Gränssnitt digitaliseras För att nyttja dessa modifieringar var PS-707 gränssnitt tvunget att digitaliseras, dessutom erfordrades en noggrann höjddiskriminering vilket saknades i radarn. Ericsson fick under 1980-talet studieuppdrag att ta fram en 3Dantenn inom ett tilltänkt modifieringsprogram för rbs 77. Diskussioner inleddes med Raytheon, tillverkaren av Hawk-systemet. Kravbilden pekade mot att en nyutvecklad ersättare till PS-707 krävdes. Förutsättningarna för att etablera ett samarbete mellan Ericsson och Raytheon verkade lovande och projekt rbs 87 startades upp. Modifieringssatser för belysningsradar och lavetter köptes 1992. Samtidigt genomfördes en utvärdering mellan anskaffning av NASAMS, flera Hawk-enheter eller rbs 23. Bofors systemförslag ansågs vara det mest kostnadseffektiva och utvärderingen resulterade i att rbs 23 skulle anskaffas och i en ansträngd försvarsbudget ströks rbs 87.
Robotsystem 97 Leveransen av de inköpta modifieringssatserna väckte tanken på att tillföra en eldenhet Hawk till varje UndE 23 och det beslutades om ett remo rbs 77-projekt, sedermera rbs 97, som innebar att belysningsradar och lavett modifierades och en separat stridsledningsenhet (StriE 97) utvecklades. Projektet startade 1996 och samtidigt beslutade amerikanska armén att avveckla systemet. Raytheon fortsatte att saluföra Hawk tillsammans med Kongsbergs ledningssystem och sin egen 3D-radar. Då amerikanska armén inte längre sponsrade utvecklingen av systemet var Raytheon inte längre intresserade av att hjälpa Sverige med att ta fram det nödvändiga gränssnittet eftersom ett svenskt system skulle leda till oönskad konkurrens. Lösningen blev att Georgia Tech Research Institute (GTRI) som arbetat mycket med Hawk-systemet åt amerikanska armén åtog sig att utveckla StriE 97. Robotsystem 97 har flera gånger tvingats slåss för sin överlevnad. Systemet var till och med helt uträknat när den parlamentariska försvarsberedningen 2008 presenterade sin rapport. Artilleri & Luftvärn
Ett antal uppgradering sker i detta nu för att Hawksystemet ska kunna vara en del av det svenska luftförsvaret i ytterligare tio år. Bland annat uppgraderas sensorer.
I rapporten stod bland annat följande: ”Utifrån det synsätt som försvarsberedningen redovisat bör det markbaserade luftvärnet med robotsystem 97 avvecklas. Luftförsvar på högre höjd bedöms tillräckligt väl kunna lösas av stridsflygförband. Robotsystem 97 är dessutom gammalt och inom de närmaste krävs en omfattande uppgradering”.
Så lät det 2008. Ett år senare var den politiska kovändningen ett faktum: ”Tillgången till avancerad, markbaserad luftförsvarsförmåga med medellång räckvidd bedöms långsiktigt vara av strategisk, nationell betydelse och därför bör inte robotsystem 97 avvecklas”, står att läsa i försvarsbeslutet från 2009.
21