Gunnar Beskow inspekterar pågående tjällossning på Kustvägen söder om Örnsköldsvik, över den s.k. Skuleskogen, 10 maj 1927.
Institutets första jämnhetsmätare som gick under namnet ”Entreprenörernas skräck”.
hydrodynamiska och termodynamiska lagarna. Denna uppsats blev Gunnar Beskows viktigaste publikation och gjorde honom även internationellt känd som banbrytare inom tjälforskningen. Uppsatsen har också publicerats ett flertal gånger i utländska vetenskapliga serier, senaste gången 1991. Beskows forskning gav även väginstitutet självt ett mycket gott anseende och erkännande, både inom och utom Sverige.
makadamvägarnas problem studeras även betong- och bituminösa beläggningar och normer för ett flertal nya beläggningstyper togs fram, även till gång- och cykelbanor. I mitten av trettiotalet inleds också de första systematiska belastningsprovningarna, då på betongbeläggningar. Verksamheten utökades också genom anställningen av civilingenjören Gösta Kullberg 1931. Det var inledningen på institutets fordonstekniska forskning samt utveckling av avancerad mätapparatur samt, längre in i framtiden, byggandet av avancerade körsimulatorer.
År 1934 föreskrev Kungl.Maj:t nya villkor för institutet. De nya stadgarna fastställde en organisatorisk anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt en namnändring till Statens väginstitut. Utredningar om och ändringar av institutets organisatoriska ställning fortsatte under trettiotalet fram tills riksdagen 1937 beslöt att institutet skulle vara ett fristående, självständigt ämbetsverk. Det dröjde dock till 1939 innan beslutet kunde genomföras, samma år som man också flyttade in i egna nybyggda lokaler på Drottning Kristinas väg vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Förutom den framgångsrika forskningen inom det väggeologiska området fortsätter omfattande studier av material och lämpligt byggnads- och underhållsätt för vägar under olika trafik- och klimatförhållanden vid provvägarna över hela landet samt i de egna laboratorierna, som efter hand byggdes ut. Förutom grus- och
4
Redan 1936 konstruerades en jämnhets-mätare som gick under namnet ”Entreprenörernas skräck” eftersom den avslöjade ojämnheter i nya beläggningar på ett mycket påtagligt sätt. Längre in i framtiden, och flera egna utvecklade mätutrustningar senare, via Saab RST i början av sjuttiotalet, skulle institutet komma att presentera den multifunktionella kontaktlösa mätbilen Laser RST år 1982. För att få inspiration, utbyta idéer och lära av andras erfarenheter gjorde också ingenjörerna under de allra första åren flera studieresor, bland annat till USA, Tyskland och Danmark. Under krigsåren var personalen inkallad i militärtjänstgöring under långa perioder och
Laser Road Surface Tester, VTI:s utvecklade system för mätning av vägytans egenskaper från 1982.
den ordinarie forskningsverksamheten låg till stor del i träda och istället bistod man med att lösa problemen med materialbrist m.m. i kristid åt bland annat försvarsväsendet och statens industrikommission. Trots det kunde institutet 1943 presentera en cirkulär provvägsmaskin, vars konstruktion hade inletts fem år tidigare, finansierad genom en donation på 1,8 miljoner kronor från minnesfonden efter den 1925 avlidne direktören Carl Smitt. Det är en av institutets äldsta laboratorieutrustningar som fortfarande är i bruk och som utnyttjats för de nya behov av kunskap som uppstått under tidens gång. Från att under krigsåren prova ersättningsringar för däck, då importen av gummi var begränsad, till intensiva beläggningsstudier på grund av tilltagande dubbdäcksslitage från slutet av sextiotalet, till generering av ”rena” slitagepartiklar för hälso- och miljöstudier under de senaste tio åren.
Efter krigsåren Efter krigsåren drar verksamheten igång igen i ännu större skala än tidigare. Man anlägger snabbt nya provvägar, provar nya importerade oljematerial, inleder studier av vidhäftning mellan bituminösa bindemedel och stenmaterial, fortsätter arbetet med alla frågor kring grusvägarna, utvecklar ett helt nytt oljegrus och är så småningom färdiga med att