Omogna bussar bromsar för ofta

Digitalisering för nya sätt att resa

Mistra SAMS är ett stort forskningsprogram om hållbar mobilitet i storstäder som flera av VTI:s forskare är delaktiga i sedan starten 2016. Utgångspunkten för programmet är att tekniska innovationer och förändringsprocesser ingår i ett sammanhang där medborgare, offentliga aktörer och företag tillsammans påverkar utvecklingen. Eftersom utvecklingen kan vara svår att överblicka och förutse behövs kunskap om hur samspelet mellan aktörerna påverkar möjligheterna att nå ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem.

Karolina Isaksson och Malin Henriksson är seniora forskare på VTI och två av dem som varit med i programmet.

– Fokus i Mistra SAMS är digitaliseringens roll i omställningen till hållbara resor. I de projekt VTI är med i har vi främst tittat på hur det som kallas smart mobilitet eller nya mobilitetstjänster kan bidra till att minska resebehovet och göra hållbart resande mer attraktivt, säger Karolina Isaksson.

Malin Henriksson fortsätter:

– Till att börja med är det viktigt att ha i åtanke att även om de nya mobilitetstjänsterna debatteras flitigt och får mycket uppmärksamhet i media och inom forskningen så är det framför allt i storstäderna de finns och även där är utbudet relativt litet. Det kan därför vara svårt att säga något allmänt om hur de påverkar våra resor och val av färdmedel. Det vi har sett hittills är dock att elcykel och elsparkcykel ofta ersätter redan miljövänliga färdsätt som gång, cykel och kollektivtrafik.

VTI-forskarna har i flera delprojekt undersökt hur och varför människor använder de nya tjänsterna. Det har ingått fallstudier av uthyrning av elsparkcyklar, av en privat bildelningstjänst i Stockholm och av ett hyrsystem av elcyklar i Linköping. Studierna visar att det oftast är människor som redan har hög mobilitet som provar på och använder de nya tjänsterna. Tjänsterna når sällan grupper som behöver fler resmöjligheter för sina vardagliga resor.

– Det här är en utmaning och en av kärnfrågorna i forskningen, säger Karolina Isaksson. Hur ska de politiska målen om klimatneutralitet, jämställdhet och social hållbarhet uppnås samtidigt som de nya tjänsterna idag utformas av aktörer som ofta drivs av andra intressen? Vi har genom intervjuer med tjänstepersoner i kommuner fått inblick i hur komplicerat det här området är och vad som är viktigt att ha med sig inför framtiden.

Som alltid är kunskap en nödvändig grund, både om möjligheter och risker. De offentliga institutionerna behöver engagera medborgarna och utarbeta strategiska förhållningssätt, incitament och regelverk som kan säkerställa att smart mobilitet kan bidra till förändringar som leder i önskvärd riktning. En sak som de flesta är överens om är att de nya mobilitetstjänsterna behöver knytas ihop med kollektivtrafiken för att utnyttjas på ett optimalt sätt.

Nästa år går Mistra SAMS vidare till Fas 2.

– Mycket kommer då att utgå från ett så kallat Living Lab som sätts upp i Riksten utanför Stockholm. Det är en förort där många idag använder bilen för sina dagliga resor. Vi ska försöka se in i framtiden och gemensamt med medborgare och medverkande organisationer lära oss mer om nya möjligheter att resa hållbart med utgångspunkt från förhållandena i Riksten, avslutar Karolina Isaksson.

TEXT: Hillevi Ternström FOTO: Jörgen Gustafson/Mostphotos.com, POM4ECK/Mostphotos.com, VTI

MER INFORMATION: Karolina Isaksson, karolina.isaksson@vti.se

Karolina Isaksson, VTI.

Om Mistra SAMS

Mistra SAMS finansieras med 85 miljoner kronor av Mistra – Styrelsen för miljöstrategisk forskning.

SAMS står för Sustainable Accessibility and Mobility Services och projekten inom programmet handlar om att hitta lösningar för ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem senast 2030 i storstadsregioner.

Programmet är indelat i Fas 1 2016–2020 och Fas 2 2021–2024.

Det leds av KTH och VTI. I konsortiet ingår också Trafikverket, Stockholms stad, Botkyrka kommun, Lunds universitet, Karlstads universitet, Ericsson, Smart resenär med flera.

Kollektivtrafiken i en brytningstid

Just nu befinner sig kollektivtrafiken i ett krisläge, med få resenärer och ansträngd ekonomi. Men trots det stålbad kollektivtrafiken genomgår menar K2:s föreståndare John Hultén att det är viktigt att lyfta blicken mot vad som kommer efter pandemin. Kriser kan öppna möjligheter för nya idéer, perspektiv och lösningar.

–Under pandemin har vi lärt oss att det är möjligt att påverka människors beteenden och att både organisationer och enskilda har förmågan att ställa om och hitta nya kreativa lösningar, när det krävs, säger John Hultén.

Före coronapandemin präglades kollektivtrafiken av en positiv utveckling, både antalet resande och kollektivtrafikens färdmedelsandel pekade uppåt. Ett ökat fokus på bilismens negativa konsekvenser för miljö och trängsel bidrog till en renässans för kollektivtrafiken, inte minst i större städer.

– Kollektivtrafiken fick under 2000-talet en alltmer strukturerande roll, som påverkar hur vi planerar och bygger våra städer, menar John Hultén.

KOLLEKTIVTRAFIKENS FRAMTID Forskning som studerat tidigare kriser visar att om förutsättningarna återgår till vad de var före krisen, så kommer många att återuppta beteenden de hade före krisen. Under coronapandemin har vi dock lärt oss att kommunicera på distans, det kan påverka både hur vi arbetar, reser och bor i framtiden. Under pandemin har det också skett en snabb utveckling av kollektivtrafikmyndigheters kommunikation med resenärerna. Ny forskning visar att många resenärer är beredda att välja en annan tid för sin resa, om de får information om förväntad trängsel.

– I kombination med ekonomiska styrmedel och ökat distansarbete kan förbättrad trängselinformation påverka utmaningen med många samtidiga resenärer på morgonen och under seneftermiddagen. Det kan spara resurser som istället kan satsas på att utveckla kollektivtrafiken och andra hållbara mobilitetslösningar, menar John Hultén. Just nu befinner sig kollektivtrafiken i en möjlig brytningstid.

– Kollektivtrafikens framtid avgörs av om politiker och myndigheter är inställda på att fortsätta satsa, även om resenärerna inte snabbt återvänder och ekonomin är ansträngd. Ytterligare en viktig fråga är om kollektivtrafikmyndigheterna är beredda att omdefiniera sin roll och ta ett bredare ansvar för hållbart resande, som inkluderar andra mobilitetstjänster än den traditionella kollektivtrafiken, avslutar John Hultén.

John Hultén är föreståndare för K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.

TEXT: Hanna Holm/K2 FOTO: Kennet Ruona

MER INFORMATION: John Hultén, john.hulten@k2centrum.se

Genus och kollektivtrafik ur två perspektiv

TInnGo står för Transport Innovation Gender Observatory. Det är det första stora EU-projektet i sitt slag som handlar om transportsektorn, jämställdhet och mångfald. Målet är elva jämställdhetsplaner i elva EU-länder med olika inriktning. VTI samarbetar med Köpenhamns universitet för att kartlägga jämställdhetsarbetet inom transportsektorn på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vi har tittat på kollektivtrafik som ett av flera inslag i transportsystemet tillsammans med andra integrerade transporter, såsom cykel, gång och bilpooler, säger forskarna Lena Levin och Malin Henriksson som driver TInnGO för VTI:s räkning.

Forskarna har undersökt hur aktiva kommuner jobbar med jämställdhet och funnit goda exempel där kollektivtrafiken varit i fokus:

– Bodens kommun hade upptäckt att pojkars fritidsintressen ansågs mer värdefulla än flickors. Av budgeten gick 80 procent till hockey, medan 20 procent gick till ridning, säger Malin Henriksson.

Ett sätt att komma åt den ojämna fördelningen var att se över kollektivtrafiken. I det här fallet blev det en ny busshållplats nära ridhuset.

– Det är angeläget att se vilka metoder som används i praktiken och att sprida dem till andra kommuner där man inte har utvecklade metoder, säger Malin Henriksson.

Hur ökad tillgänglighet i trafiken påverkar jämställdhet på arbetsmarknaden, det vill Elisabeth Lång, forskare vid VTI, ta reda på. Tillsammans med VTI:s professor Maria Bratt Börjesson har hon fått medel av Trafikverket för ett projekt som ska pågå i två och ett halvt år. Bättre kollektivtrafik och väginfrastruktur gör att fler kan pendla vilket gynnar arbetsmarknaden. Frågan är vad som leder till mer jämställdhet och hur det har förändrats över tid. Det vill VTI-forskarna reda ut med förhoppningen att kunskaperna blir användbara i trafikplaneringen.

Forskarna ska ta fram ett tillgänglighetsindex, ett mått som tar hänsyn till dynamiska förändringar över tid och individers preferenser för pendling. Projektet ska bidra med en fallstudie om effekter av de investeringar på transportsystemet som gjorts i Mälardalen de senaste 25 åren. Forskarna kommer att använda sig av statistiska uppgifter – att matcha tillgänglighetsdata på detta sätt är en utmaning för projektet.

Resultaten ska nå forskarvärlden genom publicering av två uppsatser i olika vetenskapliga tidskrifter. Det i sin tur kommer att vara en del i Elisabeth Långs meritering till docent i nationalekonomi/ transportekonomi. Eftersom antalet kvinnor med docentkompetens inom transportekonomi är få, så kommer projektet även att indirekt bidra till en mer jämställd forskardisciplin inom området transportekonomi.

Malin Henriksson är en av de forskare som undersöker frågor kring genus och kollektivtrafik.

”Det är angeläget att se vilka metoder som används i praktiken och att sprida dem till andra.”

TEXT: Gunilla Rech FOTO: Annika Johansson/VTI

MER INFORMATION: Lena Levin, lena.levin@vti.se Elisabeth Lång, elisabeth.lang@vti.se