Emelda är lärare och Global V – När jag blir vuxen vill jag bli en person som vågar utsätta mig själv för fara i kampen för barn som har det svårt. Precis som kandidaterna till World’s Children’s Prize, säger föräldralösa Emelda Zamambo, 12 år, från Maputo i Moçambique. Men Emelda nöjer sig inte med att vänta tills hon blir vuxen för att kämpa för barnets rättigheter. Tidigt varje morgon har hon sin egen skola hemma i huset, för barn som annars inte skulle ha en chans att få gå i skolan. Hon lär dem att läsa, skriva och räkna.
–
1
, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10!!! Barnen räknar högt tillsammans när Emelda pekar på de olika siffrorna på svarta tavlan. – Bra! En gång till! säger hon och börjar om. Klockan är halv nio på morgonen, och precis som alla andra vardagar sitter ett tiotal barn på marken utanför Emeldas hus. De tittar uppmärksamt på sin unga lärare när hon skriver nya siffror på den enkla spånskivan som är skolans svarta
Sudden
Jag köpte den för mina lunchpengar, istället för att köpa mat i skolan.
34
tavla. Emelda startade sin morgonskola för snart ett år sedan, och de flesta av barnen har gått där sedan dess. – Jag hade alltid hjälpt mina småsyskon med läxorna. Vi brukade sitta framför huset och göra dom. Tydligen gick det ett rykte om att vi satt där på morgnarna, för plötsligt började det dyka upp andra barn som ville ha hjälp. I början var det bara ett par stycken, men nu undervisar jag tolv barn varje dag. Gratis så klart! säger Emelda och skrattar. Vissa av Emeldas elever är grannbarn som behöver extra hjälp för att hänga med i den vanliga skolan. Andra är så