5 minute read
Avancerad teknik med mänsklig touch
Utvärdering av varierande hastighetsbegränsningar
Varierande hastighetsbegränsningar ska testas för att förbättra framkomligheten på en motorvägssträcka vid Södertälje. Forskare från VTI och Linköpings universitet har deltagit i framtagandet av den styralgoritm som används.
Den vägsträcka vid Södertälje som omfattas sträcker sig mellan Saltskog och Moraberg på E4:an i höjd med Södertälje Syd. Där införs så kallade variabla hastighetsgränser med målet att förbättra framkomligheten. Idag finns ett system för att kö-varna men nu kommer alltså varierande begränsningar av hastigheten – skyltning med ”röd ring” – också att användas för att trafiken ska flyta bättre.
Forskare från VTI och Linköpings universitet (LiU) har varit med i processen och gett råd om hur en algoritm skulle kunna se ut för att öka framkomligheten med hjälp av variabla hastighetsgränser. Forskarna kommer också ta fram en metod för utvärdering av de variabla hastighetsgränserna på sträckan. Metoden kommer de att använda för att följa upp effekter på framkomlighet, säkerhet och miljö. De data som analyseras är till exempel hastigheter, avstånd mellan bilar och antalet incidenter (stillastående fordon, olyckor etcetera). Effekterna kommer att jämföras med data från mätningar som gjorts innan de variabla hastigheterna infördes.
Testet startade i början av året och utvärderingen pågår under 2021. Metoden för utvärdering som forskarna utvecklar och använder är även tänkt att kunna användas på andra sträckor i landet. Den kan också bidra till utvecklingen av ITS (intelligenta transportsystem) generellt.
– Den här typen av utvärderingar är inte så vanliga, men ger en ökad förståelse för hur trafiken påverkas av olika typer av ITS-åtgärder, vilket är viktigt för implementering av framtida system, säger Ellen Grumert, forskare på VTI och LiU.
– Intresset för ny teknik har ökat. I stället för att bygga nya vägar, vilket både är kostsamt och tar plats, kan det befintliga vägnätet ”trimmas”. Bra utvärderingsmetoder kan bidra till att tekniken får önskad effekt, säger Joakim Ekström, forskare på LiU.
Projektet är finansierat av Trafikverket via Centrum för trafikforskning (CTR) vid KTH.
TEXT: Eva-Mari Löfqvist FOTO: Katja Kircher/Mostphotos.com, Hejdlösa Bilder/VTI
MER INFORMATION
Ellen Grumert,
ellen.grumert@vti.se
VTI:S BIBLIOTEK ÄR EN NATIONELL RESURS INOM TRANSPORTFORSKNINGEN FÖR ALLA
Vi erbjuder specialiserade tjänster såsom informationssökning, omvärldsbevakning, resultatspridning samt utveckling av webb- platser och databaser.
Vi driver transportportal.se och ansvarar för spridning av resultat från svensk transportforskning till databasen TRID (OECD/TRB).
Nya publiceringar
VTI RAPPORTER
Effects of incidents on motorways: a proposed methodology for estimating and predicting demand, duration and capacity for incident management. VTI rapport 1078A. Författare: Ellen Grumert, Viktor Bernhardsson, Per Strömgren, David Grundlegård, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl.
Fordonsemissionsmodellen PHEM: förstudie om att inkludera vägytans betydelse för rullmotstånd och bränsleförbrukning. VTI rapport 1074. Författare: Annelie Carlson, Tiago Vieira, Olle Eriksson.
Utan spaning, ingen aning: behovet av data för att följa upp effektivitet, produktivitet och innovationer i anläggningssektorn. VTI rapport 1073. Författare: Jan-Eric Nilsson, Ivan Ridderstedt, Ajsuna Ragipi Rushid.
TIDSKRIFTSARTIKLAR
Effects of partially automated driving on the development of driver sleepiness. Accident Analysis and Prevention. 153(2021), artikel-id 106058. Författare: Christer Ahlström, Raimondas Zemblys, Herman Jansson, Christian Forsberg, Johan Karlsson, Anna Anund.
European railway deregulation: an overview of market organization and capacity allocation. Transportmetrica A: Transport Science. Published online: 25 February 2021. Författare: Abderrahman Ait Ali, Jonas Eliasson.
Speeding behaviour of adolescents and the image of a typical person who speeds. Transaction on Transport Sciences. 11(2021):3, s. 12-24. Författare: Sonja Forward.
The role of local public authorities in steering toward smart and sustainable mobility: findings from the Stockholm Metropolitan Area. Planning Practice & Research. Published online 31 January 2021. Författare: Anna Wallsten, Malin Henriksson, Karolina Isaksson.
KONFERENSTRYCK
Sammanställning av referat från Transportforum 2021. VTI, 2021. Redaktörer: Fredrik Hellman, Mattias Haraldsson.
LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER
Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer
Bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/ timme, visar en studie från VTI, gjord på uppdrag av NTF.
Omställning, corona och kollektivtrafik
Coronapandemin har påverkat mig enormt. Jag har visserligen inte haft covid-19 och det har inte heller min familj eller mina närmaste vänner. Men, i likhet med andra, har jag förändrat mitt beteende och jag har blivit helt uppslukad av att försöka förstå vad som sker under pandemin. Under den första coronaperioden dominerades mina dagar av att oavbrutet följa presskonferenser med regeringens och olika myndigheters uttalanden. Nu är det i stället mitt val av skön- och facklitteratur som domineras av corona.
Inte minst har transporter och mobilitet påverkats av corona. För att minska smittspridning har myndigheter och regering uppmanat befolkningen att stanna hemma, arbeta på distans och träffa så få som möjligt. Många länder har dessutom periodvis stängt sina gränser. Som en konsekvens av detta har persontrafiken minskat dramatiskt. Inte minst kollektivtrafiken har minskat markant och tidvis har den varit halverad. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har på grund av detta fått stora ekonomiska förluster och i några städer har kollektivtrafikutbudet minskat. Liknande förändringar kan observeras i andra länder. En så snabb, global minskning av mobiliteten har man tidigare knappast sett i fredstid.
På K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, har vi påbörjat flera forskningsprojekt för att analysera pandemins både kort- och långsiktiga konsekvenser på kollektivtrafiken. I ett av dessa projekt arbetar vi med fyra olika scenarier för kollektivtrafiken efter pandemin. Ett scenario är Nedåtgående spiral, där det nya normala präglas av minskad efterfrågan och ett mindre utbud av kollektivtrafik. Ett annat scenario är Återgång där utbudet av kollektivtrafik och fördelningen mellan olika transportformer ser ut som innan pandemin. Ett tredje scenario är Nya mobilitetstjänster där kollektivtrafiken anpassar sig till det nya normala med minskat utbud medan andra delade mobilitetstjänster tar över. Ett fjärde scenario kallar vi Kollektivtrafik som ryggrad där den traditionella kollektivtrafiken återgår till samma nivå som innan pandemin medan nya delade mobilitetstjänster erövrar ytterligare marknadsandelar.
Kollektivtrafiken spelar en betydande roll vad det gäller att uppnå det svenska klimatmålet inom transportområdet. De ändrade mobilitetsmönstren under pandemin är tvetydiga vad beträffar deras bidrag till klimatomställningen och scenarierna för kollektivtrafiken efter pandemin skapar olika förutsättningar. Trots detta inger coronakrisen mig hopp. Krisen understryker nämligen att mobilitetsmönster, som ofta anses fastlåsta och omöjliga att förändra, faktiskt är föränderliga. Och krisen visar dessutom att både politiker och myndigheter, när situationen så kräver, har vilja, mod och medel för att radikalt ändra medborgarnas mobilitet.
Claus Hedegaard Sørensen Forskningsledare på K2 och VTI
KONTAKT: claus.h.sorensen@vti.se
