Magasin1#3

Kids on the Run Ett Uppsalaband på frammarsch!

”Kalle Anka är väl ingen hobby?”

Guide till ett rikare Uppsalaliv.

MAGASIN1 ROSENDALSGYMNASIET UPPSALA

2013

#3

”...alla de fördomar som finns om modellbranschen stämmer inte.”

Ett magasin producerat av journalistikprogrammet på Rosendalsgymnasiet, Uppsala, april 2013 Text, bild, layout av JO11

M in AG jo ten AS ur si na va IN1 lis tim tik m ä pr ar r og p en ra å R m os pr , U e od pp nda uk sa ls t la gy a . m v na sie 16 ts

Nora Svenson

ANNONS

Rosendalsgymnasiet – där det goda mötet står i centrum M ötet Mellan lärare och elev är motorn i all undervisning! På Rosendalsgymnasiet vill vi inte hämmas av en traditionell låsning vid 32-klass eller låta oss styras av självinstruerande material.

Vi har format en flexibel miljö där olika typer av pedagogik, grupperingar och lokaler samverkar med en genomtänkt IT-miljö. Detta skapar en kreativ skola med ett lustfyllt lärande i fokus. Skolan har många små grupprum där elever enskilt eller i grupp kan få arbetsro.

Våra små klasser om 20 elever ger oss i seminarieform också förutsättningar för att ge varje elev uppmärksamhet och talutrymme.

Arbetsformer

Estetiskt fokus

Undervisningen på Rosendalsgymnasiet växlar mellan 20-klasser, lektioner i föreläsningsform med 40 elever eller med arbete i studiegrupper om 10 eller 5.

Rosendalsgymnasiet har sedan 2005 arbetat med personliga elevdatorer. Skolan har under åren utvecklat väl fungerande system för informationshantering, kommunikation, delning av dokument, redovisningar och återkopplingar. Dessutom arbetar vi ofta med olika typer av digitala portföljer.

För att värna de estetiska uttrycksformerna och för att stimulera våra elevers alla sinnen har vi integrerat musik, bild och drama med andra kurser. Det innebär att våra elever från åk 1 får välja en estetisk inriktning, bild; musik eller drama, och att alla inom ramen för bl.a. svenska, historia och engelska får lära känna de estetiska uttryckssätten.

Campusgymnasium Rosendalsgymnasiet är ett så kallat campusgymnasium och ligger granne med två universitet. Utbytet är omfattande vilket ger våra elever unika möjligheter till ämnesdjup och tillgång till aktuell forskning. Inspirationsföreläsare från universitet och arbetsliv besöker oss regelbundet och våra elever besöker i sin tur Uppsala universitet och SLU och får där göra studiebesök och ta del av föreläsningar och laborationer. Flera av våra lärare och lektorer arbetar även på Uppsala universitet där de både undervisar och bedriver egna forskningsprojekt.

Föreningsliv Rosendal har ett aktivt föreningsliv med många olika intresseinriktningar och en stark elevkår som ordnar många aktiviteter vilka bidrar till den goda stämningen på skolan.

Ämnesövergripande På Rosendalsgymnasiet arbetar vi ofta i ämnesövergripande projekt som stimulerar lärande och skaparlust.Vi anser att goda kommunikativa färdigheter och god språkbehandling är viktiga framgångsfaktorer.

Rosendalsgymnasiet har en pedagogisk plattform som kallas Språklänken. Språklänken innebär att det i undervisningen i samtliga kurser vävs in olika typer av praktiska övningar för att stärka och förbättra elevens språkliga färdigheter både i tal och skrift.

MAGASIN1

2013 #3 Rosendalsgymnasiet, Uppsala Producerad av Journalistikprogrammet 4 Ledare 5 Drömmar om framtiden 10 Crêpe 11 Friganismen 16 Leva billigt 19 Träning 25 Intervju med Uppsalabandet Kids on the Run 28 Resereportage 34 Framtiden i fokus 36 Extrajobb 37 Intervju med författare Katarina Sandberg 38 Litteratur 40 Författarna bakom Cirkeln 41 Intervju med författare Anders Björkelid 42 YouTube

Justin Bieber är på toppen av sin karriär. Sid. 44.

43 Intervju med en filmfantast 47 Fan girls 48 Ung & företagare

8 Semestra i bilen - så gör du

50 Selma Lagerlöf: en taktisk karriärist 52 Intevju med Stig Björn Ljunggren

12 Intervju med modell Nora Svenson

54 Rysk matkultur

20 Stress 22 Tankar om feminism 26 Korpen 32 En resa mot tryggheten 49 Det nya betygsystemet 56 Team work på Rosendal Omslagsfoto: Emma Svensson MAGASIN1 #3 2013 Tryck: Var det nu är någonstans...?

Layoutansvarig: Wilhelm Hjelm

» REDAKTIONEN| LEDARE

Vår Aladdinask

D

en här dagen kan jämföras med julafton. Fast tvärtom. Istället för julklappar klappar vi ihop.

Smällkaramellernas andra halva raderas och det smäller bara. Risgrynsgrötens fysiska form vandrar in i ordspråkens metaforiska där grötens andemening översätts till kaos. Och ändå är det som om allt detta inte spelar någon roll. Hur mycket vi än pressar och stressar, klappar ihop och klappar till varandra. Hur mycket gröt det än kan tyckas vara blir det ändå någonting.

Det Någonting vi har producerat under denna dag har matats in på sextio sidor.

Jesus fick enligt sägen gåvor från tre visa män. Vi kommer med texter från tre visa redaktioner som erbjuder spännande läsning oavsett personliga preferenser. Allt från drömmar till dumpster diving, feminism till Korpen och Bieber till betyg. Men vad som är lätt att glömma när man sitter med tidningen i handen är allt arbete som ligger bakom.

Stressade och oförberedda chefredaktörer improviserade ihop ett morgonmöte vilket skulle bli starten på en intensiv dag. I redaktionerna har det skrivits, intervjuats, fotats och korrekturlästs.Vi har vridit och vänt på tidningsupplägget, skrivit ledare och testat stresstoleransen som aldrig förr. Kanske är det ibland det som behövs för att höja ribban.

Resultatet är inte bara den färdiga produkten. Det är gråt, skratt, blod och godis. Men framförallt är det vetskapen om att vi kan överträffa oss själva när det verkligen gäller.

För att knyta ihop julklappssäcken tänker vi avsluta med ännu en referens till gudasonens födelsedag. Precis som julaftonens Alladinask finns det något för alla i Magasin1. Och skulle det ändå inte vara tillräckligt är det okej att ta från Det Undre Lagret.

CHEFREDAKTÖRER Vilhelm Simoni Emma Sjölander

MAGASIN1 är en produkt av 16 intensiva timmar på Rosendalsgymnasiets journalistikprogram, Uppsala.

4

» UPPSALA| ARTIKEL

Fr. v. Lukas Bleichner, Bishar Hassan Rahym, Fanny Gransten, Agnes Diderholm, Holger Swartling, Nellie Annett

Ungdomar i Uppsala drömmer om framtiden UPPSALA är cykelstaden, Pelle Svanslös hem och inte minst knytpunkten för många studerande. Därmed också en plats för många drömmar och planer för framtiden. Idag står många unga inför olika val i livet, samt beslut om hur utbildningen ska fortskrida. Vägen till målet kan se olika ut, precis som förhoppningarna och förväntningarna inför det vuxna livet. Uppsalas ungdomar ser ljust på framtiden, i en stad där möjligheten till utbildning är stor.

H

Frida Burell, Elin Pantefors & Tove Zeffer

ögstadieelever, gymnasieelever och universitetsstudenter står alla inför val att göra och beslut att ta ställning till. Idag läggs stor vikt vid planering och förberedelser inför arbetslivet, och då är utbildningen en självklar del av processen.

Hur allvarligt ser ungdomar idag på det?

Elever i 9A på Eriksbergsskolan vill hålla

möjligheterna för framtiden öppna med gymnasieutbildningar som har goda möjligheter för fortbildning inom de flesta områden. De tänker redan nu på sina framtidsvisioner och drömjobb. Läkare, lärare och “något akademiskt” är några av yrkena som är målen för dessa elever.

För alla är dock inte framtiden så

färdigplanerad, till exempel verkar Holger Swartling inte vara så säker på vad han vill uppnå i framtiden.

- Man försöker skjuta upp det till slutet.

Om jag går naturkunskap så kan jag läsa vad som helst efter det. Då väljer jag det, berättar han. Eftersom Holger Swartling inte har en aning om vad han ska göra i framtiden är det en bra väg att gå nu.

- Men jag vill gärna göra något som är kul också, tillägger han.

Att arbeta med det som man tycker är kul ser ungdomarna som ett privilegium som är svårt att uppnå och endast förunnas några få individer i vårt samhälle. Drömmar om att få jobba med musik och i teaterbranschen anses vara näst intill omöjliga att uppnå.

Med åldern utvecklas dem och man får en större uppfattning om hur saker och ting fungerar.

- Man kanske inser att det är så otroligt tufft att vara skådespelare, man märker att det kanske inte är ett så himla bra yrke trots 5

UPPSALA| ARTIKEL

allt, säger Agnes Diderholm om att vilja jobba med sin hobby.

- Dessutom är det väldigt dåligt betalt om man inte är en stor skådespelare, fyller Fanny Gransten i.

Ett välansett och bra betalt jobb verkar vara det ultimata för många.

- Jag skulle gärna vilja gå läkarlinjen, och då måste man ha väldigt bra betyg. Så det är något man är orolig för nu, att man inte kommer in på läkarlinjen för att man inte har tillräckligt bra betyg. Man vågar inte riktigt hoppas på det, säger Agnes Diderholm om drömutbildningen.

Pressen att lyckas med bra betyg är oftast stor och ibland även ett orosmoment i skolan.

Rädslan för att inte lyckas kvala in till den utbildning man vill finns också närvarande i elevernas tankar. Att arbeta som sophanterare eller städare är ett alternativ som eleverna inte kan tänka sig. Detta för att dessa jobb inte betalar bra, knappt kräver någon utbildning och är slitsamt för kroppen.

Prestigen i yrket ligger i hur hög och lång utbildningen är för det arbetet, menar ungdomarna. Att inkomsten är hög är också ett mål.

Andra planer än utbildningar finns det utrymme för- drömmen om att resa och se världen verkar vara gemensamt för många.

- Jag vill åka till Australien och besöka

coola ställen, säger Nellie Annett.

Enligt Statistiska Centralbyrån vill sex av tio elever i gymnasieskolans avgångsklasser efter studenten läsa vidare på universitet eller högskola inom tre år. Dock uppfyller endast fyra av tio denna ambition. Men självklart är det många som fortsätter sin utbildning senare. En av dessa är Lina Kennbrant, som läser socialpsykologi på Uppsala universitet.

Hon förklarar varför det känts rätt för henne att gå den väg hon har gått.

- Jag tycker att det är viktigt att

chef. Jag ville helt klart vara ekonomiskt oberoende, det var det viktigaste. Men planerna förändras hela tiden och efter att ha jobbat inom flera olika branscher så har jag kommit fram till vad jag vill bli. Jag är född till polis!

När Lina Kennbrant jobbade som badvakt på Fyrishov fick hon prova på hur det var att hjälpa människor i nöd, något som gav henne adrenalinkickar.

- Med min sportiga bakgrund och en vilja att hjälpa människor till ett bättre liv, är

»När jag var liten drömde jag om att bli basketproffs eller någon högt uppsatt chef. Jag ville helt klart vara ekonomiskt oberoende, det var det viktigaste. jobba och leva innan man hoppar på en utbildning. Det har i alla fall fungerat för mig. Man måste ta reda på vad man tycker är roligt med livet och utgå från det när man väljer karriärväg. Mina drömmar har blivit mer realistiska med åldern samtidigt som man inser att det finns en miljon olika vägar att välja.

Hon förklarar även hur hennes ambitioner utvecklats med henne själv.

- När jag var liten drömde jag om att bli basketproffs eller någon högt uppsatt

det polis jag ska bli.

Drömmar och planerna för framtiden varierar mellan individer och åldrar. Dock verkar det som att många ungdomar i Uppsala ser ljust på sin framtid, även om det kanske inte alltid är självklart vad man ska göra. Men en del saker måste, kanske precis som drömmar, få växa fram med tiden.

■

Elias Maher, 19 Rosendalsgymnasiet, tredje året Känner du någon press att göra något speciellt efter gymnasiet?

Ja, press att göra något roligt och spännande, till exempel att resa. Det kommer nog jag att göra.

Tycker du att skolan hjälper dig att nå dina mål?

Egentligen inte. Man lär sig inget livsförberedande. Jag lär mig kemi men vet till exempel inte hur man betalar räkningar eller tvättar. Man lär sig samhällskunskap och engelska som kan hjälpa lite, men matte hjälper inte alls. En bra skola med bra lärare 6

innebär i och för sig bra betyg, vilket såklart är hjälpsamt.

Hur långt in i framtiden har du planerat?

Min mamma brukar alltid säga “en framgångsrik person är någon som vet vad han eller hon vill göra om fem år”, så jag brukar försöka tänka ungefär fem år fram. Jag vill jobba kanske ett år eller ett och ett halvt och sedan söka utbildning på vårterminen eftersom det är lägre intagningspoäng då. Så jobba, resa lite, plugga, och när utbildningen är klar har det gått ungefär fem år.

UPPSALA| ARTIKEL

Karolin Pettersson, 18

Klara Hovstadius, 18

Rosendalsgymnasiet, tredje året

Rosendalsgymnasiet, tredje året

Vad vill du göra efter gymnasiet?

Jag ska jobba som servitris ett år först och sen ska jag förhoppningsvis resa till Australien. Efter det vill jag studera något med ekonomiinriktning för att jag vill ha någon ledande roll i framtiden och då måste man ha någon sorts ekonomisk bakgrund.

Vad vill du göra efter gymnasiet?

I höst kommer jag antingen att läsa till civilingenjör i Uppsala eller på KTH, alternativt att jag tar ett år och jobbar och sen reser under våren, till Frankrike och Australien.

Vad trodde du att du ville göra efter gymnasiet när du var yngre?

Jag trodde att jag skulle bli civilingenjör för att jag hade MVG i allting och man fick så bra självförtroende så då tänkte jag att jag måste bli civilingenjör för att det var det krångligaste yrket man kunde komma på. Men sen sprack den drömmen tyvärr!

Känner du att Uppsala ger dig möjlighet att uppfylla dina mål?

Utbildningsmässigt ja, men inte jobbmässigt. Jag menar att jag inte vill jobba i Uppsala för att det inte finns de jobben jag vill ha.

Jag kan absolut utbilda mig här men jobblivet kan jag inte tänka mig här. För ungdomar finns det såklart jobb, men inte i vuxenlivet.

Nu finns det ju hur många MAX som helst att välja mellan.

Tycker du att det är press på att man ska göra något speciellt efter gymnasiet?

Nu frågar vi varandra hela tiden vad man ska göra efter gymnasiet, då kan man ju inte bara säga “ja men jag tänkte inte tjäna några pengar, leva på mina föräldrar och spela dataspel”, det går ju inte.

Vad trodde du att du ville göra efter gymnasiet när du var yngre?

När jag var yngre ville jag plugga till veterinär, men jag tröttnade på ridning och hästar så det passar inte mig längre.

Känner du att Uppsala ger dig möjlighet att uppfylla dina mål?

Ja, till viss del. Utbildningen är nästan perfekt, men inte helt perfekt. Jag skulle vilja läsa lite mer ekonomi i ingengörsutbildningen.

Tycker du att det är press på att man ska göra något speciellt efter gymnasiet?

Nej, inte direkt, det verkar väl oftast stå mellan att plugga vidare, jobba och resa och alla verkar vara ganska accepterade tycker jag.

Jag vill snabbt bli klar med utbildningen och sen sätta fart och jobba så fort som möjligt, för det längtar jag efter.

Tycker du att skolan hjälper dig att nå dina mål?

Ja, på så sätt att det är bra lärare och bra stämning i skolan vilket hjälper för att man blir motiverad och kämpar på.

7

» VÄRLDEN| BILSEMESTER

Ta bilen i sommar VAR tredje svensk åker på bilsemester. Men vad är det som är så spännande med att ta med bilen? Hur gör man och är det något man bör tänka på? Här är tipsen för den bästa bilsemestern!

Hanna Boström, Stella Nyberg Brodda & Sara Fälting

»Man ser mer av landet

B

ilsemester är ett populärt sätt att resa på. Det vet 17-åriga Frida Burell som flera gånger har åkt på bilsemester med sin familj. Första gången var år 2009, då de åkte ner till Italien för att träffa en annan familj. På vägen passerade de Tyskland, Tjeckien och Österrike. Frida Burell beskriver sitt bästa minne, när de kom fram till huset de hade hyrt i Italien: - Huset låg ovanför staden i en olivlund som låg omkring huset. Och man såg staden och havet nedanför. Frida Burell pratar drömskt om den vackra utsikten.

Men det var inte bara deras hus i Italien som hon tyckte mycket om. Det bästa stoppet de gjorde under 2009 var vid Gardasjön i Italien. Det hon tyckte om med Gardasjön var att det var som Medelhavet fast med sötvatten, och att det var mysigt och tillräckligt litet.

Två år senare åkte familjen iväg på en resa igen.

- Vi ville göra någonting, så vi åkte på bilsemester igen, förklarar Frida Burell.

Hon menar att man på många sätt vinner på att ta bilen istället för flyget när man ska på semester. Man ser mer av landet när man åker igenom det än om man flyger.

Den här gången körde de ner till Paris där de stannade i tre dagar. Totalt tog resan “bara en vecka” och Burell beskriver det som en snabb biltur, i jämförelse med deras tur till Italien. Frida Burell berättar med ett leende om de olika platserna de åkte till, och redogör för alla saker med bilåkandet som tilltalade henne: spontaniteten, tiden och att hinna se mycket av landet.

Men allt är inte frid och fröjd med bilresandet. Det hon tycker minst om är just att åka bil. Hon fortsätter med att förklara att de hade så mycket packning, det var trångt och lite tråkigt.

- Men det jobbiga vägdes upp av vad vi 8

fick se, tillägger hon snabbt.

Det är inte bara nu på senare år som Frida Burell har varit på bilresa med familjen. Speciellt när hon var mindre åkte familjen på campingsemestrar.

- Jag spelade fotboll då, så vi åkte på Skärskuppen.

Under Skärskuppen, en fotbollskupp för ungdomar, tältade Frida Burell och hennes familj, och det var genom det som hennes föräldrar fick idén till att skaffa husvagn.

Efter det har familjen Burell varit på husvagnssemester flera gånger inom Sverige, då de mest åkt ner till västkusten. Frida Burell är dock inte lika entusiastisk över inrikesresorna som över Europaturerna.

- Jag har sett Sverige så många gånger.

Trots sina många bilresor föredrar Frida Burell att åka med flyg. Man hinner göra mycket med bil, men om man flyger kan man ta det lugnt, ha semester. Frida Burell menar att när man åker bil är man alltid på

gång att man inte riktigt får någon ro.

- Man hinner aldrig packa upp ordentligt. Ändå säger Frida Burell att hon förmodligen kommer att åka på en bilresa själv någon gång i framtiden, helst till USA. - Där har jag inte varit, det verkar lätt att åka där.

Burells tips till bilsemestrare är att packa kläder för alla väder och att vara mottaglig för förändringar Ibland får man bo lite konstigt.

- När vi var i Tjeckien bodde vi på en bondgård och så kom det några ungdomar dit och spelade tjeckisk hårdrocksmusik på kvällen. Man får vara öppen för att det inte blir som planerat, det är nog inte bra att ha ett stort kontrollbehov.

Med övertygelse säger Frida Burell att det bästa med att åka på bilsemester är spontaniteten.

■

VÄRLDEN| BILSEMESTER

Bilsemestra i Uppland

I

Sverige finns många olika platser dit man kan ta sig med bil. Turistbyråer kan tipsa om diverse roliga saker att se och uppelva i Sverige.

Vill man stanna i närheten av Uppsala kan man åka till Gamla Uppsala. Fortsätter man lite längre bort kommer man till Ulva Kvarn, en liten by med ett glasbruk. Håga är ett annat område som man kan besöka, med fler platser att se.

Har man en hel helg på sig kanske man hellre vill åka mellan Vallonbruken, där man kan få en känsla av hur det var att bo i Uppland förr i tiden. Under en helg kan man också åka till Enköping och uppleva deras parker. Enköping har specialiserat sig inom parkvård och har blivit känt tack vare sina parker.

Du kan även ta en tur till Bålsta under en helg. Där kan du bland annat besöka Åbergs Museum, ett musem med serier, leksaker och konst samt en egen djungel.

Lasse Åberg själv står ibland i kassan. Kanske har du turen att få träffa honom!

Koll på stan 1. Hur åker du helst på semester, bil, flyg eller inte alls?

Sex tips på vägen:

2. Har du varit på bilsemester, var åkte du isåfall?

Else Hägg, 57 1. Bil 2. Ja, Italien, Sverige och egentligen hela Europa.

Helena Hägg, 31 1. Flyg 2. Ja. Italien och Sverige.

1. Packa kläder för alla väder 2. Ha gott om tid så kan du vara mer spontan och hitta dolda oaser 3. Kolla upp trafikinformation (till exempel försäkringar, hur gammal måste man vara för att hyra bil, registreringsbevis för egen bil med mera) 4. Ha med körkort 5. Ta med musik, ljudböcker, spel 6. Ha ett gott humör och ett öppet sinne för nya saker!

Glöm inte: • • • • •

Jurica Gagula, 22 1. Flyg 2. Ja, i Kroatien.

Körkort Registreringsbevis Försäkringsbevis Internationell skadeanmälan Miljömärke (Om du ska köra i Tyskland)

Anna Nilsson, 34 1. Flyg 2. Ja, till alla möjliga. Men fjällen, mest.

9

» UPPSALA| MAT

Risken som blev en succé

ÅR 2010 fanns det flera Crêperier i Stockholm men inte ett enda i Uppsala. Men då bestämde sig Argyrios Papanota och hans särbo för att öppna Uppsalas första och än idag enda Crêperie.

Emma Söreke

D

et är en kväll i slutet av april och regnet hänger i luften. Jag går förbi stadsbiblioteket och vidare in på gränden där Crêperie Lemoni ligger. Än så länge används inte uteserveringen men det är nog bara en tidsfråga. För även om Crêperiet har öppet året runt så är det under sommaren som det är högsäsong Jag öppnar dörren och möts av en varm atmosfär. Doften av nygräddade crepes och kaffe blandas med pastellfärgade textilier, lantligt vitmålade möbler och grova träbalkar.

Crêperiets ena ägare Argyrios Papanotas kommer in genom dörren och slår sig ner mittemot mig vid ett av de runda borden som pryds med levande ljus.

Argyrios berättar att det hela började med att han och hans särbo hade inspirerats av ett Crêperie i Stockholm, de gillade konceptet och såg sin chans då något sådant

10

inte existerade i Uppsala. Men det var också en risk de tog. Skulle Uppsalaborna uppskatta något helt nytt? Nu tre år senare kan svaret på den frågan inte vara ett mer solklart ja.

- Det har gått bättre än vi tänkt oss, det har varit en succé, säger Argyrios Papanotas Eftersom restaurangen sticker ut från Uppsalas övriga utbud så fick de mycket gratisreklam när de öppnade i och med att tidningar skrev om dem.

Argyrios Papanotas menar att man som restaurangägare stöter på en del prövningar. För Argyrios Papanotas är den största utmaningen att beräkna hur mycket personal som behövs vid olika tillfällen.

- Det som är svårast är att anpassa personalen efter volym av kunderna, för det varierar.

Något som ligger restaurangens ägare varmt om hjärtat är musik. Så under årets

sommarmånader brukar det anordnas olika event och musikkvällar. Högst upp på Argyrios önskelista är att få till en kväll då det spelas fransk musik. Crêpes är nämligen franskt och betyder ”tunn pannkaka”. De serveras ofta med glass, choklad, frukt eller bär.

Sedan finns det även galetter, vilket är vad man skulle kunna kalla ”matcrêpes”.

En galett kan exempelvis vara fylld med kyckling eller lax.

Att Uppsalas enda Crêperie har lyckats efterlikna de franska Crêperierna är det ingen tvekan om. Franska turister som besökt Crêperie Lemoni har sagt att deras crêpes varit bättre än ”originalen” hemma i Frankrike.

- De sa att de var glada att vi öppnat och att det var bättre än hemma. Ja, det var en höjdpunkt! avslutar Argyrios Papanotas.

■

» UPPSALA| MAT

Dumpstring – en fråga som behöver belysas i Sverige

EN tredjedel av den mat som produceras i världen spills eller slängs. Om hela världen skulle leva på samma sätt som vi gör här i väst, skulle två jordklot till behövas. Den kontroll vi har idag över konsumtion och fördelning av mat är sannerligen bristfällig.

Då vi i västvärlden kan äta i princip vad som helst när som helst, svälter någon bara runt hörnet. Det är dock inte kört för oss än; genom att göra små uppoffringar i vardagen eller gå samman kan vi bevara den jord vi lever på och kanske hjälpa de som svälter.

F

abian Svahn, 17, medlem i Rosendalsgymnasiets frigansällskap (RFS) förklarar att aktiviteterna de håller på med i föreningen har ett starkt miljömedvetet grundtänk som fler ungdomar borde ta till sig eller åtminstone bli medvetna om.

- Friganism är en alternativ livsstil som dels handlar om att ta avstånd från konsumtionssamhället, att använda så lite resurser och vara så miljövänlig som möjligt.

Men också att försöka ta avstånd från det kommersiella ekonomiska systemet, säger Fabian Svahn Dumpstring är en aktivitet som föreningen engagerar sig speciellt mycket i, och som går ut på att ta vara på sådant som affärer ändå tänkt slänga bort. RFS dumpstrar främst mat men även allt från kläder till böcker och möbler. Det är viktigt att skilja på dumpstring som ett avsiktligt val och en politisk protesthandling snarare än av personlig ekonomisk kris. Friganism och miljövänlighet går hand i hand och enligt Fabian Svahn krävs något slags miljötänk

Moa Brohede för att kunna kalla sig frigan, det är ju en del av livsstilen.

- Första gången jag dumpstrade var för ungefär två år sedan.Vi var i Engelska parken när mina vänner fick idén att dumpstra på kvällen och då hade jag ingen aning om vad dumpstring var. ”Vi kollar i deras sopor och tar deras mat” sa de. Min första reaktion var ungefär ”fy fan vad äckligt” men efter ett tag, när jag fick veta mer om dumpstring blev jag fascinerad och tyckte att det var ashäftigt. Jag fick mig en rejäl tankeställare.

Dumpstring är någonting som vem som helst skulle kunna hålla på med för att åtgärda de skyhöga siffrorna som pekar på att en tredjedel av all mat som produceras kastas bort. Maten och alla prylar som hittas går att återanvända i och med att man återanvänder gamla saker tar man ingen del av konsumeringscykeln heller. De saker man inte vill behålla kan man skänka till välgörenhet, närmaste secondhandbutik, eller varför inte bjuda folk på stan på dumpstrad mat från ditt egenstartade soppkök?

- Ofta har matvarorna inte nått utgångsdatumen, men de är ju inte heller korrekt uträknade och lukta/smaka/titta är den gudomliga trion när man ska hålla koll på sånt.

Det finns självfallet risker med dumpstring eftersom man själv måste avgöra om varan är okej eller inte och en stark rekommendation är att passa sig noga för om man vill dumpstra kött då det är svårare att avgöra om det är fräscht och ätbart. Fabian tillägger att han själv aldrig dumpstrat kött, han håller sig hellre till veganska och vegetariska varor.

Alla människor skulle inte kunna dumpstra, men faktumet att man i västvärlden hittar helt perfekta varor i sopor samtidigt som vissa svälter visar på något sätt det problem som finns. Eftersom detta koncept dessutom är rätt nytt och inte så etablerat i Sverige har inte diskussionen synts bland våra politiker heller. Det är en fråga som behöver bearbetas och därför är de flesta som håller på med dumpstring ■ väldigt försiktiga och tysta.

11

FOTOGRAF: EMMA SVENSSON STYLING: EMMA ELWIN

» KULTUR| INTERVJU

Ung & lyckad

Framgångsrik redan i gymnasiet NORA Svenson är endast 16 år men har redan hunnit prova på hur det är att arbeta som professionell modell. Hon har jobbat för flera kända varumärken, bland annat Elle och Cheap Monday.

Emma Wallin Persson Vi träffas i Rosendalsgymnasiet cafeteria, där vi båda är elever. Atmosfären är pratig men trevlig och det är fullt med ungdomar som är på rast innan nästa lektion Nora, du har nu gått på naturvetenskapliga programmet på Rosendalsgymnasiet i snart ett år - vad tycker du?

- Jag tycker den är jättemysig. Det är en skön anda, eller vad man nu ska säga.

Alla är snälla och ambitiösa. Men jag har tänkt byta linje, så att jag går en mer samhällsvetenskaplig linje. För att det blir ofta så att om man gillar något ämne mer då lägger man mer tid och kraft på det. Jag tänker att om jag gör något som jag faktiskt är intresserad av så kommer jag kunna göra det på min fritid i längre utsträckning, och då kommer det gå bättre. Sen kommer jag kunna använda det bättre senare i livet.

Hur mycket jobbar du?

- Jag jobb-jobbar inte så mycket, det är bara ibland när jag känner att jag har tid.

Men ofta är det så att skolan är i vägen, typ nationella prov och sådant. Så ofta jag kan så jobbar jag.

På fritiden gör jag väl inte så mycket, är med kompisar och sådant.

Vad är det du gör när du jobbar?

- För några dagar sedan tillbringade jag hela förmiddagen med att bli sminkad och få håret fixat och sådant. Sen tar man bilderna.

Det är lite svårt att förklara för det ser lite olika ut gång till gång. Det bara blir! Man kan säga att man fördriver halva tiden med att fixa till sig.

Alla kläder är ihoppackade så det tar tid att fixa dem. Oftast har någon fixat med det dagen innan men om man har otur får man vänta på det.

Hur får du ihop allting?

- Oftast är det så att i de ämnen som jag känner att jag kommer behöva i framtiden får jag se till att prioritera, till exempel känner jag att jag inte behöver kemi och fysik lika mycket som svenska och engelska, då lägger jag mer tid på just svenska och engelska. Jag åker väldigt mycket tåg, då kan jag se till att plugga. Sen får jag lyssna mycket på inspelningar av olika föreläsningar. Det är väldigt användbart.

Känner du att skolan hjälper dig?

- Nej de behandlar mig som vilken elev som helst, det är inte så att de är sura. De är inte heller jätteintresserade av vad jag håller på med, utan de litar på mig. Men jag har

kontakt med lärarna så de vet vad jag gör när jag inte kommer på lektionerna. Jag sköter det mesta själv. Det blir bäst så!

Hur ser du på framtiden?

- Jag är väldigt splittrad just nu mellan vad jag ska göra. Först funderade jag på att bli polis, men nu har jag börjat bli intresserad av att bli stylist och då får jag i princip min utbildning via jobbet. Jag får jättemycket kontakter och kunskap i och med att man umgås med stylister och ser vad de gör när man jobbar.

Vill du fortfarande stå framför

»Perfekta och söta modeller kommer inte så långt. kameran?

- Det skulle vara jättekul om det går bra. Man utvecklas ju så himla mycket. Från början visste jag inte vad jag skulle göra, men nu är man mer bekväm. Plus det att man jobbat flera gånger med samma team, det blir en trygghet så man känner sig bekväm.

Du kommer ju ifrån en liten ort utanför Uppsala och hur började du där ifrån?

- Jag blev scoutad av min modellagentur IMG - det här kan vara lite förvirrande det finns nämligen en agentur i Sverige som heter Stockholmsgruppen, och alla de 13

KULTUR| INTERVJU

tjejer som jobbar för Stockholmsgruppen blev scoutade av just Stockholmsgruppen.

De har ingen åldersgräns för hur ung man får vara för att börja jobba för dem. Så de fick börja jobba direkt när de blev scoutade, runt13-14årsåldern, men jag blev scoutad vid 12-13årsåldern av IMG och det är i ett internationellt företag så jag fick inte börja jobba förrän jag blev 16 år gammal. Det enda jag gjorde var att en gång i halvåret tills att jag fyllde 16 var träffa en person från IMG. När jag i somras fyllde 16 åkte jag till Paris i tre veckor vilket var det första jag gjorde för IMG. Vad gjorde du i Paris?

- Först fick jag träffa agenturen i Paris, där jag skrev på kontraktet. Efter det träffade jag lite folk i branschen. Jag fick gå på castingar och ta en massa testbilder som jag skulle ha i min portfolio som man har med sig när man går på castingar.

Under de tre veckorna jag var i Paris var min mamma med mig några dagar, men sedan bodde jag med Moa Åberg, som också är modell.

Hur hittades du?

- Jag skulle åka med min morfar och min lillasyster till Göteborg med tåg. Det var så himla roligt för jag hade pösiga jeans, stor hoodie och rufsigt hår.Vi skulle ju bara resa liksom! Då ska man bara vara bekväm. Men de upptäckte mig iallafall - det kom fram en tjej som hade förföljt mig när jag hade varit på toa. Hon frågade om jag ville bli modell, och då svarade jag ja såklart och blev väldigt glad!

Jag var bara 12, 13 år när detta hände och det är faktiskt väldigt vanligt att man blir scoutad så tidigt. Många får börja jobba på en gång, men jag var tvungen att vänta tills jag blev 16 för att det är IMG:s policy.

Något som jag nu uppskattar väldigt mycket för många som får börja jobba redan när de är 13 tröttnar tidigt.

Blir det en stor gemenskap?

- Ja det är jättekul att träffa alla och man får en trygghet med många vänner.

Hur mycket jobbar du i månaden?

- Det är väldigt olika från månad till månad. Jag jobbade på fashionweek nu i januari, och efter det så jobbade jag inte på över en månad - men andra gånger så jobbar jag typ 2 gånger i veckan. Jag var tvungen att synas och skapa mig ett namn i början när jag var ny, så jag jobbar inte lika mycket i veckan längre.

Känner du att du har någonting att stå på nu?

- Ja, självklart kan man ha ännu mer erfarenhet än vad jag har, men jag har tillräckligt många professionella bilder. Jag kan synas och folk kan lägga märke till mig.

Mitt första jobb var för Ann-Sofie Back, och det var jättebra för hon får jättemycket publicitet för sina kollektioner. Min bokare har ansvaret för att jag ska synas tillräckligt mycket, vilket jag gör. Är det stor konkurrens?

- Ja det är det, många har speciella utseenden. Man vill att modeller ska se lite speciella ut, att de ska ha det där lilla extra. Perfekta och söta modeller kommer inte så långt. Det ska vara något speciellt som man ska fastna för. Jag känner inte att jag har det där lilla extra, för det är så himla svårt att bedöma sig själv, men många säger att jag har det. Folk är väldigt snälla och ger mig många fina komplimanger. Mitt självförtroende har byggts upp jättemycket sedan min modellkarriär startade. Förut hade jag jättedåligt självförtroende jag var superberoende av vad alla andra tyckte hela tiden - men nu känner jag mig fin och jag har insett att jag räcker till som jag är.

Vad har du för mål?

- Jag vet inte riktigt. Många av mina kompisar har hoppat av gymnasiet, men det vill jag inte göra. Jag känner att när jag väl gått ut ur gymnasiet får jag se vart det här kan ta mig. Det känns väldigt dumt att hoppa av. Om vi säger att de skulle gå jättebra nu, och så hoppar jag av gymnasiet vad händer då om modellkarriären inte går så bra helt plötsligt? Då skulle jag inte ha någon framtid längre. Målet nu är att gå ut gymnasiet, se hur det går, och sen fortsätta studera till polis. Drömmen är att det skulle gå jättebra, och att jag skulle få ha bra jobb och bli en känd modell.

Någon speciell tidning eller så som du skulle vilja jobba med/för?

- Jag vet inte riktigt, kanske en kampanj med något favoritmärke, typ Kenzo. Eller få öppna en Valentino visning det skulle vara coolt. Eller bli fotograferad av en riktigt bra fotograf. Det är viktigt för mig att jag är bekväm med fotografen annars blir det konstigt. Jag fotograferade för Elle förut och den fotografen och jag funkade inte riktigt tillsammans och så kände nästan alla modeller, det leder till att man står mer stilla.

Om man är mer bekväm får man ett bättre

kroppsspråk och med det mycket bättre bilder!

Vad är det för några jobb som du synts i?

- Mycket Elle, har varit mer där 4 gånger.

Jag har även varit med i en kampanj för Weekday. Nu kommer jag vara med i en kampanj för Cheap Monday, det kommer bli jättekul. Jag kommer också vara med i Cheap Mondays glasögonkampanj nu i vår och sommar.

»...shit vad fet du är, sluta ät!

Hur ser din familj och dina vänner på dig nu jämförelse med innan du blev modell?

- De som jag känt länge ser ingen skillnad, och de behandlar mig likadant nu som då. Visst tycker vissa att det är coolt.

Med familjen vet jag inte riktigt, visst tycker de att det är kul men de får inte uppleva det på samma sätt som jag. Det kanske inte är det roligaste att behöva skjutsa ner mig till bussen klockan 5 på morgonen ibland.

Finns det något du vill tillägga om modellbranschen, eller hur det är att vara modell?

- Om man blir lite för trött så kan det vara svårt att hålla fokus, så ibland slutar det med att man står och fjantar sig framför kameran, haha. Jag vill också tillägga att alla de fördomar som finns om modellbranschen inte stämmer. Jag har träffat en person en gång som sa att man skulle dra in magen, men annars är man väldigt bekväm. Många filmer visar att det alltid ska finnas en diva, men det stämmer inte. Alla är jättetrevliga och roliga.

Har du varit med om att folk bemött dig eller trott att det finns många nackdelar med modebranschen?

- Jag är inte en så offentlig person, men min kompis som är stylist och har en blogg får höra hela tiden att hon ska äta mer, eller sluta svälta sig själv. Jag själv har alltid tyckt att det vart jobbigt att vara så smal förut, och det är ju inte så att man säger till någon överviktig “shit vad fet du är, sluta ät!” Jag kan inte göra något åt att jag är smal. Jag är född så här.

■

KULTUR| INTERVJU

”...alla de fördomar som finns om modellbranschen stämmer inte.”

FOTOGRAF: SARAH STÅHL

» UPPSALA| LEV BILLIGT

Lev livet: SPARSAMT NJUTANDE Stina Bywall & Dorota Górny

UPPSALA är en studentstad av rang. Nationer finns överallt i stadens centrum, och universitetet är fyllt av flitiga ungdomar som pluggar inför tentor. Att vara student innebär ofta att man har en strikt ekonomi.

Helst vill man spara så mycket som det går och leva ett så billigt liv som möjligt. Men detta gäller inte bara studenter, det stämmer in på ungdomar i alla åldrar.

Viljan att spara pengar till sommarens festivaler och resor, eller att ha råd med en drink på Saluhallen är en önskan många delar. I alla städer finns det alternativ till att leva ett billigt liv, man behöver inte sitta hemma för att spara sina pengar. Om man kollar runt i Uppsala ser man att det finns ett ganska stort utbud för de som vill ha pengar över i slutet av månaden.

16

Trampa dig till en tjockare plånbok Cykel är ett billigt och bra transportmedel att ta till såväl mataffären och träningen som till bion eller en fest. Uppsala är en cykelvänlig stad, ca 120 000 cykelturer görs varje dag, och i en undersökning om cykelvanor i Sverige ligger Uppsala på en tredjeplats (2011). Ibland går cykeln sönder, man får punktering eller så krånglar växlarna. Cykel Viktor på Svartbäcksgatan i Uppsala rekommederas av såväl ungdomar som äldre vuxna.

- Vi försöker hålla ett billigt pris och det gör vi till alla, inte bara studenter. Samma låga pris till allihopa, så även när man har tagit studenten så har vi samma pris, berättar Mikael, anställd på Cykel Viktor.

Hit kommer mycket studenter, och eftersom vänlighet är den bästa reklamen enligt dem är det det man möts av när man kommer dit.

- Det spelar ingen roll hur mycket vi annonserar om vi inte är vänliga, det är A och O.

SIDHUVUD | FÖR VANLIG SIDA

Ska vi gå och fika?

Fikakulturen är stor i Sverige, inte minst bland ungdomar. Om du inte går och fikar med jämna mellanrum anses det nästan lite konstigt. Att hitta det perfekta fiket, där mysighetsfaktorn är hög och priset lågt är alla studenters mål i livet. Studenter anordnar egen fika på nationer under helgerna, som ofta säljs för ett billigt pris. Uppsalas uteserveringar är på soliga dagar ofta fulla med människor som socialiserar sig med varandra. “Brygghäng” är också ett vanligt uttryck bland ungdomar. Om du vill spara pengar, köp take away och sätt dig vid ån istället! Det är ofta det billigaste alternativet.

På Fågelsången så kostar en take away-kaffe 10-15 kronor, beroende på storlek. Om du vill fika på plats låter caféet dig sitta där hur länge du vill, och du behöver inte heller köpa något för att få göra det.

- Det är många studenter som kommer hit och pluggar. Tyvärr har vi ingen studentrabatt, men man får sitta här hur länge man vill och så har vi gratis internet, så på så vis gynnar vi studenter, säger Linn Bergman, anställd på Fågelsången.

Använd använt Ett ständigt ångestmoment för ungdomar är deras klädsel. Du ska alltid vara välklädd och helst i något dyrt märke. Om du kan bära upp senaste trenden från New Yorks fashion week är det ett stort plus. Men för ungdomar som blott lever på ett magert studiebidrag så kan det vara svårt att leva upp till omvärldens förväntningar.

Många är skeptiska till Second Handbutiker. Man kan tycka att det luktar konstigt eller att kläderna inte ser snygga ut.

Men om man anstränger sig kan man hitta riktiga guldkorn bland axelvaddarna!

- Man kan hitta jättebra, roliga fynd och köpa sånt man inte kan hitta någon annanstans, säger Josefina Svanström, anställd på Helping Hand.

Butiken har en skön atmosfär och det är ordning på kläderna. Kapet du hittar här förbättrar inte bara ditt utseende, utan hjälper också de utsatta i samhället.

- Vi återvinner allting, sakerna som vi får in går inte till soporna, det är ju jättebra för miljövänligheten. Och så säljer vi för välgörenhets skull, det är därför vi har Helping Hand. Alla pengar, all vinst, går till hemlösa, bland annat Grottan och ett soppkök i Gottsunda.

17

UPPSALA| LEV BILLIGT

STUDENTER SVARAR PÅ HUR DE LEVER BILLIGT

Linn Gaddefors, 18

Anna Hillver, 17

Tilde Kåreland, 17

Gilbert Leijon, 18

Känner du att du måste spara pengar?

Ja, jag vill kunna göra saker på sommaren och om jag vill köpa något lite roligare som jag inte brukar köpa så ofta så kan jag liksom göra det.

Känner du att du måste spara pengar?

Ibland, det beror på om jag har någonting att spara till.

Känner du att du måste spara pengar?

Ja, för att vi har dåligt med pengar hemma.

Känner du att du måste spara pengar?

Nej. Jag är helt fel person för det här.

Hur gör du för att leva billigt?

Jag vet inte, jag försöker väl att inte shoppa för mycket, och äta upp pengarna för mycket.

Hur gör du för att leva billigt?

Jag stannar hemma.

Hur gör du för att leva billigt?

Jag lever inte billigt.

Vilket är ditt bästa tips på att spara pengar?

Stanna hemma. Inte shoppa, typ.

Vilket är ditt bästa tips på att spara pengar?

Att inte köpa saker man inte behöver, och mat får man ju från sina föräldrar så finns ju inget man egentligen behöver!

Hur gör du för att leva billigt?

Jag handlar inte kläder, jag syr ihop mina trasiga kläder.

Vilket är ditt bästa tips på att spara pengar?

Köpa billiga saker och köpa basic saker. Ja, köpa billigt.

Om man ska dra ner på någon utgift, vilken?

Jag skulle nog ta kläder. Man kan hitta andra sätt att köpa kläder, om man tycker om att köpa kläder så köper man billiga kläder istället för dyra kläder.

Vilket är ditt bästa tips på att spara pengar?

Jag har olika konton och så har jag så lite pengar som möjligt på mitt kontokort. Då kan jag inte göra av med pengar.

Om man ska dra ner på någon utgift, vilken ska man dra ner på?

Jag slösar inte så mycket, för jag har inte pengar på kortet.

Använder du ditt CSNkort?

Nej.

Använder du ditt CSNkort?

Ibland, ja. Som när jag köpte linser senast och ibland på vissa caféer funkar det.

Kan du ge tips på billiga smultronställen i Uppsala?

Nej.

Kan du ge tips på billiga smultronställen i Uppsala?

McDonald’s.

18

Om man ska dra ner på en utgift, vilken?

Kläder.

Använder du ditt CSNkort?

Ja, eller nej jag vet inte, det känns dumt när man tar fram det och dom bara “nej”, liksom. Men ibland, ja. Det beror på. Som på typ bio. De har studentbio och det är fett bra.

Kan du ge tips på billiga smultronställen i Uppsala?

Alltså, det finns ju Genomfarten och så om man vill fika men det kan ju bli lite dålig stämning där om man inte passar in. Annars är det kul att fika hemma hos andra, typ baka tillsammans, det är ganska billigt.

Om man ska dra ner på någon utgift, vilken ska man dra ner på då?

Man skulle ju kunna göra spriten billigare! Nä, jag skoja.

Köpa mindre kläder.

Använder du ditt CSNkort?

Det förekommer väl, typ om man köper en öl när man får studentrabatt.

Kan du ge tips på billiga smultronställen i Uppsala?

Mammas plånka. Nej, men Lidl.

» SPORT/HÄLSA| GYM Tips från coachen Är du en nybörjare? Här är goda råd till dig som är ny för styrketräning!

John Broström 1. Samla på dig kunskap

Steorider på grund av skönhetsideal?

Allt fler ungdomar väljer att börja med steroider, men både SATS och Friskis&Svettis tar avstånd ifrån sådant. - Vi är jätteemot användning av illegala prestationshöjande medel, säger Julius som jobbar på SATS.

S

kador kan förekomma när man använder anabola steorider och dessa kan i vissa fall vara förödande.

Leverskador, depression, akne och aggressivitet är några exempel, men listan kan göras lång. För ungdomar vars kroppar inte är fullt utvecklade kan det vara väldigt farligt att exprimentera med steorider. Men varför väljer allt fler ungdomar att börja med något som kan vara så farligt? Enligt Friskis&Svettis verksamhetschef Ingrid Hovstadius har det med skönhetsidealet att göra.

- Jag tror det kan bero på skönhetsidealet vi har i dagsläget, att man ska vara stor och muskulös. Många väljer då den enkla vägen där det går snabbt att få muskler utan lika mycket träning.

Vad gör Friskis&Svettis för att minska användandet av anabola steroider?

- Vi har förmånen att vara en idrottsförening som tillhör riksidrottsförbundet, och därför har vi rätten att göra dopingkontroller som vi dessutom betalar för. Det blir ungefär 20 kontroller per säsong. Vi skriver också om det på vår hemsida. Våra instruktörer är dessutom väldigt noga med att kolla om någon har växt onaturligt snabbt. Då tar de

Daniel Haghgou ett samtal med personen.Vi har ett exempel där en kille som var under 18 år på gymmet i Ultuna växte väldigt snabbt. Jag ringde då skolsköterskan och idrottsläraren på hans skola, som sedan begärde en dopingkontroll på honom. Vi tar också avstånd från all sorts kostillskott, som exempelvis proteinpulver.

Varför tar ni avstånd från proteinpulver?

- Det kan finnas substanser av hormonpreparat i vissa kosttillskott som man inte vet om, dessutom använder de sig av falsk marknadsföring genom att exempelvis skriva att man får mer muskler av att använda det. Av dessa anledningar säljer vi inget kosttillskott och tillåter inte heller våra instruktörer att ta sådant på arbetstid. Vi på Friskis anser att man bara ska äta vanlig mat.

Vi pratade också med Julius som jobbar som kassör på SATS. - Vi är jätteemot användingen av steroider här på SATS. Stickprov av dopingkontroller görs regelbundet och vi mailar alla nya medlemmar om information angående steroider, dessutom har vi planscher i gymmet där det står tydligt att vi är emot all användning av illegala prestationshöjande medel.

Var noga med att du har fått instruktioner om de övningar och utrustning du ska använda dig av. Ofta ingår instruktioner med ditt betalda medlemskap. Kom ihåg att när du är nybörjare så är inga frågor för dumma.

Var källkritisk mot människor på gymmet, försök ta till dig den fakta som en majoritet godkänner som riktig fakta. Att använda sig av internet kan vara en säkerställande källa om flera kompetenta amatörviktlyftare du talat med även godkänner faktan.

2. Träna inte mer än din kropp klarar av.

Om du inte sover och tillför din kropp med nutrienter som din kropp behöver så kommer du inte att få ut det du vill av ditt hårda slit i gymmet. Kom ihåg att du växer inte mer i gymmet än du gör utanför.

Din kost och sömn är viktigare än vad du gör i gymmet. Om kost och sömn är svårtillgänglig av någon anledning, så måste du tyvärr träna mindre. 2-4 gånger i veckan med styrketräning kan bli din begränsning om du inte kan sova ungefär 8-10 timmar varje natt och tillföra din kropp med kost i form av kcal, protein, kolhydrater och fett.

Om du vill ta din träning seriösare så måste du äta och sova mer, kom ihåg att vila en dag helt utan styrketräning.

3. Kost är viktigt!

Lyckade resultat uppnås med hjälp av tre pelare. Kost, sömn och träning. Om du inte balanserar dessa pelare så kommer resultatet inte bli så bra som möjligt. Se till att få i dig den mängd mat som du behöver baserat på ditt mål. Om du vill tappa fett så kan du äta en viss mängd och väga dig samma tid på dygnet ett antal gånger i veckan. Om du vill öka i muskelmassa så kan du äta lite extra och väga dig samma tid på dygnet ett flertal gånger i veckan. Om du går upp i vikt i en normal hastighet så vet du att du bygger muskler.

19

» HÄLSA| STRESS

»Stress har blivit en livsstil Linnea Vikström & Isabelle Norman

E

nligt en undersökning gjord av utbildningsförvaltningen känner sig så många som två av tre gymnasielever ofta stressade.

Detta är en klar ökning av stress jämfört med för några år sedan. Pressen från samhället kommer från många olika håll, det handlar både om att lyckas bra i skolan samtidigt som media ständigt påminner oss om dagens sunda och svåruppnåliga kroppsideal. På senare tid gäller det också att alltid finnas tillgänglig via telefon och internet, på sociala medier som Facebook och Twitter är mycket vanliga bland ungdomar. Kombinationen kan orsaka sömnbrist och stressen kan i längden tära på kroppen mycket mer än vad vi tror.

Men det går att motverka stress.

Jenny Wiklund, kurator

Skolan orsakar ofta stress Skolan anses idag vara den främsta orsaken till stress bland ungdomar. Kraven på att vara en högpresterande elev när proven och läxorna väller in får ofta stresshormonerna att öka drastiskt. På senare tid har även det nya betygssystemet fått kritik för att vara för svåruppnåeligt och stressframkallande.

Många känner att det egna ansvaret är för tungt och en del oroar sig mycket för en framtid utan arbete, att ett misslyckat prov kommer att rasera alla positiva framtidsutsikter. Även när man inte pluggar kan oron och stressen finnas kvar i tankarna.

20

I många fall förskjuts mycket skolarbete och börjar inkräkta på elevernas fritid.

Helger och sena vardagskvällar måste istället tillbringas med att göra klart uppsatser och läxor. Jenny Wiklund, kurator på Rosendalsgymnasiet i Uppsala, markerar hur viktigt det är med återhämtning för kroppen: - Oftast är det vilan man missar. Återhämtning är viktigt, hjärnan kan inte gå på högvarv hela tiden. Stress i sig är inte farligt, det är den långvariga stressen som är det, om man inte får någon återhämtning.

Kroppen är inte byggd för långvarig stress, berättar hon.

Enligt Wiklund kommer stress på lång sikt bryta ned och slita ut kroppen, man kan få ont i muskler, leder, mage och huvud.

Det kan även leda till sömnstörningar och rubbad aptit. Enligt Vårdguiden kan stressen även bidra till ett försämrat immunsystem, och gör att man löper större risk för infektioner. De menar också att långvarig stress kan orsaka högt blodtryck samt hjärtoch kärlsjukdomar.

Om man känner sig väldigt stressad över skolan råder Wiklund att man ska prata med människor runt omkring sig, gärna

med någon klok vuxen. Som förälder bör man också försöka prata med sitt barn och ta reda på orsaken bakom stressen, för att sedan åtgärda det.

Blir skolarbetet för överväldigande är en annan lösning också att prata med sin mentor och försöka komma upp med en plan för hur man ska klara av arbetet. Ibland måste man prioritera vissa saker framför andra och inse att man inte alltid kan få högsta betyg på varje prov.

- Stress har blivit en livsstil, men tyvärr inte någon sund livsstil, anser Jenny Wiklund. Man ska försöka hitta en balans i livet, titta över helheten i tillvaron. Ställ dig frågor som, ”Hur lever vi?”, och ”Vad är viktigt för mig?”.

Wiklund är även noga med att poängtera att det sällan bara är en faktor som leder till stress, ofta är det mer komplicerat än så. I modern tid är det väldigt viktigt att lyckas med sitt liv och bli farmgångsrik på många plan. Man ska vara en högpresterande och välfungerande person och ta hand om sin kropp, träffa kompisar och familj och så vidare. Wiklund sammanfattar: – Skolan är en del av stressen. Men även livet som helhet är en orsak.

HÄLSA| STRESS

Ingrid Hovstadius Verksamhetschef

Hetsträning framkallar stress Som många säkert redan vet är träning är ett mycket bra sätt att motverka stress. Under träning luckras stresshormonerna upp och ger en avslappnande effekt.

Det är även vetenskapligt bevisat att stresshormonerna faktiskt är lägre efter träning.

För Ingrid Hovstadius, verksamhetschef på Friskis & Svettig i Uppsala, är träning glädje. Att hon blir stark ser hon bara som något positivt som kommer på köpet.

Men det händer att träningen går till överdrift,

Anna Nygren, gymnasielärare

Stress och sömn hör ihop Stress och sömnbrist är idag vardag för många ungdomar.

De hänger oftast tätt ihop och en av de kanske vanligaste anledningarna till stress och sömnbrist är att många ungdomar sitter uppkopplade på nätet till långt in på natten.

Anna Nygren är gymnasielärare, föreläsare och författare och jobbar med sömn och stress bland ungdomar. Hon är övertygad om att människor

vilket ofta är ett resultat av dagens kroppsideal. Dessa ganska orealistiska ideal skapas ofta av media vars retuscherade bilder av smala och vältränade kvinnor och män speciellt påverkar ungdomar. Så när träningen istället blir en slags hälsofixering motverkar det inte längre stressen – tvärtom så framkallar det bara mera stress.

– Då skapar man stresshormoner istället för att bli av med dem, menar Ingrid Hovstadius.

Så när träningen tar över ens liv och istället för att vara något glädjefyllt blir det ett måste bör man alltså tänka om. Hovstadius menar att hetsträning är ett mentalt feltänkt och att det allra viktigaste är att ha en balans i livet. Tre gånger i veckan räcker gott och väl som motion då det också tar 48 timmar för kroppen att återhämta sig efter ett träningspass.

– Träningen ska vara en del av livet, inte ta över det, säger hon.

Det händer ibland att Ingrid Hovstadius kallar in ledare eller medlemmar i föreningen för samtal om hon märker att träningen har tagit över och blivit ett tvångsmässigt beteende. Hon förklarar då att hon uppmärksammat deras hetsträning och att det är skadligt både psykiskt och fysiskt.

Oftast är man så inne i sin hälsofixering att man inte ser själv när man hamnat i ett tvångsmässigt och skadligt beteende. Då måste andra; kompisar, föräldrar eller träningsledare som uppmärksammar det våga säga det till den drabbade. På så sätt visar man att man bryr sig om personen, vilket enligt Hovstadius är något av det finaste man kan göra.

– Vi måste bli bättre på att våga se om någon behöver hjälp, och att våga säga det.Våga fråga: Varför tränar du så här mycket?

är mer stressade idag än för bara några år sedan, och att det framförallt beror på för lite sömn, för mycket uppkoppling och förskjuten dygnsrytm.

– Jag tror att det beror på att samhället ser annorlunda ut. Att samhället är vaket dygnet runt och att ungdomarna är mer vakna, säger Nygren.

Om man är stressad har man ofta svårt att sova. Stressen gör att man inte kan varva ner och när man väl lyckas somna så stör det sömnens kvalité och gör att när man vaknar så känner man sig inte riktigt utvilad.

Anna Nygren menar att nätuppkopplingen i sig leder till stress för att den skapar ett informationsöverflöd. Det har många gånger också att göra med känslan av att man hela tiden måste vara tillgänglig.

Många ungdomar har datorn på hela natten och sover med mobilen bredvid huvudkudden.

Att ständigt vara tillgänglig

och uppkopplad håller igång stresshormonerna och det gör också att det blir svårt att varva ner och sova.

– Samhället till och med uppmuntrar till att vara vaken på natten. Så var det inte när jag var ung. Då sov man på natten, säger Anna Nygren.

För några år sedan fanns det inget att göra vid två-tre tiden på natten och därför fanns det ingen anledning att vara uppe då. Men idag finns framförallt nätet som är tillgängligt alla timmar på dygnet.

Nygren är tillsammans med flera andra sömnoch stressforskare överens om att man måste göra en livsstilsförändring. Det enklaste är att se över sina sömnvanor.

Genom att sova tillräckligt många timmar och rätt timmar på dygnet kan man lättare ta itu med saker under dagen och bli mindre stressad över dem.

■

Ungdomar om stress 1. Hur ofta känner du dig stressad?

2. Vad blir du stressad över?

3. Hur gör du för att varva ner?

Wilhelm 18

1. Ibland, några gånger i veckan 2. Oftast över skolarbeten som läxor 3. Jag brukar försöka ta det lugnt och lyssna på musik.

Daniella 16 och Stina 16

1. D&S: Ganska ofta.

2. D: Framförallt är det skolan, man vill ju ha ganska bra betyg, och det kan vara stressande.

Sen vill man ju hinna vara med kompisar också.

3. S: Jag brukar bada.

Jonna 23 och Sofia 23

1. J: Ungefär en gång i veckan. Vi går en ganska lugn utbildning.

2. J: Skolarbete och att plugga till tentor oftast.

3. J&S: Man får se till att plugga till tentan så att man får det gjort, så att man sedan kan göra det man vill sen.

21

» SAMHÄLLE| FEMINISM

En missförstådd rörelse

J

ag sitter i ett rum med ett grabbgäng som jag känner väldigt väl. Alla med bra värderingar, alla med lite olika tankar och åsikter. Jag frågar spontant: ”Vad tänker ni när ni tänker er en feminist?”

Rummet blir tyst, ingen vågar egentligen svara. ”Tänker ni er en butchflata med hår under armarna och som alltid skyller på männen?”

“Ja.” Jag måste förtydliga att detta grabbgäng inte förtrycker kvinnor på något sätt och är för jämställdhet. Men så fort de hör ordet feminist så ser de just en aggressiv kvinna med hår under armarna och som skyller allting på männen.

Vi går vidare i samtalet om varför de ser feminister på detta sätt. ”Jo men om vi säger att jag skulle be dig att gå in i köket och hämta något åt mig, då skulle den feministen attackera mig med ett ‘Jaha är det bara för hon är tjej som hon ska gå till köket?!’”

Med andra ord känner dessa killar en otrygghet när de vet att de är runt en feminist.

De måste tänka på vad de säger eller gör för att något kan misstolkas. Annars får de en aggressiv reaktion från just denna feminist.Varför är det så att feminister fått en sådan arg och bitter stämpel?

En annan situation är när man är i en blandad grupp av människor och nämner att man är feminist. Första frågan är i många fall: ”Hatar du män?” Varför man ställer denna fråga är förmodligen för att man har uppfattningen om att feminister vill lyfta kvinnan och trycka ner mannen.

Jag skulle nu vilja ställa frågan, varifrån kommer bilden av att feminister är homosexuella kvinnor med hår under armarna och en aggressiv attityd? Och varför känner männen en stor otrygghet och fientlighet mot feminister?

Jämnställdhet är något som jag tror att majoriteten kämpar för i dagsläget. Det är inte männens fel att det finns kvinnoförtryck. Det är historiens och samhällets fel. Männen lever efter samma samhällsnormer som vi. Att kvinnor ska ha det lika bra som männen i samhället betyder inte att männen ska tryckas ner på samma nivå som kvinnorna är i. Det är något man borde förtydliga så fler vågar stå för att de är feminister.

MAGDALENA WESTERBERG

22

Feminism ”TERMEN Gamla Europa betecknar en förindoeuropeisk kultur i Europa, en kultur som var matriarkal och troligtvis matrilineär, agrar och bofast, egalitär och fredlig”. Jag citerar Marija Gimbutas, som utformade teorin baserad på de fynd hon gjorde på Balkanhalvön under 1970-talet.

Men tanken på att det en gång funnits ett paradis som gått förlorat är inte ny - man kan finna den så långt tillbaka som på Ovidius tid. Det mest klassiska exemplet finner man dock i Bibeln, som för miljontals läsare berättar om Evas giriga misstag i paradiset, och hur hon med sin kvinnliga charm lurade mannen till att begå samma misstag och därmed tvingade Gud att förvisa dem ur paradiset.

Minst sagt en ofördelaktig inledning för kvinnan, i världens mest lästa bok.

Ä

ven om feminismens många olika grenar inte delar exakt samma utopi målar Marija Gimbutas upp en bild av många feministers drömsamhälle; ett samhälle där kvinnan inte har en underordnad position, men ett samhälle som ändå är hållbart. Även om det eventuellt fiktiva matriarkatet ligger så pass långt ifrån Sverige – både i tid och i rum – att det inte har någon inverkan på vår vardag, så är det en drivande tanke för dagens feminister att den könsordning de strävar efter inte är ny och bräcklig, utan att den en gång funnits, och fungerat.

Men det är fler än dagens feminister som drivs av Marija Gimbutas idé om ett matriarkat. Precis som alla ideologier har feminismen mött motståndare, som i det här tycks livrädda att kvinnan ska ta över världen. Antifeminister förklarar förödelsen i att de traditionella könsrollerna håller på att suddas ut, och sprider skrämselpropaganda om ett kommande matriarkat som en hotbild

Lisa Nyborg mot samhället. Ändå har jag har svårt att påminna mig om ett matriarkat med någon större omspänning som funnits i modern tid. Jag tänker inte förneka den så kallade ninjafeminismen existens, men att se den generella feminismen som en hotbild finns det inte belägg för.

Vad vi snarare kan se genom historiens lopp patriarkat efter patriarkat som löser av varandra. Det däremot, är tydligen inte ett hot mot det moderna samhället.

Vad dagens riksdagspartier menar när de hävdar att de är ett feministiskt parti är snarare att de förespråkar ett jämlikt förhållande mellan män och kvinnor, vilket i princip alla dagens välbetänkta människor gör. Likaså med många andra feminister, som försöker tvätta bort radikalfeministstämpeln ur pannan på alla de som förespråkar feminismens idéer. Även om det i många sammanhang anses politiskt korrekt att referera till sig själv som feminist, ger det också upphov till mycket (nät)hat och förakt. Är feminismen typisk för

SAMHÄLLE| FEMINISM

en är inget hot

samtiden? De starkaste rötterna söker sig till 1700-talet och franska revolutionen, men dåtidens feminister kämpade för rösträtt och lika rättigheter. I dagens Sverige är den kampen ytterst inaktuell (ifall 94 år av rösträtt ses som ytterst lång tid, vill säga). Men lika aktuell och behövd som feminismen var i 1700-talets Frankrike, är den idag i många andra länder: i Saudiarabien har kvinnor idag långt ifrån samma rättigheter som männen. Trots det (och just därför) är vädringen av feministiska åsikter minst sagt begränsad i landet. Men även i Sverige finns

särbehandlingen och ojämställdheten kvar, och därmed också feminismen. Skribenten Hanna Gustafsson, som skriver för det omtalade Genusfolket, talar om 90-talet som en renässans för feminismen.

Begreppet feminism är ett ord som väckt debatt i sig. De som kallar sig feminister för att hamna i kategorin välbetänkta människor vill sällan förknippas med feministikonen Gudrun Schymans sedelbränning. De vill ännu mer sällan förknippas med en ideologi vars radikala utövare faktiskt vill ge kvinnan en överordnad position. Alltför

ofta vill människor referera till sig själva som jämställdister. Vad dessa har för åsikter som skiljer sig från feministernas förblir oklart.

Relativt till de tusentals år människan har existerat får man väl säga att feminismen är typisk för samtiden - om man med samtiden syftar på de senaste 300 åren.

Men även ur ett kortare tidsperspektiv är feminismen ytterst aktuell. Efter Uppdrag Gransknings program Män som näthatar kvinnor (2013-02-06) har diskussioner om kvinnoförtryck livligt förts både på internet och utanför. För att inte tala om när det svenska språket berikades med det könsneutrala ordet ”hen”, och det snabbt uppstod ivriga diskussioner om könstillhörighet och jämställdhet. Ämnet är minst sagt känsligt.

Trots att feminismen tycks typisk för samtiden verkar det som en utredning av begreppet är på sin plats. Feminismen står inte för att något kön är bättre än det andra.

Feminismen är inte ett hot. Feminismen är inte ett utseende och feminismen är inte ett beteende.

Och hur ligger det till med paradiset (eller det hotande matriarkatet)?

Medeltidsmänniskan trodde att det bibliska paradiset fortfarande fanns kvar som en oåtkomlig lokalitet på jorden, närmare bestämt i Indien. Medeltidsförfattaren Christine de Pizan skrev Kvinnostaden år 1405, och hon ses av vissa som den första, riktiga feministen i Europa (men hon skulle knappast benämnas som feminist enligt dagens definition). I boken bygger hon med hjälp av Fru Rättvisa, Fru Rättrådighet och Fru Förnuft upp en stad, ämnad för kvinnor.

Hennes bok är en av de få feministiska texter som skrivits innan 1700-talet. Men texter som försvarade kvinnan var hon inte först med – tidigare nämnda Ovidius skrev en samling fiktiva brev från försmådda kvinnor, och kallade textsamlingen Heroides.

De flesta av Christine de Pizans verk var menade att lära andra kvinnor stå upp emot det rådande kvinnohatet, samt var ofta svar på tal på kvinnoföraktande författares böcker - något som inte var en bristvara 23

SAMHÄLLE| FEMINISM

i 1400-talets Frankrike. Man kan också tänka sig att hon i och med skrivandet av Kvinnostaden skapade ny bild av paradiset, där kvinnan inte längre var den förföriska figuren, utan den starka och kloka. Men i dagens samhälle är de kvinnliga dygder som tas upp i boken knappast uppskattade egenskaper hos varken kvinnor eller män.

Så här skrev Nina Björk - litteraturvetare och feminist - i en artikel publicerad i DN (2012-06-15): ”Byggprojektet inleds med att de höga fruarna lämnar en omfattande redogörelse för vad Kvinnor Kan och har kunnat genom historien – och det visar sig bli en katalog över mord, krig och vapenkärlek”.

Kanske har journalisten Claes Wahlin en mer etisk relativ syn på dåden, då han i en artikel i Aftonbladet (2012-08-10) skrev: ”Kvinnostaden är en märkvärdig text, en underhållande allegori där historiens, mytologins och samtidens kvinnor förtecknas. Deras samlade dåd och dygder bildar tillsammans en solid byggnad som framställer kvinnan i ett radikalt annat ljus än vad den i övrigt förhärskande misogynin gjorde”.

Jag kan inte svara säkert på huruvida Kvinnostaden är en katalog över mord och krig, eller samling dygder och en ritning över en solid konstruktion. Men att kritisera någon som i egenskap av en förtryckt minoritet ifrågasatt de rådande normerna är inget man gör utan belägg. Definitionen av en dygd är i ständig förändring, men att stå upp för sina rättigheter bör med fördel stanna på listan ett bra tag till.

Alltså var Pizan före sin tid, som så många andra idag stora konstnärer. Kanske hade hon trivts bättre under 1700-talet. I och med franska revolutionen tilläts tankar om alla människors lika värde vädras friare.

I samband med den rådande upplysningen skrev Rousseau Émile eller om uppfostran, där han utmanar den traditionella synen på barnuppfostran. I boken föreslog han bland annat särbehandling av flickor och pojkar, något som brittiska Mary Wollstonecraft inte fann sig i. Som svar skrev hon Till försvar av kvinnans rättigheter, i vilken hon argumenterade för kvinnans intellektuella förmåga, och förnuft. Hon menade att genom lika uppfostran skulle skillnaderna inte existera.

En feministisk strategi utgår just från det rättighetstänkandet: män och kvinnor har samma värde och ska därmed ha samma rättigheter. Wollstonecraft uttryckte tankar 24

om en gemensam mänsklig karaktär, och ansåg att man inte föds till kvinna, utan man blir det. Hon var som en förespråkare för 1700-talets ”hen”.

En annan strategi har särarten som sin grund.Vid förra sekelskiftet ansåg många att kvinnor borde ha rösträtt, då kvinnor, enligt dem, besitter en naturlig och essentiell känsla för omsorg och fred, som längre fram i tiden kommer göra samhället mer fredligt.

Skillnaden mellan strategierna låter som så: särartstanken har en utopisk potential som rättighetstanken saknar. Men trots potentialen hör särartstänkandet hemma i det förflutna. Majoriteten av dagens feminister tycks snarare vara förespråkare av Wollstonecrafts idéer om jämställdhet: könen besitter samma potential och egenskaper. Å andra sidan publicerades SCUM-manifestet betydligt närmre millenniumskiftet än franska revolutionen.

Så hur ska det gå?

Kanske är det tal om att vi lever i en tid av back-lash: feminismen möter en motreaktion gentemot dess renässans under 90-talet, i form av starkt motståndet på vissa fronter. Människors (och kvinnors) rättigheter är ingen fråga som prioriteras idag, utan politiken diskuterar hellre pengar.

Försämringen av skyddsnät som kvinnor g e n e r e l l t sett utnyttjar i större grad (t.ex. föräldraför säkr ingen) leder till större ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män, samtidigt som löneskillnaderna inte tycks jämnas ut. Trots det är inte feminism på något sett är ett utdöende fenomen, dess motståndare har bara blivit alltmer högljudda och aggressiva: på sidor som Flashback frodas kvinnoförakt och rasism som mögelkulturer. Även om ideologins motståndare blir allt mer offensiva, och även om

kvinnorörelser världen över inte kommit lika långt i strävan mot jämställdheten, så är feminismen ett växande tankesätt med en tidsenlig utopi: jämställdhet på alla plan, precis som i Gamla Europa.

Men hur var det egentligen med det svunna matriarkatparadiset?

I boken 101 historiska myter skriver författare Åke Persson och historiker Thomas Oldrup att uppgifter om ett sådant samhällssystem inte är ovanliga, men däremot felaktiga. Åtskilliga vetenskapsmän har forskat inom ämnet, och kommit fram till att det aldrig existerat något renodlat matriarkat. Paradiset är en lögn. Kanske såg Marija Gimbutas det hon ville se under sina utgrävningar på Balkanhalvön. Men mig veterligen klarar feminister att utforma en egen utopisk föreställning, utan ett mossbelupet matriarkat som mall.

■

» MUSIK| INTERVJU

FOTO: THOMAS ARTÄNG

Framgångsrik Uppsalatrio UPPSALATRION Kids on the run är på språng och har haft en mycket framgångsrik vår med en ny singel och intervju i radio. Förra året vann de även musiktävlingen Musik Direkt, och gick därmed vidare till Svensktoppen Nästa. Jag har pratat med Kids on the runs senaste tillskott Anton Westin.

Jonas Rosell Hur kom du i kontakt med duon?

- Genom en gemensam vän lärde jag känna dem och de visste att jag höll på med musik, så de frågade mig om jag ville spela in en låt med dem. Det funkade väldigt bra så tillslut spelade vi in en EP tillsammans som blev Restless fields.

Restless fields är bandets första EP och finns tillgänglig på Spotify sedan september 2012. I februari spelade de i P4 Live på Reginateatern. Även om det var tomt på plats var det många som lyssnade genom radion.

- Man brukar ta som exempel att åhörarna är en lika stor skara som ett utsålt Friends Arena, det är rätt sjukt om man tänker på det så.

Vilka är planerna för framtiden?

- Nu har vi ju precis släppt vår nya singeln, så planen är väl att i sommar spela så mycket som möjligt, både i Uppsala men också i Stockholm.Vi har en uppkommande spelning på the Debaser i maj.

Kids nya singel Lies Beyond skickades faktiskt till Abbey Road studios i London för mastering.

- Vi skickade låten över nätet och fick den masterad av en snubbe som bland annat jobbat för David Bowie och Paul McCartney. Det känns väldigt roligt att få ett sånt namn på låten och att kunna säga att den har blivit masterad där.

Vad är roligast med att spela med sina vänner?

- Det bästa är när det bara klickar, när det låter fantastiskt. När vi känner att vi har något på spåret. Gemenskapen när vi förstår varandra. Kids on the run har fått otroligt mycket positiv kritik och det är vad som får oss att vilja fortsätta, avslutar Anton.

25

» SPORT/HÄLSA| KORPEN

Korpen - en klassiker UNGDOMAR tar över korpfotbollen som tidigare dominerats av medelåldersmän. Om detta fortsätter i samma takt, kan det komma att konkurrera med klubbfotbollen. Vi har pratat med Eskil Höglund, aktiv spelare och kontaktperson i korplaget RFG BK. Villiam Söderlund & David Silva

K

orpfotboll är större än någonsin, och det finns flera orsaker till detta.

Korpen Uppsala bildades år 1945 med målet att nå ut till utövare som tidigare känt att de inte räckte till. Organisationen slog stort och har sen dess fått fler och fler utövare, mycket tack vare målet att alla som vill ska få vara med och utöva idrotten de älskar trots att de inte når upp till elitkvalité.

I dagsläget finns det strax över 3000 aktiva medlemmar som kämpar tillsammans i korplag. Det har varit väldigt vanligt att korpen lockat många lite äldre utövare som tillsammans med sina vänner vill kämpa sida vid sida för att samtidigt få motion utöver det vanliga. Detta är något som har förändrats i dag och det går inte längre att säga att det är en viss åldersgrupp som är dominant.

Eskil Höglund, 17 år, har varit med och startat två korpenlag. Ett i innebandy och ett i fotboll. Han är länken mellan laget och 26

korpenledningen, som han själv beskriver det.

- Det är väldigt lätt att starta ett eget lag. Det går till som så att man anmäler laget och vad man heter, färg på tröjor och kontaktperson. I det här fallet är det jag som är kontaktpersonen. Efter det kan man bara anmäla obegränsat med spelare.

För att få bilda ett lag måste man betala in en viss summa. Laget måste betala 900 kr i en grundavgift och sedan betala 100 kr per person. Vem som helst får dock inte börja spela i korpen, det finns vissa krav.

- I princip får alla börja spela, men man får inte vara aktiv i själva sporten. Man får alltså inte spela i en annan klubb om man vill spela i korpen.

Hur kommer det sig då att intresset ökat bland just ungdomar? Det kan ha att göra med att man faktiskt får spela på sin egen nivå. Om man vill träna fem gånger i veckan går det bra, men om man bara vill

spela matcherna går det också bra.

- Om ett kompisgäng startar ett lag får flera höra om det, då startar ytterligare ett kompisgäng ett lag för att de ska kunna möta varandra. Sedan marknadsför man sitt lag mer nu för tiden via sociala medier, säger Oscar Engström, lagkapten i Rosendals Fina Grabbar BK. Engström får medhåll från RFGs coach Gustaf Åleskog: Han tycker sig se ett ökat intresse hos gymnasieungdomar.

- Fler får upp ögonen för korpen när man kommer upp i den här åldern. Seriösa klubbar börjar satsa, det är inget skämt längre och man orkar inte med det allvaret.

Man trappar då ned lite och ansluter sig till ett korplag för att utöva sporten man fortfarande älskar.

I och med att elitsatsningarna numera sker från allt tidigare ålder så är det fler ungdomar som tappar intresse och motivation, vilket resulterar i att allt flera väljer ett korpenlag för att kunna fortsätta spela utan press. På sikt kan korpfotbollen komma att konkurrera ut den vanliga klubbfotbollen, men än så länge måste man vara 15 år för att få vara med i korpen. Unga fotbollspelare är i behov av en ledare och en organisation som sköter det administriva.

■

SPORT/HÄLSA| KORPEN

Sveriges skönaste fotbollslag DETTA är historien om ISUN, korplaget som började som projektarbete i gymnasiet.

Nu är de Sveriges skönaste fotbollslag.

Samuel Wünsche

D

et är säsongspremiär i Korpens andradivision. Om en timme ska ISUN drabba samman med Polisens IF. Stora vattenpölar uppenbarar sig på planen efter det kraftiga regnväder som dragit över Uppsala denna måndagsafton, typiskt korpenväder. En efter en anländer de grönklädda spelarna till Fålhagens IP och börjar så smått värma upp. Den för dagen kostymklädde Patrick Konde, huvudcoach och kanske den viktigaste personen i hela ISUN, blickar ut över planen. Han tittar ner i sitt block och antecknar flitigt. Efter en lyckad försäsong är förhoppningarna skyhöga inför dagens match. När spelarna äntrar planen, redan segervissa, undrar man nästan om de inte drabbats av hybris.

- Som vanligt är förväntningarna på topp så här i början på säsongen, något som jag tycker är helt berättigat med tanke på den försäsong vi har haft. Som alltid är vårt främsta mål med säsongen att skapa så mycket glädje som möjligt, glädjen kan komma i alla dess former, säger Patrick.

ISUN, som är en förkortning av Idrottssällskapet Uppsala Norra, grundades år 2007. En grupp killar i första klass på Fyrisskolan skulle delta i en innebandyturnering. De valde att kalla sig ISUN, fast då med en annan betydelse än den nuvarande. Vad förkortningen då stod för, vill de helst inte berätta.

- Det får ni lista ut själva, säger en spelare i förbifarten.

ISUN fortsatte sedan som en rolig grej, kompisar emellan. I slutet av andra ring föddes tanken om att göra ISUN till något mer seriöst, och då bestämde de sig för att till vintern anmäla laget till innebandykorpen.

I och med att spelarna då gick i tredje ring, så valde de även att göra ISUNs korpäventyr till sitt projektarbete.

Leo Taub, en av de som var med och grundade laget, står vid sidlinjen och väntar på att bli inbytt.

- ISUN tog ordentlig fart när vi kom fram till att det skulle vara ett förträffligt bra projektarbete att starta ett innebandylag i korpen. När vi sedan hade spelat vår första säsong och inte vunnit en enda match, så var det ju uppenbart vilket betyg vi skulle få. MVG, obviously.

Sejouren i innebandykorpen varade i två säsonger, innan de bestämde sig för att testa på fotboll. Fotbollen visade sig vara ISUNs grej, och efter de två första säsongerna hade de avancerat till division två i korpens seriesystem. En minst sagt enastående bedrift, med tanke på den hårda konkurrensen inom korpfotbollen.

- Det som visat sig vara det vinnande konceptet för ISUN är att vi har en sådan blandning av personligheter i laget. Allt från talangfulla tidigare fotbollsspelare till spelare som aldrig spelat fotboll förut. Alla får vara med.Vi har en stark laganda och alla hjälper till att kriga laget till vinst, säger Leo Taub.

Vid Patricks sida står en av lagets mest framgångsrika stjärnor,Thomas Robertsson, som för tillfället är skadad. Även han är klädd i kostym. Han berättar om hur ISUN i vintras vann Korpcupen, en inomhuscup som varje år hålls för Uppsalas korplag.

Som en del av vinsten får ISUN i sommar

åka ner till Göteborg, för att delta i den prestigefyllda Korpiaden. Kanske kan det vara ISUNs största bedrift hittills. ISUN har även sedan de började med fotboll hunnit med att vinna en hel del utmärkelser. Bland annat har de blivit utsedda till “Sveriges skönaste lag”, i en tävling anordnad av en stor hamburgerkedja.

Regnet har nu avtagit och matchen börjar lida mot sitt slut. Polisens IF leder med 1-0 efter ett tidigt mål. Hoppet verkar vara ute för Isuniterna. Domaren sätter visselpipan i mungipan, redo att blåsa av. ISUN får ett sista anfall. Bollen läggs in på mål, Viktor ČEginskas får till en träffsäker spark, som går rakt upp i krysset.

Kvitteringen är ett faktum och domaren blåser av.

- Inte ens polisen kunde stoppa oss ikväll, säger Leo Taub med en segergest innan han springer ikapp de andra Isuniterna.

■

27

» VÄRLDEN| REPORTAGE

Dubai & Oman förenade under Emiraten FÖRENADE Arabemiraten har länge varit ett undangömt ökenområde utan vare sig mycket turister eller pengar.

Först under slutet av 1900-talet, då man bland annat upptäckte oljan, började saker hända i explosionsartad fart och det dröjde inte länge innan städer som Dubai och Oman blev nya världsmetropoler präglade av lyx och glamour. Nu kan man åka dit för bad, sol, shopping och andra upplevelser som oftast är långt ifrån det vanliga vi upplever på semestrarna. Här nedan skriver vi lite tips och fakta om vad man kan göra i Dubai och Oman.

Magdalen Westerberg & Hanna Boström Mat: Maten i Dubai och Oman är en stor mångkulturell blandning med allt från libanesiskt och afghanskt till Fish & Chips och McDonald´s. För den som är ute efter mer billiga alternativ finns det mängder med gaturestauranger och gatustånd som erbjuder fräsch och smakrik mat för runt 35 kr eller mindre. En mycket vanlig och god maträtt är den turkiska shwarman, kyckling eller lamm som grillas och serveras i bröd, något man kan köpa nästan överallt till ett lågt pris. För den som istället vill ha en mer exklusiv måltid för lite mer pengar har både Dubai och Oman många lyxrestauranger att bjuda på. Då det bara är hotellrestaurangerna som får servera alkohol är dessa oftast de mest populära. Man kan dock hitta andra bra restauranger, utan servering av alkohol.

Ett tips är att testa lite annorlunda mat som olika sorters kebab eller turkiska dolmar för att få nya häftiga smakupplevelser.

Ta sig fram: Att ta sig fram i Dubai kan ibland vara lite krångligare än vad man kanske tror. På grund av hettan samt bristen på trottoarer, trafikljus och övergångsställen kan avstånden lätt bli längre än vad man kunnat tro. Ibland kan man till och med vara tvungen att ta en taxi för att nå andra sidan av gatan. Förutom taxi som är ett väldigt billigt transportmedel (ca 2-3 svenska kronor/km) kan man åka med metron. Det finns två metro-linjer i Dubai: Den röda linjen som går från Dubais 28

international Airport till Jebel Ali och den gröna linjen som går från Dubai Airport Free Zone till Dubai Healthcare City.

Dubais metro är otroligt välfungerande och fräsch med en väntetid på 10 minuter mellan tågen. Som turist kan man bli lite förvirrad över att tågen har vissa vagnar som är tillägnade kvinnor och barn, dock är det okej som turist att åka i alla vagnar.

Sevärdheter i Dubai: Dubai Museum: En av stadens äldsta byggnader är idag Dubai Musem. Här får man lära sig mycket om stadens historia, som till exempel hur och varför staden under bara en tredjedel av ett sekel gick från att vara en enkel fiskeby till en av de mest progressiva och moderna städerna i Mellanöstern. Museet har både en inomhusdel och en utomhusdel med flera arkeologiska utgrävningar.

Burj al-Arab: Detta landmärke är ett lyxhotell liggandes på en egengjord ö i vattnet. Hotellet ska föreställa ett segel från ett skepp och har blivit en symbol för Dubai. Om man inte har råd att bo på hotellet kan man istället boka ett bord på hotellets restaurang eller ta en drink i baren medan man njuter av utsikten.

Bastakia Quarter:Trånga gränder och gamla traditionella byggnader är detta kvarters signum. Här får man uppleva gammal arabisk kultur genom att vandra omkring

bland de gamla byggnaderna eller kanske gå på en organiserad rundtur. I kvarteret finns det också flera mysiga caféer, gallerier och museum att besöka.

Burj Khalifa: Detta är världens högsta byggnad på över 828 meter. Åker man upp till observationsdäcket på 124 våningen får man beundra en otrolig utsikt över hela Dubai eller så väljer man att äta på restaurangen som ligger på 122:a våningen.

Ett minus är att det väldigt lätt blir långa köer till hissen vilket gör att det kan ta någon timme att komma upp till toppen.

Dessutom är det ett tips att boka biljett redan innan man reser för att vara säker på att få biljett när man vill ha det.

Sevärdheter i Oman: Efter palatskuppen då den nuvarande sultanen avsatte sin fader så var sultanens mål att mordanisera infrastrukturen och arkitekturen. Med detta så finns det många olika vackra byggnader som man kan besöka, till exempel sultanens palats i huvudstaden Muskat och staden Salalah.

Att bara åka runt i Oman och beskåda de dekorerade rondellerna och olika privata hus är en även det en upplevelse. Man kan också beskåda de vackra sandhaven, Whaiba Sands till exempel. Dessutom har Oman otroligt vackra stränder, och snorkling är en stor rekommendation för er som vill uppleva de unika fiskarterna och det otroliga havslivet.

VÄRLDEN| REPORTAGE

Shopping Dubai:

Shopping i Oman:

Dubai är en stad med ett stort shoppingutbud. Vill man strosa omkring utomhus och fynda bland lite mer annorlunda saker är de ljudfulla, kaotiska och färgsprakande marknaderna, soukerna, ett bra tips. Det finns allt från kryddsouker, parfymsouker och guldsouker där varorna och människorna trängs tillsammans i trånga gränder.Vill man istället handla i lite mer vanliga affärer eller om man bara vill undvika den heta solen kan man ta en taxi till någon av de enorma shoppingcentrum som Dubai har att erbjuda. Den största i kategorin är Dubai Mall, med sina 1200 affärer, en isrink och ett av världens största akvarium samt ett tillhörande undervattenszoo. I Dubai Mall finns allt från billigare klädkedjor som Forever 21 och H&M till de dyrare affärerna Dior och Chanel med mera. Utanför Dubai Mall ligger Dubai fountain som under sina shower skjuter upp vattenstrålar 150 meter upp i luften i takt med musik och ljusspel.

Mall of the Emirates är Dubais andra stora shoppingmall med över 500 affärer och runt 85 olika restauranger och caféer. Mest känd är kanske Mall of the Emirates för sin inomhusskidbacke där man kan hyra ett par skidor och åka utför när man blivit trött på att shoppa.

Oman har inte bara sol och bad att erbjuda.

Liksom i Dubai är shoppingen en stor sevärdhet i staden.

Med hjälp av taxi kan man åka till stadsdelen Mutrah. Där bjuds det på en stor marknad som kallas Sukhen som även betyder marknad på arabiska. I sukhen kan man få tag på billigt silver, guld, kläder och mycket mer i de olika stånden på den enorma marknaden.

Det finns även olika shoppingcentrum runt om i Oman där man kan stöta på mer bekanta affärer liksom i Dubai. En av de största centrumen ligger i Muscat och heter Muscat City Center och där kan man finna lite stånd, snabbmatkedjor och olika klädkedjor.

■

Världens högsta byggnad, Burj Khalifa

29

VÄRLDEN| REPORTAGE

En kulturkrock

SOM svensk har jag levt i en kultur där man inte ska sticka ut, inte vara för mycket och inte höras eller synas. Med andra ord, inte ta plats! Vilken skillnad det är på den kultur som finns i New York. Där kan man verkligen prata om en kulturkrock.

A

lla neonskyltar blinkade i takt, i alla regnbågens färger. Taxibilar tutade och försäljare skrek på eventuella kunder. Det var nästan så man blev yr. Här finns människor och saker som verkligen tar plats. Lite svårt att inte synas om man blinkar i alla möjliga färger i och för sig.

När jag befann mig på Times Square kände jag mig helt ställd.

Visste inte vart jag skulle titta eller vem jag skulle lyssna på. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera på hus som var mer än dubbelt så höga mot de som finns hemma i (lilla) Uppsala.

Kontrasten var helt otrolig.

Tove Zeffer Vart man än tittade så såg man hus som såg ut att sluta uppe i molnen någonstans, tapetserade med reklamskyltar för kläder, läsk och godis.

Och människorna. Inte direkt rädda för att synas och höras.

Taxichaufförer som pratar EUpolitik. Då kan man ju inte vara rädd för att uttrycka sig själv direkt. Att våga uttrycka åsikter om Norges oljetillgångar, med människor som man aldrig tidigare träffat.

Och kanske är det det som är själva nyckeln. Att man inte har träffat dessa människor förut. Att man med största säkerhet aldrig kommer att träffa dem igen.

För trots att det kanske innebär att man måste göra intryck för att överhuvudtaget märkas, så är man ju samtidigt otroligt anonym. Med en befolkning som nästan motsvarar hela lilla landet lagom så märks man ju inte så mycket.

Man tror kanske att kulturkrockar bara förekommer mellan Öst och Väst, men här upplevde jag verkligen en rejäl krock mellan Väst och Väst som jag med största sannolikhet aldrig kommer att glömma. Att befinna sig i New York var som att befinna sig en helt annan värld.

■

3

MatTurer i New York

1. A Slice of Brooklyn Pizza Tour En fyra och en halv timmes lång rundtur i Brooklyn med stopp på de populära pizzeriorna Grimaldis och L&B Spumoni Gardens. Förutom detta är det sightseeing kring kända landmärken, platser och parker för filminspelningar.

När: fredag-måndag kl.11.00 Pris: vuxna 75 dollar, barn under 12 år 65 dollar. Inkluderat i priset är två pizzabitar och en läsk på varje pizzeria.

Biljetter: kan bokas via asliceofbrooklyn.com.

2. Taste Harlem Food Tour

Matkultur på hjul

E

n ganska vanlig syn i storstaden New York är de omkringrullande foodtrucks som åker runt i staden och säljer mat för en billig slant.

Idén med de rullande matbilarna är gammal och under en lång tid har dessa bilar rullat runt ute på New Yorks gator.

Men trots alla år på nacken är det inget som hindrar dem från att fortsätta öka i popularitet.

Antalet personer som väljer matbilarna framför traditionella restauranger ökar mer och mer. Även bilarna fortsätter att öka i antal. Samtidigt som fler väljer matbilarna ökar även kvalitén på maten. De flesta bilar har

30

dessutom en ganska utstickande meny, något som verkar locka fler till att testa.

Men den ökade utvecklingen av matbilar har också gjort det svårare för folk att veta var man kan få tag på den godaste maten.

För att hålla koll på detta finns det mängder med tips att hämta på olika webbsidor. På www. businessinsider.com kan man bland annat hitta en lista med de topp 8 bästa matbilarna i New York skapad av Zagat. Även på matbilarnas egen hemsida, www.newyorkstreetfood.com kan man hitta bra tips om de bästa bilarna just nu.

Förutom dessa populära

matbilar är olika matturer en vanlig turistmagnet i New York. Är man till exempel sugen en typisk Brooklyn pizza så kan man välja att åka turen A slice of Brooklyn Pizza Tour där man under en fyra och en halv timmes rundtur i Brooklyn får testa de bästa pizzorna i Brooklyn. Men trots att det kanske är häftigt med en matrundtur så är det ändå att rekommendera de olika foodtrucks som kör runt i staden.

Det är inte bara mycket billigare utan de har också ett bredare utbud. Och turist eller inte, bilarna passar alla.

■ HANNA BOSTRÖM

En cirka fyra timmar lång rundtur med allt från klassisk ”soul food” till olika exempel på de många olika kulturer som finns i Harlem.

När: fredagar och lördagar kl.11.00 (tiderna kan variera) Pris: 95 dollar per person Biljetter: kan köpas via tasteharlem.com.

3. Nolita: Eat a bite of ethnic New York En rundtur till fots med minst sex olika maträtter från hela världen. Rundturen tar plats genom det trendiga området Nolitas gator och gränder.

När: lördagar, onsdagar och torsdagar (varierande tider) Pris: 46,50 dollar per person Biljetter: kan köpas via cityfoodtours.com (där kan man även hitta många andra mat-rundturer) HANNA BOSTRÖM

VÄRLDEN| REPORTAGE

Turisternas paradis EN ljuv blandning av kritvita sandstränder, exotiska palmer och turkost hav. Vi svenskar fortsätter åka till vårt paradisland. Bland alla tropiska öar Thailand har att erbjuda finns Koh Mook. En ö som andas lugn, men som samtidigt erbjuder dig att vara aktiv och få upplevelser att minnas för livet. Thailand för dig som turist är vackert och behagligt, men baksidan av ön låter oss kika bakom sockeröverdraget och se en råare verklighet av landet.

Sofia Selenius

B

åtföraren saktar ned tempot och den svalkande vinden avtar. Solen gör sig påmind, det bränner mot huden och framför oss har vi vyn över Charlie Beach och två veckor i Thailand.Vi hoppar ned i vattnet men hinner inte ens vada i land förrän den gästvänliga personalen slänger upp vårt bagage på axlarna och bär det till receptionen där orkidéprydda välkomstdrinkar står serverade. Det är en liten resort med bungalows belägna på stranden med utsikt över klippor, lummig skog och det turkosa havet som bryter mjukt mot den vita stranden.

Longtailbåtar, likt den vi nyss kom med, ligger förankrade på stranden. Med en sådan kan man ta sig till de närbelägna platserna som finns att utforska. En plats som man ofta besöker, om man reser till Koh Mook, är smaragdgrottan Emerald Cave. För över hundra år sedan var det ett gömställe för ortens sjöpirater som efter plundringar gömde sina skatter där, men idag är det ett uppskattat naturreservat.

Utanför grottan ser det inte ut som något annat än en av alla andra robusta stenkreationer som sträcker sig stolt över havet. Men ett litet svart hål vid vattenkanten är vägen till den stora skillnaden. Med cyklop över våra ansikten kastar vi oss ned i vattnet och in i grottan.Det är kolsvart.

Guidens svaga lampa visar vägen och ekot av allas röster försäkrar att alla är med. Efter 80 meter kommer vi ut i ljuset: kristallklart vatten fram till en kritvit sandstrand kantad av palmer. Väldiga, lodräta klippväggar omger oss likt en mur som stänger ute omvärlden, och kvar finns bara den orörda, häpnadsväckande naturen.

På Koh Mook finns det möjlighet att gå en dykarutbildning på fem dagar, där man får uppleva livet under vattenytan på nära håll, som är minst lika frodigt och

färgsprakande som det ovanför. I vattnet blir den tunga dyktuben tyngdlös, och ens kropp likaså. Vi glider snabbt fram med simfenorna förbi färgglada korallrev och bredvid simmande havssköldpaddor.

För en liten summa erbjuds skjuts över

”Väldiga, lodräta klippväggar omger oss likt en mur som stänger ute omvärlden, och kvar finns bara den orörda, häpnadsväckande naturen.” på andra sidan ön där en fiskeby är belägen.

Där får vi möta det verkliga livet i Thailand, hur de som är bosatta på ön egentligen lever. Det är lerigt, husväggarna är instabila och likaså taken ser ut att ha halkat snett.

Det är väldiga kontraster. Att först passera sådan misär och minuten därefter strosa ut till en solstol på den kritvita stranden med en pinacolada i handen.

■ 31

» VÄRLDEN| PERSONPORTRÄTT

En resa mot tryggheten?

DU är 16 år gammal och har just anlänt till ett nytt land.

Du förstår varken språket eller kulturen och du känner dig oönskad. Kvar i landet du kom från är din familj, din trygghet, ditt allt. Du sover vid vägkanten eller under en kall trappa. Du ägnar nätterna åt att samla tomburkar för att kunna köpa mat och du är hela tiden rädd för att skickas tillbaka till det land där du varken fick gå i skolan eller kunde få ett ordentligt jobb, allt på grund av din etnicitet. Är det verkligen så här ditt liv ser ut?

Det här är i alla fall Sebastians historia - om flykten från Iran till hoppet om att få ett bättre liv här i Sverige.

S

ebastian föddes i Afghanistan, men endast två år gammal flyttade han med sin familj till grannlandet Iran, bort från kriget i Afghanistan. I Iran blev inte livet riktigt som de hade hoppats på. Sebastian fick inte gå i skolan och kunde inte få något ordentligt jobb, allt för att han fötts i ”fel land”. Rasism var inte ovanligt där Sebastian bodde, han berättar bland annat om ett tillfälle som han kommer ihåg extra tydligt.

– Det var fredag och jag hade just fått min lön som jag kämpat för, jag var så glad.

Plötsligt blev jag attackerad av tre killar med kniv, de riktade bladet mot min hals och tog mina pengar och försvann därifrån. Jag var 32

Hanna Brolund livrädd. De visste att jag var från Afghanistan, och de tycker inte om afghaner, säger Sebastian och tittar ut genom fönstret med något frånvarande i blicken.

När Sebastian var tolv år dog hans pappa i en hjärtsjukdom, och Sebastian förlorade en stor del av sin trygghet.

– Vi hade inte råd med sjukvård, det fanns inget vi kunde göra. Trots detta levde fortfarande mitt hopp kvar, jag ville ge mina småbröder ett bättre liv.

För att ge sina småbröder och sig själv ett bättre liv lämnade Sebastian Iran och begav sig till Europa, hans sikte var inställt

på Sverige. Han hade hört att Sverige var ett demokratiskt land och han hoppades att detta kanske var rätt plats att uppfylla sina drömmar på, platsen att få gå i skolan, få jobba och känna sig trygg. Färden hit var dock inte helt enkel.

Resan från Iran gick först till Turkiet och därifrån färdades han med båt till Grekland.

Efter Grekland reste han till Italien. I Italien tillbringade Sebastian två veckor. Detta var två av de tuffaste veckorna på resan. När han kom dit var han mot sin vilja tvungen att lämna fingeravtryck, annars skulle han bli tillbakaskickad till Grekland. Sebastian berättar att Italien inte är ett land han ville stanna i. Andra flyktingar hade berättat för honom hur de blivit utkastade från skolan efter endast sex månader, efter det hade de ingen chans att få jobb. Deras framtid låg i knarkhandel, en dödsdömd framtid.

Flyktingarna där hade tappat livslusten.

– Jag brukade tillbringa mycket tid i en park tillsammans med andra flyktingar. En dag var det en pojke som var så trött på livet att han valde att avsluta det, mitt framför våra ögon, blodet bara rann. Han hade varit i Italien i fyra år, men var trött på att fortsätta kämpa. Han tog en flaska och skar upp sin kropp och sina handleder. Detta var andra gången i Sebastians liv någon dött framför hans ögon utan att han kunde göra något, först hans pappa och nu den här unga pojken.

VÄRLDEN| PERSONPORTRÄTT

Efter Italien tillbringade han några veckor i Frankrike och sedan ytterligare några dagar i Tyskland innan han slutligen anlände till Sverige. Det var inget direktplan från Iran till Sverige, utan på vägen passerade han fem andra länder och en hel del motstånd. Sebastian var 16 år gammal när han anlände till Sverige för första gången.

Nästan direkt när han kom hit blev han nekad uppehållstillstånd, motiveringen var att han skulle åka tillbaka till Italien där han lämnat sitt fingeravtryck första gången. I och med det var Italien hans första asylland.

Att åka tillbaka till Italien eller sitt hemland var dock inget alternativ för Sebastian då en trygg framtid knappast var något att räkna med i någon av länderna.

– Om jag kunnat stanna hade jag gjort det, att lämna min familj och åka iväg var inget jag gjorde för att det var kul. Kan man stanna gör man det men jag kunde inte säger, Sebastian uppgivet.

Sebastian var nu tvungen att hålla sig gömd. Han bodde först i Märsta i sex månader men var sedan tvungen att flytta.

I Märsta är polisen väldigt noga med identitetshandlingar och det var helt enkelt för lätt att bli upptäckt. Han flyttade då till Uppsala där han fortfarande bor. Sebastian har nu varit i Sverige i tio månader. Under de första månaderna bodde han först hos några polacker. Han fick bo under deras trappa, kylan smög sig ofta på. Han fick heller ingen mat. Idag bor han hos några

svenskar, hos dem får han middag och får sova i en säng. Innan han bodde i sin nuvarande bostad kunde han aldrig vara helt säker på att han hade tak över huvudet för natten. Ibland sov han vid vägkanten där avgaserna blandades med inandningsluften eller i Stadsparken där fulla ungdomar både kissar och spyr.

– Människor var snälla och lät mig sova hos dem när de var på bra humör men rätt som det var kunde jag åka ut och få sova på gatan igen, berättar han. Att Sebastian hittade det boende där han nu bor var bara ren tur. Han berättar hur han en dag satt på en trappa i centrum och grät för att allt kändes så tungt. En människa som gick förbi uppmärksammade honom och lät Sebastian berätta vad som tyngde honom.

Efter det blev han lovad att få hjälp att hitta någonstans att bo. Sebastian fick även hjälp att hitta till den skola där han nu går, en skola där han faktiskt kan känna sig någorlunda trygg och har vuxna runt omkring sig som bryr sig.

Trots att Sebastian idag har en tillfällig bostad och får gå i skolan kan han aldrig känna sig säker. Efter skolan är han tvungen att gå direkt hem, han kan inte gå på stan, vara med kompisar eller utöva fritidsaktiviter. Det är även svårt att hitta någon att vara med då man är gömd.

- Jag hade en kompis i klassen men när han fick reda på att jag var gömd ville han inte vara med mig längre berättar han och ler lite

sorgset. Kanske var det av rädsla Sebastians kompis inte ville vara med honom längre, det vet inte Sebastian. Men Sebastian är ständigt rädd, rädd för att bli hittad och ivägskickad. Han lever sitt liv i det gömda, ibland smyger han ut på natten för att samla burkar. Det är hans enda sätt att få pengar då han inte får någon typ av bidrag och inte kan söka jobb.

Sebastian ser inte längre ljust på sin framtid, han berättar att han försöker tänka på den så lite som möjligt då han är rädd för var den kan tänkas erbjuda.

Trots att han försöker undvika tankarna på framtiden vaknar han upp varje natt och oroar sig för vad som kommer att hända med honom och hans familj.

– För en månad sen fick jag beskedet att min lillebror dött i en krasch. Det var något av det värsta som kunde hända, när min pappa dog hade jag ändå hoppet kvar men nu känns allt hopplöst, säger han med tjock röst och tittar ner i bordet för att undvika tårarna som smyger sig på.

Om han får drömma vill Sebastian få uppehållstillstånd så han kan leva ett tryggare liv. Han vill gå ut skolan och sen jobba som antingen flygmekaniker eller med elektricitet. Han har även en annan dröm. Han har skrivit om sin resa på persiska, allt han varit med om.

- När jag blir äldre vill jag berätta historien om mitt liv, säger han bestämt.

■ 33

| FÖR INLEDNING SIDHUVUD| REPORTAGE » VÄRLDEN

Med framtiden

i fokus

Alisina och Khalid har båda flytt till Sverige. De kommer båda två från oroliga länder där de har delar av sina familjer och sin släkt kvar. Båda har också ljusa framtidsvisioner och framför allt har de drömmar.

Om allt från fotboll till att förändra situationen i sina ursprungsländer - och i världen.

Siri Grenholm

34

VÄRLDEN| REPORTAGE

D

et är en vanlig eftermiddag på Rosendalsgymnasiet i Uppsala.

Från grupprummet, där vi befinner oss, hörs hela tiden bruset från en dammig fläkt och sorlet från vårtrötta elever. På väggen hänger en sned karta över världen, som borde ha blivit ersatt för länge sedan.

I korridorer småspringer stressade lärare med goretex-tofflor och nyckelband utstickandes ur fickorna, och i skolköket pågår förmodligen det dagliga diskarbetet som behövs göras efter lunchen. En miljö som för många kan vara tråkig och tröttsam, men som för Alisina och Khalid utstrålar trygghet och en bra gemenskap.

Det har gått ett år och fem månader sedan 17-åriga Alisina kom till Sverige från Afghanistan. Han var tvungen att fly hit för att rädda sig själv från inbördeskriget i

irriterar honom.

– Jag tror inte att det är bra att dela en kultur.

Vi spånar vidare på temat kultur. Både Khalid och Alisina menar att det i deras länder är en mycket mer social kultur. I Sverige är det inte lika socialt accepterat att prata med varandra, som det är i både Afghanistan och Sudan. För Alisina är den afghanska kulturen något viktigt, och i Sverige träffar han därför många afghaner som delar samma kultur. Han menar att man i Sverige lätt blir ifrågasatt varför man hälsar på någon om man inte har träffats innan.

– De tittar undrande på mig och frågar ifall jag känner dem.

Khalid instämmer och påstår att man i Sudan är mer hjälpsam, både inom familjen

»Ansvaret ligger även hos befolkningen. Om afghanska ungdomar utbildar sig så kommer landet att landet att kunna utvecklas landet.Vägen hit vill han inte gå in närmare på, men han nämner att den var lång.Alisinas föräldrar och två småsyskon lyckades inte ta sig till Sverige, utan de väntar på att få klartecken för att komma hit. Tills dess håller han kontakten med familjen via telefon, något som lindrar saknaden, även om den alltid finns där.

Khalids bakgrund skiljer sig från Alisinas.

Han flydde hit från Sudan för fyra år sedan med sin mamma och nästan alla sina syskon.

Här i Sverige väntade hans pappa som han då inte hade träffat på fem år. När han talar om mötet med sin pappa i Sverige så lyser han upp.

– Det var verkligen jättehäftigt!

I Sudan pågår politiska konflikter som leder till oroligheter i landet. I juli 2011 delades Sudan upp i två delar, Nordsudan och Sydsudan. Samma år åkte Khalid tillbaka till landet, med blandade känslor.

Han hade saknat sitt ursprungsland, men samtidigt längtade han hem till Sverige igen. Splittringen av Sudan är något som

och i samhället. Samtidigt ser Khalid och Alisina också på det hela ur ett mer objektivt perspektiv och menar de att det inte riktigt går att säga att någon kultur är bättre än någon annan, eftersom ingen skulle påstå att ens egen kultur är dålig.

Skolan är ett socialt sammanhang som betyder mycket för dem båda. De går i samma klass, SPRINT, som är en språkintroduktion för nyanlända. Alisina och Khalid tycker båda två att det är skönt att gå i samma klass som ungdomar i samma situation, där allt är nytt.

– Vi har kul och skrattar mycket, säger Khalid.

Att utbilda sig är något de båda lägger mycket energi på. Alisina siktar på att bli advokat eller psykolog, men fotbollsproffs finns också i tankarna. Khalid drömmer om att ha ett eget företag som har kontakt med andra länder. Han vill kämpa för att Sudan ska bli ett och samma land igen.

– Du kanske blir nästa Nelson Mandela! utbrister Alisina med ett leende.

Alisina drömmer också om en förändring i sitt land. Han tittar mycket på BBC News och kan på så sätt följa situationen i landet.

Han berättar att det pågår maktkamper mellan olika folkgrupper, och att det sker etnisk diskriminering. Ändå har han hopp om Afghanistan. Han säger att det nyligen hölls en konferens där olika ledare träffades och inledde ett samarbete. Men ansvaret ligger även hos befolkningen. Om afghanska ungdomar utbildar sig så kommer landet att landet att kunna utvecklas, menar han.

För sin egen del är hans största önskan inför framtiden att hans familj kommer till Sverige. Det har snart gått två år sedan han såg dem sist, och han hoppas att de får tillstånd att komma snart. Khalid väntar en syster som ska komma från Sudan till sommaren, och när hon har kommit hit så kommer hela familjen att vara samlad.

Till hösten hoppas de båda på att få börja gymnasiet. Khalid vill gå det naturvetenskapliga programmet medan Alisina väntar på besked om att få komma in på något samhällsvetenskapligt program.

Efter de tre gymnasieåren är det universitetet som gäller, och så småningom drömmer de båda om att få gifta sig. Alisina säger att han helst vill gifta sig med någon som bor i Sverige, eftersom det annars kommer vara svårt för henne att gå igenom samma resa som han har gjort, med språk – och – kulturombyte.

Sorlet utanför grupprummet blir mer och mer intensivt. En klass står och väntar på att deras lektion ska börja. En tjej klagar över sina läxor och lutar uppgivet huvudet i handflatan, ett gäng lite längre bort sitter och nynnar på någon låt. Jag vänder mig mot världskartan på väggen och konstaterar hur långt bort från Sverige Khalids och Alisinas ursprungsländer ligger.

– Vårt land ligger i hjärtat av Asien, säger Alisina.

– Och vårt land i hjärtat av Afrika, utbrister Khalid.

Jag frågar om de har något mer att tillägga om framtiden. De sitter tysta och tänker en stund. Khalid skruvar lite på sig i soffan innan han sammanfattar sitt budskap.

– Jag hoppas bara att världen kommer bli bra.

■

35

» UPPSALA| EXTRAJOBB

Aktivt sökande ger resultat Månaden har precis börjat men plånboken gapar redan tom. De nya skorna som kostade två studiebidrag står och glänser i hallen, men hur ska man överleva flera veckor utan pengar? Ibland är svaret att be föräldrarna om ett bidrag, men har man inte den turen kan det vara bra att ha en plan B. Extraknäck.

A

tt hitta ett fast jobb kan vara komplicerat och svårt då jobben med åren har blivit mer begränsade. Fler och fler ungdomar söker sig ut på arbetsmarknaden, och har gjort konkurrensen hård. Att bara gå in på en daglig varuhandel och få ett extrajobb finns knappt på kartan idag då många företag har organiserade anställningsintervjuer. Det finns dock många enkla jobb som oftast går att få genom att fråga, utan att behöva gå igenom stora anställningsprocesser. Jobb på konserter är ett exempel, det behövs alltid folk till olika uppgifter och arbetsgivarna är ofta mer än glada att ta in nya människor.

Arbetet är dock ofta enstaka tillfällen och ofta placerade på kvällar eller helger. Att dela ut reklam eller tidningar är ett enkelt sätt att få in lite pengar utan att lägga ner allt för mycket tid. Oftast är det helger som gäller och passen varierar beroende på uppgift. Ett plus är att man även får motion i arbetet.

Att jobba som servitris eller agera diskplockare på restauranger ger ofta bra med pengar och även här så är det kvällar och helger som gäller. Det kan vara stressigt och det är ofta “full rulle” under lunchtid vilket ger ett mer givande pass.

Alexander Korbi jobbar på Arbetsförmedlingen och är specialiserad på arbetslösa ungdomar och så kallad arbetsinriktad livsrehabilitering.

Han berättar att Arbetsförmedlingen erbjuder en bra bredd ifrån praktik till heltidsjobb. Han hänvisar till Platsbanken som är deras största sida för att söka jobb på nätet.

36

Joel Alvaeus & William Kjällman - Det handlar om att matcha rätt person med rätt arbete, och det är det som kallas förmedling.

Han berättar om att konkurrensen är stor när det gäller vissa jobb och mindre när det gäller alla. Butiksjobben ska tydligen vara de som är populärast och Alexander pratar om att det är väldigt viktigt att ha en konkurrensfördel.

- En konkurrensfördel kan vara att man har erfarenheter så som kassaerfarenhet för att öka intresset hos en arbetsgivare.

Alexander ger här sina bästa tips för dig som ska söka jobb:

1.CV och personligt brev Att ha detta klart och i ordning är viktigt innan man börjar söka. Att man får med alla referenser och erfarenheter från förr men även att man vinklar det personliga brevet beroende på vad man söker för jobb.

FRÅGA: Vad har du haft för extrajobb och hur fick du det?

Richard Olsson

-Jag har arbetat med hemtjänst och äldreboende, de jobben fick jag genom skolan. Av mamma fick jag också jobb på ett boende för personer med autism.

Josefine Sowa -Jag jobbade extra varje lördag som barnvakt på Friskis &Svettis.

Min kompis slutade, så hon frågade chefen om jag fick ta över jobbet, vilket jag fick.

2.Var aktiv Många brukar söka 1-2 jobb i månaden och då kommer man ingen vart, men om man istället söker 1 jobb per dag så har man kommit ett stort steg framåt. Sen är det viktigt att man följer upp sin ansökan och att man inte bara går runt och väntar på att någon ska höra av sig.

3. Tänk utanför boxen Om du verkligen vill ha ett jobb så var beredd på att ta allt eller att kanske behöva jobba utanför Uppsala för att kunna få det som passar dig. Sök även lågprioriterade jobb så är det större chans att du får dem.

Johan Andersson

-Av kommunen fick jag sommarjobb på en förskola mellan nian och ettan. Sen har jag också arbetat på ett läkemedelsföretag.

Det fick jag av mamma, som jobbade där.

| FÖR INLEDNING | INTERVJU » SIDHUVUD » KULTUR

”Vi är inte sådana som i slutet får varandra” FOTO: OLA KJELBYE

KATARINA SANDBERG är en tjugoårig student i Uppsala, som studerar stadsvetenskap på universitetet.

Som gymnasiearbete i tredje ring bestämde hon sig för att skriva en bok. Nu är boken publicerad och finns att köpa i bokhandeln. Under tiden som Katarina Sandberg skrev boken ställde hon också upp i flera novelltävlingar vilket ledde till hela tre nomineringar till Lilla Augustpriset.

V

Sally Granbacka & Emma Wallin Persson

i träffar Katarina Sandberg en sen tisdagskväll när regnet piskar marken. Hon kommer med andan i halsen och med blött hår.

Inspirationen till boken och dess karaktärer fick Katarina från kompisar, familjemedlemmar och samtal hon själv hade i verkliga livet.Att läsa mycket böcker som andra har skrivit hjälpte henne och likaså med filmer. Hon berättar att boken inte innehåller särskilt mycket av hennes egna erfarenheter, men om mycket som hänt runt omkring henne. Sådana saker som hon hört om vänners bekanta, eller sett när hon varit ute.

Om varför hon fick idén att skriva en bok som gymnasiearbete säger Katarina: - Jag vet inte, jag visste egentligen inte först vad jag skulle göra men så tänkte jag ”Vad ska man göra för stort i livet, innan man dör.” Så började tanken med att skriva en bok. En dröm som jag haft med mig på den där listan av saker man tänker sig att man ska göra innan man dör, säger hon och stryker bak det korta håret över huvudet.

När hon väl hade bestämt sig för att skriva en bok gick Katarina och lånade

mängder med böcker om hur man gör för att skriva en egen, och vad man ska tänka på. Men innehållet i dessa var för stelt och inom för strikta ramar.

- Jag ville göra något kul, att skriva efter mallar utan utrymme för kreativitet var inget för mig. Det funkade inte. De sa att man var tvungen att veta hela historien, början till slut innan själva skrivandet skulle starta. Men för mig ligger inte fokusen på att bestämma karaktärernas skors färger eller vilken favoritmaträtt de har eller exakta slutet på boken, utan jag vill kunna sväva ut med berättelsen.

Som tips till unga som skriver och vill bli publicerade säger Katarina: - Skriv mycket, det hjälper. Visst kan det låta tråkigt men det fungerar. Att skjuta upp på det hjälper inte. För mig fungerade det att skicka in utdrag från boken till olika tävlingar, det motiverade mig när jag fick positiv kritik tillbaka.

Själv har Katarina skrivit mycket dagbok, både som sig själv och ur en påhittad karaktärs perspektiv. Detta har hon gjort sedan barnsben och hon ser det som en mycket stor fördel. Att hålla

skrivandet aktivt, och att skriva om ämnen i ens egen vardag, saker man själv känner till, menar Katarina är ett bra recept på att lyckas.

Ett hinder som Katarina mötte var tidsbrist, men hon menar också att man inte ska ge upp, utan hela tiden se framåt.

- När jag började med manuset så hade jag gott om tid. Sen när jag fick ett kontrakt med förlaget så blev det mycket mer stress. Massa deadlines och press på att producera text för att kunna få ut en färdig bok. Man får inte tro att första manuset är det som kommer tryckas.

Samtidigt kände hon att det var extremt osannolikt att just hon skulle ge ut en bok. Att kallas sig författare och gå med näsan i vädret kändes inte naturligt.

- Författarlivet är ofta upphöjt på en piedestal, något jag inte kan hålla med om! Det är inget lyxliv!

Någon uppföljare på boken som är publicerad, “Vi är inte sådana som i slutet får varandra”, tror Katarina inte att det blir. Men hon kan absolut tänka sig att skriva fler böcker i framtiden. Att försörja sig som författare är däremot något som hon inte tror att hon kommer göra.

- Jag är klar med den här boken, men visst har karaktärerna gett mig mycket intryck och huvudpersonen Cassiopeja känns mer som en riktig person än någon som bara finns på papper.

Som ett slutgiltigt tips till hur unga författare ska tänka när de vill bli publicerade säger Katarina: - Våga satsa på någonting, även om det känns omöjligt! Om man verkligen drömmer om något är det bara att köra.

■ 37

» KULTUR| LITTERATUR

Skriva! Skriva!

Pennan är mäktigare än datorn?

Jag har skrivit så länge jag kan minnas. Så fort jag lärde mig hålla i en penna, och sedan forma sådana där krumeluriga krumelurer på papper med den har jag alltid lockats av att sammanbinda de där krumelurerna till ord som väver nät av världar, karaktärer och handlingar.

Jag kommer fortfarande ihåg ett av mina tidigare verk. Det var en liten bunt papper, ihophäftade till en bok där jag på framsidan med illrosa tuschpenna hade textat “Sagan om den levande banan”. Det var en mycket förnämlig liten sak, om jag får säga det själv.

Kanske inte perfekt uppbyggd efter den dramaturgiska modellen, eller ens avslutad (jag skrev bara på tre av de där små bladen), men det var ändå ett uttryck för min kreativitet.

I dagens samhälle finns det säkert fortfarande barn som likt mig låter sin kreativitet flöda genom pennan, men ser man några år framåt i tiden undrar jag om inte detta fenomen kommer att ha ersatts av tekniken.

Det går väl minst lika bra att uttrycka sin

kreativitet genom att skriva på en dator, säger nog många, men man kan fråga sig om det verkligen är så.

Det finns idag författare som fortfarande skriver sina romaner för hand, vare sig det är av gammal vana, envishet att behålla den “fina skrivarkonsten”, eller helt enkelt för att det inte är riktigt samma sak att klinka på datortangenter som att svischa fram grafit över ett ark papper. De olika skrivsätten har olika fördelar, måste jag erkänna. På en dator får man ner texten direkt, det är lätt att flytta om i stycken, göra säkerhetskopior och kanske kolla upp fakta för texten på nätet. Det är smidigt, helt enkelt. Men då kommer frågan: Är smidigheten det essentiella vad gäller skrivande?

Nej, det är ju inte det. Inte enligt mig, i alla fall. Det är berättelsen, djupet, handlingen och karaktärerna som gör en text, och dessa kräver oftast eftertänksamhet. Att skriva för hand är en långsam och eftertänksam process, och fokus flyttas då från att producera text till att genom bokstäver berätta.

Dessutom har pennan sin charm, det är

något särskilt att sitta vid ett öppet fönster med en penna i hand och ett papper framför sig och slippa stressas av den blinkande (förnedrande, hånande, avskyvärda) markören på en lysande datorskärm. Det är samma sak med böcker och läsplattor.

Läsplattor må vara smidigare, men böcker lever än - av en anledning. Visst rör vi oss mot ett allt mer teknifierat (ja, ordet finns) samhälle, men ändå lever dessa kvar; boken och pennan. Kanske för att de aldrig kan bli helt ersatta, just för att de inte är samma sak som datorn eller läsplattan. I alla fall inte för mig. Kalla mig romantiker, men när jag skriver idag använder jag ofta först penna och papper på grund av känslan, charmen.

För det är enligt mig det som får en text att flyga (som Stephen King uttrycker i ett av sina skrivtips) - känslan i en text, och det är vad jag strävar efter idag när jag skriver, liksom så många år sedan när jag plitade ihop “Sagan om den levande banan”. För mig når den strävan lättare sitt mål med hjälp av en pennas eftertänksamma raspande mot ett ark papper.

■ NADJA GOLLBO

Skrivtips:

ATT SKRIVA kan vara lika bedrövligt som fantastiskt vissa stunder. Därför kan det ibland vara bra att ta hjälp från mer erfarna skribenter, för att få sig en funderare, utvecklas i sitt skrivande, eller bara få en insyn i någon annans tankar om skrivande. Här till höger finner du några snabba skrivtips från kända författare: a:

uts ått

m: ways fe eming H t s in e n gar Ern rta me n i änd ko eninge 1. Anv ta m rs fö t rt 2. Lå ara ko igt, elsen v vskraft berätt vara li a k s t ke 3. Språ starkt gativ vitalt, inte ne ositiv, gler p r a V ra 4. fy re g bara ri ld a 5. Ha

Stephe n King s sju: 1. Läs urusla böcker 2. Läs bra bö cker 3. Sche maläg g ditt s 4. An krivan vänd de nyckeln beskriv till bra ningar 5. Ta se x veck or ledig 6. Var t din eg en red 7. Se ti aktör ll att b erättels ihop en håll er

Vill man ha ytterligare skrivtips eller inspiration som kan råda bot på den där envisa skrivtorkan som hos de flesta infinner sig då och då, kan man kolla in dessa böcker: “Skriv om och om igen”, av Katarina Kuick och Ylva Karlsson “Att skriva börjar här: inspiration, idéer och fakta” av Maria Küchen “Skriv - En bok om att skriva” av Bente Clod “Stilövningar” av Raymond Quenau

38

onneg Kurt V

ända med saker h hemska s n ser vad g re lin sa l främ - så att lä em d en tota d n vä n t A 1. m gör at rda av. t sätt so de är gjo behaga tid på et en) inte för att ar v äs ri (l Sk en 7. g m du lin O at . äm fr n kast person t han/ho bara en älskar ch o tycker at t re nst d. ppnar fö ti ö säga, n si t rt at en o b stone den, så ren åtmin hela värl a att få n ri o h 2. Ge läsa to is r h le din m han el kommer person so n. flammatio r. in t g fö n a n lu n lja så mycke vi kan kä re a sa sk lä Ge dina karaktär så t 8. g jli ö a m ar 3. Varje et så b ion som en om d informat t helsike något, äv möjligt. Å . m en so tt t va ar s sn Läsarna ra ö . är ett gla g spänning ing måste en ig ed m m je ra fullständ 4. Var - definie en sån år å saker ska ha åg p m a so kl en av tv d ec va eller utv tåelse för rs lle u en fö är sk kt e td kara varför, at en. rien ,var och to is h m so handling slutet avsluta så nära kunna de sista 5. Börja en om äv , va äl sj pätna av tt p u se möjligt. li b Oav rna skulle o sadistisk. d si ar V 6. diga dina or. och oskyl kackerlack hur söta är, låt än er son huvudper

Poesi Begreppet blir tyvärr ofta felaktigt associerat med tung lyrik av Tranströmer eller Strindberg. Klassiker i all ära, men den moderna poesin får oförtjänt lite uppmärksamhet. Den kan dessutom kännas mer lättrelaterad. Gammeldags jargong må vara vacker, men budskapet blir lätt alltför oåtkomligt.

Poesitips: Lukas Moodysson - Souvenir Motsatsen till de poetiskt korrekta budskapen och känslorna gömda i metaforer och omskrivningar finner man kanske inom Poetry Slam. Tävlingsformen skapades under mitten 1980-talet, men etablerades

framförallt under 1990-tal. Deltagarna tävlar i estradpoesi, och är inte tillåtna att använda sig av rekvisita, instrument eller andra effekter. Trots det är Poetry Slam­framträdanden ofta mycket effektfulla.

Det går inte att tävla i poesi – därför gör vi det.

- Bob Holman För den som vill gå och titta på eller delta i Poetry Slam i Uppsala kan man besöka Regina Teatern, ungdomscafé VOX Publicum och Ungdomens Hus. Besök deras hemsidor för datum!

Lisa Nyborg Skrivarläger i Frustunaby Lägret har funnits i 21 år och håller till på en gård, Frustunaby, som ligger utanför Gnesta. Det är Södertälje kommun som anordnar skrivarlägret varje år, via biblioteket i kulturhuset Luna och de som håller i lägret är bibliotikarierna Emma Nilsson och Stina Thomsson, tillsammans med författaren Magnus Ljunggren.

Casper Nilsson, 17 år från Strängnäs som var i Frustunaby förra året, säger så här om lägret: - Man träffar andra skribenter, och författare, utökar sina färdigheter i skrivandet. Samtidigt träffar man nya kompisar och har kul.

Han skulle gärna åka tillbaks om han fick chansen, säger han: - Det var riktigt kul att träffa andra människor, att skriva och träffa Magnus. Jag känner väl inte att jag blev så mycket mer intresserad av att skriva än jag redan var, men jag utvecklades lite som skribent, tror jag.

Skrivarlägret var uppbyggt med olika skrivövningar och saker att tänka på när man skriver de första dagarna. Sedan fick alla på lägret börja skriva på sin novell som den sista kvällen sedan lästes upp inför alla deltagarna.Varje år sammanställs alla från lägrets noveller till en antologi som sedan trycks.

- Det var roligt att se sin text i tryck, säger Casper.

Nadja Gollbo Skrivarkurs på Wiks slott: Även detta är en skrivarkurs för unga. Den hålls varje år på Wiks slott och arrangeras av länsbiblioteket Gävleborg Uppsala och Wiks folkhögskola. Ledare förkursen är Katarina Kieri och Anna Lena Åberg.

Så här säger Daniela Wahlberg om kursen: - Jag kände mig hemma eftersom jag var

den enda där som visste att Wik ens fanns, var på Wik jämt när jag var liten, kändes märkligt att det fanns så många andra som också tyckte om att skriva för det är ju något som man gör för sig själv. Fast skönt också, för alla var ju himla förstående och backade varandra. Man behövde ju inte känna sig nervös egentligen.

Nadja Gollbo Fanfiction Fanfiction är ett begrepp för skönlitterära berättelser skrivna av amatörer, vem som helst, men som utspelar sig i en redan existerande fiktiv värld. Det innebär alltså att du kan ta din favoritkaraktär från en bok, en film eller ett spel, och skriva dina egna berättelser och äventyr. Du kan skriva in dig själv i en redan existerande värld, eller välja en eller flera karaktärer och helt få dem att byta miljö. En vanlig typ av fanfiktion kallas ‘slash’ och går ut på att man parar ihop

karaktärer med den man kanske önskar att de skulle tycka om och skriver om deras förhållande. Fanfiction går också att skriva om verkliga människor, oftast artister. Detta kallas RPF (real people fiction) och även dessa handlar ofta om kärlek.

Vanliga böcker som är stora inom fanfiction är Harry Potter,Twilight och Hungerspelen, men det bästa med fenomenet enligt många är att man får skriva om precis vad man vill, med redan färdiga karaktärer och miljöer.

Sally Granbacka 39

KULTUR| LITTERATUR

Vi säger att det blir jättestort!

Höstterminen inleds med ett dödsfall. Den allmänna uppfattningen om händelsen är att ett självmord har begåtts, men sanningen ska visa sig vara en helt annan.

Sex tonårstjejer förs samman i den nedlagda folkparken under en blodröd måne. De visar sig ha mycket gemensamt.

F

å har väl missat uppståndelsen över Böckerna Cirkeln och Eld - de två första böckerna i en blivande triologi.

Det är författarduon Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren som står bakom de kritikerrosade tonårsböckerna om ett gäng unga häxor i den fiktiva staden Engelfors. Även om samarbetet blev lönsamt har det inte alltid varit enkelt.

- Det har visat sig att vi i början hade samma fantasi där vi undrade om förlaget skulle betala par-terapi om vi blir osams, skrattar Sara Bergmark Elfgren. Svårast var det i början, när de båda författarna jobbade för att hitta ett gemensamt språk.

Efter att ha avslutat den första boken har de lärt sig skriva på något de kallar engelforsspråket, vilket gör att det inte blir några märkbara skarvar mellan de olika kapitlen. Men processen är lång: - Vi planerar fyra kapitel framåt, väldigt detaljerat och sedan delar vi upp dem mellan oss. Och då har vi redan planerat dem så noga att vi inte behöver vänta in varandra.

Efter att det första utkastet av kapitlet är klart byter de text och redigerar varandras kapitel. Därefter byter de återigen text för att

40

Lisa Nyborg göra markeringar om saker de vill diskutera.

Och mödan gav resultat; till skillnad från allt för många andra tonårsromaner ligger vardagsskildringen i Cirkeln utöver häxkonsterna rekordnära verkligheten.

Just trovärdighet är något som författarna lagt mycket tid på. De har medvetet undvikt att låta karaktärerna i boken använda sig av teknik eller slang som snabbt går ur tiden.

-Vi lät Englesfors vara lite tidslöst på det sättet och det kanske har med det att göra, att det inte känns så daterat, berättar Strandberg när jag frågar hur de jobbat för att få böckerna så trovärdiga. Staden är så pass avskild från omvärlden så man kan fatta om de har ett lite eget sätt att snacka och sitt egna sätt att funka och lite egna sociala regler. Även om det redan från början var bestämt att det var ungdomsromaner de skulle skriva, berättar Bergmark Elfgren att de inte tänkt på det just en ungdomsroman, utan snarare att det skulle handla om människor som bara råkar vara i den åldern.

- Jag tror att om man börjar tänka att nu ska jag skriva en bok för ungdomar om ungdomar, då är man nog ute på lite djupt vatten.

För att hitta tillbaka till rätt

sinnesstämning har författarna läst gamla dagboksanteckningar från sina tonårsdagar, och somliga händelser i böckerna visar sig vara direkt hämtade ut verkligheten (Bergmark Elfgren avslöjar kvickt att chokladbollsmackor faktiskt var något som Strandberg brukade trycka i sig. Precis som karaktären Anna-Karin i deras böcker).

Författarna själva är väldigt förtjusta i tonårsskildringar. Men till skillnad från många andra ungdomsförfattare tycks Strandberg och Bergmark Elfgren ha en betydligt större respekt för tonåringars känslor, liv och situation. De beklagar sig över att många vuxna inte tar tonåringars problem på allvar, och att många inte tycks förstå att ett fyra månader långt förhållande kan kännas som en evighet för en 15-åring (och uppbrottet som jordens undergång).

De hyser också respekt för skolsituationen: - Jag undrar hur många vuxna som skulle tycka det var okej att man tvingas gå och träna en gång i veckan med sina jobbkompisar och sedan duscha tillsammans, säger Bergmark Elfgren.

Antagligen är trilogin en efterfrågad skildring av ungdomsgenerationen, eftersom böckerna blivit så populära. Även om författarna redan från början kände att det var någon speciellt med arbetet, ”som en sorts magi”, hade de aldrig anat att det skulle bli så stort erkänner Bergmark Elfgren.

-Vi skämtade ju om att om vi skriver tre böcker så säger vi att det blir jättestort, då får vi absolut inte skriva en fjärde bok och börja försöka mjölka ut det och förstöra allting. Men vi trodde inte att det på allvar skulle bli så.

■

I en annan verklighet F

antasy är ett begrepp som för tankarna till främmande länder fyllda av alver, dvärgar och hemska vidunder. I en genre där klichéerna frodas på ett sätt som saknar motstycke har Anders Björkelid tagit ett eget grepp på genren, för att göra vad han anser är viktigt när man hittar på egna världar: att beskriva verkliga fenomen.

– När jag växte upp fanns inte fantasy, säger Anders Björkelid. Han lyfter fram att fantasy från början inte var en genre. I hemmet minns han dock att det stod ett exemplar av Ronald Tolkiens Sagan om ringen, en bok det var långt ifrån självklart att några barn skulle få läsa.

Trots det tog ändå Björkelids läsning av Tolkins epos fart så småningom.

– Jag läste dem ungefär en gång per år, hela serien alltså. Jag tyckte också om Susan Coopers böcker, The Dark Is Rising som de heter på engelska. De bygger då på myten om Kung Arthur, men utspelar sig i nutiden.

Björkelid kallar sig för ett motvilligt fan av fantasygenren. Något som tydligt framgår då man han förklarar vad han tycker att bra fantasy, eller fantastik som han kallar genren, ska innehålla och behandla.

– Fantastik handlar mycket om att ändra på verkligheten för att förklara den. Man kan ta Kafka som exempel. I förvandlingen använder han en surrealistisk berättelse för att beskriva känslan av skam och skuld och att vara en belastning för andra. Jag brukar säga att Kafka är fantasy.

Björkelids skrivande har nått framgångar på den kommersiella marknaden. I sina böcker i serien Berättelsen Om Blodet kastas två tvillingar, uppvuxna under enkla förhållanden, in i en kamp mellan gott och ont där mycket står på spel. De tvingas kämpa, inte bara för sin egen överlevnad, utan även för sitt folk.

Några specifika influenser har Björkelid svårt att peka ut men han beskriver berättandet som ett lapptäcke där inspirationen kommer från flera olika håll, även från andra genrer. I sina böcker säger han sig medvetet valt att skriva i mittfåran av fantasygenren, med ambitionen att diskutera de klichéer, bland annat människans kamp mot ondskan, som frodas där.

Så var finns då spänningen i det hela, och vad är drivkraften som leder till att författare världen över väljer att förändra verkligheten i sina böcker? Björkelid berättar att han i sitt skrivande tänker sig att huvudpersonerna är verkliga människor som blir indragna i hans böcker. Hjältarna i hans böcker kan ifrågasätta sitt öde, och kanske till och med streta emot. På så sätt blir böckerna underlag för diskussion.

– Om du fick en profetia du var tvungen att följa och blev ledd igenom livet av rätt svaga tecken, skulle du då bara acceptera ditt öde? Jag tror inte att en vanlig människa resonerar så, avslutar Anders Björkelid.

LOVE FÖLSTER

■ 41

» KULTUR| KRÖNIKA

Internet som undervisningsmedel?

MED ena ögat fokuserat på spegeln och andra på den pedagogiska kvinnan på datorskärmen, prövade mitt fjortonåriga jag sig fram med penslar, ögonskuggor och krämer för att få till den sminkning som youtubevideon utlovade. Vid ett senare tillfälle sitter jag med chipsskålen i högsta hugg, kvällen innan ett stort religionsprov, samtidigt som en universitetsprofessor i ett klipp från samma hemsida förklarar grunderna till islam.

Hanna Beierlein

Detta är jag inte ensam om, för numera kan i princip vem som helst lära sig vad som helst och navigera sig till den kunskap den vill ta del av med hjälp av mediala kanaler såsom podcasts, webbfilmer och undervisande hemsidor.

Miljontals människor har upptäckt tjusningen i att knappa in “how to...” i youtubes sökruta, för att sedan ta del av allt från sminktips från självlärda tonårstjejer till livsråd av experter, eller föreläsningar från ledande universitet genom flertal

hemsidor.

Frågan är vad denna nya trend kommer leda till, och om den kanske kommer utkonkurrera­ traditionell undervisning. Jag kan nog tala för de flesta av oss då jag säger att ett skickligt gjort filmklipp som sammanfattar ett ämne, är ibland mycket lättare att fokusera på än att läsa en tegelsten till lärobok. Det stora utbudet på internet gör det dessutom möjligt för en bredare grupp människor att ta del av kunskap - allt finns tillgängligt för alla, och det mesta är dessutom gratis.

■

Brukar du använda dig av youtubeguider för att lära dig?

ERIK ERIKSSON

-Ja, väldigt mycket faktiskt. Jag jobbar med programmering och då kan videos vara väldigt användbara.

CLEO

- Ja det gör jag väl ungefär 3-5 gånger i veckan. Oftast ser jag på tränings- eller hårstylingsfilmer på Youtube.

JENNY GRANBERG

- Nej inte särskilt ofta på det sättet, men det kan ju vara bra ibland.

Någon gång har jag väl kollat recept eller så, men annars spelar jag mest.

FOTO: JOEL ALVAEUS

42

» KULTUR| INTERVJU

Vita duken och den smutsiga verkligheten LIVLIGA TORNERSPEL och blänkande rustningar. Ädla riddare och vackra kvinnor i långa klänningar. Blodiga strider i kärleken och rättvisans namn.

Det är den bild av medeltiden som moderna Hollywoodfilmer ofta försöker lyfta fram. Men var det verkligen så det såg ut?

H

istorieläraren Frederik Straarup ger ett omedelbart nej på den frågan, han menar att detta är en förskönad bild som uppstått under det romantiska 1800-talet. Romantiken är nämligen orsaken till flera felaktiga uppfattningar av vår historia, som till exempel att vikingahjälmar skulle ha prytts av horn. När det gäller medeltiden var säkert författaren Walter Scott med sin riddarroman om den ädle Ivanhoe en av dem som bidrog till den romantiska bilden. I själva verket var det ytterst få personer som kom i kontakt med riddare och tornerspel, i det samhälle som inte visas på film rådde svält och en daglig kamp för överlevnad. Frederik tror dock inte att det skulle göra sig lika bra på vita duken: – Man vill inte se de ”vanliga” människorna, tittarna behöver någonting mera spännande. I Arn-filmerna har vi till exempel korståg och kärlekshistorien mellan honom och Cecilia och alla känner ju till berättelsen om Robin Hood. Man behöver pimpa historien lite grann för att få den att fungera på film.

Frederik säger själv att historia till 90 % består av tråkigheter, för att sedan bli spännande en kort period. Och det är just den perioden som filmen har fångat på vita duken. Det blir mycket svart mot vitt, de gråa zonerna skärs bort för att förenkla historien. Sympatiska hjältar slåss mot känslokalla motståndare, samtidigt som den trofasta kärleken står över allt. Verkligheten är mera kaosartad men också mer realistisk, de osjälviska och orädda karaktärerna från filmens värld existerar i regel inte.

En känd amerikansk film som skildrar den här romantiserade bilden av medeltiden är King Arthur, regisserad av Antoine Fuqua. Filmen kom ut 2004 och är baserad på myten kring kung Arthur och hans riddare, samt kärlekshistorien mellan honom och makan Guinevere. Guinevere porträtteras här av den vackra Keira Knightley, och i filmen ska de tillsammans ge sig ut på ett farligt räddningsuppdrag samtidigt som hotfulla fienderna lurar runt knutarna. Man märker att karaktärerna formats mycket utifrån de kroppsliga ideal vi har idag, framställningar som Frederik verkligen inte tycker stämmer överens med tiden. Han beskriver främst en scen ur filmen då Guinevere efter att ha varit fast i en smutsig fängelsehåla till slut räddas av kung Arthur: - Guinevere lutar sig då fram och viskar sitt namn till Arthur, berättar Frederik. Hennes andedräkt då hade förmodligen tagit kål på småfåglar. Om Guinevere hade existerat i verkligheten hade hon antagligen haft risigt hår, saknat tänder och haft håriga ben

Linnea Vikström och armhålor. Så det kan vara hög tid att skapa en ny bild av av medeltiden, det var inte bara krig, bråk, slott och fina borgare.

Vissa nyutkomna filmer har gjort väldigt skruvade tolkningar av historien, t.ex. kom filmen Abraham Lincoln – the Vampire Hunter ut, där USA:s sextonde president sägs tillbringa nätterna med att jaga vampyrer. Frederik uppmanar åhörarna att använda sitt sunda förnuft och kritiska tänkande för att avgöra vad som är rimligt. I mera jordnära filmer kan det vara svårare attavgöra vad som är historiskt korrekt eller inte. Enligt en undersökning gjord bland niondeklassare 2007 litade nämligen 60 % av eleverna på att faktauppgifterna från de historiska spelfilmerna stämde. Endast 7 % av de som var skeptiska brukade kontrollera vad som egentligen stämde överens med verkligheten.

Det enda som med största säkerhet brukar stämma överens med de moderna tolkningarna av medeltiden är de praktiska detaljerna, som vädret och miljöerna. Filmerna kanske påstår sig basera på verkliga händelser, men det handlar egentligen bara om tolkningar av olika skeenden. En historisk film som Frederik själv rekommenderar är Life of Brian, där han anser att man bakat in historiskt fakta på ett väldigt bra och realistiskt sätt. Förutom då Brian blir bortförd av utomjordningar, förstås.

- Jag skulle tycka det var spännande att göra en film som inte följer den historiska filmens dramaturgi, säger Frederik. Att göra en film där man faktiskt specificerar sig på det tråkiga och inte försöker försköna.

Han tvingas dock hålla med om att den idén inte skulle fungera i längden, men hoppas ändå att någon skulle kunna fascineras av det vardagliga i en film. Samtidigt vet han att filmens huvudsyfte är just att underhålla och roa sin publik, och då vill man lätt överdriva sanningen. Så filmen i sig kanske inte är det ideala redskapet för att förmedla historia. Är det då ett problem att vi skapar oss falska bilder av historien?

Räcker det inte att spelfilmerna finns där som inspirationskälla, för att ge oss en bild av det visuella? För om allt var fullkomligt realistiskt skulle vi kanske inte orka engagera oss i historien över huvud taget? Och då är kanske en finslipad bild av det förflutna bättre än ingenting. Vem vet, folk kanske ändå skulle rusa till biograferna för att se en tandlös Keira Knightley med håriga ben släpa sig igenom ett till synes händelselöst liv. Eller också så kanske det räcker för oss att ta del av den verklighet som äger rum precis här och nu.

■ 43

JUSTIN BIEBER OCH HANS 14 000 FLICKVÄNNER

» KULTUR| REPORTAGE

BELIBERS BELIEVE KONSERTEN är slutsåld, fansen jublar i omgångar och förväntningarna är skyhöga. Globen är redo för Justin Bieber. Den kanadensiske tonårsidolen har tagit hela världen med storm sedan hans musikklipp på Youtube spreds år 2009, och är idag en av världens mest framgångsrika artister.

Annina Skatt, Vilma Heimer, Emma Westin & Ebba Michaelsdotter

F

ansen har väntat i flera timmar – vissa har till och med övernattat utanför arenan – men nu slår klockan äntligen 19.15. Ljuset släcks i arenan, och strålkastarna riktas mot den T-formade scenen. Förbandet, svenskarna The Fooo, intar scenen. Publikens jubel visar att pojkbandet är varmt välkomna när de sätter igång med sin första låt. Efter fyra svängiga låtar med lika svängiga danssteg går de av scenen med samma kaxiga attityd som de inledde med.

Arenan tänds igen och en två timmars lång väntan på idolen tar sin början – men att det är en lång väntan verkar inte göra fansen mindre förväntansfulla – jublen fortsätter och hörs allt oftare ju mer klockan närmar sig 21.20. Linda Johansson, 17, tycker det är värt väntan. Hon är en av de som har övernattat utanför arenan.

– Det är absolut värt väntan, jag har väntat på det här hur länge som helst. Jag är helt säker på att Justin kommer att leva upp till mina förväntningar, säger hon och drar

lite i sin lila Justin Bieber-tröja.

Trots att konserten är utsåld är inte arenan fullsatt – till beliebernas fördel – det är otroligt hett på både parkett och Golden Circle och hela tiden fylls nya pappersmuggar med vatten som delas ut till behövande. Sorlet som hela tiden fyllt Globen är ingenting mot de öronbedövande tjut som hörs då nedräkningen på 10 minuter visas på storskärm.

Fem minuter kvar. Stämningen är tryckt.

Tre minuter kvar. Nu hörs jubelrop efter varje passerad minut. Tio sekunder kvar.

Det enda man hör är nedräkningen från 14 000 människor som efter flera års väntan äntligen ska få se sin stora idol. Tiden är inne, Justin Bieber, kanske världens största flickidol någonsin, kommer inflygandes som en ängel med gigantiska vingar. Showen är igång. Öppningslåten “All Around the World” får igång publiken direkt med sitt medryckande beat. Fansen hoppar högt 45

KULTUR| REPORTAGE

och varje hopp verkar bygga på en känsla av ren eufori utifrån deras ansiktsuttryck och armarna som sträcks högt upp i luften.

Låtarna passerar en efter en och Bieber leverar med maximal energi, och får tillbaka minst lika mycket av publiken.

Mellan låtar och klädbyten visas filmsnuttar från Biebers barndom, som för de pålästa belieberna redan är välkända.

Suckanden och jämranden hörs i arenan som bevis på fansens uppskattning.

Filmklippet när Bieber som barn spelar trummor blir effektfullt då han direkt efter filmklippets slut fortsätter bakom trumsetet på scenen där han i filmen slutade. En stolt belieber, Joanna Bergström, 15, säger att alla filmer på Bieber som barn var bra för showen, det var skönt att vila fötterna från dansandet ett tag.

Efter några låtar från sitt gamla album tar Bieber fram den akustiska gitarren som han bemästrar minst lika bra som trummorna, och kliver upp på en skylift som höjs över publikhavet. Skriken när Bieber bara är två

meter över publikmassan är högre än aldrig förr och popidolen och hans beliebers blir ett.

När han kliver av skyliften och drar igång den mycket efterlängtade “As Long As You Love Me” är festen igång igen. Ett gäng tonårsflickor skriker till av iver när låten drar igång.

»Det är absolut värt väntan, jag har väntat på det här hur länge som helst.

– Den här låten är bäst! När det är dags för den sista låten “Believe” – som är tillägnad fansen – gråter många. Men de behöver inte bli besvikna. Bieber kommer nämligen tillbaka för ytterligare två nummer som uppskattas väldigt av publiken. Efter megahiten “Baby” avslutas allt med ett konfettiregn och Bieber lämnar scenen. Kvar blir bara gråtande ungdomar, konfettirester och minnen från en oförglömlig kväll. I natt är alla beliebers.

■

1.Varför är du en belieber?

2. Vad skulle du göra om du blev One Less Lonely Girl?

3. Favoritlåt?

Madelene och Emelie, 18.

1. Hela våra liv kretsar kring honom, det enda vi gör om dagarna är att uppdatera oss om honom och köper allt vi hittar som han är på. Vi kan nog mer om honom än om oss själva. Han är en förebild eftersom han kom från ingenstans och har lyckats bli så stor. Det är häftigt att se hur han har kämpat för att komma dit han är idag. Det ger oss hopp.

2. Det går inte att föreställa sig men det hade varit helt fantastiskt.

3. As long as you love me och Believe.

Ottilia, 17

Belieberfenomenet

E

xtasen kring tonårsidolen Justin Bieber kan jämföras med Beatlemania, när The Beatles var aktuella och har, vid vissa tillfällen, blivit så extrem att stjärnan inte alls kan visa sig. Hysterin bidrar i många fall till att fansen svimmar och i vissa fall till och med har fått åka till sjukhus. I exempelvis Australien fick åtta tjejer åka ambulans efter att blivit klämda mot kravallstaketen.

Justin Bieber har blivit jagad genom flygplatser och shoppingcenter, fansen har till och med attackerat hans bil för få se 46

en glimt av sin idol. I Nya Zeeland blev hans mamma nerknuffad av fansen för att de skulle kunna se honom bättre. När han besökte Norge, under sin Believe tour, var det ett fan som betalade 624 dollar för en vattenflaska som Bieber hade druckit ur.

När Biber, år 2011, klippte av sitt omtyckta hår ledde det till 80 000 avföljare på hans Twitterkonto. Men, med facit i handen och Believe Tour succén ser vi nu hur han lyckats få tillbaka fansen på sin sida.

■

1. Jag har följt honom från början och har aldrig trott att jag skulle få se honom, det har jag gråtit över. Allt är speciellt med honom, jag har köat sedan klockan två inatt för det här.

2. Jag skulle bli helt hysterisk och överlycklig. Jag drömde häromnatten att han istället för blommor gav mig en förlovningsring.

3. As long as you love me, akustiska versionen.

KULTUR| RECENSION

Patricia, 13 1. Jag har tyckt om honom länge och stöttar honom. Han började med musik när han var väldigt liten och det är inspirerande. Allt med honom är så bra, speciellt hans leende och röst.

2. Jag skulle flippa. Efter ett tag skulle jag inse vad som hade hänt, det skulle vara en obeskrivlig känsla.

UNGA, ÄLSKANDE OCH DESPERATA DE sitter och väntar i timmar utanför deras hotell, köar i dagar för en möjlighet att se dem och gör praktiskt taget vad som helst för att komma nära dem. Deras kärlek för artisten eller skådespelaren är oändlig, och de kallas fangirls.

3. Up och Take you.

Dorota Górny

N Victor, William, Jacob, 16 1. Han är kungen. Utan tvekan. Han är bara allmänt cool och vi älskar hans hår.

2. Vi skulle nog gråta, precis som alla tjejer.

3. Take you, Somebody to love och Never say never.

Charlotte, Ella, 10 1. För att vi älskar honom och han har gått igenom ganska mycket i sitt liv. Och han är jätteduktig på att sjunga.

2.Vi skulle börja gråta.

3. Never say never och Believe

är man pratar om fangirls gäller det oftast unga tjeje.Unga killar är också del av fenomenet men inte i lika stor utsträckning. Du har säkert hört talas om Beliebers, Directioners och Nicki Minajs Barbs. De som du ser sitta utanför hotell, hysteriskt gråtande vid signeringstillfällen och spamma kändisarnas Twitter. Oftast tittar vi på dem och tänker att de är för extrema, nästintill stalkers. Men vad är det egentligen som driver dem till att så desperat försöka frå kontakt med sina idoler? Enligt Maria Sörgjerd, författare av boken “I en underbar ballong - en bok om att älska Roxette”, kan det vara så att artisten har en djupare mening för fansen.

- Om man mår dåligt så kan artisten ge dig en fast punkt, säger Sörgjerd. Man känner att den här artisten kan ge mig något speciellt.

Maria Sörgjerd är lärare i psykologi och svenska på Linnégymnasiet, och har i andra halvan av sin bok försökt analysera fankulturen och vad det är som driver människor att resa över halva jordklotet eller lära sig nya språk för att komma närmare sin idol. Hennes bok fokuserar på Roxette och deras fans, men kan relatera till alla sorters fans.

- Det blir som en trygghet, att bestå av en viss gemenskap, förklarar Sörgjerd. Man får nya vänner och vissa träffar sina partners på olika evenemang.

Fangirls är ofta det man kallar fans som går till extremer när det gäller sina idoler.

Detta kan inte bara skada personerna i fråga, utan också hela gemenskapen.

- Att vara del av en gemenskap leder inte till något självdestruktivt, säger Sörgjerd.

Men om man gräver ner sig i den och lever i en fantasivärld kan man ta skada. En man jag hörde talas om, som jobbade inom flygbranschen, bokade in sig på samma flyg som Marie Fredriksson och tillbringade större delen av resan med att vrålstirra på henne! Maria Sörgjerd berättar också om en tjej som var ett stort Roxette-fan, som gick på deras konserter och skivsigneringar, men som vid ett tillfälle hade kritiserat ett av Roxettes album. Då hade hennes vänner, som hon fått genom denna gemenskap, blivit upprörda och brutit vänskapen med henne.

Många anser att fangirls drar ner hela fandomen, gemenskapen kring idolen, TVprogrammet eller boken, och får de mer “normala” fansen att hamna i skymundan.

På Urbandictionary.com så definierar många fangirls på ett negativt sätt, och vissa skulle gå så långt som att beskriva dem som stalkers.

Men även om det finns negativa sidor med så kallade fandoms, tycker Maria Sörgjerd att det ändå kan vara bra att vara med i en.

- Du får mycket på köpet, avslutar Sörgjerd. Det ger dig en positiv kraft som berikar ditt liv och kan ge mening med livet. Jag ser inget dåligt i att vara del av en sådan här gemenskap.

■

» VÄRLDEN| ARTIKEL

20 är det nya 35 VÅRA BÄSTA år ligger normalt i åldern 30-35 enligt arbetsmarknaden, men när är man egentligen som mest taggad på att jobba? Jo, när man är nybakad student och vill ge sig ut i arbetslivet. Arbetsgivare borde öppna ögonen mer och se förbi fördomarna mot unga och ge dem möjligheter att väga upp sin oerfarenhet med sin vilja.

A

rbetslösheten bland unga är inget nytt problem på agendan. Skräcken bland studenterna när det börjar närma sig sommarlov och jakten på sommarjobben börjar är att stå utan jobb.

Allt eftersom antalen CV:n som kastats i papperskorgen ökar sprids skräckhistorierna om de som gått ut åren innan som står utan jobb och fortfarande bor hemma som 25-åring. Varje students mardröm i sin lycka är att gå från lycklig och fri med en vit mössa till arbetslös, fast hemma, utan att lyckas ta sitt språng ut i livet och

Elin Pettersson arbetslivet.

När man söker jobb så frågar intervjuaren om ens egenskaper och intressen, arbetslivserfarenheter och utbildning. Men det är trots allt ens meriter som väger tyngst, därav har unga blivit bortprioriterade vid nyanställning. Man letar efter personer med erfarenhet som samtidigt är i sina bästa år vilket enligt arbetsmarknaden är runt 30-35. Då är det svårt att komma som nyutexaminerad tjugoåring, och trots en brinnande vilja inte har så mycket annat än fina betyg att visa upp. Det är svårt för företagarna att prioritera en oerfaren 20 åring framför en välmeriterad 35 åring som är på toppen av sin karriär. Det finns många fördelar till 35 åringen, och få till 20 åringen, och där ligger problemet.

I februari 2013 låg ungdoms­arbets­ lösheten på 26,4%, åldern 15-24, vilket är en ökning på cirka 10 % på 13 år. I år är det cirka 157 000 ungdomar som inte har någon inkomst.

Vad är då lösningen för dessa ungdomar?

Lösningar på detta har skett genom att tex. sätta in ungdomsjobb.

Där man ersätta mindre och lättare tjänster med 3 stycken ungdomar, vilket gör att de får en fot in på arbetsmarknaden.

Som ett skoljobb där man får lära sig hur

48

arbetsmarknaden fungerar.

En annan lösning som har blivit allt vanligare i vårt tekno­logiska samhälle är att entreprenörskapet bland unga har ökat.

En hobby som börjat som något utan vinstintresse kan leda till en stor ekonomisk framgång.

Enligt Wikipedia så har entreprenörer ofta drag som nyfikena, kreativita, självständiga, hängivena, en positiv syn på arbete och ett visionärt tänkande. Något som stämmer överens på många.

Jag startade mitt eget fotoföretag som 16 åring, och gick in i en bransch med väldigt hård konkurrens och tuffa arbetsförhållanden. Men det var min hobby, det var nytt och att jag kunde vara ekonmiskt oberoende så det drev mig att fortsätta. Jag kunde med stolthet säga att jag var entreprenör vid 16 års ålder. Kan jag kan andra. Det handlar bara om vilja.

Någon som med stort genomslag har lyckats med entreprenörskapet är Blondinbella, Isabella Löwengrip, vars namn är erkänt bland Sveriges ungdomar och en förebild för många. Starten gick via bloggen och ledde till en rad egna företag som hon startat själv. Det går att genomföra, det är inte omöjligt men vägen dit är lång och med många krokar. Det är idag många ungdomar som innehar Wikipedias rekommenderade entreprenörsdrag, och fler och fler har lyckats via internet.

Vi borde ta personer som Isabella Löwengrip som ett bevis på att ungdomar är värda en chans på arbetsmarknaden och att vilja och engagemang faktiskt kan överträffa erfarenhet. Någon utomstående kan ge nya infallsvinklar och nya idéer, vilket kan göra en stor skillnad för företaget med stora möjligheter att bredda sin expansion.

Samhället måste ta vara på studenternas arbetsvilja när de precis har gått ut, nybakade och fyllda med kunskap och iver. Ta vara på dem, innan bakverken har stått ute för länge och svalnat, och därmed förlorat sin entusiasm.

■

» VÄRLDEN| ARTIKEL

Det nya betygssystemet

foto: Elin Pettersson

stämmer in: - Det nya betygssystemet öppnar för en annan typ av diskussion.

Eleverna kan genom det få större inflytande och bli mer medvetna om sin skolsituation. Han säger också att det medför en ny sorts stress hos eleverna, men att stressnivån såklart är olika från person till person.

- Det är svårt i nuläget, men jag tror det kommer leda till mer klarhet i skolgången Emma Ivarsson i framtiden. Förhoppningsvis ska det inte heller vara någon bedömningshets om ett förstå: - Orden ger ett stort utrymme för år, då hoppas Olof och Christer att det tolkning. Personligen anser jag att betyg nya betygssystemet ska ha kommit igång inte är något som ska kunna tolkas. Det ska ordentligt.

Det finns en årskull som hamnade mätas efter en enhetlig skala som är samma mitt emellan det gamla och det nya för alla.

Ytterligare något många ser som en betygssystemet, elever födda -95 blev orättvishet som uppstått är skillnaden försökskaninerna. Eleverna som är födda mellan den gamla och nya betygsformen. -94 eller tidigare fick behålla det gamla Det är lite svårare att nå ett A än att nå ett betygssystemet vilket ger många osäkra MVG. För att nå A måste man ha uppfyllt effekter. Eftersom den ena årskullen endast alla kriterier för A, har man någon av har en tregradig betygsskala, blir det enklare kriterierna (bara) uppfyllt i B, får man B. för dem att få höga poäng att söka in till Detta gör att man som elev lätt kan få för fortsatta studier. Vad händer med den andra årskullen? Christer Nilsson talar om att sig att B är ett sämre betyg.

Olof Oskarsson, programrektor på intagningskraven på högskolorna borde Rosendalsgymnasiet, påstår att A och B är sänkas, eftersom att 94:orna annars kommer som ett MVG. Men när ett A ger fler poäng ha ett försprång.

- Jag tycker att det nya betygssystemet är (20) än ett B, (17,5) blir många elever stressade. Det är heller inte bara elever som bra, men alla borde få samma förutsättningar blir pressade, lärarna har fortfarande, efter när man söker till högskolan. För dem med det gamla systemet är det ju lättare att över ett år inte helt kommit in i systemet.

Christer Nilsson, också programrektor komma in eftersom det är lättare att få ett på Rosendalsgymnasiet påstår att dessa MVG än ett A, säger Kristoffer Norén. begrepp funnits förut, och att kraven var Källa: Regeringskansliets hemsida, under ”Frågor och likadana. Han är positivt inställd till det svar om ny betygsskala”

■ nya A-F systemet och anser att det gör kommunikationen mellan lärare och elev större och mer effektiv. Olof Oskarsson

GY11. Mycket väl godkänt, väl godkänt och godkänt, blev under läsåret 2011/2012 ersatta av en 6-gradig skala A-F. Detta skifte skulle bidra till tydligare kunskapsmål så att elever skulle ha lättare att förstå vad de kan göra bättre och så att det ska vara enklare att veta om en elev behöver stöd. Dock kan man ställa sig frågan om det nya betygssystemet har gett elever det stöd de behöver.

- Jag vet inte vad jag har för betyg. Mina lärare vet inte och säger att de inte får sätta betyg, berättar Bella Skantz, 19 år från Katedralskolan. Kommunikationen funkar inte fullt ut det vill säga.

Lärare får inte sätta betyget D eller B på ett prov eller liknande. E, C och A är tillåtet för att det är de betygen som en elev ska ha övervägande av. D och B, blir mer av ett slutbetyg.

1994 gjordes en betygsreform i Sverige.

MVG, VG och G ersatte det tidigare systemet 1-5. Betygsskalan smalnades alltså av. 2006 skulle ytterligare en betygsreform bli verklighet, men politikerna sköt upp den, och senare trädde gy11 in och drog isär betygskalan igen i Sveriges grundskolor och gymnasieskolor.

“Utförligt, nyanserat och välgrundat” är begrepp som många ungdomar stöter på nu. De är fetstilade, återkommande krav i betygskriterierna för att en elev ska nå det högsta betyget, det vill säga A. Dessa begrepp behöver förklaras för eleverna, just utförligt, för det verkar som att kriterierna inte är så tydliga som regeringen försöker få det att verka. Kristoffer Norén, 18 år från Fyrisskolan tycker att kriterierna blir så övertydliga att de nästintill blir svåra att

49

Selma LagerlÜf: en taktisk karriärist

» KULTUR| SELMA LAGERLÖF HADE Selma Lagerlöf placerats in i dagens hårda författarkonkurrens hade hon stått sig väl. Inte enbart på grund av sina språkliga formuleringar, träffande metaforer och gripande historier. De egenskaperna delar hon med en mängd andra begåvade författare som aldrig kommer att nå den publik Lagerlöf berör.

Nej, det truliga ansiktet på vår tjugolapp besitter egenskaper som var långt mycket viktigare än så.

Selma Lagerlöf var en taktisk karriärist.

F

ör tjugotre år sedan publicerades brevkorrespondensen mellan Lagerlöf och väninnan Sophie Elkan.

Innehållet vittnade om att Elkan var en tänkbar älskarinna till Selma Lagerlöf. Året detta publicerades var uppgifterna inte radikala. Men ponera att kuverten sprättats upp våren 1940, strax efter Selma Lagerlöfs död, då hade resultatet kanske sett helt annorlunda ut. I en tid då homosexualitet inte bara var kriminellt, för att övergå till att klassas som sjukdom, fanns det även ett folkligt motstånd mot samkönade par.

Uppgifter som dessa hade inte omöjligtvis kunnat krossa den folkkära författarinnan.

Det är dock inte det mest relevanta i sammanhanget. Breven publicerades inte under en tid då synen på homosexualitet var djupt negativ och därmed inverkade det inte negativt på Lagerlöfs författarskap. Tvärtom kanske man fick en djupare förståelse för författarinnans liv och de svårigheter hennes läggning faktiskt innebär.

Vad som dock spelar allra mest roll är den spänning Selma Lagerlöf bygger upp inför öppningen av breven och därmed sin egen person. Lagerlöf var skicklig på så sätt att hon aldrig exponerade sig själv för mycket. Visserligen kunde man genom karaktärerna i hennes romaner utröna vissa personlighetsdrag som var direkt kopplade till henne. Den stolta och mäktiga men stundom utfattiga majorskan på Ekeby, i Gösta Berlings sagor, är enligt många en gestalt som är inspirerad av Lagerlöf själv.

Och visst finns det något oerhört intelligent i att göra så. Gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut, publiken får ett smörgåsbord av karaktärsdrag att välja mellan för att skapa sig sin egen Selma

Emma Sjölander Lagerlöf.

Jonas Gardell är en annan författare som använder sig av denna teknik. I böckerna om Juha Lindström får man uppfattningen att de fiktiva romanerna är av självbiografisk karaktär. I Gardells fall finns det en annan poäng med just detta: att förklara sig.

Den skämtsamme och självdistanserade komikern har ett behov av att ge allmänheten en bredare bild av sig själv. Ett behov som Selma Lagerlöf säkert också hade. Den bild som ofta förmedlades av Selma Lagerlöf var inte vacker: låghalt och maktlysten som hon ofta beskrevs. Och kanske var det just därför som hon genom majorskan på Ekeby ville att publiken skulle se henne som hon var, hela Selma Lagerlöf. Att hon också kunde gråta, att hon också hade något kärt.

Det var kanske tack vare detta som hon kom att bli så folkkär som hon blev. Att hon i lagom portioner vågade visa en nyanserad bild av Selma Lagerlöf.

Och Selma Lagerlöf 2013? Hon hade varit den lesbiska kvinnokämpen som hon under nittonhundratalets tidigare skede inte tilläts vara. Lagerlöf hade varit en av de kända personer som lyckats bygga sitt eget varumärke. För det är mycket av det det handlar om idag. Att positionera sig själv.

Någonting vi i dagens samhälle värnar om är en moral som är rak och enkel. Vad vi tycker värre om än personer med felaktig moral är personer med felaktig moral som sedan tar tillbaka den.

Selma Lagerlöf var konsekvent. Hon var i själ och hjärta en feminist som stod för sina åsikter och inte ryggade för det bemötande hon kunde tänkas få. På så sätt hade hon passat utmärkt i dagens samhälle.

Och kanske är det just därför som vi än idag

är så tilltalade av Selma Lagerlöf, för att hon matchar det intellektuella ideal som råder idag.

Selma Lagerlöf var och är äkta. Även om man under Selma Lagerlöfs verksamma tid inte pratade om framställningen av sig själv, så kan man indirekt säga att författarinnan med största sannolikhet tänkte i de banorna.

För utan den skickliga bilden Lagerlöf förmedlade av sig själv, den mystik hon byggde upp och den begåvning hon besatt hade jag nog inte i årskurs två på gymnasiet läst Gösta Berlings sagor, jag hade kanske inte ens vetat vem Selma Lagerlöf var.

Trots att kvinnliga författare inte var alltför vanligt förkommande så var hon trots allt verksam i en tid då fler kvinnliga författare än någonsin slog sig fram. Författare vilkas namn inte nämns i dags datum.

Men Selma Lagerlöf värnade inte enbart om sig själv. Hon värnade om Värmland.

Den lätt romantiserade bilden av Värmland som Selma Lagerlöf beskriver har med största sannolikhet haft ett stort inflytande på våra tankar kring landskapet i väst.

Kanske var det inte bara bilden av sig själv hon ville bevara. Kanske var det bilden av Värmland.

Det är inte helt enkelt för oss idag att veta. Vad som däremot står klart är att hon lyckades med båda delarna. Bilden av Selma Lagerlöf och ”ack du sköna Värmeland” är intakta, mycket tack vare hennes nära förhållande till allt hon skrev om, hennes förmåga att berätta och förmedla.

Jag är övertygad om att ifall Selma Lagerlöf hade sett sitt hattbeprydda huvud på tjugolappen och sett de ännu gröna värmlandsskogarna, så hade hon varit nöjd.

■ 51

» UPPSALA| PERSONPORTRÄTT

EN NYFIKEN

BOHEM STIG BJÖRN LJUNGGREN

52

UPPSALA| PERSONPORTRÄTT

STADSVETARE, författare, föreläsare, skribent, frilansare, bälingeboss och bit-för-bit-mästare. Ja titlarna är många för Stig-Björn Ljunggren, eller Stikkan som han brukar kallas. Under en intervju hemma hos en av Uppsalas mest allmänbildade personer, i alla fall enligt mig, så får jag titta närmare och se vad han egentligen gör. Och kanske främst vad han själv tycker om att göra, så väl på jobbet om på fritiden.

S

tig-Björn Ljunggren brukar titta fram lite här och var, han skriver i UNT och ses på diverse tv-program.

Ljungren är utbildat stadsvetare, och har doktorerat i ämnet, men jobbar nu som frilansare i sin egen firma. Han skriver allt från spalter och artiklar, både fast och på beställning, till längre texter så som essäer och även böcker. Just nu håller Ljungren på att skriva en bok om Socialdemokraterna från och med 80-talet och framåt och varför de som lärande organisation förändras med tiden.

Just nu skriver jag om olika politiska ideologiers syn på äganderätt och företag till exempel, berättar Ljungren. Så har jag som sossarna som exempel.

Vi sitter i hans vardagsrum och dricker kaffe medans han berättar om sitt arbete.

I bakgrunden hör man undulatkvitter från fågelburen i köket inuti radhuset i Luthagen. Ljungren berättar om sina olika arbetsuppgifter utöver skriveriet. Det är föreläsningar om politiska ideologiers världsanalys, han moderator och håller i diskussioner och även konslut, där ha gör utredningsjobb för olika aktörer som vill ha politiska kartor. Som liten var det dock inte detta han trodde han drömde om att syssla med som vuxen utan hamnade på linjen ändå.

- Jag visste inte vad en stadsvetare var när jag var liten, man hade ju andra idéer som att bli lantmätare eller kartritar, och även lokförare som alla andra, berättar Ljungren.

Men skriva, prata och läsa har jag alltid gjort och det har väl bidragit till att jag kom in på det här spåret.

Han har även alltid varit intresserad av politik, filosofi och vad som händer i världen.

Det bästa med att jobba som Ljungren gör säger han är friheten, han kan ta en sovmorgon om han vill och bestämmer sina arbetstider själv. Däremot kan det vara lite ovisst med inkomsten eftersom det kan vara mycket en period och mindre en annan.

Vilhelm Simoni Ljungren har som sagt ett varierat arbete med lite olika sysselsättningar. Han gör mycket och kan mycket. När vi kommer in på allmänbildningen anser han sig själv vara ”hyggligt allmänbildad”, med all rätt.

Till exempel så höll Aftonbladet en tävling under 90-talet i allmänbildning som hette ”Bit-för-bit” som Ljungren blev obesegrad mästare i. Dock så erkänner han att det finns några vita fläckar även i hans hjärna.

- Idrott och dagens filmstjärnor upp till 30 år tillbaka är jag inte expert på, säger han.

Sitter man och tittar på ”På spåret” hemma så hänger man ändå nästan med, men det är väl en liten bit kvar kanske.

När vi kommer in på fritidsintressena och hans hobbys får man gräva lite. Han själv tycker att han har det ”rätt uselt” på den fronten.

Eftersom a r b e t e t är så pass fritt gliden fritiden och jobbet lätt ihop. Dock så kommer Ljungren på vissa saker som han tycker om att göra när inte föreläsningar och världsanalyser kallar.

- Jag står gärna i köket och rotar och somrarna tillbringas mycket nere i stugan i Blekingen där man går runt och pular, säger Ljungren. Men någon riktig hobby har jag inte, förutom att läsa Kalle Anka kanske, men det räknas väl inte.

Annars är det inget som lockar förutom att läsa böcker men det hör till jobbet anser Ljungren. Läser man hans ”Perspektiv” i sportsidorna i UNT står det att han är stadsvetare och även Bälingeboss så jag tar reda på vad som menas med den titeln. Det är nämligen så att en av hans döttrar var aktiv inom Bälinges idrottsförening och när föreningen behövde en ny ordförande så ställde han upp.

- Ingen annan ville vara ordförande så jag blev det, berättar Ljungren. Man kan

säga att jag är verkställande direktör men det enskilda sporterna sköter sig själva.

Att resa är inte heller helt fel som fritidintresse. Familjen har tidigare haft en stuga i Italien och han skulle också kunna tänka sig att åka tillbaka till Nya Zeeland där han var när han var ung. Vi leker med tanken att flytta till Italien och den är inte helt fel tycker Ljungren. Då är det främst klimatet som lockar eftersom hans barndom ”förstördes” av snöiga vintrar och myggiga somrar. Men även maten och kulturen är tilltalande, och även faktumet att man kan bada utan att frysa. Det är helt enkel ett ”hyggligt ställe att hänga på” som Ljungren själv säger.

- Det är egentligen svårare att hitta argument mot, och sen är det ju ett speciellt

»Det som karaktäriserar Italien är att man blinkar vänster och svänger höger.” land också, säger Ljungren. Jag brukar säga att det som karaktäriserar Italien är att om man är till exempel i en vägkorsning så blinkar man vänster och svänger höger.

Som avslutning så ber jag honom att beskriva sig själv med en mening. Som vi alla nog tycker är det en lättare sagt än gjort men till slut får Ljungren till det: ”En nyfiken bohem och rätt produktiv men stundtals lat” En mycket bra beskrivning skulle jag säga. Allt kan vi hitta bara i den här texten.

En nyfikenhet som leder till stor kunskap och allmänbildning, en frihet genom frilansandet, precis som en bohem. Det faktum att han gör så pass mycket olika saker påvisar produktiviteten samtidigt som han ibland kan lata sig i soffan med en Kalla Anka tidning i handen.

■ 53

» VÄRLDEN| MAT

Maten som håller oss friska HÄLSOSAM mat som förlänger livet, och mat som gör att man växer på längden, finns det? Enligt Murad Jamiyev och Mousa Ahmadi, elever på Rosendalsgymnasiet, stämmer det alldeles utmärkt. Att svenskar äter för mycket snabbmat och får hälsoproblem är ett känt fenomen, men genom att ändra sina matvanor kan det kanske råda bot på det.

Elin Pantefors

K

lockan är strax efter halv elva en blåsig förmiddag då ett gäng ungdomar är i full färd att plocka på sig varor för att laga en måltid tillsammans.

Murad Jamiyev och Mousa Ahmadi, elever på Rosendalsgymnasiet är båda två intresserade av matlagning. De ska under dagen dela med sig av en annan matkultur än den typiskt svenska.

-Svenskar äter för mycket pizza, kebab och annan snabbmat, det är inte bra för

54

hälsan, säger Murad Jamiyev och berättar om tiden då han arbetade på pizzeria. Där fick han pizza till lunch varje dag vilket resulterade i magsmärtor.

-När man äter pizza och kebab får man ont i magen, för att det går så fort, men om man äter annan hemmagjord mat så mår man bra.

Under dagen lär de ut hur man ska tillaga en typisk rysk soppa, kallad borscht.

Soppan är sprakande fylld med nyttiga

rotfrukter som rödbetor och lök.

-Rödbetor är jättebra om man vill bli lång, när jag var liten drack jag ett glas rödbetsjuice varje morgon innan frukost.

Det är ju nyttigt också, säger Murad.

Under matlagningens gång berättar Murad hur man ska göra för att soppan ska bli perfekt.

-Ingen gör den här soppan bättre än min mamma, det går så fort när hon gör den.

Han demostrerar hur man ska tillaga soppan på rätt sätt och är väldigt sträng när det gäller rätt och fel. För att få in snitsen i rotfruktshackandet är experten Murad på plats.

-Det är lite svårt, man måste få skivorna mycket tunna, min mamma är jätteduktig på det, säger han med ett stolt leende.

Att äta bra mat har en mycket stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga. Ohälsosamma vanor som snabbmat och ett stillasittande liv bidrar till sjukdomar och för tidig död i Sverige liksom i den övriga världen. Mest

VÄRLDEN| MAT

oroande är den stora ökningen av fetma.

I dagens läge lider ungefär hälften av alla vuxna svenskar av fetma, samt vart femte

Genom att motionera regelbundet mår man bättre och drabbas heller inte lika lätt av virussjukdomar, för att immunförsvaret höjs.

Antalet vita blodkroppar ökar, samt p ro d u k t i o n e n av T-celler och B-celler. Dessa celler aktiverar immunförsvaret och hjälper till att producera antikroppar mot främmande organismer.

RYSK BORSCHT

»Jag brukar gymma ungefär tre gånger i veckan för att kroppen ska må bra.

Ingredienser: 1 gul lök 5 stora rödbetor 4 potatisar 1 vitkål 1½ liter vatten 2 morötter 1 buljongtärning 3 msk smör svartpeppar salt

barn. Lider man av fetma är risken för hjärtoch kärlsjukdomar och typ 2 diabetes[a] mycket större. Genom att variera sin kost, samt tillbringa ca 30 minuter av fysisk aktivitet varje dag, minskar risken för fetma.

Både Mousa och Murad håller igång kroppen genom att styrketräna några gånger i veckan.

-Jag brukar gymma ungefär tre gånger i veckan, för att kroppen ska må bra, berättar Mousa.

Gör så här: 1. Skala och tärna grönsakerna. Riv vitkålen.

Hetta upp smöret i en kastrull och bryn grönsakerna så de får gyllenbrun färg. När allt mjuknat, tillsätt vattnet.

-När jag äter bra och hälsosam mat och tränar och sportar mår jag mycket bättre.

Annars kan man äta lök också, vitlök. Det brukar jag alltid göra när jag känner att jag håller på att bli sjuk. Vitlöken tar bort allt virus i kroppen. Jag är aldrig sjuk, förklarar Murad med ett stort leende som lätt smittar av sig.

■

2. Låt soppan puttra på medelvärme och tillsätt buljongen, saltet och pepparn. Låt det koka upp och provsmaka.

3. Låt allt puttra under lock någon timme. Ät gärna tillsammans med en klyfta rå vitlök och en bit bröd!

INGEN GÖR DEN HÄR SOPPAN BÄTTRE ÄN MIN MAMMA, FÖRKLARAR MURAD

55

» ROSENDAL| ARTIKEL

Teamwork på Rosendal UPPTAKT 13 anordnades i Örebro i april månad, ett event som har visionen att skapa en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i hela Sverige. Det var också på Upptakt 13 Rosendalsgymnasiets elevkår och skolledning fick motta pris för årets teamwork. Jag har möttRosendals rektor Olle Bergh samt ordförande för elevkåren, Klara Müller, för att prata om receptet på framgången och vikten i ett bra samarbete.

Hanna Brolund

N

är Rosendalsgymnasiet elevkår och skolledningen fick priset för Årets Teamwork var det med motiveringen ”Genom ömsesidig respekt för varandra skapar Rosendals elevkår och rektor Olle Bergh ett gott samarbetsklimat mellan elever och lärare på skolan och på så sätt gör de varandras ambitioner möjliga”.

– Vi är väldigt glada över denna utnämning säger Olle Bergh. Priset fick elevkåren och skolledningen efter år utav starkt sammarbete och stort engagemang.

Detta har gett resultat, inte bara i form av ett fint pris, utan även genom att elevkårens medlemmar det senaste året har ökat, från cirka 225 medlemmar till ungefär 670 medlemmar, detta av totalt 800 elever.

– Det är en ökning med 300 %, det är jag ganska stolt över säger Klara Müller och ler.

Klara Müller berättar att sammarbetet mellan elevkåren och skolledningen på senaste tid har blivit mer kontinuerligt, tidigare stötte man på varandra i korridoren och mötena

56

var mer spontana. Nu träffas elevkåren och skolstyrelsen en fast tid en gång i månaden, dock finns spontaniteten fortfarande kvar. Just den där spontaniteten verkar vara en av de viktigaste ingredienserna för att öka trivseln på skolan.

– Det har alltid känts okej att komma med nya spontana idéer till skolledningen, är det något vi verkligen tror på, då tror skolledningen på oss, de litar på oss berättar Klara Müller och vänder sig till Olle Bergh.

Elevkåren och skolledningen arbetar också var för sig för att skapa en mer trivsam atmosfär på skolan, men alltid med vetskapen om att de har varandra att luta sig mot.

Elevkåren är i grunden ett elevfack, de är inlästa på elevers rättigheter och kämpar dagligen för dem. Dem finns även där för att elevernas vilja ska stärkas och organiseras, vill eleverna ha en fest är det det som elevkåren kämpar för. Samtidigt försöker de ha en bredd i sitt arbete, för att det ska lyckas finns det olika utskott. Utskotten sysslar med allt från

elevrättsfrågor till hur skolkläderna ska se ut, Vill man engagera finns det något för alla.

- Utskotten är elevkårens armar, som på en bläckfisk säger Klara Müller.

Det är dock inte enda sättet att engagera sig, bara genom att vara med i elevkåren stöttar man dem.

Skolledningen bidrar på sitt håll genom att hålla koll på arbetsbelastningen för elev och personal och se till att utbildningen håller hög kvalité. De jobbar för den ”goda skolan”, det är då viktigt attinte bara se lärare och elever utan också övrig personal på skolan som vaktmästare, receptionister och matpersonal.

- Det som är roligt med Rosendal är att det är en positiv spiral, eleverna är sjysta och trevliga och då blir personalen bättre, man lyfter varandra säger Olle Bergh.

Samarbetet mellan elevkår och skolledningen har lett till en rad olika evenemang, bland annat en valvaka då cirka 500 elever sov på skolan och festival Rosendal då majoriteten av skolans elever kom utklädda som hippies och ägnade dagen åt att leka lekar, umgås och lyssna på musik.

Vad är elevkåren mest stolta över att dem gjort för skolan då?

- Det handlar inte om några speciella event, även fast de stärker stämningen. Det viktigaste är det man gör varje dag, det alla gör varje dag, den stämning som vi skapar tillsammans är det som betyder mest avslutar Klara Müller.

■

n e m m o k l ä V … hit

ANNONS

… är Uppsalas yngsta kommunala gymnasieskola. Hösten 2005 startade vi Rosendalsgymnasiet i Läkemedelsverkets tidigare lokaler. Skolan är redan från början planerad och utrustad för att ge så goda förutsättningar som möjligt för ett kreativt arbetssätt.

… vill förbereda dig så bra som möjligt inför högskolestudier. … tror på kvalitet i mötet mellan lärare och elev i våra 20-klasser. … inspireras av ett starkt samarbete med Uppsalas båda universitet. … vill att du skall kunna jobba i en trivsam och lugn miljö där du får vara dig själv. … uppskattar god mat, ett rikt föreningsliv och goda möjligheter till estetisk verksamhet. … vill se IT som en integrerad del av skolans metoder och arbetssätt.

Vänd och läs mer …

ANNONS

Rosendalsgymnasiet

– här händer det saker

Naturvetenskapsprogrammet – Internationella programmet (sam-sam) – Journalistikprogrammet (sam-media): På Rosendalsgymnasiet ser våra tre utbildningar till att det hela tiden är något på gång. Vi jobbar ofta i ämnesövergripande projekt och heldagar – ibland står lärarna för innehållet, ibland är det eleverna som sköter allt.

Men det är inte bara undervisningen som präglar skolåret. Våra fantastiska elevföreningar organsierar själva flera dagar med aktiviteter. Allt från äggjakt vid påsk, till skolkamp.

Under ett år på Rosendalsgymnasiet kan allt det här hända! q Staden – ett projekt på NA där våra tvåor tillsammans skapar fiktiva städer. Alla skall vara hållbara i minst 500 år och rymma en befolkning på 500 000! w NA-dagarna är samlingsnamn för en rad olika projekt på vår naturvetarutbildning. e Under hösten 2011 hade vi förmånen att vara värdar för den internationella fotouställningen ”Save and Protect the Planet” med fotografer från Angola. Då passade vi även på att ha seminarier om angolansk litteratur. r En dag varje år är ”Språkens dag” – ett smörgåsbord med smakprov från språk världen över. t Världsbokdagen firas traditionsenligt med författarbesök. y 2011 hade vi premiär för ”Naturvetarmästarna” på skolan. En tävling där 9:or kämpar om vem som är bäst på naturvetenskap. u När våra 3:or är klara med sina projektarbeten firar vi det med en mässa. Här presenteras alla projekt och vi delar ut priser i flera kategorier. i För att ge våra elever verktyg att ta sig genom gymnasiet på bästa sättet håller vi varje år en hel dag om studieteknik för ettorna. o ”Boktornet” heter vårt läsfrämjande projekt. Eleverna tävlar klassvis om hur många böcker de hinner läsa under ett läsår. a Varje år gästar prisbelönta journalister skolan under ”Jo-dagarna”. Då bjuds även på rollspel.

q

w

UA N DA - H E L S I N G F OR S e LLISSABON-PARIS-NEW YORK ROSENDAL SGYMNA SIET

r

PHOTO EXHIBI T ION • 1/10 – 18/11

"Gymnasisterna gör uppror!"

Angolansk litteratur från olika perspektiv och författare.

Stefan Helgesson (litteraturvetare) och Marianne Sandels (översättare) föreläser i A203, Ondjaki (författare) deltar från Brasilien via Skype.

Rosendalsgymnasiet to 1 december kl.17.00

y

x

u

i

Rosendalsgymnasiet

20 oktober 2011

Naturvetarmästarna

Vilken grundskola har det bästa laget i Naturvetenskap?

t • 26

nasie

lsgym

nda Rose

SAVE•AND•PROTECT T H E • P L A N E T

t

Jess

en •

Hans

Paul

ANNONS

..

Elevröster 22–b2e3r okto

Joanna – När jag kom till Mexiko för att volontärjobba efter gymnasiet var jag väldigt tacksam för allt jag lärt mig på Smip. Jag tror att kulturkrocken inte blev särskilt stor tack vare det interna­ tionella fokus som genomsyrade hela vår utbildning. Nu när jag har börjat läsa statskunskap på universitetet märker jag också hur väl förberedda vi smipelever är för högskolestudier. Steget från gymnasiet till universitet var inte särskilt stort.”

itzén

ica R

o 10 er 20

ob

7 okt

6–2

o

Sanna ­ Jag valde Journalistikprogrammet för att först och främst lära mig skri­ va, och det har jag verkligen gjort!

Vi får mycket tid till just skrivandet men det som är bra är att vi inte bara håller på med tidningar, artiklar, re­ portage, notiser, utan också att vi får lära oss allt runt omkring själva jour­ nalistiken.Till exempel granskar vi alla sorters tidskrifter, lär oss layouta, be­ söker tidningsredaktioner och i tvåan får vi göra egna tidningar.

tisdagen 15:e september

kl 13.15 (åk 1) • kl 14.00 (åk 2)

a

Johan – Jag tycker att skolan är fantastisk!

Lärarna har alltid välplanerade lek­ tioner och lär ut med bra pedagogiska metoder, och de finns alltid tillgängliga om man fastnar på någon uppgift. Man får stöd när man behöver. Skolmiljön är fräsch och väldigt trivsam och maten är supergod! Skoldatorn är ett stort plus, eftersom den underlättar skolarbetet en hel del. NA­programmet är ett bra val för ambitiösa elever som strävar efter bra utbildning inom de naturvetenskapliga ämnena. Jag är supernöjd med att jag valde Rosendal!

Vänd och läs om våra program …

ANNONS

Välkommen till

Naturvetenskapsprogrammet Det är som vanligt mycket spännande på gång på hos oss. Några av våra klasser avslutar en kriminalteknisk dag där uppgiften är att lösa en mordgåta. Tvåorna ägnar sig åt projektet Staden, där de under tre dagar skapar en fiktiv stad som ska vara hållbar under 500 år för 500 000 invånare.

Och våra treor arbetar intensivt med sina projektarbeten.

Välkommen till

Journalistikprogrammet Det händer alltid mycket på Jo. Vi skriver, diskuterar, intervjuar, filmar, läser och studerar allt mellan himmel och jord. Och vi skrattar mycket.

Ettorna skriver uppsats i historia och syr som bäst på kostymer till vårens historiska maskerad. Tvåorna är nedsjunkna i fansinprojektet – i fem veckor skriver och layoutar de sina egna tidskrifter. Treorna gör film och projektet avslutas med en filmfestival och prisutdelning.

Välkommen till

Internationella programmet

På Internationella programmet är det alltid full fart! Våra treor efterarbetar sin resa till Sydafrika inför kommande redovisningar i form av teater, film, radioprogram, utställning och föreläsning. I årskurs två har vi just avslutat ett klimatprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Ettorna arbetar med ”Utblick” – studier i ett lands samhällsskick, kultur och kulturgeografi som redovisas med hjälp av estetiska uttrycksmedel.

Välkommen till

Rosendal!

www.rosendalsgymnasiet.uppsala.se