Fröjas LAND-center - förslag om permakulturcentrum i Ås

Fröjas LAND-center förslag om permakulturcentrum i Ås Av Petra Henriksson, Per Lindberg och Annika Noaksson

1

INNEHÅLL Inledning...............................................................................................................3 Bakgrund..............................................................................................................4 Översiktskarta.......................................................................................................5 Vision......................................................................................................................6 Beskriving av platsen............................................................................................7 Växthuset...............................................................................................................8 Designförslag.........................................................................................................9 Zoner................................................................................................................10-11 Studieförbundet Vuxenskolan...........................................................................12 Begreppet Permakultur......................................................................................13

Kontaktuppgifter Petra Henriksson 0703871817

ptr.henriksson@gmail.com

Annika Noaksson 063 106226

annika.noaksson@sv.se

Per Lindberg

0733904670

per.kristoffer.lindberg@gmail.com

Karin Johansson

0702688480

karin@akrajol.se

2

INLEDNING Under 2020 höll Studieförbundet Vuxenskolan en Certifieringskurs i Permakultur design där deltagarna Annika, Per och Petra gjorde ett designförslag för den 8200 kvm stora trädgården mellan växthuset vid Fröjas Café och Ösavägen. Trädgården ligger på fastigheten ÖSA 1:18.

Detta är en presentation av arbetet vi gjorde, samt en vision om hur platsens stora potential kan tas tillvara och utvecklas till ett centrum för permakultur och lärande.

Permakultur är ett kraftfullt verktyg då metoden handlar om att ta tillvara på naturens egna processer och platsens befintliga förutsättningar så mycket som möjligt.

Genom att förstå hur biologi, fysik och kemi samspelar i ett kretslopp får man mycket arbete gjort ”gratis”, tack vare att trädgården så småningom reglerar sig själv.

Förståelsen för hur biologisk mångfald och natuens självbalansernade mekanismer fungerar har under lång tid blivit både mindre och samtidigt mer teoretisk. Vi har generationer av både vuxna och barn som idag saknar en tydlig koppling till naturen och en förståelse för att biologisk mångfald är en förutsättning för matproduktion i framtiden. Flertalet forskningsrapporter slår fast detta, men trots det fortsätter matindustrin att utvecklas mot högre grad av automatisering, större monokulturer samt nya bekämpningsmedel och konstgödsel som rubbar ekosystemet.

Samtidigt har vi många äldre som vuxit upp på landet med djur och odlingar men som idag sitter mer eller mindre isolerade inomhus på sina boenden. Forskning har visat hur hälsofrämjande det är för alla åldersgrupper att vistas i natur, att arbeta med händerna och att vara nära och hantera djur.

Här har kommunen en stor möjlighet att gynna både konkret lärande i naturkunskap för barn som en del i skolundervisningen, samtidigt som hälsan och välmåendet hos äldre och dementa kan öka drastiskt om de kan ta del av verksamheten. Detta skulle stärka kommunens befintliga verksamhetsområden i en riktning som vi tror kommer bli allt mer efterfrågad.

Vårat förslag för hur platsen kan organiseras och drivas är ett så kallat LAND-center.

LAND står för Lärande, Aktiviteter, Nätverk, Demonstration och är ett internationellt nätverk av demonstrationsgårdar, verksamheter och platser för Permakultur.

Verksamheten skulle därför väl passa in och bygga vidare på den inriktning av området som Grönt Center redan står för.

Resultatet blir en social mötesplats för kommunens invånare fylld med aktiviteter.

Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med andra aktörer skulle kunna göra platsen till ett nav för kunskapsutbyte och ett självklart besöksmål i Ås. Mångfalden i möjliga samarbetspartners och verksamheter som finns på platsen bidrar också till långsiktig hållbarhet. Vi skulle gärna vilja undersöka potentiella finansieringsmöjligheter närmare och hoppas att kommunen i egenskap av markägare ställer sig positiv till detta.

3

BAKGRUND Platsen har tidigare använts för undervisning i odling och för grön rehabilitering i regi av landstinget. Sedan 2012 ägs området av Krokoms kommun - 200 hektar omkringliggande mark inklusive 1200 kvm byggnader och drivs i samarbete med ett 20-tal organisationer.

Ytan vi har arbetat med är trädgården inom den streckade linjen, inklusive växthuset.

Den uppgår till 8200 kvm.

4

Torsta Naturbruksgymnasium

5

Vision för ÅS LAND-center Vår vision är att platsen skulle kunna bli ett LAND-center tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. LAND står för (Lärande, Aktivitet, Nätverk, Demonstration) och är ett internationellt nätverk av demonstrationsgårdar/verksamheter/platser för permakultur.

Konceptet visar vad permakultur är i praktiken på ett inspirerande sätt för besökare, praktikanter och volontärer. Ett tydligt syfte är att öka kompetens kring framtidsfrågor om hållbarhet, ekosystemtjänster, matsäkerhet, naturturism och lärande i praktiken.

Demonstrationsplatserna bidrar också till ökad självförsörjningsgrad och arbetstillfällen.

Verksamheten ska både kunna erbjuda korta och långa kurser samt föreläsningar. LANDcentrat har en långsiktig uppbyggnadsplan som kontinuerligt utvecklas. Här finns möjlighet att koppla på i nätverket med alla befintliga organisationer som finns på plats redan inom Gröntcenter såsom Torsta, Eldrimner, Hushållningssällskapet, LRF, Ås Trädgård mfl. Intresse för samarbete finns även hos Byggnätverket samt Mittuniversitetet som vill bedriva forskning. Det stora växthuset på 800 m2, som nu står tomt, kan genom detta komma bygden och dess innevånare tillgodo. Visionen är att ha minst en verksamhetsansvarig som kan uppvisa ett giltigt certifikat från PDC-kurs med diplomerad lärare, samt många ideella krafter, där alla är villiga att dela med sig av erfarenheter, kompetens och relevant information. Ås LAND-center ska visa och berätta hur permakultur fungerar i praktiken, och dela med sig av kunskapen på sin webbsida samt genom kursverksamhet och till spontanbesökare via tydlig skyltning. Idén är att årligen redovisa antal besökare/volontärer och framgångar; t.ex. genomförda kurser (inkl antal deltagare), nya anläggningar, nya grödor som skördats, nya anställda eller liknande. Möjlighet finns att delta i och vara värd för regionala utbyten av kompetens, praktik och utbildning. Vidare är målet att systematiskt dokumentera och samla in uppgifter om verksamheten; t.ex. näringskretslopp, in- och utflöden, skörde- och planteringsmängder, energi- och vattenförbrukning o.s.v.

6

BESKRIVNING AV PLATSEN Ytan domineras och ramas in av uppvuxna häckar samt en pergola som delar in marken i fyra delar. Besökare har ingen naturlig ingång till platsen på grund av att de ingångar i häcken som finns är skymda, igenväxta eller inte belägna i anslutning till parkering.

Förutom häckarna täcks marken mest av gräsmatta. Tidigare har jorden brukats i större uträckning än idag då platsen varit en rehabiliteringsträdgård. I norr finns ett 800 kvm stort kallväxthus där det i dagsläget inte går att tillföra värme. I vinter har en sektion i växhuset kollapsat av snötyngd, men detta behöver inte ses som negativt utan kan utgöra en möjlighet till ombyggnad/tillbyggnad med nya funktioner. Mellan växthuset och trädgården/tillsammansodlingen ligger en tidigare lekträdgård med labyrint och visningsträdgård, men denna del är förvildad och igenväxt. Ovanför växthuset i norr ligger Fröjas parkering och i nord-väst ligger Fröjas kafé. Platsen ramas in av vägar där grusvägen till Eldrimner ligger i väster och infarten till Fröjas kafé i öster. I söder går Ösavägen som är en relativt trafikerad 50 km/h väg. I sydvästra hörnet finns en parkering, där är även utsikten som bäst. Ytan är plan och sluttar svagt åt söder vilket ger ett gynnsamt solläge men den är också utsatt för västanvinden från fjällen som får fart över Storsjön. Det finns kommunalt sommarvatten, men en stor potential är det 800 kvm stora växthuset som samlar ca 480 kubik regnvatten per år. Detta, tillsammans med de andra takytorna i platsens utkanter kan utgöra en mycket bra vattenbuffert om det samlas upp i behållare.

Tillsammansodlingen En del av marken är uthyrd till tillsammansodlingen. Odlingen startade hösten 2019 och har haft mycket god skörd i sommar. Den del av marken som de förvaltar är därför inte en del av vårt arbete, men deras åsikter och erfarenheter har varit viktiga för oss.

De innefattas i dagsläget av 11 familjer som brukar jorden men de kan maximalt ha 20 familjer kopplade till sig. Deras ekologiska odling innefattar rotfrukter, grönsaker och kål.

Tillsammansodlingen vill ha kvar den höga västliga häcken då den skapar ett gynnsamt mikroklimat. I hörnet finns ett litet växthus som inte brukas då det behöver lagas.

Arbete vid tillsammansodlingen

7

VÄXTHUSET Växthuset med sina 800 kvm har en enorm potential men hade innan taket rasade in ändå ett ganska begränsat användningsområde då det inte var tillåtet att tillföra värme. Strukturen i sig är ganska sluten med sin ogenomskinliga kanalplast, och inte så dynamisk med sin långsmala industriella karaktär. Stor takyta fångar dock upp stora mängder vatten vilket kommer vara en stor tillgång vid en framtida utveckling av platsen.

Taket är ganska flackt och den inre ramstrukturen ganska tunn, vilket tillslut ledde till att snötyngden knäckte en sektion. Vårt förslag är att reparera skadan genom att bygga in en sektion av trä. Detta skulle öka användningsområdena för växthuset och skapa möjligheter att använda det året runt.

Den kollapsade delen utgör endast en liten del av hela växthuset. Det är fullt möjligt att reparera och få full användning för byggnaden igen.

8

DESIGNFÖRSLAG

Platsen öppnas upp och blir tillgänglig och full av liv. Biodiversiteten ökar tack vare en mix av fleråriga och fååriga växter och blommor som i sin tur lockar till sig insekter och fåglar. Nya stigar underlättar arbetet och rörelsemönster för besökare, och har anlagts på det sätt man kan vilja gena på platsen.

Tillgängligheten för rörelsehindrade ser vi som god då parkering finns i båda ändar av området och de större gångarna är så pass platta och breda att rullstolar och permobiler lätt tar sig fram.

9

ZONINDELNING - Ett exempel enligt permakulturprinciper 0 - Hemmet eller byggnaden man bor i eller utgår ifrån.

1 - Området utomhus där mest tid spenderas och som därför är desinad för enkel åtkomst av arbetsytor och daglig skörd 2 - Bärbuskar och träd samt rotfrukter och andra odlingar som inte behöver daglig tillsyn 3 - Mycket liknar zon 2 men kan övergå i mindre planerade ytor eller beteshagar för djur 4 - I detta fall skogen som tillhör fastigheten som kan tillföra resurser i form av t.ex virke och material till biokoltillverkning

10

ZON 0 Ligger i växthuset där LAND-centret utgår ifrån. Tillsammansodlingen kan ha utrymme att driva upp plantor på våren och det finns potential att odla tomater, gurkor och flera andra vinkänsliga grödor. Om en ny sektion byggs in i växthuset kan den utgöra enkel verkstad och lektionssal för kurser som hålls under året.

ZON 1 På sydsidan av växthuset byggs ett trädäck av den före detta pergolan, där det bästa solläget kan nyttjas till aktiviteter och avkoppling för besökare. Platsen underlättar även för utomhusföreläsningar samt kultur och musik. Framför växthuset på sydsidan anläggs en köksträdgård med örter, blommor och kryddor, där det mesta av de växter vi skördar dagligen finns. Närmast växthuset på norra långsidan anläggs en hönsgård i tre sektioner.

Gödslet samlas upp och används i odlingarna. Strax framför trädäcket finns en 2 m djup grop med trappor ner. Denna är en pedagogisk plats för att kunna känna skillnader i klimat under olika delar av året och säsongen. En oerhört varm och torr sommar kan gropen kanske fortfarande vara en sval och fuktig plats. Den kan även ”lura ner” frost från odlingarna ovanför då luft beter sig som vätska och kyla därför rinner ner till lägsta punkt.

På platåerna planteras växter i bäddarna runt om och där kommer skillnaden i vad ljus, torka och skugga gör synas tydligt.

Vi har nära tillgång till tre tak på platsen som fångar regn på en yta av sammanlagt 1055 kvm. Ett bevattningssystem med farmartankar på torn strax under hängrännan ger oss flera platser med självtryck för bevattning. Två dammområden anläggs på sydsidan av växthuset. Vattnet till dammarna går från farmartank vidare ner under jord och pressas upp i dammen. En jordfabrik och maskkompost ligger i utkanten av zon 1 i anslutning till tillsammansodlingen. Denna plats ligger centralt då placering bör vara i närheten till det mer jordkrävande köksträdgårdsväxterna. Där finns även planteringsbord. På sikt föreslår vi en jordkällare i zon 1. Denna placeras i skuggan bakom huset närmast växthuset och Fröjas Café, vilket ger lätt tillgänglighet och minimal skottning på vintern.

ZON 2 och 3 Tillsammansodlingen ligger centralt nära zon 1. Vår del innehåller mera fruktträd, bärbuskar och perenner. Vi utforskar skogsträdgårdskonceptet med bland annat svampodling på stock. Här har vi även grödor som kräver mindre daglig kontroll och som planteras i större mängd, t.ex kultursorter av rotfrukter och potatis. Här bygger vi bon för bin som i första hand pollinerar buskar och träd och i andra hand ger honung. I en första fas kommer getter ta hand om mycket av häckarna vi tar ner. En ny häck anläggs nära vägen till Eldrimner för att blockera vinden och kompensera för den häck vi tog bort i mitten av området.

Parkeringen i västra hörnet ramas in av ett stenröse där vi experimenterar med olika förgnyanser för att visa på de stora skillnaderna i hur solstrålning absorberas av färg. Här kan fetbladsväxter, smultron och andra kanske mer exotiska växter som vill ha torrt och varmt trivas. Röset/muren kan även bli en plats för ödlor och andra smådjur att hitta gömslen och boplats. Här finns stora sittbänkar för allmänheten med fin utsikt mot storsjön, samt infotavla om platsen.

11

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN Studieförbundet Vuxenskolan vill vara en av flera aktörer i ett LAND-center tillsammans med kommunen och andra organisationer på Grönt center. SV har lång erfarenhet av folkbildning genom studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. Ett av våra mål har alltid varit att bidra till ett hållbart samhälle och det stämmer väl överens med permakulturens principer. Vår Certifieringskurs i Permakulturdesign har väckt stort intresse och är given att förläggas på ett LAND-center.

Vi har sedan tidigare varit delaktiga i ett flertal framgångsrika projekt kring hållbarhet och även startat Odlingsakademin som har jord, mat och hälsa som ledord.

SV som studieförbund kan bidra med pedagogiska metoder, organisera, föra statistik, sprida information och marknadsföra event. Vi anordnar webbinarier, skapar nya nätverk samt bidrar med våra befintliga nätverk som Omställningsnätverket, Trädgårdsföreningar, Tillsammansodlingar, Jamtli, m.fl. Utöver det har SV ett 30-tal medlems och samverkande organisationer.

Via interregprojektet SMICE, www.smice.nu som jobbade för cirkulär ekonomi, har vi kontakter till Norge där intresset för hållbarhetsfrågor är stora. Vi samarbetar även med Spilloteket och deras studiematerial ”Hållbara tillsammans” och vi har flera Folkverkstäder som jobbar med hållbarhet och återbruk.

SV är närvarande i alla länets kommuner och arbetar för en levande landsbygd.

Vi ser oss som en möjliggörare och ett LAND-center stärker och berikar vår målsättning med en levande landsbygd med närvarande folkbildning. Vi finns i alla länets kommuner vilket ökar möjligheten till att göra LAND-centret till en resurs för hela länet.

Samarbetspartners i detta arbete skulle även vara Mittuniversitetet, Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande, via Henrik Haller samt Byggnätverket via Karin Johansson.

Byggekologi och hållbart byggande har mycket gemensamt med permakulturprinciper.

Intill Fröjas ligger Mittuniversitetets och ekobyggarnas före detta fältstation med tre ekohus från 1990-talet. En existerande resurs som kan utgöra en grund för ny kunskapsspridning kring byggtekniker i naturmaterial, som likt odling och självförsörjning ökat starkt i intresse de senaste åren. Några exempel är olika tekniker att bygga med jord, lera, flätverk, halm, hampa, rörflen och vass.

Vi ser att intresset för allt inom ekologisk odling, småskalig matförsörjning, permakultur, djurhållning och traditionella byggmetoder har ökat i hela landet de senaste åren.

Folkhögskolor, studieförbund och universitet erbjuder utbildningar inom dessa områden.

Därför vore ett LAND-center i Ås ett naturligt steg att ta för att möta den nyfikenhet och efterfrågan som finns, i synnerhet i den norra delen av Sverige där tillämpad permakultur och LAND-center inte är lika vanliga som i södra Sverige.

12

BEGREPPET PERMAKULTUR Ordet permakultur (permanent agriculture) myntades av australiensarna David Holmgren och Bill Mollision under 1970-talet. I dag beskriver David permakultur som ett ramverk för samhällsdesign som kan användas för att formge alla slags mänskliga verksamheter.

Utgångspunkter är att undersöka och härma hur naturen fungerar, alltid med helhetssyn, och att hjälpa människor att gå från att vara beroende konsumenter till ansvarstagande producenter. Idéer och metoder utvecklas av ett globalt nätverk av människor och organisationer, och lösningarna varierar med de lokala förutsättningarna.

Det finns tre grundläggande etiska principer som ska genomsyra alla beslut: • Omsorg om jorden (vårda jord, skogar och vatten) • Omsorg om människan (ta hand om dig själv, din familj och samhället) • Rättvis fördelning (begränsa konsumtion och reproduktion samt fördela överskott).

Utöver de tre etiska principerna finns tolv designprinciper 1. Iaktta och samspela 2. Fånga in och lagra energi 3. Förvärva en avkastning 4. Tillämpa självreglering och acceptera återkoppling 5. Använd och värdesätt förnybara resurser och tjänster 6. Skapa inget avfall 7. Lägg mönstret först, fyll i detaljerna sedan 8. Integrera hellre än segregera 9. Tillämpa små och långsamma lösningar 10. Främja och värdesätt mångfald 11. Dra fördel av kantzoner och värdesätt det marginella 12. Svara kreativt på förändring Samt sju arbetsområden • Mark- & miljöförvaltning • Byggsystem • Verktyg & Teknologi • Kultur & Utbildning • Hälsa & Andligt välbefinnande • Finanser & Ekonomi • Markrätt & Lokalt självbestämmande

Mer om permakultur finns att läsa hos föreningen Permakultur Sverige http://permakultur.se/land/ och LAND http://permakultur.se/land/ 13