Korskyrkan

Glad Påsk

Varför dog Jesus?

I Korskyrkan pågår det just nu en Alphakurs. Det är en grundkurs i den kristna tron som de flesta kristna samfund världen över erbjuder. Kursen startade för snart 35 år sedan i statskyrkan i England. Sedan dess har miljontals människor i över 100 länder gått igenom kursen.

uppståndelse. Varför koncentrerar man sig så mycket på Jesu död i den kristna tron?

I Romarbrevet 3:23 kan man läsa att ”alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Det Bibeln beskriver är att det finns ett fundamentalt problem som gäller oss alla. Vi gör alla sådant som är fel. Utifrån Guds måttstock kommer vi alla till korta. Jämför vi oss med andra kan vi emellanåt känna oss ganska duktiga. Men inför Gud är varje felaktig tanke, ord och handling sådant som leder snett och som bryter vår relation med honom. Bibeln beskriver vidare att våra felsteg måste straffas (Rom 6:23).

Att kursen har blivit så populär beror bland annat på att man inte behöver vara uttalat kristen för att gå den. Det enda som krävs är att man har ett intresse i att samtala om djupare frågor som berör livet och tron. Mycket av kursen bygger på samtal där alla får komma till tals och bli lyssnade till, oavsett vad man tänker och tycker. Oftast blir det väldigt spännande och givande samtal.

För några veckor sedan var ämnet ”Varför dog Jesus?” Det är en viktig och central fråga i den kristna tron. För i motsats till de flesta viktiga politiska och andliga ledare som blivit ihågkomna för vad de uträttat under sin livstid, är Jesus främst ihågkommen för sin död. Påskhögtiden, som är den största kristna högtiden, firar vi just till minne av Jesu död och

Redaktion: Lars-Åke Nyberg, Mats Klingvall, Dan Liljenfeldt

Grafisk form: Lars-Åke Nyberg

Ansvarig utgivare: Mats Klingvall

Distribution: Vlt.se

”Kontakt med Korskyrkan” ges ut av Korskyrkan, en baptistiskt kristen församling, som ingår i samfundet Evangeliska Frikyrkan med ca 300 församlingar och ca 33’000 medlemmar i Sverige.

www.korskyrkanvasteras.se

Det kan låta orättvist. Samtidigt är näst intill alla människor tacksamma att felaktigheter faktiskt bestraffas i vårt samhälle. När det inte sker blir vi frustrerade. Framför allt när det gäller andra och sådant som vi tycker ärstörre brott, såsom gängbrottslighet, våldtäkter och bedrägerier.

Problemet är att vi alla gör fel i Guds ögon och att våra fel behöver straffas. Men det är här som Jesus död kommer in. Bibeln beskriver att Gud älskar oss och att han låter Jesus dö för vår skull. Han tar vårt straff, så att vi, genom att tro på honom, istället får del av Guds förlåtelse. Detta är stort! Du kanske inte alls håller med om detta. Men oavsett om du håller med eller inte är du välkommen att utforska mer om den kristna tron tillsammans med oss i vår nästa Alphakurs. Håll utkik efter den på vår hemsida!

Magnus Lindeman Pastor och föreståndare

Adress BAPTISTFÖRSAMLINGEN FILADELFIA KORSKYRKAN

Karlfeldtsgatan 3, 722 22 Västerås

Bankgiro: 122-3635

Telefon

Magnus Lindeman 072-310 43 57 (Föreståndare)

Frida Fornstedt 073-312 44 24 (Ungdomsledare)

Erik Nyberg 072-558 74 42 (Barnledare)

Expedition: 073-817 94 29

Förskolan Pärlan

Avd. 1: 021-12 81 89, Avd. 2: 021-12 81 29 021-38 22 52 (föreståndare)

Bibelcitatet

“

Dekorsfästehonomoch

delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om vad var och en skulle få...

Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Elohi! Elohi! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"…

Men Jesus ropade med hög röst och gav sedan upp andan. Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. När officeren som stod framför honom såg att han gav upp andan på det sättet, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son!" ”

Markusevangeliet kapitel 15 vers 24-39

Varför finns den här tidningen?

Vi tror att det bästa som kan hända en människa är att hon får lära känna Gud och leva sitt liv tillsammans med Honom.

När en människa inte lever med Gud har hon lämnat livets källa. Gud har blivit en främling och konsekvensen blir ett liv i tomhet. Men Gud har kommit för att möta oss – genom Jesus. Han står med en öppen famn och väntar på att få välkomna dig hem!

Det här är något som vi vill vi berätta om! Därför försöker vi i den här tidningen att presentera kristen tro och kristet liv, så som det tar sig uttryck i Korskyrkan. Vill du veta mera? www.korskyrkanvasteras.se – eller varför inte hälsa på oss på Karlfeldtsgatan 3?

James Tissot , "Min Gud min Gud, varför har du övergivit mig?"

Många av oss har troligen varit med när någons barn eller sina egna barn blivit döpta i kyrkan. I samband med detta har barnet även fått sitt namn bekräftat. Även dopgåvorfrån vänner och nära släktingar hör till det vanliga.

Det kristna dopet har sin historia långt tillbaka i tiden då Jesus lät sig döpas i Jordanfloden av Johannes Döpare. Därefter började Jesus sitt missionsuppdrag på allvar.

Dopet betyder i korta drag att man får en gemenskap med Jesus och kyrkan, för att vandra genom livet tillsammans med Kristus. När det gäller barndop som är vanligast i Svenska kyrkan så går åsikterna lite isär. Förr trodde man att det var viktigt att döpas så tidigt som möjligt för att bli räddad till himlen, utifall barnet skulle råka avlida i förtid. Nöddop förekommer fortfarande ibland av små barn.

När Baptismen kom till Sverige ansåg man att dopet ska ske av fri vilja utifrån bibelns tolkning.

Därför bör man vänta med dopet tills barnen växt upp lite till att ta ett eget beslut.

Följ med på dop

i Korskyrkan

Denna söndag i februari under gudstjänsten ska 2 tonårstjejer vid namn Iris och Mimmi döpas i Korskyrkan. En bit in i gudstjänsten är det så dags. Tjejerna kliver upp på podiet tillsammans med dopförrättaren Frida. Efter att ha svarat på några frågor kring varför dom vill låta sig döpas, får dom kliva ner i dopgraven i tur och ordning. Frida håller ett säkert grepp när dom faller ner och omsluts av det ljumna vattnet. Processen går ganska

snabbt och under tiden spelas stämningsfull musik med sång till.

När jag frågar tjejerna efteråt om upplevelsen av dopet så tycker dom att det var en fantastisk och skön upplevelse. Men det var lite pirrigt på samma gång. Det går inte att ta miste av glädjen som syns i deras ögon.

När det gäller just dop, så händer det ibland på sommaren att dopen sker utomhus i någon sjö. Det var dessutom det vanligaste sättet förr i tiden. Vi önskar nu Iris och Mimmi all lycka och guds beskydd genom livet, tillsammans med Jesus.

Mats Klingvall

Vägen till tro…

Hur kommer det sig att man är med i en frikyrkaochvilllevasomkristen?Hurhittar man vägen till en personlig tro? Frågan i det här numret av KMK går till Anette Sundell-Liljedahl och här följer hennes egen berättelse i text och bild….

Även om man som jag är uppvuxen i ett varmt kristet hem är det inte alls självklart att man väljer samma väg, men jag tror att chansen är större att välja den vägen om det varit en positiv upplevelse.

Att gå i kyrkan har aldrig känts som ett tvång. Som liten gick jag som många andra i söndagsskolan, sedan blev det andra aktiviteter under uppväxten som barnkör, scouting, ungdomskör, dramagrupp, etc.

Jag var ett mycket livligt barn som hellre stod på huvudet än på fötterna, och hörde jag musik kunde jag aldrig så still utan började dansa och skutta omkring. Detta uppmärksammade särskilt min mor som anmälde mig till en balettskola när jag var sex år. Så småningom blev det också gymnastik på elitnivå inom VGF, Västerås Gymnastik Förening. Intresset för musik bidrog också till att jag under hela grundskolan tog piano lektioner genom den kommunala musikskolan.

skola”, typ ”Konfa” som ungdomar idag kallar det. Det var ett bra år. Vår pastor som höll i det fick oss att läsa bibeln men också att våga fundera över tron och uppmuntrade oss att fritt ställa frågor eller ifrågasätta om man kände det så. Efter detta år var det flera av mina vänner som tog ställning till att döpa sig. Eftersom det var i en Baptistkyrka jag växte upp i så var jag som det heter bara ”Barnvälsignad. Dopet var något man själv fick välja den dag man kände sig mogen för det. Jag valde att inte göra det. Hade behov av att verkligen ta reda på i Bibeln VEM Jesus är och VAD han vill mig. Grubblade också över VAD i min tro på Gud som bara följt med av farten under min uppväxt.

Skulle jag själv ta hand om mitt liv eller skulle jag våga låta någon annan göra det…?

Tillbaka till kyrkan – Har starka minnen hur jag som sju-åttaåring sitter i kyrkbänken och lyssnar på den brusande orgelmusiken som spelar preludier och postludier av Bach, Händel och ser mig själv dansa fram genom mittgången och fram till altaret…håller i mig för att inte hoppa upp, för min kropp ville bara upp och dansa. Jag kunde inte alls förstå varför ingen dansade i kyrkan. För mig kändes det så naturligt och självklart.

Under det första året på högstadiet gick jag med mina kyrk-kompisar på ”Kristendoms-

Ju mer jag läste, grubblade och hade min inre dialog med Jesus, så började jag känna hans person och kärleksfulla avsikter för mitt liv. Tänkte; det är mycket säkrare att lägga mitt liv i hans händer än i mina egna! Så jag lät döpa mig, som ett beslut att helt säga mitt Ja till Jesus. En underbar känsla av glädje och förvissning fyllde mitt inre om att han ville vara min livsguide och vän, nu och för alltid. Hans stora kärlek har jag fått tagit emot och landat i och blivit den ”nya skapelse” han tänkt. Varenda en av oss är unika med unika personligheter. Han som ”såg” oss innan vi formades i vår moders liv, som det står i en psalm, nr 139, i Bibeln.

Och tänk – i dag när inspirationen kommer, hoppar jag upp ur min bänk och dansar fram i kyrkan till musiken eller sången och uttrycker min kärlek och tro som poppar upp i mitt inre!

Dan Liljenfeldt

Den första Nattvarden

Nattvarden, Herrens måltid, eukaristin, brödbrytelsen, kommunionen, altarets sakrament, mässan, mässoffret... Kärt barnharmånganamn! Men vad handlar det här om? Hur kan en bit bröd (som i själva verket ofta är ett litet tunt kex kallat ”oblat”) och en liten klunk (ofta alkoholfritt) vin ha en sån central roll i kristna kyrkor världen över?

Alla fyra evangelier berättar om att den sista kvällen innan korsfästelsen, åt Jesus den judiska Påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar.

Påskmåltiden firades till minne av judarnas befrielse från slaveriet i Egypten. Det bestod av helstekt lamm, bittra örter och ojäst (”osyrat”) bröd och till det drack man vin.

Så långt var allt ”som vanligt” för en grupp judar, men efter själva måltiden gjorde Jesus nånting nytt. Aposteln Paulus beskriver det så här:

delar av vad Jesus sa. I vissa delar trycker man hårt på orden att ”detta är min kropp…[och] mitt blod” medan man i andra delar av kristenheten i stället fokuserar på att Jesus sa ”gör detta för att minnas mig”.

Det ska väl sägas att även om det finns medeltida legender och folktro med berättelser om blödande nattvardsbröd, så är det ju inte riktigt det som olika kristna har delade meningar om. Snarare handlar det om ifall Jesus på något sätt är ”extra närvarande” (Han har ju lovat att ”vara med oss alla dagar til tidens slut”) genom Nattvarden? Gör det någon skillnad om vi minns Jesus genom att bara tänka på honom en stund eller om vi äter brödet och dricker vinet? Martin Luther beskrev det som att Jesus ”är närvarande i, över och under nattvarden”. I den rörelse som Korskyrkan tillhör säger vi ungefär likadant: Jesus finns med i den här måltiden genom Andens närvaro.

Den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det för att minnas mig." (1 Kor 11:23-25)

Och det är just det som kristna över hela samfunds- och världskartan har fortsatt att göra ända sen dess. Om du någon gång har varit med om ett nattvardsfirande, så känner du förmodligen igen de där orden – för det är just den texten som brukar läsas vid inledningen till måltiden.

Sen kan man konstatera att olika delar av kristenheten fäster lite olika vikt vid olika

Ibland formuleras skillnaderna mellan olika kristnas övertygelser i frågan som ifall nattvarden ”bara är en symbol” eller inte. Själv tänker jag att den frågan missförstår vad en symbol är för någonting. Jag menar, en gång i tiden skrev jag och min fru våra namnteckningar med på några papper. Det där var förstås symbolhandlingar och det var ju bara bläck, trycksvärta och papper. Inget av det förvandlades på något magiskt sätt. Men ändå hände nånting verkligt. För i samma ögonblick blev vi ägare till ett litet radhus – och i samma ögonblick blev vi också skyldiga banken en massa pengar. ”Bara en symbol” var inte riktigt den känsla vi hade vare sig när vi fick nyckeln eller den första inbetalningsavin.

Symboler är inte ”bara”. Jag skulle tro att det gäller även nattvarden.

Lars-Åke Nyberg

Palmsöndagen

Jesus intåg i Jerusalem

24 mars kl 11:00

Gudstjänst med Magnus Lindeman

Långfredagen

Jesus Korsfästelse

29 mars kl 11:00

Gudstjänst med Sam Svensson

Skärtorsdag

Getsemanekväll

28 mars kl 19:00

Skärtorsdagens bibeltext, nattvard, musik med Ensemblen

Jesus Uppståndelse

31 mars kl 11:00

Gudstjänst med Magnus Lindeman