Hur ska vi lära oss att även värdera de mjuka värdena ekonomiskt?

Foto PM & Vänner. Fotograf: Per-Anders Jörgensen

Text av Dag Holmgren, designchef på Svenskt Aluminium.

Utgångspunkten!

När det gäller teknik så är det ofta ganska enkelt att sätta ett ekonomiskt värde på en produkt eller tjänst, men när det gäller upplevelsen av produkten blir det svårare.

Det som man alltid kan mäta är hur väl produkten tas emot på marknaden, men då talar vi om historia, det som redan hänt!

Det vore intressant att skapa mättal för upplevelser, välbefinnande m.m.

Vi vet att när människor mår bra, så presterar de bättre i alla sammanhang.

Sir Terance Conran, skaparen av Habitat i London, (www.habitat. co.uk) fick en fråga av en journalist: ”Vilken kurva tycker du är vackrast?

Svaret blev den stigande kurvan av vinst.

Men detta blir alltid ett mått som resultat av hur det gick!

Med den erfarenhet vi har av människors välbefinnande, borde det inte vara svårt att även förutse att i vissa situationer kommer människor att må bättre om man ökar välbefinnandet.

En sjukhusplats kostar i snitt 7 800:-/dygn, på intensiven är priset 19 500:-.

Vi vet att om människor mår bra och får vällagad mat, så kommer vårdtiden att minska. Detta verifieras även av Socialstyrelsen i diverse rapporter.

Det finns alltså pengar att tjäna genom att öka välbefinnandet i sjukvården. Om man ser till att maten är vällagad, väl presenterad och smakrik, kan man alltså minska vårdtiden och kostnaderna för vården.

Kostnaderna för en måltid ligger i storleksordningen 67–85:-/måltid.

Om man minskar vårdtiden med ett dygn skulle detta innebära en minskad kostnad på 7 800:-, man kan få rätt mycket vällagad mat för den summan, dessutom kan man ta in ytterligare en patient tidigare!

Detta är ett teoretisk resonemang, men varför tar ingen tag i detta?

Varför lagas inte maten där människorna finns?

Att se till att maten till exempel produceras nära patienten borde kunna lösa detta. Det skulle även skapa fler arbetstillfällen och bättre förutsättningar för välbefinnandet för patienterna.

Varje sjukhus borde ha en egen restaurang som både patienter och personal kunde utnyttja. Ska de vara så svårt att förstå!

Ibland får jag en känsla av att sjukvården betraktar en människa som en ”maskin” som fysiskt ska repareras. Vi vet att en människa även har känslor och att dessa påverkar oss väldigt mycket. Det borde vara naturligt att även ”själen” vår vård när en patient ska behandlas.

Är det ekonomerna och politikerna vi måste lära upp?

Att de flesta företag har en HRperson anställd för att värna om sin personal, är ett tecken på att man har förstått att om personalen mår bra blir resultatet bättre i hela företaget.

Om vi tar ett exempel från bilindustrin, så menar Volvo att det räcker inte med att bilen är säker, detta måste du som förare även uppleva och känna när du använder den. Åter igen ett exempel på svårmätbara värden.

Ett företag är inte en byggnad och maskiner, utan ett företag är människor. På samma sätt är en kommun inte hus och natur, utan människor.

Varför ska det vara så svårt att förstå dessa sammanhang.

I Danmark utbildas arkitekter på konstskolorna i Sverige utbildas arkitekterna på de tekniska högskolorna!

Jag har den bestämda uppfattningen att arkitekten på samma sätt som designern ska vara människans ambassadör, inte teknikens. Alla arkitekter och designer samverkar med ingenjörerna, vilket innebär att vi – designerna och arkitekternaborde koncentrera oss på de behov som människor har och önskar. Vi behöver inte vara experter på teknik, det fixar ingenjörerna. Problemet uppstår när ”Vi” blir så imponerade av tekniken att vi glömmer människan.

Jag tänker på professor Jonas Lövgrens citat:

”Glöm bort tekniken, tänk i stället vad tekniken kan göra för Dig!” Tekniken får aldrig bli ett självändamål, tekniken ska alltid vara till för människorna, inte tvärt om.

Med tanke på vad jag skrev i förra numret av Aluminium Scandinavia, ( Nr 1, 2024) att ett företags immateriella värde i dagsläget är cirka 80 % av det totala värdet, så förstår vi att vad människor tycker om företaget och dess produkter, är helt avgörande för hur man lyckas på sin marknad. Hur människor mår i sjukvården är helt avgörande för behandlingstiden!

Vi väljer vissa butiker framför andra, även om de säljer samma varor, varför?

I dag räcker det inte bara med att produkten i sig själv är acceptabel, det finns så mycket annat runt produkten som även påverkar det slutliga valet.

Per Bengtsson på Restaurang PM & Vänner i Växjö menar att hur bra mat man än serverar kan detta ändå bara komma upp till 60 % av den totala upplevelsen.

Hur ska nu aluminiumbranschen agera för att helheten ska bli så bra och positiv som möjligt i relationen till kunder och samhälle?

Vi får inte glömma de ”mjuka värdena”, de värden som innebär att man ”gillar” produkterna och företaget.

Då handlar det om att åter igen tänka på vad produkten kan göra för dig, oavsett tekniskt innehåll. Löser produkten ett problem eller skapar den ett?

Vi måste ha ett holistiskt synsätt, det vill säga hela företaget måste leva upp till de värden som kunderna värdesätter och som innebär att man blir vald.

Det i ovan skrivna är inte rymdvetenskap, men tål att upprepas om och om igen.

Människor vill må bra och ha det fint omkring sig och vi företagare kan faktiskt bidra till detta genom att utforma våra produkter och tjänster så bra som möjligt och även tänka på att produkten ska bli en upplevelse.

Det handlar återigen om strategi och de mjuka värdena!

Tänk på det!

PM & Vänner. Fotograf: Per-Anders Jörgensen)