan är att de har bra och kompetenta lärare. Sedan verkar det vara en så himla bra stämning på skolan, alla får vara sig själva och det finns en god gemenskap mellan eleverna. Folk håller upp dörren för en när man är på besök och hälsar alltid – man känner sig alltid välkommen. Som förälder känns det mycket roligt att ens barn trivs så väldigt bra här.

Ingrid Demmelmaier – förälder

200p 100p 100p 300p 50p 100p 300p 1150p

Programgemensamma ämnen Biologi 1 100p Fysik 1 150p Kemi 1 100p Moderna språk 100p

Inriktningskurser Biologi 2 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4

450p

400p

100p 100p 100p 100p

Programfördjupning ges som valbara profilpaket.

Biologisk mångfald och hållbar utveckling Politisk och hållbar utveckling 100p Naturvetenskaplig specialisering 100p ...........................................................

Bioteknik Bioteknik 100p Naturvetenskaplig specialisering 100p ...........................................................

Matematik och Data eller Fysik Matematik 5 100p Programmering eller Fysik 3 100p ...........................................................

Tvärvetenskap Historia 2a 100p Humanistisk & samhällsvetenskaplig specialisering 100p

200p

Individuellt val Gymnasiearbete

200p 100p

Summa

2500p

21

»MAN MÅSTE VÅGA MISSLYCKAS« 22

– Det var en svinbra skola. Fantastisk, fantastisk verkligen. Jag gör aldrig reklam för något, men jag är skyldig skolan, lärarkåren och stämningen jättemycket, säger Soran Ismail, en av Sveriges mest kända komiker, om sina tre år på Rosendalsgymnasiet.

Vi står på Hornstulls tunnelbanestation,

en ovanligt varm septemberdag, nervöst väntande på en av Sveriges största komiker. Några minuter efter utsatt tid kommer en ledigt klädd person emot oss med en tygkasse slängd över axeln. Efter att ha utbytt hälsningsfraser och småpratat om dagen, konstaterar vi att den positiva bild av Soran Ismail som målats upp i media matchar precis den Soran vi nu beger oss iväg med.

Vi hamnar på en enkel indisk restaurang mitt i myllret av Stockholmstrafiken. Klockan har hunnit slå halv två och Soran berättar om sin, enligt honom, händelselösa dag.

– Jag har blivit intervjuad via mejl av tidningen Café, betalat fotbollsbiljetter och vaknat, det är allt jag har gjort.

Soran tar en tugga av sin färgsprakande måltid och konstaterar att den är alldeles för stark. Han lägger ifrån sig besticken och börjar berätta om sin tid på Rosendalsgymnasiet.

– När jag kom tillbaka till skolan efter ett utbytesår i USA hade vi flyttat till Rosendals nuvarande lokaler. Allt var nytt och fräscht.

Han minns det respektfulla klimat som rådde i korridorerna.

– Det var motsatsen till högstadiet, säger han. Man tackade för maten, folk var trevliga och man älskade hela stämningen. Man hade inte alla lärare, men man kände dem alla.

När han får frågan vem han var i gymnasiet kliar han sig fundersamt i nacken och berättar därefter om en osäker men samtidigt rättfram och social person som i stort sett kände alla. Han beskriver den hopplöshet han kände när det kom till tjejer och hur han ständigt blev sedd som “bara en kompis.” Ända till sitt stora genombrott i TV4:s humorprogram Parlamentet var han oskuld.

– Då spelade inte min osäkerhet någon roll, tjejer kom fram till en i alla fall.

– Det är väldigt kollegialt, man är så utsatt när man står där på scen, väldigt ensam. Man blir som en liten familj och alla älskar varandra.

Med stöd från sina komikerkollegor och sin karismatiska utstrålning har Soran, trots sin unga ålder, redan hunnit med tre turnéer. Han har dessutom uppträtt på ett stort antal tillställningar, bland annat för herrlandslaget i fotboll, något

»Jag gör aldrig reklam för något, men …

Sorans karriär började ta fart när han

i tvåan blev uppmuntrad av sin svensklärare att ställa upp i en poesitävling på skolan.

– Det var helt vidrigt, nervöst och hemskt, jag hatade att stå på scen.

Trots detta vann Soran både i skolan och i uppsalafinalen. Efter en tid började han dessutom med stand-up på fler och fler klubbar, detta parallellt med studierna.

– Jag var i skolan, sedan hoppade jag på tåget, jobbade, åkte hem och käkade, sov och gick till skolan igen, fem dagar i veckan eller så.

Trots sitt minst sagt annorlunda extraknäck, var han för skolkamraterna fortfarande bara en vanlig kille i klassen, och livet gick som på räls.

Från att som ung och ny i branschen se upp till komikervärldens giganter står Soran nu, några år senare, sida vid sida med en av dessa. Tillsammans med Magnus Betnér är Soran aktuell med föreställningen En skam för Sverige. Föreställningen har premiär 4 oktober på Lunds Stadsteater och visas därefter runt om i landet.

Vi frågar Soran om konkurrensen inom komikersfären är stor men får ett nej till svar.

han tyckte var väldigt roligt.

Att Soran Ismail befinner sig mitt i en strålande karriär, med sommarprat, tvframträdanden och stå-uppshower, har inte stigit honom åt huvudet. Dock känns de regelbundna topplaceringarna på listor som “Sveriges sexigaste män” svåra att greppa.

– Det är bara absurt och konstigt. Men min karriär gav mig det gratis. Det är väl smickrande och kul att man är med på en sådan lista, men det spelar ingen roll.

Han menar att han fortfarande känner sig som en vanlig kille, som nyss gått ut Rosendalsgymnasiet. Han säger sig ha skolan att tacka för mycket.

– Det var en svinbra skola! Fantastisk, fantastisk verkligen! Jag gör aldrig reklam för något, men jag är skyldig skolan, lärarkåren och stämningen jättemycket.

När Soran får frågan om han har några visdomsord att dela med sig av till ungdomar, svarar han utan att tveka.

– Att våga misslyckas, flera gånger, kring allt man gör i livet. Det gör inget om det är ett prov, stand-up, läsa dikt, straff i en match eller vad som helst. Man måste våga misslyckas annars kommer man aldrig någon vart.

23

Tillsammans med universiteten När Rosendalsgymnasiet startade var ett av syftena att ha ett välfungerande samarbete med både Uppsala Universitet och SLU. Genom åren har detta samråd fortsatt och utvecklats, genom universitetslärare på skolan samt möjligheter för Rosendalselever att gå olika universitetskurser.

– Precis som yrkesutbildningarna måste ha bra kontakter med sin bransch måste vi ha det med vår bransch vilket är universiteten, förklarar Olle Bergh, Rosendalsgymnasiets rektor.

Att Rosendal samarbetar med universitetet har många fördelar. Det ger djupare kunskaper till eleverna och ett ökat intresse för framtida utbildning. Men även universitetet tycker att samarbetet är värdefullt.

– Jag ser det som mycket positivt, dels att vi lär oss hur gymnasieskolan fungerar, vad det är för frågor ungdomar idag är intresserade av och dels att vi kan stimulera intresset för naturvetenskap, säger KjellArne Nilsson, biträdande kommunikationschef på SLU, Sveriges Lantbruksu-

24

niversitet. Vi samarbetar med många gymnasieskolor, men just när det gäller ämnesområdena ligger det ju så väldigt bra till på Rosendal.

Idag har vi lärare i kemi, geografi och biologi på Rosendal som även undervisar på universitet.Vissa elever har både lektorer och professorer i den dagliga undervisningen. Olle Matsson, professor vid Uppsala Universitet och kemilärare på Rosendal, tror att universitetet kan verka lite skrämmande för vissa elever och att samarbetet motverkar detta.

– Jag tror att en av de stora poängerna med våra universitetssamarbeten är att släta ut hoppet mellan gymnasiet och universitetet, säger Olle Matsson.

På Rosendal ges möjligheten att gå flera kurser på Uppsala Universitet, till exempel en matematikkurs eller en kurs i marinbiologi. På detta sätt får eleverna chans att prova universitetsmiljön redan under sin gymnasietid. Samarbetet med

»Vi samarbetar med många gymnasie­skolor, men när det gäller ämnes­områdena är det väldigt bra på Rosendal.

SLU har även lett till Linnéstipendiet, ett stipendium som två elever ur avgångsklasserna får.

x

x

Naturvetarmästarna

Vilken grundskola har det bästa laget i Naturvetenskap?

NATURVETARMÄSTARNA Naturvetarmästarna är ett samarbete

mellan Rosendalsgymnasiet, Uppsala universitet och SLU. Samarbetet innebär att låta högstadieskolor tävla mot varandra i olika naturvetenskapliga ämnen.

Tävlingen genomförs under en dag på Rosendalsgymnasiet med teoretiska och laborativa uppgifter som är anpassade till grundskolenivå. Uppgifterna har utformats som öppna frågor för att främja

och uppmuntra de tävlande till att tänka själva.

Lena Wellhagen är lärare på Rosendalsgymnasiet och var med och startade projektet.

– Vi började för två år sen och det har varit mycket lyckat. Förra året hade vi 17 skolor som var med och tävlade! Vi har hittills haft skolor från Knivsta, Tierp, Östhammar och Uppsala.

Emma Johansson:

– En annan fördel med nära kontakter med universiteten är att det blir lättare att få föreläsare och doktorander till skolan.

Emma Johansson arbetar med profilen Bioteknik, som elever på det naturvetenskapliga programmet erbjuds att gå. Hon brukar bjuda in doktorander som kan vara med när olika projekt startas, så att idéer mellan elever och doktorander kan utbytas. Eftersom Emma själv jobbar på universitetet blir det även lätt att få tillgång till avan­cerad utrustning.

– Den största fördelen med universitetssamarbete är att elever får möjlighet att möta personer som faktiskt forskar på universitetsnivå och känna att de får tillgång till ny, aktuell forskning, säger Emma.

På plats finns också elever från Rosendalsgymnasiets som agerar som inspiratörer och visar runt alla högstadieelever på gymnasiet. Från Uppsala universitet och SLU deltar personal som agerar domare.

Under dagen bjuds de tävlande på fika, lunch, middag och studiebesök på respektive inblandade universitet.

– Vi brukar ha det väldigt roligt och det känns som att ungdomarna verkligen uppskattar tävlingen, säger Lena.

Naturvetardagarna

Emma Johans son, lektor i kemi, en av flera lä rare som dela r sin tjänst mel lan universite tet och Rosendal sgymnasiet

Naturvetardagarna är ett universitetssamarbete på na­tur­ vetenskapspro­gram­ met som innebär att samtliga ele­ver i åk 1 besöker nå­gon av de natur­v e­t en­s kapliga institu­tionerna under en eftermiddag och tar del av föreläsningar om aktuell forskning. Eleverna har till uppgift att lyssna, anteckna och försöka förstå innehållet för att, när de sedan är tillbaka på Rosendal, på ett begripligt sätt kunna redovisa för andra elever som inte lyssnat på just den föreläsningen.

25

SA-

Internationella programmet

Samh채llsvetenskaplig inriktning

26

Internationella programmet

Är du intresserad av miljöfrågor och hållbar utveckling?

Vill du fördjupa dig i det globala spelet? Tycker du att mänskliga rättigheter och demokratifrågor är viktiga? Då är Smip på Rosendal helt rätt för dig.

Smip ges inom inriktningen samhällsvetenskap på det samhällsvetenskapliga programmet. På vår internationella inriktning får du jobba mycket i projektform och arbetet leder fram till en fältstudie i årskurs tre. Undervisningen bygger på fyra grundpelare – hållbar utveckling, arbete i projektform, universitetsförberedande arbete och internationella frågor.

S

mip är ett samhällsvetenskapligt program med internationell prägel.

På programmet får du jobba mycket i projektform och arbetet leder fram till en fältstudie i årskurs tre.Undervisningen bygger på fyra grundpelare – hållbar utveckling, arbete i projektform, universitetsförberedande arbete och internationella frågor.

Arbetet på Smip

På Smip arbetar du mycket självständigt.

Lärarna finns där för att hjälpa dig, men du får också ta eget ansvar. Du bör ha ett eget driv och viljan att lära dig mer. För det är just viljan som är viktig, det finns inga krav på förkunskaper.

– Smip ska du välja om du är intresserad av omvärlden. Är du det så ska vi stå för utbildningen, du behöver inte kunna allt innan, säger Karolina Gunnarsson, lärare på Smip.

Programmet har ett varierat arbetsätt.

– Vi jobbar på olika sätt, med grupparbeten, diskussioner, seminarier och muntliga redovisningar, även tidsvis med stora projekt som till exempel fred- och konfliktprojektet, berättar läraren Hans Niklasson.

Kombinationen av självständigt arbete och grupparbete är mycket uppskattat av eleverna som beskriver det som både omväxlande och stimulerande.

– Det är väldigt sällan stelt och man behöver oftast inte sitta och skriva prov utan vi har kreativa redovisningar. Så om du tycker om att prata och diskutera med andra människor passar SMIP dig väldigt bra, anser Lovisa Warpman, sistaårselev på Smip.

Samarbeten

En del av undervisningen på Smip sker i form av studiebesök på olika organisationer och instutitioner med anknytning till programmet. Vi har samarbeten med Nordiska Afrikainstitutet, Svenska kyrkan och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Detta bidrar inte bara till en bredare utbildning utan ger också eleverna kontakter utanför skolan. Lärarna brukar också bjuda in personer med erfarenhet av olika länder som föreläsare.

– Man blir som elev ofta väldigt engagerad och intresserad av samhällsproblematiken. Många blir också väldigt nyfikna på vad man faktiskt kan åstadkomma.

Det resulterar i intressanta diskussioner i klassrummet, säger Åsa Ridefelt, lärare på

Smip, som lyfter fram den positiva effekten av att få se saker och ting i verkligheten och inte bara läsa i böcker.

Efter studenten

När du har gått tre år på Smip finns det många valmöjligheter. Att plugga vidare på universitet eller högskola är något som många väljer. Det är även möjligt att läsa ett naturvetenskapligt basår som gör dig behörig att läsa naturvetenskapliga kurser på universitetet. Volontärarbete i delar av världen som till exempel Sydamerika har även det blivit ett populärt val.

Klara Säterberg, tidigare elev på Smip, är väldigt nöjd med tiden på Rosendal: – Efter att jag gått ut Smip har jag börjat plugga till sjuksköterska, ett yrke där man får hjälpa människor och framför allt där man kan arbeta internationellt.

Tack vare Rosendal har jag varit mycket väl förberedd inför universitetet. På Smip läste vi ofta i studiegrupper med seminarium, något som är grymt bra att ha övat på inför universitetet. Vissa i min basgrupp på universitetet har aldrig haft seminarium eller skrivit PM, något som jag, som gått Smip, redan kan och är van vid.

Känslan när man går ut Smip är verkligen att hela världen ligger framför ens fötter.

27

Internationella programmet

Det var omtumlande och väldigt roligt

Under våren, sista terminen i trean, åker Smip-klasserna till ett land där de gör en fältstudie. För många är det den bästa upplevelsen de har haft under tiden på Rosendal. Fältstudien är resultatet av tre års undervisning där eleverna har arbetat i projekt och i grupper, ett arbetssätt som de även får tillämpa under sin fältresa.

– Vitsen är att komma iväg och studera det teoretiska i verkligheten, berättar Siw-Inger Halling, ansvarig lärare för fältstudierna.

Under det tredje året läser eleverna specifikt på om det land de ska resa till. De studerar landet politiskt och geografiskt, studerar kulturmöten, traditioner och olika intressekonflikter.

Eleverna delas in i olika arbetsgrupper som de ska jobba i under resan.

– Min projektgrupp arbetade på en skola med småbarn. Vi bodde alldeles vid slummen, där större delen av tiden tillbringades, säger Oskar Lindbom, före detta Smip-elev som var i Kenya under sin fältstudie.

Eleverna väljer ett övergripande tema och sedan de områden som ska studeras, till exempel kvinnors rättigheter, rent vatten, skoltillgång eller livet för funktionshindrade i landet. Under fältstudierna arbetar eleverna med intervjuer och deltagande i olika aktiviteter för att lära känna lokalbefolkningen och lära sig om sitt temaområde.

– Det var oerhört intressant att omedelbart kastas in i en ny kultur och miljö. Det var omtumlande och väldigt lärorikt.

Efter att i ett par år ha pluggat in teoretiska kunskaper var det väldigt nyttigt att få praktisera dem, säger Oskar Lindbom.

Hemma i Sverige är det sedan dags för eleverna att presentera sina arbeten. Detta sker i en mängd olika former som teaterföreställningar, utställningar, Dagsverke Rosendal, föreläsningar med mera. Slutligen skriver eleverna ett PM, en vetenskaplig uppsats.

Projekt & progression På Smip får du arbeta i projektform. Fokus ligger på globala frågor och hållbar utveckling med teman som vatten, konflikt, livsmedelsförsörjning och klimatrollspel. Du får samarbeta med andra elever och samla information, bearbeta och redovisa. Projekten är ämnesövergripande och omfattar både teoretiska och estetiska ämnen vilket ger möjlighet till mer kreativa redovisningsformer.

Vi samarbetar även mellan ämnen för att du ska få en så mångsidig bild av globala frågor som möjligt.

– Att jobba i projektform är karaktäristiskt för Smip. Det är något mer än traditionell undervisning. Man tränar eleverna att söka kunskap och redovisa på olika sätt, säger Siw-Inger Halling, lärare på Smip.

Arbete i projektform ger dig också en möjlighet att förbättra och utveckla dina tidigare kunskaper.

– Vi arbetar med progression i de olika årskurserna, säger Karolina Gunnarsson. Det innebär att svårighetsgraden i projekten höjs successivt i såväl fakta som analys, men också när det gäller

28

redovisningsformerna. I årskurs 3 får du användning av det du lärt dig under bland annat fältstudien.

– Det är en väldigt bra utmaning att jobba med andra i olika projekt, anser Lovisa Warpman, sistaårselev på Smip. Det är ett väldigt bra arbetssätt eftersom man får öva på att jobba i grupp, samtidigt som lärarna finns där och hjälper till som handledare.

Röster om Smip – Det som är så bra med Smip är att eleverna är drivna och engagerade, och man märker att lärarna är intresserade av det de håller på med. Vi har även en väldigt bra sammanhållning i klassen, vilket jag märkte av redan när jag började. Jag känner också att jag har lärt mig väldigt mycket och fått en bred bild av hur världen ser ut. Det är nästan alltid kul att komma till skolan!

Poängplan

Sanna Forsberg – elev

Oskar Lindbom – tidigare elev

– När jag skulle välja gymnasium fastnade jag ganska direkt för Rosendal.

Framförallt var det fokuset på internationella frågor och den uppmuntrande inställningen till diskussion som var tilltalande. Jag blev inte heller besviken av valet.

– Förhållandet till ens lärare var så avslappnat och jämlikt att man i slutet av gymnasiet var mer vänner än något annat. Jag umgicks väldigt mycket över programgränserna, och det var självklart att man alltid kunde gå ner till kafeterian och hitta någon där att hänga med. Många gånger satt vi kvar där tills skolan stängde.

– Avslappnad, med högt i tak och allmänt vänlig, så kan stämningen beskrivas.

– Mitt första intryck av Rosendalsgymnasiet som förälder var att det var en bra sammanhållning i skolan samt engagerade och kunniga elever. När mina barn sedan började fick jag även en positiv bild av lärarna. Jag har själv hjälpt till att samla in pengar till mina barns fältresor och haft mycket kontakt med lärarna. Mina barn är verkligen nöjda med att ha gått på Rosendal båda två. Under skoltiden har jag sett att de har utvecklat sina förmågor att diskutera och tänka kritiskt. Det har varit strålande när skolan ägnat sig åt klimatförhandlingar, och när olika ämnen samverkat under projektarbetena.

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1 och 2 Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p

Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p

Inriktningskurser Geografi 1 Historia 2a Religionskunskap 2 Samhällskunskap 2 och 3

300p

450p

100p 100p 50p 200p

Programfördjupning Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering 100p Internationell ekonomi 100p Internationella relationer 100p

300p

Individuellt val Gymnasiearbete

200p 100p

Summa

2500p

Kjell Sjödahl Svensson – förälder

29

»Som att hitta hem«

“På min första dramalektion var jag inte ett dugg nervös, det var som att hitta hem.” Disa Östrand, före detta dramaelev och även stjärnskottet från den svenska filmen Känn ingen sorg, läser nu sin tredje termin på scenskolan Stockholms dramatiska högskola. Men teaterkarriären började hos Hans ”Hansen” Niklasson på dramalektionerna i gymnasiet.

– När jag tänker på det så här i efterhand har jag nog alltid hållit på med teater, säger Disa. Hon berättar att hon alltid satte upp shower på roliga timmen med sina vänner, och det var viktigt att få med så många som möjligt i sina projekt. En gång på lågstadiet lyckades hon till och med få med hela sin gård på en temafest. Men det var först i ettan på gymnasiet som skådespelarintresset tog fart “på riktigt”, när hon började i Hansens dramaklass.

– Disa var en duktig, seriös, förnuftig och intresserad elev. Hon var inte en superstjärna, men jag brukar säga att “ambition slår begåvning”. När man träffade henne senare hade hon alltid något teaterprojekt på gång, säger Hansen om sin före detta elev.

– Jag minns att jag inte var ett dugg nervös på min första dramalektion, det kändes som att hitta hem. Vi höll på mycket med improvisation och lekar, och det var inte speciellt mycket intellektualiserande kring vår konst. När vi satte upp Strindberg hade vi en rätt okritisk inställning till alltihop, klyschorna haglade

30

Estet+ I och med den nya gymnasiereformen, Gy11, togs all estetisk verksamhet bort från gymnasieprogrammen.

På Rosendalsgymnasiet ville vi behålla den kreativa verksamheten på skolan som ett komplement till den teoretiska undervisningen. Därför infördes Estet+.

Estet+ går ut på att eleverna i årskurs 1 får välja mellan drama, bild och musik. Ämnen som svenska, engelska, historia och moderna språk ger timmar till estetisk verksamhet i ettan och får tillbaka timmarna i form av föreställningar som elever i tvåan och trean ger.I ettan arbetar man exempelvis med politisk konst,

verkligen, men vi hade otroligt kul hela tiden.

Efter gymnasiet sökte hon sig till Katrinebergs folkhögskola, som var något mer seriös än vad hon var van vid. Varje dag började med en löprunda, och läsning av dramer var en viktig del av utbildningen. Disa var inte överförtjust men tog sig ändå igenom utbildningen.

Efter detta tog hon ett sabbatsår i London, jobbade i klädaffären American Apparel och försökte fundera ut vad hon ville göra. Men när hon blev mamma kändes det plötsligt självklart att det var på scenen hon hörde hemma, och hösten 2012 kom hon in på Göteborgs scenskola.

Samma år fick hon även en, för sin kar­ riär kanske avgörande, roll. Genom en audition blev hon utvald att spela Eva i den svenska storfilmen Känn ingen sorg baserad på Håkan Hellströms texter och musik.

– När jag fick rollen kändes det helt naturligt, jag tyckte att jag verkligen förtjänat den. Samtidigt var jag helt i chock och det tog två månader innan jag tagit in att jag fått rollen. Film har alltid varit min dröm och att dessutom få en roll där sång ingick, det var på något sätt perfekt.

Shakespeare, pjäser från olika länder och går igenom en talarkurs. Man får i tvåan se scener ur världslitteraturen och scener ur kända Shakespearepjäser i samarbete med undervisningen i litteraturhistoria och engelska.

I och med talarkursen i ettan får man också chansen att prova på de två andra ämnena utöver sitt huvudval. I tre veckor växlar man mellan de olika estetvalen för att alla ska få en chans att prova allt.

– Jag tror att estetisk verksamhet är utvecklande och viktigt, det är bra att kunna spela lite teater, sjunga och teckna lite, säger Hans Niklasson, dramalärare på Rosendal. Sen är det ju bra att

Den första tiden tillbringades i en studio, där man arbetade med att spela in de Håkan-låtar som skulle vara med.

– Det var rätt nervöst att tolka en sådan legend, vars låtar så många människor har åsikter om.

Efter den första studiotiden började själva filminspelningen, med sena kvällar och tidiga mornar. Inspelningen var rolig, men också jobbig, fast hon slapp åtminstone bada i fiskrens som de andra skådespelarna, något hon säger sig vara glad över eftersom det lär ha varit precis så äckligt som det såg ut.

Hon fick däremot vara med under inspelningen av dagfesten, en rolig och lite annorlunda inspelningsdag.

– Det var en rätt lång dag så efter ett tag orkade statisterna inte längre bry sig om hur dom såg ut och började istället festa på riktigt, säger hon och ler åt minnet.

De scener som var roligast att spela in var annars de riktigt uppslitande och sorgliga.

– Jag tycker att det är roligast när det verkligen hänger på skådespelaren, när det inte bara är det tekniska som spelar

göra något som bryter av mot pluggandet, precis som idrotten kan göra, – Musik hjälper eleverna att vidga sina vyer och det är ett bra vattenhål för eleverna eftersom det inte är plugg på samma sätt som andra ämnen, håller musikläraren Erik Zetterström med om.

Tanken med Estet+ är att eleverna ska bli inspirerade att fortsätta med estetisk verksamhet i tvåan och trean, som valbara kurser.

– Estetiskt verksamhet på skolan ger också en bra stämning, säger Hans Niklasson. Ibland är det spelningar på lunchen, ibland pjäser på eftermiddagen.

Det är kul när det händer saker!

»Det var rätt nervöst att tolka en sådan legend roll, utan när man verkligen måste jobba med känslor.

Egentligen bor Disa i Göteborg, hon

flyttade dit när hon kom in på scenskolan år 2012, men just nu bor hon i Stockholm med pojkvän och barn. Livet som student och mamma kan vara svårt att kombinera, men hon säger att man får försöka balansera det så gott det går.

– Små saker som att bara gå på bio kan vara fantastiska. Man får inte ha för höga ambitioner, säger hon.

Hon planerar att fullfölja sin utbildning, men samtidigt har nya jobberbjudanden börjat komma.

– Jag kan tyvärr inte säga mer än att det rör sig om film, säger hon, men man kan ana en uppspelthet i hennes leende.

31

duscha språk!

Med fokus på språket Språkundervisningen är en viktig del av vardagen på Rosendalsgymnasiet. Vi erbjuder språkkurser på flera nivåer och utöver det anordnas också roliga språkevenemang på skolan. Cecilia Ringmar, spansklärare och Florence Naud Björklund, franskoch spansklärare både undervisar och är engagerade i spännande projekt.

Språkkurserna på skolan

På Rosendal kan du läsa franska, spanska och tyska upp till steg 5. Går du ett samhällsvetenskapligt program ingår steg 4, vilket är viktigt för din framtida utbildning, då det ger dig en meritpoäng. Att man har möjlighet att läsa upp till steg 5 är något som är unikt för skolan.

32

– Vi är stolta över vår undervisning och våra erfarna lärare, säger Cecilia. Vill du läsa andra språk, så som ryska och kinesiska, kan du läsa dessa kurser kvällstid på andra skolor.

Universitetssamarbete

Rosendals breda samarbete med Uppsala universitet syns även i språkundervis-

ningen. Språklärarna har ett samarbete med Uppsala universitets fortbildningsavdelning, som arbetar för att fortbilda skolpersonal med fokus på internationalisering.

– Vi vill ha det så autentiskt som möjligt, förklarar Florence.

Evenemang

Den 26 september varje år firas den europeiska språkdagen. Detta är något som Rosendal väljer att uppmärksamma genom att välkomna årskurs 1 med en så kallad ”språkdusch”. Här får elever i årskurs 2 och 3 dela med sig av sina språkkunskaper. Elever från språkintroduktionsklasserna är ofta en viktig del av detta, vilket gör att de andra eleverna på

▲

▲

Linnea Kjellberg mottar sitt pris i EU-kommissionens översättartävling Juvenes Translatores i Bryssel 2012.

skolan får ta del av en stor bredd av språk och kulturer.

– Ett år talades 50 olika språk på skolan! säger Cecilia.

Tävlingar

För dig som känner att du vill utmana dig själv finns det möjlighet att delta i olika tävlingar under din tid på Rosendal. ”Juvenes Translatores” är en tävling som utlyses av EU-kommissionen, där elever tävlar i att översätta från ett valfritt europeiskt språk till svenska. Hundra elever från Sverige får varje år ställa upp och tävla mot varandra, och texten granskas av just EU-kommissionen. Rosendal har varit med fem gånger och vunnit två av

dem, även när konkurrenterna har varit från skolor med språkinriktning. Vinnaren får åka till Bryssel och vara med i en tv-sänd prisutdelning, samt träffa vinnarna från 27 andra europeiska länder.

En annan tävling du kan delta i är ”Poesi utan gränser”, en tävling som Rosendal har vunnit flera år. I samband med tävlingen lägger man fokus på att läsa och skriva poesi i språkundervisningen på skolan.

Utbyte

Florence tog för några år sedan initiativ till ett projekt med utbytesstudenter från Frankrike och senare gavs även spanskeleverna möjlighet att ge sig in i ett liknande

Rosendalselever som läser spanska på utbyte i Valencia

samarbete med en skola i Valencia.

Här får elever utbyta kulturer och språk med varandra, både via brevväxling, resor och besök i varandras familjer och skolor.

– Det ger ett sådant avtryck på Rosendal när det kommer en utbytesgrupp.

Oavsett vilket språk man läser så blir hela skolan inblandad, berättar Cecilia.

Att få en givande språkutbildning är en självklarhet på Rosendal. Det är en central del i skolans undervisning och har lett till många spännande och roliga projekt.

Det är lätt att bli engagerad och inspirerad av såväl lärare som elever.

Här får du inte bara utveckla dina språkkunskaper, utan även utvecklas själv genom ständig uppmuntran och spännande möten.

33

34

SPRINT – språkintroduktion

SPRINT språkitroduktion

För relativt nyanlända ungdomar i 16–19-årsåldern erbjuder SPRINT en väg in i samhället och en möjlighet att utvecklas språkligt samtidigt som de får kunskaper och betyg som leder vidare till gymnasiestudier. Eftersom Rosendalsgymnasiet är en skola med enbart teoretiska program och SPRINT i viss mån samarbetar med dessa vänder sig SPRINT Rosendal främst till ungdomar som vill fortsätta med teoretiska studier.

»D

et är ett oerhört stimulerande jobb – samtidigt som det är väldigt krävande, berättar Kerstin Adner om sin vardag som lärare på SPRINT-programmet. Hon och hennes kollega Gunilla Kananen har jobbat på SPRINT ända sedan det flyttade till Rosendalsgymnasiet från Celsiusskolan.

Kerstin Adner och Gunilla Kananen har båda lång erfarenhet av att jobba med människor som nyligen har anlänt till Sverige och har undervisat invandrare i alla åldrar. Nu jobbar de på språkintroduktionsprogrammet, SPRINT, på Rosendalsgymnasiet. De är båda mycket entusiastiska och ser det inte som ett hinder att eleverna i klassen har så många olika språk som modersmål.

– Det är det som är utmaningen! menar Gunilla Kananen. Hon klargör en skillnad mellan att träffa människor när man är på resande fot, och att faktiskt få träffa människor från olika delar av världen i ett klassrum varje dag.

– Då får man verkligen komma in i olika människors tankesätt. Det väcker många intressanta diskussioner.

Gunilla trycker på att hon och Kerstin i sina yrken inte bara undervisar sina elever i skolämnen, utan att de också aktivt arbetar med att få dem att växa som människor. Det gör de just genom att låta eleverna diskutera mycket, men också genom att låta dem testa nya saker och att ständigt undervisa i något de kallar livskunskap.

Kerstin menar också att den lugna studiemiljö som råder på Rosendalsgymnasiet har påverkat deras elever mycket positivt.

Oavsett livssituation tycks alla må bra av att få komma tillbaka till skolan.

– De får bra stöd i klassen. De håller koll på varandra – på ett positivt sätt, berättar hon.

SPRINT-klassens elever har inte bara en bra relation gentemot varandra, utan programmet har också gjort flera samarbeten med de andra programmen på Rosendalsgymnasiet. Bland annat har journa-

listikelever fått chansen att dokumentera några gripande livshistorier och händelser som SPRINT-elever upplevt. Eleverna på de två programmen har också träffats flera gånger och diskuterat olika ämnen tillsammans. SPRINT-programmet har också samarbetat med det Internationella programmet på Rosendal, som de passande nog delar korridor med. Resultaten är väldigt lyckade.

Inte bara lärarna som jobbar på SPRINT är nöjda. Även gamla SPRINTelever, som fortsatt att studera på annat håll efter Språkintroduktionen, tycks ha många positiva saker att säga: – De kommer tillbaka, berättar Kerstin med leende ögon.

De båda får ofta mejl, samtal och facebook-meddelanden från tidigare elever som vill tacka eller bara hålla sina gamla mentorer uppdaterade.

– Tidigare har jag inte varit någon facebook-anhängare, berättar Gunilla, men nu har jag verkligen fått bli det.

35

SPRINT språkitroduktion

Språket som nyckel Viktigt på SPRINT är det språkliga arbetet i alla ämnen. Vi jobbar mycket med studieteknik där vi studerar olika framgångsfaktorer och reflekterar över hur du lär dig på bästa sätt. I diskussion med lärarna vill vi även öka din medvetenhet om eget ansvar och hur du kan få kontroll över din egen utveckling.

För att orka med de många ämnena och den höga studietakten ägnar vi oss även åt samtal och övningar som övar reflektion och tankar om vem man är, vilka mål man har och hur man ska göra för att må bra och kunna delta aktivt i det svenska samhället.

’’

Lärarna här är duktiga, de får alla elever att förstå. Jag har en bra tid här, även fast det är mycket plugg, säger Aliyawer Qambari, elev på SPRINT

Ett unikt möte Klockan är strax efter halv elva då ett gäng ung­ domar är i full färd att plocka på sig varor för att laga en måltid tillsammans. Murad Jamiyev och Mousa Ahmadi, elever på Rosendalsgymna­ siet är båda två intresserade av matlagning.

De ska under dagen dela med sig av en an­ nan matkultur än den typiskt svenska.

Eleverna i Jo-klassen jobbar med sitt Fansinprojekt. De har fått i uppgift att skriva ett reportage om elever i SPRINTklassen. Denna vecka har en av fansin­ grupperna tema mat. Under dagen ska de därför lära sig hur man tillagar en typisk rysk soppa, kallad borscht. Soppan är spra­ kande fylld med nyttiga rotfrukter som rödbetor och lök.

Murad och Mousa, som går på SPRINT-pro­ grammet, har valt ut ett recept. Först inhandlas ingredienser och sedan är det dags för matlagning.

Under matlagningens gång berättar Murad hur man ska göra för att soppan ska bli perfekt.

– Ingen gör den här soppan bättre än min mam­ ma, det går så fort när hon gör den.

36

Han demonstrerar hur man ska tillaga soppan på rätt sätt och är väldigt sträng när det gäller rätt och fel. För att få in snitsen i rotfruktshackandet är experten Murad på plats.

– Det är lite svårt, man måste få skivorna myck­ et tunna, min mamma är jätteduktig på det, säger han med ett stolt leende.

Dessa typer av möten är inte bara en rolig grej, det ger även en större inblick i hur vardagen ser ut för olika människor. Jo-eleverna har upplevt matlagning i det ryska köket och kan nu skriva ett intressant reportage. SPRINT-eleverna har fått en inblick i det svenska hem­ met.

– Det här är ett unikt tillfälle, säger Wilhelm Hjelm från Jo-program­ met, att skolan kan er­ bjuda möten mellan oli­ ka kulturer på riktigt är viktigt och gynnar både skolan och dess elever.

Röster om SPRINT – Vi på SPRINT hjälper och tar hand om varandra, ser till att alla mår bra och behandlar varandra som en familj.

SPRINT motiverar och förbereder mig inför framtiden. Vi läser mycket, pluggar hårt och kämpar varje dag. Jag vill gå i gymnasiet här på Rosendal, jag vill läsa media på samhällsprogrammet. I framtiden vill jag bli journalist och skriva artiklar i tidningar om politik.

– Vi alla tycker att Rosendal är den bästa skolan i Uppsala. Jag gillar inte mina lärare här, jag älskar dem. De är Rania Elkilany snälla och hjälpsamma, de ger oss allt – elev vi behöver för att utvecklas och klara av studierna. Allt fungerar bra här på skolan. Ibland kan det vara svårt att plugga, men jag tror att lärarna är mer hjälpsamma här än på de andra skolorna.

Ariandokht Bahrami – tidigare elev

– Under tiden på SPRINT utvecklades jag väldigt mycket. För mig låg det största fokuset på språket men jag utvecklades även mycket i de andra ämnena. Något som var viktigt för min utveckling var de stöttande lärarna som finns på SPRINT. Idag går jag andra året på natur på Rosendalsgymnasiet och jag lär mig fortfarande nya saker varje dag. I framtiden vill jag studera vidare på universitetet och inför det är Rosendal en väldigt bra förberedelse.

– Jag skulle absolut rekommendera Rosendal, jag tror att den är den bästa skolan i Uppsala.

– Min son kom till Sverige för bara tre år sedan, trots detta gick han ut SPRINT förra året och har nu börjat i en naturklass. Han har ett starkt eget driv men tack vare att han trivs så bra i skolan blir han mycket mer motiverad.

– När han gick på SPRINT så träffade vi både lärare och personal på skolan; mitt intryck är att de är engagerade. De vet vad de ska göra och hur de ska göra så att den enskilde eleven kan få den hjälp hen behöver. Jag jobbar själv som lärare och har i och med det erfarenhet av liknande program. Enligt min åsikt är det proffsigare planerat och genomfört på Rosendalsgymnasiet än på andra skolor.

Intervju med programrektor Olle Oskarsson

Vad är SPRINT? Till att börja med står det för Språkintroduktion. Det är ett sätt att lösa nyanlända personers behov av att få grundskolebehörighet. Det är alltså samma nivå som på högstadiestudier. Här på skolan har SPRINT-eleverna möjlighet att nå tolv till tretton betyg, och det är det som behövs för att bli behörig till ett praktiskt eller teoretiskt gymnasieprogram.

Hur kommer eleverna in på SPRINT? Alla elever som går på SPRINT börjar sin skolkarriär på mottagningsenheten CIS, som står för Centrum för introduktion i skola. CIS fördelar elever till Uppsalas fyra SPRINT-skolor. Eleverna kan också önska till CIS att få komma hit. Här på Rosendal finns det plats för 40 stycken SPRINT-elever.

Hur länge går eleverna på SPRINT? Ungefär två år, men det beror lite på var eleven befinner sig när den kommer in.

En del är snabba och klarar det på ett år. Det finns individuella lösningar för alla individer.

Rakhsha Razani – förälder

Vad gör eleverna efter SPRINT? Det beror på hur gamla eleverna är när de går ut. Är eleverna under 20 kan de börja på ett nationellt program. Har de gått på SPRINT-programmet här på Rosendal, är de förstås välkomna att fortsätta studierna här! Är eleverna över 20 år, är det ett vuxenprogram som gäller.

Det läser man på KOMVUX. Målet är att alla elever som går SPRINT ska gå vidare till ett gymnasieprogram av något slag.

37

inte bara plugg – Festival Rosendal Solen bryter igenom molnen och skiner för en stund ner på skolans bakgård. Vid volleybollplanen står ett tält placerat med några elever utanför, något som förstärker känslan av festival; känslan som nu börjar lägga sig som en förväntansfull spänning över hela gården i takt med att den fylls på av fler och fler elever.

Samlade i små klungor står folk och kollar in varandras barnsliga, nostalgiska outfits. Idag har många nämligen vågat plocka fram de där gamla hängselbyxorna och vågat pryda håret med söta rosetter, för detta är inte vilken festival som helst.

Detta är Festival Rosendal, skolans egna dag. Dagen följer alltid ett tema och detta år är temat “Absolute kidz-13”.

I takt med att skolgården fylls upp av barnsliga elever plockas popcorn, chips och saft med sugrör fram. I luften virvlar såpbubblor, ballonger och förväntan.

Ett partytält står uppslaget intill skolbyggnaden och utgör en provisorisk scen som snart äntras av dagens första DJ-par.

Basen dunkar strax över skolgården och precis intill, i matsalen, kan man på storbildsskärm se och höra barndomsidolerna Markoolio, Amy Diamond och Shakira.

Utomhus börjar elever hoppa hopprep, spela King och kön till fiskdammen blir bara längre och längre samtidigt som folk börjar hoppa i hoppborgen i takt till musiken. En kille i fotbollskläder springer förbi och ropar: “Vi kör land och rike hörrni!”

Snart byts DJ-duon ut mot ett av skolans band, Ensemble 5, som kliver upp under partytältet och river loss några låtar innan de avslutar med en av 2000-talets favoriter, ”Dragostea din tei”, något som roar publiken och lockar till skratt. Musiken är en stor del av Festival Rosendal.

De som är intresserade av musik får visa vad de går för.

38

I samma veva som Ensemble 5 rockar loss börjar lunchen serveras i matsalen och ut på skolgården kommer eleverna med tunnbrödsrullar med korv och mos.

Vädret lockar till att äta, nu när solen på riktigt trängt fram genom molntäcket.

Efter lunchen vankas det godisregn, och riktiga gamla godingar från 90– och 2000-talet börjar pumpa ut över skolgården.

När godiset regnat klart drar sedan dansstoppet igång och de som inte går in med liv och lust i dansandet sitter och tittar på, hoppar hopprep, blåser såpbubblor och njuter av att känna sig små igen.

Framåt eftermiddagen kliver ytterligare ett DJ-par upp under tältet och återigen dundrar basen över skolan. Nu börjar det blåsa upp lite och ett par killar ställer sig upp för att hålla i tältet. Eleverna är fortfarande danssugna och stämningen släpper inte för en sekund.

Men även denna “skoldag” har ett slut, och snart börjar folk droppa av från skolgården, såpbubblorna försvinner och i hoppborgen är det färdighoppat. Som tur är får vi ju vara med om Festival Rosendal nästa år igen!

elevkåren rosendal Valvakan: I november 2012 höll världen andan när det stora presidentvalet i USA ägde rum. I skolans matsal följdes duellen mellan Barack Obama och Mitt Rom­ ney hela natten live på storskärm. I dramasalen var det party med musik och dans och om man fann ett ledigt grupprum kunde man kanske få sova lite.

Hobbit-dagen: I anslutning till premiären av Hobbit – En oväntad resa plockade skolans elever fram kostymerna ur garderoberna, sydde dräkter och lät sina inre väsen kliva fram i ljuset i sann Tolkien-anda. Håriga fötter och Gandalf-skägg var ett måste!

Suit-up day: Inspirerade av kostymlegenden Barney Stinson från tv-serien How I met your mother, anammade Rosendalseleverna denna karaktärs påfund “Suit-up-day”.

Denna dag vandrar hela skolan runt som ett gäng kostymnissar. It’s always legen – wait for it – dary!

Elevkåren som anordnar: Det är Elevkåren på Rosendal som står för de flesta av dessa event på skolan.

De jobbar mycket med att försöka fånga upp så många av elevernas intressen som möjligt; till exempel Slaget för de sportintresserade, schackföreningen, klädbytardagar och så ovanstående evenemang.

– Vi får sjukt mycket positiv feedback, mycket på sociala medier. Skolan är väldigt tacksam över att vi gör sådant här helt ideellt, säger Klara Müller, elevkårsordförande.

Och det är eleverna också, kan vi tillägga!

Skanna koden – se filmen om elevkåren på Rosendal

–

39

Skol IF

– styrka, vilja, framgång

Skol IF är en förening på Rosendal som anordnar idrottsevent och ansvarar för att få ihop lag till Slaget. Föreningen startade hösten 2010 och har under året satsat på att skapa meningsfulla evenemang som för klasserna och skolan nämare 40

vandra. Bland annat har Skol IF anordnat en fotbollscup, Klass­kampen, och en beachvollybollturnering.

Målet med Skol IF är att skapa en inkluderande förening med så många medlemmar som möjligt.

Historiskt mingel Under vårterminen i ettan skriver alla elever en uppsats om en historisk person. Förutom att man skaffar sig djupgående kunskaper om en historisk person och tiden personen levde i, tränar man på det här sättet akademiskt skrivande, källkritik, analys med mera. När uppsatsen är klar anordnar historielärarna ett historiskt mingel.

– Historiska minglet är till för att fira att man gjort klart ett så stort arbete.

Eleverna klär ut sig till sin historiska person och vi leker lite mingellekar. En lek går ut på att man ska samla ihop

olika personer med olika egenskaper, som ett bingo, och den som får ihop de egenskaperna snabbast vinner, berättar Anders Björkelid, lärare i historia och svenska.

– Denna dag är utformad för att eleverna ska ha roligt efter ganska hårt arbete. Något att se fram emot när man börjar närma sig målet helt enkelt.

När dagen börjar bli slut är det prisutdelning för bästa utklädnad och mycket annat.

Klimatrollspelet Klimatrollspelet är en dag som många elever i årskurs 3 medverkar i. Den här dagen iklär sig eleverna rollen som aktörer inblandade i ett förhandlingsarbete i FN. – Vi tar itu med frågor som handlar om klimatproblemen, berättar Kerstin Leverbeck, en av de inblandade lärarna.

– Eleverna agerar och lärarna handleder. Alla roller, som till exempel medlemsländernas representanter, sekreteriatet samt press innehas av elever.

Studieteknikdagen Studieteknikdagen ges för alla ettor på skolan. En av arrangörerna, Calle Håkansson, berättar att dagen handlar om planering, motivation, olika studietekniker och hur man bäst tillämpar dem. Under dagen har man tre föreläsningar som är gemensamma för alla och sedan får man välja bland en mängd olika seminarier.

– Ett år hade vi till exempel en föreläsning om stress och olika avslappningstekniker för att man ska kunna studera bättre, förklarar Calle.

Andra föreläsningar handlar om hur man kan använda datorn i studierna och vad kunskap är. Seminarierna kan ta upp ämnen som minnestekniker, hur man googlar på ett vettigt sätt, tips när man ska hålla tal, skillnader mellan de olika betygsstegen och råd från universitetsstudenter.

mnasiet

Rosendalsgy

20 20 oktober

11 Rosendalsgym

nasiet

26 januari 20 11

41

Ett steg mot framtiden Studenten, målgången, och en fantastiskt härlig dag.

Det finns många sätt att beskriva studenten på, men bara ett sätt att verkligen förstå den – att vara där.

Det är en solig morgon, vinden blåser friskt och på Rosendalsgymnasiets skolgård strövar elever omkring. Vissa klassvis, andra ensamma. Finklädda huttrar de i den kyliga vinden och drar koftor och kavajer tätare omkring sig. Klockan är 8:05 och en grupp elever har redan börjat samlas vid skogen bakom skolan. Det är dags för fotografering. Denise Torpe, en av de utgående studenterna i Nv10b berättar om hur det känns: – Det blir bara bättre och bättre för varje minut. Känslorna eskalerar.

En efter en går eleverna fram och tar individuella foton innan det är dags för hela klassen att samlas framför kameran. Det blir många skämt och kommentarer – det märks att den här klassen har trivts tillsammans i tre år. När jag frågar vad de har tyckt om de här åren på Rosendal svarar Hannah Olsson; – Mina tre år på Rosendal har varit roliga för att jag träffade så trevliga kompisar. Alla är ju där för att ha kul, trivas och lära sig mycket. Vi är omtänksamma mot varandra på skolan.

Omtänksamheten på skolan är en del av den så kallade Rosendalsandan, liksom hjälpsamheten – något som Hanna Eriksson tycker är det bästa med skolan.

– Det finns alltid hjälp att få. Folk är intresserade av att att hjälpa också, och ser till att man fattar det man frågar om. Ingen tänker ”det där är inte mitt problem”.

När fotot är taget myllrar eleverna ut på

skolgården. Det är dags för champagnefrukost. Bord flyttas omkring på skolgåden och mat dukas upp. Snart sitter alla klasser för sig, i långa rader, med borden proppfulla av plastpåsar och bunkar med mat och dryck. Studentmössorna skickas runt för att alla ska få chansen att skriva

42

en sista hälsning. Nu skiner solen och alla elever går runt med ett leende på läpparna.

Det är en spänd väntan. Eleverna vandrar otåligt omkring på skolgården medan personalen ställer i ordning för utspringet och tiden går långsamt framåt. Det är en väntan som fyller elevernas sista timmar som klass, men också en väntan som leder dem in i framtiden. De flesta har redan planerat vad de ska göra till hösten. Wael Yaakoub är en av dem; – Jag ska jobba, läsa kurser i spanska utomlands och finna mig själv.

När klockan börjar närma sig lunch ser

man det på eleverna, de går runt med förväntansfulla miner. Till slut öppnar äntligen lärarna dörrarna till matsalen, och in stiger eleverna. De möts av tända ljus, sverigeflaggor och glada lärare. Klass för klass sätter de sig i den dekorerade matsalen och inväntar rektorns välkomstskål till studentklasserna 2013. Alla klappar glatt i händerna åt Olle Bergh, och snart kommer lärarna in med maten. Fläskfilé med hasselbackspotatis, sparris, grillad tomat och champinjonsås med mango chutney.

Det tar ett tag att få ut maten, men eleverna sitter tålmodigt och väntar. Sorlet som fyller matsalen den här dagen är inte kompakt, som det brukar vara. Idag är det förväntansfullt.

Under lunchen uppträder naturlärarlaget med en egenhändigt komponerad text till låten Hall of Fame. Olle Bergh ställer sig upp för att hålla tal, och alla tystnar. Som alltid levererar han ett underhållande och tänkvärt tal, en sista gång för dessa elever.

En lång stipendieceremoni invigs av Kjell Arne Nilsson från SLU. Detta är tätt följt av diverse andra priser och det hela

avslutas med att hylla elever som varit extra duktiga i vissa ämnen.

Efterrätten, chokladmousse swirl, kommer fram på borden, och när den tagit slut strömmar eleverna mot sina klassrum.

I ett av dem sitter Jo10, uppflugna på både stolar och bänkar, med kläder alldeles för fina för ett klassrum. Framme vid tavlan står klassföreståndarna Nadja Ljunggren och Anders Björkelid. De räknar eleverna som droppar in i klassrummet och till sist står de där, framför hela klassen. Två elever kommer upp och tackar lärarna å allas vägnar och överlämnar en avskedspresent tillsammans med ett kort tacktal.

– Det finns inget vi kan ge er som betyder lika mycket som det ni gett oss.

Fönstrena längst bak i klassrummet är öppna och in strömmar jazzmusik från skolgården. Examensbetyg delas ut, ett efter ett, och sedan finns det inget mer kvar att säga än hejdå.

I matsalen ställs klasserna upp och alla elever får varsin ballong. Ute på skolgården trängs vänner och familj i den varma solen.

Bandet spelar musik medan föräldrar väntar på att deras barn ska springa ut. Och till slut kommer de – studenterna. Ut springer de, med ballong i ena handen, och examensbetyg i det andra. Publiken jublar och klappar i händerna och en efter en kommer klasserna ut, hurrande över sin frihet.

Det är stora leenden på allas läppar när de kliver upp på borden på scenen, och lika glada leenden när de väntar på alla klasser som ska komma ut. Till slut står de där – hela årskurs 3, och vinkar åt sina bekanta. De sjunger Studentsången tillsammans, och för första gången i Rosendals historia lyckas de alla släppa ballongerna vid rätt tillfälle. Ballongerna är fria, och så är även de.

Lastbilarna väntar på framsidan och så

småningom tar sig studenterna dit. Det är dags att kliva på flaken. Snart river det första flaket iväg, och studenterna är på väg mot framtiden.

Pia Carlberg, kostchef Vad är din uppgift under studenten?

– Det är dukningen och att se till att maten blir klar vid rätt tillfälle. Jag skyndar också på talarna så att maten kommer ut i tid. Lärarna är väldigt bra på att hjälpa till med serveringen.

Hur är stämningen i köket under studentlunchen?

– Den är hög och lite orolig. Man vill ju att allt ska klaffa, men samtidigt vill man inte ha för mycket tid över. Men vi tycker alla att det är otroligt kul.

Brukar studenterna gilla maten? Hur visar de sin uppskattning?

– Ja, det brukar de, absolut. Ibland skriver de hälsningar på dukarna, de hänger vi upp och låter sitta ett tag. De senaste åren har vi till och med haft några pojkar som har kommit in i köket och bett om mer mat.

Sandra Larsson, förälder Hur har det varit att ha sitt barn här på Rosendal?

– Det har varit lätt, min son ville så gärna läsa här.

Ser du några skillnader mellan högstadiet och gymnasiet?

– Det är en enorm skillnad. Här är det ordning och reda, lärarna är toppen. Skolan ger ett varmt välkomnande och en varm atmosfär.

Keith Lomas, klassföreståndare Nv10c, lärare Hur känns det att släppa ännu en årskurs?

– Det känns mer än vanligt. Jag har undervisat i 35 år och har sett många klasser gå ut. Den här klassen känns mer än vanligt. Det är jobbigt och det kommer att kännas konstigt nästa år.

Kommer du ihåg din första klass som gick ut – hur kändes det då?

– Det var 1980 och jag minns det faktiskt. Jag hade bara den klassen i ett år, men det var roligt. Det var det första året jag undervisade i Sverige, och det var riktigt kul.

Vad är ditt bästa minne med just den här klassen?

– Svår fråga. Det är svårt att säga en händelse, det är mer en känsla. Känslan man har på vissa lektioner, en känsla som eleverna har med sig. På klasskivan såg de till exempel till så att jag fick vara med och sitta mitt bland eleverna.

Linda Åkerman Jo10, student Hur känns det?

– Det känns underbart, dagen är verkligen här!

Vad ska du göra i höst?

– Jag ska plugga medie-kommunikationsvetenskap. Tack vare att jag läste journalistik här så ändrade jag riktning i vad jag ville göra.

Hur har dina år på Rosendal varit?

– Jättebra! Så bra att jag inte vill lämna skolan, men tyvärr är jag ju tvungen…

Hur har den här sista terminen känts?

– Både rolig och samtidigt vemodig. Speciellt slutet har varit tufft, men nu är vi värda att sluta!

43

Frågequiz om Samhällsvetenskapliga programmet Kan man söka båda profilerna Journalistik och Internationella programmet?

– Nej. Båda ges som samhälls­ vetenskaplig inriktning på Sam­ hällsvetenskapsprogrammet. Du söker SA-SA på Rosendal. Men du kan ange profilönskemål! Utifrån detta önskemål placeras du i rätt klass.

Kan man inte söka den ena profilen som reservalternativ?

– Nej. Det vore onödigt, du blir placerad på den profil du önskar.

Hur gör man sitt profilönskemål?

– Det gör du när du ansöker i Dexter.

Du söker alltså SA-SA på Rosendal med profilönskemål Internationella programmet eller Journalistik.

Frågequiz om Naturvetenskapliga programmet

Vem får gå Matematik+?

Hur söker man English+?

Hur söker jag Matematik+?

– Du väljer NA-NA på Rosendal. När du blivit antagen får du ett brev från skolan där du kan anmäla dig.

– De som redan fått betyg i gymnasiekursen Matematik 1c

– Du väljer NA-NA på Rosendal. När du blivit antagen får du ett brev från skolan där du kan anmäla dig.

Får alla som vill gå English+?

– Nej. Vi kan bara organisera English+ för 40 elever. Söker fler gör vi ett urval från nian.

ÖPPET HUS ONSDAG 20 NOVEMBER 18:00 – 21:00 TORSDAG 6 FEBRUARI 18:00 – 20:00