Respons 2019 | 3 by Aktiv Skola

ÖKA LÄRARTÄTHETEN FÖRSTATLIGA UNDERVISNINGEN STÄNG DÅLIGA SKOLOR LÄXHJÄLP I SKOLAN

LARS LERIN OCH HANS LÄRLINGAR JONAS ASPELIN:

UNGAS PRIVATEKONOMI

FÖRENINGEN BALANS

OM ATT LYFTA RELATIONSKOMPETENSEN

ATT FÅ RÅD MED SINA DRÖMMAR

OM PSYKISK OHÄLSA

TRE TERMINER

ROBOTAR

PÅ AMERIKANSKA GYMNASIET

I KLASSRUMMET

NR.03: 2019

www.ktivskola.org

GILLA OSS PÅ FACEBOOK!

Ladda Laddaner nerAktiv AktivSkolas Skolas utbildningsmaterial utbildningsmaterial Klimatsmart Klimatsmartskola. skola.Författare: Författare:Tone ToneBekkestad. Bekkestad. Ett utbildningsmaterial om miljö som Ett utbildningsmaterial om miljö somska skavara vara en en hjälp hjälp ii arbetet arbetet med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar och och hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra tilltillatt attskapa skapaen enhållbar hållbarutveckling. utveckling.Ett Ettmaterial material ii tre tre uppuppsättningar för låg-, mellanoch högstadiet. sättningar för låg-, mellanoch högstadiet. Föräldrahandboken Föräldrahandboken Aktiv AktivSkola Skolahar hargett gettututen enhandbok handbokriktad riktadtill tillalla alla föräldrar föräldrar vars vars barn barnbörjar börjari första i förstaklass. klass.I Ihandboken handbokenfinns finnsviktiga viktiga länkar länkar och och och ochett etturval urvalavavbra brasaker sakeratt attveta vetaoch ochtänka tänkapå på inför inför barnets barnets skolgång. skolgång. Hälsa Hälsapå påskolan. skolan.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Ettutbildningsmaterial utbildningsmaterialom omhälsa. hälsa.Tanken Tankenmed med materialet materialet är är att att Ett skapaen ennyfikenhet nyfikenhetoch ochett ettintresse intressekring kringhur hurkroppen kroppen fungerar fungerar skapa ochom omvad vaden engod godhälsa hälsaär. är.Ett Ettmaterial materiali itre treuppsättningar uppsättningar för för och låg-,mellanmellan-och ochhögstadiet. högstadiet. låg-, Hälsapå påskolan skolan- -uppföljning. uppföljning.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Hälsa Nufinns finnsuppföljningen uppföljningentill tillvårt vårtpopulära populärautbildningsmaterial utbildningsmaterial Nu Hälsapå påskolan skolanför förnedladdning nedladdningfrån frånvår vårhemsida. hemsida. Den Den är är Hälsa gången är det powerpointpresentationer med anteckningar gången är det powerpointpresentationer med anteckningar anpassadetill tilllärarledda lärarleddalektioner. lektioner. anpassade www.aktivskola.orghittar hittardu duockså: också: PåPåwww.aktivskola.org Verktygslådan1-4, 1-4,filmer filmeri iutbildningssyfte, utbildningssyfte,lathund lathund mot mot Verktygslådan narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt utbildningsmaterialladdar laddardu duner nerkostnadsfritt. kostnadsfritt. utbildningsmaterial

! å ! t s å t t LLååt s

I SKOLAN BYGGS SVERIGES FRAMTID MÅNGA TALAR OM hur många lärare vi måste utbilda för att vi ska ha behöriga lärare i varje klass, vilket är en mycket viktig fråga, men vi måste också fokusera på hur får vi tillbaka alla de som har valt att sluta som lärare. Vi måste intervjua dem, få dem att berätta varför de gick vidare och åtgärda de problemen så att vi inte bara får tillbaka kompetent personal utan också lär oss hur vi ska behålla alla de som nu utbildar sig till lärare. OM VI FORTSÄTTER på den inslagna vägen kommer vi snart inte ha några behöriga lärare kvar och de som finns kvar kommer att få väldigt stora klasser så de lärarna kommer ändå inte få en rättvis chans att utföra sitt uppdrag. JAG TROR ATT det är viktigt att vi som föräldrar stöttar lärarna, att vi talar väl om skolan och pratar om vikten av en bra utbildning med våra ungdomar. Att vi i vuxenvärlden ställer krav på att man alltid ska göra sitt bästa, ta ansvar, komma i tid och så vidare. MEN VI BEHÖVER också lära barnen att visa respekt för äldre i allmänhet och lärare i synnerhet. Visar man respekt för lärare och klasskamrater kommer man också att få en bättre arbetsmiljö, och om vi får en bättre arbetsmiljö kommer vi att kunna förmedla mer kunskap till barnen vilket är det viktigaste som finns. I skolan byggs Sveriges framtid redan från första klass.

INNEHÅLL Ledare 3 Lerins lärlingar

4-7

Om att lyfta relationskompetens 8-9 Föreningen Balans

10-11

Notiser 13 Tre terminer på Amerikanska gymnasiet 15 Ungas privatekonomi

16-17

Robotar i klassrummet

18-19

Handlingsplan 20 Omslagsfoto: SVT Lerins lärlingar i Brasilien 2019. Foto: Stina Stjernkvist/SVT Lars Lerin, Junior och lärlingarna i nya säsongen av Lerins lärlingar. Denna gång åker de till Brasilien och ordnar en stor karneval i Karlstad.

AKTIV SKOLA MEDVERKADE på Skolsköterskekongressen i Malmö den 9-10/5. Tack till Eva, Klaus och Daniel som gjorde ett fantastiskt jobb i vår monter.

FRAMTIDEN BÖRJAR I KLASSRUMMET, GLÖM ALDRIG DET! PETRA FALK

KONTAKT Aktiv Skola Redaktionen Box 9043 700 09 Örebro www.aktivskola.org

ANSVARIG UTGIVARE Petra Falk

LAYOUT PRINFO WELINS, Örebro

REDAKTION Elisabet Ekblom Josefin Varg Miljömärkt och Klimatkompenserad

RESPONS

R A L Å M R A G N I LERINS LÄRL R E G R Ä F A Y N D SVERIGE ME tnären Lars Lerin är ns ko ed m s an m am ls tt dem när de til tt från osynliga till gå m so na ar I två säsonger har vi se ng rli lä öt nst i olika former. M kreativa och skapar ko rikskända.

Jessica Eneroth jobbar på en stor målning till en kommande utställning. Under konstskolan har hon blivit starkare psykiskt.

DET ÄR LITE pirrigt att knacka på dörren till lärlingarnas lokal på Ventilgatan i Karlstad. Jag har sett dem på tv och kan namnet på varenda en, men känslan är lite overklig. Just innan knackningen hörs ett stort gemensamt gapskratt därinifrån, det lugnar. – KOM IN! Det är som att kliva in i en kuliss från en välkänd miljö, men det här är ju på riktigt. Vita väggar som har klätts med konst av olika slag och hela rummet som är en färgexplosion av penslar, dukar, utklädningskläder och lärlingarna själva. – VÄLKOMNA HIT, säger Wanja Asplund, projektledare för gruppen. RUNT BORDET SITTER bland andra Per, Jon, Jessica, Janni, James och Lars. En grupp människor som kommit varandra nära och som blivit sammansvetsade. Det är lite som att komma och avbryta en härlig fest, men välkomnandet är varmt. I TV-SUCCÉN ”LERINS lärlingar” har vi fått följa 14 deltagare från Karlstads dagliga verksamhet. Funktionsstöd hade redan ett etablerat samarbete med Lars och hade haft en stor utställning på Sandgrund när Lars undrade om de ville delta i ett projekt som skulle kunna bli en tv-serie. Lars hade ett samarbete med tv-produktionsbolaget Nexiko som var intresserade. – DET GEMENSAMMA för dem som kom att delta är intresset för skapande verksamhet i olika uttrycksformer. Att utgå från det som en är intresserad av och som en är bra på är ofta ett vinnande koncept för sin egen utveckling. Att också möta andra med liknande intresse ger en gemenskap som blir väldigt prestigelös. En kan vara den en är, även om en i övrigt är väldigt olika varandra, säger Wanja.

Pressbild Lind & Co.

RESPONS

– JAG TROR att det finns arbetssätt inom funktionsstöds verksamhetsområde som skulle kunna inspirera och användas inom den ordinarie skolan, fortsätter hon.

HÄR FINNS INGA krav, som i den vanliga skolan. Deltagarna måste inte prestera, det viktigaste är att ha roligt och trivas tillsammans. – DET ÄR en helt annan atmosfär här. Min skoltid var stökig och alla mobbade alla. Här är vi trevliga och det känns bra. Sedan gillar jag att Lars ger oss fria händer att tolka. Vi får vara respektlösa i vårt målande, det är våra egna tolkningar, säger Per Anteryd. EN AV DELTAGARNA är Viktor Cederholm, 33 år gammal. – Jag har äntligen fått blomma ut och jag kan vara mig själv. Jag har genom åren varit med om att till och med stödpersoner uttryckt sig nedvärderande, men så är det inte här. VIKTOR HAR DIAGNOSEN mental redardation med autismliknande symtom. Diagnoser som bland annat gör att han har sina särskilda ritualer. – Jag vill bara säga: Se individen – först! Vi lever i en diagnosbubbla i dag, det har blivit hysteri kring det. Jag har inte valt min diagnos, jag föddes med den men jag är inte min diagnos. Det gäller bara att hitta strategier som fungerar och våga vara den man är, säger Viktor.

– Skolan var kaos och jag ﬁck inte godkända betyg. Här har jag äntligen fått blomma ut, säger Viktor Cederholm.

DET ÄR TREVLIGT hos konstskolan och inte blir stämningen sämre när kaffevagnen rullas in. Per är redan klar med dagens måleri och fokuserar i stället på att fi ka. – Det jag verkligen har insett under tiden här är att man ska ge alla en chans, även de som inte själva tror att de kan. De kan överraska och visa att de visst fi xar det. Jag fick inte alltid chansen i skolan, men här får jag det. Lars skulle aldrig säga till mig att jag inte fi xar något, det gör att jag heller inte känner så. PÅ EN BENVIT pinnstol sitter Jessica Eneroth. Iklädd sin röda basker jobbar hon på en stor målning som är svår att slita blicken från. Jessicas målningar fångar betraktaren. – Jag tycker att det är bra med undervisning nu som vuxen. Jag tror att många behöver det. Att inte pressa sig för hårt, men få stimulans. Att även få göra det tillsammans med människor du trivs med gör att du växer, säger Jessica.

Det blir en hel del prat under onsdagsträffarna och det sociala är det absolut viktigaste. Här sitter Jon Boss och Jessica Eneroth i ett viktigt samtal.

HENNES TID I grundskolan var tuff och det tog lång tid innan hon fick sin aspergerdiagnos. – Jag var runt 13-14 år och jag hade problem med kompisar. Jag var väldigt Lars Lerin lyssnar till Johanna Backman och Wanja Asplund. Här får alla ta den plats de vill ha och Lars har blivit en stor idol för Johanna som utvecklats enormt i sin konst.

 RESPONS

Den här dagen var Per Anteryd snabb med sitt målande. – Jag har vant mig vid att se mig själv på tv, det var mest konstigt att se sig själv i ett annat land.

RESPONS

känslig och det är jag fortfarande. Jag drog mig gärna undan och hade svårt att tolka situationer. MEN DET FANNS två lärare som såg henne, som såg att hon kunde vara något annat. Det blev hennes räddning. – Jag var bra på att skriva, på engelska och på att måla. De såg mina talanger och det var väldigt viktigt för mig. De såg att jag inte hängde med i undervisningen och gav mig egen tid, det hjälpte mycket. JESSICA HAR BLIVIT psykiskt starkare och äntligen hittat sig själv. – Du har blivit mer självsäker nu, säger James Andersson som sitter en bit bort. – Åh, tack, svarar Jessica. – Jag önskar att lärare hade lite mer kunskap om diagnoser. Om de inte får det redan i utbildningen i dag så borde de det. Och fi nns det där så kan de få ännu mer, fortsätter hon.

Andreas Danielsson i förgrunden. Runt bordet sitter Birgitta Corbell, Lars Lerin och Johanna Backman.

LARS MINGLAR RUNT bland deltagarna och märks nästan inte alls. Här är det eleverna och deras skapande som är i fokus. Lars ser att deltagarna har fått mer självförtroende under tiden de arbetat tillsammans. – DE FÅR uppskattning från flera håll. För mig är vänskapen med dem viktigast. Jag får så mycket glädje och skratt. Jag blir på bra humör när jag kommer hit och det är väldigt värdefullt. Det är roligt att folk får lära känna dem. VI PRATAR OM det här med vad som utmärker en bra lärare och om han själv känner sig som en. – Jag är inte en person som kan sätta gränser. Hemma har jag ju två barn och det är Junior som sköter den biten. Jag skulle vara hopplös som lärare. Jag har provat och det blev katastrof. Men jag har ett öppet sinne, jag dömer inte och jag ser inte begränsningarna. ÄVEN JAMES ANDERSSON gillar att vara en del av konstskolan. Så kände han aldrig med sin skoltid. – Då kände jag bara att ingenting spelade någon roll. Den här gruppen är bra, bättre än förväntat. Här involveras alla och det hittas alltid på något som vi åtminstone kan prova på. Jag försöker bli mer förstående för andras känslor och bli mer empatisk. Jag vill verkligen försöka, säger James. JANNI LITTORIN ÄR är 28 år, och när vi börjar prata om hennes skoltid kommer reaktionen direkt: – Jag är glad att den är över! EN TYDLIG KÄNSLA som förmedlas så rätt på som den bara kan, och det är uppenbart att minnena från skoltiden fortfarande gör ont.

Delar av järngänget i Lerins lärlingar. Från vänster: Johanna Backman, Janni Littorin, James Andersson, Per Anteryd, Jon Boss, Jessica Eneroth, Dennis Hjalmarsson, Wanja Asplund och Birgitta Corbell. – Jag gav så mycket av mig själv, men fick bara skit tillbaka. Jag hade inga vänner, jag var helt enkelt inte bra nog. Jag minns hur ont det gjorde. JANNIS KONST ÄR ofta ganska mörk. Smärtan som vill ut kommer till liv på hennes målardukar och det griper tag om en. – Konstskolan betyder så mycket för mig, det är svårt att förklara. Mycket handlar om engagemang hos läraren och Lars kan verkligen inspirera. I GRUNDSKOLAN HADE hon ingen inspiration alls. Men trots nedstämdhet sökte Janni till både Vuxenskolan och Molkolms folkhögskola. – Det var en bra tid ändå och jag tror att jag tack vare den kunde gå in på konstskolan med öppet sinne. Jag fokuserar på konsten. JANNI FÖRKLARAR ATT hon håller på att lappa ihop sig själv efter alla tuffa år

och att hon fortfarande jobbar med att hitta sig själv. – Nu förstår jag vad jag mår bra av. Kreativiteten. Att få skapa och ha folk runt omkring mig som stöttar och pratar med mig. Det är ett givande och tagande. KAN DU FÖRSTÅ att även du ger andra människor något? – Jag vill försöka börja förstå det. Det känns overkligt. Det är lättare att ta till sig negativ kritik och det känns overkligt att det nu är positiva känslor och tankar i stället. VAD SKULLE DU vilja säga till dagens lärare? – Alla passar inte in i mallen. Du kanske kan försöka gå i sidled i stället? Visa att du vill se alla elever, se dem och försök hjälpa. Blunda inte. TEXT: MARIA EREMO FOTO: JENNIFER FALK

RESPONS

N R O S S E F O R P PEDAGOGIK SOM VILL LYFTA N E S N E T E P M O K RELATIONS t h börjar numera bli de oc k ar m an D i t ig nl va mpetens är ” hoppas författaren ns te Begreppet relationsko pe m ko ns tio la re ken ”Lärares ildningar och i skolor. tb ru även i Sverige. Med bo ra lä på er m nu t ska lyftas än Jonas Aspelin att ämne

BOKEN KOM I augusti förra året och har mottagits väl. – Det har varit ett ovanligt stort intresse jämfört med mina tidigare böcker, säger Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. – Det har blivit en del reportage och intervjuer och jag får många förfrågningar om att komma ut på skolor och högskolor. Ämnet väcker intresse. RELATIONSKOMPETENS, SOM JONAS beskriver det, handlar om interpersonella relationer, framför allt om möten mellan lärare och elever. Jonas har skrivit om de här frågorna i 20 år. – 1999 kom min doktorsavhandling om lärare-elevrelationer och klassrumskommunikation på gymnasiet. De följande tio åren gjorde jag mest teoretiska studier inom relationell pedagogik. Men jag är intresserad av att tänka pragmatiskt kring relationers betydelser i skola och utbildning. BOKEN ÄR EN följd av Jonas växande intresse för att studera relationer ur lärarens synvinkel och hur man som lärare kan förhålla sig till och utveckla relationerna med sina elever. – Jag har en önskan om att forskning inom relationell pedagogik ska vara användbar för praktiker. Det har drivit mig när jag skrev boken och i de forskningsprojekt som vi gjort på senare år, till exempel ett om lärarstudenters relationskompetens. JONAS SÄGER ATT det fi nns ett växande intresse för ämnet, både från lärare, lärarstudenter och rektorer. – Det är påtagligt. Jag är ute en del på skolor och träffar lärare och studenter och alla verkar tycka att det är relevant och viktigt. DÄREMOT HAR RELATIONSKOMPETENS ännu inte riktigt fått någon självklar plats i lärarutbildningen. Ämnet fi nns med teoretiskt, inte minst i kärn-

RESPONS

kursen ”Sociala relationer, konfl ikthantering och ledarskap”, men Jonas tror inte att det arbetas tillräckligt systematiskt med det, vare sig inom verksamhets- eller högskoleförlagd utbildning. – Man måste jobba parallellt med flera olika grundkompetenser. När jag pratar om det här brukar jag låna begrepp från en kunskapsöversikt gjord i Danmark 2009 om vad som utmärker skickliga lärare. Då handlar det om didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationskompetens. FINNS DET EN speciell åldersgrupp där relationen mellan lärare och elev är extra viktig? – Forskningen är tydlig att relationen mellan eleven och läraren är viktig, från förskola upp till gymnasiet. Men även på högskolenivå, där lärarna inte tillbringar lika mycket tid med studenterna, påverkar deras sätt att kommunicera studenternas motivation och intresse för lärande. JONAS MENAR ATT det är olika typer av relationer man bygger med yngre barn, äldre barn och ungdomar. – Det är svårt att säga när det är viktigast, men det är viktigt på olika sätt. Man kan i och för sig tala om en individuationsprocess över tid där barnen ska bli mer och mer självständiga så att de inte behöver så nära band till sina lärare. Men de blir ändå beroende av något slags band och kvaliteten på det har betydelse för lärandet. Människor är alltid en del av olika slags relationsnät, vare sig vi vill det eller inte, som hela tiden ändrar form och är dynamiskt. I BÖRJAN AV 90-talet arbetade Jonas som ämneslärare i historia och redan då hade han intresse för relationers betydelse i undervisning, men hade inte riktigt satt ord på det. – Under lärarutbildningen observerade vi andra lärare och noterade de som hade en bra förmåga att bygga relationer med

sina elever. Men då uppfattade man det mer som en personlighetsfråga vid sidan av stor ämneskompetens och didaktisk kompetens. NÄR JONAS SER tillbaka på sin egen skoltid och de lärare han haft är det inte särskilt många som passar in på den förebild han försöker skriva fram. – Det är lätt att minnas de negativa. En har jag skrivit om i en tidigare bok, en Caligula-figur likt Stig Järrels roll i fi lmen ”Hets”. En överkontrollerande typ som motverkade elevers glädje och kreativitet. Sedan fanns det en i andra ytterligheten som inte lyckades hålla ordning eller ens hade någon ambition om det. Det var bara rörigt och kaosartat och det blev varken en bra undervisning eller en bra relation. HANS KLASSFÖRESTÅNDARE PÅ högstadiet är däremot ett positivt exempel. – Hon var ung och kunde kanske haft lite mer fast hand om oss, men vi tyckte om henne och blev intresserade av undervisningen. Hon var redan då hyfsad på de tre grundkompetenserna. FLER BÖCKER KAN det bli i framtiden, men för tillfället fokuserar Jonas på ett forskningsprojekt. – Vi har fått medel från Vetenskapsrådet för en större studie om specialpedagogers relationskompetens. Projektet sträcker sig över tre år, men det är roligt att skriva för lärare och praktiker och inte fastna i att bara ha andra forskare och vetenskapssamhället som publik. Kanske landar studien i en ny bok. TEXT: ANDERS JAKOBSON FOTO: MALMÖ UNIVERSITET

RESPONS

R E D I R P S S BALAN M O P A K S KUN A S L Ä H O K PSYKIS

rälsa lärs ut under lära oh k is yk ps l til n pe äl lart att första hj pågår just nu ett n lä o br re Det borde vara självk Ö i h oc , ns . er föreningen Bala föreningar helt gratis utbildningen. Det tyck h oc r ne tio sa ni ga or utbildar projekt där föreningen

RESPONS

BALANS ÄR EN brukarorganisation inom psykisk ohälsa. Det finns ett riksförbund och ett femtontal lokalföreningar som verkar för att sprida kunskap om bipolär sjukdom, dystymi, depression och utmattningssyndrom. Medlemmarna har egna erfarenheter eller är anhöriga. – BEGREPPET ANHÖRIG är bredare nu än för tio år sedan. Det betyder inte enbart familj, utan också vänner, arbetskamrater eller grannar, säger Pär Eidsäter, ordförande i Balans Örebro län och styrelseledamot i riksförbundet. PÄR ÄR SJÄLV anhörig. Hans före detta sambo har bipolär sjukdom och han berättar att man som anhörig känner sig hjälplös och lätt blir medberoende. Risken är då att man inte blir något bra stöd, men genom att dela tankar och prata med andra går det att hitta en trygghet. – Som anhörig tror man ofta att man är ensam, och det går inte att få förståelse från de som inte har någon erfarenhet. Därför är det väldigt värdefullt att prata med andra anhöriga.

ÄVEN OM FÖRENINGEN just nu erbjuder gratisutbildningen till främst organisationer och föreningar, anser Pär att skolan är en plats där tecknen på att något inte är som det ska bör upptäckas tidigare. – Ett drömscenario är att det här ska vara obligatoriskt på alla skolor och hur man bemöter sjuka ungdomar borde vara en självklar del i lärarutbildningen. Jag skulle önska att alla lärare byter några ord med varje elev varje dag. Bara kolla av läget och visa intresse Det viktiga är att man bryr sig och inte bara tror att någon annan ska göra det. EN ANNAN IDÉ är ”peer support”, en ny yrkesroll där personer med egen erfarenhet av till exempel psykisk ohälsa blir professionellt verksamma som stödjare. – Det skulle passa som komplement till exempelvis specialpedagoger och kuratorer. Det är en vinst att visa att det går att klara sig vidare och skaffa ett bra liv samt att man på det sättet får folk att förstå att det finns hjälp att få.

PROJEKTET I ÖREBRO län har som mål att utbilda 300-400 ungdomsledare under första året. Redan nu har man kommit en bra bit på väg och intresset från övriga Sverige är tydligt. – Vi har fått många frågor om hur vi har gått till väga, hur vi finansierar det hela, varför vi gör det och om vi kan hjälpa andra att komma i gång. ÖREBROFÖRENINGENS RESURSER ÄR för begränsade för att bli rikstäckande, men förhoppningen är att projektet ska inspirera och ge ringar på vattnet. På så vis kan kunskapen bli bredare och samtalsklimatet bättre. – Det är jätteviktigt att bryta stigmatiseringen, tabun och skammen kring psykisk ohälsa. Det är en sjukdom som vilken annan som helst och folk måste våga prata om det. Vi kan se att det är ett mer öppet klimat nu än för fem år sedan då Örebroföreningen startade, men det går fortfarande långsamt framåt. TEXT OCH BILD: ANDERS JAKOBSON

LOKALFÖRENINGARNAS VERKSAMHET BYGGER på ungefär samma grund. I Örebro län hålls regelbundna föreläsningar, samtalsgrupper, självhjälpsgrupper enligt föreningens balansmodell och andra aktiviteter. Något som är unikt för Örebro län är att föreningen erbjuder en utbildning i ”Första hjälpen till psykisk ohälsa” helt gratis till arbetsplatser, organisationer och föreningar. – Det handlar om att upptäcka signaler, hur man får kontakt med de drabbade och hjälper dem till professionell hjälp. UTBILDNINGEN ÄR PÅ 12-14 timmar och görs inom tre olika områden: äldre, vuxna och ungdomar. – Forskning visar att psykisk ohälsa debuterar i tonåren, eller övre tonåren. Och det ökar, tyvärr. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa bland ungdomar fördubblats sedan 80-talet. PÄR MENAR ATT det är viktigt att de sjuka får rätt hjälp fort. Bara inom den egna lokalföreningen finns det personer som gick i över tio år innan de fick sin diagnos. – Ofta kan det leda till experiment med självmedicinering. För många handlar det om att orka överleva en dag till. De som inte får hjälp snabbt riskerar att förlora sin utbildning, sin yrkesroll eller sin familjeroll för att de är sjuka. Det leder till stora samhällskostnader. Därför måste det här upptäckas tidigare.

Pär Eidsäter, ordförande i Balans Örebro län och styrelseledamot i riksförbundet, säger att det är viktigt att synliggöra att begreppet anhörig omfattar betydligt fler än den närmaste familjen. RESPONS

2. GÅ PÅ STÄ LLE T

3. I N DI A N DA N S PÅ S T O L

Tänk dig att du plockar äpplen från olika grenar ovanför ditt huvud. Växla mellan vänster och höger hand.

Lyft ett ben i taget, så högt du kan. Växla mellan vänster och höger ben.

Lyft ett böjt ben och möt med motsatt armbåge. Växla mellan vänster och höger sida.

L OS S A K

& T RY G G

Sträck ut ett ben i taget och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger och växla mellan båda benen.

4 . B EN H ÅL L N I NG

1. PL OC KA Ä P P L E N

5. K N Ä P RE SS

6 . HAN DP R E S S

Pressa ihop knäna och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

Pressa ihop handﬂatorna med lätt böjda armar och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

7 . I ND I A N DA NS PÅ S TÄ LL E T

8. AXELPRESS

9. BE N BÖJ PÅ STOL

10. PLOCKA ÄPPLEN PÅ ETT BEN

Böj och lyft höger ben och böj och lyft vänster arm. Växla mellan båda sidor och upprepa några gånger.

Dra ihop skulderbladen mot ryggraden utan att föra armarna bakåt. Håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

Håll händerna knäppta över bröstet. Res dig sakta upp och sätt dig sakta ner igen. Upprepa några gånger.

Stå på ett ben och plocka äpplen åt alla håll och höjder med händerna. Byt ben och upprepa.

1 1 . VÅ G EN

1 2 . V I N D R U T E T O R K A RE N

13. GRÄV SK OPA N

Stå med raka ben, axelbrett mellan fötterna och armarna lätt sträckta över huvudet, titta lite snett uppåt under hela rörelsen. Böj benen till 90° vinkel och fäll samtidigt fram armarna. Upprepa några gånger.

Starta med armarna rakt upp och handﬂatorna riktade mot varandra. Tänk att du håller en badboll mellan händerna. Böj ryggen i sidled åt höger med raka armar och raka ben så långt som det känns behagligt, vänd sedan håll och gå till vänster. Upprepa några gånger.

Stå med raka ben, axelbrett mellan fötterna och armarna efter sidorna. Sträck ut dina armar över huvudet med handflatorna vända framåt. Tänk dina armar som en stor grävskopa och ta ett stort ”grävtag” framåt samtidigt som du fäller kroppen genom att försiktigt krumma ryggen och böja lätt på benen. Låt ”grävtaget” fortsätta in mellan dina lätt böjda ben. Vänd ”grävskopan” och sträck på dig med armarna över huvudet. Låt dina raka armar gå tillbaka till sidorna med handflatorna vända inåt. Vänd rörelsen och pressa ner handflatorna samtidigt som du andas ut genom munnen. Upprepa några gånger.

-SE HEL A Ö V NINGA RNA PÅ VÅ R HEMS IDA WWW.A K T IVS K OLA .ORG

MASSIVA PROTESTER MOT KOMMUNALA BESPARINGAR I SKOLORNA KOMMUNERNAS BESPARINGAR PÅ skolan har väckt protester runt om i landet, från föräldrar, elever och skolpersonal. En skolchef i Hässleholm har petats från sin post sedan hon talat om för politikerna att det var ett omöjligt uppdrag att spara 49 miljoner kronor från den budget som hon hade föreslagit. Något som upprört många inblandade, bland andra förre utbildningsministern Gustav Fridolin som skrev att ”det är inte chefen som ska ifrågasättas – utan budgeten”. I BOLLNÄS HAR två rektorer skrivit ett öppet brev till politikerna där de riktar strak kritik mot att skolbudgeten minskas mitt under pågående läsår. I Sigtuna samlades ett par hundra demonstranter utanför kommunfullmäktige för att protestera när ledamöterna anlände för att besluta om budgeten. Likadant gjorde man i Örebro, där demonstranter samlades utanför rådhuset för protester mot föreslagna mångmiljonbesparingar i skolan. I Stockholm arrangerades en Lärarmarsch 18 maj och fler planeras på andra orter i landet.

SKILDA ÅSIKTER OM ORDNINGSOMDÖMEN NU FINNS DET en majoritet i riksdagen som vill införa skrivna ordningsomdömen i skolan. Men bland lärare och skolpersonal går åsikterna starkt isär. EN AV DEM som anför starka argument emot är läraren Karin Nygårds i Stockholm: – Politiker ska inte lägga sig i den här typen av frågor. Vad vi på skolan tycker fungerar bäst kan jag och mina kollegor bestämma, ingen vet det bättre än vi. Det fi nns inte ett recept som fungerar på alla skolor i Sverige utan det här leder nog bara till mer frustration bland oss lärare, säger hon till tidningen Skolvärlden. Karin Nygårds menar att det i stället behövs mer tid till för- och efterarbete för att få bättre ordning i klassrummen. MOTSATT STÅNDPUNKT HAR gymnasieläraren Mårten Hemström i Västerås: – Jag kan se att elever blir motiverade av betyg i övrigt. Är man då som lärare emot ordningsbetyg då tror jag att man i konsekvensens namn borde vara emot betyg i övrigt. Mårten Hemström anser dock att ordningen ska betygsättas, han är starkt emot att det ska ske i form av skriva omdömen. – Det fi nns inget värre i läraryrket än att skriva omdömen, säger han till tidningen Skolvärlden.

UPPSALAPOLISEN SLOG TILL MOT GRUNDSKOLOR EFTER UPPGIFTER OM att det pågick bruk och försäljning av droger på två grundskolor i Uppsala gjorde polisen oanmälda tillslag mot skolorna. Inga droger hittades efter att narkotikahundar gått igenom lokalerna men en pluggad pistol och en kniv beslagtogs och sammanlagt tio elever, nio pojkar och en fl icka fick lämna urinprov. SYFTET VAR FRAMFÖR allt att dämpa droghandeln. Grundskolor ska få vara en fredad zon, säger polisen, som är nöjda med insatsen och som kommer att fortsätta dyka upp på skolorna i Uppsala litet då och då.

SVERIGE HAR MISSLYCKATS MED DET FRIA SKOLVALET NU VARNAR OECD om att ojämlikheten i svensk skola kommer att fortsätta att öka och att de åtgärder som vidtagits hittills inte räcker. – Sverige är jämförelsevis jämlikt men utvecklas på ett negativt sätt. Och det är stora värden som står på spel, säger regeringens särskilde utredare Björn Åstrand till tidningen Skolvärlden, som leder utredningen om en mer likvärdig skola. OECD PEKAR BLAND annat på hur det fria skolvalets utformning bidrar till ökade klyftor och att politiker inte har lyckats motverka det. OECD är inte emot ökad valfrihet och konkurrens men anser att Sverige har varit mindre framgångsrika i hur detta i har införts i samhället. DEN STORA FRÅGAN är, enligt Björn Åstrand: – Har vi åstadkommit den skola som ger alla elever de bästa möjligheterna att lyckas? Eller är det fortfarande så att social bakgrund styr hur väl du lyckas? Svaret är tyvärr att det fortfarande är så.

NÅGRA PUNKTER I RAPPORTEN FRÅN OECD • Privata skolor attraherar elever med priviligierad bakgrund. • Skolsystemet förstärker segregationen i samhället. • Fördelningen av resurser utifrån socio-ekonomiska faktorer är otillräcklig i många kommuner. • Variationen är kraftig mellan de olika kommunernas storlek, förmåga och politiska prioriteringar.

REKOMMENDATIONER: • Stärk lärarutbildningen. • Stimulera utveckling genom styrning av skolan på regional nivå. • Inför en miniminivå av nationell fi nansiering. • Motverka negativa effekter av det fria skolvalet.

RESPONS

R I L B M O S T GYMNASIE D E M T E D N A L FÖRST I R E N I M R E T E TR anska Gymnasiet i ik er m A t de ir bl en st Till hö siet i Sverige att införa na m gy ta rs fö t de g Götebor m r de sedvanliga två so tre terminer i stället fö och vårtterminen en in m er tt ös H g. da i skolorna har t för de elever som i ot bl ne in m t et t ar sn är et. Amerikanska Gymnasi på rja bö a sk år i i st augu

ETT TRETERMINSSYSTEM I Sverige har diskuterats sedan 1908 då den första forskningsrapporten kom som påvisade den negativa påverkan som två terminer har på elevernas kunskapsutveckling. Treterminssystemet är vanligt förekommande utomlands och har prövats på både högskola och universitet i Sverige, men Amerikanska Gymnasiet blir den första gymnasieskolan. Skolan kommer att ta emot ungefär 150 elever i årskurs 1 fördelade mellan fyra nationella gymnasieprogram, samhälls-, natur-, ekonomioch teknikprogrammet. AMERIKANSKA GYMNASIET ÄR en friskola som grundades 2015 och som nu öppnar för elever i nyrenoverade lokaler i Gårda i Göteborg. – Kopplingen till den amerikanska skolan kommer att märkas tydligt, inte bara i treterminssystemet, säger Peter Heddelin som är rektor och en av grundarna till skolan. Peter Heddelin har lång erfarenhet av skolledning inom både kommunal och privat sektor. FÖR TRE ÅR sedan påbörjades arbetet med att forma en skola med så hög kvalitet som möjligt för alla elever och lärare. En sak som skolan landade i tidigt var att ändra terminssystemet. Två terminer är inte optimalt utifrån lärande, menar Peter. Det traditionella läsåret med två terminer är alltför oregelbundet och saknar en symmetri som stödjer lärande, fortsätter han. – I VÅR modell blir sommarlovet en vecka kortare, och både höstlovet och sportlovet blir två veckor långa. Vi har

RESPONS

inga spridda studiedagar under året, men jul- och påsklov blir oförändrade, säger Peter. – DET BLIR bättre för både elever och lärare att få möjligheten till en sammanhängande vila i regelbundna perioder under läsåret. Antalet skoldagar är samma som på övriga skolor i Sverige men undervisningstiden blir mer effektiv. – DEN FÖRSTA terminen sträcker sig från mitten av augusti till slutet av oktober, den andra från mitten av november till mitten av februari och den tredje terminen från slutet av februari till den 10 juni, fortsätter Peter. – Skolan har också en fjärde frivillig termin i juli där eleverna kan läsa på High School i Los Angeles i årskurs 1 och i New York i årskurs 2. – DET POSITIVA med den frivilliga terminen är att eleverna får möjligheten att uppleva miljön i en amerikansk skola. Här kan eleverna utveckla sin engelska och få sociala upplevelser för livet. VAD ÄR ANLEDNINGEN till det nya terminsupplägget? – Vi ser att dagens system med två terminer och långa sommarlov ställer till det för barn och familjer. Barn från tuffare socioekonomiska förhållanden är kanske de som drabbas värst av dagens terminssystem. Det är stor skillnad mellan barn i Sverige i dag, vissa får mycket stimulans under sommaren, familjen kanske är lediga tillsammans, eller så får barnen åka på kollo. Andra barn sitter bara hemma och är passiva eller spelar dataspel.

MAN HAR TYDLIGEN diskuterat treterminssystemet ganska länge så vad kommer det sig att det införs först nu hösten 2019? – Ja, det kan man fråga sig. Det svenska skolsystemet med två terminer per läsår sträcker sig långt mer än 100 år tillbaka i tiden, och då kommer följdfrågan varför det tar minst 100 år att göra en förändring i skolan. En teori jag har är att man är färgad av sin egen skolgång, man är van vid de strukturer som alltid har varit, säger Peter. – Vi har fått omfattande positiv respons från många skolor i landet på denna omläggning - som ju egentligen är mer logisk än revolutionerande. VAD TROR DU att eleverna kommer att tycka om treterminssystemet? – Vad jag har uppfattat hittills så tycker eleverna att detta känns mycket bra. Jag tror att det är många som är positiva till den balans det innebär under läsåret, och att man också får chansen att återhämta sig i rimlig utsträckning. Sedan får de ju dessutom möjligheten att studera ett antal veckor i USA. – HITTILLS HAR över 1 000 elever sökt till vår skola inför höststarten i augusti. Vi har dock bara plats för omkring 150 elever så det blir nog lite knepigt att plocka ut dessa, säger Peter. HUR UPPLEVER LÄRARE och föräldrar denna förändring? – De lärare som har sökt sig till vår skola är enbart positiva till detta och det visar sig kanske mest av att det är över 200 lärare som har sökt hit. Det är över all förväntan måste jag säga! Vi har träffat

PETER HEDDELIN FÖDD: 1976

BOR: I Uddevalla GÖR: Rektor och VD för Amerikanska Gymnasiet i Göteborg MERITER: Tidigare rektor för Plusgymnasiet, regionchef för sju gymnasieskolor inom Plusgymnasiet. Senare även verksamhetschef för 14 gymnasieskolor i 14 kommuner. Har också arbetat som rektor i kommunal grundskola i ﬂera år. Har examen från MIT i Los Angeles, Luleå tekniska universitet, Högskolan Kristianstad samt en rektorsexamen från Karlstads universitet.

flera enastående lärare under de intervjuer som vi gjort, och nu ska vi välja ut sju av dessa. – NÄR DET gäller föräldrarna så har jag förstått att även de är mycket positiva till denna ändring av terminsupplägget. En bonus är ju att det dessutom blir lättare att planera både semester och resor som man vill göra tillsammans med sina ungdomar - då utan att behöva ansöka om ledigt tack vare de naturliga terminsuppehållen. ÄR DET HÄR terminsupplägget permanent för skolan? – Ja, helt klart. Vi inleder årskurs 1 med studieteknik som gör att eleverna lär sig att planera och strukturera sitt skolarbete. Genom detta tränar vi också

eleverna till att bli självgående och ta ansvar för sin skolgång. HAR NI FÅTT några reaktioner från övriga skolor i landet? – Vi har fått många frågor och det känns positivt tycker jag. Rektorer och skolpersonal har kontaktat oss från flera kommuner i landet, från Lund i söder till Östersund i norr. BÅDE USA OCH England har ju haft en terminsindelning med tre eller fyra terminer i många år så jag antar att ni har varit där och fått lite inspiration, tips och råd med er hem? – Ja, jag och en annan av grundarna, Joel Hegardt, åkte över till USA några veckor 2013. Vi besökte ett par skolor och fick med oss en hel del när det gäller struktur,

rutiner och ledarskap. Bland annat besökte vi en skola på Manhattan i New York som vi blev mycket imponerade av. Vi har även varit i England på studiebesök vid några tillfällen. – JAG VILL avsluta med att betona att den starkaste skyddsfaktorn ett barn har är en avklarad skolgång. Det minskar risken för kriminalitet, självskadebeteende, arbetslöshet och missbruk. Jag vill också tillägga att en bra lärare är en lärare som har förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag i skolan. Lärarna är viktiga i alla skolor. TEXT OCH FOTO: RUNE JANSON

RESPONS

I M O N O K E PRIVAT FÖR UNGA t vuxna och kommer at i bl t at er m m ko ar Alla ungdom t upp till skolorna de är då än r, ga in kn behöva betala rä på mycket tid som läggs r hu a m äm st be t at själva omi. utbildning i privatekon

NÅGOT ALLA SKOLOR borde prioritera, menar Elin Agorelius som är verksamhetschef på Ung Privatekonomi ett oberoende, opolitiskt och icke-vinstgivande projekt. ELIN BOR I Stockholm men är uppvuxen i Bergslagens skogar där hon redan som 11-åring skrev sin första artikel i studentmagasinet. Hösten 2017 började hon jobba som informatör på Ung Privatekonomi, och sedan oktober 2019 är hon verksamhetschef. – Vi har i nuläget tio informatörer i landet som föreläser på gymnasieskolor från Umeå till Kristianstad. Läsåret 2017/2018 träffade vi över 28 000 gymnasieelever, säger Elin. – FÖRELÄSNINGEN GER en bra grund, och vi tar bland annat upp lån, aktier, fonder och pension. Vanligt är att eleverna frågar om saker som till exempel SMS-lån, Kronofogden, och om hur man ska tänka med sina pengar. – Man behöver inte vara ekonom för att se nyttan i att förstå privatekonomi, säger Elin.

I NULÄGET STÅR det i kursplanen för hem- och konsumentkunskap samt för samhällskunskap att privatekonomiska delar ska tas upp i undervisningen. Dock är det upp till skolorna själva att bestämma hur mycket tid detta ämne får ta. – Det här innebär givetvis att det blir stora skillnader mellan olika skolor, menar Elin, och det anser jag är orättvist mot eleverna. En del får med sig det de behöver av engagerade lärare medan andra elever står helt handfallna. JAG TYCKER ATT ett ansvarstagande från lagstiftarna i form av ett förtydligande i läroplanen skulle kunna bidra till att ungdomar inte kastas ut i vuxenlivet utan tillräcklig kunskap för att kunna hantera sin egen privatekonomi, fortsätter Elin. – Jag är medveten om att lärarna redan bär på en stor arbetsbörda och det är en av anledningarna till att vi är ute och föreläser och delar ut vår lärobok. – Mitt mål är att utbilda ungdomarna oavsett skola eller stad eller vilka kunskaper man har sedan tidigare, säger Elin. Att alla kan sköta sin privatekonomi själva borde ligga i hela samhällets intresse, tycker jag. – Vi på skolprojektet Ung Privatekonomi har varit över hela landet och svarat på gymnasieelevers frågor. Det spelar ingen roll vad eleverna har tänkt satsa på för yrke, frågor fi nns alltid. – MÄRKER NI när ni är ute och föreläser att kunskapen generellt är låg hos eleverna när det gäller ekonomi? – Det varierar väldigt mycket från klass till klass, ibland fi nns det en del förkunskaper, men ofta märker vi att det är första gången man hör om effektiv ränta och annat som är bra att känna till. Enligt våra elevenkäter så anser eleverna sig ha minst kunskaper kring aktier, fonder och pensionssystemet.

RESPONS

– Eftersom pensionen är något som påverkar alla i samhället är det värt att notera att många unga inte känner till sambandet mellan att arbeta och att tjäna in till allmän pension. Eftersom allt fler kommer ut i arbetslivet senare än förut är det viktigt att tänka på detta. NÄR BILDADES UNG Privatekonomi? – Det har funnits olika satsningar tidigare, men i dess nuvarande form har vi funnits sedan 2004, och vi är fler som jobbar med projektet nu än då. VILKEN ÅRSKURS ÄR mest mottaglig för denna typ av information? – Än en gång måste jag nog säga att det beror mycket på klassen. Men de som går i trean på gymnasiet och snart ska ta studenten har ofta flest frågor. De som går i ettan på gymnasiet är ofta lite mer blyga inför varandra och ställer kanske delvis därför inte lika många frågor. ELIN BERÄTTAR VIDARE att ungdomar sällan har fått med sig kunskaper om ekonomi hemifrån - och att en obetald räkning kan leda till en betalningsanmärkning som i sin tur kan leda till att det blir svårt att hyra lägenhet när man ska flytta hemifrån är det få som vet. HUR TAS NI emot av lärare? – Det brukar vara mycket uppskattat av lärarna när vi kommer. Att vi kommer utifrån, är oberoende och dessutom nära eleverna i ålder gör även att vi får bra respons från skolledningen.

HUR KOM DU själv in på Ung Privatekonomi? – Jag har i många år varit aktiv inom musik och teater så jag hade en viss scenvana, och när jag såg en annons om att man sökte föreläsare inom privatekonomi blev jag nyfi ken. Jag flyttade hemifrån vid 17-års ålder och insåg då att en budget och stenkoll på utgifterna var en nödvändighet för att klara av att stå på egna ben. – Jag såg också att en del av mina jämnåriga vänner inte hade satt sig in i sin privatekonomi, och hur svårt det kunde vara för dem. ELIN BERÄTTAR VIDARE att de får mycket fi na utvärderingar av eleverna när de har varit ute och föreläst i skolorna. Våra duktiga föreläsare får i snitt 4,6 av 5 i betyg av eleverna trots att gymnasieelever kan vara en svårfångad publik ibland. Att vi själva är unga och genuint intresserade av ämnet hjälper naturligtvis till. DET ÄR VIKTIGT att ge så många elever som möjligt kunskaper i ekonomi så att de får en start i livet utan ekonomiska bekymmer. Kunskap om ekonomi ska inte vara en klassfråga, menar Elin. TEXT: RUNE JANSON

ELIN AGORELIUS BOR: I Stockholm

FÖDD: Född och uppvuxen i Bergslagen ÅLDER: 23 år FAMILJ: Föräldrar och syskon ARBETAR MED: Verksamhetschef på Ung Privatekonomi INTRESSE: Litteratur, god mat och goda vänners sällskap

TROR DU ATT det är svårt att få in den här typen av information i schemat? – Egentligen inte men det är en utmaning. Tiden i skolan är begränsad och det fi nns mycket som är viktigt att lära sig för eleverna. Ett av våra långsiktiga mål är att vi egentligen inte ska behövas, utan att alla gymnasieelever ska få denna kunskap i skolan ändå. – Men fortfarande ser vi ett behov av mer privatekonomi i skolan, särskilt som Kronofogdemyndighetens statistik visar att fler unga hamnar i skuld i dag än tidigare.

RESPONS

M O S N E T O B RO R E V E L E R E P L HJÄ

få tillbaka hemmat at r fö p ep gr tt ny t p acka har tagit et ser det, men med hjäl lä an m r Hedeskolan i Kungsb nä t tig ns ko kan kanske låta ngen och medverka ni is rv de un i sittarna till skolan. Det lta de er kan frånvarande elev av en klassrumsrobot . hanget i klassrummet an m m sa a al ci so a ig i det vikt

NÄR MAN KOMMER in i klassrummet i Hedeskolan ser det mesta ut som vanligt. Eleverna sitter i sina bänkar och skriver, och läraren går runt och hjälper till. Men en sak sticker ut, på en av bänkarna står en vit liten robot med ett lysande huvud. Den har nu fått en naturlig plats i klassrummet. CAMILLA HEDBERG, SOM jobbar som förstelärare på skolan, menar att den stora fördelen med roboten är att de elever som är frånvarande får vara med i det sociala samspelet, något hon tycker är mycket viktigt. – De som sitter hemma blir väldigt isolerade men med denna metod kan de både se och höra allt som händer, säger Camilla. – En elev som inte är närvarande i klassrummet kan koppla upp sig med mobiltelefonen eller surfplattan och sedan, via roboten, vara med i undervisningen. Eleven hörs genom robotens högtalare, och den blinkar när eleven räcker upp handen, fortsätter Camilla. BÅDE EMMA DAHL, tidigare rektor på skolan, och Camilla Hedberg, som också undervisar i svenska och engelska sedan 20 år tillbaka, har fått utmärkelsen ”Lära för livet-priset” för sitt arbete med att utveckla digital undervisning i skolan. Varje år delar Kungsbacka kommun ut ”Lära för livet-priset” för betydelsefulla insatser inom förskoleenheten, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildning. Emma Dahl och Camilla Hedberg fick priset 2018. MED NYA METODER erbjuder de elever, oavsett var dessa befinner sig fysiskt, en flexibel undervisningsform som leder till att eleven kan nå kunskapskraven samt att självkänsla och motivation ökar. Arbetet med roboten i klassrummet har inneburit att en elev kan medverka på alla lektioner som klassen har på samma villkor som övriga. GENOM ”LÄRA FÖR livet-priset” vill

RESPONS

nämnderna stimulera till utveckling av alla delar av skolans verksamhet i Kungsbacka. Priset har lett till en hel del uppmärksamhet, och Camilla Hedberg hoppas att konceptet ska spridas och att kommunen köper in fler robotar. AKTIV SKOLA HAR besökt Hedeskolan och fått ta del av hur detta koncept fungerar, samt hur eleverna uppfattar klassroboten. VAD LEDER DENNA form av undervisning till? – Vi vill visa våra elever att vi bryr oss om deras rätt till utbildning och vi vill

förmedla en känsla av att det finns en stor flexibilitet i undervisningsformerna, säger Camilla. – Utöver detta innebär roboten också möjligheten till social kontakt eftersom eleven deltar i diskussionerna med sina klasskompisar, fortsätter Camilla. HUR FÖDDES DEN här idén? – Det var min dåvarande rektor, Emma Dahl, som frågade om jag ville testa att arbeta med AV1. Jag vill gärna prova nya pedagogiska arbetssätt och på så sätt fick jag uppdraget som så småningom blev en förstelärartjänst för mig i digital fjärrundervisning.

Hedeskolan, Kungsbacka. Foto: www.kungsbacka.se – Emma Dahl hade i sin tur varit i kontakt med Enhet utveckling i Kungsbacka kommun där den här roboten förevisades, och eftersom både Emma och jag brinner för utvecklingsfrågor bestämdes det att vi på Hedeskolan skulle vara en av de första skolorna i kommunen att testa detta. FICK NI HJÄLP med att införa denna metod i klassrummet? – Det behövdes ingen teknisk hjälp för oss att sätta igång. Man laddar bara ner en app som heter AV1 och sedan får man en inloggning, och vips så är det igång. Om det däremot uppstår tekniska problem så fi nns det en fantastisk support på företaget No Isolation som hjälper till. HUR UPPLEVER ELEVERNA denna form av utbildning och hur känns det att ha en robot med på lektionerna? – I detta fall, mitt första och enda än så länge, har upplevelserna enbart varit positiva. Eleverna i klassen var väl förberedda, inklusive alla vårdnadshavare. AV1 möjliggjorde ett socialt och lärande klimat för ”eleven bakom”. FINNS DET NÅGON mer skola i kommunen som jobbar med roboten? – Det fi nns ett antal robotar i kommunen som man kan låna från Enhet utveckling, men än så länge vet jag bara en skola till som har testat. NÄR BÖRJADE NI med roboten? – ”Eleven” i fråga, det vill säga roboten, skrevs in hos oss på Hedeskolan höstterminen 2017 och vi startade vårterminen 2018. HUR FUNGERAR ROBOTEN rent praktiskt? – Den fungerar som ett telefonsamtal kan man säga. Eleven kopplar upp sig till roboten som då blir elevens ögon och öron. Roboten kan rotera i 360 grader

och när eleven kopplar ur är sessionen slut. Andra funktioner som fi nns är ett blått ljus som blinkar vilket betyder att eleven räcker upp handen. Eleven styr alltså roboten hemifrån. CAMILLA BERÄTTAR VIDARE att detta koncept förhoppningsvis har kommit för att stanna. Hon menar att elever som inte befi nner sig i skolan ändå har rätt till utbildning, och skolan kan inte vänta på att frånvarande elever ska komma dit. I dagens digitala samhälle är det många som jobbar hemifrån eller på annan plats så varför kan man inte göra det även i skolans värd, tycker Camilla. – Jag vill också påpeka att AV1 bara är en del i arbetet med att få elever att komma tillbaka till skolan. Det är mycket annat arbete som görs under tiden, fortsätter Camilla. HUR KÄNDES DET när ni fick ”Lära för livet-priset” av kommunen? – Vi tyckte att det var jättekul att få uppskattning för ett arbete som pågått länge. Alla vi på Hedeskolan jobbar med detta, och annan utveckling som sker här har också fått medial uppmärksamhet. Det roligaste är att det är så många som hör av sig till oss och vill veta mer. Jag prövar gärna nya pedagogiska metoder och tankesätt – allt för elevernas bästa.

CAMILLA HEDBERG FÖDD: I Stora Mellby utanför Alingsås

BOR: I Släp strax utanför Kungsbacka FAMILJ: Ja GÖR: Förstelärare på Hedeskolan sedan augusti 2018. Har varit lärare i 20 år, kom till Hedeskolan 2004. TIDIGARE: Lärare på Klarebergsskolan i Göteborg.

TEXT OCH FOTO: RUNE JANSON

KLASSRUMSROBOTEN

ROBOTEN, som heter AV1, är framtagen av det norska företaget No Isolation. Den är i första hand gjord för barn/ungdomar som är långtidssjuka. FÖRETAGETS MÅL är att minska ofrivillig ensamhet och social isolation genom att skapa kommunikationsverktyg ör att hjälpa drabbade. ROBOTEN ligger på ett cirkapris på 25 000 kronor. RESPONS

Förstatliga undervisningen

Blocköverskridande skolpolitik

Inför mobilförbud i skolan

Inför omdöme i social kompetens Obligatorisk ledarskapsutbildning för rektorer och lärare

Färre elever i varje klass

Stäng dåliga skolor

Rusta dåliga skolgårdar

Fler speciallärare till barn med särskilda behov

Läxhjälp i skolan

Rörelseaktivitet 30 min/dag

Läs mer om vad vi jobbar för på www.aktivskola.org

Handlingsprogram