Gulis berättar: Mottagna med säkerhetsavstånd och käsidesi Hur är det att vara gulis nu i dessa tider? är en fråga som jag, och säkert också många andra gulisar har fått svara på otaliga gånger den här hösten. Ja, hur har det egentligen varit att vara gulis under dessa omständigheter? Jag har aldrig förr varit gulis så jag har inte någonting att jämföra med, men i enlighet med vad jag hört av äldre studerande har en hel del ändringar gjorts från tidigare år.
Först och främst har vi inte kunnat vistas alla 80 gulisar på samma ställe en endaste gång, vilket gör att det i skrivande stund fortfarande finns helt okända ansikten för mig bland PK-gulisarna. Vi har heller inte fått vistas i klubblokalen vilket har varit en besvikelse. Vi gulisar får bara vänta med spänning på den dag det blir vår tur att inträda K. Mina förväntningar inför gulisveckan var höga och jag kan meddela att jag inte blev besviken. Inom SF finns en atmosfär som gjort att jag alltid känt mig välkommen och inkluderad av såväl 6
