21 minute read
Digitalisering för nya sätt att resa
Färre bilar med CYNKA
Kombinationen cykel och kollektivtrafik har potential att minska bilanvändningen inom regional arbetspendling. För att snabba på den utvecklingen har CYNKA startat, ett forsknings- och innovationsprojekt som VTI leder.
Intresset från olika aktörer är stort vilket också visar sig i den stora mängd organisationer och partner som är knutna till projektet. Projektet finansieras av Trafikverket och pågår 2020 till 2022. Själva projektidén kom till i samband med en workshop, anordnad av Cykelcentrum och K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.
– Litteraturöversikten pekar på att det finns potential när regional biltrafik går att ersätta med kollektivtrafik, med pendeltåg och långfärdsbussar som har långt mellan hållplatserna, säger Karin Thoresson, projektledare och senior forskare på VTI.
Långpendlare kan välja att cykla till hållplatsen, till exempel om det är nära till och tryggt att parkera där eller, om det finns möjlighet, ta med sig cykeln på buss eller tåg.
– Det gäller att ha ett ”Hela resan-perspektiv”, att resan sker smidigt med så sömlösa övergångar som möjligt. Vilka ekonomiska och praktiska lösningar som finns spelar roll för hur väl det kombinerade resandet fungerar, säger Karin Thoresson.
Den typen av välutvecklade mobilitetslösningar finns redan i flera städer i andra länder. Projektet ska dra nytta av de erfarenheter som gjorts av kombinerade erbjudanden som finns internationellt, till exempel Supercykelstierne i Köpenhamn.
FORMULERA RIKTLINJER – En styrka med projektet är att det anknyter till olika typer av målsättningar som har kopplingar till hållbar mobilitet, säger Karin Thoresson. Det handlar om omställningen till ett fossilfritt samhälle, genom att kunna konkurrera med bilresor genom ett mer effektivt nyttjande av transportsystemet. Det befrämjar ett samhälle som är jämlikt och inkluderande, och gynnar såväl städer som landsbygd.
Projektet ska leda till fördjupade kunskaper utifrån en svensk kontext och exempel på konkreta upplägg för mobilitetslösningar och affärsmodeller. Projektet ska formulera riktlinjer till olika målgrupper, för kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional arbetspendling.
TEXT: Gunilla Rech FOTO: Roland Magnusson/Mostphotos.com, Hejdlösa Bilder/VTI
MER INFORMATION
Karin Thoresson,
karin.thoresson@vti.se
Nya tjänster för smartare resor
Smart mobilitet är något som det skrivs och talas mycket om nu – men vad betyder det?
Kelsey Oldbury, forskningsassistent på VTI, har nyligen skrivit en licentiatavhandling om smart mobilitet i relation till kollektivtrafik. Hon svarar så här:
– Smart mobilitet är ett samlingsbegrepp för ny teknik och nya sätt att resa som ofta innefattar automatisering, digitalisering och elektrifiering. Det kan till exempel vara självkörande fordon och digitala tjänster för att hyra fordon eller köpa en resa.
Det finns också ambitioner att integrera eller kombinera flera olika färdsätt i samma digitala plattform. Det kallas ofta mobilitet som tjänst, MaaS, efter engelskans ”Mobility as a Service”.
Kelsey Oldbury har undersökt två pilotprojekt i den nya och växande stadsdelen Barkarbystaden i Stockholm: • små självkörande bussar som trafikerar en del av stadsdelen • MaaS-appen Travis för köp av kollektivtrafikbiljett och integrerad reseplanering av kollektivtrafik, elsparkcyklar, hyrcyklar, bilpooler och taxi.
Båda projekten är en del av ett större samarbete mellan Järfälla kommun, den regionala kollektivtrafikmyndigheten Region Stockholm och bussoperatören Nobina.
– Jag har undersökt vad som formar och karakteriserar samarbetet och hur befintliga roller och relationer inom kollektivtrafikplanering påverkar utvecklingen av smart mobilitet. Medan pilotprojektet med de självkörande bussarna knöt an till formella dokument, roller och processer för kollektivtrafikförsörjning visade MaaSprojektet hur relationerna ändrades mellan kollektivtrafikmyndigheten och operatören. I appen som skapades och tillhandahölls av bussoperatörens innovationsbolag ingår kollektivtrafiken som en bland flera mobilitetstjänster – den är fortfarande central men i ett nytt sammanhang.
Vad är då viktigt att tänka på för kommuner och regioner?
– Att de är medvetna om att pilotprojekt kan sätta formen för utvecklingen av en tjänst eller ny teknik. Det är därför viktigt att offentliga aktörer i ett tidigt skede diskuterar smart mobilitet utifrån sina egna uppdrag och ställer sig frågan hur utvecklingen med ny teknik och plattformstjänster följer utarbetade strategier och bidrar till att uppfylla offentliga mål som tillgänghet, hållbarhet och jämställdhet och också hur de kanske inte bidrar till målen.
TEXT: Hillevi Ternström FOTO: Leungchopan/Mostphotos.com, Gamma-Man/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI
MER INFORMATION: Kelsey Oldbury, kelsey.oldbury@vti.se
Kelsey Oldbury, VTI. | Små självkörande bussar som pilotprojekt inom smart mobilitet.
Avancerad teknik med mänsklig touch
Synskadade behöver ökade möjligheter att färdas med kollektivtrafik. Det är utgångspunkten i ett VTI-lett projekt där projektledaren heter Magnus Berglund. Han är också ny forskningschef för enheten Trafikanalys och logistik.
Han är ett nytt namn på VTI sedan juni 2020. – Jag är född i Göteborg men hamnade tidigt i Linköping där jag är uppvuxen och har min nuvarande bas, även om familjen under barnens uppväxt bodde i Åtvidaberg.
Magnus Berglund är civilingenjör och teknisk doktor sedan år 2000, då han disputerade på en avhandling om värdeskapande logistiska processer och strategisk positionering av logistikföretag vid Linköpings universitet. Karriären har växlat men alltid hållit sig nära logistik och transport, och har i lika delar byggt på utrednings-, konsultations-, utbildnings- och ledningsuppdrag. Det senare bland annat för Atlas Copco, Lithells och som Supply Chain Manager på Runsvengruppen. Den senaste befattningen före VTI var som forskningsledare/senior projektledare på forskningsinstitutet RISE.
– Samtidigt har jag hela tiden haft en position på Linköpings universitet, där jag undervisat och deltagit i forskningsprojekt i mån av behov och möjlighet. Men efter 15 år, mestadels i näringslivet, kändes det rätt att gå tillbaka till det samhällsnyttiga och akademiska.
OMRÅDE I OMVANDLING Ett av hans fokus på VTI kommer att vara kollektivtrafik, som är ett område i kraftig omvandling.
– Det handlar om elektrifiering av fordon och om automation, som i förlängningen kan leda till helt självkörande fordon. Det handlar också om digitalisering, bland annat olika tjänster, till exempel ledsagning.
Det nyligen avslutade projektet ”Digital ledsagning för synskadade i kollektivtrafiken” hade Magnus Berglund med sig till VTI. Det är initierat av Synskadades Riksförbund och bygger på öppen trafikdata. I projektet, som är ett exempel på digitalisering, används bland annat tekniker som AR (augmented reality, förstärkt verklighet), digitala tvillingar och till viss del AI (artificiell intelligens). Användargränssnittet är en app.
LÅNGA HÅLLPLATSER En av de stora utmaningarna för synskadade är långa busshållplatser.
– Det kommer in flera bussar som ställer sig efter varandra, vilket gör det svårt för synskadade att veta vilken buss det är som gäller. taktila plattan – en betongplatta med små upphöjda rundlar, som känns genom skosulan. Sådana finns bland annat vid påstigningsstället på hållplatser, som stödfunktion för exempelvis synskadade.
– Det är projektets rumsliga referens för att synskadade ska kunna hitta sin påstigningsposition på hållplatsen.
En ambition i projektet har varit enkelhet och att använda befintlig teknik. Varken bussar eller hållplatser skulle behöva modifieras. Valet av befintlig teknik för användarna föll på mobiltelefonen.
– Mobiltelefonen vet var den är och kan känna riktning. Om vi kunde kombinera detta med ett molnbaserat positioneringssystem, hur långt skulle vi komma då?
Ganska långt skulle det visa sig, även om mobilkameran till exempel inte klarade att identifiera bussar eller trottoarkanter. Den visade sig dock kapabel nog att hjälpa resenären att orientera sig till den taktila plattan och andra positioner, när väl hållplatsens fysiska miljö var etablerad.
SAMSPELANDE TEKNIK En viktig komponent i systemet är så kallade digitala tvillingar, vilket är digitala representationer av verkliga föremål, till exempel bussar, hållplatser och resenärer.
– När den synskadade gör en resplan och trycker ”ok”, skapas en resplan som systemet sedan använder.
För exakt positionering till rätt buss aktiveras en digital tvilling med hjälp av geofencing-teknik på hållplatsen. I det här skedet har också bussföraren informerats om att en synskadad passagerare väntar. På hållplatsen får resenären information om när rätt buss anländer och med hjälp av AR-teknik guidas hen till platsen för påstigning.
VIKTIGT INFORMATIONSSTÖD Guidningen sker med hjälp av en röst som pratar resenären till rätt position.
– Här ville de synskadade ha en röst som leder till rätt plats, tanken var från början att använda telefonens vibration men det visade sig vara bättre med en röst.
Ombord får resenären information om hållplatser och om den tid som återstår till slutmålet.
– Som synskadad är det viktigt, framförallt vid resor som man är ovan vid. De synskadade har varit mycket aktiva i prototyputvecklingen. Bland annat genom skarpa tester av appen.
TEXT: Johan Granath/redakta FOTO: Elsa Bolling Landtblom/VTI
MER INFORMATION: Magnus Berglund, magnus.berglund@vti.se
Fokus på bussförare i ny studie
Under pandemin har resandet med kollektivtrafik gått ned till följd av rekommendationer om att avstå resande och undvika kollektivtrafik. Trots ett minskat behov är kollektivtrafiken alltjämt en samhällstjänst som förväntas rulla, inte minst för att människor med samhällsbärande yrken ska kunna ta sig till och från arbetet.
Även om resenärerna har blivit färre under pandemin har det ändå förekommit trängsel i kollektivtrafiken, till exempel i rusningstid eller när antalet avgångar dragits ned. Bussförare har uttryckt en oro för risken att smittas av covid-19 och i början av pandemin uppmärksammades flera fall i media där bussförare avlidit till följd av covid-19.
– Bussförare har en utsatt position och kollektivtrafiken är en viktig samhällstjänst som måste fungera även i pandemitider. Det finns ett stort behov av att både studera bussförarnas upplevelser av sin arbetsmiljö och angripa frågan på ett mer systematiskt sätt genom att undersöka coronavirusets faktiska påverkan på säkerhet och trygghet i arbetet, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare vid VTI.
Forskarna ska genom enkäter och intervjuer med bussförare, bussföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter undersöka hur förare, operatörer och huvudmän i olika delar av landet har påverkats av covid-19-pandemin och vilka effekter som är bestående. Det kommer dels att handla om att samla erfarenheter och upplevelser från förarna, dels om att studera vilka bedömningar och avvägningar operatörer och huvudmän har gjort för att minska risken för förare att bli smittade och för smittspridning bland passagerare generellt. Utöver enkäter och intervjuer kommer utvalda förare få göra ett antikroppstest för det virus som orsakar covid-19. Datainsamlingen sker dels under pågående pandemi, dels när pandemin har klingat av. Redan nu kan forskarna se att olika regioner har agerat på olika sätt.
– Genom att jämföra resultaten från pågående pandemi och efteråt kan vi se om vissa strategier har varit bättre än andra. Det ger oss en unik möjlighet att lära för att förbättra och vara mer proaktiva i framtiden. Resultaten kan ligga till grund för strategier för en bättre arbetsmiljö i spåren av pandemin.
TEXT: Maria Elvåker FOTO: Syda Productions/Mostphotos.com, Sara Holmberg/VTI
MER INFORMATION
Anna Sjörs Dahlman,
anna.dahlman@vti.se FAKTA
Projekttitel: Covid-19pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik Finansiär: AFA försäkringar Pågår: 08/2020–12/2023
”Kollektivtrafiken har fått sig en törn”
Resandet med kollektivtrafik har minskat stort under pandemin till följd av ökat distansarbete, inställda aktiviteter och färre sociala sammankomster. Men det är också en naturlig följd av rekommendationerna att undvika kollektivtrafik och att inte resa under rusningstid.
– Massmedialt har kollektivtrafiken utmålats som en högriskmiljö och tillsammans med rekommendationer om att arbeta hemifrån, avstå sociala aktiviteter och undvika kollektivtrafik har det bidragit till att resandet med kollektivtrafiken har minskat. Förtroendet för kollektivtrafiken har fått sig en törn och nu står regionala kollektivtrafikmyndigheter inför en tuff utmaning att vinna tillbaka både resenärer och deras förtroende, säger Jonas Ihlström, som forskar vid VTI.
I en ny forskningsrapport från VTI beskrivs hur pandemin har inverkat på människors sätt att resa och hur det framtida resandet kan komma att påverkas.
– Digitaliseringstrenden har tagit extra stora kliv under pandemiåret och mycket av sådant som det tidigare krävdes ett resande för har i stället gjorts digitalt, som till exempel arbete, inköp och andra aktiviteter. Det är sannolikt att trenden kommer bestå i viss utsträckning även efter pandemin.
– Om vi gör mer och mer på distans, till exempel arbetar, minskar behovet av vardagligt resande och därmed incitamenten för människor att lösa exempelvis månadskort. För kollektivtrafikens del skulle det kunna innebära att man behöver se över sina prismodeller för att svara mot de nya behoven.
BÅDE ÖKAT OCH MINSKAT BILÅKANDE Så vad har människor valt i stället för att färdas med kollektivtrafiken? Enligt VTI:s forskare är bilden komplex eftersom bilåkandet har både ökat och minskat. För den grupp som inte har kunnat arbeta hemifrån har bilåkandet ökat, men för de som har kunnat arbeta från hemmet har bilåkandet däremot minskat. Forskarna kan dock inte se någon varaktig förändring i hur de intervjuade tänker om resandet i framtiden
– I vår studie kan vi inte se att människor skulle ha börjat tänka annorlunda och fått andra värderingar vad gäller hållbart resande. Snarare är det så att bilen framhålls som det mest attraktiva färdmedlet till en rad aktiviteter även i framtiden, liksom flyg vid resor utomlands. Viljan att gå tillbaka till ungefär hur det var innan pandemin framstår som central. Ändå finns en potential i att det totala resandet minskar i framtiden, men inte på grund av andra värderingar, säger Jonas Ihlström.
I studien undersöktes även sociala konsekvenser av pandemin för olika socioekonomiska grupper. Resultaten visade bland annat att låginkomsttagare upplever ensamhet till följd av pandemin som problematisk i väsentligt högre grad än medel- och höginkomsttagare.
TEXT: Maria Elvåker FOTO: Magnus Fyhr/Mostphotos.com, Annika Johansson/VTI
MER INFORMATION: Jonas Ihlström, jonas.ihlstrom@vti.se
LÄS MER:
Jonas Ihlström, VTI.
Mer mobil med KomILand
Med en app för olika typer av mobilitetstjänster ska boende på landsbygden och i mindre tätorter lättare kunna ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter, utan att vara hänvisad till att resa med egen bil.
Appen KomILand är utvecklad av SmartResenär som en del av forskningsprojektet KomILand (Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd) vars syfte är att utveckla och testa tjänster för kombinerad mobilitet för boende på landsbygden. Appen har lanserats i tre bygder i Västra Götalandsregionen. Idag kan invånarna till exempel boka biljett med Västtrafik och hyra en mini-elbuss och släpkärra genom appen men tanken är att den framöver även ska erbjuda tjänster för allt ifrån el- och lastcykelpool till hyra av privatbilar eller att få saker bortkörda till återvinningscentral av andra privatpersoner.
– På grund av pandemin har vi ännu inte kunnat lansera alla tjänster och vi har inte heller kunnat engagera invånarna på det sätt som krävs för att uppnå tjänstens fulla potential. Flera av de tänkta tjänsterna bygger dessutom på samåkning vilket är problematiskt eftersom vi är mitt uppe i en pandemi, säger Jessica Berg, tillförordnad forskningschef vid VTI. Projektidén har sitt ursprung inom regeringens samverkansprogram för Nästa generations resor och transporter. Ett av besluten inom programmet handlade om att olika tjänster för mobilitet måste erbjudas även för boende på landsbygd, och inte bara utvecklas för storstäder. I många bygder finns ingen eller endast begränsad tillgång till kollektivtrafik, vilket gör att den som bor på landsbygden till stor del är hänvisad till egen bil.
– De regionala kollektivtrafikmyndigheterna står inför stora utmaningar när det kommer till att tillhandahålla kollektivtrafik på landsbygden och i mindre tätorter. Att erbjuda en palett av mobilitetstjänster för att förbättra tillgängligheten på landsbygd, i stället för att öka på utbudet av traditionell kollektivtrafik, är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart, säger Jessica Berg.
Projektet KomILand 2.0, som numera drivs av Skaraborgs kommunalförbund, inleddes med en förstudie som publicerades 2018. Förstudien och det efterföljande projektet har finansierats av Vinnova och Västra Götalandsregionen. Nu planeras för en fortsättning genom finansiering från Västra Götalandsregionen.
–Skulle KomILand-konceptet visa sig fungera väl kan erfarenheterna spridas nationellt och förhoppningsvis kunna bli en del av de regionala kollektivtrafikmyndigheternas utbud, säger Jessica Berg.
TEXT: Maria Elvåker FOTO: Per-Erik Holmberg/RISE, Karin Linhardt/VTI
LÄS MER:
VTI rapport 986 Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter – resultat från förstudien KomILand
MER INFORMATION
Jessica Berg,
jessica.berg@vti.se
Trafiksäkerhet lyfts till global nivå
Enligt Agenda 2030 är trafiksäkerhet en viktig del av en hållbar utveckling och det öppnar för nya och mer övergripande arbetssätt. Konsumenter och upphandlare kommer att få en viktig roll genom att ställa krav på trafiksäkra transporter.
Idag kan vi välja EKO eller Fairtrade när vi köper bananer. Men vi vet ingenting om hur de har transporterats mellan plantagen och fruktavdelningen i affären. Har förarna varit nyktra och följt hastighetsbegränsningarna?
I framtiden ska konsumenter och upphandlare kunna ställa krav på att en vara har transporterats på ett trafiksäkert sätt.
– Det borde vara möjligt att mäta påverkan på trafiksäkerheten på samma sätt som vi mäter utsläppen av CO2. Om konsumenter och upphandlare kan ställa krav på trafiksäkerhet så kommer företagen att leva upp till det. Det blir en del av konkurrensen, säger Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet på VTI.
– Vi kan dra nytta av det stora arbetet som gjorts inom miljöområdet, de ligger långt framme med att bygga sådana här system. De har visat att det går! Det är sätt att styra utvecklingen i en positiv riktning.
DEL AV VÄRDEKEDJAN Trafiksäkerhet som en del av värdekedjan för både varor och tjänster är ett exempel på att framtidens trafiksäkerhetsarbete till stor del kommer att ske på en övergripande nivå. När vi planerar framtidens hållbara samhälle kommer trafiksäkerhet vara en av många aspekter som miljö, hälsa, buller och mobilitet. Arbetet kommer att bli mycket mera komplext och långsiktigt jämfört med att till exempel kontrollera trafikanternas hastighet.
– Det är genom att ta de stora greppen som vi verkligen kan nå vidare i trafiksäkerhetsarbetet på en global nivå, säger Astrid Linder.
Hon är mycket inspirerad av Stockholmsdeklarationen som presenterades på ministerkonferensen för global trafiksäkerhet 2020. I den finns nio rekommendationer för hur man ska nå målet att reducera antalet döda i trafiken med 50 procent till år 2030.
– Det spelar en enorm roll att FN och höga politiker över hela världen har enats om att trafiksäkerhet är en viktig del av ett hållbart samhälle. Nu får vi kavla upp ärmarna och samla olika aktörer för att påbörja arbetet.
TEXT: Johan Sievers/redakta FOTO: Anna Grigorjeva/Mostphotos.com
MER INFORMATION: Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
Norm-
BRYTANDE
Astrid Linder, professor på VTI, har utsetts till Årets jämställdhetsstjärna 2020 för sin normbrytande och internationellt erkända trafiksäkerhetsforskning. Astrids forskning har visat att fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män har betydelse för hur krockvåld påverkar kroppen. Hon har också initierat och leder EU-projektet VIRTUAL där en kvinnlig krockmodell tas fram.
Nätverket Jämställdhet i transportsektorn delar varje år ut priset som går till en person eller organisation som under det gångna året gjort något framstående eller lovvärt för att främja jämställdheten i transportsektorn.
INVALD I SAFER:S STYRELSE Astrid Linder har också utsetts till ny styrelsemedlem i kompetenscentrumet SAFER. Hon ersätter Jonas Jansson, VTI.
– SAFER är en unik samarbetsmiljö inom trafiksäkerhetsområdet och jag ser fram emot att bidra till utvecklingen av forskningsplattformen för att gemensamt stödja skapandet av ett hållbart transportsystem, säger Astrid Linder.
MER INFORMATION: Astrid Linder, astrid.linder@vti.se
Håll dig à jour
Adresserna till våra kanaler: Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/c/vtisweden
Effektivt med polisens identifieringsljus
En utvärdering gjord av forskare på VTI visar att polisens identifieringsljus, ett fast lysande blått sken med svagare ljusstyrka än blåljuset som används vid utryckning, är effektivt både för att påvisa polisens närvaro och för att skapa trygghet för allmänheten.
– Den övergripande slutsatsen av utvärderingen är att identifieringsljuset är både effektivt synlighetsfrämjande och effektivt trygghetsskapande, säger Björn Lidestam, senior forskare vid VTI.
Polisen har i ett antal år använt så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen för att markera sin närvaro, synas tydligare och skapa trygghet. Den nuvarande dispensen gäller fram till 1 juli 2021. Resultaten från VTI:s utvärdering ska utgöra underlag till beslut om att fortsatt och permanent tillåta polisen att använda identifieringsljus genom att ändra regelverket.
MER INFORMATION: Björn Lidestam, bjorn.lidestam@vti.se
LÄS MER:
VTI rapport 1075: Polisens identifieringsljus: ett fältexperiment och två enkätstudier
FOTO:
Björn Lidestam/VTI Annika Johansson/VTI FOTO:
Framtiden för godscyklar
Godscyklar – möjligheter och utmaningar med leveranser i städer. Det var temat när Cykelcentrum 12 april arrangerade ett webbinarium med representanter från forskning, kommun, logistikföretag och tillverkare.
– Tanken var att främja kontakten mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer men även att lyfta både forskning och praktisk erfarenhet inom området, säger Jones Karlström, biträdande föreståndare för Cykelcentrum.
Seniora VTI-forskarna Niklas Arvidsson och Karolina Isaksson inledde med en uppdatering om kunskapsläget kring logistik med hjälp av cykeln. Nästa del handlade om behov, möjligheter och utmaningar med citylogistik för kommuner och utveckling av godscykeln med föredragshållare från Stockholms stad och Monark Exercise AB.
Slutligen redogjorde logistikföretagen Postnord och DB Schenker för hur hållbara leveranser med godscykel kan fungera i praktiken. Allra sist hölls ett eftersnack där deltagarna fick möjlighet att fritt diskutera med varandra och föredragshållarna.
SE INSPELNINGEN:
Cykelcentrum.vti.se
VTI-forskning i DiVA väcker intresse
Trötthet och grusvägar i topp
Alla VTI:s publikationsserier finns åtkomliga i fulltext i DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet. En titt på statistiken över mest antal nedladdningar visar att VTI:s forskning väcker intresse. I topp ligger Anna Anunds och Katja Kirchers utvärdering av trötthetsvarningssystem, Advantages and disadvantages of different methods to evaluate sleepiness warning systems, utgiven 2009 och nedladdad totalt över 16 500 gånger.
En klar ledning i täten tar också Hossein Alzubaidi med Operation and maintenance of gravel roads från 1999 som är den mest nedladdade publikationen hittills i år. Publikationen finns också på svenska, Drift och underhåll av grusvägar, och tillsammans har båda dessa laddats ned över 20 000 gånger genom åren.
̶̶– Det är roligt att min studie om grusvägar fortfarande är efterfrågad. Det kan delvis bero på att vi fortfarande har mycket grusväg i Sverige men också att det inte har gjorts så mycket ny forskning inom området, säger Hossein Alzubaidi, som nu är verksam som Project Director vid COWI.
SÖK I DIVA:
vti.diva-portal.org
Vi välkomnar nya medarbetare medarbetare
Mattias Tunholm
Mattias Tunholm är anställd som forskningsingenjör. Han kommer främst att arbeta med vägytemätning. Han kommer också att arbeta en hel del med visualisering som metod för att presentera insamlade mätdata vilket kan underlätta vid planeringen av drift och underhåll. Mattias har läst civilingenjörsprogrammet i kommunikation, transport och samhälle. Mastersinriktningen handlade mycket om att hantera, analysera och presentera data.
Mary Catherine Osman
Mary Catherine Osman är anställd som forskningsassistent och doktorand vid Linköpings universitet. Hennes doktorandstudier sker inom Triple F som är ett forskningsprogram om fossilfria godstransporter. Ämnet för avhandlingen är speditörernas roll i omställningen till ett hållbart godstransportsystem. Mary Catherine har en masterutbildning i service management med inriktning logistik från Lunds universitet där hon också har arbetat som projektassistent.
Marie Junling
Marie Junling är anställd som forskningsassistent och medverkar i projekt som handlar om luftpartiklar från vägtrafiken och vägsaltets påverkan på miljön. Hon ska bland annat utföra mätningar i fält, analysera laboratorieprover, göra dataanalyser och sammanställa resultat av mätningar och tester. Marie har en kandidatexamen i miljövetenskap och har gått masterprogrammet Science for sustainable development vid Linköpings universitet.
Jessica Göransson
Jessica Göransson är anställd som forskningsassistent och doktorand vid Lunds universitet. Hennes doktorandprojekt är knutet till K2 och handlar om resenärers preferenser och hur kunskap om olika gruppers värderingar kan användas för att effektivisera kollektivtrafiken ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Jessica är nationalekonom och hennes mastersutbildning hade inriktningen ekonomisk analys. Hon har tidigare arbetat med samhällsekonomiska analyser på Tyréns och Sweco.
Lisa Björk
Lisa Björk är anställd som forskare. Hon arbetar bland annat med överflyttning av godstransporter inom forskningsprogrammet Triple F och med modeller för avgiftssystem inom sjöfarten. Lisa är nationalekonom och har en doktorsexamen från Göteborgs universitet. Efter disputationen var hon postdok vid Universität Heidelberg i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan nationalekonomer och psykologer. Närmast kommer hon från Naturvårdsverket där hon har arbetat med styrmedelsanalys.
FOTO:
Richard Alf
Magnus Karemyr
Magnus Karemyr är anställd som forskningsingenjör. Han arbetar inom EU-projektet Virtual som handlar om att utveckla virtuella modeller och metoder för krocktestning. Hans arbete är att bygga fysiska modeller som ska användas för att validera de virtuella humanmodellerna. Magnus är finmekaniker och har läst arkitektur på Chalmers och har en masterexamen i design från Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Han har tidigare arbetat som bland annat industridesigner.
Magnus Karemyr FOTO:
Robin Nuruzzaman
Robin Nuruzzaman är anställd som forskningsassistent. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att undersöka smart mobilitet och e-handelstjänster utifrån rättviseperspektiv inom till exempel EU-projektet TInnGO. Robin är statsvetare och har en masterexamen med inriktning mot samhällsvetenskapliga miljöstudier från Stockholms universitet. Han har också en bakgrund inom Röda Korset.
Philip Sorri
Philip Sorri är anställd som forskningsingenjör på VTI:s krocksäkerhetslaboratorium. Han arbetar med att fördjupa sina kunskaper om filmning av krocktester för att sedan arbeta mer aktivt med det. Han kommer också att specialisera sig på krocktester av vägräcken. Philip är civilingenjör i maskinteknik. Innan han började på VTI var han konsult med uppdrag på Saab Aeronautics och Siemens.
Karin Fritz FOTO:
José Everton
José Everton är anställd som forskningsassistent och doktorand inom byggnadsmaterial på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH. Hans forskningsämnen är finkorniga material i vägkroppens undre lager och deras egenskaper. Ökad kunskap om dessa material gör det lättare att bygga vägar anpassade till klimatförändringar och extrema vädersituationer. José har en ingenjörsexamen från Brasilien och en masterexamen i vägbyggnad från University of Nottingham.
My Weidel
My Weidel är anställd som forskningsassistent och arbetar med olika tester där försökspersoner medverkar. Hon arbetar också i Anna Anunds projekt SHOW där bland annat försök med de autonoma bussarna som nu trafikerar delar av Linköping ingår och med intervjuer kopplat till konsekvenser av pandemin. My har en magisterexamen i psykologi vid Linköpings universitet.
