Page 1

TEMA: PSYKOLOGI

- Stresspanik är inte det man upplever när man har stress, utan det är samhällets panik inför att stress är så himla skadligt.

» Vi är människor men beter oss som djur «

MAGASIN1 ROSENDALSGYMNASIET UPPSALA

2018

om konståkning:

Mina föräldrar tvingade mig att pröva, och det visade sig att jag verkligen tyckte om det.

Ett magasin producerat av samhällsprogrammet på Rosendalsgymnasiet, Uppsala, april 2018 Text, bild och layout av SA16

M siv AG Sa a t AS m im IN -p m ro ar 1 ä gr p r am å R en , U os pr pp en odu sa da kt la lsg a . ym v 1 na 6 i sie nte ts n-

emelie eklund


ANNONS

Rosendalsgymnasiet – där det goda mötet står i centrum M ötet Mellan lärare och elev är motorn i all undervisning! På Rosen­ dalsgymnasiet vill vi inte hämmas av en traditionell låsning vid 32­klass. Vi har format en flexibel miljö där olika typer av pedagogik, grupperingar och lokaler samverkar med en genomtänkt IT­miljö. Detta skapar en kreativ skola med ett lustfyllt lärande i fokus. Skolan har många små grupprum där elever enskilt eller i grupp kan få arbetsro. Våra små klasser om 20 elever ger oss i seminarieform också förutsättningar för att ge varje elev uppmärksamhet och talutrymme.

Arbetsformer Undervisningen på Rosendalsgymnasiet växlar mellan 20-klasser, lektioner i föreläsningsform med 40 elever eller med arbete i studiegrupper om 10 eller 5. Rosendalsgymnasiet har sedan 2005 arbetat med personliga elevdatorer. Skolan har under åren utvecklat väl fungerande system för informationshantering, kommunikation, delning av dokument, redovisningar och återkopplingar.

Estetiskt fokus

För att värna de estetiska uttrycksformerna och för att stimulera våra elevers alla sinnen har vi integrerat musik, bild och drama med andra kurser. Det innebär att våra elever från åk 1 får välja en estetisk inriktning; bild, musik eller drama, och att alla inom ramen för bl.a. svenska, historia och engelska får lära känna de estetiska uttryckssätten.

Föreningsliv

Rosendal har ett aktivt föreningsliv med många olika intresseinriktningar och en stark elevkår som ordnar många aktiviteter vilka bidrar till den goda stämningen på skolan. 2013 tilldelade Sveriges Elevkårer Rosendalsgymnasiet pris för bästa samarbete på skolan.

Campusgymnasium

Rosendalsgymnasiet är ett så kallat campusgymnasium och ligger granne med två universitet. Utbytet är omfattande vilket ger våra elever unika möjligheter till ämnesdjup och tillgång till aktuell forskning Inspirationsföreläsare från universitet och arbetsliv besöker oss regelbundet och våra elever besöker i sin tur Uppsala universitet och SLU och får där göra studiebesök och ta del av föreläsningar och laborationer. Flera av våra lärare och lektorer arbetar även på Uppsala universitet där de både undervisar och bedriver egna forskningsprojekt.

Ämnesövergripande

På Rosendalsgymnasiet arbetar vi ofta i ämnesövergripande projekt som stimulerar lärande och skaparlust.Vi anser att goda kommunikativa färdigheter och god språkbehandling är viktiga framgångsfaktorer. Rosendalsgymnasiet har en pedagogisk plattform som kallas Språklänken. Språklänken innebär att det i undervisningen i samtliga kurser vävs in olika typer av praktiska övningar för att stärka och förbättra elevens språkliga färdigheter både i tal och skrift.


MAGASIN1

2018 #8 Rosendalsgymnasiet, Uppsala Producerad av Sam-programmet 5 Hallå. det räcker nu! 6 Alla dieter leder till samma låga viktnedgång på sikt 8 Träna i Uppsala 10 Sluta smutskasta landsbygden 11 Fördeles pengar bland sporter rättvist? 12 Finns det en framtid för EMU? 14 Generation Z - Vi som växte upp med internet 15 Yoga - en väg till inre lugn 16 Universitetet - det naturliga valet? 20 OS-medaljörens väg till medaljen 22 När plånboken svider 25 Ung och engagerad 27 Dagens ungdomar - en stressad generation? 30 Kan man köpa vingar för pengarna?

Hedda Holmberg väljer att följa sina drömmar - men att kombinera skolan med musiken och dansen är inte det lättaste. Läs mer på sida 34.

32 Mycket mer än en tränare 34 När musiken är allt 36 Tvinga inte barnen att tävla

14 Universitet - det naturliga valet? 20 OS-medaljörens väg till medaljen

38 Ulleråker; en resa i tid och perspektiv 40 Det räcker med filmning inom fotboll 42 Reportage: konst 46 Vi är människor men beter oss som djur

22 När plånboken svider

48 Lagkaptenskapets baksida 49 Uppsala konsert och kontrovers

32 Mycker mer än en tränare

50 Genom naturen kan vi påverka vår hälsa 52 LCHF-metoden

36 Tvinga inte barnen att tävla 38 Ulleråker; en resa i tid och perspektiv 42 Reportage: konst 46 Vi är människor men beter oss som djur Omslagsfoto: Linnea Blom MAGASIN #8 2018 Layoutkorrläsare: Andrietta Claesson & Linn Swensson Tryck: Print 24


» REDAKTION | LEDARE

Alexandra Filler till vänster, Karin Sternesjö till höger. Foto: Anna Waernborg

Vi tar oss an allting

D

et är svårt att inte få lite hybris när man under en månad lyckats producera en tidning per vecka under det så kallade “Fansin-projektet”. Därför har vi nu tagit oss an en ännu större utmaning, likt många klasser tidigare gjort; nämligen att producera ett helt magasin på egen hand under ett dygn. Men för den som blir lite väl självbelåten är det sedan länge känt att det sällan slutar bra; dessa 24 timmar har varit en lång odysée fullt av blod, svett och tårar (nästan i alla fall). Med Freud på ena axeln och hjärnans kognitiva förmåga på den andra förvandlar vi nu detta magasin till ett psykologiskt sådant. I år bjuder Ma4

gasin1 bland annat på hur studentlivet i Uppsala ser ut och berör vid tabubelagna ämnen såsom matchokultur och blottlägger samtidigt för hur sociala medier egentligen påverkar vårt psyke. Gör dig beredd kära läsare på att dras in i ett psykologiskt äventyr fullt av spännande reportage, storslagna intervjuer och krönikor som bjuder på rejäla tankeställare. Trevlig läsning!

CHEFREDAKTÖRER Alexandra Filler Karin Sternesjö


» SIDHUVUD | FÖR INLEDNING

Foto: Alexandra Filler

Hallå, det räcker nu! OAVSETT om man sitter i en park eller på toaletten, finns mobilen fast i handen. Kanske scrollar man igenom ett färgglatt Instagram-flöde, observerar en intressant tweet eller desperat försöker undvika mormors pinsamma inlägg på Facebook. Sociala medier får en större och större roll i samhället för varje dag som går, men har det inte redan blivit för mycket? Ebba Lindström

O

fta får jag frågan varför jag inte är särskilt aktiv på sociala medier, men jag kommer sällan på ett kraftfullt svar. Jag fattar att dagens internet är typ som mammas discon på 80-talet (och nej, hon slutar aldrig tjata om det), men är det verkligen så viktigt egentligen? Visst, några söta hundvideos kan vara roligt ibland, men när samma ansikte (MED SAMMA VINKEL) kommer upp i flödet för trettiofemte gången samma vecka skulle jag hellre hugga av mig fingrarna än att trycka på gilla-knappen. Jag vet att jag är lite dramatisk, men liksom hallå, det räcker nu! Vi kan inte se oss själva när vi sitter där med våra gamnackar som tragiska seriefigurer eller hur vi börjar tvingas kisa för att ens kunna se tavlan från typ andra raden i

klassrummet. Men jag antar att det positiva med en perfekt bild, väger ut det negativa med livslånga problem. Samtidigt tror jag ändå att många av oss egentligen har en viss insikt om att vi nog använder våra mobiler för mycket och det är ju galet det också. När Telenor gjorde en undersökning svarade nästan hela 50% att de tyckte att man faktiskt har för mycket skärmtid på fritiden.Varför fortsätter vi ändå på samma sätt då? Antagligen är vi nog fullständigt hjärntvättade och har noll förmåga att lyssna på det logiska tänkande vi i vanliga fall har. Min gissning är att om någon från framtiden bestämde sig för att resa tillbaka i tiden skulle de bli helt förbluffade, på ett sånt där “Har ni inte lämnat den där skiten än?

Vi förbjöd det för 1400 år sedan”-sätt. Jag kan se framför mig hur den personen åker hem igen och ba “Hörrni, det är ingen mening att åka dit, de använder fortfarande Instagram”. Ordet människa kommer ju typ bli ett skällsord. Så om inte ryggproblem och extrem närsynthet är något som skrämmer dig, tänk på hur din framtida avkomma kommer försöka sudda ut dig ur släktträdet när de inser hur pinsam du var. Självklart är det ändå på många sätt kul att folk känner att de är fina och vill visa upp det, men ibland vill man också få höra vad någons favoritbok är. Jag vet inte om en bokrecension här och där är någon sorts legitim lösning på dagens internethets, men det är i alla fall någonting annat än selfies.   ■ 5


» LIVSSTIL & HÄLSA | DEBATTARTIKEL

“Alla dieter leder till samma låga viktnedgång på sikt” DIETER är något som vi på senare tid har kommit att göra till en trend, men är denna trend verkligen så hälsosam som man kan tro? Dieter kan fungera som en bra rivstart på vad som ska komma att bli en hälsosammare livsstil, men en långvarig lösning är det så länge den inte är anpassad utifrån dig. Bry dig om din långvariga hälsa - inte om dagens trend. Lousie Dynesius

E

n vanlig orsak till att många börjar med dieter är viktminskning, men saken är den att det inte spelar någon roll vilken diet du väljer för att gå ner i vikt. A och O vid viktminskning är professionell rådgivning och en långvarig hälsosam kost, vilket den hittills största bantings studien har påvisat. När influencers på bloggar och sociala medier uppmanar sina läsare/följare att testa diverse olika dieter, bidrar de även till vikthets och andra skönhetsideal. Vikthets är särskilt vanligt i den unga tonåren då man också är som mest lättpåverkad av andra. Det är många unga som blir “inspirerade” att börja med dieter när de läser om sådana på bloggar och sociala medier. Det som kan gå fel är brist på kunskap kring dieterna och att man försöker banta med hjälp av något som egentligen inte är rätt anpassat för en. Många väljer att hoppa på trendtåget och läser på om en diet på internet som verkar intressant, men struntar helt i att fråga om rådgivning och som jag skrev tidigare, är professionell rådgivning (tillsammans med en hälsosam kost) A och O. Bantar man på fel sätt kan det leda till att man tillslut drabbas av psykisk ohälsa såsom bulimi eller anorexi. En amerikansk forskare studerade under två års tid mer än 800 överviktiga amerikaner. De som deltog i studien åt i enlighet med fyra populära dieter: Två grupper åt mycket fett och mindre kolhydrater, de övriga två grupperna åt fettsnålt och mer  

6

kolhydrater. Deltagarna minskade sitt kaloriintag med cirka 750 kilokalorier per dag och alla deltagare blev erbjudna professionell rådgivning och uppmanades att motionera i 90 minuter per vecka. Efter sex månader hade alla deltagare, oavsett diet, gått ner i genomsnitt sex kilo, men efter ett år hade de flesta börjat gå upp i vikt igen. Efter två år var viktnedgången i genomsnitt tre till fyra kilo. Endast 15 procent hade lyckats gå ner tio procent av sin ursprungsvikt och bara fyra procent hade gått ner 20 kilo eller mer. Resultatet visade att de som gick på regelbunden rådgivning lyckades bäst då de gick ner 0,2 kilo extra för varje gruppmöte. Forskarna skriver i studien, som publicerades i medicintidskriften The New England Journal of Medicine, att de dieter som blivit testade ledde till viktminskning, oavsett mängd kolhydrater, fett eller protein. Det var själva kosten som ledde till att man fick i sig färre kalorier och som gjorde att de gick ner i vikt. Detta visar bara på att de flesta dieter har ytterst liten påverkan när det kommer till viktnedgång. Om man verkligen vill se och känna skillnad är därför dieter utan individuell kostrådgivning inte att rekommendera.Trots att deltagarna hade följt dessa under två års tid var resultatet inte vad som väntades. Långsiktigt bör man istället äta mindre och röra på sig mer, säger Martijn Katan, professor i hälsovetenskap vid Vrije universitet i Amsterdam. Kartan menar dessutom att alla dieter leder till samma låga viktned-

gång på sikt. Visserligen fokuserar många dieter på snabba lösningar och många anser att det inte heller behövs en sådan stor satsning om man väljer att följa en diet. Men och andra sidan, om dieten ändå inte är anpassad helt efter dig som individ och kosten är fel anpassad, kommer resultatet man strävar efter inte att uppnås i vilket fall. Det kan till och med vara så illa att den resulterar i viktuppgång. Istället för att följa en strik kost i två veckor är det därför bättre för din långvariga hälsa att ändra helt på ditt sätt att leva, alltså livsstilen. Dieter som dessutom inte anpassar sig efter individens näringsbehov utan är generella är att utesluta om du vill se bästa möjliga resultat. De flesta anpassar sig inte efter varken ålder, kön, mängden motion eller om du till exempel är rökare, men dessa är viktiga faktorer som påverkar behovet av näringsämnen och därför är det viktigt att man tar hänsyn till dessa.Viktväktarna är ett praktiskt exempel på dieter som inte anpassar sig efter individ. Deras koncept går ut på att just träffas i grupp och få kostråd tillsammans. Nackdelen blir därför, som med många andra dieter som inte anpassar sig efter individ, att kostråden blir allt för generella. Dieter kan alltså fungerar som en rivstart på din nya hälsosamma livsstil, men bör absolut inte ses som en trend som man bara hoppar på utan någon som helst rådgivning. ■


SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

Foto: Alexandra Filler

7


» LOKALT & GLOBALT| REPORTAGE

Träna i Uppsala! I DET MODERNA SAMHÄLLET är det väldigt viktigt att lägga tid på motion och träning. Många jobb leder till att vi sitter still för mycket och inte rör på oss tillräckligt mycket. Därför är det viktigt att använda en del av tiden man har på fritiden till att träna. Edvin Lineborn

R

ekommendationen för en vuxen person är att röra på sig minst 150 minuter sammanlagt per vecka. Att röra sig minst 150 minuter varje vecka är möjligt oavsett sysselsättning och att lägga så mycket tid på något som är så viktigt som ens egen hälsa är därför helt rimligt. Kroppen är byggd för att man ska röra på sig och konditionsaktivitet kan minska risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet där man tränar styrka är också viktigt för att bygga upp en bra hållning, vilket också är viktigt just inom arbeten som innebär mycket stillasittande. Vi skriver om möjligheterna till att utöva fysisk träning genom att fokusera på utbudet av gym i Uppsala. I Uppsala finns ett brett utbud av möjlighet till att träna på gym. På gym kan man utöva både konditionsaktivitet och fysisk aktivitet där man tränar styrka. Det är därmed en perfekt plats för att utöva sin fysiska aktivitet. Dessutom

kan man träna tillsammans och få hjälp av personliga tränare med stor erfarenhet inom träning. Det många kanske inte vet om träning är också att det kan gynna ens psykiska hälsa. Självklart finns det olika sätt att träna, och det är viktigt att poängtera. Men när det kommer till att påverka sin psykisk hälsa, är det viktigaste inte hur man tränar utan att man faktiskt gör det. Fysisk aktivitet påverkar självkänslan positivt och gör en mer rustad att klara av stressiga situationer på jobbet till exempel. Motion fungerar inte bara i förebyggande syfte utan kan även bidra till att lindra eller i vissa fall till och med bota psykisk ohälsa. Det som bland annat händer är att nya hjärnceller bildas och att existerande hjärnceller stimuleras. Träning kan också vara effektiv mot ångestkänslor och depression. Det beror på att endorfiner frigörs efter att man utfört fysisk aktivitet. Endorfiner leder till att man får en känsla av välbehag. Dessutom kan träning fungera

som en slags distraktion som hjälper till att bryta negativa tankemönster. Vi har kartlagt gymmen i Uppsala och deras tillgänglighet genom att ta reda på var de ligger, hur mycket de kostar och hur länge de har öppet. Vi har gjort en lista utifrån hur mycket ett års medlemskap kostar för en person över 18 år då man får tillgång till alla gym i hela uppsala. Priserna är inte avsedda för studenter. Teckningsavgifter är ej inräknade i priset. De gymmen som finns lokaliserade i centrum är Actic, Friskis & Svettis, Fitness 24 Seven och Parsapower Gym. MyTraining, Campus 1477, One Way Gym och Gymmet Uppsala ligger alla utanför centr  ■ um men kan nås med hjälp av stadsbuss.

Gym som finns på flera anläggningar i Uppsala MyTraining - 695kr/mån Actic - 449kr/mån Gym som bara finns på Friskis & svettis - 408kr/mån en anläggning Campus 1477 - 345kr/mån Fitness 24 Seven - 199kr/mån One Way Gym - 449kr/mån Gymmet Uppsala - 416kr/mån Parsapower Gym - 374kr/mån

8


SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

9


» LOKALT & GLOBALT | ÖPPET BREV

Sluta smutskasta landsbygden Foto: Andrietta Claesson

JAG FÅR OFTA HÖRA hur folk pratar om hur stadslivet är det mest optimala. Alla möjligheter, aktiviteter och nattliv som finns där. Ja man pratar helt enkelt om det lättsamma stadslivet, där möjligheterna är oändliga. Men jag vill nu sticka hål på denna utopiska bubbla. Ida Andersson Att bo ute på landsbygden kan vara minst lika härligt, om inte ännu härligare än att bo mitt inne i storstaden. Många kan lätt rabbla upp flera fördelar med att bo inne i stan, men när man frågar detsamma om att bo ute på landet blir det genast mycket svårare. För när man talar om landet är det enda folk tänker på alla åkrar, kor och A-traktorer som finns där. Men jag kan säga er att jag bott på landet hela mitt liv, och jag äger varken en A-traktor eller en ko för den delen heller. Därför skulle jag nu vilja ta upp vissa av de fördelar som finns, men jag skulle även vilja spräcka hål på några av de fördomar folk har när det kommer till att bo på landet. Det finns många fördelar med att bo ute på landet, sådana saker som många kanske inte ens tänker på. Bara det att man kan få mer lugn och ro på landet, är någonting som i alla fall jag värdesätter högt. För att 10

inte ens tala om den vackra skog och natur som finns där. Den underbara utemiljön leder även att utelekar blir mer självklart för barnen i området, till skillnad från inne i stan där de flesta av dagens barn och ungdomar endast spenderar sin dag framför en dataskärm eller sitt playstation. Även föräldrarna kommer kunna känna sig mer trygga med att låta sina barn leka och cykla omkring själva utomhus, då bilar inte kör lika snabbt på de små landsvägar som finns och dessutom är det inte är lika mycket trafik som inne i stan heller. Jag kan sitta länge och räkna upp alla de positiva aspekter som finns med att bo ute på landet, men ändå verkar de flesta av er stadsbor endast fokusera på de negativa delarna. Ja, jag vet om att kollektivtrafiken ute på landet inte alls går att mätas med den som finns inne i stan, och ja, jag vet även om att det finns bättre möjlig-

het till shopping och träningsanläggningar om man bor inne i stan. Men istället för att endast se de negativa delarna tycker jag att man istället ska börja se de möjligheter som medföljer om man väljer ett liv på landsbygden. För faktum är att det dessutom är bättre för hälsan att bo ute på landet. Det finns många anledningar till detta, men det beror dels på att det är mer luftföroreningar inne i storstäderna än ute på landsbygden, och dels att människor inne i storstäderna lättare utsätts för högre stressfaktorer. Detta innebär därmed att vi som bor på landsbygden har en stor fördel jämfört med er stadsråttor. Ibland säger jag att jag hatar stadslivet, men sanningen är att det inte är själva stadslivet i sig som jag hatar, utan det är attityden man har till stadslivet. Hur man får det att framstå som det absolut bästa och hur man därmed har gjort stadslivet till normen. Man nästintill smutskastar landsbygden, och det är just det som jag inte kommer acceptera längre. Visst det finns fördelar med att bo inne i stan, men ni stadsbor måste förstå att det även finns fördelar med att bo på landet. Därför skulle jag nu vilja få er alla att tänka en extra gång innan ni säger att ni föredrar stadslivet före ett liv på landsbygden.   ■


» SPORT | DEBATTARTIKEL

Foto: Amir Honein

Fördelas pengar bland sporter rättvist? I Sverige så är det väldigt många olika sporter som utövas men alla sporter får inte lika mycket pengari bidrag - är detta verkligen rättvist? Foto: Pixabay

Sebastian Öhman

D

en sport som får störst andel av pengarna tilldelade sig är fotboll som enligt riksidrottsförbundet får 10% av de 297 miljoner som finns tillgängligt och en bit därefter ridsport som får ungefär 6.8%. Detta lämnar vissa andra sporter med ett ganska så litet bidrag. Fotboll, ridsport, ishockey, innebandy är de största sporterna och då behöver de större bidrag då det är en större del av befolkningen inblandad i Sverige. Samtidigt så får andra sporter mindre chans att växa - det finns inte lika mycket pengar till tränare, sporthallar att utöva sporten i, inte lika mycket pengar till utlandsresor med mera. Detta gör att färre personer kan utöva sporten och vilket gör att sporten inte får lika mycket pengar, vilket gör det hela till

en ond cirkel. Men är det verkligen ett så stort problem? Om majoriteten finner nöje i fotboll istället för till exempel frisbee - är det verkligen så orättvist att mer pengar tilldelas den sporten? Om det var omvända roller mellan frisbee och fotboll så hade frisbee fått den större andelen tilldelad sig. Klart det är orättvist, om jag är med i ett frisbeelag vill jag ju ha samma förutsättningar som ett fotbollslag - varför ska jag inte ha samma resurser att göra det jag gillar som någon som diggar fotboll? Svaret är att det inte finns tillräckligt med resurser helt enkelt, om man skulle justera budgeten så att alla sporter fick lika mycket pengar så skulle fotboll till exempel inte ha tillräckligt med pengar till alla föreningar, vilket resulterar

i färre lag, mindre konkurrens och mindre pengar i fotbollsindustrin. Fast då skulle ju andra sporter växa och skulle man verkligen förlora pengar på det? Nej det hade man inte, lika mycket pengar hade kommit in från olika ställen istället. Sporter som växer betyder att fler kommer utöva olika sporter och psykologer har bevisat att man mår bättre av att idrotta så det betyder att fler skulle må bättre. Generellt skulle nog jag säga att det är orättvist på det sättet att alla inte har samma resurser, men ändå rättvist för att majoriteten av pengarna går till de sporter som majoriteten av befolkningen utövar. ■

11


» SIDHUVUD | FÖR INLEDNING

» Europe cannot attain political union unless it is in

control of its economic destiny. That is why we need an organised economic area. -JJACQUES DELORS, FORMER EUROPEAN COMMISSION PRESIDENT

Foto: 12Samuel Hörberg Delac


» LOKALT & GLOBALT | DEBATTARTIKEL

Finns det en framtid

för EMU? SVENSKT medlemskap i Europeiska Monetära Unionen? År 2003 tog Göran Persson frågan till valbåsen. Det blev Nej med 55,91% av svenska befolkningen. Är detta ett beslut som vi idag 2018 har fått bittert ångra eller klarat oss bra med?

S

amarbete eller ta sin egna väg? Det är valet många länder kommer att ställa sig gällande finanspolitik efter Storbritanniens uttågande ur EU. Polen, Tjeckien, Kroatien, Rumänien, Bulgarien, Ungern, Danmark och Sverige. Samtliga är länder som idag ingår i EU-samarbetet men inte i EMU-samarbetet. Storbritannien tillhörde gruppen länder utanför EMU, de var även den enda från utanförskapet som var en av de större aktörerna inom EU. Därför skapas det en obalans nu när de lämnar hela EU-samarbetet. Obalansen innebär att länderna med egen valuta kommer förr eller senare integreras i EMU eller lämna hela EU-samarbetet tillsammans. Det är på detta vis på grund av att EU har nu möjligheten att föra en ännu mer intensiv dialog för ett närmare samarbete, då britterna har lämnat. Britterna har länge varit som en käpp i hjulet på många sätt för Eu-samarbetet, detta på grund av deras negativa inställning till mer integrering av reglering inom Europa. De har varit emot ett frihandels samarbete och en del politiska reformer men de var långt ifrån samarbetsvilliga om man ska se hela det politiska samarbete med ett översiktligt perspektiv. Sverige har en mycket mer progressiv inställning gällande det Europeiska projektet, men en majoritet av den svenska befolkningen har med 5,91 procents majoritet konsensus med Storbritannien inställning gällande monetärt samarbete. Nu har vi gått igenom dagens situation och hur vi ligger till. Låt oss väga fördelar mot nackdelar med EMU-samarbetet för att klargöra om ett svenskt deltagande

Samuel Hörberg Delac skulle vara gynnsamt. Euron är en valuta som används av många av Sveriges handelspartners. Att inte behöva växla skulle spara enorma utgifter i växlingscourtage, det skulle även snabba upp handels processen då man inte behöver vänta på att banken ska utföra växlingen, vilket i sin tur kommer generera mer handel. Eftersom Sverige är massivt beroende på exporthandeln så är dessa fördelar mycket tunga. Ni har dock tyvärr hört alla de problem som Grekland har ställt till med. Alla de nödlån och ekonomisk hjälp de behövt för att klara sig från att gå bankrutt. Det grekiska problemet ligger inte i valutan och dess funktion utan i landets egna statsfinanser. Roten till problemet ligger i statsbudgeten och hur den är organiserad. I Grekland fall var staten till och med inkapabel att samla in skatten, de hade även en betydligt lägre pensionsålder än övriga EMU-länder. Man kan tycka att det är Grekland som ska stå för sina egna problem, men på grund av att EMU är så ekonomisk sammanknutet så måste alla hjälpa till för att inte en ska falla, för faller en kommer alla falla. Grundtanken är mycket effektiv för att skapa en europeisk solidaritet och identitet, att vi hjälper varandra så alla uppnår europeisk framgång. Men självklart kan incidenter som Greklands skuldkris inte ske på en daglig basis, därför lyfter jag fram ett förslag som diskuteras på den europeiska spelplanen. Det är en ide om ytterligare en europeisk institution som ska reglera finanspolitik och budgetering. En institution som består av en medlem från varje EMU land. Institu-

tionen ska överse länders budget där det finns skäl att vara orolig för en instabil ekonomisk politik som kan äventyra samtliga länder inom samarbetet. På så sätt kommer intuitionen inte att reglera vad landet väljer att lägga resurser på, utan bara influera landet om de spenderar mer resurser än vad de egentligen kan stå till godo för (som greklands skuldsituation). En stor orsak till varför den grekiska regeringen fortsatte att utöka statsskulden och sälja statsobligationer var för att dem skulle vara politiskt självmord att inte göra det. Om den grekiska regeringen helt plötsligt skulle säga till befolkningen, nu ska vi höja pensionsåldern och höja skatten för att börja betala av den enorma statskuppen vi besitter, då skulle de aldrig vinna nästa valcykel. Det var därför Tyskland var illa tvungna att kräva en åtstramningspolitik på deras villkor om de skulle få fler lån från tyskarna, för att en gång för alla få slut på den oändliga spiralen av skuld i Grekland. Den tidigare nämnda institutionen skulle hantera detta problem åt de nationella politikerna och handla i unionens intresse, medlemmarna till institutionen kommer att vara opartiska i frågan och lösa den på subjektivt bästa vis. Institutionen kommer att bestå av ekonomiska experter som kommer fatta beslut gällande den ekonomiska hälsan för landet och det kommer att vara i medborgarnas fördel varken de håller med eller inte. Eftersom de endast är en från varje land oavsett landets storlek kommer det inte gå att för en nationell agenda i institutionen. Alltså kommer ett närmare samarbete inte vara perfekt, men vad är egentligen perfekt? Det är otroligt nära gränsen till perfektion och visionen är mycket ambitiös, vilket driver EU framåt. EMU har potentialen att bidra med positiva politiska och kulturella effekter både på europeisk nivå så väl som på nationell nivå samtidigt som man kan uppleva kraftig ekonomisk tillväxt. Att koppla ihop de mest framgångsrika ekono  ■ mierna i världen är ett framgångskoncept! 13


| KRÖNIKA | FÖR INLEDNING SIDHUVUD »»KULTUR

Generation Z - vi som växte upp med internet Vi lever i en globaliserad värld där den yngre generationen håller på att bli helt digitaliserad. Generation X växte upp med papper och penna medans generation Z växer upp med datorer, Ipads och internetuppkoppling överallt. Vad kommer detta leda till i framtiden?

B

arn födda efter millenniumskiftet kallas generation Z, men även begreppet post millennium förekommer, det är alltså den generationen som kommer efter 90-talisterna. Denna generation är uppvuxen med ipads och smartphones i handen och är endast ett klick bort från att ta reda på vilken information som helst. Det spelar ingen roll när eller var, internetuppkoppling finns numera överallt. Detta gör denna generation unik. Så vad kommer detta leda till i framtiden? Jag är själv generation Z och fick min första telefon redan när jag var fm år gammal, jag minns exakt vilken typ av telefon det var. Det var en gammal Sony Ericsson i uppfällbart mode. Redan då hade nya tekniker såsom kamera, mms och mp3 kombinerats i mobilen. Men tekniken utvecklas oerhört snabbt så tidigt som 1elva års ålder fick jag min första smartphone. När jag gick i femte klass var det standard i min klass att ha mobil, dessutom var smartphones nästan helt dominerande. Alla 25 elever var också vana att använda datorer och internet flitigt, ibland till och med bättre än lärare. Jag minns hur vi kollade på roliga Youtube-klipp och internet-memes som spreds regelbundet i klassen. Det var ett relativt nytt fenomen med Youtube då, som sedan dess bara har utvecklats mer och mer. Idag kan man tillochmed jobba med Youtube, något som var otänkbart förut.Youtubers, GIF:s, memes och sociala medier är alltså något som var helt främmande för 30 år sedan. Idag kan klipp spridas och bli kända på bara några timmar över hela världen. Allt från “the blue dress” till “damn Daniel” och den senaste trenden ”yodeling boy”. Hur kommer vi, Generation Z, i denna snabba och föränderliga internet formas i framtiden? Alla tidigare generationer har ju huvudsakliga fått sin infor  mation och kultur från böcker, tidningar och senare även radio och TV. Ett exempel på den stora förändring som jag själv såg, var

14

Foto: Linn Kleinau Andersson

»Vi är beroende av telefonen för att kommunicera om det allra mest vardagliga och banala. när min pappa berättade om hur det var när han var ung. En stor skillnad var nämligen att det var väldigt noga med att hålla tider och fastställa exakt platser för var man skulle träffa kompisar. Hade man ingen plats att ses på var det ju mycket svårt att hitta varandra. Skulle man möta upp någon bekant var det därför oerhört viktigt att man höll sig till en mötesplats i tid och även en reservplats för att fånga upp de kompisar som inte hann till den första tiden. Dessa beteenden har nu helt försvunnit. Det gör inget längre om man är en halvtimme eller en kvart försenad (förutom att kompisen blir irriterad) för mobilen finns alltid tryggt där i handen så kompisen kan meddelas. Det har till och med gått så långt att vi nästan inte kan vara utan telefonen, för vi är för beroende av den för att kunna kommunicera även om de allra mest vardagliga sakerna. Generation Z har alltså en helt annan syn på världen än de tidigare generationerna haft. Världen blir närmare, ännu mindre och utan att den faktiskt förflyttat sig. Utvecklingen har inte heller slutat här, vips som det är kan generation Z bli den uråldriga generationen när nyare och ännu mer högteknologiska introduceras för en ännu yngre generation. Alla frågor jag ställt kan egentligen endast framtiden svara på, men en sak är säker, digitaliseringens tid är en ny epok i vår mänskliga historia. ■ LINN KLEINU ANDERSSON


» LIVSSTIL & HÄLSA | ARTIKEL

Yoga - en väg till inre lugn Idag är yoga en populär träningsform, där man bland annat lär ut andnings- och meditationsövningar. Yogas traditionella ändamål är att nå moksha (frigörelse, frihet), vilket skall hjälpa en att förena Atman och Brahman. Det västerländska ändamålet för yoga är lite olikt ändamålet är att öka smidighet, minska stress och att förbättra välbefinnande och hälsa. Arvid Nilsson Landing

F

ör cirka 5000 år sedan utvecklades yogan av yogiska mästare (rishis). De mediterade och utforskade hur olika sorters kroppsställningar påverkade kroppen och sinnet.Yoga är en av världens äldsta levande andliga traditioner. Yoga användes som ett koncentrationsverktyg av de yogiska mästarna när de skulle utföra olika sorters ritualer. De yogiska mästarna observerade att när de satte sig i ett förändrat medvetandetillstånd, kunde kroppens energi (prana) flöda genom energikanaler (nadis) och bildade ett energicentra (chakran). Detta låter ju lite konstigt men det som de upptäckte, rent vetenskapligt, var att när man sätter kroppen i vissa positioner och kommer in i ett avslappnat tillstånd så släpps olika kemikalier i kroppen, vilket leder till att stress och spänningar i kroppen minskas. De första spåren av yoga man kan hitta är från 3000 år f.kr i Indien. Där har man kunnat hitta stämplar med illustrationer av olika yogafigurer. Yoga blev sammankopplat med religioner som hinduism och buddism mellan 1800 f.kr till 200 e.kr, då det började ses som en viktig väg och metod till frihet. 200 e.kr så börjar en period som kallas klassisk yoga, startpunkten är när Patanjali skrev Yoga Sutras, som anses vara ett av yogans mest klassiska verk. Där utformade Patanjali en åttafaldig väg där man använder yoga som en praktisk metod för att nå upplysning. Den åttafaldiga vägen omfattas av (yama) moralisk disciplin, (niyama) återhållsamhet, (asana) kroppsställning, (pranayama) andningsreglering, (pratyahara) bortdragande från sinnesintryck, (dharana) koncentration, (dhyana) meditation, och   (samadhi) extas. Den moderna yogan började 1890 när

religionsparlamentet i Chicago besöktes av den Indiske gurun Swami Vivekananda. Då började många fler gurus flytta till USA för att lära ut yoga till alla som kan betala för en yogakurs. Yogan idag är, i västvärlden, ofta mer fysisk än psykisk, men används ofta för att minska stress och nå ett inre lugn. Yoga exploderade i länder som USA under 1980-talet, och har fortsatt att växa, i USA så har antalet yogautövare gått från 4 miljoner utövare 2001 till 20 miljoner 2011. Yoga har otroligt många hälsofördelar. Att utöva yoga kan förändra stressresponssystemet har det påvisats i en artikel från Harvard Mental Health Letter. Studier på yoga har även visat att det är bra mot depressioner och ångest. Studierna har visat på att att utföra yoga regelbundet ökar serotoninnivåer och minskar kortisolnivåer. Detta och att yoga hjälper mot stress, leder till att man sänker vilopuls, blodtryck och lättare andas. Detta leder även till att nervsystemet blir mer avslappnat och man sover då bättre. Denna artikel nämner även en studie som har hittat bevis på att de som utför yoga hanterar smärta bättre än de som inte utför yoga. Studier på yoga har, i stort sätt, visat att psykisk och fysisk hälsa inte bara är ihopkopplade utan även att de är jämlika. Att utföra yoga är en bra metod för att förbättra en persons generella hälsa. Yoga ökar ens flexibilitet och det hjälper även det lymfatiska systemet att bekämpa infektioner. Jag rekommenderar starkt att prova yoga, i en stressig modern värld kan yoga vara lösningen på de stressproblem som finns. Man behöver inte särskilt mycket tid, utan tio minuter om dagen räcker. Man behöver heller inte göra något för avancerat, utan gör det som känns okej för dig. Alla

Foto: Alexandra Filler

de hälsofördelar som yoga ger är verkligen värda att ta del av. Stress och ångest blir allt mer vanligt, och yoga kanske inte kan lösa problemen helt, men det kan definitivt hjälpa. Dessutom får man ju bonusen att man mår fysiskt bättre utav det. I och med att stress blir mer vanligt så blir även sömnproblem vanligt och yoga hjälper även här. Det finns egentligen ingen riktig anledning till att inte prova yoga. ■

15


» LOKALT & GLOBALT | INTERVJU

Foto: Linn Swensson

Universitetet , det naturliga valet? EFTER GYMNASIET ställs vi alla inför valet om vi vill fortsätta studera eller inte. Fördelar och nackdelar ställs emot varandra. För vissa ses det som ett självklart val att börja på universitetet, medans andra har svårt att hitta motivationen till att fortsätta i skolbänken under flera år till. Men universitetet är så mycket mer än att bara studera, eller en väg till karriär. Förutom en fördjupning i ett ämne som intresserar dig, lär du känna nya människor och ställs inför nya erfarenheter som får dig att växa som individ. Vi har träffat tre ungdomar som alla har valt att studera vidare, för att få reda på hur de trivs och vad de har lärt sig på vägen. Ebba Svensson & Linn Swensson

Sophie Peterson Pluggar: kandidatprogram i religionsvetenskap Ålder: 21 Bor: triangeln Intressen: kyrkan, nationer socialt engagemang 16

pagina


LOKALT & GLOBALT | INTERVJU

Varför valde du att plugga i Uppsala? - Det var egentligen inte min plan ifrån början. Jag ville bara bort härifrån, det var typ min värsta mardröm att vara kvar i Uppsala. Sen så blev jag nationsaktiv innan jag började plugga, och insåg hur kul det var och att jag verkligen tyckte att det var asroligt, och då ville jag inte lämna det. Då tänkte jag att Lund kunde passa, eftersom att de också har nationerna. Sedan så började jag läsa Teologi, jag läser ju till präst, och då är man indelad i olika stift - därmed hade jag Uppsalastiftet att vända mig till. Men, det skulle vara väldigt jobbigt för mig att plugga nere i Lund och pendla när jag har möte

gaste jag har gjort.

Hur är det att plugga i Uppsala? Vad är det bästa? - Nationerna. Lätt nationerna. Själva mentaliteten - visst, man får inte glömma att det är typ Sveriges Oxford; det är ett skitbra universitet och jag har jättebra lärare och seminarier, och teologen, stället där jag pluggar, trivs jag helt enkelt superbra på men jag tycker ju att det som gör Uppsala till den stad det är, är ju att det är ett så himla rikt studentliv. Jag förstår inte varför man pluggar i Uppsala och inte är nationsaktiv, för då kan man lika gärna plugga någon annanstans. Jag tycker det är det absolut roli-

»Man får inte glömma att det är typ Sveriges Oxford med biskop. Det går ju inte riktigt. Och sedan så hade jag så jävla kul, helt enkelt. Uppsala är utan tvekan den bästa studentstaden, och jag känner ingen som har kommit hit och tycker att det är hemskt. Dessutom är det ju ett väldigt välkänt universitet.

Har du alltid vetat att du ville plugga vidare? Vad hade du för förväntningar innan du började? - Jag har alltid vetat att jag ville läsa, det vet jag. Det har jag lite från familjen och så eftersom alla de läste. Det har liksom inte riktigt funnits något annat alternativ. Jag har inte vetat vad jag ville läsa, men jag har vetat att jag ville göra det. Jag kände liksom att jag ville leva det livet och var redan från början inställd på att jag verkligen ville bli student och gå runt i studentmössa; vara aktiv. Det var väl kanske någon fas när jag var ungefär 17 eller 18 som jag ville flytta till Australien och jobba, men verkligheten kom ikapp en. Mina föräldrar var också väldigt nationsaktiva på deras tid, så jag visste ju att de hade tyckt det var riktigt roligt. Då visste jag ju att det blir kul, men samtidigt var jag lite rädd att jag inte skulle komma in. Det var faktiskt roligare än jag trodde att det skulle vara; jag trodde aldrig att jag skulle arbeta heltid här till exempel. Jag tänkte att “ja men jag hänger väl här och jobbar lite och festar lite” liksom, men det är typ det roli-

gaste. Jag blir ju till och med heltidsanställd här som baristansvarig vid SödermanlandNerikes nation, så jag tar ju studier på håll för att göra det här ett tag. Men efter det kommer jag kanske fokusera lite mer på universitet. Men det går ändå bra att balansera det, men därför är det också viktigt att lyckas hitta den. Jag kanske tar några omtentor för att för att göra det här ett tag, men det försvinner ju. Det går ju att ta igen - jag har faktiskt bara en nu. Så jag skulle säga studentlivet överlag är det som är bäst. Ni är ju också från Uppsala, och ni märker ju att stan dör på sommaren. Det händer ingenting här. Det är studentmentaliteten och att Uppsala blir en helt annan stad när man faktiskt börjar plugga, det trodde jag inte existerade, men det gör det.

ligen. Men plugget i gymnasiet är en helt annan sak. Då läser man ju för det första ämnen som man inte alltid är intresserad av, men nu läser jag ju faktiskt ämnen som jag tycker är skitroliga. Jag var inte så förtjust i gymnasiet. På universitetet pluggar man ungefär tio gånger så mycket, men bara om en sak så att man blir expert på något. Dessutom har du ju också en större valfrihet i och med att du behöver inte vara i skolan från 8.00 till 16.00 utan kan istället verkligen disponera tiden på egen hand.

Vad har du för tips till de som vill börja på universitetet? - Läs det ni tycker är kul. Det tycker jag är jätteviktigt, för om man gör det så brukar det bara lösa sig. Som jag till exempel; jag ville verkligen inte läsa matte, så då valde jag humanistprogrammet där bara ett års matte är obligatoriskt, och då är man endast behörig till humaniora ämnen. Juridik, teologi, historia och sådant. Men lägg ner tid på dina studier under gymnasiet också dock, kom ihåg att andas ut och ta det lugnt emellanåt - men vill man in i Uppsala eller någon annan av de stora studentstäderna så krävs det ganska bra betyg. Det finns alltid genvägar, men det är en ganska god sak att ha bra betyg att kunna landa i. Ha kul är mitt motto!

Amy Svensson

Vad är största skillnaden på gymnasiet och universitetet? - Själva plugget var jag inte riktigt beredd på; att det skulle vara så här mycket. Det är ju som ett heltidsjobb, men man behöver inte riktigt plugga åtta timmar om dagen. Man klarar sig ändå. Eller det beror förstås på vad man läser, men jag har väldigt mycket självstudier så att för mig är det lugnt jag tycker att man måste ha kul också. Du blir ju vuxen på ett annat sätt, studenter är ju liksom ett mellanstadie mellan ung och vuxen, du betalar ju dina egna räkningar och handlar din egen mat; man växer verk-

Pluggar: kandidatprogram i media & kommunikation Ålder: 22 Bor: Umeå Intressen: träna, fotografera & lära känna nya människor pagina 17


| FÖR VANLIG | INTERVJU SIDHUVUD LOKALT & GLOBALT SIDA

Varför valde du att plugga i Varför valde du att plugga i Umeå? Bildtext i bilden Uppsala? - För att mina syskon bodde där, och jag ville vara nära familjen, så därför började jag plugga där. Sen var det också nära där jag kommer ifrån också så det var inte världens största flytt liksom.

Vad hade du för förväntningar innan du började? - Att jag skulle få träffa nya människor och lära känna dem, och få en bra grund till ett jobb - och nu i slutet då att även få ett jobb också.

Hur är det att plugga i Umeå? Vad är det bästa? - Det är jättekul. Det är bra studentliv, man har nära till allt, bra människor som är snälla och trevliga och det är bara roligt. Just att flytta och börja plugga ett program var jättestort, och då är det så bra att man hamnar där det är bra människor och där man känner tillhörighet och så.

Vad är största skillnaden på gymnasiet och universitetet? - Högre tempo och mer eget ansvar. Man behöver inte alltid vara på alla lektioner om man inte skulle vilja det, men det gäller att man hela tiden är med och att man läser på och så.

Vad har du för tips till de som vill börja på universitetet? - Fundera! Ibland är det jättesvårt att veta var man ska plugga. Gå utifrån intressena och inrikta er på det. Det är alltid svårt att veta exakt vad man vill bli, men tänk utifrån intressena och gör något som du vill göra inte det som dina föräldrar och nära och kära säger att du ska göra.

Agnes Liminga

- Från början hade jag inte tänkt att plugga i Uppsala, utan jag började plugga i Lund första året. För jag tänkte: jag har varit i Uppsala hela mitt liv och tänkte att det var tråkigt att plugga i samma stad och att jag ville uppleva något annat. Så blev det naturligt för mig att söka mig vidare och plugga nere i Lund. Och jag har jättemånga kompisar som pluggar nere i Lund just för att man vill iväg. Men jag pluggade i Lund i ett år och kände att jag saknade Uppsala. Och flyttade tillbaka bara så, det var jättebra nere i Lund men jag kände att jag vill hem. Så då började jag plugga i Uppsala och nu älskar jag Uppsala mer än någonsin. Jag är ju från Uppsala i grund och botten, och jag tycker det är jättestor skillnad att vara student i Uppsala och inte vara student. Det är en helt ny värld. Så jag trivs jättebra.

pisar. Skön och härlig stämning och sen är utbildningen jättebra.

Största skillnaden mellan gymnasiet och universitetet? - Det tycker jag är att man har väldigt mycket mer eget ansvar på universitetet, att mycket är frivilligt, föreläsningar till exempel, sen att man själv lägger upp hur man pluggar inför tentor och allt vad det är. Jag kommer ihåg precis när jag började på universitetet så var det typ en chock. Vi skulle plugga första kursen och så sa de bar “Här har ni en bok på 1400 sidor, den kommer ni ha tenta på om en månad”. Och då fick man ju panik, för på gymnasiet var det mycket mindre skala på det man hade prov på. Det handlar mycket om det här egna ansvaret, mycket studieteknik och att man lär sig sålla vad som är viktigt. Så eget ansvar skulle jag säga är den största skillnaden.

Vad hade du för förväntning- Vad har du för tips till de som vill börja på universitet? ar innan du började? - Jag tror inte att jag har reflekterat så himla mycket kring just förväntningar på att plugga, för mig har det varit ganska naturligt att plugga vidare efter gymnasiet, vilket jag självklart tror har mycket att göra med den bakgrunden jag har och att jag vuxit upp i en miljö med föräldrar som pluggat vidare. På något sätt har det varit en självklarhet för mig att plugga vidare. Det handlade inte så mycket om om jag ska plugga vidare, utan snarare vilken utbildning ska jag välja.

Hur är det att plugga i Uppsala? - För det första så tycker jag att det är så himla härlig studentstämning. När man kommer in i den här lilla studentbubblan och hänger på alla nationer med alla andra studenter, det känns som en hönsgård, haha. Och jag älskar den stämningen. Men lätt och härligt, jag bor i korridorsrum, så jag bor på nation och bor när alla mina kom-

- Om man vet att man vill plugga vidare men inte vet riktigt vilken utbildning, så kan man ju faktiskt prova lite. Typ som jag gjorde, jag provade på att plugga ekonomi i Lund, sen pluggade jag lite modevetenskap, och verkligen testade på. Jag tror att vad man än tar sig an för utbildning så kommer man antingen få insikter att det här tycker jag är kul, eller det här tycker jag inte är kul. Inte vara rädd för att byta om man inte trivs, eller att faktiskt hoppa på olika utbildningar även fast man inte känner sig helt säker. Och också att ta det lugnt, du behöver inte börja plugga direkt. Åk ut och res eller jobba eller vad som. Man behöver inte ha så himla bråttom. Jag levde kanske inte riktigt som jag lärde, jag började plugga ganska direkt. Men om jag hade fått göra om, så hade jag nog chillat lite mer innan. ■  

Pluggar: kandidatprogrammet i media & kommunikation Ålder: 22 Bor: kalmars nation

Intressen: springa, vänner, läsa & prata politik pagina 18


| FÖR VANLIG | INTERVJU LOKALT SIDHUVUD & GLOBALT SIDA

Foto: Linn Swensson

19


» SPORT | INTERVJU

OS-stjärnans

väg till medaljen EFTER EN FEMTEPLACERING i OS 1998 ville Svenska ishockeyförbundet först inte skicka iväg de svenska ishockeydamerna till OS år 2002, trots att de var kvalificerade. Enligt förbundet höll de inte måttet. Men laget trotsade alla odds, och Lotta Almblad Lindefors åkte senare hem med ett OS-brons i bagaget. Anders Christensen

N

är Lotta satsade som hårdast, mellan åren 1995-2002 tränade hon 14 pass i veckan. Ett fyspass på morgonen innan jobbet, och ett ispass på kvällen. På helger försökte hon med tre pass per dag, för att kunna vila på fredagar. – På ett sätt mådde man förmodligen mycket bättre, berättar Almblad Lindefors och konstaterar att kroppen var i extremt bra form. Lotta berättar bland annat om semesterresor där hon varje dag klev upp tidigt för att kunna träna innan det blev för varmt, och sedan kunna ta semester efter träningen var avklarad för dagen. Jag frågar Lotta om hon tyckte att det var roligt hela vägen, eller om hon någonsin tröttnade på all konstant träning. – Det är klart att det var jobbigt att träna, samtidigt visste vi ju att det behövdes. Förklarar hon, och beskriver det som en hatkärlek till den typen av träning. – Hockeyn har alltid varit en så pass stor

del av mitt liv. Trots att hon ägnat så otroligt mycket tid på hockeyn så ångrar hon sig inte en sekund. – Mitt liv var ju hockey och jobb. Konstaterar hon och berättar att hon levde ensam större delen av tiden då hon elitsatsade. Hon fortsätter med att förklara hur hon

bara att träna ännu hårdare för kommande år. Inför uttagningarna -91 kände sig Lotta säkrare och så småningom fick hon ett samtal från förbundskaptenen som berättade att hon tagit en plats i laget, men att det inte var officiellt. Fram till SM, då landslaget skulle tillkännages, så var det bara Lotta själv och hennes föräldrar som kände till hennes plats i laget. Kommande år var inte Lotta speciellt nervös inför uttagningarna, eftersom hon var medveten om att hon var bland de bättre tjejerna i Sverige. Men i och med att åren gick så kom det fler och fler spelare som satsade på en plats i landslagen. – Ju fler år som gick och ju fler tjejer som satsade så blev det naturligtvis mer och mer nervöst hela vägen, kommenterar Lotta.

»Hon konstaterar att det främst var utanför isen som OS skiljde sig från andra turneringar. Annars skiljde det sig egentligen inte från EM eller VM

20

inte hade möjligheten att umgås med sina vänner eller att gå ut och festa, men att hon trots det är stolt över sitt val än idag. Almblad Lindefors konstaterar att hon hade mycket som andra inte hade, och syftar på sina många resor och äventyr som hockeyn har inneburit. År 1990 lyckades Lotta inte ta en plats i landslaget, men det motiverade henne

När OS-truppen 2002 skulle tas ut så visste spelarna i förväg vilken kväll som förbundskaptenen skulle ringa till de spelare som blivit uttagna. Lotta berättar att hon fick sitt samtal väldigt sent på kvällen och att nervositeten hade ökat drastiskt under kvällen. – Man kan aldrig vara säker, konstaterar hon.


SPORT | INTERVJU

Bild: Wikimedia

Jag frågar henne nyfiket hur det var att spela i OS-truppen och att delta i en så stor turnering. – Givetvis är OS det största jag har upplevt, säger hon. Hon konstaterar att det främst var utanför isen som OS skiljde sig   från andra turneringar. Annars skiljde det sig egentligen inte från EM eller VM, vilket hon deltagit i flera gånger tidigare. Charlotta Almblad Lindefors berättar att hon, framför allt under hennes första OS, 1998, tyckte det kändes väldigt stort att bo i OSbyn med de riktigt stora stjärnorna. Hon pekar även ut hennes första OS-invigning som ett av de bästa minnena från hennes hockeykarriär. Jag frågar Almblad Lindefors vad som var det jobbigaste under hennes hockeyliv. Hon lyfter fram de dåliga förutsättningarna som hon och damlaget hade för att spela. Hon berättar att förutsättningarna som

damspelare på den tiden inte var de bästa när det gällde bland annat stöttning från förbundet. De var tvungna att betala alla resor själva samt ta tjänstledigt från jobbet för att åka på turneringar. För detta fick de ingen ersättning, trots att herrlaget fick allting betalat för sig. – Men samtidigt så spelade vi inte för pengarna, konstaterar hon. Lotta låter, trots de tuffa förutsättningarna, inte arg över det hela. Hon konstaterar att hon förstår att det är herrlagen som drar till sig sponsorer och pengar. Lotta Almblad Lindefors jobbigaste minne från hennes hockeykarriär är en SM-final där de ligger under med 3-2 och hon själv gör mål så att det blir 3-3 och matchen går till förlängning. När det bara är tio sekunder kvar av förlängningen gör motståndarna mål och avgör matchen. Hon beskriver hur jobbigt det var efteråt och att

hon i efterhand ibland ångrat att hon kvitterade till 3-3, för att det hade varit lättare att förlora på ordinarie matchtid. När jag frågar efter hennes bästa minne så svarar hon stolt – Det är ju när vi tar OS-brons. ■

Namn: Charlotta Almblad Lindefors Ålder: 45 Familj: Hennes man, Daniel, och sina två barn, Ella (11) och Elias (13 år) Sport: Ishockey Medaljer: 5 SM-guld som spelare, 1 som ledare, 3 EM-silver 1 EM-guld, 1 OS-brons (2002)

21


» SIDHUVUD | FÖR INLEDNING

22

FOTO: EBBA SVENSSON


» LIVSSTIL & HÄLSA | ARTIKEL

När plånboken SVIDER DE FLESTA som studerar känner till begreppet “fattig student” även om detta begrepp kanske inte enbart relateras av studerande. Alla vi kommer någon gång känna av trycket i plånboken när det är dags att betala räkningar, när det är dags att åka på semester och tyvärr, för vissa, när det är dags att köpa mat. Fredrik Craven

S

tudenter har dock en extra börda utöver ekonomiska och sociala ansvar, nämligen den akademiska prestandan. Att klara av dessa bördor, bör man tro, får man lära sig bit för bit i skolan men näst intill inget förbereder en för eget boende, då man plötsligt kastas ut i världen utan den uppsyn man har fått njuta av hittills. Har man som barn inte fått lära sig vikten av pengar och taktiskt planerande (det vill säga alla av oss som växt upp med allt för beskyddande föräldrar) kan man få det mycket svårt när ens liv tar en ny vändning, men oroa er inte för att hjälp finns att få! Grundstenen för vi som upplever världen på nytt med en smalare plånbok är att äta rätt. Trots att tusentals människor besöker detta system för första gången varenda år blir det inget lättare för oss som förväntas göra samma övergång om ett par år. Nyttiga och hållbara råvaror är för dyra medan den billiga, färdiglagade maten inte går att leva nyttigt på. Balansgången mellan hälsan och bankkontot är en svår situation att hantera

ibland. Om man har haft privilegiet att njuta av tacos varje tisdag och pannkakor varje torsdag får man förvänta sig en smärre chock då det blir kycklinggryta på måndag, på tisdag, på onsdag och så vidare. Just det, tricket för att hålla balansen är matlådor. Då säger du kanske: ”Men hur ska jag leva på en begränsad diet när jag tränar 5 gånger i veckan?” Svaret är glasklart! Förbered större matlådor, ett extra kycklinglår har aldrig skadat någon. Istället på att lägga pengarna på kosttillskott, en produkt av pseudoforskare, investera då i riktig mat. Då tentor och stora uppgifter, kommer då och då kräva mycket av din tid blir det viktigare då än någonsin att införa en strikt rutin i ditt liv. Handla med mindre frekvenser men förbered en noggrann matlista hos butiker med ett stort utbud av budgetprodukter, till exempel Lidl och Nelly’s. Ett litet extra tips är att äta så kallat säsongsmat. Till höst och vinter blir det mycket rotfrukter

som potatis och morötter, och på sommaren samt våren blir det fisk och sallad. Det blir en billigare och hållbarare utveckling i din kost. Ett tips jag har fått höra väldigt många gånger från nuvarande och dåvarande studenter är att inte spara på äggen. Tro det eller ej, ägg har visat sig vara en riktig mångsysslare när det kommer till matlagning. Det är både extremt nyttigt samt billigt med den extra bonusen att det är svårt att överkonsumera ägg. Både du och din plånbok blir glada. Som sagt är maten endast grundstenen i vårt välbefinnande. Likaså viktigt är det för oss att må bra i våra relationer till andra och inte minst i förhållande till oss själva. Det är lätt bland alla våra ansvar att glömma bort oss själva i vår prioritetslista. Vissa behöver andras umgänge för att må bra, andra behöver kanske en fritidssyssla att utöva men vi behöver alla vila då och då. Vi kan inte förutspå när vi kommer må dåligt, för vad kännetecknar egentligen en 23


SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

FOTO: FREDRIK CRAVEN

kris? Det är ett problem som uppstår utan någon planerad kortsiktig lösning. Med fler utgifter än inkomster går det inte att leva ett spartanskt liv. Vi kan inte göra plats för oss själva om vi är konstant upptagna med sysslor och uppgifter. En fullt naturlig kur för detta problem är att helt enkelt röra på oss. Vi är inte gjorda för att sitta stilla framför en bok eller dator hela dagen; vi måste få chansen att motionera. Det betyder dock inte att man borde skaffa ett gymkort eller investera i en ny sportcykel, för man glömmer ju bort så lätt att vi bor i Uppsala. Dra fram kärringcykeln och spara dig själv dina bensinpengar och bussslanten. Att inkorporera motionen i vårt dagliga liv gör att vi mår så otroligt mycket bättre. Kanske man tror att med ett så fullt schema så har man inte tiden att motionera, jobba och ta hand om sina vardagssysslor. Om man är stressad av en kommande tenta verkar det dumt att slösa värdefull tid på att ta en promenad eller en cykeltur, men hur många minuter i veckan står man och väntar på bussen? I många fall blir det över en timme. Om denna timme användes för att cykla eller gå till din destination slösar man

24

Med rätt studiehjälpmedel kan man dock nämligen ingen tid alls. På toppen av vår prioritetslista är såklart komma långt. Studenter i uppsala får en ravår ekonomi. Det största kugghjulet i ma- batt på många varor och tjänster i de flesta skineriet som utgör vårt sam»Då tentor och stora uppgifter kommer då och hälle. då kräva mycket av din tid blir det viktigare då Som stuän någonsin att införa en strikt rutin i ditt liv. dent har man inte potential att jobba fulltid, såvida man inte jobbar affärer och det är viktigt att utnyttja detta till fullo. kvällspass och på så sätt slösar viktig sömn. Det är hursomhelst inte viktigt att enDe personer som säger att de klarar sig på endast sitt CSN ljuger nog om sina ut- dast spendera pengar på viktiga saker, du gifter. Bidraget är ett stort privilegium som borde såklart spara en andel pengar också. vi får i Sverige men det är endast ett hjälp- Ett bra tips är att skapa ett andra bankkonto medel, inte en slutlig lösning på alla ekono- där du sätter in den summa pengar som blir över efter du har spenderat enligt ditt måmiska bekymmer. Först och främst bör man kolla om man nads- eller terminslånga budgetplan. Det har rätten till bostadsbidrag. Därefter, köp är viktigt, som sagt, att inte glömma bort begagnat så gott det går. Det kan vara be- att sätta sig själv i fokus. Att unna sig själv gagnade kläder och begagnade cyklar men lite lyx då och då är viktigt för att kunna viktigast av allt är begagnat kurslitteratur. komma ihåg att en själv är viktigare än måEn ny värld av ansvar innebär också en ny nadens spenderingar och terminsbetyget. Dessa hjälpmedel hjälper inte mot allt värld av kostnader. Vissa har såklart gått för långt och “lå- som man kommer möta på vägen mot ett nat” glödlampor och toapapper från uni- universitetsexamen men jag hoppas att det versitetets lokaler men om målet är lyckad är ett stort trav på vägen! självständighet är det nog inte vägen att gå.


» LOKALT & GLOBALT | PERSSONPORTRÄTT

Foto: Bernhardina Hörnstein

Ung och engagerad – DET ÄR TYP PENSIONÄRER som bestämmer i kommunfullmäktige, vilket är fett synd. Det behövs fler unga inom politiken, säger Thilde Brolin, 17 år. Trots ett ökat politiskt intresse har en majoritet av svenska ungdomar litet eller inget förtroende alls för politiska partier – visar Ungdomsbarometerns senaste mätning. Thilde Brolin är inte en av dem. Hon engagerar sig i miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom och står som kandidat till regionfullmäktige. Hon menar att fler unga bör engagera sig politiskt, gärna partipolitiskt, inte bara för möjligheten att påverka, utan även för gemenskapen. Emma Lundgren

25


SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

V

i sätter oss ner i skolans föreningsrum och tänder ett par värmeljus. I vanliga fall används föreningsrummet till diverse aktivitet såsom meditation, klimatmöten och poker, men idag används det som tillhåll för denna intervju med Thilde Brolin. På whiteboardtavlan står “KLIMAT” skrivet i rött. En kvarlämna från klimatföreningens senaste möte. En kvarlämna som känns mycket passande med tanke på Thildes brinnande intresse för klimatkampen. Hon sätter sig tillrätta i en av de två sofforna och sveper in sig i en filt. På bordet framför oss ligger två böcker väldigt talande för Thilde Brolin, “Den gröna konsumenten” och “Klimatfeminism”. Thilde Brolin har länge engagerat sig politiskt, främst inom miljöpartiets ungdomsförbund Grön ungdom men även i andra sammanhang såsom exempelvis skolans klimatförening. När hon får frågan om hur hennes engagemang startade ger hon ett uppriktigt svar. – Helt ärligt var det min kompis som

LOKALT & GLOBALT | PERSONPORTRÄTT

nellt ansetts vara att fostra framtida politiker och mobilisera unga väljare. Ofta ligger ungdomsförbunden mer i framkant och är hårdare i sin politik än moderpartiet. Deras åsikter tenderar att vara mer profilerade. Det är inte bara åsikterna som tenderar att skilja sig mellan moderparti och ungdomsförbund, även den politiska arena skiljer sig åt beroende på om man är ung eller äldre.

»Jag tror att det är så att man hämtar andan när man engagerar sig politiskt. drog med mig, och så är det för de flesta som börjar engagera sig. Men varför jag engagerar mig idag är för att det är vi lokalt här i Uppsala som har makten över mycket av det som händer i världen eftersom vi är så privilegierade. Idag står hon som kandidat för en plats i regionfullmäktige för att påverka politiken och representera väljarna. Regionfullmäktige utgör region Uppsalas högsta beslutande organ och beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet och av större vikt för region Uppsala. Att sitta där är ett ärofyllt uppdrag som sätter krav på kompetens. – Jag har varit med i styrelsen Grön ungdom och automatiskt växt där. Sedan var det faktiskt så att det inte var jag som kandiderade, utan jag blev nominerad. Jag tror att man som tjej ofta inte tror på sig själv, och när jag fick nomineringen så fick jag bekräftat att någon tror på mig. Samtliga riksdagspartier har politiska ungdomsförbund. Deras roll har traditio26

– Jag skulle säga att klimatet beror väldigt mycket på var man går. Miljöpartiet är väldigt bra i det att Grön ungdom har väldigt mycket makt i miljöpartiet. De lyssnar väldigt väl på vad vi säger. Om man däremot tittar generellt i samhället så tror jag att vuxna ofta tittar ner på unga. Inte minst det faktum att det är artonårsgräns på att få rösta, det tycker jag är fel, unga har mycket att komma med. Trots ett ökat politiskt intresse ser vi inte ett ökat partipolitiskt engagemang, snarare tvärtom, visar Ungdomsbarometerns senaste mätning. Endast tre procent av 15-24-åringar anser att de har ett mycket stort förtroende för partierna. Totalt har en majoritet, 63 procent, inget eller litet förtroende för politiska partier. Detta leder i sin tur till en majoritet av äldre politiker som inte alltid besitter en inblick i hur det är att vara ung i Uppsala idag.

– Det är väldigt grå politik faktiskt, det är typ pensionärer som bestämmer

i kommunfullmäktige vilket är fett synd. Det behövs fler unga inom politiken.Vill man inte engagera sig partipolitiskt får man se vad man har för intressen och bygga engagemanget på det, men jag tycker man ska engagera sig partipolitiskt, det är det som gör skillnad. När jag frågar om hon tänker fortsätta sin politiska karriär även i framtiden får jag ett skrattande svar. – Det är lite oklart, jag tror att jag bara kommer dra till något yoga retreat och stanna där, men kanske kommer jag tycka om politiken så mycket att jag stannar. Föga förvånande är Thilde Brolin även ordförande i Skolans meditationsförening. Att arbetsbelastningen i skolan generellt är hög är inget nytt, och att kombinera det med ytterligare åtagande känns för många som en besvärlig och mödosam uppgift. Jag frågar om det inte blir stressigt och ansträngande att kombinera politiken med plugget och alla andra åtaganden livet bringar till existens, men Thilde ser inte det politiska engagemanget som något tyngande, tvärtom. – Jag tror att det är så att man hämtar andan när man engagerar sig politiskt. Man får liksom energi av att man gör något och man är med likasinnade, man har ett tryggt forum. Så det är mer att man får energi och lite mening med livet. Det är nice gemenskap också. ■


» PSYKOLOGI | POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Dagens ungdomar en stressad generation? Linnea Blom I ett land där välfärden växer och förutsätt-

ningarna för ett bra och berikande liv blir allt mer gynnande finns det många faktorer som borde tala för att den mentala hälsan hos alla människor skulle förbättras och andelen psykiskt sjuka minska. Så verkar det tyvärr inte vara - istället finns det belägg för att den psykiska ohälsan hos unga faktiskt ökar. Frank Lindblad, tidigare affilierad professor på Stressforskningsinstitutet och professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri, har tillsammans med Carl Lindgren skrivit boken Välfärdslandets gåta: varför mår barnen inte lika bra som de har det? (2010) där de försöker utreda orsakerna till den psykiska ohälsan hos unga och varför den inte tycks minska. - Vi har utgått från forskningsresultat, och sedan har vi använt dem för att tänka till och försöka identifiera och spåra fenomen i samhällets utveckling. Vi valde sedan att ge dessa fenomen olika namn i boken, lite som att samhället har flera olika sjukdomar. I boken tas fenomen, eller “sjukdomar” som till exempel “hälso-mani”, “självförverkligande” och “stresspanik” upp. - Stresspanik är inte det man upplever när man har stress, utan det är samhällets panik inför att stress är så himla skadligt och att det framförallt ska vara det för den unga generationen. I boken talar författarna mest om prestationsstress, alltså kraven utifrån. - Jag tror för det första att det alltid finns en del elever som är plågade av prestationsstress och inte kan göra sig själva rättvisa, oavsett vilket system man har. Men det här allmänna att det skulle vara annorlunda i

skolan nu när det gäller prestationsstress, det tror jag inte på. Jag tror egentligen att det är ett uttryck för att alla vuxna är så upptagna och rädda för stress att de tillskriver även barnen det - att även barnen måste vara stressade på det sättet. Sedan tror jag självklart att det finns en del saker i skolan som faktiskt är stressande och andra som kan vara särskilt stressande för vissa grupper. Lindblad förklarar att om man ser

tersom det blir så oklara mål, oklara prestationskrav. Han sammanfattar slutsatserna genom att säga: - Stress är en stor fråga, och det finns många olika vinklar på det, men om man allmänt säger att det är för höga krav i skolan så stämmer inte det. Jag skulle vilja påstå att för många elever så är det felaktiga krav, och för många är det låga krav, så att

»Stress är en stor fråga, och det finns många olika vinklar på det... tre-fyra decennier tillbaka i tiden så har skolan förändrats från att man ska lära sig saker och ha faktakunskaper, till att man istället ska lära sig att hantera, söka och diskutera kunskaper. - Problemet är att man har tappar vissa baskunskaper som att kunna räkna och skriva bra, och både de sakerna är viktiga för tänkandet och hur man utvecklas i stort. Man har tyvärr sett i den svenska skolan att de sakerna har gått tillbaka. Utvecklingen i skolan, menar Lindblad, kan vara en fördel för vissa elever, särskilt om de har stöd hemma. De mer avancerade målen i skolan, hur man söker och använder kunskap och hur man resonerar, kan vara stimulerande för en del. - Men så finns det andra, som kanske tillhör en ganska stor grupp, som inte har det stödet eller de erfarenheterna hemifrån, och för dem blir skolan mer stressande ef-

högre prestationskrav i skolan skulle göra så att barn och unga mår bättre.

En faktor Ett annat fenomen som diskuteras i boken är “nolltolerans” som handlar om att vi människor sveps in i en tro att det ska vara möjligt att förebygga allt, att ingenting ska göra ont eller vara obehagligt. - Man kan komma på hur många olika exempel som helst där vi använder mediciner eller medicinska ingrepp för att vi ska ta bort allt som är obehagligt, och det skapar en sorts förväntan hos människor att det finns en nollvision och att vi kan uppnå den på alla möjliga plan. Och det kan vi ju inte. Dessa orimliga förväntningar menar Frank Lindblad hör ihop med ett annat fenomen som de också tar upp i boken, nämligen överbeskyddande eller väldigt oroade 27


PSYKOLOGI | POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Foto: Karin Sternesjö

föräldrar. Ett beteende som även kan smitta av sig på ungdomarna själva. - Jag är rätt övertygad om att det smittar, men mer på ett omedvetet plan. Om man har föräldrar som hela tiden är oroliga för att det ska hända någonting, för sjukdom eller att man kan skada sig eller vara stressad i skolan så är det klart att det smittar. Om man hör det där hela tiden så bygger man in det i sig på något sätt. Dagens föräldrar, alltså de som får barn idag, är mycket mer oroliga än vad föräldrar har varit förut. Den oron skulle även kunna göra föräldrar mer kontrollerande, och leda till att ungdomar inte känner att de lyckas på egen hand. Helgi Schiöth, professor vid Institutionen för neurovetenskap, funktionell farmakologi, menar att överbeskyddande föräldrar kan vara bra i samhället, men att det för en relativt stor del är dåligt eftersom det kanske inte härdar människor för de kraftiga ord och uttryck som används på till exempel sociala medier. Schiöth menar att det är en svår fråga, hur man ska utveckla just skyddet mot negativa impulser. Schiöth håller även med Frank Lindblad om att dessa oroliga vuxna kan smitta 28

av sig på barnen, eller att de exempelvis intalar barnen att de är sjuka tills de tror det. Han menar vidare att den “smittan” eller oron i sin helhet kan vara betydande i frågan om huruvida den psykiska hälsan har ökat eller inte. - Om du är frisk eller sjuk är ett av dilemman med frågan om vi är sjukare nu eller inte. Förut kanske någon sa att “det där är väl ingenting”, medan man nuförtiden kanske får gensvaret att “ja, du är lite sjuk faktiskt”. Det är ingen tvekan om att våra normer - när de ändras så snabbt som de gör i samhället idag - eller vårt beteende och interaktion blir väldigt viktiga frågor i sådana här sammanhang. Det som omgivningen tror om oss börjar vi tro om oss själva - om någon, eller några, säger till oss att vi är sjuka eller borde söka hjälp så tror vi på det. Schiöth berättar att det är svårt att veta om den psykiska hälsan hos unga faktiskt har ökat, men att det ändå finns mycket som tyder på att den psykiska ohälsan är större idag än vad man trodde att den skulle vara för exempelvis 20 år sedan. - Uppfattningen är att den psykiska ohälsan har ökat, men det är lite delade meningar. Jag skulle gissa att den har ökat, och

det är tydligt att den generation som växer upp idag speglar sig väldigt mycket mer i andra människor än tidigare generationer. Det betyder att bekräftelsen av dig själv sker genom en spegel i andra människor, och det är lite annorlunda än de familjestrukturer vi haft förut och hur vi brukade utveckla vårt sociala nätverk. Förut hade vi en annan typ av hierarki än vad vi har idag. Nu bestäms hierarkierna kanske mer i “likes” eller “klick”, medan det tidigare bestämdes av andra saker, så det är väldigt komplext och svårt att veta. Sedan är det naturligtvis inte så att allt med sociala medier är negativt, det finns positiva inslag också, men det finns mycket kvar att forska kring just sociala medier. Någonting annat som försvårar utredningen kring den psykiska ohälsans ökning är det faktum att diagnoseringen inom psykiatrin idag består av strukturerade intervjuer med professionella, någonting som Schiöth menar är väldigt bra men som kanske saknar komplement för att se vad som händer rent biologiskt. Om ett sådant komplement skulle utvecklas skulle det kunna säkerställa att en korrekt diagnos ställs och en fungerande behandling startas.


PSYKOLOGI| POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

- Inom psykiatrin är det svårt eftersom de verktyg som används är dessa intervjuer, där en person ställer frågor och en annan person svarar, och det är så att en person kan svara på frågor av många olika anledningar. Ibland kanske man vill berätta att man mår dåligt när man gör det, men ofta kanske vi inte vill berätta det eller så vill vi säga det på ett annat sätt. Dessutom är det så att vi själva berättar våra upplevelser om hur vi mår, och även om vi berättar det helt korrekt så säger det bara en väldigt liten del, då det inte finns några sätt att kontrollera det. Det är vida känt att det är dålig korrelation mellan vad vi berättar och vad som egentligen händer i hjärnan, och de huvudsakliga verktygen som används inom psykiatrin är just det som vi berättar - det en patient berättar, en person som egentligen själv inte vet vad som händer.

Långtidsstudie kanske kan ge komplement Helgi Schiöth driver just nu en långtidsstudie, vars resultat han hoppas kan bli just ett komplement till diagnoseringen inom psykiatrin. Han hoppas att man med ett blodprov skulle kunna se vad som står fel rent biologiskt, och med hjälp av det kunna ställa rätt diagnos, ge fungerande behandling och även kunna följa upp och se att behandlingen verkligen fungerar på den biologisk nivå. Studien går ut på att de söker efter biomarkörer hos unga. - Vi driver den här studien för att hitta biomarkörer i blod, som kan indikera psykisk hälsa och den status som folk befinner sig i.Vi jobbar med väldigt många markörer samtidigt, och de här markörerna talar om om vissa gener är påslagna eller uttrycks. Dessa gener påverkar våra neurotransmittorer, som till exempel dopamin, serotonin och noradrenalin och de styr vårt tänkande och välbefinnande. Sedan måste vi försöka förstå hela biologin, hur de här nätverken, de komplexa systemen, fungerar och vad som är orsakssambandet. Schiöth menar att ett av problemen med all den psykiatriska forskningen är att det ofta händer väldigt många saker med människor när de har insjuknat, att de till exempel blir inaktiva och kommer in i ett stereotypiskt beteende. - De har inte det här vanliga livet som de flesta andra, och det påverkar ju också. Det är svårt att se vad som är förändrat i sjukdomen - är det här beteendet en konse-

PSYKOLOGI | POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

kvens av sjukdomen eller är det någonting som har lett till sjukdomen? Därför vill vi gärna få in unga människor i den här studien, och följa dem i många år och se hur det går för dem och samla markörer under flera tidpunkter för att se hur korrelationen och mekanismerna fungerar. Schiöths studie fokuserar mer på genetiken och samspelet mellan arv och miljö, även känt som epigenetik, istället för att hitta miljöfaktorer som påverkar psykisk hälsa. - Det har man ju gjort väldigt mycket. Man är väl medveten om att trauma, stress och olika saker kan leda till psykisk sjukdom. Men sedan är det naturligtvis så att vårt samhälle kommer att förändras hela tiden, som till exempel den ökade användningen av internet, som möjligen kan påverka och vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsan vi ser.

skapas en risk för att det kan leda till sjukdom, så det är sådana miljöfaktorer som vi är väldigt intresserade av att följa upp, vad det är som händer i samhället, för att förstå den här möjliga ökningen av psykisk ohälsa hos unga. Frank Lindblad menar att det är just i miljön som orsakerna till den psykiska ohälsan hos unga som vi ser idag finns. - Sedan flyttar det in i oss så småningom när vi lever i den miljön ett tag. Även Helgi Schiöth håller med om att miljön och de förändringar som den genomgår påverkar oss. - Vi måste förstå att våra samhällsförändringar går i en enorm hastighet med tanke på evolutionen. Under väldigt lång tid har människan utvecklats med alla sina beståndsdelar, och väldigt mycket av våra grundläggande funktioner och beteende

»Vi måste förstå att våra samhällsförändringar går i en enorm hastighet med tanke på evolutionen. Schiöth förklarar att när de forskat kring anorexia nervosa har de sett att idealiseringen av kroppsformer troligen lett till att, i första hand, unga tjejer blivit väldigt fixerade vid sitt eget utseende. De matas med information och börjar själva tänka mycket på det, och när du börjar tänka en tanke väldigt mycket och väldigt ofta så tränar du vissa nervbanor i hjärnan så att du automatiskt kommer in på den tanken igen, oavsett om du vill det eller inte. Schiöth förklarar vidare att tanken hela tiden börjar återanvändas, och att personer då fastnar i ett stereotypiskt beteende. Han menar även att kulturen av skärmbaserad teknologi kan vara en faktor som kan påverka oss, eftersom det exempelvis kan ha inverkan på vår sömn. - Vi vet till exempel att dålig eller oregelbunden sömn kan leda till depression. Och det samspelet kan möjligtvis leda till ännu värre saker, så att man fastnar i ett levnadssätt - tankesätt - som måste vridas om för att bli bra. Och det kan naturligtvis vara väldigt svårt. Det är när man börjar göra de här beteendena om och om igen som det

var alla redan utvecklade för väldigt många år sedan. Sedan är det ju så att varje art anpassar sig efter sin miljö, men nu håller vi människor på att ändra vår miljö så oerhört fort - vårt ätbeteende, sociala samtal med mera och det finns väldigt stora risker i det. Vi är inne på oprövad mark i historien. Det finns alltså nya, framväxande miljöfaktorer i dagens samhälle som kanske skiljer sig från sina tidigare motsvarigheter, och även om det debatteras kring huruvida den psykiska ohälsan hos unga faktiskt har ökat eller inte så talar enkäter sitt klarspråk - det rapporteras fler fall av psykisk ohälsa eller symptom. Med pågående forskning inom detta område finns hopp om att både förståelsen för psykiska sjukdomar, välfärdssamhällets tillstånd idag och precisionen i behandlingarna ska öka. Det är dock tydligt att en del av kontexten har börjat komma fram, och kanske kommer vi att få det bekräftat att det är just sättet vi lever våra liv och attityderna vi sprider som är orsakerna till den psykiska ohälsan idag. ■ 29


» LIVSSTIL & HÄLSA | ESSÄ

Kan man köpa vingar för pengarna? ”JAG SKA KÖPA vingar för pengarna, och flyga ut över ängarna” sjunger Mikael Rickfors i högtalarna på köpcentrumet i Stockholm. Omkring mig skyndar hundratals människor in och ut från affärerna, oftast med ett flertal kassar i hand. I vårt konsumtionssamhälle är det väl knappast någon vidare överraskning; alla har vi ett par skor eller den där nyaste iPhone modellen på vår önskelista. Men den uråldriga frågan kvarstår - kan pengar köpa lycka? Sally Luo En känd studie gjord av nobelpristagarna Angus Deaton och Daniel Kahneman, visade att lycka och inkomst är korrelerade, men bara upp till en viss årlig inkomst. De baserade sin 2010 studie på 450 000 enkätundersökningar från Gallup och Healthways, och fann att ju högre respondenternas inkomster, desto mer emotionellt välbefinnande rapporterades av dem. Men detta var bara sant upp till en årlig inkomst på cirka $75 000.Visserligen kan detta låtas vettig, då människor som tjänar mindre än så spenderar mycket av sin tid på att oroa sig för grundläggande nödvändigheter, som att ha tillräckligt med mat att äta och pengar för att täcka hyran. Men studien har också fått mycket kritik, eftersom ”lycka” kan betyda olika saker för olika människor, vid olika tider. Deaton och Kahneman tittade på två olika definitioner av lycka: ett är det dagliga emotionella välbefinnandet (hur mår du idag?), och den andra livs evalueringen (om du ser tillbaka på ditt liv, hur nöjd är du?). Endast känslomässigt välbefinnande toppar runt $75K, var slutsatsen. En annan studie från 2017, menar att pengar faktiskt kan köpa lycka —om den används för att köpa mer fritid. Forskarna undersökte mer än 6000 vuxna i USA, Danmark, Kanada och Nederländerna.

30

Respondenterna frågades om hur mycket de spenderade varje månad för att köpa sig fritid, deras livstillfredsställelse, och uppfattningar om stress. De som spenderade pengar på tidsbesparande inköp, som till exempel genom att anlita en städare eller kock, rapporterade 23 procent större livsglädje. Däremot visade studien att spenderande av pengar på ägodelar medförde lite för att förbättra lyckan. Det finns alltså mycket forskning kring lycka, trots dess svårtolkade och subjektiva bemärkelse. Så vad är lycka egentligen? Enligt den så kallade positiva psykologin, är känslan av mening och sammanhang, samt utnyttjandet av tiden, vitala. Det sägs finnas två komponenter som bygger upp upplevelsen av mening: en personlig del som handlar om att göra saker där man brukar den egna förmågan, samt en kollektiv del där det man gör passar in i ett större sammanhang. Denna teori stöds av Abraham Maslow, varav hans behovshierarki är omöjlig att undvika när man ska diskutera lycka. Allra längst ner i behovstrappan är de fysiologiska behoven såsom luft, sömn, mat och vatten. Därefter kommer behovet av trygghet, det vill säga en fast bostad och inkomst som kan garantera att de fysiologiska behoven tillfredsställs. Förutom

det behövs även kärlek och tillhörighet till en grupp: i de flesta fallen en familj, vänner eller en arbetsgemenskap. Sist kommer den egna och andras uppskattning. Med Maslows tankesätt, skulle man kanske kunna säga att lycka faktiskt kan bli köpt. Det är att konstatera att människor behöver vatten, mat och ett hem för att överleva —alla saker som kan förhandlas mot pengar. Men var kommer “pengar kan inte köpa lycka” ifrån då? Ordspråket kanske håller mer sanning än vi tror. Rikedom gör oss mindre generösa, är slutsatsen gjord av forskare vid University of California, Berkeley. Deltagarna i undersökningen fick spela Monopol, men spelet var riggat så att en av spelarna blev mycket rikare än den andra. Resultatet blev att när spelarens rikedomar växte, blev han även progressivt mer och mer elak. Till exempel började de rikare deltagarna ta mer dominerande ställningar och prata ner till sina ”fattigare” motsvarigheter. De förbrukade också en större andel av en skål med saltkringlor, som var menade att delas lika. Resultat från en annan studie visade liknande effekter: när medverkande gavs olika mängder pengar och uppmanades dela en del, eller allt, av det till en annan deltagare, bidrog de rikare deltagarna i genomsnitt 44% mindre. Dessa resultat kan ifrågasättas, men även i den verkliga världen har forskare funnit att rikare människor tenderar att ge en mindre andel av sin inkomst till välgörenhet. Anledningen till varför detta är så viktigt, är för att generositet har visat sig ha stor betydelse för en människas välbefinnande i livet. Resultat från en omfattande


LIVSSTIL & HÄLSA | ESSÄ

Foto: Anthony Delanoix

studie av över 200 000 respondenter, avslöjade att frikostighet hade en positiv effekt på lycka i 93% av (120 av 136) medverkande länder. Notre Dame-forskarna tittade på generositet-indikatorer som att ge pengar, volontärarbete och även emotionell tillgänglighet för vänner; de upptäckte att ju mer generösa människorna var, desto lyckligare upplevde de vardagen. Forskare har teoretiserat att rikedom gör oss mindre generösa, eftersom det gör oss mer isolerade —något som också har en skadlig inverkan på lycka. Rikedom isolerar av både psykologiska och fysiska

skäl. I regel får förvärvet av rikedom och mer generellt, ägodelar som signalerar hög status, oss att avstå från andra. Detta kan bero på rädslan om konkurrens, och själviskheten som ofta medförs av rikedom eller status. Det kan också ha att göra med, att rika helt enkelt inte behöver andra människor för att överleva. Patricia Greenfield av UCLA och Dacher Keltner från Berkeley har båda upptäckt detta i sina studier; när vår rikedom växer blir vi mer och mer oberoende av sociala relationer. När det gäller det fysiska elementet är det ganska enkelt: ju rikare vi blir desto mer sannolikt kommer vi att bygga

gränser mellan oss själva och andra.Vi vet ju alla att stora hus också brukar komma med höga stängsel...iallafall i filmer. Kan pengar köpa lycka? Lycka är subjektiv —svaret på frågan likaså. Som studier visat, kan pengar köpa fritid, vilket gör oss lyckliga. Men det kan också göra oss mindre generösa, och därmed mindre lyckliga. Så i slutändan, är det upp till var och en att själva avgöra vad lycka egentligen är, och hitta den egna lyckan i livet. Men en sak vet vi iallafall: pengar kan inte köpa vingar.   ■

31


» SPORT | INTERVJU

Foto: Linnea Blom

32


SPORT | INTERVJU

Mycket mer än en tränare

Emelie Eklund Ålder: 17 år

Bor: Luthagen, Uppsala

Klubb: Uppsala Skridskoklubb

ATT man som elitsatsare får föra sin kunskap vidare till nästa generation är något som många idrottare verkligen brinner för. En av dem är Emelie Eklund som menar att man både utvecklas själv som konståkare samtidigt som man får se sina elever utvecklas och förbättras, vilket ger mycket glädje både för Emelie och eleverna. Emelie har åkt konståkning sen hon var sju år. Det hela började med att en lärare såg henne åka på rasterna i skolan och berättade för hennes föräldrar att hon verkade ha talang för konståkning. – Så mina föräldrar tvingade mig att pröva, och det visade sig att jag verkligen tyckte om det. Nu för tiden läggs mycket mer av hennes tid på konståkningen än när hon började. – Jag kan träna 16 timmar i veckan om jag vill men det blir oftast runt tio timmar om det är mycket i skolan. Emelie läser naturvetenskapliga programmet på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och får väga mellan att satsa på skolarbete eller konståkningen. – Jag försöker gå på alla träningar om jag inte har prov, men om jag har det hoppar jag över träningen som är tidigare på dagen och försöker gå på kvällsträningen. Om jag har större prov som kursprov brukar jag ta ledigt och prioritera skolan.

– Det är jättekul, man får föra sina kunskaper vidare och se sina elever utvecklas. Man förbättras också själv av att lära ut, man lär ut grundtekniker och blir bättre på dem själv för att man lär sig se detaljer som måste sitta för att bemästra tekniken. Emelie har fått stipendium för vidareutbildning där man får lära sig att lära ut mer avancerade tekniker. – Det finns mycket man behöver tänka på när man lär ut olika tekniker, speciellt Gustav Landing för dom som är lite mindre. Det är viktigt Emelie tävlar runt sex gånger om året, att dela in saker i delmoment så att de lär tre gånger på våren och tre på hösten. Även sig ordentligt. en utlandsresa om året med konståkningen Emelie är inte bara mån om att eleverna blir det, i år till Warszawa. ska lära sig teknikerna utan att de ska trivas – Tävlingarna är väldigt psykiskt påfres- under träningarna. tande - man måste vara väldigt närvarande, –Något jag också försöker fokusera på koncentrerad och lugn. Jag känner ofta en är att eleverna ska ha roligt. Att man förväldig press under tävlingar, mycket adre- söker integrera lekar in i det man lär ut, nalin och nervositet. När jag var 13 år så det ger oftast bättre resultat då det tar bort var jag så nervös innan en tävling att jag pressen att prestera. låg vaken och grät långt in på natten - och Tidig press är något Emelie själv har skulle tävla tidigt på morgonen dagen efter. upplevt och det har satt sina spår. Hon tyckJag har aldrig varit så nervös som jag var er att det är viktigt att man tidigt lär sig att då. Att stå inför tio domare och publik och det inte finns några krav att prestera, så att kunna prestera är verkligen svårt. Jag kom man sedan kan prestera utan att man känner trea trots att jag var så nervös, men det finns någon press utifrån. Hon vet själv hur jobandra som blir ännu mer nervös än vad jag bigt hon tyckte att det var att tävla, och hur blir; vissa har till och med spytt på isen. tunga kraven kändes när hon stod på isen. Emelie har tränare som coachar henne Det är därför hon tycker att hennes roll som och hjälper till när det kommer till det psy- tränare är viktig för elevernas framtid inom kiska, men det är också något man lär sig konståkningen och även hur de kommer att hantera med tiden berättar hon.  se på sig själva. ■ Hur är det att vara coach för yngre konståkare? 33


SIDHUVUD | FÖR INLEDNING »»Att vara en inspiration för unga betyder mycket för mig.

Foto: Lina Olsbro

34


» KULTUR | PERSONPORTRÄTT

När musiken är allt HEDDA HOLMBERG är endast 17 år och är redan nu på god väg mot sina framtidsdrömmar inom musik och dans. 2016 släppte hon och kusinen Line Jonsdotter sin första singel When I leave, som har fått mycket uppmärksamhet både i och utanför Sveriges gränser. Linnea Bergqvist Sandlund & Thea Bertilsson Salomon

F

örväntansfulla och nervösa står vi och väntar på Hedda Holmberg i Rosendalsgymnasiets lugna matsal. Inne i köket har matpersonalen nu börjat plocka fram dagens lunch och matsalen kommer snart fyllas med hungriga Rosendalselever. Hedda kommer gående mot oss med ett leende på läpparna och hälsar glatt på oss. Vi slår oss ned vid ett litet matbord i mitten av matsalen, bakom oss sitter det andraårselever och pluggar flitigt. Innan intervjun börjar drar Hedda upp ärmarna på sin vita polotröja och lägger försiktigt sitt bruna, lockiga hår bakom ena örat. Var växte du upp? ”Jag växte upp i en liten okänd by utanför Knivsta med min mamma, pappa och storebror. Jag gick också grundskola i Knivsta ända till gymnasiet. Det är en mysig liten by men jag skulle gärna vilja komma därifrån.” Hedda och Lines första singel, When I leave, handlar just om detta. ”I Knivsta sitter man på samma ställe och ser samma saker varje dag, det får en att känna ett sug efter att upptäcka nya saker och skapa nya möjligheter, det är det som har inspirerat oss till att skriva låten,” säger Hedda medan hon riktar blicken bakom oss där hennes klasskamrat kommer gående. Vi pratar en stund om låtens framgång, att den idag spelas både i svensk radio och på klubbar i England och Spanien. Heddas stora intresse för musik och dans har alltid funnits. Redan vid sex års ålder började hon skriva egna låtar och dansade runt hemma i vardagsrummet tillsammans med kusinen Line. Hennes familj är mycket musikaliska, vilket har lett till att hon automatiskt också fick ett stort intresse för

musik. Idag har Hedda och Line släppt två singlar, dem dansar och håller i flera danskurser. ”Att vara en inspiration för unga betyder mycket för mig. Det är väldigt kul att höra att det man gör påverkar folk runt omkring en positivt. Jag är även otroligt tacksam för all den fina respons jag har fått från folk. Har som tur är inte fått så mycket negativ kritik ännu, men jag är så klart beredd på det, någonting man måste vara när man ger sig in i branschen. ” Vad upplever du är svårast inom musikbranschen? ”Det svåraste är nog att skaffa kontakter och på så sätt få gig. När man väl är igång börjar fler kontakta och det blir lättare men så fort man tar en paus är det som att börja om på nytt och då måste man själv börja kontakta folk,”säger hon och ler. Ser du dig själv jobba med musik/ dans i framtiden? ”Ja, förhoppningsvis, men jag vet inte inom vilken inriktning ännu. Jag kan tänka mig att jobba antingen som musikproducent eller själv sjunga. Men det spelar egentligen ingen roll om jag jobbar för andra eller mig själv, det viktigaste är att få skapa. Drömmen skulle ju vara att kunna försörja mig på det, men även att åka till New York och börja på någon musikskola där.” Hedda berättar även att det i nuläget är svårt att kombinera skolan, musiken och dansen. Om hon inte skulle börjat på gymnasiet skulle hon såklart haft möjlighet att lägga ned mer tid på det, men eftersom hon är intresserad av skolan och vill ägna den tid som behövs för att lyckas så måste hon helt enkelt prioritera. Men det betyder inte att hon inte ägnar tid år det hon älskar. ”Jag sitter på mitt rum och sjunger lite

varje dag och skriver låtar, så sparar jag det som blir bra för att senare, när tiden finns, kunna göra det till ett större projekt. Något som är bra är att jag inte har särskilt mycket press på mig att producera låtar, just nu gör jag det bara för min egen skull och då blir det ofta bättre. Planen är ändå att kunna satsa lite mer på musik och dans efter gymnasiet då jag kan lägga ned den tid jag vill och behöver.” Att jobba tillsammans med sin kusin tycker Hedda har flera fördelar, men eftersom de nu är på olika plaster kan det försvåra arbetet, det är just därför som de nu har tagit en liten paus, men när de får möjlighet kommer de att starta upp igen. ”Det bästa med att jobba tillsammans med någon, framför allt någon som man känner så pass bra, är att man alltid har ett stöd från någon annan. Det underlättar även låtskrivandet, då man har möjlighet att bolla idéer. Själva processen är mycket rolig, även om låtarna blir värdelösa är det ändå bara kul, eftersom vi kan skratta åt det tillsammans.Vi har skrivit över 100 låtar och minst 80 procent av dem är säkert skit, men utan dem skulle vi ju inte lyckats med de riktigt bra låtarna. ” Vad är viktigast att tänka på när man ska skriva en låt? ”Att man själv tycker om den, att det är någonting man själv skulle vilja lyssna på men även att den är radiovänlig och catchig, så att folk kan nynna med. ” I framtiden hoppas Hedda att kunna fortsätta följa sin dröm, att få chansen att utveckla sig både inom sång och dans och få möjlighet att inspirera. ■

35


» SIDHUVUD | FÖR INLEDNING

36

Foto: Linnea Blom


» SPORT | KRÖNIKA

Tvinga inte barnen att tävla DOMAREN har blåst igång matchen. Hejarklacken hurrar och skriker för fulla halsar, likaså gör spelarna på avbytarbänken. Tränarna är inte heller tysta - det tävlas i vem som kommer att höras. Spring hit, spring dit, buropen ekar när motståndarna har bollen och när det egna laget får tag i den börjar klacken räkna ner - när kommer målet? När det väl kommer är det som taget ur en uppsättning på Dramaten. Föräldrar jublar, andra buar, laget som gjorde mål hoppar runt av glädje, springer till publiken och kramas om innan de springer till avbytarbänken och hyllas av extatiska tränare. Det lag som precis har släppt in ett mål gråter, en spelare lägger sig ner på planen och några andra slår omkring sig och svär. Det är lätt att tro att det är en match i den högsta, men så är inte fallet. Det är en match för barn, åtta år gamla. De visar inte matchresultatet, de räknar inte målen, men det är ändå blodigt allvar. Linnea Blom & Olivia Lindkvist

I

allt fler idrotter blir det vanligare att skjuta upp tävlingsmomentet, att låta idrotten vara lekfull i början, och därmed låta barn spela eller vara med i matcher, serier och tävlingar men utan att visa resultat eller räkna poäng. Trots detta är det ändå alltid poängen som får störst betydelse, och det är inte på grund av barnen, utan alla vuxna runt om. Det handlar om tränare, föräldrar och åskådare som hejar på, som dömer eller försöker att styra matchen på olika sätt. Det blir tragiskt när föräldrar försöker att coacha sina barn från läktaren och att allt de tänker på är resultatet. Det är inte förrän barnen gör mål som jublen kommer. Visst är det fantastiskt att kunna heja på sina barn, men heja inte bara när det rasslar i nättaket - heja när barnen springer, när de slår en passning, när de försöker göra någonting. Heja inte bara när de gör någonting som läktarcoachningen har tvingat dem till. Kom ihåg att det är vuxna som skapar målsuget och resultatfokuseringen, för från början var det bara en lek för barnen, sedan får de se på äldre idrottare och får höra från vuxna vad som

är viktigt, och lär sig det. De lär sig att sörja insläppta mål eller förlorade poäng, och vet att de bara får bekräftelse när de gör någonting som de vuxna tycker om. De lär sig inte samarbete eller att det inte spelar någon roll oavsett resultat, utan att det viktigaste är att ha roligt. Just att det är glädjen som verkligen spelar roll verkar de flesta vuxna ha glömt bort. Låt barnen vara barn. Låt dem gå på träningar någon gång i veckan, låt dem skratta och ha roligt. Tvinga dem inte att göra en satsning när de är åtta år gamla och har hållit på med en sport i bara några år. En satsning, med flera träningar i veckan och en mentalitet där det är utförandets kvalité och antal poäng eller vinster som räknas ska inte ske förrän på junior-, eller helst seniornivå. När barnen har blivit ungdomar, och nästan vuxna. All idrott förlorar sin charm om man redan som barn tvingas till en satsning där de bästa är de som blir uppskattade när det är meningen att man ska nå sin yttersta pik i 25-årsåldern. Det är inte konstigt att många slutar, mår dåligt över sina prestationer eller

inte får chansen att utöva den idrott som de älskar när vuxna skapar ett klimat där - oavsett om man spelar med resultat eller inte alltid tävlar mot varandra. Tävling kan vara nyttigt, men ha i åtanke att det inte alltid handlar om nuet, utan om att skapa ett klimat där alla är delaktiga och där vi satsar på långsiktigt idrottande. Hetsa inte barnen, låtsas inte att det är en VM-final och tvinga inte in barnen i ett klimat som de själva inte har valt. Vill de idrotta bara för att träffa sina vänner, bara för att idrotten är rolig även om de inte vill göra en helhjärtad satsning eller bara för att de vill röra på sig - låt dem. Barnen vill ha roligt, de vill springa och lära sig nya saker. Tvinga inte in dem i satsningen, i tävlingen, i ett ultimatum. Ge dem gränslös kärlek även om de inte gör många poäng, även om de inte är “bäst” eller tillhör de som går segrande ur en tävling. Heja på dem oavsett vad de gör, under alla moment. De förtjänar uppskattning utan gränser, och de förtjänar att även stödet likt matcherna ska vara oberoende av resultat. ■ 37


» LOKALT & GLOBALT | REPORTAGE

Ulleråker;

en resa genom tid och perspektiv ULLERÅKER TAR OSS TILLBAKA till en tid innan mediciner, innan all modern forskning. De använde sig av så många olika behandlingar som i och för sig funkade till viss del, men som man kanske aldrig skulle använda sig av idag. En tid av psykiatrins första uppkomst, en tid av ett annat perspektiv på patienter. Sinnessjuka patienter börjar betraktas som människor med värde annat än något som bara ska förvaras. Matilda Israelsson Ett kronobränneri på ulleråkersområdets norra del blev uppkomsten för Ulleråkers sjukhus 1811. Då hade de ännu inte fått titeln som ett psykiatriskt sjukhus. Vid mitten av 1800-talet började begreppet psykiatri användas för att beteckna en särskild medicinsk vårdgren. År 1858 kom stadgan för sinnessjukas behandling och vård. Tidigare hade de i stort sett mest “förvarats”. Då kunde de bestå av fattiga, utslagna, ålderssvaga och kroppsligt sjuka, alltså människor som missförstods att vara sinnessjuka. Men såklart bestod det också till stor del av sinnessjuka patienter. De delades då in i olika kategorier såsom vansinniga, ursinniga, tungsinta, svagsinta och fåniga. Efter att denna stadgan kom för hur sinnessjuka skulle vårdas och behandlas fick inte längre de “övriga” bo kvar på hospitalet, de fattiga, utslagna, ålderssvaga och de kroppsligt sjuka. Nu kallades hospitalet för “sjukhus” och de intagna för sinnessjuka och de skulle hädanefter vårdas som sådana. Det nya sjukhusets uppgift var i första hand att bota de sjuka, vid tiden fanns då 134 vårdplatser. Detta blev starten på den moderna psykiatrin i Ulleråker. Patienterna skulle numera behandlas med värde och omsorg istället för att bara förvaras och behandlas som mindre önskvärda. 1855-1900 var en av de vanligaste behandlingarna långbad. Man lät patienten ligga i ett badkar med en sorts segelduk med hål för huvudet över sig, duken spänns fast på sidorna av badkaret för att hindra patienten från att gå upp   eller stänka vatten. 38

Patienten kunde ligga där upp emot 14 timmar och ibland längre. Badet värmdes upp till cirka 35-36 grader. Detta trodde man skulle lugna patienten. 1900-1920 blev vården humanare och en av de behandlingar som användes mycket under tiden var malariabehandlingen. Detta användes mot patienter som var inne i tredje stadiet av syfilis, även kallat Dementia Paralytica. Denna behandling gick till på så vis att patienten fick injektioner av malaria. Malarian i sig medför feberattacker hos patienter som i sin tur kan döda syfilis bakterier. Injektionerna innehöll 5-10 ml malariasmittat blod. Efter 6-30 dagar fick patienten feberanfall. Man lät den sjuke genomgå 10-12 sådana anfall innan man avbröt med kinin. Dock var det bara 25% av patienterna som blev friska och 40% väsentligt förbättrade. 1930-1940 växte det fram nya behandlingar, bland annat var elektrochockbehandlingar dominerande; Elchocksbehandling har främst använts på patienter med depression, patienter med maniska tillstånd eller vid svår oro i samband med schizofreni. Genom elstimulering av hjärnan framkallades epilepsiliknande kramper. Efterhand gjordes behandlingen mer skonsam för patienten genom olika medikamentella preparat. De placerade elektroder vid tinningarna och en strömkrets slöts i cirka 3 sekunder. Patienten fick hjälp med andningen tills han själv började andas. Detta är en av många behandlingar som utövats på Ulleråkers sjukhus.

En annan behandling som används för att ändra de sinnessjukas beteenden, eller rättare sagt normalisera dem, var genom psykokirurgi. Detta innebar att man skar av vissa nervbanor i den sinnessjuka hjärna. Denna metod kallas för lobotomi eller leukotomi. Denna metod kunde absolut lugna vissa oroliga patienter men ingreppet innebar också enormt stora risker. En del patienter blev helt klart karaktärsförändrade eller till och med dementa. Denna metod används i stort sett inte idag men kan användas på mycket svåra ångesttillstånd och utförs idag med laser. Åren efter fortsatte man med nya behandlingar och nya metoder på området, egentligen fram till år 1988. Det var året då Ulleråkers sjukhus gick i graven. Efter omorganisering av den psykiska vården blev psykiatrin vid Ulleråkers sjukhus och Akademiska sjukhusets psykiatri ett. Dock fortsatte man bedriva psykisk vård på¨området några år till. Men i skrivande stund så bedrivs ingen psykisk vård i området. Allt har flyttats till Akademiska sjukhusets områden och de gamla husen på Ulleråker rivs eller byggs om till bostäder. Dåtidens behandlingar skiljer sig såklart otroligt mycket från dagens behandlingar. Men detta var startskottet för ett annat perspektiv och en annan syn på psykiatrin. Det var inte längre oönskade varelser, det var människor man ville hjälpa och tillsammans med viljan och lärdomen har vi kommit fram till den sorts psykiatri och forskning vi har idag. ■


SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

39

Foto: Olivia Lindkvist


» SPORT | INSÄNDARE

Det räcker med filmning inom fotboll!

Foto: Alexandra Filler

Elin Claesson

N

i har säkert tittat på en fotbollsmatch på tv och någon gång i era liv har ni säkerligen sett en filmning, hur spelaren får fotbollen sparkad på knäet och han tar sig för ansiktet och lägger sig ner på gräset för att det gör så “ont”. Åsikterna kring den här frågan är jag väl medveten om att de ofta går isär, är filmningar fusk eller bara en del av spelet? En filming är inom idrott, oftast inom fotboll, en manöver där man avsiktligt simulerar ett fall eller smärtan för att man ska få domaren att ge ett fördelaktigt beslut. Syftet med filmning är alltså oftast att domaren ska döma en obefogad fördel för laget/spelaren. Det här sättet är enligt mig inget ärligt och rättvist sätt att spela och det har blivit för mycket av detta, det händer alldeles för ofta. Jag tycker att det är dags att sluta med filmning och spela riktig fotboll. Det är inte riktig fotboll att lägga sig ner varannan minut och låtsas som att man har ont någonstans där man egentligen inte är skadad. Jag tycker helt ärligt att detta är ett

40

riktigt töntigt beteende att vinna fördelar genom att fuska inom en så stor sport, det blir inte heller lika roligt att titta på när man ser hur tydligt det är när det sker filmningar. Å andra sidan är det skrattretande. Man kan nästan börja skratta högt åt dem ibland när det syns så tydligt, jag måste erkänna att jag nog blir lite kluven där - om det är roligt eller inte. Filmning är även ett väldigt fult sätt att manipulera domaren. Det intressanta här är att det kan ha en psykologisk bakgrund, psykologisk manipulation är en typ av social påverkan som har som syfte att förändra någon annans uppfattningar eller beteende genom lögner, svek eller andra metoder som man kan se som oetiska. Oftast har den som manipulerar ett syfte bakom manipulationen. Därmed kommer den personen att utnyttja andra och uppnå sina mål på andras bekostnad. Det kan man relatera till spelare som filmar inom fotboll. Visserligen så kan domaren upptäcka filmningen och ge spelaren som filmade en varning, men ofta så händer det att spela-

ren får fördelar på att den har överdrivit sin skada. Detta är synd eftersom det kan bli så himla tråkigt i längden att titta på när det blir straff efter straff och utvisning efter utvisning. Ofta så kan de även använda detta till att fördriva tiden och det blir så himla långtråkigt i längden när det händer för ofta. Det förekommer verkligen fusk i hela fotbollsvärlden nu och i princip under varenda match så förekommer det situationer där spelarna försöker skaffa sig fördelar genom att på ett eller annat sätt fuska; vare sig det rör sig om att filma, förstärka, maska eller liknande. Detta gäller oavsett om filmningen sker av en anfallare som får straff,av en försvarare som får frispark eller av en spelare som ligger kvar på marken extra länge för att vinna tid. Jag säger som skribenten David Hickey; “Spela fotboll som en tjej. När de blir tacklade så reser de sig upp och spelar vidare. De låtsas inte vara skadade. De filmar inte. De får inte motståndarna utvisade. De brottas inte vid hörnorna.” Det räcker med filmning inom fotboll!   ■


» KULTUR | ÖPPET BREV

Till alla män ATT LEVA SOM TJEJ i dagens samhälle är inte så lätt som vissa killar verkar tro. Ni män verkar tro att det svåraste som en tjej upplever är menstruation, pms och graviditet, men det är det inte. För vet ni vad det svåraste är? Det är när jag träffar er män. Andrietta Claesson Normer är föreställningar, idéer och förväntningar om vad som anses vara okej i ett visst sammanhang. Det handlar om vad som anses vara normalt att säga och göra. Normer har funnits i alla tider men har på senare tid blivit fler. Dessa är oskrivna regler som påverkar alla, oavsett hur mycket man försöker undkomma det. Det finns en samling av dessa normer som kallas för machokulturen, vilket är de normer som berättar för oss hur en kille “ska” vara och bete sig. De ska vara självsäkra och kaxiga och de får inte visa känslor på annat sätt än genom våld. Detta påverkar självklart killar extremt mycket, men det påverkar inte bara dem, utan machokulturen påverkar i allra högsta grad även kvinnor. Det sätt ni män ser på, och pratar om, oss kvinnor förstärker attityden som leder till sexism, sexuella övergrepp och objektifiering av kvinnor. Jag som kvinna, behöver vara rädd när jag är ute ensam på natten. När en man passerar känner jag att jag måste vara redo för vad som skulle kunna hända, för alla män är för mig potentiella våldtäktsmän. För om jag inte behandlar männen så, får jag skylla mig själv om någonting skulle hända. Är jag trevlig så är det problemet. Är jag otrevlig och ignorerar så är det problemet. Bär jag, så som ni män skulle kalla det för “utmanande” kläder, så är det problemet. Jag vet att inte alla män våldtar, misshandlar eller trakasserar kvinnor. Tro mig, jag vet. Men män är överrepresenterade i brottsstatistiken när det kommer till sexualbrott. 97% av de som misstänks för sexualbrott i Sverige är män och det är en siffra jag inte bara kan blunda för. Jag har inte råd att ta den risken. Vi kvinnor måste alltid vara på vår vakt och se alla män ur samma synvinkel. Och tro mig, jag önskar att jag  inte behövde det, men jag kan aldrig veta om mannen jag möter kom-

mer behandla mig med respekt eller inte. På senare tid har diskussionen gällande patriarkatet och machokulturen blivit sedd från ett nytt perspektiv, att det nu är kränkande mot män istället för kvinnor. Feminism blir direkt kopplad till manshat. Fokuset har flyttats. Debatten har gått från att handla om kvinnors rädsla att möta en eller flera män när de är ensamma ute i mörkret, till män. Kan det för en gångs skull få handla om kvinnor? Det är inte synd om er män, det är oss det är synd om. Att fokuset flyttas i denna debatt är tragiskt. De är bara ännu ett tecken på att ni har en makt, som ni har extremt svårt att lämna ifrån er. Vi lever i ett samhälle där jag som kvinna inte har samma rättigheter som män. Jag får inte uttrycka mig på samma sätt som män. För om jag klagar på någonting - då menstruerar jag. För om jag har på mig en kort kjol - då är jag en slampa. För inte kan väl en kvinna vara arg utan att det finns en biologisk orsak? Inte kan väl en kvinna klä sig för sin egen skull, det är väl alltid för att tillfredsställa mannens behov och åsikter? Nu tycker ni säkert att jag överdriver, men det gör jag inte. Jag önskar att jag gjorde det, men detta har blivit vardagsmat, någonting jag fått vänja mig vid, tyvärr. Mina fingrar på händerna räcker inte till för att räkna upp alla de gånger jag blivit utsatt för sexuella ofredanden. Jag personligen har inte blivit utsatt för sexuellt våld, men olyckligtvis så har ett flertal av mina nära vänner det, och det finns ingenting som får mitt hjärta att göra så ont som det. Jag har tappat allt förtroende för män tack vare mindre sexuella ofredanden jag blivit utsatt för, föreställ er då att ha blivit utsatt för en våldtäkt, jag skulle aldrig någonsin vågat lita på en man fullt ut igen. Trots detta så är det oftast tjejerna själva som känner

Foto: Linnea Blom

skuld och skam. Men varför ska tjejen behöva känna skuld när hon inte gjort något fel alls? Detta är anledningen till att folk misstar feminism som manshat, för att det är väl en självklarhet att man efter att ha blivit utsatt för något känner hat? Uttrycket “jag hatar män” är också ett ämne som diskuteras flitigt. Det vanligaste motargumentet är då “inte alla män..”, och för mig är det självklart att man inte syftar på alla män som individer, men män som grupp. Det är klart att jag inte hatar varje man som vandrar på denna planet, det tror jag att både du och jag förstår innerst inne, men jag hatar de män som utsätter kvinnor för dessa saker.

»Jag som kvinna behöver vara rädd Jag vill se ett samhälle där stereotyper, normer och våldtäktskultur anses som historia. Jag som feminist vill inte vända på maktförhållandena. Jag vill inte leva i ett matriarkat, jag vill bara ha samma rättigheter som männen. Jag vill bara kunna ha på mig vad jag vill, säga vad jag vill och göra vad jag vill. Jag önskar att jag inte ens behövde skriva detta brev, att det redan var helt jämställt, men jag måste, för jag vill se en förändring. Denna kamp är inte en kamp för oss kvinnor egentligen, utan de viktiga i kampen är ni, männen. Det är ni som måste visa att ni också vill se en förändring. Ett jämställt samhälle är vad som behövs, inget kön ska ha makten över det andra. För att nå dit, för att nå det samhälle där alla anses vara lika mycket värda, krävs det att vi kämpar tillsammans. ■ 41


» KULTUR | REPORTAGE

Hur man skriver bra poesi POESIN HAR INGA gränser - eller har den det? Vissa skulle säga att poesi definieras utifrån de ramar den använder sig av, såsom versmått, rim eller jamb. Å andra sidan finns det surrealistisk poesi, och så kallad “automatisk skrift” där tankar och känslor bara ska flöda utan några begränsningar över huvud taget. Det är inte poesi kan man tycka - men då tycker någon annan att du har fel. Joel Norlin Dikter som har översatts till Svenska, är det poesi? För det är inte alltför sällan som alla rim och all rytm har blivit “lost in translation” och försvunnit spårlöst. Det jag försöker säga är att definitionen är ganska omtvistad. För enkelhetens skull definierar jag poesi så här: poesi är text på versmått, och text utan versmått är helt enkelt vanligt text. Med det sagt, låt oss börja. Bra poesi har tre kvalitéer. Det ska vara en givande läsning, det ska vara kul att läsa det och det ska vara skickligt gjort. När du har läst en bra dikt känner du inte att du har slösat din tid, utan det är vad som definierar en dålig dikt. Inte heller bör det vara segt och intetsägande, en bra dikt bör helst av allt vara underhållande att läsa. Och sist men inte minst bör det vara stilfullt och skickligt gjort, för skicklighet kan man aldrig ha för mycket av. Hur bör en dikt börja? Det väljer man 42

själv, men jag skulle rekommendera något snitsigt som får läsaren att tänka “vilken grej” och locka till fortsatt läsning. Se på Emily Dickinsons (1830-1886) dikt: I heard a Fly buzz - when i died. Den inleds såsom den också kallas: I heard a Fly Buzz - when i died. Detta är vad jag kallar en makalös inledning. Det inleds lite intetsägande och vardagligt, och sedan kommer andra hälften som ett bombnedslag: “when i died”. Läsaren lämnas med ett stort frågetecken, och läser man inte resten blir det obegripligt. Vad bör man skriva om då? Man märker när poeten verkligen bryr sig om det han skriver, och därför bör rekommenderas att man skriver om något som ligger en nära till hjärtat. Men inte alltför nära förstås, det ska inte bli något bara du kan bry dig om! Man måste helt enkelt hitta ett mellanting, där både du som är poet och läsaren kommer överens. En bra dikt fungerar som en

konversation mellan poeten och läsaren, där poeten skänker något som finner resonans hos läsaren och bland dennes synpunkter och känslor. Men nu bör man också ställa sig frågan: måste någon annan läsa det man skriver? Och måste denne tycka om det? Självklart inte, men det blir desto roligare om så är fallet! Och slutet? Jo, här kan man vara rejält kreativ. Eftersom slutet på dikten är livsviktigt för det intryck dikten kommer lämna på läsaren bör man vara varsam med hur man avslutar det. Det måste inte komma en tvist i slutet, en någotsånär sammanfattning eller en enkel slutkläm räcker för att avsluta ett mästerverk. Frågar du mig däremot så är en oförväntad tvist ett av de snyggare sätten att avsluta en dikt. Ta en titt på Buchowskis Bluebird: and it’s nice enough to make a man weep, but I don’t weep, do you?

Vilken grabb, han vänder sig till läsaren i slutet - hur snyggt var inte det? Föreställ dig bara om det helt enkelt hade slutat med “but i don’t weep” utan den där slutklämmen - hur torftigt hade inte det varit? Mina tips för att skriva skickligare, med undantag för dessa ovanstående exempel, är först och främst att bestämma sig för ett versmått. Följer man en stadig ram för hur många stavelser det bör vara för varje rad


» KULTUR | REPORTAGE

låter det helt enkelt mycket bättre att läsa. Även utan rim fungerar detta, för stavelsernas upprepning påminner nästan om rim även om det inte finns några sådana. För det allra mesta går det att experimentera med detta tills man hittar ett versmått som passar en - har man inte tid eller ork för detta kan man helt enkelt sno något som redan existerar. Eller ta inspiration från det, det bestämmer man själv. Är man uppmärksam på stavelserna, rimflätningen och rytmen i dikten kan man åstadkomma en dikt så harmonisk att man nästan sjunger den när den läses upp. Shakespeare var en lirare på detta, och hur kan man möjligtvis skriva en artikel om poesi utan att också hänvisa till hans artonde sonett? Shall I compare thee to a summer’s day? Thou art more lovely and more temperate: Rough winds do shake the darling buds of May, And summer’s lease hath all too short a date:

Detta är ett praktexempel på vad jag talar om, blotta ordvalet frambringar en melodi. Shakespeare var en som kunde sin sak, det ser man. Med allt detta sagt, varför är dessa saker värdefulla, och varför bör du bry dig om detta? Det är ingen enkel fråga, men mitt spontana svar är att det helt enkelt är väldigt roligt att kunna dikta bra. Men som sagt, känner du inte för det så kan du strunta i allt detta jag har berättat om. Det gjorde modernisterna, och se hur det gick för dem. Ganska bra faktiskt. ■

Graffiti, Finkultur eller Elskåpskonst? På elskåp, i tunnlar, parkeringshus. Med årtal och taggar. Bland oss, men gömda nog för oss att undgå.

M

en oftast tänker du nog inte på det. Ordet graffiti innefattar all sorts väggmålning från antikens inskriptioner, till nutidens sprayade taggar. Är det värt att ta bort? Eller ska det låtas vara? Skadegörelse är det i det flesta fall, rent juridiskt sett. Det sker på en allmän plats, på allmän egendom. Men det kanske finns en vits med det. I gemene mans färd från BB till krematoriet, stöter man inte på konst så ofta. Inne på slutna vernissage, framför en datorskärm, och några statyer ute på stan. En sak som graffitin gör är att den säger något i världen. På ställen som är oväntade. Det ställer en, och om det har något att säga, så får budskapet oftast någon respons. Även om det bara blir ett “Vad har de gjort där!”. Det har också visats i studier att det är gynnsamt att vistas i rika och omväxlande omgivningar och att man får förbättrade kognitiva egenskaper. Och det kan ju finnas intressanta verk, som kanske bär någon form av större mening. Som hjälper till att

ALBIN JOHANSSON berika tillvaron. På de ställen där graffiti är i tunnlar, under, broar och liknande är det ju tämligen grått, och kommunen gillar att göra omgivningen mer intressant, så då har ju kommunen fått några volontärer. Vilket som ovannämt, inte är något att fnysa åt. Men man ska inte undvika att ta upp att det kan både bli otrevligt och fult med en viss sorts graffiti. Men vi ska också erkänna graffitins påverkan. Graffiti kan till exempel användas som ett verktyg för att ta upp misstycke kring frågor som inte tas upp, eller ta upp dem på ett mer påtagligt sätt. När det är sprayat över en vägg är det ju svårt att ignorera det. Berlinmuren är täckt till exempel av målningar. Konst generellt har nog den förmågan, att hjälpa oss igenom svårigheter, och vara en förmedlare av idéer. Högt och lågt, från vänster till höger, allt från en Hammare och skära, till en kyssande Hoenikker och Brezjnev på Berlinmuren. Men nu är det inte upp till mig att bestämma vad som är högt och lågt. ■ 43


» KULTUR | ESSÄ

“För mycket sten för lite Sture” Uppsala är en stad med en massa möjligheter, drygt 200 000 invånare och den siffran är definitivt på väg uppåt. Här letar ungdomar och studenter efter deras drömkarriär samtidigt som de lever ut några av sina mest upplevelserika livsår i Sveriges finaste studentstad. Det är alltså inte särskilt konstigt att få reda på att vår kreativa stad också har ett brett utbud av konst i alla dess färger och former. Konst är något som berör, konst är något som upprör, men samtidigt är det en sak som är så otroligt svår att definiera. Nedan kommer vi skriva om ett urval av Uppsalas breda konstsortiment.Vad definierar konst? Det är en svår fråga som vi hoppas kunna hjälpa till att besvara.

- Lisa Stolpe & Ebba Ohlström Flygare Många känner till den väldigt kontroversiella väggmålning lokaliserat i Carolinabacken, det ska föreställa en scen i Berlin under DDR-tiden. Alltså under den tiden då Tyskland var uppdelat i Västtyskland och Östtyskland strax efter andra världskriget. Eftersom väggmålningen i Uppsala är en replika av originalet som skapades i Berlin under kommuniststyret så har väldigt många reagerat negativt och ifrågasatt vilket budskap som detta konstverk ska sprida. “Kommunistpropaganda” har blivit ett sätt att definiera målningen av många, men konstnären Erik Krikortz har försvarat sitt konstverk och säger att det är viktigt att minnas så att det inte blir raderat från historieböckerna. Självklart kan man fråga sig vad Berlins historia har med Uppsala att göra. Men samtidigt är vi alla människor, delar inte vi alla samma historia? I många fall skapas konst för att beröra och förhoppningsvis väcka tankar och åsikter hos sina åskådare. Men att titta på denna målning är som att försöka bevara en scen i historien och kanske till och med sprida vidare den kommunistiska idéen. Ett annat kritiserat konstverk är den relativt nyutkomna skorstenen som är på plats i Tegnérparken. Enorm och helt i brunt tegel står den, utan något större syfte än vad ögat kan se. Men är det verkligen så? För många är konst en sak som man måste försöka förstå sig på, det ska ha en baktanke till sig och det spelar ingen vidare roll hur den ser ut så länge som det får dig som åskådare att tänka till. Kanske kan tegelstenarna i skorstenen påminna dig om en byggnad från din barndom, eller så kan höjden och skuggan från konstverket få dig att öppna ögonen för naturen omkring dig. Denna konstruktion har blivit kallad “ful” 44

och “onödig”, och bara med reaktionerna som den har framkallat så skulle man kunna kalla den ett lyckat konstverk i den aspekten att den har väckt människors intresse. Mitt på framsidan av Centralstationen reser sig en enorm grön man, klädd i hans födelsedräkt och spelandes på fiol, på andra sidan står en kvinna av samma storlek och precis som mannen, utan kläder. Att bli bemött av en naken man då man först anländer till Uppsala från tågstationen är inte något ovanligt för oss stadgade invånare, men för de som kommer utifrån kan detta vara en märklig syn. Bror Hjorth skulpterade Näcken och placerade ut den år 1967. Eftersom Sverige är ett väldigt utvecklat land när det kommer till jämställdhet mellan könen så kanske det inte är speciellt konstigt att vi uppskattar ett sådant konstverk som kan framhäva både det manliga och kvinnliga könsorganen på ett sådant öppet och nytänkande vis. År 2007 så var kejsarinnan av Japan på besök i Uppsala, hon ska ha reagerat mycket negativt till detta välkomnande i form av en naken man. Kan det vara så att man är mer accepterande till Näcken eftersom vi i Uppsala har haft konstnärer så som Bror Hjorth som har normaliserat nakethet och människokroppen? Själva konceptet om att näcken, en mytologisk varelse som genom att spela på sin fiol lockar ner människor i havet och dränker dem, har blivit en slags symbol för Uppsala är sannerligen underligt. Och just denna staty där det verkar pågå en händelsefylld scen där Näcken håller på att lura kvinnan som står bakom honom, möjligen mot hennes död. Vad är det som får oss att reagera och kritisera på deras nakna kroppar men inte på att scenen som spelas ut kan vara början på någons död? I slutändan är det inte speci-

ellt konstigt att våra kostpreferenser kopplas ihop till vilken slags kultur vi kommer ifrån. Kanske kan det också vara därför som många reagerade på DDR-väggmålningen i Carolinabacken, för att det inte riktigt hör till Uppsalas historia. År 1902 började en konstnär vid namn Carl Milles skapa ett monument i granit som skulle pryda kronåsens topp i många år framöver. Men vägen till idag har inte varit lätt. Idéen till monumentet kom från Uppsala studentkår och gick tillbaka till 1871 då 400-årsdagen av slaget vid Brunkeberg högtidlighålls. År 1901 startades en pristävling om att få skapa detta, Carl Milles som då studerade i Paris ställde upp i tävlingen men kom bara på fjärde plats då resultatet offentliggjordes år 1902. Förlusten tog hårt på Milles och starka reaktioner kom även från Uppsala studentkår, som tryckte affischer med uppmaningen att avsätta priskommittén. Studenterna körde över prisnämnden och bjöd in Carl Milles, som genast reste till Uppsala. Som man kan tänka sig hade uppståndelsen diskuterats hektiskt i samhället och i pressen. När Milles anlände hade han blivit allmänt känd. Efter en nyinsatt kommitte beställdes en modell av Sten sturemonumentet av honom. Carl Milles hade efter all uppståndelse blivit så känd att konungen Oscar II som studerat hans skisser bjuder in honom. På grund av brist på material och obeslutsamhet om vart monumentet skulle stå dröjer det ända till 1925 innan en invigning kan hållas. Milles själv hade då bytt bana i sitt konstnärskap då han börjat jobba med mycket lättare, tunnare konstverk. Även samhällets uppfattning hade hunnit ändrats då många tyckte att det var alldeles för mycket sten och alldeles för lite Sture i mo-


KULTUR | ESSÄ

Foto: Lisa Stolpe

numentet. Detta är ett lysande exempel på hur samhället kan beröras och påverka den konst som pryder våra gator. Sten Sture står kvar än idag men frågor som om monumentet sticker upp för mycket kanske fortfarande finns fortfarande kvar och upprör många i samhället. Från att man är liten så får man höra uttrycket “se men inte röra” när det kommer till konst. Många konstverk är otroligt ömtåliga och är mer till för att se och beröras av istället för att röra och beröras. Praktiska konstverk dyker upp lite då och då men är inte allt för vanligt i samhället. Längst med Fyrisån finns det ett konstverk som inte bara glänser under solens strålar men också glöder upp våran kyliga vinter. Varma gubben är det många som kallar detta konstverk, Jona är det riktiga namnet. Ett konstverk skapat   av Kajsa Mattas.Varför finns det inte flera konstverk som Jona? Det är alltid folk som sitter på varma gubben, dag som natt, sommar som vinter, så varför

har inte flera hakat på med denna underbara gatukonst? Mycket konst är till för att beröra, få folk att tänka till lite extra eller bli inspirerade, men konst som fysiskt kan hjälpa dig då du är kall, samtidigt som det är fint att titta på, är väl ändå en annan dimension av hur mycket konst faktiskt kan betyda. Här på Rosendal har vi vi konst lite överallt i form av exempel väggmålningar och statyer, detta gör att skolan får en varmare och mera inbjudande, glad känsla. Det är ett snabbt och härligt sätt att få lite roligare vardag för eleverna, och vi elever som har bild har fått möjlighet att skapa denna konst vilket som bjuder in till att utveckla sin kreativitet och kunna visa upp den för andra. Vad definierar konst över huvud taget? Är det bara konstnärer som skapar konst? Kan konst vara i alla former? Hur ser man att något är konst? En vanlig syn då man går utomhus är grafitti. Är graffiti konst? Klotter är en olaglig handling men finns det nå-

got positivt med sprejer? Många förknippar graffiti med kriminalitet, kan det då hjälpa att skapa flera väggar i samhället där det är lagligt att sprejmåla. Det finns redan ett trettiotal sådana väggar runt om i sverige men det skulle kanske behövas flera. Att spreja gamla byggnader och andra hus kan se fult ut och det är synd att förstöra samhällets arkitektur med klotter även om den som sprejar kanske anser att det är konst. Borde det inte finnas flera lagliga väggar där det istället satsas på att ungdomar ska bli bättre på att uttrycka sig och lära sig skapa konst med sprayburkarna. Detta skulle kanske minska spänningen av att göra något som anses vara lite farligt och olagligt. Så vad är konst? Det är allt du själv tycker att det är, ingen annan kan säga till dig vad du tycker är konst eller inte, det är upp till var och en att definiera det. ■

45


» LIVSSTIL & HÄLSA| KRÖNIKA

Vi är människor

men beter oss som djur VARJE DAG hör och läser jag om våldtäkter, mord, rån, mobbning och misshandel. Vi lever i en värld där detta ständigt försiggår och aldrig verkar få ett slut. På något sätt har det kommit att bli lite som en del av vardagen att läsa och höra om människor som beter sig som djur och så ska det inte vara.

V

Alma Landkvist

ad är det egentligen som får oss att bete oss så här? Är det ett medfött beteende, lever och styr grottmänniskan inom oss fortfarande eller ska man se på det hela från ett behavioristiskt perspektiv; att vi påverkas av den miljö vi lever och befinner oss i? Vi människor är, som art, beroende av samarbete, gemenskap och interaktion. Just på grund av detta tycker jag att det verkar så motsägelsefullt att vi medvetet skulle såra eller skada andra av samma art. Det är just på grund av samarbeten och gemenskap som vi har samhällen, de är produkter av vad vi människor tillsammans kan åstadkomma. Positiv distinktivitet betyder att människor i grupp tenderar att jämföra sig med andra grupper på ett sätt så att den egna gruppen tillskrivs positiva egenskaper medan de andra grupperna ses som mindre bra.Vi verkar även ha ett slags medfött beteende att ständigt antingen trycka ner oss själva eller andra. Då de flesta mår bättre av att tycka mer om sig själva än andra blir det ofta så att det istället är andra man väljer att trycka ner. Kanske grundas detta egentligen i att vi är osäkra på oss själva men vill lyfta vår egna självkänsla. Vi människor verkar ha en tendens att gruppera oss efter de som har likadana tankar, värderingar och upplevelser. Dessa grupperingar leder då ofta till en brist på förståelse för andra och en sorts “vi-mot-dem-känsla”. Jag tycker att det, idag, även är så att vi verkar vara rätt ointresserade av att förstå varandra och då bara väljer att det inte är värt att förstå, utan att ens ha försökt. Vi känner att det blir svårare att identifiera oss med dem som inte tycker eller tänker likadant som oss och jag tror att vi hellre är aktivt meningsskiljaktiga än oförstående.Vi tenderar även att kopiera andras handlingar och agera likadant som andra, kanske av ren skräck för att stå ut och verka annorlunda? Elakhet kan då vara ett gruppbeteende man ägnar sig åt för att stärka gemenskapen inom gruppen. Vi vill nog också gärna tro att vi baserar  våra handlingar på reson

»Vi är människor och inte djur, och vi borde bete oss därefter. och logik men det tycks snarare vara så att vi låter våra känslor ta över vårt tänkande och får oss att göra irrationella handlingar och uttalanden på grund av det. Det behavioristiska psykologiperspektivet som jag pratade om i början skulle kunna vara en logisk, om än tragisk, anledning till detta beteende. Behaviorister fokuserar mycket på just hur miljön vi befinner oss i formar oss och hur individen anpassar sig efter omständigheterna i vår miljö. Inom perspektivet har det nyfödda barnet ofta jämförts med ett blankt papper och man menar då på att vi formas under hela livet. Jag kan erkänna att jag är rädd för att gå hem själv på kvällen. Jag är rädd för vem eller vilka som skulle kunna gömma sig där i mörkret och jag är rädd för vad de skulle kunna göra med och mot mig. I flera år har jag varit rädd för att yttra mina åsikter och tankar för att jag inte visste hur folk i min omgivning skulle reagera på det jag hade att säga. Jag har också haft svårt att lita på folk då samhället hela tiden ger oss anledningar till att misstro andra. Så här ska det inte behöva vara och jag tycker att det ska bli en påminnelse till alla att vi är människor och inte djur, och vi borde bete oss därefter.Vi borde visa ödmjukhet, sympati och, i synnerhet, förståelse för varandra. Skilda åsikter och tankar gör det svårt att alltid vara sams men är det verkligen så svårt att bara vara mänsklig? ■ 47


» SPORT | KRÖNIKA

Foto: Mikael Frimodig

Lagkaptenskapets baksida LAGKAPTENSKAPET. En prestigefylld och i mångas ögon åtråvärd roll, på både gott och ont. Ofta glorifierar man att vara lagkapten, men bakom förtroendet och rampljuset får denna figur utstå tvivel, påfrestningar och sådant som skulle knäcka vem som helst. Olivia Fredriksson – Ingen har väl sagt att lagkaptenen har en enkel uppgift? Nej, det stämmer. Det innehåller mycket kritik och det är lite man får tillbaka för sitt slit, som på vilken chefsposition som helst. Trots det tycker jag att man underskattar de svårare utmaningarna man som lagkapten ställs inför. Jag talar om något som kanske uppfattas som självklart utifrån men i själva verket kan vara trixigt att få ihop: Att få spelarna att frivilligt följa. Som de flockdjur vi är känns det ganska naturligt att utse en ledare, någon som tar lite mer ansvar. Därav är det nog också naturligt att man förr eller senare blir utmanad - som i en vargflock där alfahannen utmanas av en annan varg i flocken. Det händer nämligen att det är någon i laget som får för sig att den inte är nöjd med sin lott och känner att det är denna som borde vara kapten i mitt ställe. Enligt min erfarenhet visar den rebelliska spelaren sitt missnöje, inte nödvändigtvis med mitt arbete, utan med sin position genom att ställa sig på tvären till det jag gör. Denna person tänker inte följa mig utan kör sitt eget race. Det funkar inte. Vi är ett lag, en enhet 48

och måste förbli det. Det är då laget är som mest effektivt. Det problematiska med detta är att det skapar osäkerhet för de resterande i laget.Vem är det meningen att de ska vända sig till och följa? Det är just det som irriterar mig mest med detta beteende. Det är en onödig attityd som bidrar till en sviktande gruppdynamik. Förstör gör det också. Jag vet inte om den som för stunden känner sig manad tänker på konsekvenserna av sitt beteende, men förstör är vad det gör i långa loppet. På många fronter. Missförstå mig inte, det finns otroligt många positiva faktorer med att vara lagkapten som gör det så speciellt. Det är utmanande, man testas, utvecklas, lär sig mycket om samspel. Man blir hårdhudad och lär sig att inte låta sig provoceras. Det är mäktigt och jag älskar det. Skulle idag inte ge upp det i första taget. Men uppdraget bygger på ömsesidig respekt. Det är omöjligt att leda ett lag som inte vill följa. Spelarnas roll är att följa. Lagkaptenens är att leda. Hur svårt kan det vara att rätta sig i ledet? ■


» KULTUR| KRÖNIKA

Uppsala Konsert och Kontrovers

Skrytbygge, Skokartong, Forsmark 4 - kärt barn har många namn brukar det ju heta, men i detta fall är det istället ett stort missnöje som gett upphov till de många öknamn vi förknippar med Uppsalas konserthus. Hur kommer det sig att denna byggnad väcker så pass starka känslor hos många och vad säger det om samhället vi lever i?

G

enom att ha varit fokus för en hätsk debatt, sporrat människor till demonstration och, som kronan på verket, blivit nominerad till Kasper Kalkonpriset som Sveriges fulaste byggnad, är det säkert att kalla Uppsala Konsert och Kongress för ett kontroversiellt hus. Förra året var det 10 år sedan glasdörrarna för första gången öppnades till det hus vars ambition var att binda samman östra Uppsalas arbetarområden med det akademiska, högkulturella Uppsala väster om Fyrisån. Redan 100 år tidigare hade Uppsalatonsättaren Hugo Alfvén kommit på tanken om att det borde byggas ett konserthus i staden, men då kommunpolitiker inte lyckats komma överens om varken plats, pris eller utförande av bygget dröjde det fram till år 2002 innan man slutligen utnämnt ett vinnande förslaget för huset. Johnny Svendborg, känd för sina karaktäristiska lägenhetskomplex med futuristiska fasader blev ansvarig arkitekt, något som syns såväl utanpå som inuti huset med de stora aluminiumplattorna i utstickande vinklar som för tanken till ett pianoklaviatur. Nu var allt färdigt, Uppsala skulle äntligen få sitt konserthus som skulle sätta staden på kulturkartan - alla var nöjda och glada, eller? Inte riktigt...medan vissa störde sig på arkitekturstilen som av kritikerna kallas “Dagismodernism”, riktades mycket kritik även mot den stora prislapp som bygget kom upp i. Från att ha utgått från en budget på 200 miljoner kronor landade det när allt var klart på närmare 530 miljoner kronor. Många ansåg att detta var pengar som kommunen istället hade kunnat lägga på skola eller sjukvård där det hade gynnat fler än den förhållandevis lilla målgrupp av besökare i konserthuset. Vissa skulle hävda att det faktum att kommunen stod fast vid sitt beslut om konserthuset trots den starka kritiken är ett tecken på att vi styrs av verklighetsfrånvända politiker som främst bryr sig om

Foto av Wikimedia

prestige, inte lyssnar till folkets röst och som prioriterar röda sammetsfåtöljer framför rullstolar, men är det verkligen hela sanningen? Vi lever i en värld där en slit-och-slängkultur råder i nästintill alla delar av samhället, där bostäder ploppar upp som svampar för att tillgodose den stora bostadsbristen och där tusentals nya låtar släpps varje vecka för att tillgodose den osläckbara törsten efter ständigt

»Kulturen är en avspegling av det samhälle vi lever i och därför måste den också förändras. nya stimuli. Uppsala konsert och kongress hamnar utanför detta snabbt spinnande ekorrhjul med sin långa tillkomstprocess och sitt utbud av tidlös underhållning. Därför kan huset ses som svårplacerat i vår tid, men vad bygget egentligen är ett tecken på är ett långsiktighetstänk där man har velat satsa ordentligt på kulturen och skapa en mötesplats för människor och upplevelser. Kulturen är en avspegling av det samhälle vi lever i och därför måste den också förändras. “Det nya konserthuset ska bli ett nav för kulturlivet, en byggnad med kraft nog att överdriva historiska gränser i stadssfären”, löd en del av ambitionen för konserthuset när man planerade bygget, och kanske är det precis det som huset är idag. Med framtiden i åtanke är det kontroversiella konserthuset en fusion där futuristisk dagismodernism och klassisk kultur möts, ett nav som kan ändra alla regler för hur ekorrhjulet i fortsättningen ska snurra.   ■ KARIN MYRDAL


» SIDHUVUD | FÖR INLEDNING

50 Foto: Anna Waernborg


» LIVSSTIL & HÄLSA | KRÖNIKA

Genom naturen kan vi påverka vår hälsa

NATUREN är en naturlig del av vår vardag, något som vi uppskattar både vad det gäller skönhet och trygghet. Trots att vi kanske tar den för givet så är jag övertygad om att de flesta av oss inte reflekterar över naturens påverkan på vårt välbefinnande och dess läkande kraft. Det sistnämnda är inte bara ett begrepp, utan vetenskapligt bevisat i olika sammanhang.

N

aturen används bland annat som en plats för motion och avkoppling. Där kan vi ströva omkring, plocka svamp, åka skidor, cykla och löpträna. Naturen används även flitigt inom vårdområdet. Medicinsk och psykologisk forskning har visat att patienter som ligger på ett rum där man har utsikt mot ett grönområde med stora träd tillfrisknade fortare och kunde lämna sjukhuset snabbare jämfört med de patienter som hade utsikt mot en slät tegelvägg. Dessutom hade “naturgruppen” färre komplikationer under sin vårdtid och de beskrevs faktiskt i mer positiv ordalag i sköterskornas journalanteckningar. De mådde helt enkelt lite bättre. I en annan undersökning, utförd på en intensivvårdsavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala, fick patienter som genomgått hjärtkirurgi stora färgbilder upphängda på väggen rakt framför sina sängar. De patienter som fick en naturbild av ett öppet landskap med vatten och spridda träd led av betydligt mindre ångest efter operationen än de patienter som inte hade någon bild på väggen. “Naturbildspatienterna” behövde även färre doser starka smärtstillande medel i sprutform. Naturen har till och med använts som en behandlingsmetod för canceropererade, den kan ordineras på recept. Det har nämli  gen visat sig i en amerikansk forskningsstu-

Anna Waernborg die att bröstcanceropererade kvinnor klarade sin behandling bättre om de regelbundet vistades i naturen. Visst är det intressant att, med hjälp av forskning, se vad naturen kan göra? Att den i många fall kan användas istället för starka mediciner och lugna starkt stressade personer i väntan på operation. Utöver att naturen kan användas som en läkande kraft inom vård och forskning är den också nödvändig i vår vardag. Vad vore livet utan våra vackra naturområden? Det kan låta högtravande, men vi behöver faktiskt dem på olika sätt. Naturupplevelserna får vi inte bara från skogen

vet vad som är fint och fult, vi uppskattar färger i vår vardag. Detta uppmärksammar vi alla framförallt när naturen vaknar till liv vid vårstarten. Sedan fortsätter detta under sommarsäsongen, då människor i min omgivning lyser upp på ett nytt sätt och deras glädje strålar inifrån och ut. Ett psykiskt välbefinnande infinner sig för oss människor som lever i norra Europa. Det är inte konstigt då den långa vinterperioden domineras av färger som grått, svart och vitt, samtidigt som ett stort mörker ständigt faller och naturens färger stegvis försvinner. Naturen kan således påverka både vårt psykiska välbefinnande och vår kropp. Sär-

Naturen har till och med använts som en behandlingsmetod för canceropererade, den kan ordineras på recept. och de öppna landskapen, utan de kan vi få i vackra parker, i trädgårdar, planteringar och på andra sätt. Därför är det viktigt att behålla våra grönområden i våra städer och i närmiljön. Vi människor har ett estetiskt öga, vi

skilt i stadsmiljöer med trafik, buller och mycket som sker, är naturen och grönområden viktiga för vårt välbefinnande. Det är viktigt att bevara naturen så väl vi kan för allas bästa. ■

51


» LIVSSTIL & HÄLSA | FAKTA

LCHF för nybörjare Fyra av tio svenskar följer - eller försöker följa - en diet. Populära dieter är vegetariskt, och laktosfritt, men siffror från 2015 framtagna av Demoskop visar att LCHF (Low Carb High Fat) är på uppsving. Innan även du ger dig på denna diettrend, här är fyra för- och nackdelar du bör fundera över:

1

LCHF går ut på en låg konsumtion av kolhydrater i utbyte mot mer fett, därav namnet Low Carb High Fat. Huvudkällorna för fettet är smör, olivolja och fisk. Däremot ska du undvika härdade fetter som ofta återkommer i kakor, godis, chok  lad och glass. Dessa innehåller höga halter av kolhydrater, som bryts ner till socker i

Foto: Brooke Lark

pagina 52

kroppen och förändrar blodsockernivån samt ökar sötsuget. Det saknas långtidsstudier av LCHF, därav är forskare inte säkra på vad som händer på sikt. En del menar att lågt kolhydratintag kan öka risken för hjärtinfark. Andra menar att metoden bör undvikas av barn och ungdomar, eftersom dessa åldersgrupper är i särskilt behov av kolhydrater för sina växande kroppar. Bland annat immunförsvaret behöver tillräckligt med kolhydrater för att fungera optimalt. Följder på kort sikt är viktminskning, lägre blodsocker och minskad sötsug och hunger. LCHF-dieten passar därför särskilt bra för den som vill gå ner i vikt, lider av sockerberoende eller typ 2-diabetes.

2

3

Människor som har provat denna metod har uppgett att de förlorat i genomsnitt 0,5-1 kilo i veckan - ännu mer om dieten kombinerades med träning. Ytterligare effekter kan vara en lugnare mage samt minskad uppblåsthet. Vid övergången till LCHF från en annan kost, kan man uppleva besvär som huvudvärk, trötthet, yrsel och förstoppning. Detta beror på att kroppen inte är van vid de plötsligt låga respektive höga halterna av kolhydrater och fett. För att underlätta övergången är det viktigt att dricka mycket vatten, eftersom kosten är vätskedrivande. ■

4

SALLY LUO


n e mm

ANNONS SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

o k l Vä … t i h

… är Uppsalas yngsta kommunala gymnasieskola. Hösten 2005 startade vi Rosendalsgymnasiet i Läkemedelsverkets tidigare lokaler. Skolan är redan från början planerad och utrustad för att ge så goda förutsättningar som möjligt för ett kreativt arbetssätt.

… vill förbereda dig så bra som möjligt inför högskolestudier. … tror på kvalitet i mötet mellan lärare och elev i våra 20-klasser. … inspireras av ett starkt samarbete med Uppsalas båda universitet. … vill att du skall kunna jobba i en trivsam och lugn miljö där du får vara dig själv. … uppskattar god mat, ett rikt föreningsliv och goda möjligheter till estetisk verksamhet. … vill se IT som en integrerad del av skolans metoder och arbetssätt. 53

Vänd och läs mer …


ANNONS SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

Rosendalsgymnasiet

– här händer det saker

På Rosendalsgymnasiet ser vi till att det hela tiden är något på gång. Vi jobbar ofta i ämnesövergripande projekt och heldagar – ibland står lärarna för innehållet, ibland är det eleverna som sköter allt. Men det är inte bara undervisningen som präglar skolåret. Våra fantastiska elevföreningar organiserar aktiviteter av alla möjliga slag - allt från äggjakt vid påsk till skolkamp. Under ett år på Rosendalsgymnasiet kan allt det här hända! q ”Staden” – ett projekt på NA där våra tvåor tillsammans skapar fiktiva städer. Alla skall vara hållbara i minst 500 år och rymma en befolkning på 500 000! w ”NA-dagarna” är samlingsnamn för en rad olika projekt på vår naturvetarutbildning. e Årets idrottshändelse är ”Slaget” – Rosendalsgymnasiets och Fyrisskolans kamp om den åtråvärda Slaget-pokalen. Massor av grenar, massor av prestige (och massor av Rosendalssegrar). r En dag varje år är ”Språkens dag” – ett smörgåsbord med smakprov från språk världen över. t Världsbokdagen firas traditionsenligt med författarbesök. y 2011 hade vi premiär för ”Naturvetarmästarna” på skolan, en tävling där 9:or kämpar om vem som är bäst på naturvetenskap. u När våra 3:or är klara med sina gymnasiearbeten firar vi det med en mässa. Här presenteras alla projekt och vi delar ut priser i flera kategorier. i För att ge våra elever verktyg att ta sig genom gymnasiet på bästa sätt har vi flera pass med studieteknik, ibland som en heldag. o I ”Boktornet” tävlar eleverna klassvis om hur många böcker de hinner läsa under ett läsår. a I oktober varje år, under Samdagarna får sam-eleverna besök av högaktuella föreläsare. Då producerar eleverna också material i form av filmer, affischer och texter som de sedan tävlar med i det prestigefyllda Hermespriset.

q

w

e

r

Slaget t

y

x

Naturvetarmästarna

Vilken grundskola har det bästa laget i Naturvetenskap?

54

u

i

2016

Paul

t • 26

nasie

gym

dals osen

R

Jessi

en •

Hans


ANNONS

..

Elevröster 22–b2e3r okto

SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

Joanna – När jag kom till Mexiko för att volontärjobba efter gymnasiet var jag väldigt tacksam för allt jag lärt mig på smip. Jag tror att kulturkrocken inte blev särskilt stor tack vare det interna­ tionella fokus som genomsyrade hela vår utbildning. Nu när jag har börjat läsa statskunskap på universitetet märker jag också hur väl förberedda vi är för högskolestudier. Steget från gymnasiet till universitet var inte särskilt stort.

itzén

ica R

o 010

er 2 ktob

7o

6–2

o

start 13/9 2016

a

SAMDAGARNA 2017

19–20 oktober

Tanya – Det bästa med SA på Rosendal är att det alltid händer något! Vi jobbar med många olika projekt som Hållbart Uppsala, Uppdrag granskning och skapar fansin & magasin. Min klass har även varit på många utflykter bl.a. studiebesök på SVT. Förutom allt det här roliga har vi lektioner i många spännande ämnen med engagerade lärare. Jag kommer ta med mig alla de erfarenheter jag fått av programmet ut i arbetslivet och till mina vidare studier.

Johan – Jag tycker att skolan är fantastisk! Lärarna har alltid välplanerade lek­ tioner och lär ut med bra pedagogiska metoder, och de finns alltid tillgängliga om man fastnar på någon uppgift. Man får stöd när man behöver. Skolmiljön är fräsch och väldigt trivsam och maten är supergod! Skoldatorn är ett stort plus, eftersom den underlättar skolarbetet en hel del. NA­programmet är ett bra val för ambitiösa elever som strävar efter bra utbildning inom de naturvetenskapliga ämnena. Jag är supernöjd med att jag valde Rosendal!

55 Vänd och läs om våra program …


ANNONS SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

Välkommen till

Naturvetenskapsprogrammet Det är som vanligt mycket spännande på gång på hos oss. Tvåorna ägnar sig åt projektet Staden, där de under tre dagar skapar en fiktiv stad som ska vara hållbar under 500 år för 500 000 invånare. Och våra treor arbetar intensivt med sina projektarbeten.

Välkommen till

Samhällsvetenskapsprogrammet Sam Rosendal är vår breda utbildning med fokus på samhällskunskap, historia, svenska och psykologi. Med varierade arbetssätt – projekt, föreläsningar, seminarier, produktioner, presentationer och uppsatser – förbereder Sam Rosendal dig lika mycket för universitet som för livet.

Välkommen till

Smip

På skolans internationella sam-profil är det alltid full fart! Våra treor efterarbetar sin resa till Zambia inför kommande redovisningar i form av podcaster och föreläsningar. I årskurs två har vi just avslutat ett klimatprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Ettorna arbetar med ”Utblick” – studier i ett lands samhällsskick, kultur och kulturgeografi som redovisas med hjälp av estetiska uttrycksmedel.

Välkommen till

56

Rosendal!

www.rosendalsgymnasiet.uppsala.se

Magasin1 #8  
Magasin1 #8  
Advertisement