Respons 2018 | 4

ÖKA LÄRARTÄTHETEN FÖRSTATLIGA UNDERVISNINGEN STÄNG DÅLIGA SKOLOR LÄXHJÄLP I SKOLAN

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTKAAPANNDDE E

FÖR FREDSS G KONFLIK THANTERIN

NA SLÄRARI ÖR SJUKHU EBRO ETSSJUKHUSET

PÅ UNIVERSIT

SOVMORGON PÅ SCHEMAT

TESTAT I GÖTEBORG

PEDAGOGEN FÖRELÄSAREN OCH

DEVÅG: KENTH TEHVAERA

CARINA T D L E F BERG

SKOL AN MÅS !

TILL FÖR ALLA BARN

BLEM I SKOLAN O R P T T E M O S S G T SÅ HENNES DRIVKRAF NDENT I USA O P S E R R O K S T: V S N - NU ÄR HO NR.04: 2018

www.aktivskola.org

GILLA OSS PÅ FACEBOOK!

Ladda Laddaner nerAktiv AktivSkolas Skolas utbildningsmaterial utbildningsmaterial Klimatsmart Klimatsmartskola. skola.Författare: Författare:Tone ToneBekkestad.

Bekkestad.

Ett utbildningsmaterial om miljö som Ett utbildningsmaterial om miljö somska skavara vara en en hjälp hjälp ii arbetet arbetet med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar och och hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra tilltillatt attskapa skapaen enhållbar hållbarutveckling. utveckling.Ett Ettmaterial material ii tre tre uppuppsättningar för låg-, mellanoch högstadiet. sättningar för låg-, mellan- och högstadiet.

Föräldrahandboken Föräldrahandboken Aktiv AktivSkola Skolahar hargett gettututen enhandbok handbokriktad riktadtill tillalla alla föräldrar föräldrar vars vars barn barnbörjar börjari första i förstaklass. klass.I Ihandboken handbokenfinns finnsviktiga viktiga länkar länkar och och och ochett etturval urvalavavbra brasaker sakeratt attveta vetaoch ochtänka tänkapå på inför inför barnets barnets skolgång. skolgång.

Hälsa Hälsapå påskolan. skolan.Författare: Författare:Erik ErikHellmén.

Hellmén.

Ettutbildningsmaterial utbildningsmaterialom omhälsa. hälsa.Tanken Tankenmed med materialet materialet är är att att Ett skapaen ennyfikenhet nyfikenhetoch ochett ettintresse intressekring kringhur hurkroppen kroppen fungerar fungerar skapa ochom omvad vaden engod godhälsa hälsaär. är.Ett Ettmaterial materiali itre treuppsättningar uppsättningar för för och låg-,mellanmellan-och ochhögstadiet. högstadiet. låg-, Hälsapå påskolan skolan- -uppföljning. uppföljning.Författare: Författare:Erik ErikHellmén.

Hellmén.

Hälsa Nufinns finnsuppföljningen uppföljningentill tillvårt vårtpopulära populärautbildningsmaterial utbildningsmaterial Nu Hälsapå påskolan skolanför förnedladdning nedladdningfrån frånvår vårhemsida. hemsida. Den Den är är Hälsa gången är det powerpointpresentationer med anteckningar gången är det powerpointpresentationer med anteckningar anpassadetill tilllärarledda lärarleddalektioner. lektioner. anpassade www.aktivskola.orghittar hittardu duockså: också: PåPåwww.aktivskola.org Verktygslådan1-4, 1-4,filmer filmeri iutbildningssyfte, utbildningssyfte,lathund lathund mot mot Verktygslådan narkotika, affischer och inspelade föreläsningar.

Allt vårt narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt utbildningsmaterialladdar laddardu duner nerkostnadsfritt. kostnadsfritt. utbildningsmaterial

! å ! t s å t t LLååt s

INNEHÅLL LEDARE 3

ÄNTLIGEN SKOLSTART, OJ VAD VI HAR LÄNGTAT

CARINA BERGFELDT

4-6

NOTISER 7 KENTH HEDEVÅG

8-9

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE 10-11 SJUKHUSLÄRARNA 12-13

AKTIV SKOLA HAR aldrig förberett så mycket inför en skolstart som i år.

HON STÅR UPP FÖR BARNEN

14-15

FÖR ATT GÖRA skolstarten lite extra festlig har vi att tillsammans med organisationen Giving People delat ut skolstartspaket som innehåller ryggsäck, gymnastikpåse, vattenflaska, pennfodral, penna, suddgummi, bokmärke och linjal till dem som behöver det.

VIKTOR J VANDRADE

16-17

SOVMORGON I SKOLAN 18-19 HANDLINGSPLAN 20

OCH SOM OM inte det räckte har vi skickat ut 435 000 tryckta produkter till elever och föräldrar (Föräldrahandboken, handboken om grooming och Bästiskalendern), som vanligt utan kostnad för skolorna.

NI HAR VÄL inte missat vår fantastiska film ”Jag tror jag är lite kär i dig” som har laddats ner över 800 000 gånger på Youtube!

Nu ser vi fram emot att passera drömgränsen på en miljon!

FILMEN HAR VUNNIT en mängd priser både nationellt och internationellt, något som gör oss både stolta och glada. Har du inte redan sett den - gör det. Och framförallt, låt dina barn eller barnbarn se den.

SÅ SKA VI sätta oss nu och slå oss för bröstet och tycka att det räcker för i år? Nej inte alls!

Du är välkommen på Ulrika Roglands kostnadsfria föreläsning om grooming.

Anmäl dig genom att mejla till eva.strom@aktivskola.org.

TURNÉPLAN HÖSTEN 2018: V 35 VISBY torsdag den 30/8 V 37 KIRUNA onsdag den 12/9

LULEÅ torsdag den 13/9 UMEÅ fredag den 14/9

VI HAR PRECIS kört igång vår turné med fantastiska Ulrika Rogland som föreläser om hur vi kan jobba mot sexuella övergrepp på internet. Och mer lär det bli.

V 39 ÖSTERSUND torsdag den 27/9

SUNDSVALL fredag den 28/9

TACK FÖR ATT ni är med oss!

V 41 GÄVLE torsdag den 11/10

BORLÄNGE fredag den 12/10

PETRA FALK

V 43 ESKILSTUNA torsdag den 25/10 ÖREBRO fredag den 26/10 V 45 UPPSALA torsdag den 8/11 VÄSTERÅS fredag den 9/11 V 47 LINKÖPING fredag den 23/11 V 49 KARLSKRONA torsdag den 6/12 Föreläsningen i Umeå är mellan klockan 13:30 och 15:30, alla andra börjar klockan 13:00 och håller på till 15:00.

KONTAKT Aktiv Skola Redaktionen Box 9043 700 09 Örebro www.aktivskola.org

ANSVARIG UTGIVARE Petra Falk

LAYOUT OCH TRYCK Prinfo Welins, Örebro

REDAKTION Elisabet Ekblom Josefin Varg Miljömärkt och Klimatkompenserad

RESPONS

3

A N I R A C T D L E F BERG Carina Bergfeldt bor till vardags i Washington där hon har sin bas som SVT:s utrikeskorre för USA. Under sommaren passade hon dock på att tillbringa många dagar i Sverige, bland annat i hemtrakterna kring Skövde.

4

RESPONS

FOTO: MARIA EREMO

ED STÄNDIG M K C Ä R ST I R A G A D D HON ARBETAR 300 N 72-ÅRIG MAN ME E V A S R Y ST V LI S E JOUR OCH HENN S ENORMA VILJA E N N E H T. N E M A R E SVÄNGIGT TEMP GIT HENNE FRÅN TA R A H A R D N A R ATT BERÄTTA FÖ I VITA HUSET TROTS T E M M U R LA A V O LL VÄSTERGÖTLAND TI FT MEST SÅGS A R K IV R D H C O G IN N ATT HENNES BEGÅV . MÖT SVT:S USAN LA O SK D N U R G I SOM ETT PROBLEM BERGFELDT. A IN R A C T N E D N O KORRESP VI HAR STÄMT träff på ett café i centrala Skövde. Det är i slutet av juni och högsommarvärme. Carina är hemma hos familjen några dagar under sin ledighet och kommer direkt från tåget till vårt möte. Hon känns som någon du känner, någon som varje dag brukar hänga hemma hos dig. En vanlig person som vill dela med sig av det hon som journalist får uppleva.

– Hej, Carina, säger hon och sträcker fram handen.

EFTER LITE LÄTT beslutsångest väljer hon en bit citronpaj och bryggkaffe.

– Viljan att berätta har alltid funnits där. Redan vid fem års ålder skrev jag boken ”Heksan och guldägget”.

MEN DET HADE kunnat gå helt annorlunda eftersom hon som tonåring fick höra att hon inte kunde skriva.

Vem trodde då att hon 19 år senare skulle tilldelas Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets Berättare” för sitt reportage om massakern på Utøya?

– Jag minns så väl när jag 13 år gammal stegade in på lokalredaktionen i Götene och sa att jag ville bli journalist.

SAGT OCH GJORT, redaktören skickade iväg Carina med anteckningsblock och kamera för att bevaka en konsert med Cyndee Peters.

– När jag kom tillbaka fick jag höra att det var den sämsta skit han någonsin hade läst.

HON HADE LÄTT för sig från första klass ända upp till nian. När matteboken var uträknad redan på höstterminen blev hon snarare ett problem för lärarna.

– Jag upplevde det så, att när jag var för bra blev jag ett bekymmer. Jag hoppas och vill tro att det ser annor-

lunda ut i dag för elever som är som jag var.

CARINA VÄXTE UPP fem mil från Skövde, i den lilla byn Österäng som vid den tiden hade 83 invånare. Bristen på saker att göra för en nyfiken fyraåring fick henne att tvinga den tre år äldre brodern att varje dag berätta vad han hade lärt sig i skolan.

– Jag var tidigt besatt av bokstäver och läste allt jag hittade. Det blev många nummer av Svensk Damtidning och Hänt i Veckan eftersom mamma drev en frisörsalong på övervåningen i huset. Jag hade lätt för mig och blev aldrig riktigt utmanad.

OM GRUNDSKOLAN GICK lekande lätt så blev gymnasieåren betydligt värre. 43,7 procents frånvaro höll på att förstöra, men Carina lyckades ta studenten med sin årskull.

– Jag drömde om att bli journalist redan som liten, men den där händelsen när jag var 13 år omkullkastade mina drömmar. Enligt vuxna kunde jag ju inte skriva. En vuxens felaktiga ord kan verkligen forma ett barn, jag är väldigt känslig för det. Fortfarande. ÅREN EFTER GYMNASIET var hon vilsen. Jobben avlöste varandra och Carina hann med att vara både engelsklärare i Mexiko, ordningsvakt och lagerarbetare. Till slut sökte hon till programmet Internationella relationer på universitetet. Det var när hon skulle försvara en uppsats som allting förändrades.

– Jag fick höra att personen som läst min uppsats hade svårt för sättet som jag skrev på och jag replikerade med att jag var medveten om att jag inte kunde skriva. Då fick jag höra att det kunde jag visst, men jag skrev inte akademiskt – jag skrev som en journalist.

CARINA GICK DIREKT hem och skickade in en ansökan till Journalist­ högskolan, med tre dagars marginal på ansökningstiden.

– Jag hamnade på reservlistan men lyckades tjata mig in till slut.

REDAN DÅ VISSTE hon att det var till Aftonbladet hon ville.

– Jag hade sett att de skickade sina reportrar ut i världen, det ville jag.

HON ÄR EN berättare som själv beskriver att hon vill ”ta folk i handen och låta dem följa med”.

– Jag vill berätta så att människor förstår. Därför blir jag så glad när lärare hör av sig och berättar att de använder sig av mina inslag i sin undervisning.

Jag blir stolt och bölglad. Det är alltid mitt mål, att förklara så att folk förstår.

NÄR HON AV en kollega på Svt fick höra att hon var ”ämabel” visste inte Carina om hon skulle tacka eller be om ursäkt.

– Jag fick direkt googla. Ämabel betyder älskvärd. Men vi journalister har ett problem om vi pratar så att människor inte förstår. Jag lägger enormt mycket tid på att förbereda mig och att prata enkelt. Jag tror det är svårt att förstå hur mycket tid det handlar om.

I ETT SÄTT att förstå hur USA fungerar har Carina köpt barnböcker som berättar om alla amerikanska presidenter och hur kongressen fungerar.

– Eller så måste jag hitta rätt människa som kan förklara så att jag förstår, så att jag i min tur kan förklara vidare.

HENNES PEDAGOGISKA SÄTT har gjort henne till ett friskt inslag i Rapport som varje dag ses av 1,3

RESPONS

5

miljoner tittare. Det har också gett henne utnämningen hedersdoktor vid Umeå universitet för att hon enligt motiveringen ”på ett enastående sätt bidrar med en tydlig och begriplig bevakning av vår omvärld”.

– Den utmärkelsen gjorde mig väldigt glad, eftersom det är precis det jag strävar efter. Det gör mig dessutom extra glad när jag får höra att jag är konstruktiv mot barn.

får ta både förtjänt och oförtjänt skit. Att jag får höra att jag är dum, borde våldtas och att jag legat mig till jobbet. Det skulle vara det då.

MEN… FÖRDELAR? – Att jag får vara med! Att unga ser upp till mig, att människor kommer fram och säger att jag är duktig, att jag på sociala medier försvaras av okända. Mitt jobb är en oerhörd förmån.

BOR: Washington

SEDAN TVÅ ÅR är hon bosatt i Washington och har hela USA som arbetsplats. Det är Donald Trump som styr hennes liv och hon säger själv att hon är som besatt av honom.

Mitt liv styrs av vad han gör. Varje morgon börjar jag med att titta på Twitter för att se vad han har hittat på och vad som blir ämnet för dagen. Ibland är det ämnen jag inte kan alls. När det kommer ”breaking news” får jag ett enormt adrenalinpåslag, det är det bästa jag vet.

VAD VILL DU säga till ditt 13-åriga jag?

– Det blev bättre än vad hon kunde tro.

Trots mannen på lokalredaktionen kom jag hit. Inte tack vare, utan trots. Det är en viktig skillnad. Du kan lyckas trots det du varit med om, ingen har rätt att ta bort dina drömmar. Du kan hamna var du vill.

VAR ÄR DU OM FEM ÅR? – Jag är inte kvar i USA, men är kanske korrespondent i Bryssel eller Asien.

MARIA EREMO

NACKDELAR MED YRKET, finns det några sådana?

– Att jag inte har något liv, att mitt liv styrs av en man i Vita Huset, att det är ensamt ibland, långa dagar och att jag

6

RESPONS

FAMILJ: Fem bröder med familj, mamma och styvpappa med respektive, pojkvännen Jesper Zølck.

FRITID: Har ingen.

FÖREBILD: – Christiane Amanpour på CNN. Hon presenterade nyheter så att till och med tioåriga Carina förstod.

KURIOSA: – Det är inte helt ovanligt att jag sänder live sminkad, iklädd blus och pyjamasbyxor. Det vore en mardröm om kameran tiltade neråt.

CARINA PÅ SOCIALA MEDIER: Facebook: CarinaBergfeldtSVT, Instagram: cbergfeldt

Foto: Privat Pojkvännen Jesper Zølck är ett stort stöd för Carina och har flyttat till henne i Washington för att få mer tid tillsammans under hösten.

TRÄNINGSTIPS: – Gå överallt du kan i stället för att ta andra transportmedel. Du rör dig långsamt, men mycket. Dessutom får du se saker du hade missat om du hade passerat dem snabbare. I en stad som DC älskar jag att gå.

UTMÄRKELSER: ✔ 2012 tilldelades Carina Bergfeldt Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets Berättare” för sitt reportage ”Dagen vi aldrig glömmer” om massakern på Utøya.

VI KOMMER IN på det fruktansvärda skolattentatet i Trollhättan den 22 oktober 2015. En händelse som Carina bevakade för Aftonbladets räkning.

– Det var fruktansvärt. Arga barn i Sverige har en sorts vapen, arga barn i USA har andra – automatvapen. Jag hoppas att vi aldrig ska behöva göra den sortens skolbevakning i Sverige i framtiden.

CARINA ANSER ATT hon har världens roligaste jobb. Till de unga som i dag vill bli journalister säger hon: ”brinn!”.

– Räkna med hundår och att få göra sådant du inte brinner för. Men brinner du för yrket och att du vill bli bättre så är det världens roligaste. Jag var så fruktansvärt dålig när jag började på Journalisthögskolan.

ÅLDER: 38 år

SKRIVIT BÖCKERNA: Romanerna Fadersmord och Fotografiet, antologin Rasismen i Sverige och reportageboken Sju dagar kvar att leva.

DÅ ÄR DET något som händer som folk intresserar sig för och Carina är den som ska förklara. Ibland är det trevliga inslag som till exempel att bevaka Oscarsgalan, men allt för många gånger har det handlat om skolskjutningar.

– Det är det värsta jag vet, men jag kan det nu. Jag har gjort det i sex år. Därför känns det än mer viktigt att jag får vara rösten som förklarar. Jag kan ämnet.

MEN VISST KRYPER ämnet in under skinnet på henne.

– När jag är ute på jobb kopplar jag på autopilot, jag gråter när jag kommer hem. Jag blir beklämd och ledsen över att barn i amerikanska skolor ens ska behöva lära sig hur de ska försvara sig.

En sådan utbildning sker i nio av tio statliga skolor i USA.

CARINA BERGFELDT

✔ 2013 blev Carina Bergfeldt den

första pristagaren av tidningen Journalistens pris ”Årets stilist”och 2014 blev hon årets Mats Ljung-stipendiat tillsammans med komikern Petter Bristav.

✔ 2016 fick hon utmärkelsen ”Årets

Skaraborgare 2015”, som delas ut av P4 Skaraborg.

✔ 2018 fick hon priset ”OutstanFoto: Privat Att möta amerikanska elever för att prata om skolskjutningar har blivit vardagsmat för Carina Bergfeldt. Där med inte sagt att det fortfarande påverkar henne i mötet med barnen.

ding Achievement Award” som delas ut av American Swedish Historical Museum.

✔ 2018 blev hon utsedd till hedersdoktor vid Umeå Universitet.

Källa: Wikipedia

LÄGRE BETYG FÖR RÖRLIGA BARN NU VISAR FORSKNING vid Mälardalens högskola att barn i lågstadiet som har svårt att sitta still får sämre omdömen av sina lärare även om de har presterat lika goda resultat som motoriskt lugnare klasskamrater.

- Bedömningen av barnens prestationer blir beroende av deras generella beteende i klassrummet. Det är ganska allvarligt, säger Cornelia Wulff, tidigare gymnasielärare och fil. dr i psykologi, till tidningen Skolvärlden.

SOM EN AV forskarna i projektet menar hon att skolan behöver ta mer hänsyn till elevernas mognadsgrad och att man ofta brister på det området.

HISTORISK NARKOTIKADOM FÖR FÖRSTA GÅNGEN i svensk rättshistoria har åtal väckts för vållande av annans död genom droger. Och nu har två bröder dömts till långvariga fängelsestraff efter att ha sålt en fentanylliknande drog i form av nässprej, som har tagit livet av åtta unga människor.

VID FÖRSÄLJNINGSTILLFÄLLENA VAR preparatet ännu inte narkotikaklassat och det var alltså inte möjligt att väcka åtal enligt narkotikastrafflagen. Åklagaren valde då att pröva om bröderna kunde ställas till ansvar för vållande till annans död.

FENTANYL ÄR ETT smärtstillande medel som för några år sedan började säljas på internet i olika kemiska varianter, beskrivna som hundra gånger starkare än morfin.

DEN ÄLDRE BRODERN dömdes till fem och ett halvt år och den yngre till fyra års fängelse. Båda nekar till brott och domen kommer att överklagas.

Jörgen Tholin

KURSBETYGEN SKA BORT REGERINGEN MENAR ATT dagens betygssystem med kursbetyg, har så stora brister att man nu tillsätter en utredning som ska ta fram ett förslag på en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan, skriver Skolvärlden.

MAN ANSER ATT systemet med kursbetyg riskerar att ge en splittrad undervisning och att eleverna får dras hela livet med ett tidigt satt dåligt betyg även om de senare har utvecklats i ämnet. Utredaren Jörgen Tholin, prorektor vid Högskolan i Borås, kommer att presentera sina förslag senast den 30 november 2019.

DÅLIGA KUNSKAPER PÅ SKOLORNA OM NPF EN NY STUDIE från Karolinska Institutet visar att majoriteten av lärarna inte har nödvändiga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien genomfördes vid 68 skolor där sammanlagt 4 800 pedagoger tillfrågades. 75 procent av lärarna uppgav att de saknar tillräckliga baskunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessutom ansåg två av tre pedagoger att deras skola saknade förutsättningar att tillgodose behoven hos elever med NPF. RESPONS

7

, A R E G A E R E ”VI MÅST A D N Ä H E T S Å DET M NÅGOT!”

nth Hedevåg om e K n re sa lä re fö ch o n in i mallen. r Det säger pedagoge sa as p id lt al te in m r de barn so situationen i skolan fö dra på systemet. än ch o ar g vä ra d an hitta – Vi måste helt enkelt

HAN ÄR IDROTTSLÄRARE i botten som läst specialpedagogik med inriktning på neuropsykiatri. Under flera års tid arbetade Kenth inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stenungssund. Han har sett vad vårt informationsrika samhälle gör med barn och unga med funktionsnedsättningar som autism och ADHD. – Vi lever i ett forcerat informationssamhälle och när det gäller människor med just dessa två diagnoser så har de det gemensamt att de tar emot och processar information på ett annorlunda sätt.

FRÅGAN OM VARFÖR vi inte år 2018 kommit längre med de här barnen får Kenth ganska ofta.

– På vissa ställen har man kommit längre, men jag ser det som öar av kunskap. En skola kan vara jätteduktig på det här, men när jag besöker den en tid senare har den kompetenta läraren slutat och då har kunskapen försvunnit. Vi kommer visst framåt, men det känns inte så på grund av vårt samhälle. Det blir svårare för alla med ett forcerat samhälle och än mer för barn och unga som inte passar in.

KENTH VILL ATT skolsystemet ändras, att den svenska skolan ska vara tillgänglig för alla, diagnos eller inte. Gällande läroplan vill att varje elev ska kunna reflektera, värdera, analysera, kritiskt granska och sätta saker i ett större sammanhang. Just det som människor med ADHD och autism oftast har svårt med.

– Den kompetens vi kommer att behöva i framtiden är främst kunskap i kommunikation och socialt samspel. Vad skolan står för i dag är inte alls i takt med tiden.

8

RESPONS

Jag hävdar att skolan är en fossil rest av ett gammalt samhälle och den ligger alltid efter samhällsutvecklingen. Vi blir lätt låsta av gamla mallar.

VI HAR INTE en skola som passar alla, anser Kenth. Förr fick elever betyg även om de inte uppnått alla mål.

– I dag kommer du inte vidare om det är så och då hamnar du utanför. Det system vi har i dag är exkluderande.

PROBLEMEN HAR FUNNITS länge och en skola med mer ”learning by doing” är vad Kenth önskar.

– Skolan måste vara lustfylld, varierad och fylld av rörelse för att ge barnen en bra grogrund.

DET FINNS NÅGOT som all skolpersonal har gemensamt, oavsett om de arbetar som lärare, skolsköterska, rektor eller resursperson.

– Skolpersonal är professionella informationshanterare. Vårt jobb är att ge och ta emot information. Det är där vi alla behöver bli bättre. Hans Rosling var ett alldeles lysande exempel. Han använde sig av visuellt stöd för att få människor att begripa saker som kanske till och med kändes tråkiga. Visuellt stöd är bra för alla, även om man inte har en diagnos.

Det är nästintill avgörande i det informationsbrus vi lever i.

ATT MÖTA ELEVER med ADHD och/ eller autism ställer krav på skolpersonal eftersom de här eleverna tänker annorlunda.

– Om en elev även får se något med ögat och inte bara behöver se med tanken kan

du i högre grad möta dem. Det stärker deras inre bilder. En duktig lärare ska bara göra mer av det den redan gör.

Informationssamhället i dag ger oss problem som vi inte vet hur vi ska hantera. Vi som arbetar i skolan måste ändra vårt sätt att undervisa för att göra den tillgänglig för alla.

DET ÄR INGEN lavinartad ökning bland barn som får diagnosen ADHD eller autism, men många som inte har fått någon diagnos har enligt Kenth också svårt i skolan.

– Min känsla är att vi måste modernisera skolan och det finns faktiskt chans till förändring. Men det krävs insatser för att möta alla barns behov. Jag tror att alla barn vill, men alla kan inte. Då måste vi hitta strategier för att hjälpa dem att lyckas.

MARIA EREMO

KENTH HEDEVÅG

• Lärare och föreläsare.

• Håller i utbildningar och föreläser om hur man bemöter elever med diagnoser som ADHD och inom autismspektrat, men det kan även handla om elever som inte har fått någon diagnos, men har det svårt i skolan ändå.

• Har skrivit boken ”När mallen inte stämmer”.

LITE SIFFROR

Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2018 har genomförts för att undersöka hur skolgången fungerar för barn med autism, inklusive Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Enkäten visar bland annat att: • måluppfyllelsen för ämnena svenska, engelska och matematik för elever med autism fortsatt är låg, 44 procent. För grundsärskolan så låg som 32 procent.

• frånvaron har ökat till 52 procent jämfört med 46 procent i förbundets skolenkät 2016. Det är i grundskolan och grundsärskolan som frånvaron har ökat sedan förra enkäten.

• många barn, 55 procent, har frånvaro redan i grundskolans årskurs 1-3, vilket är en tydlig försämring sedan förra enkäten.

• flickor har betydligt högre frånvaro än pojkar i årskurs 7-9, både i grundskolan och i grundsärskolan.

Kenth Hedevåg håller i utbildningar och föreläser om hur man bemöter elever med diagnoser. (Det kan även handla om elever som inte har fått någon diagnos, men som har det svårt i skolan ändå.)

FOTO: PRIVAT

RESPONS

9

E D N A T Ö M E B T LÅGAFFEKTIV R MEN O T S I T E N G U L A R A V – ATT FÖR DE ALLRA flesta är det alltför lätt att smittas av en annan människas affektiva beteende och dras med när rösterna höjs.

– Jag har märkt en stor förändring hos mig själv och i förlängningen även hos barnen sedan jag började arbeta med lågaffektivt bemötande, säger Emilia Stenmyr, socialpedagog i Karlshamns kommun.

DET ÄR PSYKOLOGEN, författaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som är förgrundsgestalten för tillvägagångssättet i Sverige och han har under årens lopp gett ut flertalet böcker i ämnet. Bo själv säger att många i skolvärlden nappat på principerna.

– Det är en bra metod, det kanske är så enkelt? Många som använder tekniken ser att den fungerar. Den fokuserar på själva hanterandet medan andra metoder handlar om att förändra ett beteende, vilket är mycket svårare, säger Bo. EMILIA BERÄTTAR ATT sedan hon anammat lågaffektivt bemötande har konflikterna blivit färre.

– Att behålla lugnet och inte drabbas av affektsmitta är den stora utmaningen.

Att inte haka på när ett barn blir argt, skriker och säger fula ord. Det är mitt ansvar som vuxen.

ETT EXEMPEL ÄR händelser på skolgården, att barn blir osams och att de oftast tvingas analysera, bearbeta och ge en muntlig redovisning inför den vuxne om vad de har gjort fel.

– Det är en gammal modell och går emot lågaffektivt bemötande. Och det arbetssättet fungerar inte alls bra med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vinsten är att undvika konflikten, även för mig som vuxen, säger Emilia.

EMILIAS EGEN KOMMUNIKATION har blivit bättre sedan hon slutade kräva vinster som till exempel ett förlåt eller erkännande från barnet.

– Att undvika de små konfliktepisoderna och låta barnet få vara arg ifred och inte ge mig in i en diskussion eller tillrättavisa beteendet fungerar oftast. Är ett barn argt, försök i stället avleda och börja prata om något helt annat. När hen varvat ner, då kan ni prata om det som hänt.

Det är vi som vuxna som tar ansvaret, men vi låter barnen ha kontrollen. Lågaf-

fektivt bemötande handlar om ditt sätt att vara, ett nytt slags tankemönster.

MEN FÖRÄNDRINGAR KAN ta tid och Emilia är noga med att påpeka att man som vuxen måste kunna lågaffektivt bemötande perfekt innan barnen kan bli delaktiga, det kan ta tid att se kontinuitet.

– Det är så lätt att köra på i gamla hjulspår, men det finns mycket nytt, bland annat detta. Men det finns mycket nytt, bland annat detta. Gamla mönster måste förändras och jag tycker att de börjar göra det. Jag tror att lågaffektivt bemötande kommer att komma mer och mer och att skolledningen börjar inse vikten av välutbildade resurser och pedagoger.

BO ÄR DÄREMOT inte lika säker på att metoden kommer att vara mer självklar i framtiden än vad den är i dag.

– Jag är inte så säker på det. Det där går fram och tillbaka. Visst har vi kommit längre i dag än för 20 år sedan, men det beror mycket på politiska beslut och den allmänna samhällsdebatten. Hur vi tänker i stort och kring mänskliga rättigheter, avslutar Bo. MARIA EREMO

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE

med neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsstörning, om fokus är just på beteendet.

längre problemskapande och man påverkar inte längre beteendet negativt på samma sätt som innan.

– METOD FÖR HANTERING AV PROBLEMSKAPANDE BETEENDE.

• DET ÄR inte personen med beteendet som har ett upplevt problem, utan personalen eller föräldrarna. Därför beror det på våra metoder och känslan av säkerhet om ett beteende är problemskapande.

Dessutom uppstår beteende aldrig i ett vakuum, allt beteende uppstår i samspel med omgivningen.

• DEN LÅGAFFEKTIVA pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på de personer vi arbetar med eller på annat sätt har ansvar för i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkandet och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

• OFTAST DEFINIERAS problemskapande beteende utifrån beteendet. Det kan vara våld, skadegörelse, glåpord eller självskadande beteende.

• DE FLESTA pedagogiska och psykologiska metoder som har utvecklats kring problemskapande beteende har därför fokus på att ändra beteendet. Det har tyvärr visat sig att det är svårt och tar lång tid att ändra beteendet hos personer

10

RESPONS

• DET INNEBÄR att det enklaste sättet att jobba med problemskapande beteende är att få personal och föräldrar att kunna hantera beteendet. Om man kan hantera problemskapande beteende är det inte

KÄLLA: HEJLSKOV.SE

Emilia Stenmyr arbetar regelbundet med att behålla lugnet och att inte drabbas av affektionssmitta när situationer uppstår.

EMILIA STENMYR ÅLDER: 30 år

ARBETAR SOM: Kurator i Karlskrona kommun.

UTBILDAD: Socialpedagog, en tvåårig utbildning.

EMILIAS TIPS: 1. Avled konflikter.

2. Våga vara den som ifrågasätter affektivt beteende hos vuxna.

3. Glöm inte att se och bekräfta barnen när de har en bra dag, var noga med att förmedla detta till föräldrarna.

4. Fastna inte i tankar kring vad du önskat hade kunnat vara annorlunda kring ett barns situation, utan behåll tankarna kring nuet och det du kan förändra i skolan.

5. Var den person som du vill att barnen ska växa upp och bli själva.

FOTO: MARIA EREMO

RESPONS

11

A N R A R Ä L S U SJUKHAKTOR I DET SJUKA - EN FRISKF

att vardagen består s ot tr t lig öj m m so o n normal tillvar som sjukhuslärarna på ga un Att försöka få en såda h oc rn ba de r hus, är viktigt fö av mycket tid på sjuk SÖ) i Örebro träffar.

(U t se hu uk sj ts ite rs Unive

– Vi försöker att se bortanför det sjuka och i stället ge en normalitet i tillvaron, säger Thomas Huss, lärare.

– Vi ersätter de dagar de missar i den ordinarie skolan, mina elever är inte inlagda på sjukhuset, säger Lena.

ÄVEN OM DU är sjuk under en längre period eller är patient på sjukhuset enskilda dagar så är det viktigt att försöka klara skolan under tiden. Sjukhusskolan på USÖ fungerar som en bro till hemskolan och ger eleverna kontinuitet i lärandet.

– Vi sätter inga betyg, vi har inte den typen av ansvar. Det är hemskolans roll, men vi ger underlag till dem, berättar Lena Sundqvist, lärare.

NISSE ÄR DEN lärare som möter barnen med kroppsliga sjukdomar, alltså sjukdomar som till exempel cancer eller andra diagnoser som tvingar dem till en längre sjukhustillvaro.

– En del av eleverna kan vara så pass medtagna att de inte orkar med skolan, men många gånger gör de det, säger Nisse.

LENA BÖRJADE ARBETA som sjukhuslärare i mars i år, hennes kollegor Thomas Huss och Nisse Eriksson har båda arbetat betydligt längre på USÖ.

Gemensamt för dem alla är att de har lång erfarenhet som lärare. De vet vad barnen behöver.

– Målet är ju att våra elever ska komma hem och leva ett vanligt liv, men så länge de är här vill vi ge dem en trygghet i tillvaron, säger Thomas.

HAN HAR UNDER sina år som sjukhus­ lärare lärt sig vilka elever han kan ställa lite högre krav på, medan det finns andra barn som det gäller att gå mer försiktigt fram med. Det är lätt att med egna fördomar tro att det i de allra flesta fall handlar om barn som är kroppsligt sjuka, med bandage kring huvudet sittande i en sjukhussäng. Så är det inte.

– Jag är lärare på Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och möter därför unga med bland annat ätstörningar och självskadebeteende.

LENAS ELEVER KOMMER i kontakt med sjukvården genom förstärkt öppenvård, det kan vara barn och unga som besöker sjukhuset över dagen, eller där till exempel undervisning sker medan vårdnadshavarna sitter i möte med sjukhuspersonal.

12

RESPONS

ALLA TRE LÄRARE undervisar i alla ämnen, medan åldrarna kan skilja sig utifrån vilken avdelning de tillhör.

– Vi arbetar individuellt utifrån elevens behov, önskemål och riktlinjer från hemskolan. Det är sällan vi står vid tavlan och undervisar, berättar Thomas.

TACK VARE MÅNGA moderna hjälpmedel har böckerna i den stora bokhyllan allt mer valts bort.

– Med hjälp av internet kommer de äldre eleverna åt sina lärplattformar och kan logga in där för att ta del av vad som förväntas av dem, säger Nisse.

TROTS SJUKHUSVISTELSE AV olika anledningar finns det klassrum för eleverna att studera i. Ett rum fyllt av böcker, pennor, limstift, datorer, musikinstrument och en whiteboardtavla. Precis som vilket klassrum som helst.

– Vi normaliserar deras vardag och barnen uppskattar undervisningen, speciellt de på BUP. Jag känner en enorm uppskattning från eleverna, särskilt efter helger eller lov, då märks det att de har saknat vår rutin, säger Thomas.

UNDER TIDEN ELEVERNA vistas i sjukhusets lokaler och undervisas av trion gäller det att prioritera vad de ska fokusera på. Lärarna har därför en kontinuerlig kontakt med varje elevs ordinarie skola.

– Vi har tydliga riktlinjer här om vi får en ny elev. Vi försöker att ha kontakt med respektive ämneslärare eller specialpedagog. Det påbörjas så fort de blir inskrivna, säger Thomas.

– Barnen vill ju gå i skolan även om vi ibland kan behöva motivera dem lite mer, säger Nisse.

UNDER LÄSÅRET 17/18 har drygt 200 elever kommit och gått på sjukhusskolan i Örebro. Utmaningen för lärarna är att varje dag möta eleverna utifrån deras behov.

– Det är både en ynnest och en förmån.

Vi vet att det är svårt för lärare i vanlig skola att hinna med det. Här är det inte samma stress och tempo, vi har mer tid för barnen, säger Lena.

– Sedan måste vi ju ta hänsyn till barnens mående och vi behöver klicka med dem varje dag, säger Thomas.

VISST FINNS DET patienter med tragiska öden som ibland kryper under skinnet på trion.

– Vi kan möta hela familjer i stor desperation. Vi möter ju även de vuxna eftersom de är mer involverade här än i en vanlig skola. Men skolan är en friskfaktor. Vi har gjort skillnad för många elever och det har haft stor betydelse, säger Nisse.

TEXT OCH FOTO: MARIA EREMO

FAKTARUTA

• I SVERIGE har alla barn och unga som vårdas på sjukhus rätt till utbildning.

• DET ÄR STATEN som betalar 80 procent av kostnaderna för sjukhusskolan.

• I HELA LANDET är det ungefär 8 000 elever i grundskola eller gymnasieskola som varje år undervisas på sjukhus eller en institution.

Nisse Eriksson, Lena Sundqvist och Thomas Huss är Örebro universitetssjukhus tre lärare.

Det händer ganska ofta att elever som lämnar undervisningen på sjukhuset skriver tackbrev till sina lärare.

Något som så klart värmer enormt.

Lena Sundqvist är mån om att göra varje elevs skoldag till något bra.

RESPONS

13

I T S Ö R S R A M UNGDO T SAMHÄLkaLn E arn b a d n e t t e ra a b a lp jä h - Om min insats er. n r e g g lä g ja te e rb a t så är det värt all

SÅ SÄGER JENNY Jardefur som växte upp i en familj med psykisk ohälsa där hon som barn ofta bar med sig en lapp med telefonnumret till BRIS i fickan.

FÖRUTOM SITT ARBETE som HR-koordinator på Stena Line i Göteborg fungerar Jenny som regionråd för BRIS, ett ideellt arbete som ligger henne varmt om hjärtat.

- Att förmedla kontakter som kan hjälpa barn att få sin röst hörd och stärka deras rättigheter är det primära och en mina viktigaste uppgifter, säger Jenny.

HON BERÄTTAR ATT i Barnkonventionen står det att alla barn har rätt till trygghet och en närvarande vuxen som stöttar när livet är svårt. Hon tycker att det är en självklarhet men verkligheten visar något annat. De senaste åren har samtalen till BRIS stadigt ökat.

- BRIS har ända sedan starten 1972 tagit emot samtal från unga som behöver någon att prata med och på senare år har man sett att samtalen av mer allvarlig karaktär har ökat. Många har väldigt höga krav på sig själva och går omkring med en känsla av att inte duga. I dagens samhälle är det en ständig jakt efter social status, man ska se bra ut och vara lyckad på alla plan. Det kan bli ett stort ras rätt ner om man inte lyckas, menar Jenny.

JENNY BÖRJADE ENGAGERA sig i BRIS år 2009. Det var en kollega som var ”jourare” och Jenny kände att det var något hon också ville bli. Hon tog kontakt med BRIS och efter att ha genomgått tester och intervjuer samt utbildning började hon som volontär i BRIS e-postjour. Här får hon svara och stötta barnen i frågor i allt från mobbning och utanförskap till bekymmer och oro för att vara onormal.

14

RESPONS

JENNY VET SJÄLV hur det känns att ha det svårt. Hon växte upp i det lilla samhället Surte strax utanför Göteborg i en familj med psykisk ohälsa. Hon berättar att det ofta var kaos hemma och att hon aldrig vågade ta hem kompisar och att hon tidigt fick ta ett stort ansvar. Bland annat städade och fixade hon hemma för att allt skulle verka så normalt som möjligt på ytan.

rättigheter, och mina upplevelser tror jag har medfört att jag har ett barnperspektiv som man bara kan få genom egna erfarenheter.

JENNY BERÄTTAR ATT hon hamnade utanför gemenskapen i skolan. Hon gick ofta omkring med en obehaglig känsla att något kunde vara fel hemma, och i hennes ficka låg en skrynklig lapp med numret till BRIS. Men hon vågade aldrig ringa, säger hon.

JENNY BERÄTTAR ATT hon som barn kunde bli fascinerad av mammor som bakade och ordnade födelsekalas. Sådana stunder fanns knappt i hennes hem, säger hon.

NÄR DET BLEV dags att välja gymnasieinriktning såg hon sin chans till förändring. Hon fick bra kontakt med syokonsulenten som hjälpte henne att hitta skolor utanför hemorten. Hon fastnade för ett gymnasium i Malung-Sälen, med inriktning på turism.

VARFÖR HAMNADE DU utanför i grundkolan? Fick du ingen hjälp från lärarna?

- Ja, varför hamnar någon utanför? Det finns inget enkelt svar på det, men i mitt fall tror jag att jag kanske blev annorlunda än mina klasskamrater i och med att jag tidigt fick klara mig själv.

- Min mamma hade en psykisk sjukdom vilket gjorde att jag inte fick med mig grundtryggheten hemifrån. Lärarna visste så klart att jag var utanför, men ingen gjorde något eller frågade mig hur det var.

HAR DIN UPPVÄXT påverkat att du arbetar för BRIS? - Ja, det har den absolut gjort. Jag känner starkt för barn och ungdomars

GÅR DET BRA att kombinera jobbet på Stena Line och att vara regionråd i BRIS? - Ja, verkligen. Jag har bara upplevt uppmuntran, och min arbetsgivare är enbart positiv till mitt engagemang.

HUR SER DU tillbaka på din uppväxt?

- Det var inte lätt. När jag var 15 år flyttade jag till Dalarna för att gå på gymnasiet där, det blev min räddning.

Jag visste att jag tvungen att börja om på nytt någonstans där ingen visste vem jag var eller vad jag hade varit med om. Det blev en plats där jag fick vara som alla andra.

HUR TYCKER DU att skolan och skolhälsan bör agera?

- Prata med barnen och visa att man bryr sig. Var tydlig med att det inte är okej med mobbning och annan kränkande behandling. Det är faktiskt också så att det inte alltid är den som blir mobbad som behöver prata med någon. Det kan lika gärna vara mobbaren som behöver hjälp. Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö.

RUNE JANSON

- Min mamma hade en psykisk sjukdom vilket gjorde att jag inte fick med mig grundtryggheten hemifrån. Lärarna visste så klart att jag var utanför, men ingen gjorde något eller frågade mig hur det var.

JENNY JARDEFUR

RESPONS

15

L I M 0 0 4 E D A VANDR R A M O D G N U A T T A FÖR UTS

HAN HAR GÅTT från Norrköping, där han bor, genom Danmark, Tyskland, Frankrike och till slut genom hela Spanien ner till det sydöstra hörnet av Europa och den heliga staden Santiago de Compostela. Med drogmissbruk och kriminalitet i sitt förflutna begav sig Viktor Jinnevång ut på en resa till fots genom Europa.

EFTER ATT HA vandrat nästan 400 mil på 143 dagar nådde han äntligen slutmålet i september 2016. Då hade han samlat in närmare 100 000 kronor till organisationen Here 4U. En organisation som jobbar för att utsatta ungdomar ska känna trygghet i och utanför skolan.

ENLIGT VIKTOR HAR denna organisation haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det har visat sig att medlemskapet bidragit till ökad trygghet och bättre trivsel i skolan.

MAN KAN FRÅGA sig hur en ung kille kommer på idén att börja vandra hundratals mil ut i Europa. Viktors första svar är att han kände att han ville ge något tillbaka till dem som hjälpt honom så mycket under hans jobbiga period.

- Idén om att gå från Norrköping till Fisterra i Spanien föddes under två andra längre vandringar. För att det skulle bli mer meningsfullt valde jag att starta en insamling till organisationen Here 4U som hjälpte mig genom min tid som missbrukare.

UPPVÄXTEN I VÄSTERÅS var stormig med inslag av våld och missbruk. När han var tolv år började han att ta droger regelbundet. På hans högra arm står det ”Father” och det sista årtalet hans pappa levde.

- Jag gjorde tatueringen för att bearbeta allt som hänt mig, säger Viktor.

VIKTOR BERÄTTAR VIDARE att hans största problem när han vandrade var ensamheten, speciellt då han var i länder där han inte kunde språket. Det fanns en extra jobbig period i Tyskland då var det inte lätt att hitta motivationen.

DU SÄGER ATT du fann ro i kroppen när du började vandra, vill du berätta mer om det?

- Den hjälpte mig att komma fram till

16

RESPONS

nya tankar. Till exempel har jag funnit en djupare förståelse för hur lite ytan betyder. Hur jag ser ut och vad jag äger spelar ingen roll om jag inte mår bra på insidan.

- Genom att hitta det sanna inom mig så kan jag leva som jag verkligen vill. Denna ro ger mig frihet att resa runt i världen men även att uppskatta mitt jobb som rörmokare här hemma.

HUR LÄNGE HÖLL du på med droger?

- Jag växte upp i en familj där droger, våld och lögner var en del av vardagen.

Väldigt tidigt som barn stängde jag av mina känslor och flöt omkring som en zombie, jag gjorde allt för att skydda min familj. Första gången jag provade droger var jag elva, tolv år – drogerna gjorde att jag för första gången på länge kände mig levande igen, hur konstigt det än låter.

- När det väl började gå utför gick det otroligt fort. Jag räknade inte med att hamna på botten som jag gjorde utan jag ville bli framgångsrik och behövd i den kriminella världen. Jag slutade som en nergången missbrukare som gjorde allt för att skaffa mer droger.

- Jag missbrukade droger i ungefär tio år, och från det att jag var 18 åkte jag in och ut på olika institutioner. Jag ville hela tiden fortsätta att droga.

VAD FICK DIG att sluta? Fick du hjälp och stöd från skolan?

- Min start mot ett drogfritt liv var genom Here 4U som fanns på min skola.

De hjälpte barn och ungdomar på olika sätt. Mig hjälpte de genom samtalsterapi och genom att bara finnas där. Det var i mötet med dem som jag började prata om känslor och det var också då jag insåg att min barndom hade påverkat mig mycket mer än vad jag hade trott.

I NÄSTAN SEX år har Viktor varit drogfri och han har gått på 12-stegsmöten som hjälpt honom enormt mycket, säger han. Viljan att sluta med droger kom från smärtan av hur ont det gjorde att leva som han gjorde.

KAN DU BERÄTTA något om din uppväxt?

- Jag kommer från en trasslig familj med en lång historia av beroende. Min pappa avled 1998 i sviterna av sitt missbruk.

I skolan fram till nian så var jag bäst på att vara bäst eller sämst på att vara

sämst. Det fanns inget mellanting. När jag började på gymnasiet använde jag i stället skolan för att få allt att se bra ut. Jag tog enorma mängder droger men presterade bra i skolan.

MÄRKTE INTE LÄRARNA vad du höll på med?

- Nej, tydligen inte. Jag lyckades få bra betyg och var faktiskt omtyckt av alla människor som fanns i skolan. Jag var delaktig i Here 4U, ordförande i skolstyrelsen och fick olika stipendium.

Men allt detta var bara en fasad för att rättfärdiga mitt drogmissbruk. Jag var livrädd för att jag skulle behöva sluta ta droger eftersom jag trodde att drogerna gjorde mig bra och att jag inte var någon utan dem. Jag kan tänka mig att det finns många skolungdomar i dagens läge som tycker likadant som jag gjorde då. I dag förstår jag att det handlade om min dåliga självkänsla. Nu vet jag att allt bra jag har inom mig är mitt eget och inte drogernas förtjänst.

DU MEDVERKADE I TV4 Nyhetsmorgon i våras. Hur kändes det?

- Jag var med där före vandringen och sedan skajpade jag med dem under resans gång. När dokumentärfilmen var klar blev jag inbjuden igen för att prata om den också. Det kändes overkligt på något sätt, att jag har gjort något vettigt som många ungdomar och även äldre vill ta del av. Det är jag enormt tacksam för.

- Idag slipper jag tänka på vem eller vad jag ska vara. Jag gör det som känns bra för mig och om andra kan bli inspirerade av det är det bara en bonus. Jag blir mest inspirerad av människor som lever som de lär.

VAD GÖR DU idag och om tio år?

- Idag älskar jag att skapa. Jag har en liten studio där jag målar, yogar och mediterar. Jag trivs bra med fysisk aktivitet som crossfit, löpning och mountainbike. Jag reser både i mitt inre och i världen. Jag jobbar som föreläsare på ”Every Step Counts” och även som rörmokare i Norrköping. Vad jag gör om tio år har jag däremot ingen aning om eftersom jag försöker leva så mycket i nuet som möjligt. Min dröm är att fortsätta att följa mitt inre och göra det som känns rätt.

TEXT: RUNE JANSON

VIKTOR JINNEVÅNG FÖDD: 1990 i Västerås BOR: Norrköping ARBETAR MED: Som föreläsare och med att hjälpa ungdomar på skolor, inte bara de som har det jobbigt FAMILJ: Mamma och syskon VISIONER: Att vara mig själv är alltid min vision och att genom det kunna hjälpa andra

RESPONS

17

T A M E H C S Å P N O SOVMORatG esultat skulle t elevers hälsa och skolr Forskning har visat olschemat. sk å p es rd fö in n o rg o vm kunna förbättras om so HANS TEKE MENAR att i tonåren behöver kroppen extra mycket sömn och att studier visar att ungdomar sover för lite.

HANS TEKE, DOKTORAND i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet och före detta gymnasielärare i filosofi, religion och svenska, menar att det är hög tid för ett ordentligt försök att ge svenska elever sovmorgon.

I ENGLAND OCH USA finns en växande rörelse för senare skolstarter. Anledningen är att en samlad expertis av bland annat läkare och psykologer säger sig ha ett starkt stöd för att tidiga skolstarter inverkar negativt på tonåringars skolresultat.

I SYNNERHET GÄLLER detta pojkar i de övre tonåren. Det är helt enkelt inte naturligt för de flesta ungdomar att gå upp vid samma tid som vi vuxna. Det har inget, eller kanske mycket lite, med lättja eller ”dåliga sömnvanor” att göra, anser förespråkarna.

18

RESPONS

FÖR LITE SÖMN ökar risken för psykisk ohälsa och kan också påverka skolresultatet negativt. En anledning till att många sover för lite är att människor, såväl vuxna som ungdomar lägger sig allt senare. Många tonåringar sitter också uppe alltför länge vid en skärm, men det är inte huvudorsaken till att de är morgontrötta. Tröttheten har biologiska orsaker som gör att de inte kan somna förrän kring midnatt. Det har att göra med hur dygnsrytmen i hypotalamus i hjärnan svarar på dagsljuset, och mycket lite med när de går och lägger sig, säger Hans Teke.

- Vad skolan därför borde göra är att aldrig ha första lektionen före klockan nio, eftersom detta är i strid mot tonåringars biologiska klocka. Det är viktigt att kommunicera till ungdomarna att det inte är deras eget fel att de är trötta, och jag tycker att skolan bör ta ansvar för det. Däremot ska man naturligtvis säga åt dem att de bör släcka all elektronisk utrustning senast klockan 22 på kvällarna. Jag har själv inte forskat i ämnet utan refererar till internationell forskning

som visar att eleverna både på högstadiet och gymnasiet blir piggare, mår bättre och presterar bättre när de får sovmorgon. Det var 2004 som ett tyskt forskarlag upptäckte att tonåringar har en annan biologisk dygnsrytm än små barn och vuxna. Detta var ett genombrott, för tidigare trodde man att morgontröttheten berodde på lättja eller dålig disciplin.

VARFÖR ÄR DET så viktigt med sömn för eleverna under deras utbildningstid?

- En god nattsömn utgör ett skydd mot olika ohälsoproblem som fetma och diabetes, samt psykiska åkommor.

Tonåringar behöver i regel åtta till nio timmars sömn per natt. Dessutom somnar de sällan förrän vid midnatt av biologiska skäl, vilket gör att de omöjligt får tillräckligt med sömn om skolan börjar redan vid åtta.

- Sömn är viktigt för äldre också, men efter 50 är vi allmänhet morgonmänniskor igen, vilket gör det betydligt lättare att gå upp till ett jobb som börjar tidigt, fortsätter Hans.

DU HAR JU också varit aktiv som lärare – hur funkade det då?

- Jag jobbade som gymnasielärare från 2002 till 2013 och var då medveten om

att klockan åtta var en besvärlig tid för eleverna. Jag minns hur glada de blev när jag en gång frågade om de skulle vilja börja halv nio i stället. Men då kände jag inte till den biologiska orsaken.

EN SKOLA I Göteborg som har testat sovmorgon är Sandeklevsskolan där man på måndagar låter eleverna sova lite längre. Den första lektionen flyttades från klockan åtta till tjugo över nio.

CHARLOTTA BJÖRK, REKTOR för årskurs 7–9 på skolan, införde sovmorgon efter att hon och övriga lärare hade lagt märke till att många elever kom för sent till skolan på måndagarna.

- Jag har sett att det finns amerikansk forskning som har kommit fram till att sovmorgon påverkar alla elevers resultat i positiv riktning. Vi märkte att våra elever ofta var sena till skolan på måndagar och därför beslutade jag och övriga lärare att det var värt att testa sovmorgon på schemat. Försöket startade 2017 på höstterminen.

VAD FÖRVÄNTAR NI er för resultat?

- Jag hoppas givetvis att våra elever ska vara piggare och kunna ta till sig undervisningen bättre. Närvaron har redan förbättrats på måndagsmorgnar. Vi har

kunnat konstatera att eleverna är mer utsövda när de kommer. I förlängningen är man ju som rektor alltid angelägen om att höja måluppfyllelsen och jag hoppas att detta kan bidra till det. Sedan handlar det ju om att rusta eleverna för framtiden, och goda sömnvanor tar de, förhoppningsvis, med sig när de slutar, säger Charlotta.

CHARLOTTA BERÄTTAR ATT eleverna tycker att det är bra att få börja lite senare på måndagar eftersom många är trötta efter helgens aktiviteter. Men de uttrycker klart att de inte vill ha sovmorgon varje dag eftersom skoldagarna då blir längre och det skulle göra det svårt att hinna med eventuella eftermiddagsaktiviteter. Charlotta berättar också att skolan bara fått positiva reaktioner från de flesta föräldrar och anhöriga.

GER NI INFORMATION till eleverna om goda sömnvanor?

- Ja, vår skolsköterska har informerat i varje klass om hur viktig sömnen är och om hur man kan skaffa sig goda sömnvanor.

TROR DU ATT sovmorgon kommer att finnas på skolans schema i fortsättningen?

- Ja, det tror jag, men vi ska göra en utvärdering med eleverna i slutet av terminen så jag vill inte föregå deras åsikt. Allt beror på vad de tycker. Men hittills har vi bara fått positiv respons från alla elever som vi har pratat med, så det ser lovande ut.

I EN DEBATTARTIKEL i Göteborgs-Posten i november 2017 lyfte utbildningsminister Gustav Fridolin och skolkommu-

nalrådet i Göteborg, Karin Pleijel, fram Sandeklevsskolan som ett exempel på en skola där man har lyckats vända resultaten. Sedan några år tillbaka har andelen elever i skolan som har godkända betyg i alla ämnen ökat från en tredjedel till över hälften. Charlotta menar att utvecklingstakten är hög på skolan, men att det finns mer att göra tillsammans för att ytterligare öka resultaten.

- EN DEL av utvecklingsarbetet är att införa sovmorgon på vår skola, säger Charlotta. Det handlar om att på alla sätt göra verkstad av det kommunala uppdraget och rusta eleverna för vidare studier så att alla får möjligheten att nå sina mål i livet.

TEXT OCH FOTO: RUNE JANSON

CHARLOTTA BJÖRK FÖDD: 1966 FAMILJ: Ja BOR: Göteborg YRKE: Lärare i svenska och SO, specialpedagog, rektor. Har tidigare varit chef för Stöd- och utvecklingsenheten i Gunnared i Göteborg.

VISION: Med en orubblig tro på våra elevers inneboende förmåga gör vi kunskapen tillgänglig för alla.

INTRESSE: Älskar min skola, hundar och att resa.

RESPONS

19

Förstatliga undervisningen

Blocköverskridande skolpolitik

Inför mobilförbud i skolan

Inför omdöme i social kompetens Obligatorisk ledarskapsutbildning för rektorer och lärare

Färre elever i varje klass

Stäng dåliga skolor

Rusta dåliga skolgårdar

Fler speciallärare till barn med särskilda behov

Läxhjälp i skolan

Rörelseaktivitet 30 min/dag

Läs mer om vad vi jobbar för på www.aktivskola.org

Handlingsprogram