Skatter och pengar
Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi
Balanslån i en näringssammanslutning Skatteförvaltningen ändrar sin tolkning av arrangemangen med balanslån i beskattningen. Från och med 1.1.2014 kan det inte uppstå några balanslånesituationer när en enskild näringsidkare ändrar verksamhetsformen till en näringssammanslutning eller när en bolagsman i en näringssammanslutning ger förmögenhet för att användas och innehas av näringssammanslutningen.
Med balanslån avses en situation där en nyttighet till vilken inte en näringssammanslutning (ett öppet bolag eller ett kommanditbolag), utan en bolagsman, har privaträttslig äganderätt och som används i näringsverksamheten aktiveras i näringssammanslutningens balansräkning. Balanslåneobjektet är i allmänhet en fastighet, men även någon annan nyttighet kan vara balanslåneobjekt Näringssammanslutningen behandlar den balanslånade fastigheten som egna tillgångar i inkomstskatteanmälan. Balanslånesituationer uppstår antingen då en enskild näringsidkare ändrar verksamhetsformen till en näringssammanslutning eller då en bolagsman placerar egendom i en näringssammanslutning utan att äganderätten till nyttigheten överförs. Skatteförvaltningen anser att rättsstatus för balanslån har ändrats genom de lagändringar i 46 § 3 mom. i inkomstskattelagen och 51b § i lagen
om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (26 § i inkomstskattelagen) som trädde i kraft 1.1.1993 och 1.1.1997. Beskattningspraxisen har trots ändringar i bestämmelserna fortsatt i enlighet med gammal rätts- och beskattningspraxis. Enligt Skatteförvaltningen finns det inte längre några grunder för en beskattningstolkning av balanslånearrangemanget i enlighet med den gamla rätts- och beskattningspraxisen när bestämmelserna som betonar en sammanslutnings och dess delägares separata förmögenhetsmassor träder i kraft. Därför ändrar Skatteförvaltningen sin tolkning av arrangemangen med balanslån i beskattningen att motsvara det ändrade rättsläget. Enligt Skatteförvaltningens syn kan man inte till en näringssammanslutning räkna sådana medel, till vilka sammanslutningen inte har ägorätt. Således kan sammanslutningen inte avdra som utgifter avskrivningar som gjorts
från en sådan egendom. Om sådana tillgångar har använts i sammanslutningens näringsverksamhet, avdras som utgifter för näringsverksamheten enbart de verkliga utgifterna för näringsverksamheten.
Arrangemang med balanslån som uppstått tidigare Trots lagändringarna har balanslånearrangemangen fortfarande godkänts i skattepraxisen enligt den tidigare rättsoch beskattningspraxisen, och därför ges de existerande balanslånearrangemangen ett godtrosskydd. De upplöses inte på initiativ av myndigheterna i beskattningen på grund av ställningstagandet i den nya anvisningen. Beskattningen av balanslånearrangemang som grundar sig på den gamla rätts- och beskattningspraxisen verkställs enligt den tidigare praxisen fram till att balanslånearrangemangen upplöses till följd av bolagsmännens åtgärder.
Ytterligare information Anvisningen kan i sin helhet läsas på adressen www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Balanslån i näringsverksamhet (17.12.2013, dnr A179/200/2013)
Företagarinfo 1/2014
13