Prata hjälper: Gratis samtal med tystnadsplikt hos Svenska kyrkan
Fängelsekyrkan: Kommer med hopp - ”Gör skillnad”
Nomineringsgrupperna: Vilka frågor är överst på agendan? Mandela,
UR INNEHÅLLET:
Den demokratiska processen viktig i kyrkovalet
”Viktigt att hjälpa människor” – Mandela får rösta i kyrkovalet som 16-åring
Svenska kyrkan är en del av Malmö – ”Alla kan bidra med kärlek och fred”
Fängelsekyrkan kommer med hopp: ”Gör skillnad”
Kyrkovalet – så funkar det
Nomineringsgrupperna: ”Vilken fråga är viktigast för er och varför?”
Här kan du förtidsrösta den 8-20 september
LEDAREN:
Att upprätthålla mänsklig värdighet är en av de mest centrala frågor för vårt samhälle just nu. Att värna varje människas värdighet och arbeta för fred, rättvisa och hållbarhet är genomgripande i kyrkans uppdrag för samhälle och värld.
Svenska kyrkan bidrar in i samhällslivet för en levande och stark demokrati som inte enbart betyder majoritetsbeslut utan också handlar om värdefrågor, etik och medmänsklighet. När demokratin hotas måste det uppmärksammas och uttryckas. Människovärdet, synen på naturen och allt levande, barnens och de äldres välbefinnande i samhällslivet, är exempel på viktiga frågor som tar sig gestalt i och genom kyrkans uppdrag. Tillsammans behöver vi utvecklas i takt med tiden och mot bakgrund av det som sker i världen, för att upprätthålla och säkerställa människans okränkbara värde.
Prata hjälper – gratis samtal med tystnadsplikt hos Svenska kyrkan Redaktion:
Den 21 september är det kyrkoval och du har chans att göra din röst hörd i ett demokratiskt samhälle och i en demokratiskt uppbyggd kyrka. Alla Svenska kyrkans medlemmar över 16 år kan rösta i kyrkovalet, och får vara med att påverka hur Svenska kyrkan ska leva sitt
uppdrag i samhället under de kommande fyra åren.
Det är helt avgörande i vår tid att tillsammans arbeta för ökad tilllit och demokrati, både i världen och i vårt lokala samhälle. Svenska kyrkan Malmö arbetar aktivt för en levande demokrati som möjliggör mänskliga rättigheter genom evangeliet som räcks till alla. Vikten av att arbeta för fred, försoning, rättvisa och att bära den diakonala hållningen att alltid stå på den utsattas och förtrycktas sida, är helt centrala.
Varje människa är skapad till Guds avbild och har en kallelse att verka för det gemensamma goda. Tillsammans är vi med och bygger både kyrka och samhälle – där demokratin ger vägar att stärka mänskliga rättigheter, jämlik delaktighet och det bästa i det socialt sammanhållna samhället. Vi ses i vimlet den 21 september!
Gunilla Hallonsten, kyrkoherde Svenska kyrkan Malmö
Foto: Magnus Aronson
Kyrkovalet – en trygg process utan kontroverser
År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten, så sedan dess har kyrkovalen hållits helt separat från val till stat, region och kommun. Eirik Ski är stiftsjurist i Lunds stift och minns:
– Det var lite oro först när kyrkovalet skulle skötas i stiftens egen regi. ”Hur organiserar vi oss?”
Det sista kyrkovalet som staten höll i var 1997, och då åkte representanter från Lunds stift till Länsstyrelsen i Malmö för att se hur de hade organiserat sig och hur det fungerade.
– De hade en valledare som ansvarade för att organisera det hela, och vi projektanställde henne till kyrkovalet som skulle vara 2001. Hon hjälpte oss att organisera vår valorganisation på samma sätt som man hade det på Länsstyrelsen, och så har vi fortsatt sedan dess.
Sammanräkningen är offentlig, så allmänheten har faktiskt rätt att närvara för att titta på, förklarar Eirik Ski, och tillägger med ett leende:
– Det är inte så många som hänger på låset. Men det är väldigt ordentligt gjort. Vi tar in extern personal för rösträkningen, det är väl en 40–45 personer som jobbar med det.
Vid kyrkovalet 1997 låg valdeltagandet på 7–8 procent. Vid det första själv-
ständiga valet 2001 ökade det till 14,2 procent.
– Det var kanske lite nyhetens behag, för de kommande två valen sjönk det några procent. Men från 2013 har valdeltagandet ökat igen och var uppe på 18,4 procent 2021, berättar Eirik Ski.
Rösträtt i kyrkovalet från 16 år Han tillägger att varje församling i ett stift är en egen valkrets, och vissa valkretsar på landsbygden har upp emot 80 procents valdeltagande, medan det ofta är lägre i städerna.
– Alla som tillhör Svenska kyrkan och har fyllt 16 år har rätt och möjlighet att gå och rösta. Om man inte väljer att utnyttja sin rösträtt är det ju synd, tycker Eirik Ski.
Åldern för rösträtt i kyrkovalet sänktes efter skilsmässan från staten.
– Det står i inledningstexterna till kyrkoordningen att barn och ungdomar in-
tar en särställning, och då ska man ha rätt att få gå och rösta också. Det är lite spännande att få ”övningsrösta” innan de allmänna valen, säger stiftsjuristen.
I Lunds stift ställer 3 950 unika kandidater från 119 grupper upp till de 106 platserna i kyrkofullmäktige.
– Man kan i kyrkovalet kryssa tre personer på listorna, i de allmänna valen är det bara en man kan personrösta på. Kyrkovalet brukar vara en ganska odramatisk historia, inga stora kontroverser har uppstått genom åren. Trots detta är det långt ifrån betydelselöst. Det är här framtidens kyrka formas. Genom att rösta stärker man inte bara den kyrkliga demokratin, utan bidrar också till att forma en folkkyrka som speglar medlemmarnas engagemang, värderingar och ansvarstagande.
Foto: Jens C Hilner
Den demokratiska processen viktig i kyrkovalet
Eva Wulff är mitt i förberedelserna för kyrkovalet i Malmö. Hon sitter sin andra mandatperiod som ordförande för valnämnden, som planerar och genomför valprocessen.
I kyrkovalet i september röstar Svenska kyrkans medlemmar till tre olika nivåer: på pastoratsnivå om vilka som ska sitta i kyrkofullmäktige, det högsta beslutande organet i pastoratet, på stiftsnivå regionalt, och till kyrkomötet på riksnivå.
I valnämnden sitter representanter för de olika nomineringsgrupperna i kyrkofullmäktige, förklarar Eva Wulff. – Valberedningen föreslår personer till de olika posterna och kyrkofullmäktige väljer. Men man behöver inte sitta i kyrkofullmäktige för att bli vald. Jag har gjort det tidigare, men inte nu längre.
Valnämndens uppgift är att organisera valet från början till slut. En del i det är
att se till att folk vet om att det är ett val på gång. Eva Wulff förklarar: – Vi ska göra reklam för att det är kyrkoval – inte vad man ska rösta på. Det är nomineringsgrupperna som ska sköta det, men vi ska sköta allt det andra runtomkring. Vi ska kommunicera, se till att det finns bra informationsmaterial, se till att det finns vallokaler och förtidsröstningslokaler, att det finns valbås och att det är bemannat. Vi ska se till att valet går rätt till och är rättssäkert. Allt sker i samarbete med de anställda i pastoratet, både ordinarie anställda och de som projektanställts för att arbeta uteslutande med valet.
Inför varje val gör valnämnden en riskoch sårbarhetsanalys för valet för att minimera risker för problem. Eva Wulff jobbade innan pensionen på stiftskansliet i Lund med utbildningar och fortbildningar för dem som arbetar i församlingarna, och tar fortfarande en del uppdrag därifrån. Engagemanget i kyrkovalet kom helt enkelt från en känsla av att det har betydelse. – Jag tycker det är otroligt viktigt med den demokratiska processen. Man kan ha olika tankar om hur vi kan göra valet billigare och smidigare, men det viktigaste är att det går rätt till och att allas röster blir hörda på ett jämlikt sätt.
Hon fortsätter:
– Jag vill uppmana till att gå och rösta och använda din rösträtt. Det tycker jag är viktigt. Vill man vara med och påverka hur kyrkan ska se ut för framtiden så får man gå och rösta. Det är det bästa sättet.
Förtidsrösta, brevrösta eller rösta på valdagen
Vill man förtidsrösta i kyrkovalet kan man göra det i vissa vallokaler eller brevrösta. Man kan faktiskt också förtidsrösta på valdagen.
– Det låter kanske lite motsägelsefullt, men det betyder att det finns förtidsröstningslokaler i Malmö där man kan rösta oavsett var i landet man bor. Då röstar man till sitt eget pastorat och så skickas de rösterna sedan vidare.
Men då kan inte Malmö tillhandahålla förtryckta valsedlar för dem, utan det måste man se till att man själv har eller använda blanka valsedlar, förklarar Eva Wulff.
Valsedlarna trycks i år centralt för alla nomineringsgrupper, och sedan står nomineringsgrupperna själva för att dela ut sina valsedlar. Därefter är det valnämndens uppgift att se till att de finns i vallokalerna. Det trycks upp valsedlar så att det räcker till 75 procent av de röstberättigade, och eftersom valdeltagandet brukar ligga runt 20 procent räcker det gott och väl.
Förtidsröstningen inleds den 8 september, och sätter igång uppgifter för valnämnden och valarbetarna som den anställt.
– Alla förtidsröster ska samlas in, sorteras och skickas vidare till rätt ställe, både runtom i landet och till olika valdistrikt i Malmö. Det innebär ett stort jobb, men vi tycker att det är bra att många förtidsröstar, för det ger mindre köer på valdagen.
Slutligen uppmanar hon: – Förtidsrösta, brevrösta eller rösta på valdagen den 21 september, det viktigaste är att du röstar. Det är så du kan vara med och forma kyrkans framtid.
”Viktigt
att hjälpa människor”
– Mandela får rösta i kyrkovalet som 16-åring
Mandela Novén, 15 år, har ett namn som förpliktigar. Med en pappa som vuxit upp i Sydafrika och upplevt apartheid har han en stor förebild i Nelson Mandela, som kämpade för frihet, rättvisa och demokrati. I september får Mandela rösta i kyrkovalet för första gången. Till skillnad från i riksdagsvalet får man nämligen rösta i kyrkovalet redan när man fyllt 16, vilket Mandela gör en vecka innan.
– Jag tänker att det är viktigt att jag lever upp till vem jag är döpt efter, att jag ser till att när folk tänker på Mandela så tänker de på en bra person, vare sig det är mig eller presidenten, säger Mandela Novén.
Om att man får rösta redan som 16-åring säger han:
– Det känns lämpligt, för när man har konfirmerats räknas man ju som vuxen i kyrkan. Och även om jag inte känner
många som går med i partier eller så är många engagerade i miljöfrågor och såna grejer.
Att ta vara på sin rätt att rösta och vara med och påverka vilken utveckling kyrkan ska ha tycker han är viktigt.
– Det borde vara en mänsklig rättighet för alla att rösta. Jag vill ta vara på min möjlighet då den i kyrkovalet bara kommer vart fjärde år.
Kom naturligt att engagera sig Än har han inte bestämt sig för vad han ska rösta på, men i god tid inför valet planerar han att söka upp information om de olika nomineringsgrupperna och vad de står för.
– Jag tycker det är viktigt att hjälpa människor, genom till exempel Act Svenska kyrkan, de gör ju bra grejer i fattigare länder. Och det är också viktigt att fånga upp ungdomar, det är bättre att fler unga kommer till Svenska kyrkan istället för exempelvis Prosperity-kyrkor, där businessmän styr och bara är ute efter ens pengar. Det finns väl mycket information inför valet online, men jag tänker att jag också kan fråga vår ungdomsledare och prästerna i kyrkan.
Mandela är med i ungdomsgruppen i S:t
Petri kyrka, där man kan gå med efter man konfirmerats. De träffas en gång i veckan för att ha mässa och göra olika aktiviteter tillsammans.
– Det kom rätt så naturligt för mig att engagera mig i kyrkan. Det började lite
innan konfirmationen, jag blev intresserad och gick till några mässor på söndagar. Det finns många Youtubers som pratar om kristendom och tro, och jag började kolla mycket på dem. Sedan konfirmerades jag och det bara växte mer och mer.
Förra sommaren gick han på sommarkonfirmation, tre veckors läger med en resa till Berlin i mitten. Där besökte konfirmanderna bland annat koncentrationslägret Sachsenhausen och Svenska kyrkan i Berlin. I samband med konfirmationen döptes Mandela, som inte döptes som barn. Nu är han aktiv i ungdomsgruppen, och ledde årets konfirmander i sommargruppen.
– Jag får både gemenskap och nya vänner, och får gå på en till mässa i veckan. Det är "best of both worlds", säger Mandela.
Foto: Sara Hansby Reis
Foto: Sara Hansby Reis
Foto: Sara Hansby Reis
Prata hjälper – gratis samtal med tystnadsplikt hos Svenska kyrkan
Går du runt med en tyngd på dina axlar? Den enkla devisen ”prata hjälper” är en sanning som Svenska kyrkan tagit fasta på i sin samtalsmottagning. Där kan du få prata med en diakon, som kort uttryckt är en person med utbildning inom socialt arbete och omsorg om medmänniskan. Diakonen har tystnadsplikt och samtalet kostar inget.
Ilse Viebusk är diakon i S:t Mikaels kyrka och är en av tre diakoner som bemannar samtalsmottagningen i Malmö. Hon berättar:
– Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, vilken ålder, sexualitet eller religion du har, vi tar oss an det du bär på och alla frågor du har. Vi har tystnadsplikt och för heller inga journaler.
Ilse Viebusk upplever att samtalsverksamheten har nått ut till många människor som inte har någon tidigare relation till kyrkan, och därför inte vet att kyrkan också erbjuder andra former av stöd som de kan slussas vidare till.
– Vi har ett smörgåsbord av olika verksamheter, grupper och stöd att erbjuda i Svenska kyrkan i stort. Samtalsmottagningen ger en möjlighet att möta människor och lyssna in deras längtan eller behov, och så kan vi erbjuda annat inom kyrkan som gör att de kommer vidare.
Några exempel på vad vi kan erbjuda är olika sorgegrupper, till exempel för dem som har mist någon på grund av självmord, och en rad möjligheter inom andlig fördjupning såsom Katekumenat,
Enneagrammet och programmet Att försonas för att leva. Skrivkurser finns också, bland annat en i läkande skrivande.
Samarbete med vårdcentraler
Prata hjälper startades under pandemin, som en telefonlinje för stöd, men det visade sig snart att människor ändå ville träffas, så verksamheten gick över till fysisk form. Sedan dess har verksamheten också haft ett samarbete med vårdcentraler, berättar Ilse Viebusk.
– Vi är inte terapeuter och behandlare, men för de människor som behöver den typen av stöd kan vi vara bra i väntan på det. Det finns de som kommer till oss och berättar att de har en tid hos psykolog om ett halvår, så vårdcentralen har rekommenderat att de vänder sig till oss så länge. Vi kan lindra och göra väntetiden uthärdlig genom att erbjuda samtalsstöd.
Ilse Viebusk fortsätter:
– Vårdcentralen möter ofta människor som är ensamma eller i sorg, och då när det inte är en typisk sjukdomsbild där de behöver vård utan bara behöver de mellanmänskliga samtalen så finns vi.
Ilse Viebusk, diakon i S:t Mikaels kyrka.
Samtalsmottagningen Prata hjälper
Samtalsmottagningen är öppen tre eftermiddagar i veckan, måndag till onsdag, Telefonnummer 040-27 92 48. När du kontaktar mottagningen får du som regel återkoppling inom tre arbetsdagar och får oftast en tid inom två veckor.
Relationer är det största samtalsämnet vi har. Inte sällan kan det handla om någon form av dysfunktionalitet i familjestrukturen, eller familjemönster under uppväxten som gör att man tassar på tå för varandra – då behöver man få syn på det för att kunna förändra. Vi har också par som kommer, och det här är inte parterapi, men vi kan utgöra ett tryggt rum och skapa en struktur som gör att det blir konstruktiva samtal som blir klargörande.
Sommaren kan vara en tung period för dem som inte känner igen sig i bilder man ser från andra, säger Ilse Viebusk.
– Det är som inför jul, det är höga förväntningar. När människor runt omkring sätter guldkant på tillvaron med semesterplaner och familjeidyll och man själv inte är i en situation som tillåter det så är det ju tufft.
Är du mellan 16 och 21 hjälper gymnasieteamet med diakoner och präster dig om du ringer till 076-133 09 79 eller 076-107 49 13.
Bild: Nina Björkman Markström
Foto: Alex Giacomini
Svenska kyrkan är en del av Malmö –
”Alla kan bidra
med kärlek
och fred”
I Malmö, en stad där människor av över 180 nationaliteter samlas, speglas händelser i övriga världen tydligt. Kyrkoherde Gunilla Hallonsten säger: – Världens konflikter finns alltid lokalt i Malmö. Men vi är många parter och organisationer som verkligen försöker hålla emot och ha goda relationer lokalt och vara fredliga tillsammans, även om det är krig och konflikter i världen.
Kyrkoherden fortsätter:
– Det är ju svårt, men det görs och det pågår. Det är ett väldigt stort arbete som blir lite osynligt, ett slags vardagligt arbete för att hålla ihop oss i staden.
Svenska kyrkan är en självklar del av staden på flera olika sätt. Kyrkorummen som är ett öppet och tillgängligt kulturarv för alla, de vackra begravningsplatserna som påminner om liv och död och vad det är att vara människa, som dessutom bjuder på en biologisk mångfald som kommer alla till del, och kyrkans arbete för människor i staden.
– Vi är så många fantastiska medlemmar som utgör Svenska kyrkan i Malmö. Och vi har ett diakonalt uppdrag enligt kyrkoordningen att finnas för alla som vistas i staden och stödja dem som söker oss, oavsett om de är medlemmar i Svenska kyrkan eller ej. Det är superviktigt, säger Gunilla Hallonsten och fortsätter: – Jag tänker att vi har ett väldigt brett och fint uppdrag som kyrka generellt. Och i Malmö har vi kommit överens om ett uppdrag som är att verka för en försonande mångfald. Det betyder i en stad som Malmö att jobba för fred och rättvi-
sa och att arbeta för social sammanhållning för en fredlig stad. Det betyder att vi samverkar med många andra, både religiösa samfund och andra civilsamhällesorganisationer, för att med hjälp av relationer försöka bidra till att hålla ihop staden.
Diakonalt arbete för människovärdet Ett annat stort arbete som ständigt pågår är Svenska kyrkans diakonala uppdrag för att upprätthålla mänsklig värdighet. Svenska kyrkan ska alltid stå på dens sida som lever i utsatthet eller förtryck.
– Det gäller i vårt bemötande av alla som rör sig i staden, att vi möter alla utifrån deras behov. Vi har diakonalt arbete i varje församling och ett diakonicentrum i Mariakyrkan som jag är väldigt stolt över. Här jobbar vi med människovärdesfrågor och människors välbefinnande i samhället, helt enkelt medmänniskan i fokus, säger Gunilla Hallonsten. – Vi vet ju att Malmö är en segregerad stad, och då är vårt diakonala uppdrag att upprätthålla och säkerställa att människors värde inte kränks, utan att man ska få vara subjekt i sitt eget liv, och få vara den man är. I Svenska kyrkan försöker vi jobba rättighetsbaserat, det vill
säga att det inte är välgörenhet, utan varje människa har ett antal fri- och rättigheter som är superviktiga att arbeta med. Söker jag stöd eller hjälp så ska jag få redskap att klara ut mitt eget liv, att få hjälp till självhjälp.
Kyrkoherden tycker att mänsklig värdighet och evangeliet hänger ihop. Att människan är skapad till Guds avbild ger en kallelse att verka för det gemensamma goda och att bygga både kyrka och samhälle.
– Det går tillbaka in i budet att älska din nästa som dig själv. Det är ju varken särskilt lätt eller bekvämt att göra det, men att Gud, som är själva kärleken, kallar oss att genom Kristus leva i kärlek gör att vi måste våga tro att vi har något att komma med, att vi har kärlek och fred att bidra med. Vi får lita på att vi kan. Jag kan också bidra, oavsett hur hårt livet har gått fram med mig, jag är ändå alltid skapad till Guds avbild.
Foto: Magnus Aronson
Fängelsekyrkan kommer med hopp: ”Gör skillnad”
Att få prata med en präst när man sitter i häktet eller på anstalt kan göra stor skillnad för den intagne. Häktespräst
Marie-Louise Norozi har lång erfarenhet av att lindra stress och ge hopp i en annars ofta hopplös situation.
FN:s konvention om mänskliga rättigheter säger att man har rätt att utöva sin religion när man sitter fängslad, vilket i Sverige innebär såväl i häkte som i fängelse.
I häktet i Malmö finns utöver Svenska kyrkan representanter för flera andra religioner, och prästen MarieLouise Norozi och hennes kollegor besöker alla intagna för att ge dem chans till personliga samtal.
Marie-Louise Norozi delade tidigare sin tjänst mellan fängelset och häktet, men för tre år sedan hade beläggningen på häktet ökat så mycket att hon övergick till enbart häktet, samtidigt som hon är samordnare för fängelsekyrkan i Malmö. Häktet, där misstänkta sitter i väntan på rättegång, är en värld som de flesta av oss inte har någon insyn i, så hon förklarar:
– Det är ofantligt jobbigt att sitta häktad, det är ett limbo. Du har ryckts från ditt liv och anhållits, och efter några dagar blir du häktad. Men en skillnad mot att sitta i fängelse är att det ännu inte finns något som säger att du faktiskt har begått brottet som du är misstänkt för. Du får inte kommunicera med dina anhöriga, det är inte som i amerikansk film att du får stå och ringa i en telefonkiosk. Men: ingen åklagare kan hindra en häktad från att träffa en religionsföreträdare.
Samtalen mellan en fängelsepräst och de häktade kan handla om vad som helst – inte bara religion, utan oftast om den häktades livssituation.
– Vi kan hjälpa till att få ner ångestnivån. De har ett sådant stresspåslag att de inte kan tänka rationellt, de är i ”fight or flight”. Så tillsammans kan vi börja med att försöka få ner stressen och hitta praktiska lösningar på saker som ”Vem betalar min hyra?”, ”Vem matar min katt?” Jag får hjälpa dem att hitta ett annat tankesätt.
”För tungt att bära”
Som präst har Marie-Louise Norozi absolut tystnadsplikt. Det innebär att även om en intagen person erkänner ett brott för henne men inte för någon annan så får hon inte föra informationen vidare.
– Men om vi leker med tanken att du erkänner ett mord för mig så sitter ju inte jag och säger ”Jaha”. Jag försöker få dig att förstå att det faktum att du berättade för mig beror på att du mår dåligt av det. Vad var det i dig som gjorde att du ville berätta det för mig? Jag försö-
ker jobba med känslan du har av att detta är för tungt att bära och få dig att förstå saker som hur det är för de anhöriga, och få dig att förstå att det är en god idé att säga som det är.
Marie-Louise Norozi säger att det är en del av prästyrket att sitta på hemligheter, och att det är något man helt enkelt får hantera.
– Man blir ju inte fängelsepräst vecka två i yrket, jag har stor vana från att ha varit församlingspräst i många år. Men ibland hör jag saker som berör mig, och jag kan känna ”Måtte rättssystemet ta det här”.
I dagens samhälle pratas det mycket om tuffa tag och hårda straff, men Marie-Louise Norozi ser det som en självklarhet att oavsett vad man är misstänkt eller dömd för handlar hennes jobb om människovärde.
– Du ska ha rätt att utöva din religion, du ska ha rätt att få ditt människovärde upprättat. Många lever i en så våldsam miljö med vapen och droger, det finns ett slags hopplöshet. Låt mig då få komma med hoppet, som Franciskus säger i sin bön.
Känner hon då att hon och hennes kollegor gör skillnad?
– Tveklöst. Visst, det finns ju stunder där jag absolut inte känner det, men generellt så tycker jag att vi i
fängelsekyrkan faktiskt gör skillnad. Och vårdarna säger det också, det blir ett helt annat lugn när vi kliver in på avdelningarna.
Kyrkans verksamhet ger normalitet Hon berättar att även de stökigaste intagna på anstalter förändras när de stiger in i kyrkliga aktiviteter som andakter eller samtalsgrupper.
– ”Nu skärper vi oss, nu är det kyrka”. Det blir som en paus, en normalisering. Att leva som yrkeskriminell, det finns inget normalt i det. De lever i sin egen bubbla, de förstår många gånger inte hur samhället fungerar. Tänk dig själv att du ballade ur skolan när du var 11, vad hade du för kunskaper om samhället när du var 11? Under de här åren sedan de hoppade av skolan har de bildat sig en verklighetsuppfattning som är väldigt långt ifrån din och min. Och den enda ”normala”, friska delen av samhället som de här människorna möter, det är det juridiska systemet: polis, socialförvaltningen, HVB-hem. Då behövs det mer input, och då är vi inte kriminalvården, vi kommer med nånting annat än alla mörkblå uniformer som ingår i systemet som bevakar dig, som visiterar dig, som du upplever kämpar mot dig.
Hon fortsätter:
– Men det är ju inte så att vi lullar runt med folk i våra samtal, verkligen inte. Jag är jättetydlig, jag säger precis vad jag tycker om någon sitter och försöker ljuga för mig. ”Ljuger du för mig så ljuger du för dig själv, och det här samtalet ger ju inget om du sitter och ljuger. Vi kan göra om det här, du får en chans till.” Ibland är de inte ens medvetna om att de ljuger, för det är så naturligt i deras värld.
Från intagna som kanske inte är vana vid det kyrkliga får Marie-Louise Norozi ofta frågan om hon kan be för dem. Svaret blir oftast inte det man kan tro:
– Jag säger alltid ”Nej, men jag kan hjälpa dig att be. Och jag kan välsigna dig, för det behöver du en präst till.” På så vis stärker jag dig – du behöver inte en präst som ber åt dig. Du kan prata med Gud när du vill, du behöver bara orden tack, hjälp och förlåt.
Foto: Johan Bävman
Fängelsekyrkan
På anstalterna finns fängelsepräster och diakoner för att möta de intagnas andliga behov, erbjuda stöd och vägledning och medverka i behandlingsprogram. Där ingår Svenska kyrkans verksamhet i sysselsättningstiden för de intagna, och då finns det ofta samtalsgrupper om olika ämnen, som sorg och förlust eller tro. Gudstjänster och andra andakter vid högtider hålls på de intagnas ledig tid. I häktet går det enbart att ha enskilda samtal, eftersom man som häktad inte får träffa andra intagna utöver den man är dubbelbelagd med.
Kyrkovalet – så funkar det
Den 21 september 2025 är det dags för kyrkoval i Svenska kyrkan. Detta val, som hålls vart fjärde år, ger medlemmarna möjlighet att påverka kyrkans framtid på lokal, regional och nationell nivå. Här följer en översikt av vad kyrkovalet innebär, hur det går till och viktiga datum att hålla koll på.
Vad är kyrkovalet?
Kyrkovalet består av tre separata val:
• Kyrkofullmäktige: Det lokala beslutande organet i församlingen eller pastoratet. Här fattas beslut om budget, verksamheter och andra lokala frågor.
• Stiftsfullmäktige: Det regionala organet som ansvarar för stiftets arbete, inklusive stöd till församlingar och tillsyn.
• Kyrkomötet: Svenska kyrkans nationella beslutande organ som beslutar i frågor av betydelse för hela kyrkan, såsom regelverk och gudstjänstordningar.
Dessa nivåer kan jämföras med kommun, region och riksdag i det svenska politiska systemet.
Vem får rösta?
För att vara röstberättigad i kyrkovalet måste du:
• Vara medlem i Svenska kyrkan.
• Ha fyllt 16 år senast på valdagen.
• Vara kyrkobokförd i en församling i Sverige.
Observera att nya medlemmar måste vara registrerade i kyrkobokföringen senast den 15 augusti 2025 för att få rösta i årets val.
Vad röstar man på?
I kyrkovalet röstar du på nomineringsgrupper. Dessa kan vara kopplade till traditionella politiska partier, men de flesta är i dag fristående grupper som utgår från olika teologiska, ideologiska eller organisatoriska perspektiv inom Svenska kyrkan.
Varför är kyrkovalet viktigt?
Svenska kyrkan är en folkkyrka som strävar efter att vara öppen och demokratisk. Genom kyrkovalet ges medlemmarna möjlighet att påverka kyrkans riktning, prioriteringar och verksamhet.
Hur röstar man?
Alla röstberättigade får ett röstkort skickat till sin folkbokföringsadress. På röstkortet framgår vilken vallokal du ska rösta i på valdagen, 21 september, samt dess öppettider. För att rösta behöver du ta med ditt röstkort och giltig legitimation.
För dem som inte kan rösta på plats på valdagen finns alternativ:
• Förtidsröstning: Du kan förtidsrösta i utvalda lokaler i hela landet mellan 8 september och 21 september. Detta gör det möjligt att rösta innan valdagen om du exempelvis är bortrest.
• Brevröstning: Om du inte kan ta dig till vallokalen eller förtidsrösta kan du brevrösta, även om du befinner dig utomlands. Du måste vara folkbokförd i en svensk församling för att få rösta. För att brevrösta behöver du ett brevröstningspaket, som finns att hämta på församlings- och pastorsexpeditioner samt stiftskanslier. Du kan brevrösta från cirka 1 september 2025 och din röst måste vara framme hos stiftsstyrelsen senast 19 september. På ytterkuvertet ska du intyga att du själv lagt valsedlarna i kuverten inför två vittnen, som också ska intyga detta. Bud och vittnen måste vara minst 18 år.
• Röstning via bud: Att rösta via bud innebär att någon annan lämnar in dina röster i ett förseglat kuvert (K4) antingen på valdagen i din vallokal eller som förtidsröstning i din församling mellan 8 och 21 september. Budet måste ha med sig en ID-handling. Du ska ha intygat på ytterkuvertet att du själv lagt valsedlarna i kuvertet inför två vittnen, som också ska intyga detta. Bud och vittnen måste vara minst 18 år.
Vilka bestämmer i kyrkan –och varför är det viktigt att rösta?
Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka, där medlemmarna har möjlighet att påverka kyrkans inriktning och arbete genom att rösta i kyrkovalet. Det är då man väljer vilka som ska fatta beslut i kyrkans olika nivåer – från lokala församlingar till nationell nivå.
I kyrkovalet röstar man inte på enskilda personer, utan på nomineringsgrupper – grupper som liknar politiska partier men som kan ha olika bakgrund och engagemang. Vissa är partipolitiskt obundna, andra har koppling till etablerade partier. Gemensamt för alla är att de vill vara med och forma Svenska kyrkans framtid.
”En ansvarsfull ekonomisk styrning av pastoratet.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
En ansvarsfull ekonomisk styrning av pastoratet. För att ha kvar den fina verksamhet vi har med församlingsdiakoni, ungdomsverksamhet, och flera körer av yppersta klass behöver vi förvalta vårt pund. Det kostar för mycket att ha personal som inte mår bra. BKS ser det som uteslutet att höja kyrkoavgiften, vi behöver istället prioritera. Att göra om komplicerade församlingshus i innerstan till hyresrätter är ett exempel på något vi inte har råd att prioritera just nu. Vi har inte heller råd som kyrka att ha så en frostig relation till Stadsmissionen. Den måste vi förbättra.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Förra valet gick vi till val på stötta verksamhetsråden och församlingsråden. Vi har verkligen kämpat. Men just nu finns en vänstermajoritet i kyrkofullmäktige. Vill man ha en mer ansvarsfull styrning av pastoratets ekonomi görs det bäst genom att vi får fler mandat. Det är därför vi behöver din röst!
Nomineringsgrupperna har olika uppfattningar i frågor som rör socialt ansvar, klimat, kulturarv, ekonomi och mycket mer. Därför är det viktigt att rösta – så att de frågor du tycker är viktiga får genomslag i besluten.
Här presenterar sig de nomineringsgrupper som ställer upp i
kyrkovalet i Malmö. Genom att läsa vad de vill och står för kan du få en bild av vilken grupp som bäst speglar dina värderingar.
Du hittar mer information om nomineringsgrupperna och vad de vill på svenskakyrkan.se/malmo
Marcus Romedahl, Borgerlig Kristen Samverkan
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Vi är inte partipolitiska, men demokratiskt tydliga med våra rötter i borgerliga och kristna värderingar. Vi anser att kyrkan skall ägna sig åt sitt kärnuppdrag; kyrkorådets uppgift är att ha omsorg om församlingslivet. Vi slår vakt om den gudstjänstfirande församlingen, och att mer makt skall delegeras uppifrån och nedåt, från central nivå ned till församlingsråden.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Att fira gudstjänst är en viktig uppgift. Vi är många som hämtar kraft i mässsan för hela veckans ups and downs. Att ge Malmöborna möjlighet att fira den himmelska måltiden är inte en så liten uppgift.
Foto: Kristin Lidell
”...en kyrka där människors lika värde inte är en fråga om åsikt, utan en självklar grund.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Vi vill att Svenska kyrkan i Malmö ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka för alla, oavsett vem du är eller vem du älskar. I en tid av ökande polarisering behövs en kyrka där människors lika värde inte är en fråga om åsikt, utan en självklar grund.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Vi driver på för att alla församlingar i Malmö ska bli Regnbågsnyckelmärkta. Alla älskande par ska kunna vigas i hela pastoratet och kvinnliga präster ska kunna predika i alla kyrkor.
Vi har hållit vårt tidigare vallöfte om att rädda Bunkeflo kyrka – nu vill vi att renoveringen färdigställs och att kyrkan åter tas i bruk.
Vi arbetar också för att rädda körlivet i S:t Johannes kyrka och bevara församlingshemmets körsal.
Musiklivet ska blomstra och kyrkan vara tillgänglig och närvarande i hela Malmö.
Leif Aruhn-Solén, Centerpartiet Malmö
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Centerpartiet är den frihetliga kulturrösten i Malmö pastorat – en grön och socialliberal kraft som förenar tradition med förnyelse. Vi vet att kyrkans medlemmar - såväl troende som icke-troende - förväntar sig en kyrka som finns där när kriser inträffar. Likaså förväntas att kyrkans kulturarv bevaras - såväl kyrkobyggnaderna som det rika kulturlivet i kyrkorna. Det ansvaret står vi upp för.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Att vara en trygg punkt i människors liv – i tro, tvivel, glädje och sorg. Kyrkan ska vara en plats för gemenskap, eftertanke och kultur. Den ska stå upp för människovärdet och finnas där när samhället inte räcker till.
”Kyrkan ska vara trygg plats, andligt stöd och stark röst för rättvis förändring.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Klimatkatastrofen är vår tids viktigaste existentiella fråga och är sammanflätad med ojämlika strukturer. Att värna skapelsen är att värna livet. Minskandet av utsläppen kan och får inte ske utan social rättvisa. Kyrkan ska vara förebild, beskyddare och röstbärare - en god herde för hela skapelsen. Dessa existentiella frågor ska synliggöras tydligare i gudstjänst, mission, utbildning och diakoni. Kyrkan ska vara trygg plats, andligt stöd och stark röst för rättvis förändring.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Vi ser det som en möjlighet att gå före med stort ansvar. Vi vill att 30 % av kyrkans produktiva skogsmark ska skyddas, natur återskapas och övrig skogsmark brukas med naturnära hyggesfria metoder. För att få igenom det kommer vi att fortsätta samverka med andra grupper, bilda opinion och lägga motioner.
Ida Kortz, Himmel och Jord
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Himmel och Jord förenar troende i kärlek till jorden. Vi är nomineringsgruppen som fångar framtiden, eftersom vi föryngrat och vitaliserat kyrkopolitiken. Vi agerar och ser vår tids största andliga och existentiella utmaning och vet att 73 % oroas över klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Himmel och Jord är en växande nomineringsgrupp, som detta val ställer upp i fler stift och fler församlingar än förra valet.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Kyrkan behöver vara en profetisk röst för himmel, jord och mångfald. Vi vill bygga vidare på det mycket goda arbetet i Malmö pastorat i ungdomsverksamhet och interreligiöst dialog. Vi vill att både anställda och församlingsbor ska känna sig stärkta att förkunna rättvisa och fred. Med de mest utsatta i fokus vill vi fördjupa tron och solidariskt driva klimatomställning i både ord och handling från små vardagsval till stora budgetfrågor.
”Vi vill ha starka och självständiga lokala församlingar där så många beslut som möjligt fattas.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Frimodig kyrka ser i Jesus Kristus kyrkans centrum, det glada budskapet till alla som söker Gud och längtar efter hopp och mening. Vi vill ha en kyrka som är öppen och tillgänglig för alla och frimodig om vår kristna tro. Kyrkan ska leva nära människor, nära dem som söker, nära i gudstjänst, diakoni och församlingsliv. Och hon ska leva nära Gud. Vi vill ha starka och självständiga lokala församlingar där så många beslut som möjligt fattas.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Frimodig kyrka arbetar på kyrkans alla beslutande nivåer: Malmö pastorat, stift och nationellt. Det sker genom att få församlingar att leva och växa men även i debatter, opinionsbildning, motioner. För att möta den partipolitiska dominansen och centraliseringen behöver vi fler förtroendevalda.
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Frimodig kyrka betonar att Jesus Kristus är kyrkans Herre liksom att kyrkan ska vara folklig. Därför ska besluten grundas på kristen tro, bibeln och kyrkans identitet. Demokratin måste byggas nerifrån, från de lokala församlingarna och inte av partikanslier. Oavsett vad man röstar på i allmänna val hör man hemma i Svenska kyrkan, men politiska partier hör inte hemma i kyrkan. Kyrkan är inte höger eller vänster, den är inte partipolitik. Kyrkan är större än så – den är kristen.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Kyrkans viktigaste uppgift i Malmö är att leva mitt i en mångfacetterad stad och möta dess olika behov. Det sker i gudstjänstliv, diakoni, evangelisation, själavård, musik, krishantering och möten med varje sökare. En levande kyrka nära människor bidrar till en levande stad
”Att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning på ett klokt och hållbart sätt.”
Ingrid Petersson, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning på ett klokt och hållbart sätt. Det behöver tas modiga beslut som garanterar kyrkans grundläggande uppgift, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission, idag och med sikte på framtiden.
Vi vill att det ska finnas en bredd i kyrkomusiken och utrymme för olika genrer av musik. Musiken i församlingslivet ska vara missionerande, undervisande och en växtplats.
Att ideella efterfrågas, utbildas, uppmuntras och ges ansvar i församlingarna.
Vi vill att barn och unga ges förutsättningar att känna sig välkomna och delaktiga i kyrkans verksamhet och gudstjänstliv och ges möjlighet att påverka.
Vi vill uppmuntra församlingarna att knyta sin barn- och ungdomsverksamhet till Svenska Kyrkans Unga.
Att kyrkan ska vara en plats där diakonal omsorg genomsyrar mötet med människor genom hela livet, där nya mötesplatser och relationer möjliggörs.
Vi vill att Svenska kyrkan Malmö fortsätter att tydligt ta ställning för HBTQ+personers rättigheter.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Vi påverkar aktivt budgetarbetet och styrningen av pastoratet genom debatt och att lägga fram konkreta förslag i kyrkoråd och kyrkofullmäktige. I samarbete med andra nomineringsgrupper försöker vi hitta konstruktiva lösningar för kyrkans bästa.
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
POSK tycker det är viktigt att de som deltar i församlingarnas liv och vardag finns med och tar ansvar för beslut och kyrkans framtid. POSK har många års erfarenhet av att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan i Malmö och har en stor bredd av yrkesgrupper, åldrar och bakgrunder, med det gemensamt att vi alla brinner för kyrkans liv och själva aktivt deltar i det.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Vi vill att Svenska kyrkan Malmö ska vara en gemenskap där tron på Jesus Kristus förenar oss och förmedlar hopp och en naturlig och självklar del i Malmös stadsbild.
Adam Illi, Frimodig kyrka
”Kyrkan skall följa med tiden och samhället och vara en kraft mot orättvisor och för allas lika värde.”
Helén Persson, Socialdemokraterna
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Kyrkan skall följa med tiden och samhället och vara en kraft mot orättvisor och för allas lika värde. Kyrkan ska vara välkomnande för troende, sökare och tvivlare, finnas till för både den som tar del av musik/kulturverksamhet, den som deltar i gudstjänster eller delar livets stora händelser med kyrkan. En öppen folkkyrka som är demokratiskt styrd av folkvalda.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Vi vill:
• möta alla människor med värme och acceptans
• erbjuda ett läkande sammanhang med särskilt fokus på unga
• att förutom gudstjänster erbjuda musik, konst och kultur i alla kyrkor
• motarbeta alla former av kvinnoprästmotstånd och värna samkönades rätt till vigsel
• att det skall finnas kollektivavtal för alla som arbetar i kyrkan
• vårda kyrkobyggnader med hållbarhet och klimatnytta
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Socialdemokraterna ställer upp som parti i kyrkovalet och följer våra värderingar om att bygga ett rättvist och helt Malmö. Vi står för fred, försoning och dialog med andra religioner. Vi är emot konservativa strömningar i kyrkopolitiken, de som upprätthåller kvinnoprästmotstånd och strukturer som förhindrar jämlikhet och dialog.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Vara en närvarande folkkyrka i hela Malmö med ett tydligt samhällsengagemang som erbjuder en varierad verksamhet för både barn och vuxna.
Arbeta med diakoni och stöd för enskilda och grupper
Vara aktiv part i religionsdialog med olika trosinriktningar för fred och försoning
Vara en god arbetsgivare och erbjuda trygga anställningar i en bra arbetsmiljö Värna kostnadsfria aktiviteterna för barn och ungdomar
”Vi vill se en offensiv kyrka som är ute i samhället och möter människor, sprider Ordet och vittnar om Jesus Kristus.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill att Malmö pastorat ska vara just kyrka. Pastoratet ska vara stolt över att vara en svensk kristen folkkyrka. I ett splittrat Malmö med en orolig omvärld ska Svenska kyrkan i Malmö vara en garant – och stå upp – för kristna värderingar och våra kristna och svenska traditioner. Det allra viktigaste är kyrkans grundläggande uppgifter.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Genom att göra församlingarna till levande mötesplatser. Svenska kyrkan ska vara en naturlig del i vardagen. Vi vill satsa på barnfamiljer där både barn, ungdomar och föräldrar känner sig välkomna och delaktiga i församlingen. Genom att erbjuda en bredd av aktiviteter och utöva de grundläggande uppgifterna, fira gudstjänst, undervisa, utöva diakoni och missionera skapar vi en gemenskap. Vi vill att de ska få växa upp i en församling som är närvarande och engagerad. Vi vill se en offensiv kyrka som är ute i samhället och möter människor, sprider Ordet och vittnar om Jesus Kristus.
Nichlas Gellersten, Sverigedemokrater i Svenska kyrkan
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Till skillnad från andra nomineringsgrupper är vi tydliga med vad vi vill – vi är inte rädda för att prioritera den lokala församlingen och ge dem de förutsättningarna som krävs för att vara en kyrka i tiden.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Församlingarnas uppdrag är först och främst att stå upp för sin kristna tro, inte syssla med aktivism. I samhället där psykisk ohälsa och ensamhet ökar, framför allt bland unga och äldre, och i tider av krig i vårt närområde, ska församlingen vara ett starkt stöd och en grundpelare för alla människor som söker det. Att missionera, utöva diakoni, fira gudstjänst och undervisa är den grundläggande uppgiften – den viktigaste.
”Det
diakonala arbetet är
viktigast för
Visk.”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Det diakonala arbetet är viktigast för Visk. Det som tar sig uttryck i Diakonicentrums och alla församlingsdiakoners arbete, men också det som genomsyrar hela Svenska kyrkans verksamhet. Att se och bekräfta de som söker oss, se människors behov och på alla sätt vi kan möta det. Vår tro grundar sig i alla människors okränkbara värde och vårt uppdrag att i handling visa det.
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Vi stöttar Diakonicentrum och det redan påbörjade utvecklingsarbete i S:ta Maria kyrka. Vi vill möjliggöra fortsatt utveckling i detta viktiga arbete.
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Visk:s vision är en bred och öppen kyrka med högt i tak och låga trösklar där konstnärliga uttryck får ta plats. Kyrkan ska vara en plats och en gemenskap där människor kan vara och finna sig själva. Jesus var modig och tog strid för människor. Det ska kyrkan också göra. Den ska finnas på alla de platser där människor kan tänkas söka Gud, på universitet, sjukhus och fängelser. Precis som Jesus sökte sig till människor och mötte dem i ögonhöjd, så ska kyrkan också göra.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Att fortsätta utveckla det mångfaldsarbete och det inkluderande arbete Svenska kyrkan Malmö gör. När världen hårdnar ska kyrkan vara en samlande kraft. Den ska erbjuda trygghet, frihet och en konstruktiv gemenskap. Kyrkan ska stå för alternativet till hopplöshet och missmod, oro och maktlöshet. Denna gemenskap är något vi bygger tillsammans genom att bereda människor plats i kyrkan och ta dem i anspråk.
”Vi är nomineringsgruppen för dig som tror på att våra olikheter berikar vår kyrka!”
Vilken fråga är viktigast för er och varför?
Att Svenska kyrkan i Malmö fortsätter vara en öppen folkkyrka där alla får ta plats - oavsett kyrklig erfarenhet, åsikter, kön, sexualitet, ålder, funktionsvariation eller bakgrund. Vi är nomineringsgruppen för dig som tror på att våra olikheter berikar vår kyrka!
Hur arbetar ni konkret kring er viktigaste fråga?
Barn och unga är i Malmö ett prioriterat område. Vi i Öppen Kyrka vill ytterligare arbeta för barn och ungas plats i vår kyrka, i verksamhet, i gudstjänst och i beslut. Det behövs sammanhang där våra barn och unga får vara sig själva och växa i tro och ansvar. Barn och unga ska tas på allvar i alla sammanhang och deras andliga och själsliga behov bemötas. Vi vill skapa bättre förutsättningar för att all verksamhet för barn och unga ska utgå från Svenska Kyrkans Unga.
Alma Swärdh, Öppen Kyrka
Hur särskiljer ni er från andra nomineringsgrupper?
Öppen kyrka - en kyrka för alla är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp som ställer upp i valet i Malmö för första gången. Vi som kandiderar för Öppen kyrka har olika bakgrunder och olika erfarenheter av kyrkan. Vissa har vuxit upp med kyrkan närvarande och vissa har hittat till kyrkan i vuxen ålder. Med grund i våra erfarenheter av kyrkan vill vi bidra till kyrkopolitik som gör vår kyrka närvarande för alla medlemmar och boende i Svenska kyrkan Malmö.
Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i Malmö?
Svenska kyrkans viktigaste uppgift är alltid att vara kyrka - att tillsammans fira gudstjänst, utöva undervisning och diakoni - och genom detta visa på Guds storhet, nåd och kärlek!
Linda Sjöö, Vänstern i Svenska kyrkan
Mellan 8 och 20 september kan du förtidsrösta i kyrkovalet. På kartan ser du var i Malmö du kan rösta i förväg. Kom ihåg att ta med legitimation och röstkort.
