”Jag blev galen av att tvingas diskutera böjda gurkor, yoghurtburkar och andelen tomater i ketchup samtidigt som grymheterna pågick på Balkan.”
”Europaparlamentet består av åtta politiska grupper. SFP och AnnaMaja Henriksson tillhör gruppen Renew Europe med 75 medlemmar.”
”För många av mina kollegor trillade polletten ner på allvar när de såg hur lång gräns Finland faktiskt har mot Ryssland.”
”Satsningarna på bistånd och utveckling är om möjligt ännu viktigare efter Donald Trumps beslut att lägga ner USAID.”
ha blivit diskriminerade i Europaparlamentet för att de är kvinnor.
– Nej, det kan man inte säga. Min före detta titel bar mig, jag upplevdes inte som en riktig kvinna, säger Elisabeth och minns hur hon, under sitt uppdrag som människorättsobservatör i Bosnien, presenterades för en brittisk ofcer.
Han var högdragen fram till att Elisabeth introducerades som en före detta försvarsminister. Då förändrades attityden.
Anna-Maja påpekar att parlamentet har radikaliserats vad gäller jämställdhet.
– Putins och Rysslands vänner är stockkonservativa och har fått för sig att jämställdhet, som vi är van vid att uppfatta den, ska putsas bort, vid sidan av att de vill avskafa sanktionerna mot Ryssland. Tack och lov är de i minoritet men den högerpopulistiska trenden är obehaglig.
När Anna-Maja jämför atmosfären i Europaparlamentet med stämningen i riksdagen i Finland säger hon att den är annorlunda i Bryssel.
– Atmosfären är vänlig och man tilltalar varandra på ett annat sätt än vi är vana vid. Men detta gäller inte nationalisterna. Å andra sidan kan sessionerna vara mer högljudda och intensivare än plenum i Finlands riksdag.
– På min första session ställde sig en rumänsk kvinna upp, skrek och viftade med en Jesusikon och en svart sopsäck. En annan gång, när det vrålades otroligt mycket, slog talmannen, Rob-
erta Metsola, klubban i bordet och kungjorde att parlamentet ”inte är Eurovisionen”, säger Anna-Maja.
Elisabeth avslöjar att hon till och med deltog i en demonstration i parlamentet en gång.
– Vi satt och buade och visade på så sätt vårt missnöje. Det var när Frankrike hade genomfört en atombombsexplosion.
Finland har i dag 15 Europaparlamentariker. För att kunna påverka för Finland viktiga frågor, som exempelvis försvar och säkerhet, är det en styrka att gruppen kan vara enig och övertyga parlamentariker från andra grupper.
– Vi har en bra fnländsk grupp just nu. Det fnns en rätt bred förståelse för att vi ska stödja varandra men självklart fnns det också olika åsikter kring vissa politikområden.
– Under min tid utsågs parlamentets första ombudsman. Jag lyckades övertala ganska många utanför vår grupp att ställa sig bakom Jacob Söderman och han blev vald, minns Elisabeth.
Att Elisabeth och Olli Rehn hade samma efternamn ledde till förvirring och Elisabeth får roligt när hon refererar de två rehnarnas jargong.
– Olli brukade skämta och säga att jag var hans farmor. Alla uppskattade inte sådan humor. Både Elisabeths och Anna-Majas arbete i EU har präglats av krig. I Kroatien och i Bosnien och Hercegovina rasade kriget när Elisabeth kom till Bryssel och hon utnämndes till FN:s människorättsobservatör i Bosnien höst-
en 1995. Putins anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 och debatten om Ukraina tar inte slut den dag det blir fred. Striderna och attityderna ser ändå annorlunda ut i dag än de gjorde 1995. – Kriget i det forna Jugoslavien var blodigt och det fanns minor men inga drönare på den tiden. Och jag är förskräckt över att man på allvar i dag diskuterar möjligheten att träda ut ur Ottawafördraget, utbrister Elisabeth.
Överallt bugar man sig för titlar och att jag hade varit Finlands försvarsminister smällde högt.
Ottawafördraget förbjuder användningen av personminor. Talman Jussi Halla-aho förkastade i februari 2025 ett medborgarinitiativ som krävde att Finland borde träda ut ur Ottawa-fördraget. Halla-aho hänvisade till att internationella avtal enligt grundlagen inte hör till de områden på vilka medborgarinitiativ kan användas. Finlands regering meddelade i april att landet planerar att lämna Ottawafördraget. Lagförslaget bereds under våren och meningen är att riksdagen ska hinna behandla det innan sommarpausen.
Anna-Maja konstaterar att luftförsvaret av
Finland behöver ett starkt EU
Efter ett år som Europaparlamentariker har Anna-Maja Henriksson landat i sin nya roll. Omställningen har varit stor, men hon trivs, och känner att hon är på rätt plats.
– Det första året har handlat om att nätverka och skapa kontakter. Men också att få vara med och påverka de riktigt stora frågorna.
fnländare kan EU kännas avlägset och politiken svår att greppa. Men det är i Bryssel som många av de viktigaste besluten fattas. Också för Finlands del. Och när de stora frågorna debatteras har Svenskfnland en egen röst i sessionssalen.
– Min nya roll handlar om att vara ambassadör på fera olika plan – för hela Finland, med ett särskilt ansvar för Svenskfnland inklusive Åland, men jag representerar även Norden och i globala sammanhang förstås hela EU. Nu ser jag också på nära håll hur viktigt EU-medlemskapet är för Finland. I dagens globalt sett utmanande läge är vi starkare tillsammans. Säkerhetspolitik är ett av Anna-Maja Henrikssons fokusområden, och i Bryssel är hon redan känd som fnländaren som tog fram en stor Europakarta på ett gruppmöte, helt enkelt för att visa vad Ukrainafrågan handlar om. – För många av mina kollegor trillade polletten ner på allvar när de såg hur lång gräns Finland faktiskt har mot Ryssland, och när jag berättade att denna 1340 kilometer långa gräns i dag är stängd. Vi ska komma ihåg att Europa är stort, och att de frågor vi i Finland kämpar med inte alltid är relevanta eller självklara i andra delar av unionen. Därför är det viktigt att vi har egna representanter där de stora besluten fattas, säger hon. Med sin ministerkarriär och långa erfarenhet har det varit naturligt för Anna-Maja att ta sig an frågor som berör den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft. Hon är inte bara vice ordförande för den politiska gruppen Renew Europe – dit SFP hör – utan också ordinarie medlem i IMCO-utskottet, med ansvar för den inre marknaden och konsumentskyddsfrågor. Därtill är hon ersättare i två utskott: LIBE-utskottet, med fokus på medborgerliga fri- och rättigheter samt rätts- och inrikesfrågor, och biståndsutskottet DEVE. En snabb titt
i hennes kalender visar att ambitionen är hög, även i denna roll.
– Jag har gått från att ha gruppmöten med tio riksdagsledamöter till att sitta på gruppmöten med 75 ledamöter, varav 70 är nya ansikten. Nio av mina gruppkollegor är från Norden. Europaparlamentet jobbar huvudsakligen i Bryssel, men sammanträder till plenum i Strasbourg en vecka i månaden. Dagarna fylls av möten och höranden från morgon till kväll.
– Det som också förvånat mig är att ledamöterna sällan är på plats hela tiden, utan det är ett evigt springande mellan olika möten och folk kommer och går eller skickar sina ersättare. En rolig detalj är också att jag tack vare simultantolkningen kan använda svenska betydligt oftare här än i riksdagen.
beslutsfattandet är en lång process. I vintras tilldelades Anna-Maja Henriksson sitt första rapportörsansvar i utskottet för den inre marknaden. Rapportörsuppdraget handlar om hur man ska få bort onödig byråkrati för att stärka EU:s konkurrenskraft. Fokus ligger på att förenkla vardagen framför allt för små och medelstora företag, och i rapporten fnns hela 25 åtgärdspunkter:
– Europa halkar efter i den globala konkurrensen, och därför är det viktigt att vi nu ser om vårt hus. Trumps tullkrig innebär en ökad osäkerhet på marknaden och vi behöver därför agera så att det även i fortsättningen är attraktivt att investera och satsa i Europa. Samtidigt ska vi hålla fast vid våra klimatmål och ett starkt konsumentskydd.
Anna-Maja påpekar att EU har 450 miljoner invånare och är därmed en av världens starkaste ekonomier – betydligt större än USA med sina 330 miljoner, för att inte tala om Ryssland som har 140 miljoner invånare.
– Att den inre marknaden fungerar har en
direkt inverkan på fnländska företag.
Arbetet har pågått under hela våren och just nu förhandlar man om formuleringarna med de andra politiska grupperna. Parlamentet förväntas godkänna rapporten i början av hösten.
Att det vimlar av lobbyister i Bryssel har också sin förklaring. Här är det upp till de enskilda parlamentarikerna och rapportörerna att hitta lämpliga experter att rådfråga i olika frågor, och därför har olika instanser och intressegrupper sina representanter på plats.
– I egenskap av rapportör är man också med och förhandlar med ministerrådet och kommissionen, och just därför kan man säga att en enskild parlamentsledamot i vissa fall har mer makt än en minister i Finland.
är en mittenliberal grupp, som den här perioden leds av fransyskan Valérie Hayer. Av de 75 gruppmedlemmarna är 13 fransmän, ett faktum som Anna-Maja redan haft nytta av. Till samma partigrupp hör nämligen Frankrikes president Emmanuel Macron
– Det här innebär att vi har en direktkontakt till den franska presidenten, och att jag redan fått möjlighet att träfa honom personligen under ett möte i Paris i december.
Presidentmötet gjorde stort intryck på AnnaMaja. Inte bara att han mitt under den franska regeringskrisen tog sig tid att träfa parlamentarikerna, utan att han också verkligen lyssnade.
Själv passade hon på att lyfta Rysslands anfallskrig mot Ukraina och behovet av fortsatt stöd till Ukraina.
– Det känns bra att allt fer röster nu börjar tala för ett starkare Europa som måste kunna stå på egna ben.
En annan av Anna-Majas kärnfrågor är det nordiska samarbetet. Hit hör också engagemang i den tvärpolitiska gruppen för språk-
”
Sagt av Anna-Maja
Vi måste stärka kvinnors och fickors rättigheter runt om i världen. Jag jobbar för en så kallad samtyckeslag för hela EU.
Europas närvaro i Afrika behövs. Annars lämnas fältet öppet för auktoritära stater som Kina och Ryssland.
Vi ska kunna äta inhemsk, närproducerad mat också framöver. EU:s jordbrukspolitik måste beakta behovet av självförsörjning. Lönsamheten för jordbrukarna behöver förbättras.
EU ska syssla med de stora frågorna och låta medlemsländerna ta hand om de mindre.
Vi ska skapa bättre förutsättningar för jobb, innovation, tillväxt och välfärd – bättre förutsättningar för ett blomstrande Europa.
De ungas röst behöver höras i EU. Vi ska satsa på Erasmus+utbytesprogram för våra unga samt på forskning och innovation.
Ledarskap i utmanande tider
Den fnländska mentaliteten visade sig igen vara den rätta, och nu börjar alla vara med på kälken
, solen igen värmer upp marken och färgerna i naturen lyser upp så känns vardagen lite lättare. Sommaren närmar sig – också i år. Med det politiska läget vi ser idag i Europa och världen behöver vi också hitta orsaker att glädjas. När naturen vaknar upp är det en påminnelse för oss alla att hitta tid för att refektera och samla sig. Vår värld står inför utmaningar vi inte upplevt på väldigt länge. Vi har ett hett krig som pågått fera år, helt på EU:s gräns, inne i Europa. För många länder har det ändå tagit alltför länge att inse att vår säkerhetspolitiska verklighet förändrats. I Finland glömde vi aldrig att det är vi själva som i slutändan alltid ansvarar för vårt försvar. Den saken förändrades inte efter att vårt Natomedlemskap äntligen blev verklighet. För många länder i Europa har uppvaknandet skett långsamt. I dagens läge prisas Finland för hur vi tänkt, och vi kan vara tacksamma att våra försvarslösningar under årens lopp, ofta ledda av en försvarsminister från Svenska folkpartiet, gjorts målmedvetet och med rätt fokus.
I Europa har vi länge insett att vi inte klarar oss själva, men de risker de medfört har inte varit högt uppe på agendan. Nu är läget ett annat. Insikten att vi måste klara av att stå på egna ben i kristider delas nu brett. Den fnländska mentaliteteten visade sig igen vara den rätta, och nu börjar alla vara med på kälken.
Det ledarskap Finland visat, också i dessa frågor, har visat sig framgångsrikt.
i världsekonomin sätter också våra traditionella allianser på prov. Små länder behöver vänner och allierade när det blåser. Det här gäller förstås i alla sammanhang, också i politiken. Det är alltid bra att ha vänner och att visa samarbetsvilja. Därför är också Svenska folkpartiet aktivt, både nationellt och internationellt, på de arenor där vi fnns. Internationellt sätt gäller det här våra samarbetsorgan, som ALDE och Liberal International, och i Europaparlamentet Renew Europe. Vår Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson bär ansvar med tunga uppdrag både i parlamentet och inom gruppen, precis som man varit van att se SFP fungera i Bryssel och Strasbourg. Aktivt, samarbetsvilligt och alltid redo att bära ansvar.
Finland innehar ordförandeposten i Nordiska ministerrådet under det här året. Som nordisk samarbetsminister har jag förmånen att leda arbetet, och det är fnt att se hur nära det nordiska samarbetet är. I dag fnns det också ett större allvar bakom vårt samarbete som förstås har att göra med det säkerhetspolitiska läget i vår region. Målsättningen att göra Norden till världens mest integrerade region fram till 2030 är ambitiös, men vi har alla förutsättningar att vara framgångsrika.
behövs ett ledarskap som baserar sig på rättsstaten, på öppenhet och rättvisa. Attribut som nära förknippas med både Finland och resten av Norden. Här har vi ett ansvar att leda. Ett ansvar som SFP bär både i Finland, i Norden och i Bryssel.
Finland har allt att vinna på ett starkt EU-samarbete
har en stark innovationsmiljö och förmåga att förvandla forskning till lösningar, oavsett om det handlar om energisystem, bioteknik eller artifciell intelligens. Men det räcker inte att vi lyckas på hemmaplan, utan vi måste också se till att våra idéer slår genom i Europa.
Det här kräver samarbete i praktiken och regionala satsningar som också är relevanta för EU. I Vasaregionen utvecklas världsledande energiteknik i nära samarbete mellan företag, högskolor och den ofentliga sektorn. Det är precis den typen av helhet som borde efterlysas mera på EU-nivå: praktiska lösningar som samtidigt stärker vår resiliens, minskar utsläpp och bygger på hela unionens konkurrenskraft.
Vi måste bli bättre på att sälja in det vi i Finland gör bra. Och just här har SFP en unik chans att påverka i Bryssel. Europaministerportföljen tillsammans med MEP-mandatet ger oss utmärkta verktyg, och det här läget ska vi utnyttja fullt ut.
Samtidigt behöver EU en tydlig och självständig ekonomisk utrikespolitik. EU behöver en gemensam och konsekvent linje i relationerna med både Kina och USA, för att agera stabilt i dagens snabbt skiftande världsläge. Här har även Finland chansen att aktivt bidra till att forma en långsiktig och balanserad EU-linje som tryggar våra företags handlingsutrymme, genom att våga agera proaktivt. Samtidigt måste vi i Europa stärka vårt självförtroende – för vi har kunskapen, företagen och värderingarna som krävs för att driva en egen linje på den globala marknaden.
Vi måste bli bättre på att sälja in det vi i Finland gör bra
är vi starka inom förnybar energi, cirkulär ekonomi och den energiefektiva industrin. De här sektorerna har på senaste tiden lockat till sig betydande investeringar. Men för att lyckas fullt ut måste vi också få EU att rikta fer investeringar dit de ger störst nytta. Och i Finland måste vi bli ännu bättre på att utnyttja EU för investeringarna. Vi vet att ofentliga resurser i allt högre grad styrs till projekt som stärker sysselsättning, export och befolkningstillväxt. Det betyder alltså att regioner som utvecklar strategiska lösningar också har bättre förutsättningar att få hem resurser, till exempel för infrastruktur, men också för vård och utbildning. Vasa är ett utmärkt exempel på hur stark industri och samhällsservice kan stärka varandra. Jouren på Vasa centralsjukhus försvarades med stöd av just den logiken – att sjukhuset behövs för att det hade betydelse för industrins tillväxtförutsättningar.
Det är den här typen av helhetslösningar vi behöver mera av. När Finland satsar på ny grön industri, stärker vi inte bara exporten, utan vi bygger också ett starkare samhälle där människor vill leva och arbeta. Det gäller hela landet, också de regioner där utvecklingen stått stilla länge. Och utvecklingen kan möjliggöras ännu bättre med hjälp av ett handlingskraftigare EU.
att Finland ska ha en aktiv roll i EU-samarbetet. Vi är ett land som är med och påverkar, bidrar med lösningar och bygger broar. Vi tror på samarbete, både inom landet och över gränserna. Med rätt verktyg, rätt politik och stark närvaro i Bryssel har vi alla möjligheter att påverka framtidens Europa – och utvecklingen i våra egna regioner.
