Stora guiden om bensår

– så ställer du rätt diagnos och får besvärliga bensår att läka fortare

DEN STORA GUIDEN OM BENSÅR

Svårläkta bensår är besvärliga och för att läkningsprocessen ska komma igång behöver rätt diagnos fastställas med tillhörande behandlingsåtgärder.

Den stora guiden om bensår hjälper dig att förstå olika sår, vad som utmärker dessa och hur de bäst behandlas under och efter läkningsprocessen.

SÅ SKILJER DU PÅ OLIKA BENSÅR

Det finns flera sorters bensår och det är viktigt för behandlingen att diagnosen är rätt. Bensår kan vara av venös eller arteriell typ, men kan också vara diabetiska fotsår, trycksår eller maligna bensår.

VENÖSA BENSÅR

Venösa bensår är det vanligaste bensåret. Såret finns ofta på insidan av underbenet, i området vid ankeln, och karaktäristiskt är den ytliga sårbildningen. Benet är ofta svullet till följd av att venklaffarna inte fungerar normalt, vilket resulterar i ett ofta kraftigt vätskande sår. Huden omkring såret kan vara missfärgad och även eksem och fjällningar kan förekomma.

ARTERIELLA SÅR

Arteriella sår är vanligast på foten men kan också finnas på underbenet. Ett arteriellt sår är ofta djupt och smärtsamt för patienten. Till utseendet kan såret ha olika form och är ofta torrt med gula och svarta nekroser. Såret beror på arteriell cirkulationsstörning som behöver kirurgisk behandling för att återställa cirkulationen. Nedsatt arteriell cirkulation diagnosticeras genom att mäta patientens blodtryck vid ankeln och jämföra det med trycket i armen. Om trycket är lägre vid ankeln bör en konsultation göras hos en kärlkirurg.

DIABETISKA FOTSÅR

Vanliga orsaker till diabetiska fotsår är dålig perifer cirkulation eller nervskador på perifera nerver. Nedsatt känsel i exempelvis fötter och tår kan leda till att sår uppkommer efter exempelvis skav eller tryck från skor. 15% av vuxna diabetiker drabbas någon gång i livet av diabetiska fotsår.

TRYCKSÅR

Trycksår på benen uppkommer som oftast på utsatta områden så som ankel och häl. Vävnader är olika känsliga för belastning och trycksår kan uppkomma av högt tryck under kort tid, eller ett lägre tryck under en längre tid. Trycket orsakar en lokal syrebrist och nekros i vävnaden som leder till att ett sår uppstår. Vid ett trycksår är avlastning en nödvändig del av sårbehandlingen. För att undvika att trycksår uppstår är det viktigt med förebyggande åtgärder (trycksårsprofylax).

MALIGNA BENSÅR

Maligna bensår kan innefattas av tumörsår eller att vävnaden i andra typer av bensår fått maligna förändringar.

Venösa bensår orsakas av venös insufficiens, vilket innebär att venklaffarna i benen blivit skadade och inte fungerar normalt.

VENÖSA BENSÅR OCH DESS ORSAKER

Venösa sår utgör mer än hälften av alla svårläkta bensår och korrekt diagnos med rätt behandlingsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar för läkning.

Venösa bensår orsakas av venös insufficiens, vilket betyder att venklaffarna i benen blivit skadade och inte fungerar normalt. Venklaffarna är till för att blod och lymfvätska ska pressas vidare i kroppen i ett ständigt cirkulerande flöde. Dysfunktionella venklaffar gör att en stor andel vätska stannar i kroppens nedre delar, vilket resulterar i ödem – en synlig svullnad som orsakas av vätskeansamling.

Ödem och ökat tryck i underbenen leder till att huden skadas inifrån och sår kan uppkomma. Även yttre faktorer, som till exempel stötar eller slag mot ett underben med venös insufficiens, kan göra att ett vätskande sår uppstår. Vätskan tränger genom såröppningen och ett svårläkt, vätskande sår av venös typ har uppstått.

SÅRVÄTSKAN

Sårvätskan är en naturlig och viktig del för en hälsosam sårläkningsprocess. Den håller såret fuktigt och innehåller näringsämnen, proteiner och tillväxtfaktorer som främjar läkningen och hjälper till att bilda ny vävnad. Men när mängden sårvätska blir för riklig kan det ställa till problem. Sårvätskan i svårläkta sår innehåller en större andel inflammatoriska molekyler, vilket håller kvar såret i inflammationsfasen och kan i sig orsaka mer sårvätska.

Kraftigt vätskade sår är besvärliga för både patient och vårdpersonal. Ibland kan sårvätskan vara så riklig att det går att se hur såret fylls. Sårvätska kan läcka genom på lakan och kläder vilket kräver täta förbandsbyten. Patienten kan även uppleva en ökad osäkerhet över att vistas utanför hemmet i rädsla för läckage och obehaglig lukt. Venösa bensår är därför ofta starkt begränsande för patienten i det dagliga livet, vilket belyser vikten av tydliga behandlingsåtgärder för både symptom och orsak.

LÄKNINGSPROCESSEN

FAS 1

INFLAMMATIONSFASEN

FAS 2

NYBILDNINGSFASEN

FAS 3

MOGNADSFASEN

LÄKNINGSPROCESSEN I TRE FASER

Att läka ett venöst bensår tar tid, ibland flera månader av behandling. Ett sår följer en läkningsprocess i flera faser som vanligen definieras som inflammationsfasen, nybildningsfasen och mognadsfasen.

INFLAMMATIONSFASEN

Inflammationsfasen startar i samma stund som såret uppstår och är den första delen i läkningsprocessen. Inflammationsfasen innebär att såret renas och det sker dels genom kroppens vita blodkroppar.

NYBILDNINGSFASEN

I nybildningsfasen, som även kallas proliferationsfasen, bildas ny vävnad. Tecknen på inflammation försvinner,

såret antar en ljusröd färg och ser friskare ut när blodkärl växer ut till sårytan. Mindre knottror kan bildas av de små tillväxterna som efter hand fyller upp såret. Celler som utsöndrar kollagen växer fram och skapar ny vävnad och sårytan krymper när såret drar ihop sig.

Under nybildningsfasen kan det hända att tillväxten fortsätter förbi vad som behövs för att fylla upp såret. Då bildas vad som kallas svallkött eller hypergranulation, vilket inte tillhör en normal läkning.

MOGNADSFASEN

Det sista stadiet i sårläkningen är mognadsfasen. Den kan pågå längre än ett år beroende på sårets omfattning och storlek. Unden den här perioden stärks hudens kollagen och det ljusröda ärret bleknar med tiden.

INFEKTERAT BENSÅR

Ibland händer det att läkningen går fel i nybildningsfasen. Har såret varit öppet länge så har det ett sämre försvar mot bakterier som växer i såret. Bakterierna trivs i fukt, och desto mer vätska och fukt det finns i såret, desto mer bakterier frodas.

På ytan av ett sår växer alltid bakterier. Vanligen är det bakterier som hör till kroppens egen flora på huden och slemhinnorna så som stafylokocker,

enterokocker och tarmbakterier, men det kan också förekomma andra bakterier. Om bakterierna tar sig djupare i såret uppstår en infektion. Är såret infekterat har patienten mer ont, vilket märks vid rengöring och förbandsbyten. Rodnad, rikligt med sårsekret, lukt och svullnad är andra tecken på att bensåret är infekterat. Misstänker man en infektion ska en läkare bedöma behovet av antibiotikabehandling.

BEHANDLINGSÅTGÄRDER VID VENÖSA BENSÅR

För att behandla ett vätskande sår orsakat av venös insufficiens krävs att man behandlar den bakomliggande orsaken, samt att man skapar goda förutsättningar för såret att läka. Grundlig rengöring av såret, användning av anpassade sårförband samt kompressionsbehandling mot svullnaden ger bra förutsättningar för sårläkningsprocessen.

RENGÖRING AV VENÖSA BENSÅR

För att behandla ett venöst bensår behöver sårytan rengöras och hållas efter. I sårytan växer alltid bakterier, men om det bildas en biofilm hindras läkningen.

I såret är det även vanligt med intorkat sårsekret och fibrin. Genom mekanisk rengöring av såret kan sådant avlägsnas med exempelvis en skonsam monofilamentsvamp.

Finns det död vävnad i såret behöver detta ofta tas bort genom debridering, en bortrensning av den döda vävnaden med kniv eller sax. Att avlägsna död vävnad är en del av behandlingen som bör utföras av en läkare eller erfaren sjuksköterska.

SÅRJOURNAL

Efter rengöring av såret ska sårets status och utveckling alltid bedömas och dokumenteras i en såromläggningsjournal. Genom att studera sårkanterna och mäta sårets storlek fås en indikation på om läkningen går framåt. Vid varje omläggning bör standardiserade ord beskriva utseendet och föras in i såromläggningsjournalen. Sårkanterna kan till exempel beskrivas som sluttande, höga, utstansade, macererade, epitaliserade eller inrullade. Sårytans karaktär ska noggrant beskrivas för att följa om såret är fibrinbelagt, granulerande eller nekrotiskt.

Att avlägsna död vävnad är en del av behandlingen som bör utföras av en läkare eller erfaren sjuksköterska.

KOMPRESSIONSBEHANDLING

Kompressionen är den styrande delen av behandlingen av sår orsakade av venös insufficiens och en kompressionslindning kan ibland sitta orörd i en vecka. Det behövs därför ett passande förband på såret, exempelvis ett superabsorberande förband, vars bytesfrekvens matchar bytesfrekvensen på kompressionsbehandlingen och inte tvärtom.

Kompressionslindningen är en viktig behandlingsåtgärd av ett venöst bensår. När benet lindas för kompression kommer venblodet och lymfan få lättare att lämna benet och transporteras tillbaka mot hjärtat. Med kompressionsbehandling minskar svullnaden i underbenet och läckaget från det vätskande såret

minskar. Med mindre mängd sårvätska blir miljön för sårkanterna bättre och intervallen mellan sårbehandlingarna kan förlängas.

Det finns idag flera kompressionssystem att välja mellan. Kort­, mellan­ eller långsträcksbindor används beroende på patientens förmåga att röra sig. Tillverkarens anvisningar förklarar hur lindningen ska utföras.

I guiden ”Simplifying venous leg ulcer management” finns tydliga riktlinjer för kompressionsbehandlingar. Guiden är därför ett bra stöd för att hitta ett kompressionssystem med rätt kompressionsdos utifrån patientens diagnos.

SÅRFÖRBAND FÖR VÄTSKANDE SÅR

Det är viktigt att välja ett anpassat förband som inte ständigt behöver bytas. Förbandets kapacitet att hantera sårvätska bör motsvara bytestiden på kompressionsbehandlingen. Ett sår som är omlagt med ett effektivt förband kan behållas ostört en längre tid, vilket dessutom hjälper sårläkningen.

Ett superabsorberande förband är skapat för att fungera optimalt för vätskande sår då det suger upp och kapslar in sårvätskan till en gel inuti förbandets kärna. Tack vare förbandets stora absorptionsförmåga behövs färre

förbandsbyten då förbandsytan förblir torr. En torr förbandsyta minskar även risken för uppluckring av omgivande hud.

Superabsorberande förband som kapslar in vätskan och håller en torr förbandsyta är särskilt lämpliga att kombinera med kompressionsbehandling. Förbanden kommer i flera varianter, storlekar och med olika stor uppsugningsförmåga. Detta för att vårdgivaren enkelt ska hitta ett förband som passar olika stora sår och sårtyper.

LÄGRE VÅRDPERSONALKOSTNADER MED SUPERABSORBERANDE FÖRBAND

Att använda ett superabsorberande förband som klarar längre tid mellan omläggningarna är bra för både patienten och sjukvården. Förbandets egenskaper bidrar till snabbare sårläkning som besparar patienten både osäkerhet, tidsåtgång och smärta.

För vårdgivaren har superabsorberande förband även en kostnadsmässig fördel jämfört med traditionella förband, då färre byten sparar vårdpersonalen arbetstid och därför bidrar till lägre vårdpersonalkostnad.

KLINISK ANVÄNDNING AV DRYMAX

SUPERABSORBERANDE FÖRBAND

49 % FÄRRE FÖRBANDSBYTEN

33 % LÄGRE VÅRDPERSONALKOSTNADER

20,5 H VÅRDGIVARINSATS

SPARAD I GENOMSNITT PER VECKA

(Höglin G, Freijd H. 2011)

55 % LÄGRE MATERIALKOSTNADER I GENOMSNITT PER VECKA

Studien är gjord på sårförband från DryMax, ett varumärke under Absorbest AB som är verksamma inom medicinteknikområdet med specialisering på avancerad sårbehandling. Med varumärket DryMax tillverkas superabsorberande förband som förenklar sårbehandling hos patienter med vätskande sår. Absorbests produktion och kontor är beläget i Sverige.

EFTERVÅRD

Venösa bensår bör läka av rätt behandling men risken är hög för återkommande venösa sår. Det beror på att benets vener fortfarande är skadade och inte återfår sin normala funktion. Behandlingen ska därför fortsätta även efter sårläkningen med medicinska kompressionsstrumpor som en livslång efter behandling. Andra kroniska sjukdomar måste också behandlas och det är starkt önskvärt med rökstopp, rätt näringsintag och motion.

KÄLLOR

Harding, K., et al. Simplifying venous leg ulcer management, Consensus recommendations. Wounds International, 2015, Available to download from www.woundsinternational.com

Höglin G, Freijd H. En kohortstudie för att undersöka nyttan av användning av DryMax

Extra superabsorberande sårförband på en population av vätskande sår, 2011; Poster­presentation, Harrogate.

Lindholm C. med. dr, professor, Sophiahemmet Högskola, Stockholm,

2018, www.vardhandboken.se (Hämtad 202002)

Lindholm C. Sår. Uppl 4:2 Studentlitteratur AB, 2018

Nyström P­ O; Överläkare i kirurgi, tidigare adjungerad professor [Expert kommentar]

World Union of Wound Healing Societies (WUWHS). Consensus Document. Wound Exudate ­ Effective assessment and management. Wounds International, 2019

VILL DU PROVA HUR ABSORBESTS SÅRFÖRBAND

KAN HJÄLPA DIG ATT

GÖRA SKILLNAD?

Vi erbjuder de flesta av våra superabsorberande förband som kostnadsfria prover.

Svensktillverkade sårförband med olika egenskaper och i flera storlekar

för att passa olika sår.

Vi skickar de helt kostnadsfritt till din arbetsplats.

Tryck här för att läsa mer och beställa

OM ABSORBEST

Absorbest är ett svenskt företag med fokus på högpresterande och hållbara medicintekniska produkter speciellt utvecklade för behandling av svårläkta, vätskande sår.

Med vår egen tillverkning i Sverige kan vi säkerställa den kvalité som vi vill leverera: Att erbjuda sårförband som ger komfort och bidrar till ett aktivt liv för patienten, likväl som till en god sårläkningsmiljö för skonsam och långsiktig behandling.

Vi vill ge dig som vårdgivare de bästa förutsättningarna att prestera så bra som du kan, genom att bidra med kunskap och produkter för sårbehandling.