Issuu on Google+

VärmeKabelTeknik     

Industrivärme

     

    från 

   

 


Industrivärme    2    Dimensioneringsguide

VärmeKabelTeknik

 

Denna handbok innehåller all nödvändig information för  att dimensionera uppvärmning, varmhållning och  frostskydd av rör, tankar och cisterner. Du får hjälp med  att välja kablar och tillbehör till din anläggning.  En dimensioneringsguide för rörsystem finns också  tillgänglig på  5 1/4" eller 3 1/2"  diskett för PC  (Programmet kräver endast 512 KB).  Beräkningsprogrammet är anpassat för att man enkelt  skall kunna mata in de värden som krävs för att  projektera en värmekabelanläggning och du erhåller en  komplett materiallista efter körning. 

Introduktion För att på ett riktigt sätt kunna ta fram en lösning på en  värmekabelanläggning är det viktigt att ha vissa  grundkunskaper. Värmekabelns uppgift är att  kompensera värmeförlusten från konstruktionsdelen  genom den termiska isoleringen samt att i vissa fall höja  temperaturen på det inneslutna mediet.  Vi levererar även ett vidsträckt sortiment av  värmeprodukter utöver värmekablar. Dessa finner du i  vår katalog, är det något du saknar? Ring då till något av  våra kontor och berätta om ditt behov så hjälper vi dig  att på bästa möjliga sätt att ta fram en lösning.     

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 3

Avsnitt 1 

Produktöversikt  Produkter för elektrisk värmetillförsel på rör och behållare samt övriga värmekrävande applikationer 

VÄRMEKABELTEKNIK har ett heltäckande sortiment av  värmekablar med anpassning för varierande ändamål  från frostskydd till uppvärmning med ett  kompletterande produktprogram med  uppvärmningssystem för industrin. 

 

Detta hjälper dig att få med all information då du vill ha  hjälp av någon av Värmekabeltekniks tekniker eller då  du vill förbereda dig för en egen beräkning. 

Värmekabeltekniks support

• Du kan med trygghet lämna dina ritningar eller  muntliga uppgifter på din anläggning till våra  erfarna säljare för att få hjälp med beräkningar och  projektering samt offert på ditt objekt. 

Värmekabeltekniks program

• • • • • • • •

Parallellresistiv värmekabel med konstant uteffekt. 

• Du får ett komplett förslag med material 

Självbegränsande värmekabel 

specifikation och pris på värmekälla  monteringshjälpmedel samt reglering. 

Serieresistiv värmekabel. PVC‐, Teflon och  Mineralisolerade med eller utan återledare. 

• Du får på begäran en montageanvisning speciellt 

Värmepatroner 

utformad för din anläggning och du kan alltid ringa  oss om frågor uppstår under arbetets gång. 

Värmefolier av polyester (80°C) Silikon (250°C)  Ringelement 

• Du kan även få hjälp med relationshandlingar på  värmekabelanläggningen samt inritning av  värmekabel på av er tillhandahållen ritning. 

Keramiska infravärmare för kontaktfri uppvärmning  Kringutrustningar, styrutrustning mm. 

Vår specialitet

• Värmekabelteknik kan specialanpassa värme 

Värmekabelteknik har genom sitt omfattande kunnande  samt breda sortiment möjlighet att hjälpa till med att ta  fram kompletta paketlösningar för specialapplikationer  på produkter där värmetillförsel erfordras.  

Serieresistiva värmekablar

Vi kan även i vissa fall bistå med montering av våra  värmeprodukter på av kunden tillhandahållen  maskindel, behållare, portabla rör, mm.   Tag kontakt med oss med din förfrågan för ett lönsamt  förslag. 

Projekteringsguiden Med denna handbok vill vi ge dig information om våra  produkters användningsområden.  Handboken beskriver produkternas egenskaper samt  ger dig insikt i beräkningar av energibehov för de  vanligaste applikationerna.  I följande avsnitt kan du även se hur en anläggning  beräknas, dimensioneras och vilka uppgifter som  erfordras för att utföra dessa beräkningar. 

produkter till din applikation eller hjälpa dig med  att applicera värme på dina portabla  instrument/redskap. 

Den första värmekabel som togs fram var av en  serieresistiv typ. Idag finns det flera typer av  serieresistiva värmekablar. Dessa tillverkas i kvaliteter  från PVC till mineralisolerade högtemperaturkablar med  rostfri mantel. Den största fördelen med dessa är  möjligheten att få fram långa elementlängder, från en  enda anslutningspunkt.   I motsats till parallellresistiva och självbegränsande  värmekablar vars max.längd begränsas av  spänningsfallet i ledarna nyttjas detta som  värmeavgivande del i en serieresistiv kabel.  Värmetråden är tillverkad av en legering som ger en  önskad resistans per meter. Genom att kombinera en  önskad längd med de tillgängliga kabelresistanserna och  matningsspänningarna kan fördelar erhållas som: slingor  med varierande effekter erhållas med längder från ett  par meter till längder på 800 ‐ 1000 m från en  matningspunkt.   

 

 


Industrivärme    4   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 1 

Produktöversikt  Produkter för elektrisk värmetillförsel på rör och behållare samt övriga värmekrävande applikationer 

Som nackdel kan ses att kabeln vanligtvis måste  färdigställas på fabrik vilket medför att man i förväg  måste känna till rörlängder för att kunna förbeställa  erfoderliga slingor. (Vid långa högtemperaturslingor dör  värmetråden innehåller koppar (CC‐kablar) skall hänsyn  tas till värmetrådens temperaturkoefficient som  påverkar slingans effekt i negativt).  För installationer inom Ex‐område krävs en rad  kompletterande skyddsanordningar, samt dispens från  berörda myndigheter. 

Parallellresistiva kablar med konstant effekt Parallellresistiva kablar kan köpas på metervara för  konfektionering på arbetsplatsen, detta medger en god  flexibilitet både vid nyanläggning och reparations  arbeten. Kabeln har en konstant effekt per meter  oavsett längd och temperatur och kan kapas på jämna  avstånd, oftast mellan 0,5 ‐ 1,2 meter beroende av  modullängd från olika leverantörer.  Värmelementet i en parallellresistiv kabel består av en  motståndstråd som är lindad runt de isolerade  framledarna, vid de så kallade kontaktpunkterna (dessa  har märkts som midjor på kabelns utsida) har  motståndstråden kontakt mot en av ledarna  omväxlande för var kontaktpunkt. 

 

Isolermaterialen och yttermanteln består vanligtvis av  teflonmaterial.  Det finns mer detaljerade uppgifter i kabeldatabladen.  Värmekabeln är utförd med jordfläta som även fungerar  som armering samt en korrosionsskyddande  yttermantel av teflon där detta ej omöjliggörs av höga  temperaturer.  Parallellresistiva värmekablar ger en fast uteffekt per  meter oberoende av omgivningstemperaturen. De har  ingen startström och kan därför anslutas i relativt långa  längder, (se datablad) 

Självbegränsande värmekabel Självbegränsande kablar kan köpas på metervara för  konfektionering på arbetsplatsen. Kabeln har en  varierande effekt beroende av omgivningstemperatur  vilket garderar mot överhettning även om kablarna  korsas. Detta medger även förläggning i Ex‐områden  (samtliga Värmekabeltekniks självbegränsande  kabeltyper är Ex‐klassade).  Självbegränsande värmekabel har en unik förmåga att i  proportion till kabelns manteltemperatur minska den  avgivna effekten. Dessa kablar omnämns ofta som  SJÄLVREGLERANDE KABLAR men detta är en felaktig  benämning då en önskad temperatur ej kan garanteras  utan temperaturstyrning. 

  Värmekabel av serieresistiv mineralisolerd typ 

  Kablarna möjliggör däremot en jämn temperatur på ett  rör även om omgivningstemperaturen varierar längs ett  rörstråk. 

   

 

 

Värmekabeltekniks självbegränsande värmekablar är  godkända för användning inom Ex‐områden då kablarna  har en fastställd T‐klass, d.v.s. en maximal temperatur  som kabeln kan uppnå. T‐klasser varierar för olika  effekter/m. 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 5

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt   

Diagram belastning/temperatur serieresistiva kablar

 

  VKT:s värmekabelprodukters egenskaper industrikabel     Mineralisolerad värmekabel  Egenskaper  SRL  SRM CWM Koppar Cu/Nickel Incoloy  TCT TCTR Max. underhållstemperatur (°C)  85  150 120 200 300 450  160 160 Max. utsatta temperatur (°C) 130  180 200 250 350 600  200 200 Max. Watt/m  33  65 30 Beroende av process temp  Beroende av temp Max Kretslängd  Se datablad Se datablad Se datablad Beroende av matn. spänning  Beroende av matn.  (U)  Spänning  120, 240  120, 240 240/440 1‐600V 1‐600V 1‐600V  1‐440V 1‐440V Ex.godkända  Ja  Ja Nej Nej* Nej* Nej*  Nej Nej Användbar på plaströr  Ja  Nej Nej* Nej** Nej** Nej**  Ber. av effekt Kan kapas på plats  Ja  Ja Ja Nej Nej Nej  Nej Nej Kan överlappas  Ja  Ja Nej Nej Nej Nej  Nej Nej Varierande effekt/temperatur Ja  Ja Nej Nej Nej Nej  Nej Nej Varierande effekt utmed  Ja  Ja Nej Nej Nej Nej  Nej Nej kabelsträckan  *  Kabeln finns Ex‐godkänd i ett antal länder. Vid bruk inom ex område i Sverige skall dispens sökas.  ** Lämplighet beror på belastning/meter 

 

 


Industrivärme    6   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt   

Maximal kabeltemperatur

 

Värmekablar har en begränsad max. temperatur till följd  av de material som används vid dess konstruktion. Om  temperaturen överstiger rekommenderade värden,  förkortas livslängden eller i värsta fall förstörs kabeln.   *  Tag därför reda på vilken den maximala temperatur  som kan uppstå till följd av processen där  värmekabelanläggningen ingår.  *  Tag även reda på om så kallad ångrensning  förekommer då ånga kan ge temperaturer upp till ca.  200°C.  Det finns två olika slags maximum:  B)  A.  Max. temperatur när kabeln är påslagen   

Denna angivelse av max temperatur indikerar den  maximala temperatur som värmekabeln klarar att  upprätthålla. (Hänsyn skall dock tagas till  manteltemperaturberäkningen på föregående sida  där den verkliga temperaturen relateras till kabeln  avgivna effekt) 

B.  Max. temperatur när kabeln är frånslagen   

Denna angivelse talar om vad kabeln klarar  frånslagen vid frostskydd av t.ex. ångledning eller  varmhållning av tjockoljeledning där  driftstemperaturen ligger betydligt över den  önskade varm‐hållningstemperaturen. 

 

Här fungerar det så att man i rörets tilloppsände  placerar termostaten/regulatorns temperaturgivare  så att kabelns matningsspänning bryts när processen  överskrider varmhållningstemperaturen. 

 

 

 

 

Stapeldiagrammet visar en jämförelse av våra  värmekabelprodukters maximala  exponeringstemperaturer med värmekabeln frånslagen. 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 7

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt  TCT – Serieresistiv enkelledare 

  Värmekabeln är med sina små dimensioner (3‐3,5 mm)  och sin mjuka konstruktion användbar till de flesta  applikationer. 

VELOX TCT Serieresistiv enkelledare är uppbyggd med    en värmetråd av högtemperaturtyp. Värmetråden har  en isolering av Teflonmaterial. På denna ligger en  jordskärm av förtent koppar som i sin tur är täckt av ett  yttre skikt av Teflon. Värmekabeln kan utsättas för  temperaturer upp mot 220°C och klarar varmhållning  upp till ca.200°C beroende på belastning. (Se diagram på  datablad)  

TCT är serieresistiv vilket medger långa värmeslingor  (ca.250m). Detta ger fördel vid långa rörledningar och  minimerar antalet anslutningspunkter vid alla typer av  förläggningar.  Exempel på vanliga tillämpningar av TCT är asfaltsverk,  oljerör utom Ex‐zon, massaindustrin, cisterner och  filterfickor. Värmekabeln skall alltid anslutas via  temperaturreglering. 

Kabel klarar de flesta kemiska miljöer och lämpar sig väl  till allt från frostskydd till uppvärmning av diverse  objekt.   

 

 

TCTR – Serieresistiv återledare 

  VELOX TCTR Serieresistiv värmekabel med återledare  som bygger på en TCT, men med ytterligare en skärm  och ett teflonskikt. I detta fall använder man den inre  skärmen som återledare och den yttre som jordskärm. 

Denna kabel är speciellt lämplig vid förläggning där  långa längder krävs och/eller där det är svårt eller  opraktiskt att återvända till utgångspunkten. 

 

Exempel där TCTR ger extra kostnadseffektiv lösning är  en lång rörsträcka där ett kabelslag räcker. 

Max. omgivningstemperatur är ca 220°C. Max.  driftstemperatur ca 190‐200°C.   

   

 


Industrivärme    8   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt  LMI – Mineralisolerad kabel 

Mineralisolerade kablar består av en ledare av koppar  alternativt en legering. Ledarisoleringen består av hårt  packad magnesiumoxid (MgO). Kabeln är försedd med  en heldragen mantel av koppar, koppar/nickel eller  rostfritt stål, vilken också tjänstgör som jordledare.  Kabeln har en mindre diameter än andra kabeltyper och  är dessutom lätt böjlig och kan förläggas utan  svårigheter även i komplicerade kabeldragningar. Kablar  avsedda för tillämpningar med driftstemperaturer upp  till 200°C kan förses med korrosionsskyddande  yttermantel. 

 

Exempel på användningsområden

 

Kemiska industrier Uppvärmning av rör och lagertankar för att hålla  produkter vid rätt temperatur under  tillverkningsförloppet. 

Kraftstationer Elektrisk uppvärmning av rör med eldningsolja och för  att förhindra instrumenten från att frysa under vintern. 

Fördelarna med mineralisolerade kablar är många,  nedan ges några av dem: 

Kärnkraftsindustrin

z  Flambeständig  Värmekabeltekniks MI‐kabel har en mantel av  obrännbart material. Den ytterst kompakta isoleringen  hindrar överföring av ångor, gaser och flammor mellan  utrustningsdelar som är förbundna genom kabeln. Blank  kabel avger inte rök eller giftig gas och sprider inte eld.  Där korrosionsskydd fordras är volymen mycket liten  vilket ger reducerat Halogenutsläpp. 

Mineralisolerade värmekablar kan användas inom flera  användningsområden inom kärnkraftsindustrin. De  används för att värma rör, ventiler, cisterner och för att  förvärma reaktorns natriumkretsar. 

Skeppsvarv Frostskyddskablar; för att skydda instrument och  rörbryggor från isbildning. 

z  Vattentät  Värmekabeltekniks MI‐kabel har en sömlös  metallmantel som ej släpper igenom vatten, olja eller  gas.  z  Korrosionsbeständig  Genom att Värmekabeltekniks MI‐kabel har  metallmantel är den också mycket korrosionsbeständig  och behöver inget extra skydd vid användning i normala  omgivningar. Om kabeln är utsatt för besvärliga  kemikalier kan den skyddas med en yttermantel.  z Höga driftstemperaturer  Värmekabeltekniks MI‐kablar klarar kontinuerliga  driftstemperaturer upp till 600oC. Den maximala  kontinuerliga driftstemperaturen hos den  korrosionsskyddade kabeln är ca.200oC (HDP). Andra  isolermaterial kan specialbeställas. Det vanligaste är  dock att kabeln installeras utan yttre skyddsmantel. 

 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 9

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt  RSL‐CR‐CT–Självbegränsande kabel 

 

Användning

 

• Överträffar uppvärmning med ånga. Lägre  installationskostnad än ånga. Lägre  underhållskostnad och säkrare drift. 

SRL självbegränsande värmekabel ger ett tillförlitlig  frostskydd av rör, ventiler, cisterner och liknande  applikationer, max. underhållstemperatur 65°C  (Exponeringstemperatur frånslagen 85°C)  

• Självbegränsande effekt omöjliggör övertemperatur.  • VärmeKabelTeknik:s an‐/avslutningssatser och 

Fördelar: 

anslutningsmaterial med utförliga beskrivningar ger  god hjälp vid installationen. 

• Godkänd för förläggning i Ex‐områden (T5‐T6)   

• Värmekabeln kan korsas vid förläggning (ex. vid  ventiler) då kabeln minskar sin avgivna effekt vid  stigande temperatur. 

Kan klippas i önskad längd och färdigställas på fältet  (tag hänsyn till maximala anslutningslängder angivna  i datablad).) 

 

  RSM‐CR –Självbegränsande kabel 

 

Användning

Fördelar:

 

• Tål ångrensning. (SRM tål 190°C ångrensning av rör 

SRM självbegränsande värmekabel ger en tillförlitlig  uppvärmning/varmhållning av rör, ventiler, cisterner och  liknande applikationer. Max driftstemperatur 120°C  (max. exponeringstemperatur frånslagen 190°C). SRM  värmekablar kan användas i Ex‐klassat område såväl som  i de flesta korrosiva miljöer. 

med 170psi tryck) vid frånkopplad kabel.  

• SRM kan kapas och färdigställas på plats. ( Tag  hänsyn till den maximala kretslängden. se datablad) 

• Kabeln kan korsas (ex. vid förläggning på ventiler)  utan risk för överhettning. 

 

• Överträffar uppvärmning med ånga. Lägre  installations och underhållskostnad än ånga.  

• Självbegränsande effekt omöjliggör överhettningar  • Värmekabelteknik:s an‐ avslutningssatser, och  inkopplingsmaterial med utförliga beskrivningar är  en god hjälp vid installationsarbetet.   

 


Industrivärme   10   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt  EST/CWM–Parallellresistiv kabel 

Parallellresistiva värmekablar med konstant  effekt/meter oavsett längd kan med fördel klippas och  färdigställas ute på fältet. Parallellresistiva kablar  introducerades i Sverige redan på 1970‐talet, men först  under 1980‐talet kom kabeln i bruk i större omfattning.   Kablar av parallellresistiv typ har två ledare som är  separat isolerade. Runt dessa lindas sedan en NiCr‐tråd  som ansluts med jämna avstånd till ledarna, omväxlande  så att var zon blir ett fristående element. Den  parallellresistiva kabelns strömledare är konstruerade  av tvinnad förtent koppartråd.   Ledararea från 1,5 mm² till 3,5 mm². Ledarisoleringen  och armeringsbädden utförs i teflonmaterial.  Kabeln är omspunnen av förtent koppartråd som  armering/jordskärm samt en yttermantel av  teflonmaterial. 

 

  Parallellresistiva värmekablar finns med ett antal olika  löpmetereffekter. EST/CWM är avsedda för  exponeringstemperaturer upp till 200°C (strömlöst) och  kan klara av att upprätthålla rörtemperatur upp till ca  170°C (10W/m). Kabeln förläggs med t.ex.  aluminiumtape och glasvävstape för fixering. För an‐ och  avslutning användes montagesatser för kablar av  parallellresistiv typ. För ytterligare fakta se datablad.  Kablarna färdigställs enkelt genom att man steg för steg  följer de instruktioner som finns i montageanvisningen.  Hänsyn måste tas till de rekommenderade maximala  anslutningslängderna som gäller för olika effekter på  parallell‐kablar. Max längder med hänsyn tagna till  spänningsfall i kablarnas strömledningar och andra  tekniska data finns i datablad. 

 

 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 11

Avsnitt 2 

Användningsområden för värmekabel/övrigt  Övriga industrivärmeprodukter 

Värmefolier av silikon

 

Värmefolier av silikon är avsedda för applikationer där  höga yteffekter krävs. De lagerhålls i Sverige i ett antal  olika mått med effekter på upp till 1.5 W/cm² med  driftstemperatur på max 250°C.  På begäran kan speciella former (element med hål,  mönster inbyggda termostater etc) och effekter  levereras. dock krävs ett beställningsantal vid  specialfolier på min 25 st.   Värmefolien tillverkas med en motståndstråd som  vulkas in mellan två silikonplattor. Elementen monteras  med speciallim, fjäder eller skruvförband och skall  temperaturstyras av termostat eller regulator med  givare monterad i direkt anslutning till elementet  Värmefolien finns även i ett specialutförande som  fatvärmare och levereras då med jordfelsbrytare  monterad på gummisladd för anslutning. 

   

 

• Enkel och snabb installation.  • Resistent mot de flesta kemikalier.  • Flexibel vid temperaturer ner till ‐28°C. Underlättar  vid vinterinstallationer 

• Finns i stort antal standardelement.  • Driftstemperaturer upp till +250°C.  • Konstruktionen är enkel att applicera i de flesta  tillämpningar där objektet är konstruerat av ett  värmeavledande material, detta medger dess utom  en utmärkt värmetransport från element till objekt  vilket medför lång livslängd och låg  energiförbrukning.  Ringelement för montering på runda objekt ex. rör där  extremt höga effekter (4‐6W/cm²) erfordras finns i  standardmått. Max kontinuerlig driftstemp.450°C.  Värmepatroner för höga effekter (30‐40W/cm²).  Arbetstemp max.1000°C Kontinuerligt   

 

 

 

 


Industrivärme   12   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Formelsamling RÖRVÄRME 1.

2.

 

Frostskydd/varmhållning av rör: Rör beläggs  med värmekabel för att kompensera  energiförluster genom den termiska isoleringen  och upprätthålla en temperatur över 0°C,  upprätthålla en önskad temperatur. 

Uppvärmning av rör (stillastående vätskor): Rör  beläggs med värmekabel för att höja en  ursprungs temperatur till en önskad temp.  samt att kompensera värmeförluster genom  den termiska isoleringen.   

Formler Värmeförlustberäkning  Q  =   

 2 x Π x Δt x k x 1,16 x s   ln (dy / di) 

Q  =  Värmeförlusten (W)  Δt  =  Temperaturdifferens mellan rör och  omgivning(°C)  K  =  Isoleringens K‐värde (Mineralull =0,045)  dy  =  Isoleringens Ytterdiameter (mm)  di  =  Isoleringens innerdiameter (mm)  s  =  Säkerhetsfaktor (0=inomhus/1,5=kajplats) 

 

  Beräkning av energibehov vid uppvärmning av  stillastående vätskor  P = Q + ph  Ph =     

G  x  V  x  c  x   th  h 

=  Totalt effektbehov för den önskade  temperaturhöjningen(W)  Q  =  Värmeförlust genom termisk isolering enl. ovan  (W)  Ph  =  Erfoderlig effekt för att höja temperaturen(W)   G =       Densitet(Kg/dm³)  V  =  Volym dm³  (l)  c  =  Värmekapacivitet  (Wh/Kg °C)  th  =  Önskad temperatur höjning   (°C)  h  =  Önskad uppvärmningstid  3.

Uppvärmning av genomströmmande vätskor:  Rör beläggs med värmekabel för att höja  temperaturen på en genomströmmande väska  x‐antal grader medan den passerar den  aktuella rörsträckan samtidigt måste  värmeförlusten genom isoleringen  kompenseras. 

 

 

Beräkning av energibehov för uppvärmning  genomströmmande vätskor     

P  =  Q + Phs  Phs= V x G x c x th 

P  =  Totalt effektbehov (W)  Phs=  Effektbehov för önskad temp.höjning (W)  Vh =  Strömmande volym (Liter/timme)  c   =  Värmekapacivitet (Wh/Kg°C)  th   =  Önskad temperaturhöjning (°C) 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 13

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Värmekompenseringsbehov

 

Ett rörsystem består inte bara av själva röret utan där  ingår rörstöd, ventiler, flänsar, pumpar och instrument.  Alla dessa komponenter bidrar till värmeförlust och ofta  har de en större yta än t.ex. vad själva röret har.  Värmeförlusten är därför större på dessa ställen än för  röret generellt.  För ventiler, rörstöd, pumpar kan nedanstående faktorer  användas för att beräkna ökad effektförlust på dessa. En  pump har ungefär dubbelt så stor värmeförlust som t.ex  en ventil.   Tilläggsfaktorer för ventiler och montagede‐taljer  Kilslidsventil  1,3 x Q/m rör  Vridspjällsventil 0,7 x Q/m rör  Kulventil  0,8 x Q/m rör  Kägelventil  1,2 x Q/m rör  4 x Dfläns ‐ Drör  Fläns  Rörstöd  2 x rörstödets bredd + 0.4m  Värmeförluster på en pump kan även beräknas  approximativt som en cylinder. Diametern av denna  cylinder är lika som avståndet mellan utloppsfläns och  bottenplattan. Längden är lika med avståndet mellan  inloppsflänsen och pumpens motstående ände.  Värmeförlusten från pumpstommen kan fastställas  genom att använda denna formel  Q pump =k  π D (0,5 x D+L)x Δt  (W)    d     Instrument som finns utefter röret beläggs vanligtvis  genom att värmekabeln som löper på rörledningen läggs  runt instrumentet. Man måste tänka speciellt på  elektroniska utrustningar som används. De klarar  vanligtvis inte temperaturer över 80 ‐ 100°C på grund av  ingående elektroniska komponenter, lödningar etc. 

Vilka uppgifter måste finnas som minimum för att  kunna göra en projektering? 

Varmhållning ‐  Typ av isolering och tjocklek  ‐  Lägsta omgivningstemperatur  ‐  Önskad temperatur  ‐  Rördimension  ‐  Typ av isolering och tjocklek (k‐värde)  ‐  Maximal process temperatur  UPPVÄRMNING ‐ Tillägg till varmhållning  ‐  Rörmaterial och dess tjocklek  ‐  Rörets innehåll: Densitet, värmekapacivitet  ‐  Ingångstemperaturen på röret/dess innehåll  ‐  Slutlig temperatur efter uppvärmning  ‐  Önskad uppvärmningstid  ‐ *Vid genomströmmning även vätskevolym  I båda fallen är detta absoluta minimikrav som krävs för  en projektering. För att göra en komplett projektering  måste man dessutom ta hänsyn till ett flertal faktorer  enligt nedan. 

Ytterligare information ‐  Om anläggningen placeras inom Ex‐klassat område  eller ej.  ‐  Maximal arbetstemperatur  ‐  Eventuell ångblåsning (kabelval)  ‐  Tillgänglig matningsspänning  ‐  Vilken flödesriktning (placering av givare) 

Projektering av värmekabelanläggning

‐  Typ av styrutrustning (befintlig/önskad) 

Projektering kan indelas i två inriktningar som var och en  har sina egna krav:

‐  Om det finns behov av begränsningstemostat  (temperaturkänsliga vätskor, ämnen) 

a) Varmhållning ‐ värmeförlustkompensation/frostskydd  b) Uppvärmning 

‐  Ventiler, pumpar, instrument 

 

‐  Krav på speciell kabeltyp  ‐  Om anläggningen är inomhus eller utomhus  ‐  Höga stigningar på rör (skorstenseffekt)  ‐  Typ av isolering (k‐värde)  ‐  Lämpligt material för att fixera värmekabel  ‐  Omgivande miljö (syror etc) 

 

 


Industrivärme   14   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Beräknings exempel

 

Exempel

Värmeförlustberäkning för rör

Driftstemperatur:  

+40 °C  

Värmeförlustkalkyl för rör: För att göra en beräkning av  värmeförluster på ett isolerat rör behöver man känna till  vissa data: Önskad driftstemperatur,  omgivningstemperatur, rördimension, isoleringens  tjocklek och konduktivitet, omgivningens beskaffenhet.  

Omgivningstemp: 

+10°C  inomhus  

Rördimension:  

Ø 30 mm  stål 

Isolering: 

Rörskål 30 mm glasull 

Dt  =  Temperaturdifferens (skillnaden mellan  driftstemperatur och lägsta  omgivningstemperatur) 

Isoleringens k‐värde:0,036  Säkerhetsfaktor: 

k  =  Isoleringens värmekonduktivitet (W/moC)  (Mineralull 0.04)  dy  =  Isoleringens ytterdiameter ( mm )  di  =  Rörets ytterdiameter (mm)  S  =  Säkerhetsfaktor 1,2 ‐1.5 (1,2 inomhus ‐ 1,5  utomhus)  Q   =  2 x π x Dt x k x 1,16 x S           ln  (dy  / di)        Q  =  Värmeförlust per meter rör (W/m)  Effektbehovet (Q)kan även utläsas ur tabell xx.  OBS!   Om röret är av plast och effektbehovet (Q) överstiger  10 W/m kan värmekabel av parallell‐ resistiv eller  serieresistiv typ endast användas vid frostskydd och  om dubbelisolering sker d.v.s. man isolerar röret med  en tunn isolering lägger sedan aluminiumfolie på  vilken kabeln appliceras och täckes med ytterligare  ett lager alu. folie vartefter det slutliga  isoleringsskiktet läggs på.     

 

 

   

Q = 2 x π x Dt x k 1,16 x s    ln (dy / di)  

   

Q = 2 x π x 0 x 0,036 1,16 x1,2   ln  (90 / 30) 

 

Q =  8,6 W / m 

Kabelval se sid 21   

1,2 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 15

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Val av kabel

 

Nu när vi har räknat ut värmeförlusten från röret,  behöver vi bestämma vilken kabel vi skall använda.   För detta måste man känna till nedanstående  uppgifter.  Anläggningsdata:  Max. driftstemperatur (ev. ångrensning)   Tp =                            °  C  Önskad undehållstemperatur 

Tm =                            ° C 

Kemisk miljö ‐ krav på manteltyp  ____________________ T‐klass/Ex‐zon  ___________________________________ Rörmaterial (Metall/Plast) __________________________ 1.  Beaktande av temperaturer  Bestäm vilka kabeltyper som passar för anläggningens  driftstemperatur och underhållstemperaturer i designen  med hjälp av våra datablad. Kontrollera att angivna  värden för temperatur till och frånslagen ej överskrids.  2.  Val av material i manteln  För att bestämma yttermantel��på kabeln får man ta  hänsyn till den miljö som kabeln skall förläggas i.  Processtemperatur, ångrensning, aggressiva vätskor, ex‐ områden, fukt, mm. se diagram sid. 11  3.  Val av kabel  Självbegränsande kabeltyp bestäms ur våra datablad, i  diagrammet utläses den effekt som de olika kablarna  avger vid er önskade driftstemperatur. Kabeln lämpar  sig väl för spiralisering för att uppnå önskad effekt.   Parallellresistiv kabel väljs så att effekten per meter  motsvarar det framräknade effektbehovet (Q) eller  högre, man kan även erhålla önskat effektbehov genom  spiralisering (utan att korsa kabeln). Kontrollera i  diagram på datablad för värmekabeln att  manteltemperatur (Tm) ej överskrids.  Serieresistiva kablar Mineralisolerade, Teflon och Pvc  kablar väljs ur våra datablad. Beräkning av ohm‐talet för  önskad kabellängd och effekt (se sid 23). För att  bestämma kabeltyp relateras effektbelastning per meter  med processtemperatur.(se sid. 31.)   

Tabell 2.Val av kabeltyp  Kabeltyp Självbegränsande SRL SRM Självbegränsande SRL Parallellresistiv CWM Serieresistiva Teflonisolerade TCT/TCTR

Tillslagen 

Frånslagen

65°C  85°C 120°C  190°C   120°C  200°C         Beroende av  200° belastning  Mineralisolerade   KOPPAR Beroende av  250°C belastning  KOPPAR/NICKEL Beroende av  450°C belastning  ROSTFRI* Beroende av  600°C belastning  *I miljöer med saltmättad luft kan rostfri kabel  korrodera med kortslutning som följd. 

Exempel: Miljö    = Utsatt för fukt  Spänning   = 230 V  Rörmaterial = Metall  Tp       = 65oC,   Tdrift       = 40oC  Effektbehov = 10W/m  1.Båda temperaturerna är under de maximala  temperatur angivelserna för alla kabeltyper. (Samtliga  kabeltyper kan användas)  2. SRL ‐5‐ Ger 10 W/m vid 40oC.  3.EST/CWM 12‐4  Ger 10 W/m kabel vid 230V   4. Serieresistiva kablar se sid 23.  Om önskad löpmeter effekt ej kan uppnås   Möjliga åtgärder:  • Spiralisera eller lägg flera slag med kabel.  • Öka isoleringens tjocklek eller välj isolering med  bättre k‐värde.   • Välj någon av våra övriga värmeprodukter (t.ex  silikonelement eller ringelement). 


Industrivärme   16   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Beräkning av kabelmängd

 

Kabellängd Rörlängd (Lrör) 

Beräkna maximala kretslängder Avsäkring självbegänsande kabel 

 

=    ________________  m

Typ av ventil    =    __________________ Antal ventiler    =    _________________ st Flänsar    =    _________________ st Antal rörhängare    =    _________________ st Den totala kabellängden som behövs erhålls genom  summera rörlängden och komponenterna.  L  

=   LRör  x  spiralisering + LTillägg 

Lr 

=   Rörlängden A är känd från ovan. 

Räkna ut startströmmen med hjälp av formel nedan för  att fastställa matningsledning och avsäkring. 

Formel: I (A) 

=  L x Istart 

L(m) 

=  Kabellängd  

Istart(A) 

=  Startström/m se tabell nedan  Tabell startströmmar Självbegräns.kabel 

Startströmmar (A/m) ‐ Starttemperatur (°C) 

Ltillägg=  (Qrör x antal ventiler x faktor för typen /  Qkabel) 

Kabeltyp 

 + (Antal rörstöd x 2 x  rördiameter(m) + (Antal  flänsar x  2 x rör diameter(m) 

 

‐20°C 

0°C 

+10°C  +20°C 

Faktor för värmeförlust i ventiler se tabell sid.19. 

SRL3  SRL5  SRL8  SRL10 

0,162  0,333  0,526  0,625 

0,137  0,25  0,4  0,54 

0,125  0,206  0,323  0,488 

0,112  0,162  0,27  0,465 

SRM3  SRM5  SRM8  SRM10  SRM15  SRM20 

0,161  0,25  0,339  0,37  0,41  0,5 

0,137  0,217  0,297  0,345  0,382  0,457 

0,125  0,206  0,287  0,333  0,369  0,432 

0,112  0,192  0,272  0,313  0,355  0,41 

Var säker att kabellängden inte överskrider den  maximalt rekommenderade längden som visas i tabell 3  nedan. 

Tabell 3. Max kopplingslängder Kabelbeteckning      Självbegränsande  SRL3  SRL5  SRL8  SRL10  SRM3  SRM5  SRM8  SRM10  SRM15  SRM20 

Max. Kopplings‐  längd(m) vid  240V  211  166  127  109  237  228  185  149  128  106 

Parallellresistiv  CWM12‐4  (10/30 W/m)  CWM8‐2  (24 W/m)  CWM12‐2  (36 W/m) 

300/180  160  120 

Serieresistiva teflon‐ och mineralisolerade kablar, se  datablad.   

 

 

tillslagstemperatur 

Exempel   Längd A 

=  100 

  Ventil typ 

=  1 st klotventil   

  Flänsar 

=  8 

  Rörhängare  =  8    Vi beräknar den totala kabellängden    LTot 

=  100 +14 = 114 meter 

  LTillägg  =  (8,6 x 1,3/10) + (8 x  3 x 0,3) + (8x2x0,3)  m= 13,11 m  Vi får en totallängd av 114 meter av den valda kabeln  SRL‐5 2CR.Kabeln termostat kopplar till strömmen vid  +40°C  Kabeln kan anslutas i en ände men kräver då en 25A  trög säkring p.g.a kabeln startström (se tabellen ovan).  Man kan istället dela kabeln i två lika delar och utföra  anslutningen på mitten till 2 x 16A. Detta ger även en  jämnare belastning av faserna. 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 17

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Val av kabeltyp

 

Serieresistiva värmekablar är ett bra alternativ för  längre rörsystem utom Ex‐klassade områden. 

För dessa kablar anges ofta ett α‐värde som kan sättas  in i nedanstående formel  Räkna om kabelresistansen med hjälp av formeln vid  den önskade underhållstemperaturen 

För frostskydd kan t.e.x TCPR användas om miljön  tillåter PVC‐mantel.   För varmhållning upp mot 180°C används TCT/TCTR som  är teflonmantlad och därför även utmärkt i de flesta  aggressiva miljöer.  Mineralisolerade värmekablar är ett bra alternativ för  långa rörledningar eller då höga effekter eller  temperaturer upp till 500°C skall bibehållas eller uppnås  i ett rörsystem.   

R/m = R20°C @ (1+(T‐20))  Beräkna den effekt som slingan får vid driftstemperatur  och se om denna understiger ditt effektbehov. Om så är  fallet välj närmast lägre resistans och kontrollberäkna  denna. 

Exempel: Q 

=  8,60 W/m.  

Tag fram värden enligt nedanstående punkter: 

=  114m. 

* Värmeförlust i Watt per meter, Q (W/m) 

=  230 Volt. 

  Använd värden uträknade enligt formel på sidan 18 

P/m  =  8,6 W/m 

* Kabellängd, L (m) Längden dubblas vid enkelledare. 

Ptot  =  114 x 8,6 = 980W  

  Använd längder uträknade enligt sidan 22. 

Tmax  =  500C 

* Matningsspänning U  

R/m   =  2302 / 980 / 114 = 0,473W/m 

  Tag reda på vilka matningsspänningar som finns  tillgängliga.   

Kabelval:

* Välj rätt ohmtal 

Med tanke på den låga effekten och den relativt låga  driftstemperaturen kan alla typer av kablar användas  tex. serieresistiva PVC och teflonkablar eller SRL  självbegränsande. 

  Välj en kabel som har det beräknade ohm‐talet eller  den som ligger närmast under det beräknade värdet  från tabell för önskad kabeltyp. 

Vi väljer TCTR 0,42 från datablad under röd flik på  sidan HD:100 

* Mantel temperatur 

Kontrollberäkning: 

  Kontrollera alltid att din beräknade värmeslinga inte  överstiger den för kabeltypen maximala  manteltemperaturen, se diagram på datablad 

P = 2302 / 114 / 0,42  =  1105W 

* Räkna fram slingans strömförbrukning 

Lämna så många upplysningar och så bra beskrivning  av applikationen som möjligt vid beställning! 

* Beräkna erforderlig kabelresistans per meter    R/m 

= U2 /(LxQ) / L 

  I (A)   =  Qtot / U (V) 

 

* Välj kallkabelarea och längd.   

Kallkabel väljs på samma sätt som installationskabel  med hänsyn till avsäkring.  *Avvikande resistans till följd av höga temperaturer  I värmekablar med hög kopparhalt i värmetråden  påverkas resistansen proportionellt till temperaturen. 

 

 

P/m = 1105 / 114  =  9,7 W/m 

 


Industrivärme   18   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 3 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning samt uppvärmning av rör 

Val av kabeltyp

 

Projektering med parallellresistiv värmekabel

Exempel:    Q  =  14 W/m.  L        =  114m.  U                                  =  230  Volt.  P/m  =  14 W/m  Ptot  =  114 x 14 = 1596W  Tmax  =  500C  Miljö   =  Läckage av syra kan förekomma  

För att kunna bestämma materialåtgång i en anläggning  med parallellresistiv värmekabel bör du ta fram följande  uppgifter:  ƒ Antal meter rör  ƒ Effektbehov för de olika rören (se sid.18) 

Spiraliseringsgraden fastställes genom:  S  Q / P     

S = Spiraliseringsfaktor  Q = Rörets effektbehov  P = (Kabelns effekt per meter) 

Kabelval: Med tanke på den låga effekten och den relativt låga  driftstemperaturen kan alla typer av kablar  användas, tex.serieresistiva PVC och teflonkablar  eller SRL självbegränsande. 

ƒ Bestäm vilken kabeleffekt som ger bästa ekonomi.  Om en rörledning har flera olika dimensioner kan  detta kompenseras av ökad isolertjocklek, multipla  kabelslag eller *spiralisering av kabel.  ƒ Antal ventiler, flänsar, pumpar mm. 

Vi väljer CWM 12 från tabellen i vänsterspalten.  Kabeln är utförd i teflon vilket gör den härdig i de  flesta kemiska miljöer.  

Parallellresistiv värmekabel användes vid  rörledningssystem där man önskar relativt långa  anslutningslängder, men ej i förväg kan fastställa de  exakta måtten på rörens sträckning. Vid installationer  där rören har T‐förgreningar utförs dessa med dosa på  isoleringens utsida där värmekablarna parallellkopplas. 

Då värmekabel avger 12W/m måste vi spiralisera  enligt formel:  S =  Q / (P/m)  = 14 / 12=  1,17 m  kabel / meter rör 

VÄRMEKABELTEKNIK:s EST/CWM-kablar har isolerskikt och mantel av teflon och finns i tre effekter:

  Kabeltyp    CWM    12‐4 CT    8‐2 CT    12‐2 CT 

Effekt  (W/m)  10/30  26  36 

Spänning  (V)  230/400  230  230 

Max.längd (m)  300/180  160  120 

Ovanstående max anslutningslängder grundar sig på  max 10% spänningsfall i ledarna. Detta för att  upprätthålla ett max 20% effektfall i kabelns slutände.  (Max anslutningslängd omfattar  den längd som kan  anslutas från ett inkopplingsställe)  EST/CWM‐kablarna kan enkelt spiraliseras eller läggas i  flera slag för att erhålla önskad effekt.   Maximal processtemperatur, se datablad EST/CWM.  Kablarna köps på löpmetervara och färdigställes enkelt  med våra an‐avslutningssatser ute på arbetsplatsen med  hjälp av ett par tänger och en varmluftspistol eller  gasolbrännare.   

 

 

Vårt kabelbehov blir alltså 1,17 x 114m = 134 meter +  1 meter till an & avslutningsände.   


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 19

Avsnitt 4 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning & uppvärmning av cisterner, Behållare, Filter & Fickor 

Beräkning av energibehov

 

Formler Värmeförlustberäkning 

Huvudgrupper

Q  =    

1. Frostskydd / Varmhållning av tankar, behållare, filter,  fickor, cisterner od. 

A x k x Δt x s  S  x E 

Q  =  Värmeförlust genom termisk isolering  (W) 

Objektet beläggs med värmekabel, aluminiumfolie samt  termisk isolering för att förhindra avkylning  (Värmeförluster genom termisk isolering) 

A  =  Objektets totala avkylda area (m²)  k  =  Isoleringens k‐värde  Δt  =  Temperaturskillnad mellan objektet och  omgivning 

 

S  =   Isolationens tjocklek (m)  E  =  Korrigeringsfaktor normalt 0,8  s  =  Säkerhets faktor (0=inomhus/1,5=kajplats)    2. Uppvärmning av tankar, behållare, filter, fickor,  cisterner od.  Objektet beläggs med värmekabel, aluminiumfolie samt  termisk isolering för att dels kompensera värmeförlust  via isolering samt för att höja temperaturen hos  objektet.  Uppvärmningstiden beror av installerad effekt enligt  formel.  I beräkningen skall även hänsyn tagas till värmeförluster  genom den termiska isoleringen då denna annars kan  förlänga den beräknade uppvärmningstiden något. 

 

Beräkning av energibehov för uppvärmning P  =  Q  +  Ph  Ph =   

V x G x c x th  h   =   Erforderlig effekt (W) 

Q  =   Värmeförlust genom isolering (W)  Ph  =   Effektbehov för att höja temperaturen på  objektet till önskad temperatur på h timmar   (W)  V  =  Objektets Volym dm³  (Liter)  G  =   Innehållets densitet (Kg/dm³)  c 

 =   Värmekapacivitet  (Wh/Kg°C) 

th  =  Önskad temperaturhöjning (°C)  h 

 

 

=  Uppvärmningstid 


Industrivärme   20   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 4 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning & uppvärmning av cisterner, Behållare, Filter & Fickor 

Värme på cisterner, behållare, filter och fickor

  Exempel

Värmeförlustkalkyl för behållare  För att göra en beräkning av värmeförluster på en  isolerad behållare behöver man känna vissa data:  Önskad driftstemperatur, omgivningstemperatur,  isoleringens tjocklek och konduktivitet, yttermantelns  totala avkylande yta samt omgivningens beskaffenhet. 

Frostskydd av en rund stående tank  Diam.  =  Höjd  =  Dt  =  S(m)  =  k‐Värde  =  Miljö  =  område 

A  =  Total avkylande mantelyta (m²)  Dt  =  Temperaturdifferens (skillnaden mellan  driftstemperatur och lägsta  omgivningstemperatur)  k  =  Isoleringens värmekonduktivitet    

 

Q  =   

o

(W/m C) (Mineralull 0.04) 

s  =  Säkerhetsfaktor 1,2 ‐1.5 (1,2 inom hus ‐ 1,5  utomhus)  

Effekt behovet för att hålla tanken på + grader vid ‐  35°C blir 313W. Kabel väljs så att c/c avståndet ej  överskrider 30 cm för att förhindra frysning mot  tankväggen mellan kabelslag. 

A x Dt x k x s  S x E 

Q = Total värmeförlust (W) 

Då anläggningen är placerat inom brandfarligt  område väljer vi en självbegränsande värmekabel av  typen SRL. Denna kabel är EX‐klassad och T‐klassad  vilket innebär att den kan användas inom de flesta  brandfarliga och explosionsfarliga områden. 

OBS!   Om objektet är utfört i plastmaterial eller om  innehållet är temperaturkänsligt rekommenderas  alltid självbegränsande värmekabel. Om kabel av  typen parallellresistiv eller serieresistiv typ väljs får  manteltemperaturen beräknas så att den ej överstiger  den för materialet eller det i behållaren inneslutna  mediet ej överskrids. 

För att få det mest kostnadseffektiva kabelvalet och  samtidigt klara både effektbehovet och det maximala  c/c måttet väljer vi 22 meter SRL‐5 som ger 17W/m vid  +5°C vilket ger oss en totaleffekt på 375W / 230V. 

   

 

 

 

A x k x Dt x s  (W)  S  x E 

Q =   6,5 x 0,04 x 40 x 1,2    = 313W     0,05 x 0,8 

S  =  Isoleringens tjocklek ( m ) 

  Q = 

Ø 1500 mm  3 meter  40°C  Isoleringstjocklek 50 mm mineralull  0,04  Tanken är placerad inom brandfarligt 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 21

Avsnitt 4 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning & uppvärmning av cisterner, Behållare, Filter & Fickor 

Värme på cisterner, behållare, filter och fickor

  Exempel

Kalkyl av erforderlig effekt för uppvärmning av  behållare och dess innehåll. 

Uppvärmning av en rund stående ståltank  

ƒ Vid uppvärmning av behållare måste även  värmeförlusten genom den termiska isoleringen  tagas i beaktande.  

innehållande olja 

ƒ Beräkningen för denna utförs enligt föregående sida  och adderas till det beräknade effektbehovet för  uppvärmning. 

Slutlig temperatur efter uppvärmning, starttemperatur,  omgivningstemperatur, isoleringens tjocklek och  konduktivitet, yttermantelns totala avkylande yta samt  omgivningens beskaffenhet. Dessutom behövs uppgifter  om behållarens volym, innehållets densitet och  värmekapacivitet och önskad uppvärmningstid. 

Höjd 

=  3 meter 

Önskad temp. 

=  80°C 

Isolering D(m) 

=  Mineralull 0,05 m 

k‐Värde  

=  0,04 

Miljö 

=  Tanken är placerad  inomhus stänk av olja kan  förekomma. 

Innehållets:  =  0,9 (Kg/dm3) 

Densitet (G) 

V x G x c x th + Q  h  

 

=  Ø 1500 mm 

Omgivn. & start temp.  =  20°C 

ƒ Beräkningen av erforderlig effekt för att höja  temperaturen i en behållare till en önskad  temperatur på en utsatt tid erfordras data enligt  följande: 

Ph = 

Diameter 

Värmekapacivitet (c)  =  0,58(Wh/Kg°C) 

 

Uppvärmningstid h 

=  Värmeförlust genom isolering (W) 

=  24 timmar 

Ph = Effektbehov för att höja temperaturen på 

Ph   =  Effektbehovet för att höja temperaturen th  grader på h timmar. 

objektet till önskad temperatur på h timmar (W)

3

=  Behållarens volym (dm  ) 

=  Innehållets densitet (Kg/dm3) 

=  Innehållets värmekapacivitet (Wh/Kg°C) 

th 

=  Önskad temperaturhöjning (°C ) 

 Ph=  6913 W 

=  Uppvärmningstid ( Timmar ) 

P  =    Totalt effektbehov (W) 

Volym V(l)= π x r² x h =π x 7,5² x 30=5298 dm3  Ph =  V x G x c x th  =  5298 x 0,9 x 0,58 x 60 =   

OBS!  Om objektet är utfört i plastmaterial eller om  innehållet är temperaturkänsligt rekommenderas  alltid självbegränsande värmekabel. Om kabel av typ  parallellresistiv eller serieresistiv typ väljs får  manteltemperaturen beräknas så att den ej överstiger  den för materialet eller det i behållaren inneslutna  mediet ej överskrids.   

 

 24 

Q  +  Ph = 468 + 6913 = 7381 W 

Tanken är av stål och oljan tål höga temperaturer så vi  väljer en serieresistiv kabel av teflon med hög effekt  per meter. Anslutning sker via temperaturreglering.   Vi väljer TCTR kabel med 28W/lm detta ger:  3 st Vk‐slingor á 86 meter TCTR 0,25 ohm 2460W /  230V   

 

 

P  = 

h  


Industrivärme   22   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 4 

Beräkningsunderlag  Frostskydd, Varmhållning & uppvärmning av cisterner, Behållare, Filter & Fickor 

Filter och fickor, silikongummielement Silikongummi element ger många fördelar:  ƒ Enkel och snabb installation.  ƒ Resistent mot de flesta kemikalier.  ƒ Flexibel vid temperaturer ner till ‐28°C underlättar  vid vinterinstallationer  ƒ Finns i stort antal standardelement.  ƒ Driftstemperaturer upp till +250°C.  ƒ Konstruktionen är enkel att applicera i de flesta  tillämpningar där objektet är konstruerat av ett  värmeavledande material, detta medger dessutom  en utmärkt värmetransport från element till objekt.  Vid höga effektbehov eller då objektet har få fria plana  ytor att belägga med värme (ett filter kan vara fullt av  luckor och en tank kan vara förstärkt) då är  silikongummielement ett bra alternativ. De klarar  temperaturer upp mot 250°C och har en effekt på 1W/  cm²   För att uppnå en bra värmeöverföring från panel till  cistern (luft är som bekant en mycket bra isolator)  limmas panelen fast med silikonlim typ 732 RTV. En tub  732 RTV räcker till 2 st paneler 600 x 600 mm. Detta kan  göras på följande sätt:  1.  Avfetta elementet och ytan där elementet skall  monteras med trikloretylen eller dyl.  2.  Fördela limmet jämt över elementets hela yta, med  en tandad limspridare (limskikt min ca 0.5 mm).  3.  Riktig placering av elementen är viktig för att erhålla  bästa funktion och bästa livslängd.  Om det gäller en  cistern innehållande vätska med varierande nivå  skall elementet monteras så till att det befinner sig  under vätskenivån. Är detta inte möjligt kan man  dela anläggningen i två delar på höjden med separat  reglering.  4.  Montera elementet mot den rengjorda ytan och  pressa ut alla luftbubblor med gummiroll eller annat  runt föremål som rullas på elementets utsida från  mitten och utåt kanterna. Du kan fixera elementen  med aluminiumtape för att hålla dem på plats tills  dess limmet torkat. OBS! Limmet torkar först i  kanterna och sist på mitten.   

 

Anläggningar med silikongummi element bör som regel  utrustas med en snabb reglering t.ex. en  tidsproportionell regulator med givaren placerad mot  den uppvärmda ytan eller på silikonelementet.  Uppvärmning av en rund stående ståltank  innehållande olja  *Diameter 

=  Ø 1500 mm 

*Höjd 

=  3 meter 

*Omgivn.&start.temp. =  20°C  *Önskad Temp 

=  80°C 

*Isolering  D 

=  0,05 m Mineralull 

*k‐Värde 

=  0,04 

Miljö 

=  Tanken är placerad  inomhus stänk av olja kan  förekomma. 

Innehållets:   Densitet G 

=  0,9 (Kg/dm3) 

Värmekapacivitet c 

=  0,58(Wh/ Kg°C) 

Uppvärmningstid h 

=  24 timmar 

Volym V= π x r² x h =π x 7,5² x 30=5298 dm3  Ph =  V x G x c x th = 5298 x 0,9 x 0,58 x 60   h  

 

         

 24 

 Ph=  6913 W    Ph =   Effektbehov för att höja temperaturen på  objektet till önskad temperatur på h timmar  (W)  P  =    Totalt effektbehov (W)  P  =  Q  +  Ph = 468 + 6913 = 7381 W  Tanken är av stål och oljan tål höga temperaturer så vi  väljer silikongummi element som limmas mot tankens  utsida med silikonlim. Anslutning skall göras via  temperatur reglering.   Vi väljer 6 st. element 200 x 900 mm 1285W 230V  som ger en totaleffekt av 7700W /230V 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 23

Avsnitt 4 

Beräkningsunderlag  Värmekablars manteltemperatur 

Bestämning av manteltemperatur i applikation mot röret

 

Parallellresistiv kabel EST/CWM 

Om kabel hänger lös, kommer värmeöverföringen bli  dålig, men om kabeln fixeras med aluminiumtape ökar  värmeöverföringen betydligt. 

  20        Ts =  0,024 x 57  + 50°C = 65°C  Värmekabeln ger ca. 20 W/m vid processtemperatur  50°C monterad med aluminiumtape. 

Detta ger oss följande ekvation: 

Självbegränsande kabel SRL 

  Ts = 

  15 (SRL‐10)       Ts =  0,032 x 57  + 50°C = 59°C  Värmekabeln ger ca. 15 W/m vid processtemperatur  50°C monterad med aluminiumtape. 

Q  uA 

+ Tp 

Q  =  W/m 

Värmekabelns effekt per meter  

A  =  m²/m 

Värmekabelns yta/m kabel 

u  =  W/m²°C  Värmeöverföringskoefficient   

 

u = Lös kabel mot rör 17 ‐ 28W/m²°C 

 

 

u = Med aluminiumtape 57W/m²°C 

Ts  =   °C Manteltemperatur  Tp  =   °C Processtemperatur  A  fastställes enligt följande:  A(m²) = π x D (m)  D = Värmekabelns diameter (m)  Bestämningen av parallellresistiva och serieresistiva  värmekablars manteltemperatur är enkel att göra,  därför att uteffekten är konstant vilket det inte är för  självbegränsande kablar.   För att kunna fastställa manteltemperatur för en  självbegränsande värmekabel får man gå till databladet  och i effektdiagrammet utläsa den avgivna effekten vid  den önskade process temperaturen som d.v.s. den  temperatur som värmekabelns termostat/regulator  ställs in på. 

Exempel Serieresistiv kablar TCT    Ts = 

20        0,009 x 57 

+ 50°C = 87°C 

Värmekabeln ger ca. 20 W/m vid processtemperatur  50°C monterad med aluminiumtape.  Serieresistiva kablar TCTR    20        Ts =  0,016 x 57  + 50°C = 72°C  Värmekabel 20 W/m monterad med aluminiumtape  processtemperatur 50°C.   

Självbegränsande kabel SRM    20 (SRM‐8)       Ts =  0,032 x 57  + 50°C = 61°C  Värmekabeln ger ca. 20 W/m vid processtemperatur  50°C monterad med aluminiumtape.   


Industrivärme   24   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 5 

Installationer inom explosionsfarliga områden   

Områdesklassifikation

 

Inom kemisk, petroleum och teknisk industri finns Ex‐ klassade och brandfarliga miljöer. Beroende av de  ämnen som anses utgöra risken samt omfattningen av  dess förekomst har man indelat dessa områden i zoner.  Zon 0 

De temperaturer som anges i tabellen är de maximala  temperaturer som får förekomma på materiel t.ex.  värmekabel som får förekomma vid en  omgivningstemperatur av 40°C.  Speciell uppmärksamhet riktas mot grupp II C  2 H2O + O2.   (hydrogen). 2 H2O2 

‐  Ständig förekomst av explosionsfarliga  ämnen  Zon 1  ‐  Tillfällig förekommande explosionsämnen  vid normal drift.  Zon 2  ‐  Enstaka Förekomst av explosionsfarliga  ämnen (ej förkommande under normal  drift)  För zonindelningen finns fastställda normer. Den  myndighet som kan tillfrågas vid osäkerhet gällande  arbeten och zonindelningar samt material som får  användas här är Sprängämnesinspektionen. För att  underlätta installationsarbeten finns på de flesta  industrier en klassningskarta. Denna karta talar om de  olika zonerna, som finns inom industriområdet. I de fall  där kartan inte är tillgänglig måste en bedömning av  området ske. 

Nedan ses en förteckning över de beteckningar som  används. 

Om två gasgrupper omnämns i samma specifikation,  t.ex. II B och II A, då klassas hela området som II B.  All utrustning som skall installeras inom Ex‐klassat  område, måste uppfylla den kapslingsklass som är  föreskrivet inom zonen. 

Exe 

‐ 

Ökad säkerhet 

Exd 

‐ 

Flamsäker 

Exp 

‐ 

Tryckanpassad 

Exs 

‐ 

Specialskydd 

Exm 

‐ 

Gjuten utformning 

Förklaring av zon indelning 

Exo 

‐ 

Oljefylld 

Zon 0 Där det alltid finns explosionsrisk. Dessa  återfinnes inuti i tankar, cisterner samt i pumprum och  sådana utrymmen där lättantändliga vätskor och gaser  förväntas förkomma kontinuerligt. 

Exi 

‐ 

Inre säkerhet 

Exq 

‐ 

Sandfylld 

Zon 1 Här finns explosionsrisk vid t.ex. omlastningar,  påfyllningar, ventiler och tappställen för lättantändliga  vätskor och gaser, ventiler etc. 

Beskrivning av normerna finns i Europanormer EN‐ 50014‐50020. 

Zon 2 områden utom Zon 1 inom ett EX‐område.  Som ett komplement till zonindelningen, finns  temperatur‐ och gasgruppsklassifikationen. Enligt  Cenelec normen (Cenelec står för Comite Europeen de  Normalisation Electrotechnique) har man nu bestämt  följande temperaturklasser.  Klass  T1  T2  T3  T4  T5 

T6 

Max.temp.  Över 450°C  300°C  200°C  135°C  100°C 

 85°C 

Gasgruppsidentifering 

IIA  IIB 

IIC 

 

 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 25

Avsnitt 5 

Installationer inom explosionsfarliga områden   

Ex-godkänt material

 

Produkter kan vara godkända enligt lokala föreskrifter  eller Europanormer. Europanormen markeras med ett  extra E framför Ex.beteckningen.  Exempel  Exd 

II B 

T6 

Flamsäkerhet till lokala   

Gasgrupp Temp.‐ 

normer 

 

klass 

Eexd 

II B 

T6 

Flamsäkerhet till Euro‐   

Gasgrupp Temp.‐ 

peiska normer 

 

 

klass 

Fortfarande finns det länder vars normer ej  harmoniseras/överensstämmer. Länders  provningsmyndigheter har olika tolkningar av normerna.  Värmekabel är fortfarande en öppen fråga i många  länder. Detta innebär att det i Belgien eller England kan  vara möjligt att använda en kabel, som sedan inte  accepteras i Tyskland eller Sverige och tvärtom.

Ex-godkända värmekablar SRL och SRM.

 

Provningsmyndigheter som finns är:  Holland 

Tyskland 

Sverige 

INIEX 

P.T.B 

SEMKO 

Norge 

Danmark 

Finland 

NEMKO 

DEMKO 

FIMKO

Vid sidan om flamsäkerhetstesten finns även elektriska  och mekaniska tester på  t.ex. isoleringstjocklek i  temperaturklassen, temperaturbeständighet i skärm,  värme från kabeln, mantling, draghållfasthet, böjlighet,  böjtålighet, temperaturtålighet etc. Dessa tester kan  utföras av:  Holland 

Tyskland 

Sverige 

INIEX 

V.D.E 

SEMKO 

 

E.P.M. 

SP ‐ Statens   Provningsanst alt i Borås 

Norge 

Danmark 

NVD 

DEMKO 

 

DNV 

 

 

 

 

Ex-godkända kopplingsboxar med rörstöd som integreras i isoleringen och samtidigt skyddar värmekabeln

 

Ex-godkända an- och avslutningssatser för värmekablar där förskruvning ingår.

 


Industrivärme   26   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 5 

Installationer inom explosionsfarliga områden   

Kapslingsklasser ss en 60529 Första siffran: 

Skydd mot beröring och inträngande föremål. 

Andra siffran: 

Skydd mot vätskor 

 

IP00 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP10 

IP11 

IP12 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP20 

IP21 

IP22 

IP23 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP30 

IP31 

IP32 

IP33 

IP34 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP40 

IP41 

IP42 

IP43 

IP44 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP50 

‐ 

‐ 

‐ 

IP54 

IP55 

‐ 

‐ 

‐ 

IP60 

‐ 

‐ 

‐ 

‐ 

IP65 

IP66 

IP67 

IP68 

  Första siffran: grad av skydd mot beröring och inträngande  av fasta föremål 

Andra siffran: Grad av skydd mot inträngande vätskor

Inget skydd mot inträngande föremål 

0

Inget skydd

Skydd mot beröring av farliga delar med baksidan av  handen eller föremål med diameter större än 50mm 

1

Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar 

Skydd mot beröring av farliga delar med ett finger eller  fasta föremål med en diameter större än 12mm 

2

Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar när  kapslingen lutas max. 15°C 

Skydd mot beröring av farliga delar med verktyg eller  fasta föremål med en diameter större än 2.5mm 

3

Skydd mot strilande vatten

Skydd mot beröring av farliga delar med tråd eller fasta  föremål med en diameter större än 1mm 

4

Skydd mot överstrilning

Skydd mot beröring av farliga delar med tråd.  Dammskydd 

5

Skydd mot vattenstrålar

Skydd mot beröring av farliga delar med tråd. Dammtätt

6

Skydd mot kraftiga vattenstrålar 

 

 

7

Skydd mot inverkan vid kortfarig nedsänkning i  vatten 

 

 

8

Skydd mot inverkan av långvarig nedsänkning i  vatten 

  När du väljer material till en anläggning skall du tillse att det valda materialets IP-klass minst motsvarar den områdes klassning som finns för området eller som i beskrivning angivits för anläggningen.

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 27

Avsnitt 6 

Elektrisk installation   

Elektrisk design

 

a)  Parallellresistiva kablar CWM/EST   

Spänning 230 ‐ 400 V 

 

Uteffekt 10 ‐ 36 W/m 

Det är för mycket, ifall vi tillåter 10% spänningsfall,  skulle det betyda en spänningsförlust av 19%.   10% spänningsfall = 23 V/40V.  Om man tillåter högre spänningsfall kan detta medföra  en allt för låg effekt på kabelns slutände. 

Vid en normal elinstallation inom industrin är  säkringarna oftast maximerade till 16 Amp. Säkringarna  skall ha C‐karaktäristik. Detta innebär att man per krets  kan belasta maximalt 3680W/230V och 6400W/400V 2‐ fas. Det är dock realistiskt att räkna med att utnyttja  80% av säkringens kapacitet, då säkringen vid  gruppmontage på skena avger egenvärme som påverkar  utlösningsströmmen och dels för att man skall kunna  göra mindre tillägg i anläggningen utan att ändra  säkringens och matningskablarnas storlek. 

b) Självbegränsande kablar (SRL, SRM)  Vid användning av självbegränsande värmekablar  begränsas anslutningslängder som en funktion av dess  startströmmar och kretsens säkring.  Startströmmen är momentan och de max. längder som  anges till följd av startströmmarna ger därför ej upphov  till något nämnvärt effektbortfall i kabelns slutände.  OBS! Använd säkringar som klarar industrins krav 

Max.kapacitet vid 230V blir 3680 x 0,8 = 2945 W. Det vill  säga när EST‐10 har använts med maximal längd: 

VÄRMEKABELTEKNIK använder Siemens säkringar i sina  apparatskåp. 

  2495  L1 =  10  512m 

Kabeltyp      SRM3‐2CT  SRM5‐2CT  SRM8‐2CT  SRM10‐2CT  SRM15‐2CT  SRM20‐2CT 

  = 294m 

  L2 = 

5120  10  = 

Spänningsfall i framledarna:  UL = RI / UL = L x W koppar x antal ledare x ström  Vid 230V    UL1 = 

294 x 0,017 x 2  2,5 

x 12.8A = 51 V 

512 x 0,017 x 2  2,5 

x 12.8A = 89 V 

Vid 400V    UL2 = 

Det betyder en minskning på effekten i slutet av kretsen  på ca.:    U% = 

(1‐U²ände)  U²matning 

Vid 400V 

Vid 230V     

x 100 

(1‐179²)  (1‐311²) 

x100=39%  x 100 = 39% 

230² 

400² 

 

 

 

Nominellt  effekt  (+10°C)  (10W/m)  (16W/m)  (26W/m)  (33W/m)  (49W/m)  (65W/m) 

Start‐  ström/  meter  0.091  0.153  0.195  0.296  0.421  0.5 

A*start‐  ströms‐  faktor  A/m 1,6  A/m 1,8  A/m 1,5  A/m 1.8  A/m 1,8  A/m 1.5

Startströmmen är baserad på temperaturen - 20°C vid 230V. Kabeltyp  Nominellt  Start‐  A*start‐    effekt  ström/  ströms‐    (+10°C)  meter  faktor  SRL3‐2  (10W/m)  0.12  A/m 2,8  SRL5‐2  (16W/m)  0.266  A/m 3,8  SRL8‐2  (26W/m)  0.421  A/m 3,8  SRL10‐2  (33W/m)  0.5  A/m 3,5  Startströmmen är baserad på temperaturen ‐ 20°C vid  230V. 


Industrivärme   28   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 6 

Elektrisk installation   

Tillgänglig matningsspänning

 

Elektrisk installation EX-klassade områden

Den tillgängliga matningsspänningen har en viss  betydelse då även parallell resistiva kablar trots att de  specificeras vid en viss effekt och matningsspänning kan  kopplas in till varierande matningspänningar för att  erhålla varierande uteffekter.   

Det är ganska naturligt att man inom ett klassat område  måste välja material som klarar de bestämmelser som  finns. Det innebär att alla kablar, anslutningsboxar,  förskruvningar, avslutningsändar måste vara godkända  för detta användningsområde. 

Parallellresistiva kablar kan användas från 100 V upp till  400 V genom följande ekvation: 

För att vara mera exakt: 

U² disponibel U²kabel

x Pkabel = Pavgiven (W)

Man måste dock tänka på att ej överskrida den för  kabeln högsta angivna märkspänningen samt den  maximala effekten som kabeln klarar med tanke på max.  driftstemperatur.   Se vidare på kabeldatablad.  e.g. 

CWM/EST 10/36 

ger 10 W/m på 230 V 

 

 

 ger 36 W/m på 400 V 

 

CWM/EST 24 

ger 24 W/m på 230 V 

 

CWM/EST 36 

ger 36 W/m på 230 V 

Självbegränsande värmekablar (SRL, SRM) kan endast  anslutas till 230 V (+‐20V) (kan specialbeställas för  110V). Materialet i kabelns kärna är avpassad till den  angivna spänningen. Det går alltså inte, när det gäller  självbegränsande värmekablar, att använda en 230 V:s  kabel på en 400 V installation.  För serieresistiva kablar är förutsättningarna omvända,  då uteffekten är en funktion av: 

Kabeln måste vara Ex‐godkänd och uppfylla den  temperaturklass som krävs i området. Anslutningen i  kopplingsboxen måste vara Ex‐godkänd och ha  erforderlig IP‐klass. Även komponenter, som används i  boxarna, skall vara godkända. Anslutningsklammer,  fästen och förskruvningar måste vara godkända och  hålla samma klass som boxarna. Kort sagt, hela  anläggningen är klassad efter den svagaste länken. Det  är alltså inte till någon hjälp att använda en klassad  anslutningsbox om man t.e.x använder en  standardförskruvning.  I de flesta länder i Europa är det inte tillåtet att göra T‐ skarvar under isoleringen. Den skall göras i en dosa  utanför isoleringen så att den är lätt åtkomlig. I vissa  installationer placeras termostaten ute i anläggningen.  Termostat och kapsling skall i dessa fall vara Ex‐ godkända.  Termostater och övrig automatikutrustning kan med  fördel placeras utanför Ex‐zonen, om termostaten  saknar Ex‐godkännande kan detta krav tillgodoses med  en Zener‐barriär på givarledningen.

 

a) Kabelns resistans (Ohm/m)  b)   Längden  c)  Anslutningsspänning  När det gäller serieresistiva kablar kan önskade längder  och anslutningsspänningar varieras fritt för att uppnå  önskade slingor med anpassade effekter. Man måste  dock ta hänsyn till kabelns provspänning samt  leverantörens rekommendationer i fråga om effekt per  meter vid varierande temperaturer och förläggningssätt. Anm. Slingor av serieresistiv typ färdigställes som regel  på fabrik vilket begränsar flexibiliteten hos denna  produkt i motsats till de båda tidigare nämnda  kabeltyperna.   

 

 

 

Velox kabelskydd används för en skyddad anslutning av  värmekabel på isolerade rör. 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 29

Avsnitt 6 

Elektrisk installation   

Avsäkring av värmekabel

 

Automatsäkringar av standard typ, har en brytkurva som  tillåter en momentan ström tre till fem gånger dess  nominella värde. Brytkurvan medger dock endast en  mycket kort strömpuls.  Detta innebär att om hänsyn ej tas till startströmmen  hos en självbegränsande kabel kommer säkringen  ovillkorligen att bryta i tillslagsögonblicket.  Så snart strömmen i t.ex. en självbegränsande  värmekabel passerar gränsen för det fält där magnetisk  utlösning av säkringen sker bryts strömmen  ögonblickligen. 

 

Man kan lösa detta på två sätt: 

1) Överdimensionerade säkringar (5 gånger större än  driftsströmmen). Detta medför en negativ effekt då  matningarnas kabelareor måste ökas långt över de  som erfordras för driftsströmmen.   2) Begränsning av slingornas längd tillsammans med  tillslagsfördröjning mellan kabelgrupperna ger en  kostnadseffektiv design av värmekabelanläggningen 

Begränsning av slinglängder till följd av kabelkonstruktion Max. längder till följd av spänningsfall i värmekabelns  strömledare omfattar både självbegränsande och  parallellresistiva kablar. Om man överskrider den i  databladen angivna max längden kommer  spänningsfallet att ge en sänkt effekt i kabelns slutände.  Vid användning av självbegränsande värmekabel bör  spänningsfallet strömledarna beräknas vid den effekt  som avges vid drifttemperatur. Som regel är  spänningsfallet i ledarna inte det som avgör längden för  en självbegränsande värmekabel då startströmmar  relaterat till avsäkringar och matningsledningar  begränsar slinglängderna till relativt blygsamma  metertal.   

 

 

Värmekabel av serieresistiv typ påverkas ej av detta då  samma ström genomflyter hela slingan oavsett längd.  Nämnas skall att vid serieresistiva slingor som har  inbyggd återledare, bör hänsyn till återledarens  resistans tas vid längder över ca. 200m och höga  effekter.  Serieresistiva kablar som användes vid höga  temperaturer (Vanligtvis mineralisolerade värmekablar  MI‐kabel) där vissa typer har högt kopparinnehåll i  värmetråden, har en stigande resistans till följd av att  ledningsförmågan hos koppar minskar med ökande  temperatur. Formel och temperatur koefficient finns på  databladen för dessa kablar. 


Industrivärme   30   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 7 

Reglering och Larm   

Termostater, begränsare, övervakning, larm Dagens marknad erbjuder ett stort antal typer av  termostater, regulatorer och datorbaserade  reglersystem.  Dessa ger möjligheter till raffinerade funktioner för hög  och låglarm, temperaturavläsningar, loggning av  temperaturer och inkopplingstider samt reglering med  olika reglerkurvor och mjukstarter med inlärnings  funktioner som motverkar översvängning vid uppstart.  Olika anläggningar kräver olika noggrannhet och därav  väljs lämplig utrustning.  Ex‐områden kräver förhöjd säkerhet samt höga  kapslingsklasser.  Termostat/begränsare som används inom riskfyllda  områden kan utföras på olika sätt:  1.  Mekaniska termostater  2.  Elektroniska termostater 

 

3 Regulatorer Regulatorer är den mest avancerade formen av  reglersystem. Dessa bygger på samma princip som  elektroniska termostater men här kan man ofta välja  tidsproportionell styrning via solidstate‐reläer som ger  fördel i mjukstarter mm. Minnesbaserade funktioner för  att undvika översvängning vid uppstart mm.  Regulatorer finns dessutom med flera kanaler samt med  extern anslutning till t.ex. en dator där avläsning och  inställning kan skötas från valfri plats på jordklotet (där  en fungerande tråd/mobiltelefon finns) via ett modem.  En sådan funktion kan ge stora fördelar vid t.ex. en  obemannad depå för tjockolja där värme på  inlastningsledningar skall inkopplas ett par dygn före  inlastning från anländande båt kan ske. Här finns oftast  möjligheter till anslutning av alla typer av givare vilket  kan vara till stor fördel vid reparation av gamla  anläggningar där befintliga givare är svåra att komma åt.  Värmekabelteknik för ett komplett program från  CROMALOX med avancerade produkter för industrin. 

Reglering - parallellresistiva värmkablar

3.  Regulatorer   1.Mekaniska termostater  Mekaniska termostater utnyttjar expansionen hos en  vätska innesluten i en bulb som överförs via ett  kapillärrör till ett membran som påverkar termostatens  elektriska kontakt. Kapillärröret har oftast en max längd  på ca.3 meter.  2. Elektroniska termostater   En elektronisk krets påverkar ett relä som styr  värmekabeln direkt eller via kontaktor (vid laster över 2  KW‐ krävs i allmänhet en kontaktor). Den elektroniska  kretsen kopplas till en temperatur givare (NTC, PT‐100  eller termoelement) i en lågvoltskoppling (som regel 6‐ 12V) och till dessa finns zenerbarrierer då givaren skall  placeras inom Ex‐områden. 

Parallellresistiva kablars uteffekt är oberoende av  temperatur, de kan därför ej förses med  temperaturklass. Parallellresistiva kablar skall därför  alltid förses med ett överhettningsskydd t.ex. en  termostat som samtidigt kan styra driftstemperaturen.  Varje krets förses med minst en termostat.   Parallellresistiva kablar har inget generellt godkännande  för Ex‐områden och dispens måste sökas för varje  enskild anläggning. 

Reglering – Självbegränsande värmekablar Självbegränsande kablar har i EX‐godkännandet försetts  med en T‐klass som anger den maximala  manteltemperaturen som kabeln kan anta under alla  omständigheter. 

Fördelen med dessa termostater jämfört t.ex  Kapillärrörstermostater är dels att givaren kan placeras  på stora avstånd samt att elektroniska termostaten ofta  har en större precision. 

Kablar med en halvledarkärna minskar sin uteffekt med  stigande temperatur men detta innebär ej för att kabeln  "reglerar" en anläggningstemperatur. Värmekabel  kommer aldrig ned till en effekt av 0 W och detta  innebär att för att kunna erhålla en önskad temperatur  på t.ex. en rörledning bör en reglerutrustning tillsättas. 

 Elektroniska termostater kan erhållas med ett antal  extra finesser som larm, ställbara hystereser,  temperaturavläsning, mm. 

Reglerutrustningen kan bestå av en termostat eller  regulator med en temperaturgivare monterad mot det  värmda objektet. 

 

En sådan reglerutrustning ger även värmekabeln en  ökad livslängd samt minskad energiförbrukning.   

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 31

Avsnitt 7 

Reglering och Larm   

Reglering – Serieresistiva värmekablar

 

Exempel 1 - placering termostatgivare

Alla serieresistiva kablar fordrar en termostat. Behovet  är likvärdigt med parallellresistiva kablar. 

Placering av termostatgivare Termostater kan användas på olika sätt, som redan  fastställts förut:   ‐  För att  upprätthålla en förinställd temperatur  ‐  koppla på/av frostskyddsfunktioner  ‐  Som överhettningsskydd (begränsa mantel  temperaturen på en värmekabel i EX‐applikation  eller för att skydda kabeln mot överhettning  ‐  För att skydda anläggningar (Plastmaterial)   ‐   För att skydda temperaturkänsliga produkter.  Rörsystems strömningsförlopp, sträckningar med  inom/utomhus sträckning samt höga stigningar med  skorstenseffekt som följd är viktiga detaljer för att  bestämma placeringen av temperaturgivaren. 

Planera anläggningen I ett system med varierande omgivningstemperaturer,  kraftiga stigningar och många förgreningar eller om  temperaturen ligger nära den övre gränsen för kabelns  max temperatur kan det vara lämpligt att dela upp  anläggningen med separata kablar och  temperaturgivare för respektive referens område.  Vid planering av en värmekabel anläggning måste man  även ta hänsyn till att vissa delar av rörsystemet såsom  expansionskärl, påfyllningar och avtappningar inte har  del i den normala cirkulationen i systemet. Detta medför  att man bör förse dessa grenar med en separat krets  med separat temperaturreglering.  Anledningen är att vid drift av det övriga systemet sprids  värme med den cirkulerande vätskan, medan de ovan  nämnda delarna har stillastående innehåll och ej  påverkas av tillskottsvärme från process o d.y.l. 

Självbegränsande kabel Vid sådana anläggningar kan antalet  termostatstyrningar hållas nere om självbegränsande  värmekabel användes då denna kabel minskar sin  avgivna effekt vid stigande temperatur vilket eliminerar  risken för överhettning.   

 

 

Strömningsriktning

 

 

I en anläggning som i skissen ovan skall givaren  monteras nära den uppvärmda tanken för att vid  genomströmning från tanken bryta från matning till  värmekabeln för att skydda mot överhettning. 

Apparatskåp VÄRMEKABELTEKNIK erbjuder ett stort sortiment  apparatskåp i standard utföranden och konstruerar  samt bygger även specialskåp helt efter era krav och  specifikationer.  Standardskåpen finns med elektronisk termostat,  dubbel termostat, samt is‐/snövarnare för tak och mark  ytor.  Specialskåpen kan vara försedda med kommu‐ nikationsmöjligheter för DUC, larmsändare,  larmfunktioner för jordfel‐ utlöst säkringströmkännande  larm eller annan specialfunktion. Reglering kan ske med  termostat, enkel eller flerkanalig regulator med eller  utan fjärrkom‐munikation via PC. 


Industrivärme   32   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering   

För att få en väl fungerande anläggning krävs en god  isolering. Som redan tidigare nämnts kompenserar vi  värmeförlusten genom isoleringen med värmetillsats.  Dålig isolering ger en anläggning med bristfällig funktion  samt dålig driftsekonomi. Här är några tips som kan  förbättra isoleringen: 

 

• Ventilers reglerdon skall förses med plastisolering  mot öppningar i isoleringsmanteln, nedvända  öppningar skall tätas med tätningsmassa. 

• De flesta isolermaterial är hygroskopiska.  Isolermaterial med sluten cellstruktur (skum) är inte  hygroskopiska, men har generellt en lägre  driftstemperatur, max. +100°C. Välj därför isolering  med sluten cellstruktur om temperaturen tillåter. 

  Genomgång för utföringar av anslutningskabel till värmekabel och givare görs bäst från rörets undersida då risk att väta tränger in till här är i det närmaste obefintlig.

• Kabelgenomföringar genom isoleringen utförs om  möjligt på rörets undersida så att de skyddas mot  väta. 

• Ventiler och flänsar etc. har en större diameter än  röret, av denna anledning skall värmekabel  förläggas med extra spiralisering vid dessa samt  extra noggrannhet iakttagas så att inte isoleringen  tunnas ut för att ge en rak och förenklad  yttermantel. En annan fördel med att ta till extra  längd av kabel vid ventiler är då dessa måste  demonteras vid läckage och en sträckt kabel måste  klippas.  Om kabel av självbegränsande typ användes minskas  den avgivna effekten om kabeln saknar eller har dålig  kontakt med det underlag som skall värmas.  Värmekablar skall alltid täckas med aluminiumtape eller  aluminiumfolie före isolering, detta för att säkerställa  värmekabelns anliggning mot objektet samt att undvika  att värmekabeln (p.g.a. rörelser i anläggning och  värmekabel) helt omsluts av isolering med kabelbrott  eller dålig värmetransport till följd.  Vid anläggningar med självbegränsande värmekabel  förutsätter de effektkurvor som presenteras för  värmekabeln att förläggning sker med aluminiumtape  eller folie.  Isolationen runt pumpar och små kärl måste fixeras så  att den inte lossar (isolerstöd svetsas på utsidan av  tankväggen).   

 

 

 

Viktiga allmänna instruktioner Dessa instruktioner skall följas vid installation av  Värmekabeltekniks industrikablar på rör.  Värmekabeltekniks värmekablar finns i tre bastyper:  Självbegränsande, parallellresistiv och serieresistiv.  Nedanför finner du en tabell som visar en del av de  egenskaper som skiljer Värmekabeltekniks kablar åt.  Självbe‐  gräns  Användbar i Ex‐område  Användbar på plaströr  Kan kapas i längder på plats  Skyddar mot överhettning  Kan förläggas i långa längder  Max. temperatur °C 

Parallell‐  resistiv  Ja  Ja  Ja  Ja  Nej  5 200  

Serie‐  resistiv  Nej1  2 Ja   Ja  Nej  Ja  2005 

Nej1  Ja4  Nej  Nej  Ja  600 

1 Dispens kan sökas för enskilda anläggningar 2 Med effekter upp till 12 W/m 3 Avgiven effekt minskar med stigande temperatur 4 Kan dimensioneras med låga löpmetereffekter 5 Med frånslagen matningsspänning 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 33

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering   

Kontroll av levererat material

 

1.  Öppna förpackningen och kontrollera visuellt efter  brott eller skador i kabelns mantel. Anmäl genast  upptäckta skador utan och behåll emballaget  (Reklamation till transportbolag).  2.  Anslut aldrig värmekabeln till nätspänning när den är  spolad eller på trumma.   3.  Efter förläggning, kontrollera isolationsmotståndet  med en 500VDC megger för att säkerställa att kablar  inte har skadats under transport och hantering.  VARNING: kablar med en isolationsresistans mindre  än 10 megaohms isolationsmotstånd kan vara  defekta Kontakta din leverantör! 

10.Vid installation av mer än ett kabelslag eller vid  spiralisering av självbegränsande kablar där  avståndet mellan kablarna blir mindre än 50 mm  kan interferens mellan kablarna påverka den  avgivna effekten negativt i förhållande till det i  effekttabell utlästa värdet.  11.Installera alltid värmekabel på rörkrökars yttre radie  för att erhålla tillräcklig effekt.  12.Installera aldrig värmekabel över utvidgningsfogar  utan att ge kabeln löpmån se fig på sid 49.  13.Använd aldrig najtråd eller klammer som kan skada  yttemanteln för att fixera värmekablar (Undantag  kan göras vid mineralisolerad kabel). 

4.  Värmekablarna skall lagras i deras förpackning eller  på trummor i en torr miljö fram till installation.  Värmekabeln bör förvaras i utrymme med  temperatur över 0°C minst 2‐3 dagar före installation  för att förhindra skador på isolermaterial vid  installation.

14. Pumpar och små kärl som förses med värmekabel  och temperaturreglering skall temperaturgivare  monteras vid inlopps sidan. Kabeln på  pumpen/kärlet bör vara fysiskt separerad från  anslutande rörlednings värmekabel för att tillåta  urkoppling vid demontering av kärl/pump. 

Viktigt ‐ Beträffande installation av värmekabel 

15. Täck alltid värmekabeln med aluminiumtape/folie  för att förbättra värmeavledning från värmekabeln  mot objektet samt för att undvika att kabeln trycks  in i isolermaterialet. 

1.

2. 

Installation och installationsmaterial skall följa  elektriska normer och installeras av behörig  personal. Läs igenom detta instruktionsblad  och medföljande anvisningar för att bli bekant  med produkterna. 

Använd alltid samma fabrikat på montagesatser  som på värmekabeln. Följ alltid de bifogade  instruktioner vid montage av installationstillbehör 

16.Längre rörstick och delar av system med avvikande  genomströmning eller dimensioner bör om möjligt  förses med separat reglering och värmeslinga. Tänk  även på att ett "naket" koppel på ledningen måste  kompenseras med extra värmekabel. 

3.  Då anläggningar utförs inom explosionsfarliga  områden måste kopplingsdosor och övrig  anslutningsmaterial vara förenligt med områdets Ex‐ klass. 

17.Tänk på skorstenseffekter och värmevandring i  media vid kraftiga stigningar i rörsystem. För att  undvika negativa verkningar installeras separat  reglering och värmeslinga. 

4.  Tillse att alla rör, tankar, etc. har testats  hydrostatiskt före installationen av värmekabel. 

18.Tag hänsyn till den i datablad angivna lägsta  installationstemperatur vid förläggning. 

5. 

Installera alltid värmekabeln med position  "klockan 5 eller 7" på ett rör. 

6. 

OBSERVERA! Alla värmekabelanläggningar kräver  någon form av termisk isolering för att kunna  tillföra ett objekt värme. 

19.Om anläggningen omfattar temperaturkänsliga  rörmaterial (t.ex. plast) eller om anläggningen  innesluter temperaturkänsliga ämnen, tag hänsyn till  detta vid kabelval och dimensionering. Kontakta  leverantören för råd. 

7. 

Installera inte värmekabel på utrustning som blir  varmare än värmekabelns maximala  exponeringstemperatur. 

8. 

Installera inte värmekabeln på en yta eller på  utrustning vilka innehåller potentiellt frätande  material utan att ha en lämplig yttermantel på  kabeln. 

9. 

Underskrid inte den för värmekabeln angivna min  böjningsradie. 

 

 

 

B. Installationsanvisning för värmekabel med enkel sträckning längs ett rör 1.  Fäst kabeländen vid röret och sätt kabelrullen på en  hållare rulla ut kabeln så att den inte vrids eller att  öglor bildas.    


Industrivärme   34   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering   

2.  Säkerställ att kabeln följer röret vid korsning av  hinder. Till exempel, en stolpe eller ett rörstöd som  passeras eller då rör korsar varandra.  VARNING: Var noga med att undvika saker som:  -

dra kabeln över vassa kanter. 

-

  dra kabeln fri med våld om den fastnar medan den  läggs ut. 

‐  Handskas med värmekabel så att den skadas  mekaniskt t.ex. av påkörning eller gångtrafik. Tänk  på att övriga entreprenörer som deltar i samma  anläggning kanske saknar kännedom om elektriskt  materials beskaffenheter.  

 

7. Det är viktigt att få tillräckligt mängd värmekabel på  ventiler, flänsar mm. Använd ditt omdöme för att  bedöma om detaljen kan demonteras utan att skada  värmeanläggningen.   

‐ Självbegränsande värmekablar är mycket flexibla  och kan överlappas för att förenkla installationen. 

 

VARNING: Korsa aldrig parallellresistiv eller  serieresistiva värmekablar. 

 

‐ Genom att installera självbegränsande värmekabel  på detta sätt, kan den enkelt tas bort från detaljen  för att utföra reparation eller modifiering i  röranläggningen utan att skada  värmekabelanläggningen. 

3.  När du når kretsens ände, säkra värmekabeln mot  röret genom att använda en glasvävstejp eller annat  material som motsvarar anläggningens krav. 

Installation av mer än en värmekabel på en rörsträckning

4.  (Om värmekabeln skall spiraliseras, gå till steg 4A.)  Börja med att fästa kabeln mot röret var tredje  meter. Placera kabeln på den undre halvan av röret  vid placeringen "klockan 5 eller 7". 

Det finns olika anledningar till att installera mer än en  värmekabel på ett rör. 

4A Spiralicering av värmekabel  .   Ett enkelt sätt att hantera spiralfaktorn på är: A1.1  spiralfaktor betyder installera 1,1 m värmekabel  varje meter av röret. Börja då med att markera röret  i 3 meters sektioner, mät av 3 m x  spiraliceringsfaktorn och fixera denna punkt vid  första 3m märket och låt kabeln hänga ned under  röret, upprepa tills hela rörets längd belagts.  4B  Fatta tag mitt på den nedhängande värmekabeln och  linda på kabeln runt röret. Fixera mittpunkten med  glasvävstape och jämna ut kabeln så att den får en  jämn fördelning och god anliggning mot röret. Fixera  med en meters mellanrum.  5.  Vid detaljer som kräver extra värmetillskott (rörstöd,  ventiler, pumpar, reduceringar etc.). Fäst  värmekabeln mot röret precis innan detaljen.  Referera till ritningar för att bestämma  kabelmängden du skall installera på detaljen. Dra  denna kabelmängd till en ögla, fäst värmekabeln på  andra sidan av detaljen och fortsätt fästa kabeln ner  mot röret som innan.  6.  Fixera värmekabeln med jämna mellanrum längs  röret, samt fördela och fixera kabel mot detaljer.  Tillse att ca.20 cm värmekabel sticker ut där  ändavslut skall utföras samt tillräcklig längd  värmekabel för att utföra anslutningsände och  ansluta kabeln till kopplingsdosa.   

‐  Vid större rördimensioner eller/och för att klara  rörets effektbehov.   ‐  Då man bygger ett system där funktionen är av  sådan vikt att man väljer att installera en reservkabel  som backup.  Det finns flera tillvägagångssätt. Ett är att använda två  eller flera värmekabelrullar och mata en kabel från  varje. Denna metod fungerar för alla typer av  rörledningar. Nackdelen med denna metod är att den  kan öka materialspill genom att lämna oanvändbara  längder från två rullar. Det andra sättet är att mata båda  kablarna från en rulle. Denna metod är normalt den  enklaste för relativt rak, enkel rördragning. 

a. Mata ut kabel från två rullar. 1.  Vid varje detalj där extra värmekabel skall monteras,  är det enklaste att utföra detta från endast en  värmekabel.  2.  Vid pumpar och flänsar och andra  ställen där demontering kan bli nödvändig måste extra  kabel lämnas från samtliga slingor. 

3.a förläggning av flera värmekablar från en rulle Utförs på samma sätt som ovanstående men här måste  du klippa kabeln för att lägga det andra slaget vilket  ställer krav på att du säkerställt extrakabel för detaljer  och an/avslutningsändar före kapning.  OBS!  När du nått rörets slut, tag till extra kabel för an‐  och avslutning som skall monteras och utföras.   

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 35

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering   

B. Installation med backup-slinga Syftet med ett back‐up system är att varje kabel kan  avge tillräcklig effekt för en normal funktion även om en  av kablarna skulle fallera. Därför måste varje kabel  installeras så att den täcker hela anläggningen.  Viktigt att tänka på innan du beställer!  På rör med mindre diameter än 25 mm, kan det vara  svårt att anbringa två värmekablar med god kontakt  mot röret  Välj en kabel med högre effekt/m eller öka  isoleringens tjocklek som  kompensation.  4.  All utrustning måste jordas. 

Reglering 1.  Alla värmekabelkretsar skall vara utrustade med  temperaturreglering i form av termostater eller  regulatorer. Vid höga effekter eller temperaturer  nära värmekabeln / det värmda mediets max  temperatur skall varje krets förses med separat  reglering vid rörledningar med långa lodräta  stigningar med risk för överhettning till följd av  "skorstenseffekt".  2.  Kontaktorer måste användas när strömmen i kretsen  överskrider den för termostatens kontakter angivna  strömmen. Observera att då anläggningen är utförd  med självbegränsande värmekabel måste ta hänsyn  till startströmmar, (se datablad)  3.  Reglerutrustning skall monteras så att den ej utsätts  för vibrationer och i görligaste mån i tempererat  utrymme för att undvika kondens.   4.  Ledningskännande temperaturgivare skall monteras  enligt leverantörens anvisningar.  5.  Omgivningskännande temperaturgivare skall  placeras vid en punkt som kan anses typisk för den  anslutna anläggningen. Tag hänsyn till värmeläckage  och solstrålning  6.  Kapillärrörstermostater monteras skyddade i dosa  på rörstråket. Observera att kapillärrör måste  skyddas mekaniskt.  VARNING:   Hantera termostatkropp och kapillärrör försiktigt  vridskador och veck kan förstöra termostatens  noggrannhet. 

Kontroll efter installation När värmekabelförläggning och anslutningar för en krets  är klar, utför omedelbart följande kontroller: 

 

1.  Inspektera värmekabeln och temperaturregleringar  visuellt efter spår av mekaniska skador. Om en skada  hittas så ersätt hela värmekabeln eller klipp ut den  skadade delen och skarva samman kabeln med hjälp  av kabelleverantörens skarvsats .  2.  Kontrollera anslutningar samt att  genomföringsnipplar och doslock är riktigt tätade.    Mät isolationsmotståndet med en 500V megger. Alla  kablar med ett isoleringsmotstånd med mindre än  10 megaohm skall avlägsnas och kasseras. 

Termisk isolering Efter installation av en värmeslinga bör isolering och  yttermantel monteras utan dröjsmål för att undvika  skador till följd av omgivande entreprenader.   Viktigt att tänka på beträffande isolering:  1.  Typ och tjocklek på isolering specificerad på  ritningen måste användas. Om du använder annan  typ eller tjocklek, måste kanske värmekabeltypen  eller mängden ändras.  2.  Installera aldrig våt isolering. Både rör och  isoleringen skall vara torra. Våt isolering har starkt  försämrat k‐värde och detta återgår aldrig till  ursprungsvärdet.  3. Tillse att yttermanteln monteras direkt i samband  med isoleringsarbetet för att undvika fuktskador på  isoleringen. Alla ställen där ventilskaft, ledningar,  rörstöd, anslutningspunkter löper ut genom  isolering skall yttermanteln tätas omsorgsfullt.   4.  Ventiler och flänsar, rörstöd och dyl. har ett större  värmebehov än det övriga röret och kräver därför  om detta inte kompenserats med extra värmekabel  tjockare isolering.  5.  Om du använder metallmantel och skruv, var säker  på att skruvarna inte är så långa att de kan tränga  igenom isoleringen och skada värmekabeln.  6.  Utför isolationsprovning av värmekablar i direkt  anslutning till att isoleringen monteras för att  undersöka om någon mekanisk skada uppstått, och  härigenom begränsa omfattning av  felsökningsområde.   7.   Montera varningsskyltar på isoleringens  yttermantel. Dessa skall monteras med sådant  mellanrum att de under normala förhållanden kan  ses var än man befinner sig längs rörledningen. 


Industrivärme   36   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Förläggningsexempel 

Placering och fastsättning av värmekabel 

Installering av värmekabel i spiralform 

  ANM. 1.

  2.

Anslutningssats/Monteringsdetaljer  Normala och riskfyllda områden 

Om förhållandet kabellängd/rör är större än 1.5 ‐ används  två parallella kablar eller en kabel med högre effekt. Om  förhållandet kabel/rör är mindre än 1.0 ‐ används en enda  parallell kabel.  Vid installation av kabel på ett icke metalliskt rör, skall kabeln  säkras mot röret med aluminiumtejp.  Se stigningstabell på de isometriska ritningar beträffande rätt  stigningslängd. 

Ändavslutning 

     

ANM. För noggrannare detaljer och komplett materiallista refereras till installationsinstruktionen som levereras med anslutningssatsen 

Placering och fastsättning av termostatgivare på rör 

Placering av termostatgivare och fastsättning på tankar 

   

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 37

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Förläggningsexempel 

Förläggning av värmekabel vid rörkopplingar, ventiler och processutrustning 

 

  Anm.  Denna detalj visar en metod att utnyttja ett rörsystems form för att uppnå god rörkontakt. Att bara följa krökens inre  radie anses inte korrekt. Fast en T‐skarv skulle också kunna användas för att följa det tredje benet på T:et. Syftet med  denna detalj är att understryka att det är tillrådligt att förlägga mer värmekabel på alla områden där  värmeisoleringsskiktet kanske inte kan göras lika god som på ett rakt rör. Denna metod är tänkt att användas på andra  rörkopplingar utöver T‐sektioner. 

   

 

  Anm. 

 

1.

Den exakta formen kan variera per ventiltyp. 

2.

För avtagbara ventilhus lämnas en kabelslinga för  spårning av den korrekta längden när röret förses med  värmekabel. 

3.

Titta på installationstabellen för rätt mängd  värmekabel per ventilstorlek. 

4.

Var noggrann med att hålla den flata sidan av  värmaren i så god fysisk kontakt med ventilhuset som  möjligt. 

5.

Isolera helt och skydda mot väderleken. 


Industrivärme   38   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Förläggningsexempel  Förläggning av värmekabel vid rörkopplingar, ventiler och processutrustning 

 

 

ANM.   1.

Alla kopplingar måste vara i enlighet med de senaste versionerna av nationella och lokala elektriska normer. 

2.   Isolera helt och skydda mot väderleken (utomhus).  Förläggning av värmekablar runt rörstöd 

     

ANM.   Alla typer av stela rörstöd som är i direkt kontakt med  rörytan agerar som en kylare. Värmeförläggningen skall  fördubblas vid dessa punkter och stöden skall vara  isolerade så mycket som möjligt för att begränsa  värmeförlusten. 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 39

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Förläggningsexempel  Förläggning av värmekabel på linjemonterade instrument 

   

 

 

Anm.  Behandla turbinens genomströmningsmätare som en ventil med samma rördiameter. Lämna en slinga av materialet som  för en ventil. 

 

 


Industrivärme   40   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Förläggningsexempel  Förläggning av värmekabel på linjemonterade instrument 

 

  Anm. 

 

1.

Isolera helt och skydda mot väder och vind. 

2.

Den exakta formen kan variera. 

3.

Se dimensioneringstabell för korrekt typ och mängd av  värmekabel. 

4.

När värmekabeln är installerad i området som kallas  "bultområde" skall aluminiumtejp användas för att  underlätta värmeöverföringen på grund av den ytterst  ojämna ytan. 

     

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 41

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Drifttagande av anläggning 

1.  Inspektera igen visuellt ledningen och anslutningar  för värmekabeln för att vara säker på att ingen  mekanisk skada har uppstått om någon tid har gått   mellan installationen och uppstarten.  2.  Isolationsprova systemet för att fastställa att inga  jordfel uppstått till följd av fukt eller mekanisk  åverkan.   

För anläggning med termostat som känner  omgivningstemperatur: 

1  Om temperaturen är högre än  termostatinställningen, ändra termostatens  inställning tillräckligt hög för tillslag.  2.  Slå till huvudströmbrytaren.  3.  Slå till manöverbrytaren och en tills alla är på.  4.  Kör systemet minst fyra timmar för att låta alla rör  nå drifts temperatur.  5.  Mät strömvärdet, omgivningstemperatur och  rörtemperatur för varje krets och skriv in i  installationsprotokollet. Denna information kan  behövas för framtida underhåll och felsökning.  6.  När systemet är helt kontrollerat, återställ  termostaten till föreskrivet värde.   

För system som försetts med anliggningsgivare 

:1.  Ställ termostaten på önskad temperatur.  2.  Slå till huvudströmbrytaren.  3.  Slå till manöverbrytare en och en tills alla är på.  4.  Tillåt rörtemperaturen att ökas till drifttemperatur.  Detta kan ta 5‐10 timmar (stora, fulla tankar kan ta  ännu längre tid).  5.  Mät strömvärde, omgivningstemperatur och  rörtemperatur för varje krets och skriv in i  installationsprotokollet. Denna information kan  behövas för framtida underhåll och felsökning 

 

 

 


Industrivärme   42   

VärmeKabelTeknik

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Underhållsprotokoll 

Referensinformation  Kretsnummer 

 

 

 

 

 

 

Säkringens nummer 

 

 

 

 

 

 

Ritningsnummer 

 

 

 

 

 

 

Kretslängd 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Megaohmtest (500V) 

Meg ohms 

 

 

 

 

 

 

(bypass‐kontroll) 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Amperetal 

 

 

 

 

 

 

Omgiv.tmp. 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Resistans 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Börvärde 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Initial 

 

 

 

 

 

 

Datum 

 

 

 

 

 

 

Okulär besiktning av värmekabelkrets  Inga tecken på fukt, korrosion eller rostskada 

Korrekta elektriska anslutningar 

Korrekt jordning 

Elektrisk kontroll av värmekabelkrets 

Strömmätning (självbegränsande kabel vid driftstemp.)  Jämför med märkskylt eller elritning 

Kontroll av kretsens resistans 

Reglering / Temperaturgivare  Temperaturreglering korrekt inställd 

Givare i funktion 

Kapslingar och kopplingsdosor intakta 

Kontroll av termisk isolering  Genomgångar i isoleringens yttermantel intakta 

Isolering är kommplett, torr och väderskyddad 

 

 


VärmeKabelTeknik     

Industrivärme 43

Avsnitt 8 

Installation och Termisk Isolering  Fästmaterial 

E89 992 36 Glasvävstejp 

E89 992 44 Aluminiumtejp 

Fästband 

Clamp Kit E89 992 38 (Band)‐39 (lås) 

Expediter (rörstöd) med kopplingsbox  E8999262 (Ryton)‐64 (ABS) 

E89 992 60 Kopplingsbox 

Elektroniska termostater 

Regulatorer 

Termostater

  Kapillärrörstermostater 

Kopplingsmaterial

  89 892 50 Anslutningssats SRL/SRM 

 

 

89 992 52 avslutningssats SRL‐CR 

899 892 54 Avslutning SRL/CRM‐CT 


Industrivärme   44   

VärmeKabelTeknik

 

 

  Telephone: +46‐301‐418 40 – Email: info@vkts.se – Homepage: www.vkts.se   

Industrihuset 

Södra Hedensbyn 43 

 

S‐430 64 HÄLLINGSJÖ 

S‐931 91 SKELLEFTEÅ 

 

Sweden 

Sweden 

 

Fax: +46‐301‐418 70 

Fax: +46‐910‐881 33   

 


Industrivarme