De gamlas vecka tematidning 2018 by VTKL

Republikens president Sauli Niinistö verkar som beskyddare för De gamlas vecka.

Temat för De gamlas vecka är Iloa toimeliaisuudesta – Aktivitet ger glädje! De gamlas vecka firas i hela landet den 7–14 oktober 2018. Huvudfesten under De gamlas dag ordnas i Kuopio den 7 oktober 2018. Under temaveckans kampanj vill Centralförbundet för de gamlas väl fästa uppmärksamhet vid åldrandet, de äldre och deras ställning i samhället. Centralförbundet för de gamlas väl inledde firandet av den riksomfattande De gamlas dag år 1954 och De gamlas vecka år 1972. Centralförbundet för de gamlas väl framför sitt hjärtliga tack till arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska stöd som beviljats för tryckningen av denna publikation.

INNEHÅLL Ledaren: Det är vår gemensamma uppgift att stöda handlingskraften Det växer ingen mossa på rullande stenar Aktivitet ger glädje Vahvike® Det lönar sig alltid att vara intresserad! Hagaros aktivitetshandledare sporrar till att pröva Borde jag pensionera mig? Var allt i allt Vad är det för hålligång i byarna i Raumo? Glädje av att handarbeta och verka som frivillig Man hinner inte bli gammal, då det finns så mycket att göra! Kultur ger glädje och energi i vardagen Ukulelemissionärer sprider glädje I Kuopio utvecklas nya verksamhetsmodeller Nätsurfandet ger glädje i vardagen I norr används distansförbindelser varje dag – något att lära sig av i söder Trilogin som togs fram inom Ett livfullt liv och Hyvä ikä 2018 Glädje av att vara aktiv i en grupp Stöd vår arbete för att främja de äldres välbefinnande!

3 4 4 6 7 8 11 10 12 13 15 16 17 18 22 23 25 26 27

REDAKTION Tiina Hailla, tiina.hailla@vtkl.fi • LAYOUT AD Minna Ruusinen / Miks’ ei! Oy • OMSLAGSBILD Visa Tulisalo • UTGIVARE Centralförbundet för de gamlas väl rf • TRYCKERI Savion Kirjapaino Oy, Kervo ISBN 978-951-806-266-3 2

978-951-806-268-7 (PDF)

HANNAKAISA HEIKKINEN Ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl Riksdagsledamot (cent.) Ordförande för social- och hälsovårdsutskottet

Det är vår gemensamma uppgift att STÖDA HANDLINGSKRAFTEN

tt längre liv är någonting som eftersträvas inom samhället och de äldre är en rikedom. Samtidigt som livslängden ökar och samhället förändras, förändras också åldrandet. Varje generation åldras på sitt eget sätt och utifrån sina egna behov. Det faktum att befolkningen blir allt äldre och att antalet äldre människor ökar inverkar på hela samhället och på alla generationer. Samhället bör styra förändringen så att en lång livslängd gynnar alla och att vi kan svara på de nya behoven. För att trygga en god samhällsutveckling bör beslutsfattandets effekter också bedömas med hänsyn till de äldre. Ju bättre förutsättningar medelålders och unga pensionärer har att föra ett aktivt liv, att planera sin egen ålderdom, upprätthålla sin hälsa, förebygga sjukdom och delta i rehabilitering, desto bättre är deras funktionsförmåga och desto självständigare är de. Ju bättre den fysiska och sociala livsmiljön stöder de äldre att föra ett aktivt liv, desto längre kan man skjuta upp behovet av social- och hälsovårdstjänster. Alla medlemmar i samhället, även de äldre, ska ha möjlighet att vara delaktiga. Delaktighet innebär inte enbart deltagande i samhällets funktioner eller att inverka på det beslut som gäller en själv, utan också en upplevelse om att man är en del av någonting. Det är fråga om samhällelig medverkan. De närstående är en viktig resurs för oss alla, men när man blir äldre ökar vännernas betydelse ytterligare. Också i denna stund bidrar långt över en

miljon människor till att hjälpa äldre, personer med funktionsnedsättning eller sjukdom. Alla äldre har emellertid inte någon närstående eller så bor de långt borta. Mer än var tredje av dem som fyllt 75 år känner sig ensamma. Samtidigt som befolkningen blir allt äldre, ökar andelen äldre som bor ensamma hela tiden kraftigt. Ensamhet har konstaterats försvaga livskvaliteten och funktionsförmågan samt försämra minnet. Ensamhet kan till och med leda till en för tidig institutionsvård eller död. Förutom att det är ett problem som orsakar svårt lidande för individen, är det också en samhällsekonomisk fråga. Ensamma använder social- och hälsovårdstjänster i betydligt större utsträckning än andra i samma ålder. En särskild egenskap som återspeglar de äldres ensamhet är kanske uttryckligen det att de äldre upplever att de inte har möjligheter att skapa nya människorelationer. Efter att skyldigheterna i arbetslivet är avklarade, kan man stanna hemma utan att någon märker det. Vi är vana vid att samhället tar ansvar för allting. Vi har i stor utsträckning kunnat överföra ansvaret för skötseln av ärendena på myndigheterna. Det är emellertid allas ansvar att erbjuda de äldre en möjlighet att vara delaktiga och aktiva. Vi bör alla bära ansvar för våra närmaste och vår närmaste krets mer än tidigare, genom att skapa ett samhälle som stöder delaktighet, aktivitet och samhörighet. I ett sådant samhälle är det tryggt att bli gammal. 3

BILD STATSRÅDETS BILDBANK

Det växer ingen mossa på rullande stenar

amvaro, upprätthållande av sociala relationer och deltagande i kulturevenemang är särskilt viktiga och betydelsefulla för de äldre – på samma sätt som för oss yngre. Ensamhet kan hos oss ses som en riktig folksjukdom. Alla metoder för att avhjälpa ensamhet är nödvändiga. Då en äldre person börjar ha begränsningar i funktionsförmågan och behovet av hjälp ökar, har de närstående, frivilliga och personalen i olika serviceyrken en viktig roll då det gäller att upprätthålla den äldres funktionsförmåga och aktivitet. Det är viktigt att identifiera de äldres resurser, att diskutera deras önskemål och vilja och att vara beredd att stöda och genomföra dem. Personalen som arbetar med service som riktar sig till de äldre har en stor utmaning då det gäller ansvaret både för de äldres vård, upprätthållandet av deras funktionsförmåga och avhjälpandet av ensamhet. För att utmaningen inte ska vara oskäligt svår, behöver även andra aktörer hjälpa till, såsom föreningar och frivilliga. Det lönar sig att stöda aktiviteten redan i god tid innan behovet av service och vård ökar.

På så sätt har var och en själv möjlighet att inverka och agera. Aktiviteten ökar inte om man inte själv vill. Förbättrad aktivitet och funktionsförmåga kan skjuta upp tidpunkten för när olika serviceåtgärder bör sättas sin. Man bör heller inte förglömma det sociala välbefinnandet som möjligheterna till ett aktivare liv ger de äldre. Social- och hälsovårdspersonalen har en stor roll för att få till stånd dessa ändringar. Utan en ändring av verksamhetssätten kommer vi inte att uppnå önskat resultat. I fortsättningen kommer främjandet av de äldres välbefinnande och hälsa att ske i samarbete mellan landskapet och kommunerna. Stärkandet av aktivitet, ett gott boende och en livsmiljö som är anpassad för de äldre är en utmaning för väldigt många yrkesgrupper och beslutsfattare i kommunen. Vi blir ju alla äldre. Det är dags att bereda ett åldringsvänligt samhälle för oss alla och våra närmaste. ANNIKA SAARIKKO familje- och omsorgsminister

BILD HANNELE LEHTO

Aktivitet ger glädje De gamlas dag, som firas i hela landet, firades första gången år 1954 i Helsingfors. I festlig stämning uppmanades ”de egna att minnas och att framföra hela samhällets tacksamhet till generationen som byggde grunden till vårt nuvarande liv.”

em år senare beslutade Förbundet för de gamlas väl att ordna en huvudfest på olika orter tillsammans med de lokala medlemsorganisationerna. Veckan som följde på De gamlas dag började firas i form av De gamlas vecka i början av 1970-talet. I slutet av samma årtionde etablerades vanan att välja ett eget tema för veckan. I år är temat "Aktivitet ger glädje", med tyngdpunkt på bägge orden. Vi vill framhäva att åldrandet är någonting man kan glädjas över. Allt flera kan vara glada över att livslängden har ökat. Allt flera kan glädja sig åt att antalet livfulla levnadsår blivit allt fler. Under åren som följde på återuppbyggnaden fanns det särskild orsak att vara tacksam för generationen som byggde grunden till vårt nuvarande liv. Behovet att visa tacksamhet finns kvar. De äldsta har upplevt krigsåren och efterkrigstidens torftighet samt det hårda arbetslivet redan som unga. Samtidigt kan vi emellertid glädjas oss åt att många av dem också har kunnat njuta av trygga pensionsår. Aktivitet är kanske inte det första man tänkte på efter krigsåren. Den första tanken var att få leva i fred och i lugn och ro. I takt med att funktionsförmågan har förbättrats och pensionsåren har blivit flera, har också målen förändrats. Människan lever ju inte enbart av bröd.

Var och en vill känna att sig värdefull. De äldre och pensionerade avviker inte från andra i det avseendet. Som allra bäst upplevs värdighet och uppskattning i växelverkan med de närmaste och i de viktigaste människorelationerna. Genom att fungera tillsammans med andra upplever vi att vi behövs och värdesätts. Aktivitet innebär all den verksamhet som ger glädje i vardagen. För många finns det mer lockande möjligheter än vad tidtabellen tillåter. Vi kan vara glada för deras skull. Med det finns också dem som har begränsad funktionsförmåga eller är nedstämda och som bara blir ledsna av att tala om aktivitet. Syftet med årets tema är att väcka oss att tänka på just dem för vilka aktivitet känns avlägset eller omöjligt. Vad kan vi göra annorlunda för att göra det omöjliga möjligt även för dem? Vi hoppas att temat ska ta fram nya idéer och aktivitet och leda till att även de som känner sig utanför ska få ett mer aktivare liv. Vi tror att vi med gemensamma åtgärder varje dag kan få allt flera att känna den glädje och uppskattning som ett aktivt liv ger. MARKKU LEHTO pol.dr, ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl rf:s fullmäktige

TEXT OUTI MÄKI, PROGRAMANSVARIG, FÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL BILDER VAHVIKE®

VAHVIKE® MATERIALBANK FÖR GRUPP- OCH AKTIVITETSVERKSAMHET

aterialbanken som öppnades för tre år sedan är en öppen, avgiftsfri och bestående tjänst på www.vahvike.fi. Materialbanken innehåller material som stöder gruppoch aktivitetsverksamhet på servicehem, vårdhem, i olika grupper och klubbar samt privathem. För närvarande innehåller materialbanken mest finskspråkigt material. På sidan finns också tips och reklammallar för ordnande av evenemang samt idéer till frivilligverksamhet. Vahvike innehåller material för att stöda minnet, kognitiva övningar, en omfattande bildbank, material som hänför sig till olika årstider, kortserier som stimulerar växelverkan, sångtexter med stor textfont, gymnastikövningar, handarbetsmönster och andra instruktioner, litteratur samt resultat av vetenskapliga studier om aktivitetsverksamhet. Uppe på sidan finns länkar till teman som hänför sig till olika årstider. Välj syksy (höst) och scrolla ner till Vanhustenviikko (De gamlas vecka). Där finns aktuella diskussionsteman och evenemang, traditionskunskap samt länkar som stöder planerandet av temadagar. Innehåll för SeniorSurf-dagen, som ordnas under de gamlas vecka, finns i boxen Tietotekniikka (Datateknik) i Vahvike. Vahvike är också en utmärkt övningsplattform för nya Internetanvändare. Länkarna öppnas i ett nytt fönster, texten är större än normalt och navigeringen är enkel. Aivojumppa (hjärngymnastik) är den box som används flitigast i Vahvike. Ord-, stavelse- och bokstavsspelen har skrivits ut tusentals gånger. De tränar hjärnan aktivt oberoende av man spelar ensam, i grupp eller med personer ur olika generationer. T.ex. byggandet av en livshistoria är trevligt tidsfördriv, i vilken även minnessjuka kan delta.

Vahvike har över 14 000 månatliga användare som stannar på sidan i genomsnitt 12–15 minuter. Material skrivs ut cirka 900 st./dygn. Via länken 'Ota yhteyttä' (Ta kontakt) kan du skicka önskemål och kommentarer om innehållet. De beaktas när webbplatsen Vahvike byggs upp.

DRA ETT STRECK MELLAN DE ORD SOM HAR SAMMA BOKSTÄVER into omaisiltaan legioonatäkki vähennä vipusta erehdyin suvusta Eiran toimistoni foorumina intressit motivoiva sielu suukon rajanveto

senioritoiminta ikäteknologia korjausneuvonta iloa toiminnasta vanhusten päivä yhdenvertaisuus seniorsurftoiminta aivovoimistelu

» FLERA ANAGRAM OCH ANDRA MATERIAL PÅ SVENSKA WWW.VAHVIKE. FI. SÖK EFTER SVENSKA FLAGGAN 6

Beställ på www.vtkl.fi! Centralförbundets kringmaterial som finns i Vahvike antingen helt eller delvis i digital form är: naturkort, minnes- och diskussionskort, 60 bildkort om föremål från krigs- och nödtiden samt ett förklaringshäfte och en bildpacke med föremål från 50-talet med förklaringshäfte (på bilden). vtkl.fi/fin/liitto/tuotteet_ja_julkaisut/virikemateriaali/

TEXT MARJA SAARENHEIMO, FIL.DR, PSYKOLOG, PSYKOTERAPEUT

Det lönar sig alltid att vara intresserad!

ntresset för världen och dess fenomen håller sin- primerad eller har alltför mycket att bekymra sig net vaket och bidrar till ett gott välbefinnande i över. Å andra sidan har jag i mitt arbete som psyalla livsskeden. Så är det även tvärtom: ett vaket koterapeut märkt att vi ofta belastar oss själva sinne är intresserad av vad som händer i omvärl- med alltför stora förväntningar och tror att vi obeden. Det är fakta, men hur positiv är den cirkel som roende av ålder och skick bör vara lika aktiva som uppstår? Har vissa personer genast från början när vi var yngre. Ett meningsfullt liv handlar emelstörre benägenhet att vara intresserade än and- lertid mer om s.k. agentskap än konkret driftighet ra eller kan man avsiktligt skapa en gynnsam int- och aktivitet. Agentskap har i socialvetenskapen och även i ressesfär? Hjärnforskarna nämner inlärningen av nytt som åldringsstudier definierats på olika sätt. I den här en av de viktigaste metoderna för att upprätthål- texten avses med agentskap en upplevelse om att la och till och med öka hjärnans formbarhet när man kan inverka på saker och ting och att man är man blir äldre. Med formbarhet avses att hjärnan en del av någonting mer omfattande – en gemenutvecklas i ändamålsenlig riktning med tanke på skap, samhället eller världen. Agentskapet kan sydet som inlärs. Studier i ett nytt språk utvecklar nas och höras i form av flera olika sorters aktivihjärnstrukturerna i anslutning till de språkliga för- teter, men det kan också vara fråga om ett mer mågorna, medan övningen av en ny motionsgren stillsammare intresse för saker och ting. Ena dagen stärker de motoriska hjärnområdena. Det låter en- kan kopplingen till världen vara fågelskådning, en kelt. Kan vi således avsiktligt omforma vårt sin- annan dag att man lyssnar till en väns bekymmer ne under hela vårt liv. Varför upplever man det då och den tredje dagen att man följer dagspolitiken. En av mina äldre terapiklienter var orolig då ibland som tungt och svårt att lära sig eller att ens ingenting längre intresserade och han inte kunde vara intresserad av nya saker när man blir äldre? komma på en enda sak som skulBåde äldre och yngre tänker kanske att man vid en le intressera honom. Det visade sig Människan njuter viss ålder har rätt att sluta att han väntade på inspiration för oftast mest då hon anstränga sig och att presatt kunna börja något nytt. Vi disupptäcker eller gör något kuterade om han i stället helt entera och att i stället njuta intressant eller deltar av att vara sysslolös. Det är kelt skulle bestämma sig för att bli i meningsfull aktivitet. inget fel med att njuta av liintresserad. Kanske inspirationen skulle komma senare. vet, men tanken på att total Människan roll är besynnerlig. Då sysslolöshet skulle ge lycka kan vara en illusion. Friheten från skyldigheter kan man lever mitt inne i det intensivaste arbets- eltvärtom betyda att vi inte längre behövs och att ler familjelivet har man inte nödvändigtvis behov ingen förväntar sig något av oss. Njutning som ett av att grubbla på sin plats i livet. I takt med att de självändamål är problematiskt i det avseende att yttre förväntningarna och brådskan minskar, uppdet inte refererar till något särskilt innehåll i livet. står ofta ett behov och en möjlighet att begrunda Kanske man i stället borde se njutningen som en även större frågor. Var och en löser frågorna kring trevlig sidoeffekt i samband med någonting be- mänskligheten individuellt. En insikt som gett tydelsefullt. Människan njuter oftast mest då hon mig tröst under den senaste tiden är några rader upptäcker eller gör något intressant eller deltar i i Joonas Konstigs bok Vuosi herrasmiehenä. Konmeningsfull aktivitet. stig citerade Matti Klinge, som i sin tur citerade en Men vad händer om man inte känner något kall gammal indiansägen om en kolibri som under en eller intresse för något sådant som skulle ge livet en skogsbrand transporterade vatten i sin lilla näbb. mening? Vad händer om man lamslås och ingen- Då de andra djuren gjorde sig lustiga över kolibrin, ting intresserar. Så kan det gå om man t.ex. är de- konstaterade fågeln lugnt: jag gör bara min del. 7

TEXT VIESTINTÄPALVELU SARI JÄRVINEN BILDER TIINA HAILLA OCH HAGARO

AKTIVITETSHANDLEDAREN SPORRAR ATT PRÖVA

Lekfullt och med glimten i ögat

n lektion i franska håller just på att börja på servicehemmet Hagaro. De boende tittar runt och sedan på varandra och undrar till slut högt: – Var är läroböckerna? De behövs inte, eftersom Hagaros aktivitetshandledare Martina Meller kopplar samman datorsladden med en videokanon som återger det internetbaserade språkinlärningsprogrammet WordDives inledningssida på väggen. Med hjälp av programmet kan hela gruppen lära sig språket, förena ord med bilder, lyssna, skriva och diskutera. Fastän Martina har läst franska i skolan, är hon inte utbildad lärare i franska, utan socionom. Det är inget problem för gruppen som samlas för att lära sig franska en gång i veckan. Det viktiga är att man vågar pröva. Det gäller förutom det boende på servicehemmet även personalen. 8

Banbrytare inom aktivitetsverksamheten

Martina inledde sitt arbete som arrangör av Hagaros aktivitetsverksamhet år 2015. Hagaro, som grundades 1956, hade aktivitetsverksamhet redan tidigare, men Martina lade på en extra växel. Samtidigt gjordes ett banbrytande arbete i Hagaro. – Det arbetar nog socionomer också i andra servicehus, men i huvudsak arbetar de med kliniskt vårdarbete, berättar Hagaros verksamhetsledare Carola Aspholm-Backman. Utöver aktivitetsarbete sköter Martina även FPA-ärenden, såsom vård- och bostadsbidrag och transporter.

Lekfullt och med glimten i ögat

Den svenskspråkiga aktivitetsverksamheten i Hagaro

HAGAROS IDÉER TILL AKTIVITETER

Restaurangdagen är ett populärt programnummer på Hagaro.

kan förutom traditionell bingo, stolgymnastik, musik och pyssel bestå av nästan vad som helst. – Man måste ju pröva allt, fastän det inte nödvändigtvis fungerar första gången. Andra gången kan man sedan ändra på det som inte fungerade. Ibland är vi alltför försiktiga i Finland och då försvinner det lekfulla, men lyckligtvis finns det kvar i oss alla: både hos de boende och personalen, säger Martina. Ibland är man tvungen att tåla misstänksamhet. Hagaro inledde för en tid sedan en trappkampanj som pågick i en månad och där man sporrade de boende att ta trapporna ens en halv våning upp eller ner. En del av de boende fnyste: ”Varför? Vi har ju hiss!" – Många fick emellertid ny energi och började gå självständigt. Det var viktigt att ge personalen tid och möjlighet att hjälpa de boende i trapporna. Många av de boende trodde att de inte kunde gå i trappor och blev glatt överraskade. Den mest populära aktiviteten som Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f. upprätthåller är skivrådet. Var tredje vecka samlas ett råd med boende samman för att lyssna till och poängsätta musikstycken. – Mest tycker man om 30-40-tals musik och klassiker, såsom Mozart. Jag har också prövat modernare musik och det är okej ibland – men inte hårdrock, ler Martina.

- på restaurangdagen får de boende beställa för-, huvud- och efterrätt från en meny och maten serveras med vin - lekfulla olympiska spel - dockteater - diktstund - individuella aktiviteter för minnessjuka - biokväll - frågesport - önskekonsert

På discot serverades bål, morötter och popcorn.

På Hagaro kan man delta i de olympiska spelen även med rullator. I stället för stav kastas ärtpåsar.

GRATULERAR TILL DEN 170-ÅRIGA MEDLEMSFÖRENINGEN!

I servicehemmet lyssnar man till ”Rockabilly Riot”

”Fruntimmersföreningen i Helsingfors är en av de äldsta välgörenhetsföreningarna i vårt land. Föreningen grundades år 1848 av kyrkoherdens fru Natalie Chrohns och en grupp andra stadsfruar som ville avhjälpa fattigdomen och nöden som rådde i huvudstaden på 1800-talet. På den tiden var kvinnorna inte aktiva utanför hemmet och de rörde sig inte ensamma. Av den anledningen eskorterades dessa kvinnliga samariter av polisen då de besökte de livliga kvarteren i Rödberget och Lappviken. Fruntimmersföreningen fick mycket gott till stånd, bl.a. stadens första barnkrubba och en hemslöjdsskola för flickor. På fruntimmersföreningens initiativ byggde man arbetarbostäder, arbetsstugor för kvinnor, varma tvättstugor, ett soppkokningsställe samt ett bibliotek, som utgör grunden till det nuvarande stadsbiblioteket. Åldringshemmen började omfattas av föreningens verksamhet år 1927. Sakari Topelius är en av de få män som i tiderna aktivt stödde fruntimmersföreningens verksamhet genom att bl.a. fungera som föreningens sekreterare i tretton år. Fruntimmersföreningen blev en värdesatt institution inom välgörenhetsarbetet i huvudstaden. Föreningen har mottagit donationer och testamenten både från privatpersoner och företag. Till och med Rysslands kejsare och hans make kom ihåg föreningen med en betydande donation. Fruntimmersföreningen har för närvarande tre åldringshem i Helsingfors: Pensionärshemmet Hagaro, som inledde sin verksamhet 1956 och som har 46 boende, Wenlinska Hemmet, som har 6 boende och Alexandra Hemmet, som har 3 boende.”

En boende sökte en gång upp Martina med en önskan om att Martina skulle ordna ett disco. Ett sådant disco där man spelar rock and roll. Och Martina ordnande. – Det var festligt. Dörrarna öppnades klockan 18 en onsdag kväll och det bjöds på tilltugg och bål. Vi dansade hela kvällen. Enligt Servicehemmet Hagaros tidsräkning innebar det en och en halv timme med jenka, polka, vals och rock and roll. Enligt Carola har satsningarna på aktivitetsverksamheten burit frukt. – Även om alla inte nödvändigtvis ser på saken på samma sätt, stöder aktivitetsverksamheten också det kliniska vårdarbetet. Martina instämmer. Då sinnet mår bra, är också den fysiska konditionen bättre. Carola tackar Fruntimmersföreningens ordförande Eva Stockmann för resurserna. – Eva är inte enbart ordförande, utan hon är genuint intresserad av äldreomsorgen. Hon förstår aktivitetsverksamhetens betydelse och skaffar oss medel för att kunna genomföra den. Aktivitetsverksamheten har blivit en etablerad och viktig del av vårt program, berättar Carola.

Källa: Publikationen Vanhusten hyväksi – För de gamlas väl, som Centralförbundet för de gamlas väl sammanställde som en hedersbetygelse till det privata åldringsarbetet 1989, s. 90.

TEXT MILLA KAUPPILA, KOMMUNIKATIONSCHEF, ILMARINEN BILD ILMARINEN

Borde jag pensionera mig? Hur och när kan man gå i pension? Hur mycket pension har du intjänat och hur stor kommer din pension att bli? Pensionsdirektör Nina Bruun från Ilmarinen svarar på frågorna.

HUR OCH NÄR KAN JAG GÅ I PENSION?

Pension får oss oftast att tänka på ålderspension. Ditt födelseår avgör när du kan gå i pension. Under de närmaste åren kommer man att kunna gå i ålderspension tidigast vid 63–65 års ålder. För en person som är född 1960 är pensionsåldern exempelvis 64,5 år och den högsta åldern för ålderspension 69 år. Du kan granska när din åldersklass kan gå i ålderspension på Ilmarinens webbplats ilmarinen.fi. Numera kan man gå i pension redan före åldern för ålderspension genom att ta ut partiell förtida ålderspension. Den undre åldersgränsen är 61 år. Då du tar ut partiell ålderspension bestämmer du själv hur mycket du arbetar: inte alls, heltid eller någonting däremellan. Pensionen utgör 25 eller 50 procent av den intjänade pensionen. Observera emellertid att partiell ålderspension minskar din slutliga ålderspension. Det finns i själva verket många alternativ att förena pension och arbete. Du kan t.ex. lyfta partiell ålderspension vid 62 års ålder och arbeta halvdag med lön vid sidan om. Det kan du fortsätta med t.ex. fram till 66 års ålder, och därefter gå i ålderspension helt och hållet. Samtidigt tjänar du in ytterligare pension för arbetet. Om du har problem med arbetsförmågan, kan du ha rätt till arbetslivspension eller invalidpension.

HUR MYCKET FÅR JAG I PENSION?

Din pension är beroende av hur mycket du har tjänat

in under din yrkesbana och hur länge du har arbetat. Under vissa förutsättningar tillväxer pension även under t.ex. studier och föräldraledigheter. Genom att logga in på Ilmarinens webbplats ilmarinen.fi kan du granska hur stor pension du tjänat in hittills. Dessutom kan du uppskatta hur stor pension du får med olika ålders- och pensionsalternativ. Du kan t.ex. granska pensionsbeloppet i din lägsta pensionsålder och i den övre åldern för ålderspension dvs. i din s.k. målsatta pensionsålder. Eller hurdan pension du får om du fortsätter arbeta deltid med stöd av partiell ålderspension och lyfter full ålderspension först vid t.ex. fyllda 65 år? Begrunda vilka lösningar som passar dig och uppskatta ditt pensionsbelopp med hjälp av räknaren.

ÄR DET EKONOMISKT FÖRNUFTIGT ATT FORTSÄTTA ARBETA, FASTÄN DU MED TANKE PÅ ÅLDERN REDAN SKULLE KUNNA GÅ I PENSION?

Det är alltid ekonomiskt lönsamt att fortsätta arbeta. Lönen är i regel större än pensionen, dvs. du får mera pengar i handen. Ju senare du går i pension, desto större blir pensionen. Detta ser du konkret genom att använda Ilmarinens pensionsräknare på ilmarinen.fi.

KAN JAG ARBETA VID SIDAN AV PENSIONEN, OM JAG BESLUTAR GÅ I PENSION?

Det kan du. Du kan arbeta så mycket du vill vid sidan av ålderspension och partiell ålderspension utan inkomstgränser. På arbete under tid med arbetslivs- och invalidpension tillämpas däremot inkomstgränser.

HUR ANSÖKER JAG OM PENSION? VAD ANNAT BEHÖVER JAG GÖRA?

Om du går i ålderspension, ska du först avtala med arbetsgivaren om när anställningen slutar. Arbetsgivaren behöver inte känna till partiell ålderspension, men eventuella ändringar i arbetstiderna ska naturligtvis avtalas om med arbetsgivaren. Ansök om pension på nätet! Logga in på ilmarinen.fi och fyll i en pensionsansökan. Det går snabbt och behändigt och garanterar att du får ditt pensionsbeslut så snabbt som möjligt. I bästa fall inom en dag!

Var allt i allt Ă&#x2026;lder och ĂĽldrande Ă¤r det mest naturliga och demokratiska som jag vet.

TEXT JORMA UOTINEN, PROFESSOR, KONSTNÄRLIG LEDARE BILD PASI HAARANEN

i blir alla äldre och alltid lika mycket. Åldern är inte bara en siffra för mig, utan jag är mycket medveten om att jag är 67 år. Åldrandet är ändå inte något som jag funderar över dagligen utan jag godkänner att så sker. Livets olika faser definierar tyngdpunkterna och arbetslivet, och numera strävar jag inte längre efter samma prestationer som till exempel för 30 år sedan. Åldern har gett mig större förståelse för och insikt i många frågor, men den har också försvagat vissa färdigheter eller helt och hållet tagit dem ifrån mig. Det godkänner jag och saknar dem inte längre. Jag har alltid varit aktiv såväl i arbetslivet som i mina fritidsaktiviteter. Jag undviker stress, eftersom man då inte hinner göra någonting fullt ut och ordentligt. Jag prioriterar och i stället för brådska uppger jag hellre att jag lever ett intensivt liv. Jag unnar mig vilodagar och planerar arbetet så att jag har tid att återhämta mig. Om det är möjligt håller jag ledigt om morgnarna.

Dansen – den fundamentala kraften i mitt liv

Dansen har varit den fundamentala kraften i mitt liv, jag har dansat och förverkligat mitt uppdrag som konstnär av en inre nödvändighet. Dansen har varit och är fortfarande min inkomstkälla, jag gör koreografier och leder festivalen Kuopio tanssi ja soi (Kuopio dansar och spelar). I våras gick jag entusiastiskt med på att dansa i verket Anna Karenina. Jag blev

överraskad när koreografen Kaari Martin bad mig komma med i sitt verk. Efter alla år var det en fin upplevelse, även om jag var helt utpumpad fysiskt efter föreställningarna. Bildkonst, litteratur, teater och filmer ger mig kraft och de ger mig ofta också inspiration till mitt eget kreativa arbete. Dansarens yrke har krävt att jag tränat dagligen och tagit väl hand om mig själv. Jag varken röker eller dricker alkohol eller tar droger. Jag gör hellre ett besök hos massören.

Inspirationskällor

Mina vänner inspirerar mig och är mycket viktiga för mig. Jag går gärna ut och äter med dem. Jag kockar inte själv utan äter oftast ute. Jag inspireras lätt av nya fenomen, fastän jag är klumpig och lat då det gäller att använda datorer. Jag låter bli att ge råd och instruktioner om hur andra ska leva eller agera. Alla bör hitta sin egen rytm, sitt eget sätt och sina intressen. Det viktigaste är att inte passiveras, utan att också kräva något av sig själv. Den inre balansen syns också utåt. Den portugisiska poeten Fernando Pessoas fina ord har ledsagat mig under decennier: För att vara stor, ge allt som du är även i det lilla du gör. Överdriv inte och uteslut ingenting. Var allt i allt. Månen ryms i varje tjärn, eftersom den lyser så högt (fri översättning). 13

TEXT TANJA HAKULINEN, ANSVARIG FÖR ÅLDRINGSTJÄNSTERNA BILD JOUKO HILTUNEN

Vad är det för hålligång i byarna i Raumo?

aumo stads byprojekt “Gemenskap ger kraft” för seniorer vann priset för “Årets äldregärning 2017”. Priset var av stort värde för byborna i Raumo och gav deltagande aktiviteter synlighet. Projektets framgång påvisade nödvändigheten och nyttan med aktiviteter som främjar välbefinnandet. Nu utvidgas den förebyggande verksamheten att förutom byarna även omfatta städerna. Projektet gav nya idéer till aktiviteter och rekreation för de äldre i byarna. Aktiviteterna omfattade ett bycafé, olika typer av gymnastik, datorkurser, allsång, handarbete, utflykter, olika evenemang, genomgång av gamla minnen samt ett filmprojekt. Syftet med byprojektet var att verksamheten ska fortsätta självstyrt. Under verksamheten kunde någon av deltagarna väljas till handledare av aktiviteterna. Exempelvis i byn Tiilivuori utbildade sig en av byborna till kamratidrottsinstruktör och leder nu motionsstunder i byagården. I vissa byar överfördes ledningen av verksamheten till byföreningens ordförande. Ordföranden för byföreningen Kortela-Monna fick impulsen att börja leda en klubb för de äldre och ordnade med Röda Korsets hälsotjänst för byn. 14

Byföreningarna fick nya idéer. Genom projektet var det möjligt att pröva olika aktiviteter: I Vermuntila prövades olika slags gymnastik, i Ruona besökte man en hobbyträdgård, i Sorkka by gjorde man utflykter och gästade andra byar. Byarna i Ylisenpää utnyttjade nya nätverk och samarbete genom att ta initiativ till en gemensam informationskanal för byarna i Lappi. Aktiviteten kändes meningsfull, då den planerades och utfördes utifrån egna utgångslägen och önskemål. Byverksamheten intresserade frivilligarbetare. I byn Anttila-Voiluoto leddes stolgymnastik av en idrottsinstruktör som var föräldraledig. I Kaaro hittade man i samma by såväl en allsångsledare som en datorhandledare. I nästan varje by fanns en person som känner till den lokala historien. En ivrig frivilligarbetare ledde flera naturutflykter i olika byar och även danskurser ordnades av de egna byborna i Kauklas. Prispengarna (5 000 euro) har använts för aktiviteter som byborna själv önskat mer av. Till sommaren har det planerats fem naturutflykter tillsammans med Raumo naturvårdsförening. Syftet är att öka samarbetet mellan byarna och staden och få mer friluftsvänner för de äldre.

Datorundervisning var även efterfrågad i byarna. Med prispengarna kunde man utbilda fler datorhandledare som stöder de äldre i användningen av datateknik. Frivilligarbetet har varit den drivande kraften. Ordföranden för Kaukola byförening Jouko Hiltunen ville dela med sig sin karaokekunskap inom byverksamheten. Aktiviteten blev så populär att den snabbt spred sig till övriga byar. Nu ordnas karaokedanser för pensionärer också inne i staden.

Jokkes bykaraokedans

”Jag har sjungit karaoke ända sedan den lanserades i Finland. Så småningom började jag dra karaoke på pubar och restauranger. Som pensionär började det kännas tungt att vaka på nätterna och miljön lockade inte heller längre. Man provade på karaoke i byahuset i den egna byn och den fick ett positivt mottagande.

Efter att byns “allt i allo” Tanja Hakulinen började delta i aktiviteterna fick verksamheten ny kraft och karaokekvällar började ordnas regelbundet. Responsen har varit positiv. Den bästa responsen är när samma människor deltar om och om igen och vill att aktiviteten ska fortsätta. Trevlig samvaro lockar byborna till karaoken. Alla dansar och sjunger inte, men man kan komma likväl, dricka kaffe och ta en pratstund med byborna och samtidigt lära känna nya människor. Jag skulle gärna se att även ensamma människor deltar och att fördomarna mot karaoke skulle skrotas. Det går att sjunga och ha roligt även utan alkohol. Jag blir själv på gott humör när jag leder karaoke. Jag har fått nya vänner, blivit bekant med likasinnade människor och får umgås med människor i alla åldrar”, berättar Jouko Hiltunen som är ordförande för Kaukola byförening.

TEXT KIRSI MAUNULA, KOMMUNIKATIONSEXPERT, PENSIONSFÖRBUNDET BILD SANNA HENTTONEN

GLÄDJE AV ATT HANDARBETA OCH VERKA SOM FRIVILLIG

Handarbete och frivilligarbete ger glädje

rma Koskenniemi och Heli Vettenranta inspirerades av handarbeten redan som barn. Handarbetsintresset har följt med hela livet och fått en ny dimension under pensionsåren, då damerna börjat leda handarbetsgrupper. De idérika kvinnornas handarbetsgrupper samlar gång på gång handarbetsintresserade pensionärer från Sysmä till gemensamma stunder och trevlig samvaro. Förutom Sysmä pensionärsförbunds handarbetsgrupp handleder damerna även en handarbetsgrupp för äldre på ett servicehem. Varifrån får de energin till allt detta? - För mig är det alltid roligt att handleda en grupp. Jag får så mycket glädje och energi själv och det är roligare att handarbeta i grupp än för sig själv hemma. Det ger också mycket: jag får nya idéer och träffar samtidigt vänner, berättar Heli. - Jag är helt av samma åsikt som Heli. Ibland känner jag mig trött innan, men då jag sedan ger mig iväg och hållit på i ett par timmar, är jag själv full av energi, konstaterar Irma. - Jag får också idéer av de andra i gruppen, fastän det ofta är jag själv som kommer med idéer. En gång ville man t.ex. göra halmmobiler och då gjorde vi sådana, lägger Heli till.

Egna aktiviteter för kvinnor

Idén om att grunda en handarbetsgrupp i Sysmä uppstod då Heli konstaterade att föreningen inte hade någon verksamhet för kvinnor. Det uppstod en idé om en traditionell syförening och Heli föreslog tanken för styrelsen. Hon beslutade ta med sin väninna Irma, som var bekant från handarbetskretsarna. Och resten är historia. - Jag ville ha Irma med, eftersom jag nog har idéer, men inte är så bra på att fungera som handledare. Irma kan däremot både handarbeta och handleda och fick äran att fungera som ledare, medan jag för min del alltid kallar ihop gruppen, berättar Heli. År 2014 inleddes regelbundna handarbetsmöten och snart märkte handledarna att de behövde nya idéer och lite stöd med att leda gruppen. - Pensionärsförbundet ordnade kurser i skapande arbete (Elämää käsillä) inom ramen för projektet Ett livfullt liv i Lehmiranta och vi har deltagit i alla tre kurser, konstaterar Heli. - Utöver idéer har vi fått bästa möjliga kamratstöd, fått träffa andra gruppledare och höra om deras erfarenheter. Samvaron är alltid de bästa både på kurserna och på våra egna träffar, tillägger Irma. 15

Handarbetshobbyn gläder oberoende av ålder och kondition

Till en början samlades Irmas och Helis grupp på ett servicehem och därför var det naturligt att också erbjuda de boende möjlighet att delta. Numera samlas klubben i samskolans matsal. - Då vi flyttade till nya lokaler var det många på servicehemmet som var ledsna över att inte längre kunna delta då vi inte samlas på servicehemmet. Då kom vi på idén att ordna en egen handarbetsklubb för dem. Nu har vi på sätt och vis en andra grupp och vi är glada över att kunna erbjuda de äldre möjlighet att få skapa med sina händer, berättar damerna. - Nu har vi två olika grupper, och till all lycka är det flera som hjälper till på servicehemmet för att arbetet ska lyckas. Vi söker de boende från deras rum och 16

ibland är de lite motvilliga. Efter en stund brukar även de motvilligaste konstatera att "om jag nu ändå skulle ta och pröva". För Irma och Heli är handarbetet en form av terapi. Det hjälper oss att glömma bekymren och gläder även under dåliga dagar. - Man hinner inte tänka på bekymren då man handarbetar. Man slappnar av och koncentrerar sig på det man gör – man kan inte låta tankarna flyga iväg då man gör något som kräver precision. Dessutom är det trevlig att se resultatet av arbetet, berättar Heli. - För mig har handarbetet också hjälpt mig att rehabilitera mig från en bilolycka. Olyckan som inträffade för sex år sedan bidrog t.ex. till att jag fick uppfattningssvårigheter, men det har blivit mycket bättre sedan jag började sy lapparbeten, lägger Irma till.

TEXT TIINA HAILLA, KOMMUNIKATIONSKOORDINATOR, FÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL BILD YRJÖ JA HANNA -KODIT

Man hinner inte bli gammal, då det finns så mycket att göra!

Tjugo kilometer norr om Kuopio finns Siilinjärvi; i centrum av Siilinjärvi verkar sedan 1998 Akuliina servicecenter som byggdes av Siilinjärvis Servicehusförening och som övergick som en del av koncernen Yrjö och Hanna år 2017.

kuliina erbjuder bekymmersfritt boende och mycket aktiviteter: på veckoprogrammet finns bl.a. en andaktsstund, bingo, gymnastik, bokcirkel, motion utomhus med 4H-ungdomar och i huset samlas också en bildkonstgrupp under ledning av Siilinjärvis Bildkonstförening. Tack vare sitt centrala läge är Akuliina lättillgängligt. Hälsocentral, butik och annan service är nära och det är kort avstånd till flertalet kulturevenemang i Siilinjärvi. Akuliinas välskötta trädgård med sina blommor gläder både boende och besökare. Omgivande nätverk av gångoch cykelvägar inbjuder till motion. I Akuliina får de boende vid sidan av en hyreslägenhet en gemenskap: hemtrevliga Akuliina är mötesplats och seniortorg för Siilinjärviborna, och det mångsidiga programmet bjuder på trevlig verksamhet för var och en. Varje uthyrd bostad fungerar som ett hem; de som flyttar in tar med sig sina egna saker och sin egen livsstil. De boende får

ta del av kulturutbudet och det ordnas gemensamma teater- och utställningsutflykter regelbundet. Under samma tak finns också ett lunchkafé, en fotvårdare, massör och zonterapeut samt fysioterapitjänster. Personalen är på plats under vardagar. Vid andra tidpunkter får man hjälp via trygghetstelefonen och nattetid hjälper kommunens nattpatrull. Läkemedelsförsörjning och färdigdukade matbord under vardagar samt möjlighet till tvättservice och städning gör vardagen bekymmersfri. Personalen på Akuliina betjänar också äldre personer i närområdet. Hemvård, hemsjukvård och andra stödtjänster kan beställas hem både av boende på Akuliina och av personer som bor i Siilinjärvis närområde. Akuliina i Siilinjärvi ingår i koncernen Yrjö och Hanna, som har de blåvita märkena Nyckelflaggan och Ett samhälleligt företag, vilka beviljas av Förbundet för Finländskt Arbete. 17

TEXT LIISA HÄMÄLÄINEN, KULTURPLANERARE BILD VICENTE SERRA

Kultur ger glädje och energi i vardagen

lla har rätt att uppleva, utöva och förmedla kultur och konst. Målet med samarbetsgruppen Kulttuuri vanhustyön tukena (Kultur som stöd för arbetet med åldringar), som är verksam i Kuopio, är att göra konst och kultur tillgängliga även för de äldre som inte på egen hand kan ta sig till kulturevenemang. Arbetsgruppen har som uppgift att planera, koordinera och förverkliga olika kultur- och konstevenemang och aktiviteter för äldre personer i stadens serviceenheter. Målet med verksamheten är att genom konst och kultur möjliggöra ett aktivt och egenartat liv för äldre personer. Utgående från den kundrespons som arbetsgruppen fått inleddes i Kuopio 2014 en Kulturcafé 60+-verksamhet, som är öppen för alla. Varje presentation har alltid en fördjupande del och ett utbud av program eller utställningar av lokala kulturaktörer i anslutning till ämnet. Evenemanget Kulturcafé 60+, som ordnas i samarbete mellan arbetsgruppen Kultur som stöd för arbetet med åldringar och Kuopios stadsbibliotek, erbjuder seniorer en träff- och mötespunkt med låg tröskel med kulturteman som växlar varje månad. Samtidigt serveras kaffe till självkostnadspris. Kulturteman denna vår har varit släktforskning förr och nu, något som är mycket populärt, di18

alekter, fotografering, kyrkomusik och kulturresor. Kulturcaféet med dialekter som tema har hållits till Kalevaladagens ära om språket i Savolax med temat Suloinen Savon mua. I kulturcaféet med temat fotografering fick man bekanta sig med kraftgivande fotografering genom ord och bild. I kulturcaféet med kyrkomusik dryftas om tonvikten i kyrkomusiken ligger på kyrka eller musik. I kulturcaféet för kulturresor ges en fläkt av gångna tiders bondeliv, vilket presenteras av bondemuséet i Riuttala (Riuttalan Talonpoikaismuseo). Kulturcafé 60+ har fått berömlig respons för sin verksamhet:

”Mycket bra för de ensamma. Vem som helst kan komma.” ”Tack för att ni ordnar dessa möten. Mycket givande.” ”Miljoner, miljoner rosor!”

Kultur ökar välbefinnandet och ger glädje i vardagen – vi ses på Kulturcaféet!

TEXT MARJO MARKKANEN, UTBILDNINGSPLANERARE BILD VICENTE SERRA

Ukulelemissionärer sprider glädje

tt av målen med projektet Seniorit voimavaraksi (Seniorerna som resurs) vid Kuopios medborgarinstitut är att aktivera och göra kommuninvånarna delaktiga i att verka som befrämjare av det egna och andras välbefinnande. Inom ramen för projektet planeras och experimenteras med nya kurser och verksamhetsformer tillsammans med samarbetspartners, bl.a. Pieksämäen seutuopisto, Kuopion kaupungin hyvinvoinnin edistämisen palvelualueen ja vanhuspalveluiden toimijat, äldrerådet, FRK, Senioreiden ATK-yhdistys Savonetti ry, Kuopion seudun omaishoitajat ja läheiset ry, Kuopion lyseon lukio och Pohjois-Savon muisti ry. En av de nya kurserna som började på hösten 2017 är en Ukulelemissionärsgrupp som förverkligats tillsammans med Pohjois-Savon Muisti ry och som sprider glädje till medmänniskor i musikens tecken. Ukulelemissionärerna övar sitt program och håller sedan både öppna övningar och konserter i Kuopioregionen. Under hösten har man hållit öppna övningar bl.a. på klubbhuset i Kuopio och i Pohjois-Savon Muistis café och som avslutning på höstterminen gav gruppen en konsert på universitetssjukhuset KYS. Övningarna och uppträdandena fortsätter även under vårterminen. Många av ukulelemissionärerna gick med i verksamheten av pur nyfikenhet och med en önskan om att spela i grupp. Många inspirerades av tanken att

musik är medryckande och att man sedan kan sprida glädje åt andra. En del av studerandena hade knappt någon erfarenhet alls av att spela innan de kom med i gruppen, medan andra hade spelat ukulele redan en tid. De tycker alla att det är viktigt att öva samspel. Fastän det är enkelt att lära sig spela ukulele för sig själv kompletterar samspelet övandet och är en naturlig fortsättning på solospel. ”Det låter bättre när man spelar i grupp”, konstaterar ukulelemissionären Martti Rissanen. Han anser att det också är trevligt att följa med dem som är längre hunna i sitt musikutövande. Enligt kursdeltagarna har det varit mycket trevligt och inspirerande att spela i grupp. Atmosfären i gruppen är glad och avslappnad och man behöver inte vara rädd för att göra fel. Fastän spelarna är på olika nivå, kompletterar de varandra väl. Alla har möjlighet att delta på sin egen nivå genom att spela det man kan. Även om en del av kursdeltagarna spänner sig inför uppträdandena, klarar de sig med gruppens stöd. Gruppens lärare Juuso Happonen gläder sig över att man tydligt ser hur studerandena gjort framsteg. Många började från grunden på hösten och har redan lärt sig massor. Också Martti Rissanen berättar att det är trevligt att lära sig nytt. ”Det är fint att märka hur färdigheterna utvecklas”, säger han. Ukulelemissionärerna tar hand om både det egna och andras välbefinnande. De sprider glädje till sina åhörare, men att spela i grupp har också gett dem själva mycket. Spelandet ger motvikt till arbetet och gör gott åt hjärnan. För Maria Saarela har det fört med sig minnen från förr, från tidigare musikhobbyn som det är trevligt att återgå till. Enligt Maria har två unga invandrare från Tarinaharju kommit med i gruppen och hon betonar hur viktigt det är att se till att alla får delta. I ukulelemissionärerna är det möjligt! 19

TEXT CARITA RANDELIN-KAUPPINEN, IDROTTSINSTRUKTÖR OCH TEEMU HUHTAKANGAS, IDROTTSINSTRUKTÖR BILDER VICENTE SERRA

Naati Nuapurista-Kerräyvy yhteen-gruppen i Puijonlaakso.

I Kuopio utvecklas nya verksamhetsmodeller SOM ÖKAR RÖRLIGHETEN OCH AKTIVITETEN HOS ÅLDRINGAR SOM BOR HEMMA

Kuopio förbereder man sig målmedvetet för det växande antalet åldringar. Vad gäller välbefinnandet har kommunen som mål att stöda funktionsförmågan för personer som fyllt 75 år och som bor hemma och att utveckla goda verksamhetsformer för hälsofrämjande fysiska aktiviteter. I Kuopio bodde år 2016 nästan 94 procent av dem som fyllt 75 år hemma. I början av år 2017 hade Kuopio nästan 120 000 invånare, av vilka ca 10 000 hade fyllt 75 år. Fram till år 2030 förväntas antalet växa till mer än 15 000. Ett pilotprojekt som omfattar nya fysiska aktiviteter har genomförts med stöd av Östra Finlands Regionförvaltningsverk i centrum och i området av Puijonlaakso-Taivaanpanko, som har det befolkningsmässigt största antalet äldre personer. Motionsaktiviteter i bostadsbolaget Naati Nuapurista-Kerräyvy yhteen (Njut av grannarna och samlas tillsammans) I Kuopio i regionen av Puijonlaakso och i centrum finns det många bostadsbolag med avgiftsfria hobbylokaler för de äldre och övriga boende i syfte att främja en livsstil med fysiska aktiviteter och social gemenskap. Man bestämde sig för att starta motionsstunder 20

i bostadsbolagens hobbylokaler för att höja seniorernas sinnesstämning, minska rädslan för att ramla och för att öka den sociala aktiviteten. Verksamheten samordnas av idrottsinstruktören för ansvarsområdet för de äldre i Kuopio stad. Man hittade på ett träffande och inspirerande namn för verksamheten: Naati Nuapurista-Kerräyvy yhteen (Njut av grannarna och samlas tillsammans). För alla intresserade kamratledare arrangerades en öppen utbildning på våren 2017 tillsammans med Savonia yrkeshögskola, Kuopio stads hälso- och sjukvård och medborgarinstitutet. Tretton ivriga ledare anmälde sig till utbildningen. Största delen fick tillgång en hobbylokal i det egna bostadsbolaget och verksamheten kunde inledas. Motionsstunderna annonserades på bostadsbolagets anmälningstavlor och informationsblad delades ut till de boende. Under de första samlingarna var Kuopio stads idrottsinstruktör närvarande för att berätta om och diskutera verksamheten samt för att leda motionen. Aktiviteten stöds genom mentorskap och motionsredskapskassar för vilka samtliga bostadsbolag fått komma med sina egna önskemål om motionsredskap. För närvarande deltar sju bostads-

Naati Nuapurista- Kerräyvy yhteen-bostadsbolagets gympa i Männistö bolag i verksamheten i centrum och Puijonlaakso-området. Under våren 2018 har man under bostadsbolagets motionsstunder spelat in videor som används för att marknadsföra verksamheten. Syftet är att utveckla aktiviteten och få med nya bostadsbolag och kamratledare. Samarbete har redan förberetts t.ex. med Niiralan Kulma-hyreshusen. På grund av den goda responsen, uppmuntrar vi även andra kommuner att inleda liknande verksamhet.

Rör på dig, lek och bli glad – motion över generationsgränserna

Ett annat exempel på främjande av fysiska aktiviteter för de äldre utfördes på prov i Kuopio tillsammans med småbarnsfostran. I verksamhetsmodellen motionerar barn och åldringar tillsammans på fritidscenter, församlingslokaler eller på daghem. Verksamheten inleddes på våren 2017 i Puijonlaakso fritidscentret tillsammans med en barngrupp från Puijonlaakso daghem. I verksamheten deltog 14 åldringar och 12 barn. Den populära aktiviteten fortsatte varannan vecka med samma daghem. Sedan januari 2018 deltar även en barngrupp från daghemmet Sinikello i Puijonlaakso i aktiviteterna. Gruppen samlades varannan vecka. Gruppen som omfattar barnen från daghemmet Sinikello och åldringarna från Puijonlaaksos servicecenter är ett gott exempel på fungerande aktiviteter. I den här motionsgruppen över generationsgränserna har man genom fysiska aktiviteter tränat viktiga motoriska och sociala färdigheter med hjälp av olika spel och lekar. Sådana är till exempel rån av boet, som är en lek där deltagarna hälsar på varandra, håll din sida ren, mark-hav-båt, kedjetafatt och bollspel. I lekarna har barnen haft en större roll, medan åldringarna

Kommentarer från deltagarna:

”Veckans höjdpunkt, man får umgås med grannarna och gå igenom det senaste som hänt”. ”Härligt att man kan röra på sig i sitt eget bostadsbolag och inte behöver ta på sig ytterkläderna”. ”Man mår bra när man rör på sig och får sociala kontakter samtidigt”.

har haft möjlighet att umgås med barnen genom lek. Ett bra exempel på detta är leken råna boet där barnen rånar bollen från motståndarlagets bo och på väg till sitt eget bo kastar bollen till en åldring som fångar den, sedan fortsätter barnen rånet. I leken mark-havbåt får barnen och åldringarna bekanta sig med varandra ännu bättre. I leken kommer barnet fram och säger sitt namn och skakar hand med en av åldringarna. Leken fortsätter ända tills varje barn i tur och ordning skakat hand med samtliga åldringar. Utgående från responsen har den sociala dimensionen i lekarna upplevts som viktiga särskilt bland barnen, som får lära sig att känna och umgås med åldringar. Personalen på de daghem som deltagit i aktiviteten har alla konstaterat att verksamheten märkbart främjat umgänget mellan generationer och åldringarna har fått ta del av barnens glädje. De ovan beskrivna verksamhetsmodellerna har genomförts som en del av Äldreinstitutets program Kraft i åren, som Kuopio stad deltagit i sedan hösten 2016. Aktiviteterna startades med stöd av Regionalförvaltningsverket i östra Finland.

TEXT TEIJA SAARINEN, EXPERT, CENTRALFÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL

Nätsurfandet ger glädje i vardagen

–O

j, om jag kunde lära mig allt jag ville på en gång som genom ett trollslag, utbrast en äldre herre som använde en pekplatta för första gången. I sagorna går det att lösa problem med en trollstav, men i verkliga livet krävs det lite aktivitet, dvs. inlärning och repetition för att lära sig något nytt. Användning av datateknik utgör inget undantag.

Man lär sig genom att vara intresserad och engagerad

Bäst lär vi oss då vi är riktigt engagerade och förstår nyttan av att kunna de vi lär oss. Sporrarna är individuella: en farmor och farfar började följa sociala medier för att kunna läsa om barnbarnets jorden runt-resa och en äldre herre ville lära sig hur man kallröker fisk. Många tar nya tag då de möter utmaningar i vardagen; höga serviceavgifter och det faktum att servicen på bankkontoren hela tiden minskar får många att självständigt lära sig att betala sina räkningar och att sköta även andra ärenden elektroniskt via datorn. Motivationen är att man vill vara självständig och sköta sina ärenden enkelt.

Nätet inspirerar till aktivitet

Då man sköter ett ärende via datorn blir datorn bekant och man får större förtroende för den och hittar nya saker med hjälp av sin utrustning och Internet. Mannen som var intresserad av att lära sig kallröka fisk byggde själv sin utrustning av ett gammalt kylskåp enligt instruktioner på YouTube. Dessutom skaffade han en begagnad vakuummaskin via nätet och nu får hans vänner vakuumförpackad rökt fisk färdig att frysa ner. Datorn har gjort mannen mycket aktiv! Blev du intresserad att lära dig mer? På kartan över SeniorSurf-handledningsställen hittar du enkelt det stället närmast dig, där du kan få handledning i hur man använder dator. Kartan visar också var dina bekanta kan få handledning. Kartan finns på sidan: www. seniorsurf.fi/opastuspaikat eller så kan du be biblioteket på din hemort om närmare information. Den riksomfattande SeniorSurf-dagen firas tisdagen den 9 oktober 2018 under De gamlas vecka, under vilken det ordnas handledning i datoranvändning runt om i Finland.

» NÄRMARE INFORMATION: www.seniorsurf.fi/opastuspaikat/

TEXT TIINA HAILLA, KOMMUNIKATIONSKOORDINATOR, FÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL

I NORR ANVÄNDS DISTANSFÖRBINDELSER VARJE DAG

– något att lära sig av i söder

Kärnan i projektet "Toimiva kotihoito Lappiin – Monipuoliset tuen muodot kotona asumiseen" (Fungerande hemvård i Lappland – Mångsidiga stödformer för hemmaboende) är att erbjuda teknologibaserade tjänster som ger stöd och rehabilitering i ett tidigt skede i syfte att stöda hemmaboende och som produceras i form av ett brett samarbete mellan olika aktörer. Tjänsterna beaktar även äldre med samiska som modersmål och deras behov. Det tvååriga försöksprojektet inom spetsprojektet Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras (I&O) upphör i september 2018. Producent för projektet är Norra Finlands kompetenscentrum inom det sociala området.

nligt projektplanen för Fungerande hemvård i Lappland bidrar hemvårdsverksamheten till att klienterna kan bo hemma och till deras dagliga välbefinnande och utgör en del av det dynamiska service- och skyddsnätet som stöder de äldres funktionsförmåga i hela landskapets serviceområde. Allt mångsidigare tjänster samt smidiga service- och vårdkedjor stöder de olika aktörernas arbe-

te och ökar de äldres trygghetskänsla och förtroende för servicesystemet. Viktiga utvecklingsobjekt är individuella vård-, service- och rehabiliteringsplaner som styr kundernas service samt täckande hemvårdsservice dygnet-runt, i vilken man utnyttjar befintlig teknologi. Hemvårdsklienterna och personalen deltar i egenskap av viktiga aktörer i utvecklingsarbetet. De utbildningar som inleddes för personalen inom äldre23

arbetet senaste höst har i samtliga 21 kommuner i Lappland genomförts med distansförbindelse.

Pröva modigt nya metoder

I Kemi landskommun prövade man webbtjänsten Sävelsirkku som en del av hemrehabiliteringen och samtidigt prövades även en ny slags samarbetsform då Posti genomförde hembesök enligt en plan som uppgjordes av de anställda inom hemrehabiliteringen. I pilotprojektet ville man i omfattande grad granska främjandet av funktionsförmågan och välbefinnandet, och som en metod beslutade man testa verktyget MIKE, som utvecklats inom programmet Ett livfullt liv för uppföljning och utvärdering av hur minnessjuka uppfattar sin livskvalitet. Ett av projektets viktigaste tema är klienternas delaktighet, vilket också motiverade till att man ville testa MIKE-verktyget. Utöver MIKE användes i pilotprojektet även andra verktyg.

Testning av verktyget MIKE

Projektets utvecklare Outi Sassali-Riipi från Norra Finlands kompetenscetrum inom det sociala området (Poske) hade redan tidigare satt sig in i MIKE och föreslog verktyget för Kemi landskommuns ergoterapeut Elina Uosukainen. Elina bekantade sig med MIKE och bedömde att verktyget passar som pilot i hennes arbete. I valet av utvärderingsmetoder betonades

individuella och kundvänliga aspekter. Elina använde MIKE i samband med inledningsoch slututvärderingen av klienten. MIKE var lätt att använda och blanketten gav klienten möjlighet att delta och berätta om sin situation. I piloten utnyttjades metodens bägge sidor, dvs. observation och intervju. Man prövade också andra metoder för utvärdering av funktionsförmågan i enskilda fall. Tyngdpunkten var att bedöma klienternas fysiska funktionsförmåga samt att kartlägga hur de uppfattar sin livskvalitet. Utvärderingsmetoden användes i pilotens inledningsoch slututvärdering. – Med hjälp av MIKE ville man reda ut hur klienten själv uppfattar sin livskvalitet. MIKE ger klienten möjlighet att beskriva och berätta om sin situation. Motsvarande verktyg med vilka minnessjuka kan beskriva sina erfarenheter behövs för att stöda de äldre att uttrycka sig och som diskussionsverktyg. I augusti kommer man inom ramen för projektet att inleda MIKE-utbildning via distansförbindelse i Lapplands kommuner. Syftet med den är att ge information och beredskap att använda MIKE i kommunerna. Det är fråga om ett arbetsverktyg som passar många olika arbetsgrupper i deras dagliga arbete. – Det skulle vara intressant att också sätta sig in i tillämpningen som grundar sig på MIKE och dess användningsmöjligheter. Enligt Elina har man i vilket fall som helst avsikter att fortsätta testarbetet i Kemi landskommun.

Hur firar man De gamlas vecka i Kemi landskommun?

Församlingarna och organisationerna är aktiva då det gäller att ordna program under De gamlas vecka i Kemi landskommun. Församlingen ordnar t.ex. besök till olika enheter och Pensionsförbundet ansvarar för ett musikevenemang. Även Seniormässan infaller under De gamlas vecka i vår region.

» NÄRMARE INFORMATION:

om projektet Fungerande hemvård i Lappland på finska: www.sosiaalikollega.fi 24

Trilogin inom programmet Ett livfullt liv Programkoordinatorn för Ett livfullt liv hos Centralförbundet för de gamlas väl har producerat tre publikationer som på ett mångsidigt sätt presenterar utvecklingen av förbundens arbete för de äldre under åren 2012–2017. Publikationerna finns endast på finska. Eloisat helmet innehåller testade och välbeprövade metoder för att stärka de äldres välbefinnande – det lönar sig att pröva!

YHDESSÄ SYNTYY ENEMMÄN Ohjelmakoordinaatio järjestöjen kehittämistoimintaa tukemassa VTKL 2016. 44 sivua

ELOISAT HELMET

ILMEIKÄS ARKI

Toimivia menetelmiä ikääntyneiden hyvinvoinnin vahvistamiseen.

Tutkimus ikääntyneistä ihmisistä järjestöjen kehittämistoiminnassa

VTKL 2017. 48 sivua

VTKL 2017. 184 sivua

Låt dig inspireras av åldern! Kom med till toppevenemanget inom äldrevård och åldrande vid Helsingfors mässcentrum den 3–4 oktober 2018. Samtidigt med evenemanget Hyvä Ikä 2018 ordnas också det nya evenemanget Fysioterapi och Rehabilitering i mässcentrum i Böle. På evenemanget Hyvä Ikä 2018 ordnar Centralförbundet för de gamlas väl ett eget forum för experter, beslutsfattare, yrkesutbildade, forskare och studerande och även för de äldre. NÄRMARE INFORMATION OM PROGRAMMET, FÖRELÄSARE, UTSTÄLLARE OSV.

www.hyvaika.fi ja www.vtkl.fi.

TEXT MINNA PIETILÄ, FORSKARE, FÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL

Glädje av att vara aktiv i en grupp

ocial verksamhet har i studier visat sig stöda äldre människors tillfredsställelse med livet och deras psykiska välbefinnande samt minska mentala problem och ensamhet1. Gruppverksamhet hör således till kärnverksamheten i många social- och hälsovårdsorganisationer. Organisationerna vill erbjuda sina målgrupper möjlighet att delta i betydelsefulla sammanslutningar där de kan dela erfarenheter och uppleva kamratskap med andra i samma livsskede, vara delaktiga och känna samhörighet samt finna nytt innehåll i livet. Ett accepterande och respektfullt bemötande gör livet betydelsefullt och hjälper de äldre att uppleva hela livet som meningsfullt. Gruppverksamhet för äldre genomfördes också i flera projekt inom ramen för programmet Livfullt liv (2012-2017), som koordinerades av Centralförbundet för de gamlas väl och Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Grupper samlades kring mycket olika teman och olika verksamhetsprinciper. Majoriteten av deltagarna som vi intervjuade i studien av programmet var nöjda både med verksamhetens form och innehåll. Gruppverksamheten bestod ofta av mångsidig hobbyverksamhet och t.ex. motion, spel, pyssel, inledningsanföranden och olika utfärder var populära. För många grupper var det också viktigt att kunna sitta tillsammans och dricka kaffe. Gruppverksamhetens innehåll uppkom ofta i samarbete mellan deltagarna och handledarna.

Mångsidiga aktiviteter

Många av dem som deltog i gruppverksamheten inom ramen för ett Livfullt liv var aktiva även annanstans. De hade redan tidigare haft en aktiv livsstil och hade ofta även en stark deltagandemoral. Pensioneringen hade frigjort tid och gjort det möjligt för dem att i större grad än tidigare satsa t.ex. på föreningsverksamhet. Dessa personer deltog ofta också i frivilligarbete, eftersom de upplevde att de har mång slags kunskap att dela med sig av. I grupperna träffade man andra människor, fick nya vänner, delade erfarenheter samt deltog i meningsfull och uppiggande verksamhet. Deltagarna upplevde i huvudsak att deras psykosociala välbefinnande hade förbättrats. Som en viktig trivsamhetsfaktor i intervjuerna nämndes ofta det att deltagarna är likasinnade. Det

är bara så roligt och att vara tillsammans med andra och det att vi är rätt så likasinnade. Det att man är likasinnade framgick också t.ex. i den humor som uttrycktes i svaren: vi är inte en sådan där grupp av torrbollar. Det viktiga var att kunna vara sig själv tillsammans med de andra i gruppen och att inte behöva ta på sig någon roll för att bli godkänd. Den egna guppen, ”oss”, värdesattes således, eftersom man tillsammans kunde göra trevliga saker och dela erfarenheter i en anda av samförstånd.

Alla är inte socialt aktiva

De äldre som deltog i projekten Ett livfullt liv och som tidigare hade varit mindre aktiva i aktiviteter utanför hemmet hade länge kunnat vara bundna till hemmet, t.ex. såsom anhörigvårdare. När de började delta i projekten var de ofta ensammare än andra och upplevde olika sociala utmaningar i livet. Redan att delta i ett projekt var ett steg i en ny riktning. Alla intervjuade kände sig emellertid inte i samma grad hemma i grupperna. Delaktighet och gruppdynamik rymmer inte alltid alla verksamhetssätt, åsikter och erfarenheter. Människorna lever i olika situationer, där många slag av fysiska och psykiska faktorer kan inverka på deras deltagande. Även som människor är vi i regel olika och alla trivs inte i samma form av social växelverkan. I studier2 har det observerats att gruppverksamhet borde utvecklas i större grad för bland annat olika minoritetsgrupper. Gruppverksamhet kunde också utvecklas för personer som är mindre extroverta. Deltagande i gruppverksamhet innebär inte alltid att man söker efter en ändring jämfört med det tidigare, och för de flesta intervjuade innebar deltagandet i gruppverksamhet närmast en positiv möjlighet att fortsätta och förverkliga sig själv på ett bekant sätt. Å andra sidan fanns det också personer som upplevde att de förändrats på äldre dagar, eftersom deras deltagande i en grupp hade bidragit till att utveckla deras sociala färdigheter.

» NÄRMARE INFORMATION:

Om studien Ett livfullt liv (på finska): eloisaika.fi/tutkimus/ Om verksamhetsmodellerna för Ett livfullt liv (på finska): eloisaika.fi/helmet/

1 NICE. Mental wellbeing and independence for older people. www.nice.org.uk/guidance/qs137, 2016. 2 McDaid D ym. Review 2: Barriers and facilitators to interventions and services to improve or protect the mental wellbeing and/or independence of older people. LSE Enterprise 2015.

STÖD VÅR ARBETE

FÖR ATT FRÄMJA DE ÄLDRES VÄLBEFINNANDE! Vi samlar medel inom ramen för centralförbundets verksamhet i syfte att öka de äldres delaktighet, för att främja deras aktivitet och funktionsförmåga samt för att utöva politisk påverkning i ärenden som berör de äldre enligt följande: Kommunikation om De gamlas vecka, produktion av material som stöder verksamheten samt ordnande av evenemang. (REFERENS: Vanhustenviikko) Handledning och rådgivning i ärenden som berör de äldre med hjälp av förbundets experter samt produktion av informationsmaterial om nödvändiga teman. Stödjande av förbundets medlemsorganisationer i verksamhet som riktar sig till de äldre samt ökandet av samhällets medvetenhet om åldrandet och ärenden som berör äldrearbetet. (REFERENS: Vaikuttavaa vanhustyötä) Frivilligarbetets kostnader. I verksamheten stöds de äldres delaktighet och transporter till olika tillställningar, dit de annars skulle ha svårt att ta sig. (REFERENS: Vapaaehtoistoiminta) ANGE FÖREMÅLET FÖR DITT STÖD GENOM ATT ANVÄNDA ÖNSKAD REFERENS: Centralförbundets för de gamlas väl insamlingskonto FI43 5000 0120 3416 30, OKOYFIHH Vi tar även emot testamenten. Varje donation har stor betydelse! NÄRMARE INFORMATION WWW.VTKL.FI/TUEMEITÄ

Vanhustyön keskusliitto - Centralförbundet för de gamlas väl ry (0215403-8) har av polisstyrelsen beviljat penninginsamlingstillstånd RA/2017/1249 under tiden 30.11.2017–29.11.2018. Insamlingens verkställningsområde är hela Finland med undantag av Åland. Avsikten är att använda insamlade medel under tiden 1.9.2018–31.5.2019.

ÄR DU PENSIONERAD ELLER ÄMNAR DU ATT SNART GÅ I PENSION? När kan man gå i pension? Vilka är alternativen? Hur stor är pensionen? Kan man arbeta efter pensioneringen? Alla uppgifter och tjänster som du behöver finns under ilmarinen.fi. Om du planerar att gå i pension, logga in i vår webbtjänst med dina nätbankskoder och granska dina pensionsuppgifter. Uppskatta pensionsbeloppet med olika pensions- och åldersalternativ. Ansök om pension på nätet! 28