Timor Post Edisaun Kinta 27/06/2024

Page 1


DILI—Reprezentante povu iha Parlamentu Nasionál, Felisita aniversáriu Hospitál Nasionál Guido Valadares (HNGV) ba dala-21 ne’ebé sei realiza iha loron 29 Juñu. Maski nune’e hosi parlamentu mós HNGV ho aumenta maibé públiku kontinua lamenta ba sistema atendimentu.

Formasaun Polísia

Polísia Nasionál

eskrita ba membru

na’in 30, ne’ebé maka sei hadau lisuk vaga 3, ba bolsa estudu mestradu iha Portugál. Enkuantu kandidatu na’in rua sei hetan rekomendasaun

DILI-Prezidente
DILI —Xefe Bankada Partidu Libertasaun Popular (PLP), Maria Angelina Sarmento, preokupa tanba-sá maka membru estrutura, hanesan Fidelis Leite Magalhães no Mericio Juvinal dos Reis “Akara” rezigna-aan husi partidu.
DILI-Komandu
Timor-Leste (PNTL), liuhusi Sentru
(SEP), realiza teste
polisia
espesiál hosi Komisáriu Jerál.

Jornalista: Luis Casmeiro

Editor: Florindo Coluna

MANUFAHI —Servisu Nasionál Ambulánsia

Emerjénsia Medika Institutu Públiku (SNAEM.IP), laiha karreta ambulánsia transporta pasiente husi fasilidade saúde iha Munisípiu Manufahi ba Hospital Referral Maubisse no Hospital Nasionál Guido Valadares (HNGV). Informasaun ida ne’e Diretór serbisu munisipal saúde, munisípiu Manufahi, Vitor Martins, relata ba jornalista iha nia kna’ar fatin Same Manufahi, Tersa, (25/06).

“Daudauk ne’e ita Saúde munisípiu apoiu hela SNAEM.

Jornalista: Luis Casmeiro

Editor: Florindo Coluna

MANUFAHI—Diretór Serbisu

Saúde Munisipál (SSM) Manufahi, Vitor Martins, relata, ai-moruk item 22, ne’ebé ho persentajen 8,4% maka stock hotu ona.

“Ita nia ai-moruk ne’ebé agora daudaun stock out ne’e mak iha item 22, ne’ebé ho 8,4% mak stock hotu ona”, Diretór, Vitor, informa ba jornalista iha nia kna’ar fatin, Same, Tersa, (25/06).

Nia hatete, signifika aimoruk ne’ebé maka sei iha fasilidade Munisípiu Manufahi ne’e 78 item, ho persentajen 91,6% stock ai-moruk mak sei sufisiente atu atende komunidade sira ne’ebé afeta moras hodi halo tratamentu iha fasilidade saúde.

Vitor afirma, relasiona ho ai-

IP hodi halo transferensia moras ba Maubisse no Dili, tanba SNAEM ninia ambulansia laiha, aat ona sei avaria hela”, Vitor, informa. Nia hatete, servisu saúde munisípiu Manufahi, iha karreta multifunsaun lima (5), maibé Alas nian foin maka foti, tanba avaria tiha kuaze fulan rua ka tolu. Tanba ne’e kuaze fulan lima hahú husi fulan Fevereiru to’o Juñu nia laran SNAEM utiliza hela karreta multifunsaun husi serbisu munisipal saúde hodi transporta pasiente sira ba Maubissi no Dili.

“Ita tenke apoiu malu tanba hakarak salva ita nia pasiente sira nia vida ho ida ne’e ita

moruk ne’ebé mak menus, parte farmásista halo ona rekizasaun ba item sira seluk, maibé ida ne’ebé esensiál hanesan amoxiline iha rihun 10 no paracetamolle rihun 6 tableta, distribui ona ba fasilidade saúde iha Munisípiu Manufahi.

“Sira halo kedas distirbuisaun ba fasilidade sentru saúde Alas, Turiskai, Fatuberliu no sentru saúde

Same villa no mós ba postu saúde 24 iha Manufahi inklui Internamentu, maternidade ho tubercolose”, nia hateten.

Nia esplika, signifika aimoruk iha Munisípiu Manufahi sei sufiente hela, tanba sei tama hela iha pursentu 8,4%, ne’e sei normál, maibé liu ona persentajen 10% ba leten ne’e maka bele dehan menus aimoruk.

Enkuantu informasaun liga ho komunidade sira sosa ai-

Prevene Moras, Presiza Han Ai-han Nutritivu

Jornalista: Ermelinda Caet

Editor: Florindo Coluna

DILI—Diretór Apoiu Diagnóstiku

Terapéutiku, Hospital Nasionál Guido Valadares (HNGV), Vidál de Jesus lopes, relata, atu prevene moras iha isin loron, komunidade sira presiza halo ezersisiu, han hahán nutritivu no labele stress. “Ne’ebé faktores risku ba moras hot-hotu bele struck no moras sira seluk. entaun fatór sira nr’r tenke halo prevensaun liuhodi ezersisiu, han hahán ne’ebé di’ak no saudavel, evita stress”, Diretór Vidal informa ba jornalista iha kna’ar fatin, HNGV, Kinta, (20/06).

Diretór Vidal hatete, ko’alia kona-ba moras tensaun, tensaun alta nian ne’e kauza 95%, ne’e lahatene nia kauza, maibé 5% ne’e husi problema rins litermente, maibé fatór ne’e risku ba moras hotu. Ezemplu avó no inanaman sira tensaun sa’e ne’e iha posibilidade boot ita sira oan sira mós bele hetan tensaun.

Nia afirma, ligadu ho Timoroan barak maka sofre moras fuan no kankru, ne’ebé presiza halo

buka alternativu hodi atende tuir orariu ne’ebé mak iha”, nia hateten. Entaun difikuldade ne’ebé SSM Manufahi hasoru maka bainhira apoiu tiha karreta ba SNAEM hodi transporta pasiente hodi difikulta fali serbisu saúde nian balun iha baze. Hatán ba kestaun ne’e, xefe departamentu SNAEM.IP munisípiu Manufahi, Agostu Amaral, rekuñese, antes ne’e karreta ambulánsia iha ida, maibé hafoin aat tiha no halo pedidu hodi hadi’a iha fulanFevereiru to’o agora seidauk di’ak. “Kona-ba kondisaun karreta durante ne’e ha’u sempre konfirma hela de’it maibé sira responde mai dehan katak karreta mekanik sira hadi’a ona no presiza sei koko lai. Maibé ohin sira dehan bainhira koko kondisaun di’ak ona aban lori mai entrega”, nia informa. Nia subliña, maske situasaun ne’e difikulta ba serbisu, maibé husi munisípiu kontinua hato’o ba nasionál no iha ne’ebá responde mai dehan katak ninia material balun presiza sosa husi rai li’ur neduni presiza tebes tempu hodi hein.

moruk rasik ne’e mosu antes semana hirak liu ba, maibé hafoin ai-moruk tama serkula iha fasilidade saúde laiha ona komunidade ruma sosa aimoruk rasik. “Iha loron hirak ba kotuk akontese komunidade sosa aimoruk, realidade tanba aimoruk paracetamolle uitoan, maibé iha loron rua foin lalais SAMES nasionál atende ona aimoruk amoxiline rihun 10 kapsula no paracetamolle rihun 6, responde ona”, nia esplika. Nia subliña, Ai-moruk ne’ebé stock out ne’e mak hanesan pomada, iha mós ai-moruk vital balun kona-ba injetavel nian, maibé ida atu hodi atende moras baibain ho sintomas hodi transfere ba Hospital Referal Maubisse (HRM) ne’e normál hela.

mai,tanba husi idade 0 to’o 75, dala ruma labarik moris maka mate, tanba labarik fo’er ida ne’e idade husi 0 to’o 80 anos.

Bainhira moras sira ne’eninia kauza loloos iha ita nia isin lolon ne’e iha órgaun barak hanesan aten, kakutak, fuan, pulmaun kuandu órgaun sira ne’e falla hotu ona, entaun ita la konsege moris ona.

“Ai-moruk ita fó ba mós ita nia isin ne’e la responde, tanba moras ne’e tama ona iha kategoria grave, ne’ebé ai-moruk sira ne’ebé fó ba

ne’e isin la responde ona.se isin la responde, entaun órgaun sira seluk afeta hotu no kakutak mós afeta hotu entaun bele hakotu iis. No ita ema agora hanesan ita sei moris hela, tanba órgaun sira ne’e sei funsiona hele mak ita sei moris”, nia esplika. Nia subliña, pasiente sira ne’ebé baixa iha sala ICU ne’e Kuandu tama ona ba ICU ne’e, fifty-fifty entre mate no moris, ne’e fatin maka ICU. Ne’ebé espesialista sira halo esforsu

hotu hodi salva pasiente.Maibé depende mós ba resposta husi ita nia isin rasik ka pasiente, se aimoruk ne’ebé ita fó tuir nia dalan sei resposta husi isin rasik. Vidal fó ezemplu, ai-moruk isin manas, ambiente moras latun entaun tenke analiza no buka depois maka fó tan ai-moruk sira seluk. Tanba kazu sira ne’e dala barak tama ona ba faze krítiku nian, ne’e bele salva. nia posibilidade atu ita salva nia ne’e 25% de’it.

ezersisiu loron-loron.Ema sira ne’ebé ataka fuan ne’e Ministériu Saúde presiza halo promosaun ba bairru sira hodi live-steal tenke ajusta tuir. Tanba hahán ne’e di’ak ba ita, maibé kuandu hahán sira ne’ebé loron-loron konsumu konserva iha isin, maibé tenke haree nia rancu labele akumuladu to’o nia tempu ida nia atu rebenta rebenta entaun loos ona.

“Tanba ne’e, rekomendasaun ba komunidade sira maka tenke halo ezersiusiu, han saudavel, labele stress, deskansa tuir oras, ida ne’e maka importante atu nune’e labele afeta ba moras sira ne’ebé mensiona ona”, nia hateten.

Diretór Vida esplika, Ministériu Saúde liuhosi Diresaun promosaun halo promosaun ba komunidade ne’e la’ós halo de’it ba moras ida de’it, maibé halo promosaun ba moras hot-hotu ne’ebé populasaun sira afeta iha rai laran. Entaun moras iha HNGV ne’e kauza barak,pasiente balu mai ho moras stock hemonajia, respiratóriu no pasiente balun mai mate tiha ona maka lori

Jornalista: Cesário Sousa Editór: Marcos Fernandes

DILI—Parlamentu Nasionál (PN), liuhosi Komisaun C ne’ebé Trata Asuntu ba Finansas Públiku konsidera ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) tinan 2024 sei ki’ikoan, tanba tama ona ba segundu trimestre foin atinje 31%.

Prezidente komisaun C Trata Asuntu ba Finansas Públiku, Cedelizia Faria dos Santos, hatete ba ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu 2024 ba fulan Juñu nia tama ona segundu trimestre, signifika iha ona final, segundu trimestre nian, haree hosi nia ezekusaun, sei la inklui kometimentu, ezekusaun foin atinje 30,8% ou 31 %.

Maibé sei inklui kometimentu, signifika sira prepara hotu ona atu komesa loke ba tender ona ida ne’e inklui kometimentu atinje ona 40%.

“Ezekusaun ne’ebé di’ak to’o ona fim de Juñu atinje ona 48% 49% ka 50% ne’e di’ak liután, maibé nia realidade ita nia ezekusaun real foin maka atinje 31%, tuir ami nia haree ezekusaun sei baixu hela di’ak ona bainhira ita prepara ho primeiru trimestre, maibé ami komisaun no hanesan bankada Governu tuir ami nia haree ami sente katak ezekusaun ne’e baixu hela”, Deputada Cedelizia Faria dos Santos, informa ba Jornalista sira iha Parlamentu

Nasionál, Kuarta (26/06). Cidelizia haktuir, bazeia ba informasaun Governu liuhusi Vise Ministru Asuntu Parlamentár, katak Governu sei haree, tanba baixa ne’e iha kapitál dezenvolvimentu no iha problema barak maka Governu sei haree hodi halo pagamentu ba kompañia ne’ebé maka durante hasoru hela problema, tender mós foin loke, maka sai jestaun ba baixa ezekusaun. Deputada Cedelizia esplika, ezekusaun ba kategoria bens servisu, saláriu vensimentu no mós transferénsia públiku menus liu maka kapitál menór ho kapitál dezenvolvimentu. “Item tolu ne’e, ninia persentajen ezekusaun ne’e makas ona, ne’ebé mak sei

baixa maka kapitál menór ho kapitál dezenvolvimentu, hein katak ezekusaun ne’e ba oin tenke di’ak, tama ba loron 01 fulan Outubru 2024 orsamentu 2025 tenke mai ona Parlamentu Nasionál”, nia esplika. Nia hatutan konaba ezekusaun iha kapitál dezenvolvimentu, tuir komisaun C nia fiskalizasaun, sei Estadu hasoru problema barak hanesan estrada barak sei aat, ponte maka sei kotu inklui edifísiu balun ne’ebé maka presiza halo reabilitasaun, orsamentu sira ne’e maka tau iha kapitál dezenvolvimentu.

“Tanba ne’e ami husu ba Governu, liuliu iha kapitál dezenvolvimentu, bele aselera ona nia ezekusaun”, nia hakotu.

Jornalista: Amélia Babo Editór: Marcos Fernandes

DILI —Semana oin Sekretáriu Estadu no Floresta (SEF) sei halo konstrusaun ba Postu Guarda Floresta foun iha area Kasnafar, Suku Dare, Postu Administrativu Vera Krús, Munisípiu Dili. “Iha fulan kotuk, ami hamutuk ho Prezidente Autoridade Munisípiu Aileu ho rai na’in iha area Kasnafar identifika ona espasu balun hodi harii Postu ba Guarda Floresta nian no BOQ mós dezeñu ona atu nune’e semana oin bele halo ona konstrusaun”, Diretór Jerál SEF, Raimundo Mau, informa ba Timor Post hafoin partisipa enkontru iha Otél Timor Kolmera, Kuarta

(26/06). Diretór ne’e esplika, sira kompleta ona prosesu aprovizionamentu no entrega bele hahú ona konstrusaun iha fulan oin hodi nune’e bele

Komandante Sentru Formasaun Polisia (SFP), Superintendente Arquimino Ramos, informa membru na’in 3 ne’ebé pasa sei ba halo estudu iha Institutu superior siénsia polisia, Portugál. “Kandidatu na’in-30 ne’e liuhosi selesaun, agora sira hakat ona ba faze teste eskrita, depois teste remata ita hili de’it kandidatu na’in-10 ne’ebé maka di’ak liu, Segunda 01/07, sei fó teste oral ba sira, hosi teste ne’e mak sei determina kandidatu na’in - 3 ne’ebé di’ak liu, hafoin ita rekomenda ba Komandante jerál, hodi rekomenda ba embaixada Portugál,” dehan Arquimino Ramos, iha SFP, Komoro, Kuarta (26/06). Nia konfirma, kandidatu ne’ebé kompleta sira ninia dokumentu hodi kompete

vaga refere hosi ajente to’o ajente prinsipál hamutuk na’in-40, maibé liuhosi selesaun dokumentu na’in-30 maka pasa teste eskrita. Komandu PNTL sei hili membru na’in tolu ne’ebé maka iha kapasidade no konesimentu di’ak liu iha lingua Portugés, hatene rona no hakerek di’ak gramátika sira, tanba ne’e ba eskola.

Bolsa estudu ida ne’e, la’ós buat foun, iha tinan 2022, Komandu PNTL, haruka ona ema na’in ida, 2023 na’in- 1 agora 2024 ita haruka tan na’in-3, ho durasaun tempu ba estudu tinan -5.

“Bolseiru polisia bainhira sira remata ona estudu iha Portugál, sira fila mai ho mestradu iha siénsia polisia. Ha’u nia esperansa ba bolseiru ne’e tanba ita hetan kandidatu ne’ebé di’ak, sira sei sai futuru jestór polisia ninian ba futuru. Tanba ita hatene akademia polisia no sentru institutu

superior ita seidauk estabelese, entaun oportunidade ita haruka ba rai li’ur, la’ós de’it iha Portugal maibé mós nasaun sira seluk hanesan Mozambique, Filipina no Australia,” nia adianta. “Ajente sira agora ne’e, tuir estatutu ida mai daudauk ne’e, sira para hotu iha sarjentu xefe, se mak ba ofisiál mak sub alternu, se mak ba ofisiál superior sá tan ba Komisáriu ema laiha ona, entaun komandu halo ezersísiu oioin buka dalan aproveita oportunidade ho kooperasaun ne’ebé iha haruka membru sira ba li’ur atu bele prienxe iha parte lider ka komandu iha futuru mai. Enkuantu tuir informasaun Timor Post asesu katak, iha ajente too ajente prinsipál na’in mak sei hetan rekomendasaun hosi komisáriu jerál ba hala’o estudu iha Institutu superior siénsia polisia iha Portugál. (Jornalista : Olga Soares/ Editor Mateus da Cruz)

Cedelizia Faria dos Santos
Polisia n Husi Páj.1.
Karreta Ambulánsia. Imajen Espesiál

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.