Akademikern 2 - 2019

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR NR:

2 APRIL 2019

Win Vinnarskalle?

HR-konsulten Annika Åström Fritzsche har en plan för hur hon ska locka de bästa.

TEMA

Rätt kompetens på rätt plats.

Vem vinner dragkampen om akademikerna?

➔

Hemma är där ditt hjärta bor Ditt hem är så mycket mer än stället där du förvarar dina saker. Här föds minnen och här lever drömmar. Här berättar du för små öron att de kan bli allt de vill när de blir stora och här kramar du om och torkar tårar efter skrapade knän. Från din dörr ekar skrik, skratt och kras om vartannat och du är så trött som bara en förälder kan vara i slutet på dagen. Men bröstet är aldrig fullare än när du står i mörkret och tittar på dem när de sover – för här bor ditt hjärta.

Fokusera på livet du, så fokuserar vi på dina försäkringar.

www.akademikerforsakring.se/hem

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

KOMPETENSKRIS

VEM TAR JOBBET I FRAMTIDEN?

VEM SKA FYLLA ALLA tomma stolar på arbetsmarknaden? Redan i dag letar många arbetsgivare rätt personal med ljus och lykta. Allra störst är jakten på akademiker. Och en åldrande befolk­ ning kommer kräva ännu mer personal­ resurser framöver. Bara inom kommuner, landsting och regioner saknas 500 000 anställda fram till 2023 om man inte ändrar hur man arbetar eller organiserar sig. Samtidigt finns det 45 000 akade­ miker som saknar jobb i Sverige.

Hur ska vi lösa den ekvationen?

I vårt tema om kompetensförsörjning är arbetsgivare och fackförbund eniga om många av lösningarna. Vi behöver ställa in oss på ett längre arbetsliv. Och när det blir dragkamp om kompetensen blir det ännu viktigare att rätt person är på rätt plats. Samtidigt som de som står långt från arbetsmarknaden, som nyanlända och ungdomar, behöver få en möjlighet att börja jobba. Ett sätt att göra det är de snabbspårsutbildningar som

JOHANNA KVARNSELL

Tillförordnad chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig.

Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

förbereder akademiker med utländsk examen för arbete inom deras yrke här i Sverige. Som Sama Sadeghi, socionom från Iran, som genom utbildningen fick göra praktik inom precis det område hon brinner för, med utsatta kvinnor.

En stategi för att inte stå handfallen inför risken för tomma stolar är att göra en tydlig plan. Det har HR-konsulten Annika Åström Fritzsche på vård- och omsorgsföretaget Tiohundra gjort.

Fokus är att bli en så bra arbetsgivare som möjligt. På så sätt blir lösningen på krisen en win-win-win-situation.

Bättre för arbetsgivaren, bättre för den anställde och bättre för brukaren.

För dig som akademiker kan kompe­ tensbristen både ha positiva och negativa effekter. Med fler arbetsgivare som drar i dig blir det lättare att få hög lön och bra villkor. Samtidigt riskerar arbetsmiljön och arbetsbördan att bli ohållbar för den som ska utföra jobbet om allt för många stolar ekar tomma.

AKADEMIKERN

3

Innehåll Har din arbetsplats rätt hästar i stallet?

ORDFÖRANDE Dags att stoppa kompetensflykten.

11

AKTUELLT Pressade chefer i äldreomsorgen.

16

VÅR VINKEL Vilket Europa vill du ha? Snart är det dags för val till Europaparlamentet.

TEMA WIN-WIN

22–46 Vinnarskallar?

Vårdbolaget Tiohundra har en plan för att locka och behålla personal.

Det vinner alla på.

Glappet Bristen på kompetens hämmar tillväxt och hotar välfärden.

Rätt häst i stallet?

Viktigt med rätt person på rätt plats när dragkampen om akademikerna ökar.

Tar plats Sama Sadeghi fick dröm­ praktiken genom snabb­ spårsutbildningen.

4

AKADEMIKERN

50

63

54

64

SPANING Trött? Det går att hitta återhämtning under arbetsdagen.

MIN VÄG HR-chefen som tror på tallolja i tanken.

PANELEN Hur påverkas du av varslet på Arbetsförmedlingen?

SÅ FUNKAR DET Jobba efter 65.

Sämre trygghet men mer i plånboken.

66

I LUFTEN Lär dig jobba smartare.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Tillförordnad chefredaktör Johanna Kvarnsell Reportrar Malin Letser, Tim Andersson, Emmeli Nilsson, Karin Persson, Jennie Aquilonius, Annika Larsson Sjöberg.

Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson, Tomas Bergman.

Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Marie Nyman, placeringskoordinator

Vill du ha en bra matchning?

Ring Marie eller någon av våra andra kunniga placeringsrådgivare!

De hjälper dig hitta den bästa placeringen, oavsett om det är ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre förfrågan gäller.

0771-11 33 11

43

FOTO: ANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Sama Sadeghi brinner för att arbeta som socionom. Som ny i Sverige har hon fått hjälp av snabbspåret för att kunna utöva sitt yrke.

FOTO:TOMAS BERGMAN

54

PITEÅ HR-chefen Jenny Sundén gick från tranporter till bröd till tallolja. "Hållbarhet är viktigt för mig, och jag vill kunna stå för den organisation jag jobbar på".

22

FOTO: ANNA SIMONSSON

NORRTÄLJE Vårdbolaget Tiohundras plan för kompetensförsörjning ska göra hela företaget till vinnare.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "DET SAKNAS KOMPETENS FÖR ATT RUSTA VÄLFÄRDEN"

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #stoppakompetensflykten #svenskamodellen

I ÅR FIRAR SALTSJÖBADSAVTALET 80 år.

Detta huvudavtal, mellan LO och SAF, som blivit själva sinnebilden för ”den svenska modellen” och därmed också lagt grunden för trepartsmodellen mellan fack, arbetsgi­ vare och politik. Mycket har hänt. Dagens arbetsmarknad är långt mer komplex. Vi står inför helt nya utmaningar.

Med en åldrande befolkning ställs den svenska välfärden på stora prov.

Inte minst gäller det den ökande kompetensbrist som nu slår allt hårdare mot kommun och region. Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar står hälso- och sjukvård, pedagogiskt- och socialt arbete för två tredjedelar av det totala underskottet av den utbildade arbetskraften på fem års sikt. Och enligt SKL:s beräkningar behövs det cirka 500 000 nya medarbetare inom alla kärnområden fram till 2023. Det saknas helt enkelt kompetens som motsvarar kraven för att rusta den svenska välfärden inom dessa områden. Och vi kan konsta­

HEIKE ERKERS

tera att den turbulens vi upplevt och upplever där våra medlemmar väljer bort kommun och region som arbets­ givare fortfarande på många håll håller i sig. Krafttag har tagits för att vända utvecklingen. Men det räcker inte för att skapa en långsiktig, stabil och hållbar utveckling. Hög personal­omsättning och höga sjuktal kostar mycket. Pengar som istället borde investeras i bra arbetsmiljö, rätt lön och goda karriär­ möjligheter. Här har arbetsgivaren mycket kvar att göra.

Vi startar nu upp en kampanj på temat – Stoppa kompetensflykten.

Syftet är att sätta press på arbetsgivare och politiker att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Att man växlar över till den mest attraktiva arbetsgi­ varen, att man lockar tillbaka de erfarna medarbetarna som lämnat och att man ska vara det självklara valet för de unga nyutbildade. Tillsammans höjer vi trycket och kräver förändring!

FOTO: SANDRA JOHNSON

PERSONALPOLITIK

För hög personalomsättning kostar jättemycket pengar. De pengarna kan istället användas till bättre arbetsvillkor som får personalen att vilja jobba kvar.

Vad kostar personalomsättningen på ditt jobb?

Räkna själv på kompetensflykten.se

Nedräkningen till årets stora mötesplats för offentlig sektor har börjat!

På Kvalitetsmässan finns allt för dig som leder och utvecklar offentliga verksamheter och du får både de nationella och internationella utblickarna du behöver.

12–14 november i Göteborg

Temaspåren för Kvalitetsmässan 2019: • Det hållbara samhället • Framtidens arbetsliv • Digitalisering och trender i framtiden • En modern och rättssäker statsförvaltning • Skolans möjligheter och utmaningar • Ekonomi, styrning & strategi • Den kvalitativa vården och omsorgen • Det politiska uppdraget

Ett smartare samhälle

Vi har använt oss av verktyget Hållbart Evenemang

EUROPAS STÖRSTA KONFERENS- OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING KVALITETSMÄSSAN DEN 12–14 NOVEMBER 2019 • WWW.KVALITETSMASSAN.SE

W

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt

Pressen är hög på chefer inom äldrevården.

ARBETSMILJÖ

Utsatta chefer i äldreomsorgen Det råder stora arbetsmiljöbrister inom äldreomsorgen – chefernas situation är inget undantag. Det visar Arbetsmiljöverkets pågående nationella tillsyn av äldreomsorgen.

Fokus i tillsynen ligger på arbetsmiljön för omsorgspersonalen, men man har också upptäckt stora brister i enhetschefernas arbetsmiljö. Det berättar Peter Burman, som är regionchef på Arbetsmiljöverket och ansvarig för inspektionsinsatsen.

– Situationen för enhetscheferna är alarmerande.

Bristerna finns både inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön där Peter Burman berättar att det råder en ohälsosam arbetsbelastning bland cheferna.

– En hög sjukfrånvaro bland medarbetarna ökar givetvis också belastningen på cheferna. Hög personal­ omsättning, rekrytering och upplärning av vikarier är några av följderna, säger han.

TEXT: MALIN LETSER ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Företagskultur hindrar pappor Sverige är ett av de länder i världen som har mest generösa lagar om föräldraledighet. Trots detta tar mammorna ut majoriteten av föräldradagarna. Värst är det i privat sektor.

Nu har Philip Hwang, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, gjort en studie på några av de största privata företagen i Sverige för att ta reda på vad det beror på.

Resultatet visar på en informell företagskultur som hindrar pappor från att vara föräldralediga.

– Det finns exempelvis sällan någon plan eller policy kring jämställdhet och föräldraledighet. Budskapet till de manliga anställda är att de ska minimera sitt uttag av föräldraledighet.

Det sägs inte rakt ut, men det sägs mellan raderna, säger Philip Hwang.

Han berättar även om intervjuer där högt uppsatta chefer förklarar att det finns positioner där det inte är möjligt att vara föräldraledig eller vabba.

– Då pratar man underförstått om att det måste vara en man på denna position, säger han.

AKADEMIKERN

11

VÄLKOMMEN TILL TEATERFÖRESTÄLLNING! Krica firar 30 år och anordnar tillsammans med Göteborgs Dramatiska Teater & Onyx Kulturproduktion: Kentaur är skriven av författaren Mats Wahl och handlar om makt, våld och destruktiva normer.

Den behandlar även tankar kring självmord och olika typer av utsatthet. Kentaur används som ett komplement till undervisning/fortbildning och är en bra utgångspunkt för våldspreventivt arbete.

Föreställningen följs av ett publiksamtal med ensemblen för att fånga upp reflektioner och tankar.

När: 12 april Var: Grillska huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm Tid: Föreställning kl. 9-11. Kaffe och smörgås serveras från kl. 8.15 Anmäl dig till seminarium@krica.se senast den 10 april Föreställningen är kostnadsfri

Varmt välkommen!

Kentaur av Göteborgs Dramatiska Teater har beviljats projektstöd från Svenska Postkodstiftelsen och drivs i samarbete med ONYX kulturproduktion.

Krica Behandling och Utbildning AB • Högbergsgatan 33 • 116 20 Stockholm • 08-88 36 00 • info@krica.se • www.krica.se

Aktuellt Foto AnnaCarin Isaksson

T

TEXT: EMMELI NILSSON ILLUSTRATION: TT BILD

"OROLIG STÄMNING" Så tycker de anställda om varslet.

Läs mer på sidan 63.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Stor osäkerhet efter jättevarslet Arbets­förmedlingen står inför en rejäl bantning. Som ett resultat av Januariavtalet och besparingarna i M-KD-budgeten har myndigheten varslat om uppsägning av 4 500 anställda. Ambitionen är att ge uppsägningsbesked under april.

Den mest brännande frågan för tillfället är hur turordningskretsarna ska se ut geografiskt, enligt Helén Justegård, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen.

– Det alla väntar på nu är att få veta hur det blir med anställningarna. Hur ser omställningsavtalen ut? Vilket stöd kan man få? Det är viktigt att få till en bra helhetslösning.

130 av totalt 242 kontor ska läggas ner.

Beslut om vilka kontor som blir kvar hade inte kommit när Akademikern gick till tryck.

– Det finns en jätteoro såklart, särskilt ute i landet på de mindre kontoren. Andra är inte så oroliga för egen del, men desto mer för sina kunder. Många undrar hur vi ska orka och kunna bedriva verksamhet med mindre budget.

Dialogen med arbetsgivaren är tät och fungerar bra på övergripande nivå, tycker Helén Justegård. Men processen går mycket snabbt och det är svårt för medlemmarna i hela landet att hänga med i vad som händer. Dessutom är det tre fackförbund som ska förhandla, vilket gör läget ännu mer komplext.

– Det är en extraordinär situation för myndigheten. Ett så här stort varsel har aldrig lagts på ett liknande sätt i Sverige i modern tid.

AKADEMIKERN

13

TEXT: MALIN LETSER FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

FORSKNING

Förlegad syn på äldre anställda Arbetsgivare behöver bli bättre på att hantera attityder gentemot äldre medarbetare. Det är en av slutsatserna i en ny studie om hantering av arbetskraft i olika åldrar.

– Attityden till äldre arbetstagare går i otakt med behovet av arbetskraft i framtiden, säger Mikael Widell Blomé, universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, som är en av de ansvariga för studien.

Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och fokusgrupper med tjänstemän, hr-personal och chefer, både inom privat och offentlig sektor.

Resultatet visar att inställningen till äldre medarbetare har blivit bättre de senaste 14

AKADEMIKERN

åren, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra.

– Vissa har svarat att personer över 50 år är ”over hill”, alltså passé. Andra menar att 50 är den optimala åldern eftersom man då är erfaren, självgående och ofta har lämnat småbarnsåren bakom sig. Så jag skulle säga att synen på äldre främst är en inställningsfråga och något som går att jobba på, säger han.

För att ändra attityden till äldre arbetstagare menar Mikael Widell att arbetsgivare måste etablera strategier för åldershantering, något som oftast saknas.

Han lyfter också kompetensöverföring och ett aktivt ledarskap som en viktig väg framåt.

ARBETSMILJÖ

Facket kritiserar nytt regelverk Enklare och mer lättillgängligt – det är målet när Arbetsmiljöverket moderniserar sitt regelverk.

– Syftet är att åstadkomma ett modernt och framåtsyftande regelverk som är tillgängligt, tydligt och relevant för hela arbetslivet, säger avdelningschefen Ywonne Strempl.

Daniel Hjalmarsson på Akademikerförbundet SSR tycker att en förändring är nödvändig men att det här är fel väg att gå. Det han ställer sig mest skeptisk till, liksom många andra från fackligt håll, är att en stor andel av de allmänna råden ska tas bort och ersättas av separata vägledningar.

– De allmänna råden är idag knutna till föreskrifternas paragrafer och är ett viktigt stöd för chefer och skyddsombud. Dessutom är det de allmänna råden som vi och våra medlemmar faktiskt har möjlighet att påverka. Tar man bort dessa och lägger i en vägledning, då tappar vi insyn och inflytande.

Konferenser med det lilla extra

GÖR UNDERVERK I SKÄRGÅRDEN

Vidga vyerna och snegla ut mot havet när det är dags för konferens. Ombord får du mer inspiration, mer valuta för pengarna och mindre huvudbry med allt under ett tak. Dessutom får du en hel värld av upplevelser med god mat och nöjen på köpet.

Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn

Arbetsmiljö... ... är den allra viktigaste HR-frågan 2019 om man får tro de 555 personer som svarat på konsultbolaget Edge HR:s enkätundersökning bland sina medlemmar.

På plats två och tre kommer kompetensförsörjning och digitalisering.

Helpensionspaket med del i Seasidehytt, à la carte-middag, Premiumfrukost, buffélunch och 6 timmars konferens.

Prisex 1 245:- per person

Dagspaket med Viking Grace & Amorella Stockholm–Mariehamn Premiumfrukost, 2-rätters lunch och 9 timmars konferens.

Prisex 820:- per person

Läs mer på Vikingline.se/konferens Läs pådirekt Vikingline.se/konferens ellermer boka på 08-452 40 40 eller boka direkt på 08-452 40 40

Vår vinkel

Välj ditt 16

AKADEMIKERN

EU

I maj är det val till Europaparlamentet.

Men hur påverkar egentligen Sveriges EU-medlemskap ditt arbetsliv?

Europa FOTO: GETTY IMAGSES

Text: Emmeli Nilsson

SVERIGE ÄR VÄRLDSKÄNT För den svenska modellen – en snart hundraårig tradition av att lämna politiken utanför och i stället göra upp mellan arbetsgivare och fackförbund på arbetsmarknaden.

Modellen skiljer ut Sverige från de flesta andra länder i EU, som istället förlitar sig på lagstiftning.

Generellt är det medlemsländerna själva som bestämmer över arbetsmarknadsfrågor. Men kraven på gemensam minimilagstiftning ökar. För Sverige är det viktigt att kollektivavtalens status inte försämras. En fråga som blev aktuell nyligen när ett nytt arbetsvillkorsdirektiv för hela EU förhandlades.

AKADEMIKERN

17

Vår vinkel – Det var mycket diskussioner om möjligheten att ställa avtal inför EU-domstolen om de inte möter EU:s krav. Parterna och regeringen är eniga om att vi inte vill se det. Vi vill inte riskera att våra kollektivavtal ska kunna ställas inför domstol, säger Laila Abdallah, internationell sekreterare på Saco.

MARIA ÖSTBERG SVANELIND är internationell sekreterare på Akademikerförbundet SSR och adjungerad i styrelsen för den fackliga federationen för offentliga tjänster, Epsu. Hon ser migrationen som en av de viktigaste frågorna under mandatperioden. Förbundet har sedan 2015 arbetat med fokusområdet Öppet Sverige, för att värna asylrätten och tillvarata nyanländas kompetens.

– EU-ländernas hantering av flyktingströmmarna har påverkat många av våra medlemmar i sin yrkesutövning, och vi ser att man inte lyckats komma överens.

Frågan är hur Europa ska hantera frågan på ett mänskligt och hållbart sätt framöver. Även om svenska EU-parlamentariker är överens om vikten av att värna den svenska modellen i EU, skiljer sig partierna åt när det gäller vilka frågor de vill driva i Europaparlamentet. Under den senaste mandatperioden har de svenska EU-parlamentarikerna varit rörande överens om vissa frågor, och oense om andra:

18

AKADEMIKERN

Social pelare röstades igenom I början av 2017 sa Europaparlamentet ja till en europeisk pelare för sociala rättigheter. De svenska parlamentarikernas röster var splittrade; men S och V var för och C och KD emot. Pelaren antogs senare samma år. Den består av 20 principer och rättigheter på områdena lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och inkludering. EU saknar befogenheter att besluta om de flesta principerna, men kan följa ländernas utveckling genom en årlig sammanställning.

Sverige sa nej till arbetsvillkorsdirektiv Ett reformerat arbetsvillkorsdirektiv är tänkt att ge stärkta och mer förutsägbara villkor för arbetstagare.

Europaparlamentet röstade med stor majoritet ja, men de svenska europaparlamentarikerna röstade nej eller lade ner sina röster av rädsla för att direktivet skulle hota den svenska kollektivavtalsmodellen. Bland annat ville kommissionen ha en gemensam definition av vem som är arbetstagare. I det förslag som nyss slutförhandlats fortsätter dock definitionen att stanna på nationell nivå. Nu ska förslaget antas i rådet och parlamentet.

Akademikerförbundet SSR stämde EU-kommissionen Fack och arbetsgivare på EU-nivå kom 2015 överens om ett avtal som säger att statligt anställda i EU-länder ska ha rätt till information och konsultation vid stora omstruktureringar. Men kommissionen ville inte göra ett direktiv av avtalet, vilket är norm. I maj 2018 drog Akademikerförbundet SSR och andra europeiska offentliga fack i federationen Epsu därför EU-kommissionen inför domstol. Än så länge är utgången oviss.

VEM FÅR DIN RÖST? Tre toppkandidater från tre olika partier: Så vill de utveckla arbetsmarknadspolitiken om de vinner EU-valet.

Johan Danielsson kandidat för Socialdemokraterna:

Alice Bah Kuhnke kandidat för Miljöpartiet:

Tomas Tobé kandidat för Moderaterna:

Vilken är den viktigaste arbetsmarknadsfrågan i EU? – Ordning och reda på

Vilken är den viktigaste arbetsmarknadsfrågan i EU?

Vilken är den viktigaste arbetsmarknadsfrågan i EU?

arbetsmarknaden. Alla som arbetar i Sverige ska göra det med svenska villkor.

Det handlar om sund konkurrens.

Vilka frågor driver ditt parti?

– Jag kommer driva på för att säkerställa att fackliga rättigheter överordnas företagens kortsiktiga vinstintressen.

Arbetsmiljömässigt är det viktigt med en nollvision kring dödsolyckor, och vi vill skärpa gränsvärdena för cancerogena ämnen. Man ska inte dö vare sig på eller av jobbet.

– En mer jämställd arbetsmarknad, med jämställda arbetsplatser fria från sexuella trakasserier.

Vilka frågor driver ditt parti?

– I en mer jämställd arbetsmarknad ingår en konkret lagstiftning för ökad lönetransparens för att jämna ut lönegapet mellan män och kvinnor. Där ingår också ett kraftfullt skydd mot sexuella trakasserier, en stärkt diskrimineringslagstiftning och en god balans mellan privatliv och arbete.

– Att på riktigt öppna upp den inre marknaden för tjänster. Då kan EU addera över 4 000 miljarder till vår BNP och skapa många fler arbetstillfällen. Det är viktigt för Europas konkurrenskraft.

Vilka frågor driver ditt parti?

– Vi kommer driva på för en mer avreglerad tjänstemarknad inom EU. Idag är över 5 000 yrken och 50 miljoner arbetstillfällen skyddade i EU, det vill vi ändra på. Den inre marknadens fulla potential nås först när även tjänster inkluderas fullt ut.

AKADEMIKERN

19

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi FOKUS

T t TRÄTELL slopa POR NreOnVom ellan

LICK

Tt apTpe BA UTB Dnd Eik as rskarn är ha

fo uen utordsoi m r I Lita sjuSl kdom tt om hede bas. en deta ld. jar ska bo och vå avslö

Lena

ng ndetisk m Halle änsla lit I grav i poh död vid ocng. sparkr liv ni vänd advent.

VÄLFÄRDSVÅR Bland kvinnor märks Vårens nu en ökadvälfärdsprognos oro inom arbete, hälsa för brott. och bostad.

UTBLICK

BILDKONST Expansion av Opana Konkurrensen i amerikanskaom jobben större för nyexade södern. socionomer.

REPORTAGE

STARTSKOTT Ungdomar pratar om Så ser året ut för sexdet ochnya utbud socionomer i olika av porr. yrkesfält.

DEBATT

REPORTAGE Forskare i motstridigt

Ej motsats i Pia samtal omThams hederoch Arbetsmiljöverkets och våld. studier.

KUS Höste CF -UOPP Gratns välfärdSATS inomtis Mal in ocsprogn vidar Stbete häh Malinos lsa ocunh boockh,olm ivers stite adt!. s

T S boKrdUe DEBAT FO

ndradehälsan tionshi Tans nd ns klass och tjä te

E Funk

lls G US PO p TA apar få välja håsall.mhä satthet. mR FOK lseRnsEka ut n sk inne sse

Soci

re dsbu et om kapprö Skydor Handi viktiga frågmer tryggh n. för natte valet. inför

onom en Nr 4 2018

en!

2018 i #8 ap18 20 yk#ot4er erhappsi oc

ykteot psbe alht ar

cera Kvalifi

tecioc t so be ifitcearra Kvcialal t so

SPA-H

FOK EL SåTehjstäla om US G per vidu ha r grep ny sbyg kohe terngle mm una oc denspat enerspa-er atht vinn öv leva.helg !

Kvalificerat och psykoterapi #1 2019 Kvalificerat socialtsocialt arbetearbete och psykoterapi #5 2018

ms-all tieon tie kT en S Fun er , LS Exist het Socialtjänsten, Gävle: mdlös en hind he mti Fra

alifice KvKv alifi cerarat t social social t arbe t arbe te och te och psykot SommarForskningspsykoterapi novellen supplement Tra erapi # 2 2019 ffic av # 6 20 king 18 Sara Larsson

Sex påg handeln minsår där du t ana r.

Så förbättrade vi arbetsmiljön!

U

D

EBAT TBLIC Tryggh Miss etssygynn K T acerad barnstemasi Afplrik skap ar miod utbe a e avnobidrigatalning kvin r. ag et?

D RE

BATPTORT RäckerJoE inur mspla AGE te hecio cerade kvalifi fåso nomen r vänt katio s ba bedöm la n vida utanfö rn r ge?ns gr ning än s.

Tem a

Prostit ut Fo ion oc Traffi rs cking khning su spp

lem

ent

sorg. ljeom ng och laceri kild p ennes d n å ifr ete och lt arb socia

n fraga

nlig perso sorg, rbetameda erade en ”Alla vision olm. efter Stockh ntor i

? ramtid LSSafllengren H Lena

DEENNTT-UD STU FÖ MÅÅNN RM ÖR F 5-22

2018-0

YRKESN FÖRMÅ 08:43

Vårens utgåvor!

Höstens nyheter!

Socionomen är oberoende och först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi.

Artiklarna håller dig uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt Socionomen är försteller med nyheter inomtillgång socialtill forskning, socialt arbete och psykoterapi. på dator, läsplatta mobil.

Du får också Forskningssupplementet först av alla!

Vi vill ge dig den bästa förberedelsen inför yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Det sociala Socionomen digitaltkönet på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till ForskningsDet sociala och det biologiska könet samstämmer inte alltid. Hur ska vi forma det sociala arbetet och supplementet först av alla! psykoterapin för att nå alla människors behov? Läs mer i Socionomen.

Socionomauktorisationen fyller 20beslutsfattare? år!

Professionella eller lekmän som

Läs om Auktoriserade och –specialistsocionomer lättare Idagprofessionsutvecklingen! är det politiker som fattar besluten i det sociala arbetet inte socionomerna. Vad fårkan det för för den enskilde att det är lekmän som ytterst fattar beslut i kommunen? Läs analysen ställakonsekvenser krav i sitt arbete. i Socionomen som ligger till grund för Socionomens debatt på Socionomdagarna i höst.

Spädbarn och psykoterapi

Bli prenumerant idag!

De första åren i en människas liv är på många sätt avgörande. Hur förhindrar vi att något Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på går snett?

Ny forskningeller visar blivande socionomer och psykoterapeuter. www.socionomen.nu ringvägen 08-617för 44 26.

Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper så länge du själv vill.

Dessutom: Var med i Socionomens debatt ”Så hjälper vi unga med psykisk ohälsa” under Socionomdagarna den 22 november! Följ också tävlingen ”Sveriges bästa c-uppsats i socialt arbete” där du och dina kurskamrater har chans att vinna 10 000 kronor.

Tema

Win-win Bristen på akademiker är stor.

Hur ser planen för framtidens kompetensförsörjning ut?

22 ALLA VINNER En rullator med gps.

Chefer med bra värderingar. En mässa bara för medarbetare.

Vårdbolaget Tiohundra tänker nytt för att locka personal.

32 OBALANS Majoriteten av alla statliga arbetsgivare har svårt att hitta personal.

Och vart tredje företag kan inte expandera på grund av kompetensbristen.

37 RÄTT HÄST I STALLET Längre arbetsliv, ständig kompetensutveckling och bättre användning av nyanländas kunskaper.

Så löser vi kompetens­ krisen.

43 TAR PLATS Sama Sadeghi hade socionomutbildning men ingen jobberfarenhet från Sverige. Genom snabbspår socialt arbete fick hon den praktikplats hon behövde.

AKADEMIKERN

21

Tema Vårdbolaget Tiohundra har en plan för att locka och behålla personal.

Det vinner alla på: anställda, arbetsgivare och brukare.

Alla

vinner Text: Jennie Aquilonius Foto: Anna Simonsson

âž”

Tema

N

– NÄR FOLK SÄGER ”vi har en sådan jäkla personalbrist”, då är min första fråga: Vem är chef där?

Vd Peter Graf gestikulerar vilt längst fram i konferensrummet i vårdbolaget Tiohundras lokaler. Företaget ägs gemensamt av Norrtälje kommun och Region Stockholm och driver både omsorg och sjukvård i Norrtälje. Framför honom sitter åtta nyblivna chefer som går det obligatoriska ledarskapsprogrammet, en nyckel i Tiohundras arbete med kompetensförsörjning. Vid fönsterväggen, lite bakom, sitter Annika Åström Fritzsche, som har satt ihop den ettåriga utbildningen. Hon känner igen sig i vd:ns ord om ledarskapets betydelse.

– Jag sadlade om för ett tiotal år sedan. Tidigare jobbade jag som ekonom i det privata näringslivet och var länge i något som blev ett dysfunktionellt företag med uselt ledarskap. Så småningom tog jag mig samman, reste mig, och sa att nu ska jag göra något annat.

24

AKADEMIKERN

Ledarskapsutbildning är en viktig del av den kompetensplan som Annika Åström Fritzsche tagit fram för Tiohundra.

I dag är hon HR-konsult på Tiohundra och har tagit fram bolagets plan för kompetensförsörjning. Bemanningen är bra men det blir allt svårare att hitta personal, särskilt inom bristyrken som sjukvård och vissa administrativa yrken, till exempel ekonomi. Det börjar också bli tuffare inom omsorgen. Dessutom har Norrtälje geografin emot sig. Trots att kommunen utgör en tredjedel av Stockholms län räknas delar av den som glesbygd och det är inte alla som vill pendla till en vårdcentral på en ö ute i skärgården. Resultatet blir att företaget ofrivilligt har en del inhyrda medarbetare.

Tiohundra har länge jobbat med kompetensförsörjning men det var i höstas som ledningen och HR satte sig ner för att ta fram en skriftlig plan. De ville både samla ihop det som redan gjordes och planera nya insatser. I dag utgår planen från fyra rubriker: attrahera, engagera, rekrytera och utveckla. Annika Åström Fritzsche poängterar att det inte bara gäller att locka ny personal utan också att få anställda att stanna kvar.

"Att det är utbildad personal som hjälper till, i stället för att en vikarie kallas in, är en trygghet."

ANNIKA ÅSTRÖM FRITZSCHE

AKADEMIKERN

25

Tema

Dag ett på Tiohundras ledarutbildning.

Alexandra Helmér, personaldirektören Louise Westin och Katarina Sjöström beskriver sitt ledarskap i bilder.

26

AKADEMIKERN

– Det handlar mycket om att jag som medarbetare ska tycka att det är roligt att gå till jobbet. Att jag känner en stolthet över det jag gör och det bolaget står för, säger hon.

Som annan offentlig verksamhet kan Tiohundra inte konkurrera med löner.

Därför måste de vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt. Men vad är det? För att ta reda på svaret höll bolaget diskussioner med sina anställda på arbetsplatsträffar och i fokusgrupper för att identifiera kulturen. Samtalen ledde fram till Tiohundra-andan som sammanfattas i fyra punkter. De två första är bra introduktion för nyanställda och att medarbetare och chefer visar varandra uppskattning. Den tredje är

kunskapsspridning med goda exempel från verksamheten. Det sker till exempel genom att medarbetare håller lunchföreläsningar som också sänds digitalt.

2018 ordnades också en intern mässa för personalen. Eftersom företaget har många verksamheter och är utspritt över ett stort geografiskt område är det inte lätt att veta vad ens kollegor har för sig.

På mässan hade alla verksamheter en egen monter där de fick visa upp vad de ville. Under dagen höll anställda föreläsningar på tio minuter om allt från förhållningssätt till förbättringar.

– Många tyckte att det var spännande att få se vad andra gör. Det kommer att bli ett årligt event, säger Annika Åström Fritzsche.

Deltagaren Katarina Sjöström berättar om sin bild för Annika Åström Fritzsche: "Jag går längst bak och puttar på både medarbetare och familjen."

DEN FJÄRDE PUNKTEN är innovation. Som det där med gps:en på rullatorn. Annika Åström Fritzsche berättar om en dement brukare på ett äldreboende som inte ville göra något annat än att gå på promenad.

Men personalen kunde ju inte promenera hela dagarna. Brukaren var frustrerad. Så sa en medarbetare: ”Kan vi inte sätta en gps på rullatorn?” Sagt och gjort.

Brukaren kunde vara ute och gå hur mycket hen ville. När det var dags att komma tillbaka kollade en anställd var personen var och gick ut för att möta upp.

– Brukaren har blivit mindre aggressiv och lättare för personalen att ha att göra med. Hen har också fått en helt annan aptit och sover bättre, vilket har gjort att vi har kunnat minska antalet läkemedel.

Ett par våningar ner från konferens-

rummet ligger Mediavinden som har daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Vid väggen står vitrinskåp i ljust trä, runt ett bord finns trästolar som inte matchar och en gul tygtulpan pryder en smal vas på ett matbord. Här sitter omsorgsassistenten Daniel Karlsson som har en så kallad kombinationstjänst. Det innebär att han vissa dagar börjar klockan sju på ett boende för personer med funktionsnedsättning. Då behöver personalen där avlastning eftersom alla brukare ska vakna och komma iväg till dagens sysselsättning. När det börjar lugna sig vid niotiden går Daniel Karlsson 250 meter till den dagliga verksamheten, som då börjar komma igång, där han jobbar fram till klockan 15. Tidigare var AKADEMIKERN

27

boendena och den dagliga verksamheten helt avskilda. Den här lösningen gör att Tiohundra kan erbjuda heltidstjänster i större omfattning.

– Bara det lockar ju, säger Daniel Karlsson.

Bredvid sitter Eva-Lena Bjureström som är chef för flera dagliga verksamheter inom Funktionsstöd. Hon berättar att en stor fördel med de så kallade Boda-tjänsterna är att boendena sällan behöver ta in vikarier på fyra timmar, vilket är minimum, utan får stöd av de ordinarie medarbetarna under de två intensiva morgontimmarna.

– Att det är utbildad personal som hjälper till, i stället för att en vikarie kallas in, är en trygghet. Det är också 28

AKADEMIKERN

kompetensutvecklande för min personal från daglig verksamhet att göra andra saker, säger hon.

Eva-Lena Bjureström har också personal från boenden som är med under lunch och till exempel kan ta med brukare ut på en extra promenad. Daniel Karlsson får också avlastning och hinner med mer dokumentation.

Samma personal ska dock inte jobba på samma boende och dagliga verksamhet, eftersom brukarna måste få behålla sin integritet och skilja mellan sysselsättning och privatliv.

Daniel Karlsson har haft Bodatjänsten i drygt två år och upplever att han lärt sig nya saker, träffat nya kollegor och har mer varierande arbetsuppgifter. Han

Annika Åström Fritzsche skramlar ut med kaffevagnen när dagens pass i ledarskaps­ utbildningen är över.

Tema tycker att resurserna används bättre.

– Om jag inte hade något att göra tidigare så städade jag eller gjorde andra saker.

I dag, om två personer på den dagliga verksamheten är hemma och sjuka, ringer jag i stället chefen och frågar om något boende behöver hjälp, säger han.

FOKUS för den fjärde punkten i kompe-

tensförsörjningsplanen, utveckling, ligger på ledarskap. De nya cheferna i konferensrummet ska under året få lära sig allt från budget och arbetsrätt till fysisk och social arbetsmiljö. Vd:n Peter Graf är tydlig med vad han förväntar sig av dem. De ska våga kliva fram och ta ansvar om något händer. De ska driva innovation och digitalisering samt vara lyhörda för sina medarbetares idéer.

– Alla vill vara delaktiga! Det finns inte en människa på det här jordklotet som inte vill vara delaktig. Om ni inte låter era medarbetare vara det då slutar de, säger han.

Peter Graf har försökt skapa en platt organisation där människor pratar med varandra, vågar prova nya saker och beslutsvägarna är korta. En dag varje månad träffar bolagsledningen alla chefer inom varje verksamhetsområde, och även intresserade medarbetare, under en timme. Här pratar de ekonomi, utveckling, problem och nya idéer.

Men det viktigaste i ledarskapet är värdegrunden.

– Vilka är vi och vad står vi för? Tycker vi olika i värdegrundsfrågorna, då kan vi inte jobba ihop.

Ett sätt att få personalen av utvecklas och samtidigt lösa luckor i bemanningen är att anställda delar sin tid mellan flera olika arbetsplatser.

AKADEMIKERN

29

Tema "Det finns inte en människa på det här jordklotet som inte vill vara delaktig."

ANNIKA ÅSTRÖM FRITZSCHE

CV ANNIKA ÅSTRÖM FRITZSCHE Utbildning Ekonom Arbetar Tiohundra

30

AKADEMIKERN

UTBILDNINGEN är slut för den här gången och Annika Åström Fritzsche skramlar ut med kaffevagnen. Hon berättar att Tiohundra ocskså är med och driver utvecklingen inom Norrtälje kommun och Region Stockholm. Företaget har till exempel ytterligare ett program för ledarskapsutveckling tillsammans med kommunen. Bolaget håller också på att införa regionens verktyg för kompetensinventering. Där får medarbetare

skatta sina kompetenser och se vad de behöver utveckla. Om chefen ser att vissa kunskapsluckor återkommer kan hen planera utbildningsinsatser utifrån det. Om medarbetare går i pension är det lätt att se vilken typ av kompetens som behöver fyllas på.

Annika Åström Fritzsche upplever att arbetet med kompetensförsörjningen tycks fungera. Antalet anställda som känner sig stolta och kan tänka sig att rekommendera arbetsplatsen till andra har ökat under flera år. Det har också blivit lättare att rekrytera personal, särskilt inom psykiatrin, antalet inhyrda psykiatriker har minskat från runt 90 procent till 10 procent de senaste åren. Och när Tiohundra sökte ny ekonomidirektör fick de 20 sökanden.

– Jag pratade nyligen med en person i en helt annan del av regionen som sa att ”Ni på Tiohundra, det händer mycket kring er, ni syns.” Det var jätteroligt, säger Annika Åström Fritzsche.

Medlem i facket?

– välj rätt lån Med vårt Medlemslån kan du som medlem i facket förverkliga dina planer och känna dig trygg som låntagare. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer. Du kan låna upp till 350 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är förmånlig* och inga avgifter tillkommer, jämför gärna våra villkor med andra långivare.

Läs mer på swedbank.se/medlemslan eller ansök direkt och få besked i vår app eller Internetbank. * Effektiv ränta 4,91 % mars 2019

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

Obalans: Akademiker Skillnaden mellan utbudet av personer med rätt utbildning och arbetsgivarnas behov riskerar att sätta både tillväxten och välfärden i gungning.

Text: Johanna Kvarnsell

Utbud

45500 akademiker var arbetslösa i februari 2019.

32

AKADEMIKERN

1,4 miljoner akademiker (personer i arbetsför ålder med minst tre års högskoleutbildning) fanns i Sverige 2016.

63 400 personer tog examen från universitet och högskola 2016/2017.

Källa: Akademikernas a-kassa, Arbetsgivarverket, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Näringsliv, Saco, Universitetskanslerämbetet.

Tema

Privat Bristen på arbetskraft i näringslivet är rekordhög.

Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckades 2017 eftersom företaget inte hittade rätt kompetens.

Vart tredje företag uppger att rekryteringssvårigheterna har hindrat dem från att expandera.

Stat Kompetensbristen hos de statliga arbetsgivarna är stor.

74 % av de statliga arbetsgivarna som försökt rekrytera personal 2018 hade svårt att hitta lämpliga sökanden, en historiskt hög nivå. 1998 var motsvarande siffra 60 %.

Kommun och landsting Kommuner och landsting kommer behöva rekrytera 500 000 nya medarbetare fram till 2023 om man inte ändrar organisation eller arbetssätt.

Drygt hälften av dem är akademiker. Summan består till två tredjedelar av pensionsavgångar och till en tredjedel av att behovet av välfärdstjänster växer.

Efterfrågan

Obalans

Kompetensbristen är extra stor i yrken med hög utbildning.

AKADEMIKERN

33

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna.

Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp.

Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård.

Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk.

En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov.

En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård.

Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö.

Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Tema

Rätt häst i stallet ?

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

Hur ska vi kunna fylla stallet med arbetshästar även i framtiden? Fack och arbetsgivare är överens om många av lösningarna på kompetenskrisen.

➔ AKADEMIKERN

37

Tema

S

SVENSKA ARBETSGIVARE skriker efter arbetskraft. I både staten och det privata näringslivet uppger allt fler att de inte hittar lämpliga sökande till sina tjänster.

Och Sveriges kommuner och landsting räknar med att behöva rekrytera en halv miljon anställda de närmaste tio åren om inga förändringar görs i hur man arbetar.

Om vi inte hänger med i svängarna kommer många viktiga stolar gapa tomma framöver. Ett scenario som kan riskera både kvaliteten i välfärden och tillväxten i Sverige.

Hur hamnade vi här? Skälen är flera.

Sveriges befolkning blir allt äldre och kräver därmed vård och omsorg under en längre tid. Samtidigt stöper digitaliseringen och globaliseringen om arbetsmarknaden. Gamla jobb försvinner och nya tillkommer. Kraven på utbildning ökar, samtidigt som förändringstakten i arbetslivet leder till att kunskaper snabbt blir daterade.

38

AKADEMIKERN

– Globaliseringen påverkar efterfrågan på olika yrkeskategorier. Det blir en ökad skiftning, efterfrågan ökar inom mer kvalificerade, högbetalda yrken medan den minskar i många jobb i mitten av inkomstfördelningen där arbetsmoment går att automatisera. Vissa typer av jobb med mer rutinartade uppgifter har försvunnit medan andra har tillkommit, säger Mikael Witterblad, forskningsledare för SNS, studieförbundet för näringsliv och samhälle, som under flera år publicerat studier om kompetensförsörjningen i Sverige.

Det finns inte en enda enkel lösning.

För att säkra Sveriges kompetensförsörjning på sikt krävs ett arbete på flera fronter. De som arbetar kommer att behöva vara kvar i arbetslivet längre. Både genom att unga börjar jobba tidigare och att äldre fortsätter längre. Och fler än i dag kommer behöva jobba heltid. Särskilt inom vård och omsorg där deltid ofta är norm.

– Den normen måste vi påverka. Det är också en viktig strategi för att förbättra jämställdheten, säger Caroline Olsson, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Men det räcker inte. De som står långt ifrån arbetsmarknaden i dag måste också komma in i värmen. För trots brist på kompetent personal är många, framförallt de som nyligen kommit till Sverige och unga, utan jobb.

– Vi behöver bredda vår rekrytering.

Till exempel måste vi få in nyanlända som har relevant kompetens, intresse för våra frågor och värdefulla erfarenheter, säger Caroline Olsson.

"Det här rör sig om långa, gedigna utbildningar för att kunna ta sig an helt nya arbetsuppgifter" LARS HALLBERG

Att ta vara på nyanländas kompetens är en viktig fråga även för Akademikerförbunet SSR. Därför har förbundet varit med och tagit fram två snabbspårsutbildningar, en för nyanlända med examen i socialt arbete och en för samhällsvetare. Med hjälp av snabbspåret får akademiker uppdatera sina kunskaper så att de kan få jobb som motsvarar deras utbildning, även i Sverige.

EN TREDJE DEL av lösningen är att jobba för att få rätt person på rätt plats. För vi har inte råd att inte ta vara på människors kompetens eller potential i framtiden.

Här kan teknikutvecklingen vara en del av lösningen. Smarta hjälpmedel kan avlasta och effektivisera så att varje anställd kan fokusera på kärnan i sin yrkesroll. Men det handlar också om att se till att våra kunskaper uppdateras i takt med att kraven på arbetsmarknaden förändras.

Med det i åtanke beslutade fackförbund och arbetsgivare inom kommun och landsting att prova en ny modell för kompetensutveckling 2016 genom Omställningsfonden. Vanligtvis träder den partsgemensamma organisationen Omställningsfonden in när kommuner och landsting behöver säga upp personal på grund av övertalighet. Precis som AKADEMIKERN

39

Tema

"Vi kanske kommer behöva ha tre eller fyra karriärer inom ett långt yrkesliv" CAROLINE OLSSON

Trygghetsrådet på den privata sidan ska fonden se till att den som blir av med jobbet får de förutsättningar som krävs för att komma vidare i yrkeslivet. Men mellan 2016 och 2019 provar man också en annan slags omställning. Genom pilotprojektet ”tidig lokal omställning” kan kommuner och landsting söka pengar för att i god tid se till att personalen har den kompetens som behövs i framtiden. På så sätt är tanken att organisationerna både ska kunna möta kompetensbehoven för framtida organisationsförändringar och se till att medarbetarna fortsätter vara anställningsbara.

40

AKADEMIKERN

– Det handlar inte om kompetensutveckling i allmänhet, det har arbets­ givaren alltid ett ansvar för. Det här rör sig om långa, gedigna utbildningar för att kunna ta sig an helt nya eller delvis nya arbetsuppgifter, förklarar Lars Hallberg, vd på Omställningsfonden.

Hittills har 6000 personer fått ta del av insatser. I någon kommun har beteendevetare som jobbar som socialsekreterare fått läsa in kompetens som gör dem till behöriga socionomer. I en annan har HR-personal fått utbildning för att ha rätt kompetens för framtiden.

– Det är verkligen en win-win-situation! Arbetsgivarna har möjlighet att se över sin kompetensförsörjning samtidigt som medarbetaren får möjlighet att skaffa sig kunskaper för helt eller delvis nya arbetsuppgifter, säger Lars Hallberg.

I dag vittnar många arbetsgivare om att glappen mellan vilken kompetens som efterfrågas och den som finns bland de som söker jobben inte matchar varandra.

En förklaring som ofta förs fram är att de svenska utbildningarna är för dåligt

kopplade till arbetslivet. En annan att de kunskaper som efterfrågas i dag inte är desamma som för några år sedan.

För att vi som arbetar ska kunna hänga med i den allt snabbare snurrande arbetsmarknaden räcker det inte att utbilda sig en gång för hela arbetslivet.

Det gäller i hög grad teknikoch kunskapsintensiva branscher i näringslivet.

Men det gäller också i välfärden.

Inte minst för att orka med att arbeta mer och längre.

– Vi behöver ett system som är rustat att möta ett livslångt lärande. Vi kanske kommer behöva ha tre eller fyra karriärer inom ett långt yrkesliv, säger Carolin Olsson.

BRISTEN PÅ AKADEMIKER är redan i dag

ett faktum, inom offentlig såväl som privat sektor. Men för dig som arbetstagare kan risken för kompetenskris faktiskt bidra med något positivt. För även om fler kommer in på arbetsmarknaden och de i sin tur arbetar mer och längre kommer kompetensförsörjningen knappast sluta vara ett problem under lång tid framöver. Ett faktum som gör att alla som vill attrahera och behålla personal kommer behöva skärpa sig. Både när det gäller lön, arbetsmiljö och andra villkor i arbetet.

– Vi behöver fortsätta jobba med att vara attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö. Det handlar om klassisk arbetsgivarpolitik, som att se till att man kan göra karriär och att det finns andra utvecklingsmöjligheter, säger Caroline Olsson.

”Många lägger tid på att släcka bränder” Under våren drar Akademikerförbundet SSR igång en kampanj om kompetensförsörjning "Stoppa kompetensflykten". Förhandlingschef Markus Furuberg vill att fler ska lyfta frågan.

Varför är det här en fråga för Akademikerförbundet SSR? – Dels är vi ett yrkesförbund för akademiker som arbetar med den här typen av frågor i sin profession, som HR-personal och chefer. Men en lagom personalomsättning är också en viktig fråga för alla våra medlemmar.

Vad behöver göras för att säkra kompetensförsörjningen? ¬– Jag skulle vilja se att fler arbetsgivare tar ett strukturellt grepp om frågan. Många lägger väldigt mycket tid på att släcka bränder när en stol redan står tom. Hur gör man för att attrahera rätt kompetens och få medarbetare att stanna och utvecklas tillsammans med verksamheten?

Lön och möjlighet till lönekarriär inom yrket över tid är förstås en viktig nyckel. Men när vi frågar våra medlemmar vad som får dem att stanna kvar nämner de också en rimlig arbetsbelastning och ett bra ledarskap.

Vad gör Akademikerförbundet SSR i den här frågan?

– Vi vill jobba aktivt tillsammans med arbetsgivarna lokalt för att stoppa kompetens­ flykten. Ett sätt är att tillsammans ta fram en långsiktig kompetensförsörjningsplan. Eller att teckna ett lokalt avtal för attraktiva arbetsplatser där vi som lokala parter kan arbeta strukturerat under året för att säkra en långsiktig kompe­ tensförsörjning. Personalomsättningen kostar miljoner. Om arbetsgivarna tillsammans med fackförbunden lokalt kan arbeta strukturerat och hitta en mer dräglig arbetssituation kan de tjäna in de pengarna på kort tid.

AKADEMIKERN

41

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00.

Vår inkomstförsäkring. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av löner upp till 100 000 kronor/månad. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands.

Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 110 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Tar plats

Först studier, sedan praktik.

Snabbspåret för socionomer har gett Sama Sadeghi möjlighet att jobba med det hon brinner för.

➔ Text: Annika Larsson Sjöberg Foto: Anna Simonsson

Tema

P

PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA, strax söder

om Stockholm, är det lunchrusning.

Studenter vimlar ut i vårsolen. Våren 2018 var Sama Sadeghi en av studenterna här. Då startade det första snabbspåret för socionomer med utländsk examen.

Hon fick läsa 30 högskolepoäng i bland annat socialrätt, förvaltningsrätt och om det svenska välfärdssystemet.

– De ställde samma krav på oss som på andra studenter. Det är jag glad för. De trodde på oss och den utbildning och erfarenhet vi har. Vi behöver bara komplettera och jobba med språket, säger hon.

Sama Sadeghi har en master i socialt arbete från Iran. Där arbetade hon med våldsutsatta kvinnor och barn i tio år, både inom statliga verksamheter och olika frivilligorganisationer. För drygt fyra år sedan träffade hon en man från Sverige, gifte sig och flyttade hit.

44

AKADEMIKERN

Sama Sadeghi drömmer om att återigen kunna utföra det yrke hon älskar, som socionom. Tack vare snabbspåret kan det snart bli verklighet.

– Det var som en chock, skrattar hon.

– I mitt yrke kan jag inte göra någonting utan språket. Jag behövde börja om från noll.

När Sama Sadeghi var färdig med SFI och Svenska som andraspråk kunde hon skriva bra och pratade tillräckligt mycket svenska för att klara sig i samhället. Men för att kunna jobba som socionom krävs ett helt annat språk.

– Du måste kunna bygga relationer och gå på djupet in i människors känslor och tankar. Då behöver du kunna prata på en helt annan nivå, konstaterar hon.

" I mitt yrke kan jag inte göra någonting utan språket. Jag behövde börja om från noll. " SAMA SADEGHI

CV SAMA SADEGHI Utbildning Socialt arbete Praktikplats Unga kvinnors värn

Men så kom ett mejl från Akademikerförbundet SSR. Det var en inbjudan till en informationsträff om snabbspåret för socionomer med utländsk examen. Sama Sadeghi gjorde ett prov och blev antagen. Nu har hon klarat av de akademiska delarna och är inne i slutfasen av sin praktikperiod på ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Boendet drivs av stiftelsen Unga kvinnors värn och enligt Sama Sadeghi har det varit den viktigaste delen av snabbspåret. Hon har fått använda sina nya kunskaper i praktiken och fått träna svenska i ett professionellt sammanhang.

– I början var det så svårt. Om någon pratade direkt till mig förstod

jag men när de pratade tillsammans missade jag innehållet. Men nu, efter tre månader, så förstår jag, säger hon.

Den bästa bekräftelsen har hon fått från de klienter hon mött. Ingen av de utsatta kvinnor hon mött har signalerat att de haft svårt att förstå eller kommunicera med henne.

– Människor behöver medkänsla, inte att man säger saker med helt korrekt grammatik. Det stärker mig varje dag. Man visar känslor och förståelse på så många mer sätt än med språket. Åsa Grimlund Miltoft är verksamhetschef på stiftelsen Unga kvinnors värn. Hon berättar att de får väldigt många frågor om att ta emot prakAKADEMIKERN

45

Tema

tikanter. Nästan alla får nej på grund av tidsbrist. Men den här gången var tajmningen i verksamheten rätt. De såg också en möjlighet att få in en erfaren person som skulle kunna tillföra något till verksamheten, samtidigt som det kändes meningsfullt ur ett samhällsperspektiv.

När de tackat ja till att ta emot en praktikant fick de tre CV från Arbetsförmedlingen. Valet föll på Sama Sadeghi och verksamhetschefen Åsa Grimlund Miltoft är förvånad över hur väl det hela fallit ut.

"Varje människa har en roll i livet.

Min är att vara socionom och jag älskar verkligen mitt arbete."

SAMA SADEGHI

46

AKADEMIKERN

Visst, i början gick det lite trögt med språket. Men hon har växt in i rollen, lärt sig språket och fått allt mer ansvar. Nu har hon jobbat extra några avlönade pass som behandlingsassistent och de har fört diskussioner om ett vikariat framöver.

– Matchningen har varit avgörande för oss. Sama vill jobba med den här målgruppen och har erfarenhet med sig från Iran. Även om lagstiftningen är helt annorlunda här så är kvinnornas situation likartad, säger Åsa Grimlund Miltoft, verksamhetschef. Även Sama Sadeghi är väldigt nöjd med sin praktikplats men vet andra deltagare i snabbspåret som inte haft samma tur. Generellt har det varit svårt för många att hitta platser.

– Det är jätteviktigt att få rätt praktikplats. Men den enskilde deltagaren kan inte ensam motivera arbetsgivarna att tro på oss som har en utländsk utbildning.

Det behövs ett större jobb från samhället, säger hon.

Sama Sadeghi konstaterar att innan hon började sin praktik hade hon aldrig varit i ett helt svenskt sammanhang. Nu, när hon har både formell kompetens, erfarenhet och referenser, ser hon helt andra möjligheter att faktiskt få jobba med det hon vill.

– Varje människa har en roll i livet.

Min är att vara socionom och jag älskar verkligen mitt arbete. Det är inte bara ett jobb för mig, det är en stor del av mitt liv.

Och jag vill få möjlighet att vara nöjd med livet, säger hon.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Utbildningar i Affektfokuserad psykoterapi i Malaga, Spanien Introduktionskurs 14 - 18 oktober 2019 Nästa vår planerar vi en Fördjupad workshop 30 april - 2 maj 2020 Kursledare: Birgitta Elmquist och Jenny S Svebeck info på www.affektfokus.se

BOF-Barnorienterad familjeterapi och Tejping 2-årig utbildning i Uppsala med start hösten 2019 Kursledare: Annika Gerenstein i samarbete med Barbro Sjölin-Nilsson www.bof-tejping.se/uppsala/ 0790-15 46 51 • annikagerenstein@gmail.com

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start 26-27 augusti

Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng Start 2-3 september

Handledarutbildning i Psykosocialt arbete (motsvarande 45 hp) Start 22-23 augusti

Handledarutbildning för Psykoterapeuter (motsvarande 45 hp) Start 16-17 september

Workshop med Malin Fors - Makt och privilegier i psykoterapi Ersta konferens 6 maj

www.sapu.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

Göteborgs Psykoterapi Institut Grundat 1974

Anordnar med start HT 2019: Göteborg, Stockholm och Malmö: Grundläggande utbildning (Steg 1) i psykoanalytisk teori och praktik Göteborg: Aspirantprogram Handledar- och lärarutbildning Symtomfokuserad korttidsterapi

031-711 97 51

www.gpsi.se

SVENSKA INSTITUTET FÖR KOGNITIV PSYKOTERAPI

Grundutbildning i KBT

för individ, barn och familj (s.k Steg 1) Start augusti 2019 i Stockholm För vidare information: Birgitta Aller (Sekr) 08-690 52 60, www.cbti.se eller info@cbti.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Familjehem Norr söker familjehemskonsulent Vi är idag två familjehemskonsulenter som båda utgår ifrån Sundsvall. Vi vill under 2019 bli tre och kanske är du som läser detta intresserad?

Du bör som oss gilla att arbeta i ett litet företag som sätter kvalité, småskalighet och flexibilitet i förgrunden. Vi vill att du blir en del i vår grupp så du bör därför inte bo alltför långt ifrån Sundsvall.

Vi söker Verksamhetschef/rektor Nu söker vi en nytänkande och engagerad verksamhetschef/rektor som vill vara med och bidra till SAPUs fortsatta utvecklingsresa.

Ansök och läs mer om tjänsten: www.sapu.se

Vi söker dig som är Socionom eller har likvärdig utbildning, erfarenhet från socialtjänst och gärna familjehemsvård.

Meriterande är utbildning i ”NYA Kälvesten”, ”Steg 1” och ”Ett hem att växa i”. Körkort är ett krav.

Låter det intressant?

Prata med Johan Ording tel 072-727 29 02 eller mejla till johan@familjehemnorr.se Läs mer på www.familjehemnorr.se

Sökes: Enhetschef till Familjehemsvården Uppsala, Västerås samt Dalarna

S:t Lukas i Uppsala söker leg. psykolog eller leg. psykoterapeut Vi söker dig som är leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med erfarenhet av att arbeta självständigt med psykoterapi, och gärna även handledarerfarenhet. Intresse för organisationsutveckling är önskvärt. Tjänsten är 100% med tillträde efter sommaren. Intervjuer sker löpande under ansökningstiden.

Välkommen att läsa mer på vår hemsida www.sanktlukas.se/uppsala

Vi söker någon som kan leda vår familjehemsvård i området, med placering i Uppsala! Du leder det operativa arbetet, med budget-och personalansvar samt driver kvalitets-och utvecklingsarbetet på enheten. Du är socionom eller har annan relevant utbildning inom området och har flera års erfarenhet inom yrket.

Sök jobbet idag!

Skanna QR-koden för att komma direkt till jobbannonsen!

Hitta jobbet på: humana.se/ledigajobb

Spaning

Hämta andan Full fart mellan åtta och fem? Nu växer insikten om vikten av vila under arbetsdagen.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

50

AKADEMIKERN

KÄNNER DU DIG helt utarbetad, men tröstar dig med att det snart är helg?

Eller har du rent av börjat räkna dagarna till semestern, då du ska vila ut ordentligt för att liksom börja på ny kula i höst?

I så fall kanske du måste tänka om.

Den trötthet som du samlar på dig på jobbet kan nämligen vara för stor för att utraderas under ledigheten. Bland privatanställda tjänstemän upplever till exempel var fjärde person att de inte hinner återhämta sig efter stressiga perioder, enligt en Novus-undersökning från förra året. Problemet är dock inte begränsat till den här gruppen. Enligt forskare vid Sahlgrenska sjukhuset är problemet så allvarligt att de nyligen utformat ett test på nätet där du själv kan ta reda på om du ligger i riskzonen.

n

En som känner väl till fenomenet är Lina Ejlertsson, doktorand vid allmänmedicin och samhällsmedicin på Lunds universitet.

– Du kan inte bara dräneras hela dagen på jobbet och tro att det löser sig när du är ledig. På något sätt måste man försöka att upprätthålla sin energinivå.

När du lämnar jobbet ska den ligga på plus minus noll, eller till och med på plus, säger hon.

Så, om det inte nödvändigtvis räcker med fritidens avkoppling – vad har man för möjligheter till återhämtning på jobbet?

Först och främst: Rätten till pauser under arbetsdagen regleras i lag. Du får till exempel jobba max fem timmar i sträck utan rast. Kortare avbrott, för att dricka vatten, gå på toaletten, eller ta en kopp kaffe, ingår i arbetstiden och betalas av arbetsgivaren.

Akademikerförbundet SSR menar att praxis är minst trettio minuters lunch-

rast och fem minuters paus varje timme.

Vilostunder av det här slaget är viktiga, men vad de får för effekt beror på vad vi gör av dem. Det menar Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm och disputerad inom arbetspsykologi. Hon skiljer på fyra sorters trötthet.

– När vi har burit flyttlådor blir vi fysiskt trötta. När vi skrivit några rapporter eller pratat med människor med problem kan vi bli mentalt trötta.

Det sista är nog någonting som ofta drabbar Akademikerns läsare. Sedan finns det en kategori som är lite svårare att definiera: emotionell trötthet. Den kommer när vi har ansträngt känslolivet, kanske sörjt, varit upprörda eller försökt trösta någon. Den sista sortens trötthet är sömnighet.

Dags att luta dig tillbaka och ta en powernap?

AKADEMIKERN

51

Spaning Olika former av ansträngning kräver skilda typer av återhämtning. Det är någonting många av oss missar, menar Kerstin Jeding.

– Om vi har ansträngt oss på ett mentalt plan, är det lätt hänt att vi ”kopplar av” med något annat mentalt stimulerande. Det kan vara att vi kollar Facebook, mejlen, ser ett roligt Youtubeklipp eller snackar med folk.

Hon liknar det vid en som tränat stenhårt på gym, och sedan kopplar av genom ytterligare ett pass bänkpress.

– Du kanske upplever att du vilar när du lyssnar på en ljudbok eller en podcast, men ditt sinne vilar inte. Lyssnandet kräver att du hänger med och bearbetar saker. Innan du sätter på appen behöver du en rejäl paus. Ta några minuter och släpp tankarna på det du håller på med.

Det är mycket bättre att hoppa jämfota en halvminut än att sitta och läsa någon artikel vid fikabordet.

VISST ÄR DET VIKTIGT med avkoppling men även själva arbetet kan ge energi och fungera återhämtande. Om rätt förutsättningar finns. I en intervjustudie har hon varit med och intervjuat anställda inom primärvården i nordöstra Skåne, för att ta reda på vad de anser om saken.

" Du kanske upplever att du vilar när du lyssnar på en ljudbok, men ditt sinne vilar inte."

KERSTIN JEDING

52

AKADEMIKERN

– Den första förutsättningen är att man upplever variation i arbetet. Det handlar dels om variation av uppgifter, men också av tempo, vilket ger sig själv om man byter arbetsuppgifter, och miljöbyte.

Den andra förutsättningen gäller gemenskap arbetskamrater emellan. Att kunna skratta och småprata om annat än jobb, är viktigt.

– Den sista punkten kallar jag "hanterbarhet". Där handlar det om en viss kontroll över arbetssituationen. Om högarna växer på skrivbordet ska man veta vad som bör prioriteras. Viktigt är också att kunna påverka, såväl sin egen arbetssituation som uppåt i organisationen.

Lina Ejlertsson poängterar att sjukskrivningarna fortsätter att öka i samhället, och menar att många arbetsgivare jobbar med kortsiktiga lösningar.

De släcker bränder.

– Jag förespråkar i stället ett långsiktigt tänk, att man jobbar systematiskt med arbetsmiljön, att man satsar på personalen och deras återhämtning. Det skulle behövas för att göra någonting åt sjukskrivningarna i längden.

Till Akademikerns mentalt stimulerade och i värsta fall utmattade läsare har Kerstin Jeding på Stressmottagningen ett sista tips: tvinga dig själv till stimulansfria toalettbesök.

– När jag föreläser om stress och återhämtning brukar jag be publiken att blunda och räcka upp handen om de använder mobilen när de kissar på jobbet. Nästan alla händer kommer upp! Det är helt bisarrt. Man kan bara föreställa sig hygienproblemen det för med sig. Men mest av allt: vilken dålig återhämtning för huvudet.

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst.

Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig.

Bli medlem på akademikernasakassa.se!

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Min väg

Skogen

Kan tallolja bli framtidens drivmedel?

För HR-chefen Jenny Sundén har intresset för hållbarhet styrt valet av arbetsgivare.

Text: Tim Andersson Foto: Tomas Bergman

➔

ns guld

Min väg

N

NATTMÖRKRET LÄTTAR, och utanför

CV JENNY SUNDÉN

Utbildning Statsvetenskap Arbetar Sunpine

56

AKADEMIKERN

fönstren på Piteå stadshotell börjar gatorna framträda i ett isblått sken.

Jenny Sundén tömmer snapsglaset.

– Den satt där den skulle.

Frukosten är avverkad. En avslutande shot av lingon, tomat, lime, citron, honung och ingefära skadar inte hektiska dagar som dessa.

Företaget som Jenny Sundén jobbar på som HR-chef, bioraffinaderiet Sunpine, befinner sig i en omfattande expansion. Ytterligare en fabrik ska byggas bredvid den gamla, där talldiesel och andra hållbara produkter utvinns ur tallolja. I dag producerar Sunpine 100 miljoner liter talldiesel per år.

Ur ett klimatperspektiv innebär det en minskning av koldioxidutsläppen med 250 000 ton per år, vilket motsvarar 157 672 dieselbilar.

– Jag är en allt eller inget-människa.

Hållbarhet är viktigt för mig, och jag vill kunna stå för den organisation jag jobbar på, säger Jenny Sundén.

Just nu är rekryteringen av nya medarbetare en stor fråga. Jenny Sundén ansvarar för att bygga arbetsgivarvarumärket, det som sedan kommuniceras på mässor och matchningstjänster. Men det går inte att trolla – medarbetarnas upplevelse av organisationen är nyckeln.

– Att försöka sminka en gris är inte lönt. Det är bättre att se till att man har en rashäst att visa upp.

TJUGO MINUTER SENARE sitter vi i bilen.

– Nu tror du att jag ska kidnappa dig och låsa in dig i en källare, säger hon.

Och visst, det hade varit en lämplig plats. Ett par mil norr om Piteå. Kring vägen tät barrskog tung av ljuddämpande och skimrande snömassor. Inte en mötande bil.

Här i det norrbottniska landskapet har hon sina rötter. Man hör det inte på hennes dialekt, för redan som barn lämnade hon Luleå. Under uppväxten bytte familjen adress flera gånger. En längre period runt om i Dalsland. Ett par tonår i Stockholm.

Resandet satte Jenny Sundén i kontakt med olika sorters människor.

Hon fick många vänner.

Men hon mötte också dem som vill ont.

Med tiden lärde hon sig att hantera dem. Inte genom att slå tillbaka, utan genom en mer effektiv metod: spegling.

Det är någonting hon har nytta av också som vuxen.

LÖN "För mig som HR-chef är det jätteviktigt att lönerna känns relevanta i relation till varandra på företaget. Det är också viktigt att den anställde känner sig rättvist behandlad. 60 000 kronor kanske är en hög lön, men om jag vet att en jämförbar kollega har 65 000 är det ändå för lite."

2004 Får jobb på Sandströms transportprodukter. Dottern är bara 1,5 år då, men minns nu, 15 år senare, hur mamman hoppade runt i glädje.

1998 Börjar studera.

Hittar vägen.

SJÖKORTET Naturupplevelser och vackra vyer skänker mig balans. När jag gick i ettan följde jag med en kompis ut på sjön.

Det var en riktig sol och bad-resa, och jag tyckte det var fantastiskt. Där och då bestämde jag mig för att skaffa en egen båt någon gång.

Nu har jag en.

58

AKADEMIKERN

2002 Vikarierar som arbetsledare för personliga assistenter.

Alldeles för grön för uppdraget.

2003 Får barn. Rädd för att hamna utanför arbetsmarknaden under mamma­ ledigheten.

– Jag blev duktig på att sätta gränser och få andra att se sig själva utifrån. Om någon skulle bete sig illa på en arbetsplats, genom att till exempel ge otillbörlig kritik, kan jag lätt ta upp det direkt med personen i fråga: Hur tror du att det här som du sade uppfattades? Ditt agerande ger mig den här bilden av dig, är det den du vill att jag ska ha?

INTRESSET FÖR MÄNNISKOR och hur de agerar fick Jenny Sundén att vilja bli psykolog – det var populärt i hennes kretsar under tonåren. När hon insåg att det inte var klinisk verksamhet hon ville ägna sig åt övergav hon dock de planerna för beteendevetenskapen på Luleå tekniska universitet. Det var så hon kom tillbaka hit upp.

Det första jobbet hon fick efter examen var som vikarierande arbetsledare för personliga assistenter.

– Jag var stolt och glad över jobbet, men hade inte några som helst förutsättningar att klara av det på ett bra sätt. Var alldeles för grön. Jag hade omkring 45 anställda under mig på tretton olika brukare, vilket betydde tretton månadsmöten varje månad.

Min väg 2005 Jobb med personalfrågor i kommunal verksamhet.

Lär sig väldigt mycket om struktur i HR-arbetet och arbetsrätt.

2010 Blir HR-samordnare på Polarbröd, som jobbar mycket med hållbarhetsfrågor.

Det här var 2002, när LSS-lagen fortfarande var färsk, och kommunerna hade ännu inte lärt sig hur de skulle organisera sig för att kunna säkra det stöd och den service som lagen krävde, menar hon.

– Det var dumt att ta jobbet när jag var så oerfaren, och kanske hade jag blivit sjuk om jag stannat längre.

När vi kommit till hamnen på Haraholmen framträder Sunpines kompakta fabrik, eller ”nystanet av rör”, som Jenny Sundén säger. Den skiner som en jättes ihopknycklade spegel i solen.

Vid entrén till huvudkontoret möts vi av en kollega.

– Anläggningen har stått stilla sedan igår, säger han.

– Do we have a problem?

– Yes – problem.

Det är ironiskt. Det har varit 20–30 grader kallt i flera veckor, och nu, när det inte är mer än 10 minus, händer det. Ett rör har frusit.

Det vänder upp och ned på dagen. Första punkten, fotograferingen till bokslutet, blir dock av som den ska. Jenny Sundén sätter sig mot en fond av tallar och en slogan som lyder ”skogen som Sveriges oljereserv”, och ber på skoj fotografen att retuschera hennes ostyriga lockar i efterhand.

2014 Blir HR-chef för Sunpine.

FANTASYBOKEN När jag läser kopplar jag loss hjärnan fullständigt från verkligheten. I stället går jag in helt och hållet i den här andra, litterära världen.

Det är väldigt bra stresshantering.

Men i övrigt blir flera möten inställda.

Och nya tillkommer. Jenny Sundén springer ut och in i sitt tillfälliga kontor, högst upp i en av de moduler som slagits upp här på grund av den utbyggnad som expansionen kräver.

Improvisationer är ingenting Jenny Sundén oroar sig över.

AKADEMIKERN

59

Min väg

– Det kanske också är någonting som flyttandet har gett mig: Jag tänker att det alltid ordnar sig. Det har det alltid gjort.

När hon började här på Sunpine 2014 var verksamheten rörig. All energi hade riktats mot själva fabriken, mot att få allting att funka rent tekniskt. Jenny Sundéns uppgift var att skapa ordning och strukturer för alla HR-processer.

Det gjorde hon. Den största utmaningen i dag är dock att inte skapa för mycket ordning, säger hon.

"Det handlar om att arbeta med rutiner som stöd, inte som begränsning"

60

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL BARN Hade inte tänkt mig barn, men ångrade mig.

Jag träffade en man som förtjänade att bli pappa.

BETEENDEVETENSKAPEN Jag får jobba med vanliga människor och bidra till att deras arbets­ situation och vardag fungerar bättre. Det moti­ verar mig.

PRIVAT Min fördom var att man i privat sektor bara tänker på vinsten. Det jag fann var i stället ett verkligt engagemang för personalen.

– Vårt företag bygger på innovativa medarbetare, på att vi hela tiden hittar nya smarta lösningar. Därför gäller det att arbeta med rutiner som stöd, inte som begränsning, så att det finns fortsatt utrymme för engagemang och kreativitet.

JENNY SUNDÉN återkommer hela tiden till frågan om hållbarhet. Som student hade hon föreställningen om att man i privat sektor bara bryr sig om pengarna, inte de mänskliga behoven. Det har hon fått omvärdera.

På kommunen upplevde hon hur pengapotten krympte allt eftersom och belastningen på personalen ökade. När hon sedan kom till Polarbröd mötte en arbetsgivare som hade resurser att lägga på de anställdas välmående, och verkligen gjorde det också.

– Här på företaget är inte omsorgen om personalen ett ställningstagande på samma sätt som på Polarbröd. Här motiveras den ekonomiskt. Det är ett slags affärsmässig transaktion. Drivkrafterna är olika, men resultatet blir detsamma.

En viktig sak för Jenny Sundén är att medarbetare får möjlighet till utveckling. Många börjar på Sunpine som operatörer, för att sedan bli tekniker eller ledare. Människor måste kunna växa på jobbet, säger hon.

Och om någon av illvilja skulle hindra en kollegas tillväxt, reagerar hon instinktivt.

– Det handlar lika mycket om min yrkesroll som om civilkurage.

Har man en gång upplevt mobbning på nära håll kan man inte stå vid sidan om och se på.

ARBETSMILJÖ "Den del av den organisatoriska arbetsmiljön som har störst betydelse för mig i mitt jobb är en ömsesidigt förtroendefull relation till min närmsta chef. Utan den blir det näst intill omöjligt för mig att utföra mitt jobb på ett bra sätt."

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland.

Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Panelen FRÅGAN

TEXT: EMMELI NILSSON

HUR PÅVERKAS DU AV VARSLET? Arbetsförmedlingen hårdbantas. För de anställda är ovissheten om framtiden stor.

Jessica Bertilsson arbetsförmedlare Klippan

Anders Skrufve socialkonsulent Norrköping

Karin Jardstam sektionschef Örnsköldsvik

–Stämningen här är väldigt orolig. Vi oroar oss för de arbetssökande som behöver extra stöd. Vi oroar oss för varandra, för dem som kanske måste lämna men också dem som blir kvar. Hur blir det att arbeta i myndigheten framöver? Att myndigheten behöver förändras är inget konstigt. Men detta handlar inte om utveckling.

Jag är orolig att man offrar människor för att man inte ser de långsiktiga konsekvenserna av att lägga ner 130 kontor.

Själv har jag fått en ny tjänst.

Det är ett jobb jag ser mycket fram emot, men jag känner också en stor sorg över att lämna Arbetsförmedlingen.

–Varslet ligger som en våt filt över verksamheten, men jag förstår att de förutsättningar som politikerna gett Arbetsförmedlingen får följder. Det är förödande att den nu pågående åderlåtningen av kompetent personal sker så snabbt. Det finns en sorg över att verksamheten offras i ett politiskt spel där vi som medarbetare inte kan påverka skeendet. Det känns svårt att åse hur det som byggts upp under lång tid med enskilda medarbetares kompetens försvinner, samtidigt som de som blir kvar får hantera ruinerna. Jag är inte bekymrad för egen del men väl för kollektivet.

– Vi känner oro för framtiden, förstås, men jobbar mycket i nuet. Det är rätt mycket galghumor just nu. Riksdagen har all rätt att besluta om arbetsmarknadspolitikens form. Men det är olyckligt att myndigheten tvingas in i en mindre genomtänkt omstrukturering. Vi minskar antalet anställda, utan att det privata alternativet finns på plats.

Jag skulle ha önskat att man inväntat den arbetsmarknadspolitiska utredningen och gått vidare utifrån den.

Jag arbetar gärna kvar, även i en förändrad myndighet, eftersom vi fortfarande kommer ha ett stort och viktigt uppdrag.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Har du mycket kvar att ge trots att pensionen närmar sig? Det här vinner du på att förlänga arbetslivet.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

INGEN RÄTT TILL A-KASSA

3

Rätten till a-kassa och sjukersättning upphör den dagen du fyller 65 år. Och rätten till sjukpenning begränsas, den som fyllt 65 år har inte alltid rätt till fler än 180 dagar. Enligt ett parti­överskridande förslag kommer den gränsen dock att flyttas år 2023, till 66 år.

Är du en stöttepelare på din arbetsplats? Du måste inte sluta jobba bara för att du blir äldre.

4 64

AKADEMIKERN

MER PENGAR I FICKAN

Det finns många fördelar för en arbetsgivare att anställa den som är lite äldre. En av dem är ekonomisk eftersom arbetsgivaravgiften sänks det år du fyller 66 år. Samtidigt sänks skatten på din arbetsinkomst, vilket innebär mer i fickan för dig.

KÄLLA: FÖRSÄKRINGSKASSAN, DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN

Jobba efter 65

RÄTT ATT FORTSÄTTA JOBBA

1

Ingen kan tvinga dig att sluta jobba när du fyller 65. I dag har du samma anställningstrygghet som dina yngre kollegor fram till den månad du fyller 67 år. Men lagen är på väg att ändras.

Från nästa år höjs gränsen till 68 år och år 2023 till 69 år.

SMART ATT VÄNTA MED PENSIONEN

Du kan tjäna en rejäl slant på att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. Och det finns ingen övre åldersgräns då du måste börja ta ut din pension. Du kan också fortsätta jobba deltid och vara pensionär på deltid. Men du kan behöva göra ett aktivt val för att pensionen inte ska börja betalas ut när du fyller 65 år.

2

BLIR DU ORÄTTVIST BEHANDLAD?

Alla arbetsgivare har ett ansvar för att förhindra åldersdiskriminering. Om du går miste om kompetensutveckling, en befordran, eller en ny tjänst eftersom du är äldre kan du vara utsatt för diskriminering.

Detsamma gäller om du blir trakasserad på grund av din ålder.

5 AKADEMIKERN

65

I luften W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

LEDARSKAP

TEXT: JOHANNA KVARNSELL FOTO: GETTY IMAGES

Ta bättre beslut

PERSONLIG UTVECKLING

Orka mer på jobbet Hur skapar man ett hållbart arbetsliv för sig själv?

Genom att "Jobba smart", tycker föreläsarna Liselotte Norén och Caroline Palm, som har lång erfarenhet av att utveckla företag med innovation och hållbarhet som fokus. Lär dig mer om deras metod för att få det viktigaste gjort först och öka din hållbarhet under en workshop i regi av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening. För dig som är ekonom, samhällsvetare eller chef.

 Umeå 9 april  Malmö 21 maj  Norrköping 22 maj 66

AKADEMIKERN

Varför gör vi som vi gör? Och hur kan vi agera för att putta andra i rätt riktning? Svensk Chefsförening har bjudit in psykologen Niklas Laninge för att berätta om vilka tankefel vi ofta gör när vi fattar beslut. Och hur vi kan göra för att besluten ska bli bättre.

 Göteborg 3 maj

FACKLIG GRUNDKURS

Nystart Är du ny som förtroendevald?

Då är facklig grundkurs något för dig. På kursen, som pågår i två dagar, lär du dig allt du behöver veta för att komma igång med det fack­ liga arbetet. Facklig grundkurs hålls på flera ställen i landet och för alla sektorer. Nu närmast blir det två tillfällen för dig som arbetar i kommun/landsting.

 Stockholm 22–23 maj  Skövde 9–10 april

Creative Army

VoB:s lägenhetsboenden – En nyckel till individ- och behovsanpassade insatser VoB erbjuder träningslägenheter med individanpassade insatser i eget boende för enskilda vuxna, familjer samt ungdomar i åldern 16 – 20 år. Insatsernas inriktning och omfattning varierar beroende på den enskildes behov. Exempel på uppdrag som kan tas emot är skydd, stöd, utslussning och behandling i öppenvård.

Rikard Jönsson Verksamhetschef Träningslägenheter och Stödboende i Kristianstad 0700 - 80 60 96 · rikard.jonsson@vob.se

Afrah Hussein Verksamhetschef Skyddat boende Myra, Familjehemsresursen och Öppenvårdsteamet.

0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, stödboenden och familjehem.

Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Pausa dig till ett bättre arbetsliv.

AKTUELLT

Stor oro efter varslet på arbetsförmedlingen.

SÅ FUNKAR DET

Tjäna på att vänta med pensionen.

➔ ANNIKA ÅSTRÖM FRITZSCHE VILL ATT MEDARBETARNA SKA KÄNNA SIG STOLTA ÖVER VAD DE GÖR PÅ JOBBET.