Page 1

ÖKA LÄRARTÄTHETEN FÖRSTATLIGA UNDERVISNINGEN STÄNG DÅLIGA SKOLOR LÄXHJÄLP I SKOLAN

KOLAN ÄNGLAGÅRDSS

OLLSSPELARE FOSTRAR FOTB EDBORGARE OCH SAMHÄLLSM

NDEN IDROTTSFÖRBU UNGA LYFTER MÅNGA

K ARIN K AJJAN

ANDERSSON

KROPPSPOSITIVT HANDBOK OM FÖRÄLDRASK AP

TRAINSTATION

LATS DIGITAL MÖTESP I ÖREBRO

N I D N U S D I V DA LKK ÄR O F L L I T S I D L O D N Å R F

NR.05: 2019

www.aktivskola.org

GILLA OSS PÅ FACEBOOK!


Ladda Laddaner nerAktiv AktivSkolas Skolas utbildningsmaterial utbildningsmaterial Klimatsmart Klimatsmartskola. skola.Författare: Författare:Tone ToneBekkestad. Bekkestad. Ett utbildningsmaterial om miljö som Ett utbildningsmaterial om miljö somska skavara vara en en hjälp hjälp ii arbetet arbetet med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar och och hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra tilltillatt attskapa skapaen enhållbar hållbarutveckling. utveckling.Ett Ettmaterial material ii tre tre uppuppsättningar för låg-, mellanoch högstadiet. sättningar för låg-, mellan- och högstadiet. Föräldrahandboken Föräldrahandboken Aktiv AktivSkola Skolahar hargett gettututen enhandbok handbokriktad riktadtill tillalla alla föräldrar föräldrar vars vars barn barnbörjar börjari första i förstaklass. klass.I Ihandboken handbokenfinns finnsviktiga viktiga länkar länkar och och och ochett etturval urvalavavbra brasaker sakeratt attveta vetaoch ochtänka tänkapå på inför inför barnets barnets skolgång. skolgång. Hälsa Hälsapå påskolan. skolan.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Ettutbildningsmaterial utbildningsmaterialom omhälsa. hälsa.Tanken Tankenmed med materialet materialet är är att att Ett skapaen ennyfikenhet nyfikenhetoch ochett ettintresse intressekring kringhur hurkroppen kroppen fungerar fungerar skapa ochom omvad vaden engod godhälsa hälsaär. är.Ett Ettmaterial materiali itre treuppsättningar uppsättningar för för och låg-,mellanmellan-och ochhögstadiet. högstadiet. låg-, Hälsapå påskolan skolan- -uppföljning. uppföljning.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Hälsa Nufinns finnsuppföljningen uppföljningentill tillvårt vårtpopulära populärautbildningsmaterial utbildningsmaterial Nu Hälsapå påskolan skolanför förnedladdning nedladdningfrån frånvår vårhemsida. hemsida. Den Den är är Hälsa gången är det powerpointpresentationer med anteckningar gången är det powerpointpresentationer med anteckningar anpassadetill tilllärarledda lärarleddalektioner. lektioner. anpassade www.aktivskola.orghittar hittardu duockså: också: PåPåwww.aktivskola.org Verktygslådan1-4, 1-4,filmer filmeri iutbildningssyfte, utbildningssyfte,lathund lathund mot mot Verktygslådan narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt utbildningsmaterialladdar laddardu duner nerkostnadsfritt. kostnadsfritt. utbildningsmaterial

! å ! t s å t t LLååt s


N, E V A R G I R Å G S N O RESP t det fortmen vi ser fram emoktiv Skola satta arbetet med A

MED DETTA SISTA nummer går Respons i graven. Det känns vemodigt men det är ändå ett steg mot den utveckling vi vill göra. VI VILL NU lägga ännu mer resurser på material som är förknippat med oss som organisation och på att fortsätta utveckla våra handböcker. Men först och främst vill vi tacka av vår egen hjälte som har slitit med tidningen i ur och skur, RUNE JANSON – tack för att du har gjort ett fantastiskt jobb och varit helt ovärderlig för Respons. Det är nog inte många som vet eller förstår hur många timmar du, tillsammans med vår redaktion, har lagt ner på att göra tidningen bättre och bättre för varje nummer. VART GÅR PENGARNA? En fråga vi ofta får är vad pengarna vi samlar in används till. Vi är mycket stolta över allt vi kunnat åstadkomma i år. Här är några av de viktigaste sakerna vi kunnat genomföra: • Deltagit på SETT-mässan där vi träffade tusentals lärare, rektorer och annan skolpersonal • Deltagit på Skolsköterskekongressen där vi träffade 1 700 skolsköterskor • Tryckt och skickat 150 000 Föräldrahandböcker till elever i årskurs 1 • Tryckt och skickat 150 000 handböcker om grooming till elever i årskurs 5 • Tryckt och skickat 175 000 handböcker om tobak och alkohol till elever i årskurs 7 • Tryckt och skickat 135 000 kalendrar med trafiktema till elever i årskurs 2 • Tryckt 3 000 handböcker om narkotika som delas ut på mässor och dylikt • Ingått ett samarbete med Örebro läns idrottsförbund och tagit fram en samtalsduk om trafik som är riktad till elever i lågstadiet • Besökt en mängd orter runt om i Sverige med Ulrika Roglands föreläsning Sexuella övergrepp på internet • Anställt en ny föreläsare, Martina Söderholm, som inriktar sig på barn och föräldrar med sin föreläsning Nätsmart (och som i skrivande stund har hunnit med ett femtontal föreläsningar och har ytterligare ett tjugotaltal bokningar i november, nästa år planerar vi för att kunna bjuda på mellan 70 och 100 kostnadsfria föreläsningar) • Lanserat Skoj med Tryggve & Joy, en lärorik plattform för barn på nätet • Lanserat Förtroendebloggen som uppdateras av vår expertpanel där vi har med oss representanter för bland annat, läkare, poliser, advokater och kuratorer • Lämnat in en motion angående frukost i skolan • Producerat och släppt 17 videoklipp som uppmanar till rörelse i klassrummet • Släppt en film om trafik, Tryggve går i trafiken • Öppnat ett nytt kansli • Uppdaterat och aktualiserat två utbildningsmaterial om grooming • Gett ut fyra nummer av tidningen Respons

INNEHÅLL Ledare 3 David Sundin från doldis till folkkär 4-7 Handbok om kroppspositivt föräldraskap 8-11 Grönkullaskolan

12-13

Trainstation – digital mötesplats i Örebro

14-17

Olle Knutsson – viktig funktion 18 på Häggvallsskolan Notiser 19 Drogtester – del av skolvardagen 20-21 Idrottsförbunden lyfter många unga 22-23 Änglagårdsskolan fostar

24-26

Tack till Rune Janson 27 Handlingsplan 28 Omslagsbild: Kitty Lingmerth

Välkommen på någon av våra föreläsningar! Är du intresserad av våra kostnadsfria föreläsningar Nätsmart och Sexuella övergrepp på internet med Martina Söderholm och Ulrika Rogland? Gå in på www.aktivskola.org/forelasningar för att läsa mer om föreläsningarna eller för att lämna en intresseanmälan.

NU SER VI fram emot att fortsätta arbetet med Aktiv Skola och vi hoppas att ni är med oss. Framtiden börjar i klassrummet! PETRA FALK, ORDFÖRANDE

KONTAKT Aktiv Skola Redaktionen Box 9043 700 09 Örebro www.aktivskola.org

ANSVARIG UTGIVARE Petra Falk

LAYOUT PRINFO WELINS, Örebro

REDAKTION Elisabet Ekblom Josefin Varg Miljömärkt och Klimatkompenserad

RESPONS

3


N I D N U S D I DAV KK ÄR OL FRÅN DOLDIS TILL F

en” re för ”Melodifestival da le m ra og pr m so in I vår ser vi David Sund m Dynamit-Harry i so ut eb sd m fil ng lå n si han och hösten 2020 gör p för Jönssonligan”. up e ”S ns so ed lfr A as Tom NÄR RESPONS TRÄFFAR David Sundin är det mitt i inspelningarna av Kristallenbelönade succéserien ”Bäst i test”. Testerna är inspelade och snart väntar studioinspelningarna, men innan dess börjar arbetet med Melodifestivalen 2020 där David är programledare tillsammans med Lina Hedlund och Linnea Henriksson. Då kommer hela svenska folket att lära känna honom, men ”Bäst i test” har redan inlett det folkliga genombrottet. – Ja, framför allt till säsong tre började folk hitta till programmet. De första säsongerna hade knappt över miljonen tittare, men det är mycket tack vare SVT Play som programmet blivit stort. Det blev en snackis på jobbet på måndagarna och man tittade i efterhand. MÄTNINGAR VISAR ATT det är många ungdomar som tittar. Det är ett segment som SVT har haft svårt att fånga tidigare, men på ”Bäst i test” tittar de. – Det är ett av få program där hela familjen vill titta, det är ingen som behöver genomlida det. Han säger att det var ”någon smart” som tyckte att han skulle passa som den lite hunsade bisittaren till Babben Larsson. Programmet bygger på en brittisk förlaga som David tror har färre tittare än den svenska. – Den visas på en reklamkanal som heter Dave. Den har inte ens en siffra! DET ÄR ÄVEN från England de flesta testen kommer, men David är med och tar fram egna också. – Jag har barnasinnet kvar, är gammal scout och tycker om att hitta på knasigheter. Ett bra test är ett sådant där det finns oväntade lösningar som vi glömt att formulera bort. Det är kul att skratta åt alla dåliga och bra idéer, men det är även intressant med det sociala experimentet: Hur fungerar logiskt tänkande under stress? Han intygar att allt vi ser är på riktigt. När ett test gick ut på att han skulle sitta i en redskapsbod i en timme medan deltagarna förberedde en överraskning gjorde han det fem gånger om.

4

RESPONS

DEN GENUINA KÄNSLAN i kombination med att vara ett brett och roligt underhållningsprogram var kanske en av anledningarna till att programmet fick Kristallen som Årets program. – Själva Kristallen tillfaller produktionsbolaget, men jag har faktiskt köpt en egen. Det var inte gratis, ska jag säga, men jag ville ha en i hyllan för att bli påmind. LUSTIGT NOG VAR David programledare för samma upplaga av ”Kristallen” som han fick pris i och härnäst väntar ett riktigt drömuppdrag: ”Melodifestivalen”. Han har skrivit manus till programmet flera gånger tidigare, men att leda det är något nytt. – Det känns förstås skithäftigt, och jag kommer inte att ta lätt på det. Jag vet vad det innebär och vad programmet betyder för folk, och kommer att gå in för att göra det bra. När det gäller Sveriges största underhållningsprogram brukar de kritiska rösterna vara väldigt högljudda i början, men David är förberedd på kritiken. – Vi tre som ska leda det har bestämt oss för att strunta i vad folk säger. Vi ska göra jobbet grundligt och stå för det. SKA DU SJUNGA? – Ja, det tycker jag att man ska göra, och man ska försöka göra sitt bästa. Om jag kan sjunga är däremot en annan sak. ”MELODIFESTIVALEN” HAR VARIT en dröm och David har inget nytt drömmål, men kan tänka sig att leda ”Idrottsgalan” och ”Kristallen” igen. ANNARS VORE VÄL ”Eurovision” nästa steg efter ”Melodifestivalen”? – Det har jag aldrig ens tänkt på. Det vore för sjukt! Då skulle jag behöva stanna till och nypa mig i armen. Å ANDRA SIDAN kan en filmkarriär ligga i sin linda. David kommer att spela Dynamit-Harry i ”Se upp för Jönssonligan” hösten 2020. Även om han skådespelat lite i tv tidigare blev han förvånad över att få långfilmsdebutera med en av de större rollerna.

– Det var ofattbart roligt att spela in och filmen kommer att bli fantastisk. Svinsnygg och samtidigt old school-Jönssonligan. Jag är ett stort fan av de gamla filmerna och när det pratades om att den klassiska musiken inte skulle vara med så sa jag att det var en dealbreaker. Den måste vara med! De gamla filmerna kom i flera uppföljare och David hoppas på en fortsättning. – Det beror ju på om folk ser den på bio. Det här är en film som man ska se på bio. Det är mer än en vanlig film. Jag har sett inledningen och fick rysningar. OM DET BLIR en fortsatt filmkarriär vet han inte. – Jag vet inte om jag är bra eller inte än. Men jag har en stor låda med egna manusidéer också. JAG TYCKER ATT du borde spela Loffe i en biografifilm. – Vet du, jag letade fram när Loffe ledde ”Melodifestivalen”. Han var ungefär lika gammal som jag, hade mustasch, kavaj, fluga och en clipboard i handen. Likheten var kuslig!


msig ra t a k s n a g g ja r a v n – I skola t, och skämtade mycke aro. v r ä n ig t n e c o r -p 0 0 1 men hade RESPONS

5


6

RESPONS


DAVID SUNDIN ÅLDER: 43 år.

BOR: Enskededalen, Stockholm. FAMILJ: Fru Maria och döttrarna Betty, 7 år och Lotta, 6 månader. FRITID: Nej, det har jag ingen. Jag brukade spela tv-spel och har köpt på mig nya spel och grejer som ligger på hög. Snart så… FÖREBILD: Lasse Åberg, Gösta Ekman, Sven Melander, Hasse Alfredson. Sådana som gjort många olika saker och som har barnasinnet kvar. VISSTE DU ATT: David vunnit silver i ordvits-SM? – Det är en väldigt seriös tävling med kvalomgångar, slutspel och final. Jag förlorade mot en kille från Göteborg som är ordvitsarnas Zlatan. Det var bara att lyfta på hatten.

HUR BÖRJADE ALLTING då? David föddes i Väderstad i Östergötland, men växte upp i Gimo i Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Det var här han gick i grundskolan. – Jag var ganska tramsig och skämtade mycket, men hade 100-procentig närvaro. Jag brydde mig inte så mycket, och sorterade ut vilka kunskaper jag behövde och inte. Det som jag inte behövde tog jag inte in, men något måste jag väl ändå ha snappat upp eftersom jag varit med i ”Alla mot alla” på Kanal 5 med stor framgång. HAN SÄGER ATT han tidigt visste att han inte skulle plugga vidare och att betygen inte kändes som något avgörande. – Jag skrev, ritade och fantiserade, och visste att jag skulle göra något åt det hållet. Men jag tog många genvägar. Det var när lärarna visade upp en lustfylld undervisning som David intresserade sig lite extra. – Jag hade en SO-lärare som kunde leva sig in och till exempel kasta kritor när han berättade om granater och krig. Det var ett sätt som var engagerande. HAN MINNS EN annan lärare som han har att tacka för mycket, som uppmuntrade honom att göra det han var intresserad av. – Hon heter Anita och var min mellanstadielärare. Hon såg till att jag fick hålla på med det jag gillade. Jag stötte på henne i Gimo nu i vuxen ålder, men jag kunde inte riktigt säga vad det hon gjorde då har betytt för mig. Det blev för emotionellt, men en dag måste jag göra det. – JAG GICK på mediegymnasium och gjorde ett fanzine. Jag fick höra talas om internet och rådfrågade datanördarna, men de hade ingen aning. Så jag lärde mig att programmera och publicerade fanzinet på nätet. Det här var väldigt tidigt, 1995-1996,

och ledde senare till ett jobb på en webbyrå. Sedan startade David eget och därefter har han aldrig varit anställd. Under drygt 15 år jobbade David i reklambyråbranschen och drev företag med 100 anställda två gånger om, men till slut insåg han att det inte var hans grej. 2013 började han med standup, en karriär som fortfarande finns där men som ligger lite på paus just nu. – JAG HÅLLER på och skriver material för att göra en egen föreställning, förhoppningsvis under 2020. UNGEFÄR SAMTIDIGT BÖRJADE han synas mer i tv, även om han verkat bakom kulisserna under hela 2000talet, ofta med humorinriktning. – Min äldsta dotter börjar förstå vad som är roligt och vad ett skämt är. Jag har haft mycket glädje av min fantasi och det försöker jag föra vidare. Vi spelar spel, ritar och leker. Men det är lite svårt att vara både polare och förälder. Jag är ett barn som ibland måste ryta till. Dottern går i första klass och har börjat läsa. Just läsning ser David som något viktigt. – DET FINNS så otroligt mycket konkurrens för barn i dag med paddor, Youtube, spel och så vidare. Att läsa och föreställa sig saker i huvudet är viktigt. Tänk sedan när hon verkligen kommer att fastna i böcker… David hoppas att dottern kommer att få samma möjligheter som han fick för att lotsas in i det hon är intresserad av. – Lusten ska ta en dit och skolan och lärarna har som uppgift att uppmuntra så att alla inte blir samma person. Text: Anders Jakobson Foto: Kitty Lingmerth

RESPONS

7


K O B D N A H R E HON SLÄPIVPT FÖRÄLDRASKAP OSIT OM KROPPSP

bok fanns på När ingen sådan hand listen marknaden såg journa till att Karin Kajjan Andersson oppspositivt skriva en en bok om kr föräldraskap. här frågorna – Jag har levt med de rn, som i 30 år. Som tjockt ba xen och ätstörd, som tjock vu g kan som kroppsaktivist. Ja Kajjan. det här ämnet, säger

8

RESPONS


15 JANUARI NÄSTA år kommer boken ut på marknaden, men redan nu är efterfrågan och längtan efter boken stor. – Jag märker ju att det är väldigt många som längtar efter att äntligen få några riktlinjer att jobba kring hemma. ATT KAJJAN VALT att skriva boken är så klart ingen slump. Allt handlar om många års självhat där hon till slut fick nog och blev en aktiv kroppspositivist på sociala medier. – Kroppspositivismen som rörelse är fortfarande relativt ny, men den har ändå etablerat sig vid det här laget. Däremot är den fortfarande framför allt inriktad på att hjälpa vuxna att komma till rätta med sitt kroppshat. Det som har saknats är kroppspositivism tydligt riktad för att inte bara släcka bränder utan för att se till att de inte uppstår över huvud taget. Kajjan har varit nära bantning, självskadebeteende, kroppshat, ätstörningar och psykisk ohälsa sedan fem års ålder. I dag är hon 35 år och under den här tiden har hon samlat på sig en hel del erfarenheter, insikter och verktyg som som inte bara hjälpt henne själv, utan som också gjort henne till en bättre förälder. – En förälder som kan använda kroppspositivism i sitt föräldraskap för att barnen ska må så bra som det bara går. Jag vet att det är väldigt många som letar efter svar här, många föräldrar och andra vuxna som inte vet hur de ska hjälpa sina barn att acceptera och respektera sina kroppar precis som det är. Min bok är ett försök att dela med mig av de här redskapen.

BOKEN RIKTAR SIG främst till föräldrar, men också till andra vuxna som har barn i sin närhet. – Om vuxna ska kunna vara bra förebilder och trygga punkter för barn när det kommer till frågor om kroppen så behöver de själva ha landat i sin egen kroppspositivitet. Min handbok hjälper dig att göra rätt gentemot barnen, och också att hantera och jobba med kroppsacceptans hos dig själv som vuxen. VARFÖR BEHÖVS BOKEN? – Psykisk ohälsa ökar konstant, och ätstörningar inte bara ökar utan kryper även längre och längre ner i åldrarna. I dag vet fyraåringar att de rådande kroppsidealen går ut på att flickor ska vara smala, pojkar ska ha muskler och att ingen får vara tjock. Trots att det här sker och har skett väldigt länge står vi som samhälle fortfarande handfallna när det kommer till att prata med barn om deras kroppar. Eftersom vi inte vet hur man gör rätt så fortsätter vi att göra fel och det får fruktansvärda konsekvenser. Det här med att vi hela tiden låter det ätstörda samhället gå i arv måste få ett slut. VÅR TIDNING, RESPONS, riktar sig ju till skolpersonal, en grupp som dagligen träffar barn i alla möjliga åldrar. Hur ska de tänka kring dessa frågor? – Det jag verkligen hoppas är att skolpersonal tänker att det här är ett område där man jobbat på samma sätt väldigt länge och där resultaten inte blir bättre utan tvärtom. Jag hoppas att man är nyfiken och sätter barnens mående så pass högt att man är villig att fundera kring vilka normer man jobbat efter och om de verkligen är de bästa. KAJJAN ÄR MEDVETEN om att hon egentligen gjort research om ämnet under hela sitt liv. Först som barn och tonåring och sedan som journalist, opinionsbildare och kroppsaktivist. – Jag har plöjt böcker, artiklar, forskning, vittnesmål och styrdokument länge nu. Sedan har jag en helt fantastisk guldgruva i och med det kroppspositiva communityt på Instagram.

 RESPONS

9


VARFÖR BLEV DET då just Kajjan som tog steget till den första handboken i ämnet och ingen annan? – Det handlar nog just om att jag har levt med de här frågorna i 30 år. Som tjockt barn, som ätstörd, som tjock vuxen och som kroppsaktivist. Jag kan det här ämnet och det var också därför jag först började skriva om till exempel skolvårdspersonalens bemötande av överviktiga barn redan för några år sedan. Men med det sagt så är det här en resa även för mig. Mina barn är fem och sju år – jag sitter inte på något facit utan vi provar oss fram tillsammans. ÄVEN OM BOKENS alla kapitel är viktiga på sitt vis finns det ändå delar som Kajjan brinner lite extra för. – Den okunskap och de fördomar som fortfarande florerar inom vården är en akut fråga och kanske därför en av dem

10

RESPONS

som får mig att gå igång mest. Vårdinstanser med spetskompetens använder sig av begrepp som ”kaloriallergi” när de arbetar med barn. Man lurar helt enkelt i barnen att de är allergiska mot kalorier. Och så här blir det när man sätter viktminskning över allt annat – även barnens mående och den överhängande risken för ätstörningar. Här måste vi som kollektiv kräva ändring. HELA SYFTET MED boken är att stärka hälsan hos våra barn, att få dem att må bättre nu och i framtiden. – Så för dem som inte riktigt greppat det är det nog extra viktigt att läsa den här boken. Text: Maria Eremo Foto: Gabriel Liljevall


– Det handlar nog just om att jag har levt med de här frågorna i 30 år. Som tjockt barn, som ätstörd, som tjock vuxen och som kroppsaktivist.

RESPONS

11


N A L O K S A L L U GRÖNK

laskolan (F-6) i Alvesta ul nk rö G på or kt re t och n tillträdde som ny När Eva-Lotta Karlsso var minst sagt turbulen n ne io at tu Si . år å tv ktorn på var hon den sjunde re olans läskunskaper. sk på de ta tit de r nä ännu värre blev det på fläcken, säger hon. a m im sv an st nä h oc na – Det fick oss att blek DET VAR I juni 2017 som Eva-Lotta började och skolan hade brottats med turbulens länge. Det var personalbyten, elever som flyttade in och ut och arga föräldrar. Skolinspektionen hade varit på besök och lämnat efter sig ett ilsket rött protokoll med konkreta punkter huvudmannen var tvungna att lösa. Specialpedagogen Maria Lindbäck började sin anställning bara några månader efter Eva-Lotta. – Då var insatserna som huvudmannen var tvungna att lösa redan i gång, men man hade inte tittat på barnens kunskapsnivå. Vad vi gjorde konkret var att kartlägga alla barns läshastighet. Resultaten blev dåliga. 70 procent av eleverna i alla årskurser kunde inte läsa på en åldersadekvat nivå, och vissa inte alls. Läskunskapen påverkar allt. Mycket blir svårt i skolan om man inte kan läsa. – Det finns ingen lätt lösning eller manual att följa i en sådan här situation, säger Eva-Lotta. GRÖNKULLASKOLAN TVINGADES ATT omorganisera. – Ett helt läsår kan inte gå utan att man gör något åt det. Vi frågade oss själva vad vi skulle förändra och vem som skulle jobba med vad. Det blev förändringar i uppdragen och vi höll stenhårt i dem, säger Eva-Lotta. Resultaten blev tydliga. Det blev lugnare i klassrummen, och de barn som tidigare hade haft problem med att läsa kände att de hade utvecklats och plockade självmant fram böcker. Maria menar att de fokuserat på strukturella lösningar och förebyggande arbete. Hon ger ett exempel: – I årskurs sex är det till exempel vanligt att killar har problem med sin självkänsla. Därför har vi beteendevetare och kuratorer som jobbar med självkänslan hos både killar och tjejer. EN ANNAN ÅTGÄRD är att det alltid finns vuxna som möter barnen på skolgården när de kommer på morgonen för att kolla av hur de mår. Grönkullaskolan ligger i ett utsatt område. – Barnfattigdomen minskar i Sverige, men ökar i Alvesta kommun. Vi har ett kraftigt flöde av barn som flyttar in

12

RESPONS

Maria Lindbäck är specialpedagog och Eva-Lotta Karlsson rektor på Grönkullaskolan. och ut. Tre till fyra barn i veckan. Det hänger ihop med att familjer omplaceras av Migrationsverket eller flyttar av andra anledningar, säger Eva-Lotta. GRÖNKULLASKOLAN HAR TIDIGARE haft en dålig status, men glädjande nog har det vänt och föräldrar börjar välja att placera sina barn i skolan. – Utöver de läsfrämjande insatser vi har gjort har vi också jobbat med samsyn, ett gemensamt pedagogiskt koncept samt höjt lärarnas undervisningskompetens. Allting är vetenskapligt framgångsrika insatser. Våra barn har inte råd att vara försökskaniner. Det är häftigt att se vad man kan göra med små medel, säger Eva-Lotta. – Jag tror det handlar om att vi faktiskt har gjort något. Vi tar itu med analfabetism även i de högre årskurserna för att vi måste det. Våra pedagogers uppdrag förändras under läsåret. Det blir ett omväxlande och ombytligt arbete för organisationen kan inte vara fast. Vi justerar hela tiden, utvärderar och omprövar, för att det ska bli en förändring, säger Maria.

GRÖNKULLASKOLANS POSITIVA RESULTAT har spritt sig runt om i Sverige. – Vi har jättemånga som kontaktar oss och vill komma på besök, från norr till söder. Nästan så att det blir för mycket, men vi delar gärna med oss, säger Eva-Lotta. HAR NI NÅGRA tips till andra skolor? – Som rektor säger jag: Våga ta ut en riktning och håll fast i den. Fatta beslut utifrån barnens och verksamhetens behov, säger Eva-Lotta. – Ta tag i en sak i taget och fullfölj den. Försök inte ta alla saker på en gång, då vet man inte vad man ska fokusera på. Jobba intensivt och ”gör om och gör rätt” om det blir fel. Fastna inte i ”vi kan inte, det går inte” – då får man göra andra saker än man tänkt från början, säger Maria. – OCH EN sak till: Om skolan är kass kan man inte göra barnen ansvariga. Ansvaret ligger hos professionen, avslutar Eva-Lotta. Text: Anders Jakobson Foto: Privat


RESPONS

13


N O I T A T S N I A R T SSEN E C O R P A IV T A E R K T TILL DEN GÅR DIREK

som parera de utmaningar ts ga in tv n he sc an br hen och media r i digitaliseringen. tu på st Efter att musikbransc nä en rld vä ol rit med sig står sk itiden? internets framväxt bu r mycket roligare på fr ha en rn ba t at a er nt Hur ska skolan ha

I ÖREBRO ÖPPNADE den digitala mötesplatsen Trainstation i den nordvästra stadsdelen Vivalla i mars 2018. – Egentligen började allt när jag såg hur fritidsgården i mitt bostadsområde Mosås hade svårt att behålla besökarna. Vi började fundera om tiden för fritidsgårdar kanske var förbi, om de inte hade hängt med, säger projektledaren Johan Cedermark. GENOM ATT DRA in bredband ökade besöken femfaldigt, men fortfarande handlade det mest om digital konsumtion. Johan och de andra vuxna undrade varför barnen inte ville skapa. Johans egen bakgrund inom it-branschen inspirerade till ett lite mer digitalt utbud. – Vi satte upp lappar i stil med ”Vill du lära dig att starta en Youtube-kanal, skapa spel eller bygga robotar?” och då tog det fart. Plötsligt var det 25 barn på plats varje fredag. DETTA VAR FÖR fyra år sedan. Johan fick frågan från Örebro kommun om han var intresserad av att driva en digital fritidsgård i större skala i Vivalla. Att stadsdelen dras med ett rykte om att vara stökig besvärade inte Johan. – För mig är besökarnas bakgrund ointressant. Alla är välkomna och barnen här, precis som i alla andra områden i Örebro, behöver guidas i den digitala värld de ska leva i. DRYGT ETT HALVÅR efter starten fick Trainstation egna lokaler i en del av Vivallaskolan. Johan visar de olika stationerna. Här finns till exempel bås för musikskapande eller poddinspelningar och en greenscreenstudio där man kan fotografera och filma. På en dörr till ett rum där man kan spela virtual reality-spel finns det enda som liknar regler uppsatt. Det gäller hur många som får vara där inne samtidigt. – Vi provar att köra utan definierade regler. Vi litar på människor och vill få dem att känna att vi gör det.

14

RESPONS

Johan Cedermark är projektledare för Trainstation.


Den färgglada logotypen som möter besökaren utstrålar kreativitet.

CENTRALT I LOKALEN finns några arbetsstationer vikta till spel- och app utveckling, men det är inte enbart digitala resultat som kan skapas med digitala medel. Johan visar en maskin där man kan skriva ut mönster till kläder. – Designen görs i datorn och sen är det bara att klippa och sy efter det utskrivna mönstret. PÅ ANDRA SIDAN klädesavdelningen finns robotik, bland annat en maskin som byggts på Trainstation för att vika ihop kläder och material till att skapa robotar i lego. UTÖVER JOHAN ÄR det fyra heltidsanställda digitala handledare och tre timanställda som hoppar in när det behövs. Besökarna är barn från tio år och uppåt. Johan gissar att runt 60 procent är under 17 år och bland dem är 50 procent tjejer. – Vi har en bra relation med Vivallaskolan och vissa barn har ”Elevens val” hos oss. Då följer pedagoger från skolan med.

Trainstations egen pedagogik är inspirerad av programutvecklingsmetoden top-down där man först ser till helheten och sedan bryter ut detaljerna. – Vi lär barnen att göra en låt, inte att spela piano. Vi går direkt till den kreativa processen och det ska gå att göra klart en låt på 60 minuter. Johan tar fram en Ipad för att förklara hur han menar. Han startar appen Launchpad där ett rutsystem innehåller fördefinierade beats, basgångar, melodier och annat. Genom att klicka på rutorna skapas musik smidigt och enkelt. Till detta finns ett pappershäfte som på ett pedagogiskt vis definierar vad som utgör en låt och hur man kan tänka i de olika delarna. – Vi har tagit fram eget instegsmaterial. Det är en utmaning att kunna instruera en tioåring i hur man gör en låt eller en app. Youtube har varit en stor inspirations- och kunskapskälla som vi har valt ut det bästa från. Den färdiga låten kan sparas och laddas

upp på Trainstations Soundcloud-konto. – Effekten blir att man direkt vill göra en till. Vi bedömer inte resultaten utan vi vill bara att de ska göra många låtar. TVÅ LOKALA FÖRETAG har donerat en halv miljon kronor till Trainstation. Det har bland annat lett till att man har haft råd att bygga ut verksamheten i angränsande lokaler och därmed fördubblat ytan. Vi visas vidare ut i vad som tidigare bara varit en stor passage, men här står nu en gigantisk soffa som ska vara en del av ett ”chill”-område för dem som kanske ännu inte är redo att ta till sig den digitala verksamheten. EN DÖRR LEDER in i Vivallaskolans slöjdsal som efter skoltid är öppen för Trainstation. Vi går in och försöker att inte störa lektionen. Några barn står och sandpapprar för fullt. Dennis, elva år, får syn på Johan och lämnar sin arbetsstation.  RESPONS

15


Johan Cedermark visar upp en hjälm som gjutits från återvunnen plast. Ett sätt att kombinera teknik och hållbarhet.

– Jag vill se på plastsmältningsapparaten, säger han. – Men du ju har slöjd nu, säger Johan. – Då tittar jag genom fönstret, säger Dennis och går i väg till ett rum i rummet. Där inne finns några blåa industriella maskiner. Johan ställer sig vid en stor plastkvarn. – Den här har jag köpt från Kina. Tanken är att barnen ska ta med sig plast hemifrån, som en pet-flaska eller en gammal leksak, och mala. HAN GÅR VIDARE till en annan maskin. – Här smälter man plasten till ett stort ark och i den sista maskinen kan man skapa något nytt utifrån en modell man gjort i datorn. Till exempel ett skal till en drönare eller något liknande. HAN HÅLLER UPP en gul hjälm som tränger ut ur plastarket. Den ser ut som något som skapats i en riktig industri, och poängen med den här delen av Trainstation är att knyta ihop det digitala skapandet med hållbarhet och hantverkskreativitet.

16

RESPONS

BREDDEN PÅ UTBUDET är imponerande och det är inte förvånande att de reaktioner Trainstation får från besökare inom skolvärlden är goda. – MÅNGA ÄR rädda för det digitala, men säger att vi kopplar ihop det med en verklighet som man kan förstå. Sen är det förstås kul när de hajar till när en elvaåring sitter och gör svåra saker. VI GÅR TILLBAKA till huvudlokalen. Klockan börjar närma sig 15 och då ska de yngre barnen komma. Mycket riktigt är det till och med några som bokstavligt talat hänger på låset. När dörren öppnas fylls lokalen snabbt. Några, däribland Dennis som hade slöjd tidigare, sätter sig vid spelutvecklingsborden. Andra plockar på sig plattor och pennor och ritar digitalt mönster och bilder som ska bli tryck på kläder eller muggar. De som inte vet vad de vill göra får snabbt hjälp av handledarna. Johan tittar sig omkring och myser. Han har jobbat operativt i ett år och nu är hans uppgift att paketera Trainstation till en förvaltningsbar produkt inom Örebro kommun. Det är

inte längre ett projekt utan en permanent verksamhet. – DESSUTOM HAR vi fått ett bidrag på tre miljoner från Vinnova för att bland annat förbereda för en nationell skalning till januari 2020. Flera kommuner har redan varit här på besök. DET FINNS GODA chanser att Trainstation sprider sig i landet och uppmuntrar barn till att inte bara konsumera utan även till att skapa. – Jag är överväldigad av den kreativa förmågan här. Ungarna är så härliga. Vi har en målsättning och det är att varje gång ett barn går hem ska de ha fått lite bättre självförtroende och lite mer förståelse för digitalt skapande, avslutar Johan. Text: Anders Jakobson Foto: Jennifer Falk


I ett rum kan man spela virtual reality-spel. Att spela rytmactionspelet Beat Saber kan bli som ett litet träningspass om man verkligen går in för det.

Att skapa dataspel är ett bra exempel på när digital kreativitet skapar ett digitalt resultat.

Att rita mönster och illustrationer som sedan trycks på exempelvis muggar är populärt bland de flesta.

      En station      på Trainstation     är vigd åt lego   byggning med   mekaniska inslag. RESPONS

17


N O I T K N U F G I T EN VIK PÅ SKOLAN N/FASTIGHETSSKÖTAREN SKOLVAKTMÄSTARE

era, and annat värmen fung bl te ås m a sk n de m ngera so taren För att en skola ska fu ker lagas. Skolvaktmäs sa a ig as tr h oc sa ly r Utöver praktiska a. ol sk sopor hämtas, lampo rje va på ll ro el en) har en nyck ivsel på skolan. tr h oc et (eller fastighetsskötar gh yg tr a ap n bidra till att sk arbetsuppgifter ska he

AKTIV SKOLA HAR träffat fastighetsskötaren Olle Knutsson på Häggvallsskolan på Tjörn där det går cirka 400 elever i årskurs 6–9. OLLE KNUTSSON ÄR infödd Tjörnbo och har jobbat i Tjörns kommun eller i något av de kommunala bolagen i hela sitt 40-åriga yrkesliv, och det är han som ser till att allt det praktiska på Häggvallsskolan fungerar varje dag. – DET BÄSTA med mitt jobb är variationen. Det är sällan jag behöver lägga mer än en timme på en sak, och mina sysslor växlar hela tiden. Och så får jag träffa skolpersonalen och alla trevliga elever, och det är väldigt roligt, säger Olle Knutsson. HUR VIKTIGT ÄR det att ha en bra relation till skolpersonalen? – Det är jätteviktigt. Ett bra samarbete gör att vi tillsammans kan skapa en god

18

RESPONS

miljö på skolan där allt fungerar som det ska. ELISABETH WIKBERG ÄR rektor på Häggvallsskolan, och hon säger så här om Olle: – Vår skolvaktmästare har en mycket viktig roll. Han finns alltid på plats och

kan snabbt fixa till det som behöver lagas. Han rör sig mycket i våra korridorer och pratar ofta med eleverna – och på så sätt har han också möjligheten att upptäcka eventuella skadegörelser tidigt. En vaktmästare har en viktig roll på alla skolor. Text: Rune Janson

OLLE KNUTSSON FÖDD: 1959.

BOR: Skärmhamn på Tjörn. FAMILJ: Ja. ARBETE: Jobbar som fastighetsskötare på Tjörns Bostad AB.


MOBBNINGEN ÖKAR I SKOLORNA SCB HAR GJORT en uppföljning av hur skolornas arbete med FN:s Agenda 2030 går. Den visar att mobbningen ökar och att fler elever uppger sig lida av psykosomatiska besvär.

NIO AV TIO LÄRARE TRIVS MED JOBBET SEDAN 1994 HAR Skolverket genomfört undersökningen Attityder till skolan var tredje år. Den senaste rapporten visar att nio av tio lärare upplever att det är trevlig stämning på lektionerna och att de bemöts med respekt. Å andra sidan uppger var fjärde lärare att de har utsatts för hot och våld undre det senaste läsåret. ÄNDÅ ÖVERVÄGER DEN positiva bilden, nio av tio trivs med jobbet som helhet och upplever att det är meningsfullt, att stämningen är god och att det råder studiero i klassrummen. VID DEN FÖRRA mätningen svarade 18 procent av lärarna att de ångrade sitt yrkesval, i årets undersökning var siffran 12 procent.

I ÅLDRARNA 11, 13 och 15 år ökar andelen som blir mobbade bland både pojkar och flickor. En jämförelse mellan läsåret 2013/2014 och 2017/2018 av hur många elever som säger sig ha varit mobbade ”någon gång eller oftare” de senaste månaderna visar en ökning från 12,6 procent till 19,4 procent, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Nio av tio lärare trivs med jobbet

ANDELEN SOM LIDER av psykosomatiska besvär ökar också. Den är högst bland 15-åriga flickor och lägst bland pojkar mellan 11 och 13 år.

NY EU-RAPPORT VISAR MÅNGA PROBLEM I SVENSKA SKOLSYSTEMET EN UTBILDNINGSÖVERSIKT FRÅN EU-kommissionen riktar in sig på lärarna och konstaterar att läraryrket behöver bli mer attraktivt i Europa. I RAPPORTEN JÄMFÖRS EU-länderna på olika områden. Sverige beskrivs ha en allvarlig lärarbrist i ett läge där antalet elever tvärtom ökar. Dessutom är många av de nu yrkesverksamma lärarna på väg in i pensionen och glappet mellan hur många som kommer att behövas och antalet som väntas ta examen de närmaste åren beskrivs som oroväckande stort. Antalet obehöriga lärare i Sverige beskrivs också som ett problem. I ÖVERSIKTEN PEKAS också Sverige ut som ett land där segregationen är stor och där barnens socioekonomiska bakgrund har större påverkan på elevernas resultat än genomsnittet i andra EU-länder. POSITIVT BESKRIVS ATT Sverige har ett av EU:s mest digitaliserade skolsystem.

STUDIEN VISAR OCKSÅ att lärare i dag stannar kortare tid på varje arbetsplats än tidigare, vilket tolkas som att de ses som mer attraktiva på arbetsmarknaden jämfört med tidigare. SOM SÅ MÅNGA andra instanser varnar även Skolverket för bristen på lärare som bara kommer att öka, det finns beräkningar på att underskottet år 2031 kommer att vara 81 000 lärare. ATT LÅTA LÄRARE undervisa i så hög grad som möjligt och lyfta bort administrativa arbetsuppgifter från dem anser både Skolverket och regeringen vara ett av recepten för att motverka den galopperande lärarbrist som förväntas uppstå i Sverige framöver. FACKFÖRBUNDEN HAR PÅPEKAT upprepade gånger att de svenska lärarna har en mycket hög arbetsbelastning och att undervisningstiden som läggs på varje lärare ökar stadigt – utan att tiden för planering och efterarbete hänger med. I stället för att planera och följa upp undervisningen förväntas lärarna att lägga väldigt mycket tid på onödig dokumentation, kontakter med vårdnadshavare, socialtjänst med flera.

RESPONS

19


R E T S E T G O R D SKOLVARDAGEN EN DEL AV

a utför en del skolor ak llb ti år l ta an t et n Seda er vid misstanke om ev el na si på er st te drog kommer. Nationella att drogmissbruk före att ungdomarnas undersökningar visar . droganvändande ökar

20

RESPONS


SKOLAN ÄR VÅR största ”arbetsplats” och har lika stort ansvar för sina elever och personal som vilken arbetsplats som helst när det handlar om säkerhet, miljö och trygghet för dem som vistas där. Tyvärr har det blivit allt vanligare att droger säljs och brukas på skolor. EN SKOLA SOM sedan flera år drogtestar sina elever är Rönnowska gymnasieskolan i Helsingborg. Här testas hundratals elever frivilligt varje år men väldigt få testas positivt, säger skolans rektor. RÖNNOWSKA ÄR HELSINGBORGS största skola med sina cirka 900 elever, och skolan har en lång och anrik historia. Redan 1886 fanns skolan under namnet Tekniska yrkesskolan för att många år senare, 1971, få sitt nuvarande namn efter guldsmeden Lars Anders Rönnow. – Alla våra elever går ett yrkesprogram med mycket praktik, och då har vi med tanke på det valt att införa drogtester. Det handlar om säkerheten. Testerna är frivilliga men den som säger nej riskerar sin viktiga praktiktid. Tidigare togs urinprov men eftersom det kan vara integritetskränkande testar vi nu i mun-

nen i stället. Målet är självklart att alla elever ska vara drogfria när de är i skolan och under sin praktiktid, berättar Håkan Liljeqvist, som är rektor på Rönnowska. VARFÖR BÖRJADE RÖNNOWSKA gymnasiet att testa sina elever? – Vi har utbildningar som alla mer eller mindre omfattar en riskfylld arbetsmiljö. Det är aldrig lämpligt att vara påverkad av droger men det finns tillfällen där det är ännu farligare, och vi ville ge våra lärare ytterligare ett verktyg i deras arbetsmiljöansvar. Vi vet att vi har påverkade personer i vår verksamhet eftersom vi har gjort avloppsmätningar och där har funnit flera olika narkotiska preparat. HÅKAN LILJEQVIST BERÄTTAR vidare att skolan hittills har fått väldigt få reaktioner från elever och föräldrar, och att de reaktioner som trots allt kommit in är positiva. VAD GÖR NI om missbruk upptäcks i skolan? – Vi orosanmäler eleven och hänvisar till extern aktör, oftast socialtjänst beroende på elevens hemkommun. Vi riskbedömer

Rektor Håkan Liljeqvist även eleven utifrån om denne kan delta i olika moment i undervisningen tills vi vet att eleven är drogfri. Text: Rune Janson Foto: Wikimedia

RESPONS

21


N E D N U B R Ö IDROTTSF A LYFTER MÅNGA UNG

nner llförbundet, och han kä bo et sk Ba a sk en Sv i ng elseledamot gagera sig i en föreni en tt A Laszlo Csiszér är styr n. te he am ks er för ungdomsv i livet. ett stort engagemang as barn att hamna rätt dr an h oc et eg tt si de är ett sätt att hjälpa bå

– DE ALLRA flesta behöver känna en tillhörighet och det kan man få genom gemenskapen i en idrottsförening. Här tror jag att skolan har en viktig funktion i ungdomars idrottande, och skolan bör definitivt se till att idrotten får en framskjuten roll i schemat. Det har samhället bara gott av, säger Laszlo Csiszér. SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDET HAR en bred ungdomsverksamhet med tolv landslag i olika åldersgrupper. Förbundet har målmedvetet arbetat för ökad integration och jämställdhet och lägger mycket stor vikt vid att hjälpa unga att bli duktiga basketspelare. De vill även bidra till att ungdomarna blir goda medborgare som fungerar bra i samhället. Tidigt fanns en medvetenhet och öppenhet tack vare att svensk basket är en idrott där invandrare alltid har spelat en mycket viktig roll och tjänat som föredömen. BASKET HAR UNDER 40 år varit en stor del av Laszlos liv. Han växte upp i Rumänien där basket var den tredje största nationalsporten efter fotboll och handboll. Han menar att basket är en sport där man behöver tänka lite mer och där det krävs mycket taktik. I hemlandet debuterade Laszlo i landslaget redan som 16-åring, och 2018 blev Laszlo invald i styrelsen för Svenska Basketbollförbundet. – Huvudskälet var förmodligen mina kunskaper och kontakter inom rullstolsbasketen. Mina huvuduppgifter i förbundet i dag är att utveckla den delen inom sporten. DU HAR SAGT att basket är en bra idrott för ungdomar. På vilket sätt? – Det är en av de mest inkluderande sporterna när det gäller etnisk och socioekonomisk bakgrund. Det är en lagsport och som alla andra lagsporter utvecklar basket samarbetsförmågan. Den är dessutom snabb och tuff men samtidigt juste eftersom slag och liknande inte är tillåtet.

22

RESPONS

– Dessutom kan sporten bidra till att utövarna utvecklar personliga och sociala värden som jag anser är mycket viktiga för att de ska klara sig bra i livet. Det optimala skulle nog vara att tidigt få in unga i någon form av föreningsverksamhet där de kanske utvecklar ett livslångt intresse. Tillhörighet stärker självkänslan och hjälper till att bygga upp en trygghet som gör att de kan lära sig att hantera känslor och bättre klara av motgångar och frestelser. Text och foto: Rune Janson

LASZLO CSISZÉR FÖDD 1963 i Rumänien.

BOR: I Mölnlycke strax utanför Göteborg. GÖR: Arbetar på ett större industriföretag i Göteborg med cirka 2 500 anställda. ÖVRIGT: Är ordförande i Rullstolsutskottet som är en rådgivande organisation för styrelsen. INTRESSE: Utöver basket – att resa (håller på att bygga ett hus i Kroatien). VISIONER: Att utveckla rullstolsbasketen i Sverige och ett föreningsliv som sätter våra ungdomar i centrum.


RESPONS

23


A D O G S A R T S HÄR FO SSPELARE OCH FOTBOLL ARE G R O B D E M S L L Ä H M SA

i Östra Göteborg na re A e ek rn Se et rit r i Kviberg i Prio ingar Änglagårdsskolan ligge s optimala förutsättn ud bj er är H 9. 4– s ur er i årsk och har cirka 320 elev och fotboll. att kombinera studier

MÅLET ÄR ATT bli Nordens bästa grundskola med integrerad fotbollsundervisning för årskurs 4–9 och det bästa valet för elever med fokus på kunskap, idrott och hälsa. Det är den före detta guldtränaren i IFK Göteborg, Roger Gustafsson, som ligger bakom Änglagårdsskolan med den uttalade målsättningen att bli bäst på sitt område. JONAS OLSSON, SOM är akademichef och ansvarig för änglagårdskonceptet, säger att man ställer höga krav på alla lärare som finns på skolan. De ska ha formell behörighet, och har man dessutom en bakgrund som aktiv idrottare är det ett stort plus. – Konceptet innebär att vi som skola och förening ger våra ungdomar optimala förutsättningar att lyckas med sin skola och sin fotbollsträning, säger Jonas Olsson. CECILIA ANDERSSON, SOM tidigare var lärare i svenska, engelska och franska, är sedan 2011 rektor på skolan. Hon var aktiv som elitspelare i damhandboll i HP Warta i Elitserien, och menar att

24

RESPONS


beprövad erfarenhet visar att kombinationen av idrott och skola stärker och gynnar kunskapsutvecklingen. – Idrotten är ett verktyg som bidrar till bättre hälsa, social utveckling, motivation och självtillit, och det är en bra förutsättning för en framgångsrik kunskapsutveckling. Det handlar givetvis också om att leva ett sunt liv på alla områden, säger Cecilia Andersson. – På skolan är cirka 70 procent av eleverna killar och det speglar väl ganska bra hur det ser ut i ungdomsfotbollen i stort. ARBETSMETODERNA MAN ANVÄNDER är omväxlande och bidrar till att utveckla elevernas studieteknik och förmåga att analysera och reflektera. NICLAS ALEXANDERSSON ÄR lärare och fotbollsinstruktör och ansvarig för de ungdomar som kombinerar sin skolutbildning med fotboll. Han har själv en gedigen och framgångsrik bakgrund som elitspelare, på meritlistan finns två SM-guld, två VM-slutspel, två EM-slutspel och 109 landskamper. Han har också hunnit med en utlandskarriär i England där han har representerat Sheffield Wednesday, Everton och West Ham. Nu har han jobbat på Änglagårdsskolan i mer än tio år.

Niclas Alexandersson

DU SÄGER ATT du har väldigt roligt i den roll du har nu på skolan? – Ja, grunden för att göra något bra är att man tycker att det är roligt. Här får man följa eleverna på planen och i den sociala utvecklingen, man träffas varje dag i skolan i olika situationer och man kan vara med och påverka dem i rätt riktning, säger Niclas Alexandersson.

Cecilia Andersson, skolans rekor. RESPONS

25


– När jag slutade som aktiv 2008 i IFK Göteborg hade jag inskrivet i mitt kontrakt att jag skulle ha någon form av arbete inom klubben. Eftersom föreningen har en ägandedel i Änglagårdsskolan fick jag erbjudande om att börja jobba som instruktör/lärare inom fotbollsutbildningen. Jag har alltid tyckt om att arbeta med ungdomar och det har varit tio roliga år.

ÄNGLAGÅRDSSKOLAN PLATS: Ligger i Prioritet Serneke Arena i Kviberg i Östra Göteborg ANTAL LÄRARE: inklusive övrig personal 43

HAR DU HAFT nytta av din erfarenhet från din tidigare karriär i din roll som lärare? – Ja, jag får kanske lite lättare respekt och trovärdighet för det jag lär ut, eftersom de vet att jag själv varit på elitnivå.

ANTAL ELEVER: i årskurs 4–9 320 SKOLANS MOTTO: Kamratskap, Kul, Kämpa och Kunskap ÖVRIGT: Skolan har i samarbete med en legitimerad idrottspsykolog också tagit fram ett unikt idrottskoncept som framför allt syftar till att lära och fostra trygga ungdomar.

VAD TYCKER DU är viktigt för en elev som kommer till er skola? – Eftersom vi är den enda skolan där alla elever har möjlighet att ha fotboll som tillval så är det naturligtvis viktigt att ha ett stort fotbollsintresse. Men skolans prio ett är givetvis att alla elever ska få en grundlig utbildning. HUR ÄR MOTIVATIONEN hos eleverna att vilja kombinera utbildning med fotbollsträning? – Det är just möjligheten till det som lockar de allra flesta av våra elever att börja här. Det är viktigt att de har ett stort inre driv. MED TANKE PÅ alla kulturer som är representerade på skolan – hur fungerar det med sammanhållningen och språket? – Visst kan det vara en utmaning, men det funkar bra för det mesta. Jag gillar att vi har elever från olika stadsdelar och med olika bakgrunder. Ett av våra fyra nyckelord är Kamratskap och det innebär att visa respekt för varandra, vara en bra vän, vara hjälpsam och behandla andra som du själv vill bli behandlad. UNDERTECKNAD HAR ÄVEN träffat två av skolans elever i åttonde klass, Mimmi Baureus och William Heijel-Kihlström. De berättar att när de valde skola var det fotbollen som drog mest, men också det att tidigare skolkompisar, syskon och föräldrar peppade dem. De säger att de är mycket nöjda med upplägget på schemat med en timmes fotbollsträning tre gånger i veckan, och att de trivs väldigt bra på skolan. PÅ FRÅGAN OM vad de har för visioner och mål när de är klara med sin grundutbildning svarar de samstämmigt. De är överens om att de vill fortsätta på fotbollsgymnasiet och satsa på fotbollen, men att det självklart också är viktigt att få en bra utbildning. Text och foto: Rune Janson

Mimmi Baureus

26

RESPONS

William Heijel-Kihlström.


N O S N A J E N RU ESPONS FLITIG SKRIBENT I R

startades 1989. n de r nä en ng ni id st arbeta med Respon en. Rune Janson började 650 artiklar till tidning nt ru ed m it ag dr bi n Sedan dess har ha MEN RUNE HAR inte bara jobbat med Respons, han har också föreläst runt om i landet och talat om vikten av att ha en genomarbetad policy på varje arbetsplats, skola och förening, med regler och handlingsplaner kring sociala problem som till exempel missbruk. GENOM ÅREN HAR han besökt hundratals skolor och medverkat till att handlingsplaner rörande sociala problem har tagits fram. – Att arbeta över gränserna mellan företag och skolor är mycket viktigt och ger bra resultat i förlängningen när det handlar om förebyggande personalvård, psykisk ohälsa samt miljöfrågor – inte minst skolmiljön, säger Rune. HAN MENAR ATT man aldrig får sluta sprida kunskap om sociala problem i framför allt skolor när det gäller drogmissbruk. Det kommer ju nya elever, lärare och föräldrar hela tiden som behöver få kunskaper för kunna motverka missbruk bland eleverna i skolan. TIDNINGEN RESPONS SÄGER nu adjö men Rune Janson är fortfarande en flitigt anlitad föreläsare i ämnen som personalvård och missbruksfrågor på företag, kommuner och framför allt skolor.

Rune kan kontaktas via e-post: rune.janson.1935@gmail.com

E! NE UN RU KR TTA CK AC

RESPONS

27


Förstatliga undervisningen

Blocköverskridande skolpolitik

Inför mobilförbud i skolan

Inför omdöme i social kompetens Obligatorisk ledarskapsutbildning för rektorer och lärare

Färre elever i varje klass

Stäng dåliga skolor

Rusta dåliga skolgårdar

Fler speciallärare till barn med särskilda behov

Läxhjälp i skolan

Rörelseaktivitet 30 min/dag

Läs mer om vad vi jobbar för på www.aktivskola.org

Handlingsprogram

Profile for Aktiv Skola

Respons nr 05:2019  

Respons nr 05:2019