BAMSE
Claes Silfwerplatz
Major Claes Silfweplatz tjänstgör på Luftvärnsregementets utvecklingsenhet. Han har nyligen avslutat Försvarshögskolans chefsprogram och arbetar nu med studier och doktrinutveckling.
Luftvärnet – en del av försvaret mot kryssningsrobotar Den förändrade säkerhetspolitiska kartan Sedan slutet av 1990-talet har den av regeringen tillsatta försvarsberedningen redogjort för det säkerhetspolitiska läget. I sin senaste rapport från mars 2003 beskrivs en mycket positiv säkerhetspolitisk utveckling i Europa. Försvarsberedning har vidgat säkerhetsbegreppet från att fokusera på hot i vårt direkta närområde mot globala hot som exempelvis terrorism. Terrorhandlingarna i USA den 11 september 2001 illustrerade med skrämmande tydlighet denna vidgade hotbild. Mot bakgrund av denna förändrade hotbild anser försvarsberedningen att hoten mot freden avvärjs bäst genom gemensamma insatser med andra länder. Genom att bidra med förebyggande insatser och konflikthantering i potentiella konflikthärdar kan konflikter hindras enligt försvarsberedningen. Dock 10
betonar försvarsberedningen de ökade riskerna för att Sverige blir utsatt för hot och påtryckningar i samband med ett internationellt engagemang. Hot kan riktas mot de svenska förbanden i konfliktområdet, men även direkt mot det svenska samhället. Aktörer behöver inte vara stater; terrornätverk, brottsyndikat eller religösa extremister kan utgöra hot mot det svenska samhället.
Kryssningsroboten – de nya aktörernas medel Medlen för dessa aktörer är troligtvis asymmetriska, dvs utformade för att nyttja svagheter i våra traditionella försvarssystem. Försvarsberedningen lyfter fram terrorattacker och IT-operationer men nämner även massförstörelsevapen och fjärrstridsmedel som möjliga medel för dessa aktörer. Enligt försvarsberedningen utvecklar 25 länder nukleära, biologiska eller kemiska vapen. En fjärdedel av dessa disponerar ballistiska robotar kapabla att leverera sin vapenlast upp
