VTI aktuellt nr 1 2019

Tema Transportforum 2019

Året som gått

2019

aktuellt 1

Ny trafikmodell sätter cyklisten i centrum Analyser mer realistiska i den virtuella världen VTI axlar unik roll i jätteprojekt med mikrofokus

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Nysatsningar och kompetens bidrar till att nå de transportpolitiska målen

Tomas Svensson Generaldirektör

”Under året har det klart framgått att kraven på effektivisering och omställning av transportsystemet har ökat väsentligt och att mycket måste göras på kort tid.”

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI som forskningsorganisation är bero­ ende av våra kompetenta medarbetare för att utveckla den kunskap som behövs för att närma sig de transportpolitiska m ­ ålen.

Under 2018 växte vi till över 200 med­ arbetare med en mängd kompetenser inom olika discipliner.

Under året har det klart framgått att kraven på effektivisering och omställning av transportsystemet har ökat väsentligt och att mycket måste göras på kort tid. Vi kommer att göra vad vi kan för att bidra till en utveckling i rätt riktning.

I maj genomfördes VTI:s internationella vetenskapliga konferens inom trafik­ säkerhetsområdet i Sydkorea. Flera nya ­EU-projekt beviljades och VTI är nu ­koordinator för tre stora projekt inom det åttonde ramprogrammet.

VTI:s unika forskningsutrustning ­utvecklas vidare. Nya simulatorer för ­cykling och gång, nya tillämpningar

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

UPPLAGA 5 000 ex

REDAKTÖR Catharina Arvidsson

ISSN 0347-9382

I REDAKTIONEN Catarina Gisby, Redakta Johan Granath, Redakta Annika Johansson Eva-Mari Löfqvist Gunilla Rech Johan Sievers, Redakta Hillevi Ternström

TRYCK DanagårdLiTHO E-POST vtiaktuellt@vti.se

OMSLAGSBILD Motiv: Tomas Svensson inleder Transport­ forum 2019 Foto: Hejdlösa Bilder

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera ENMÄRK

LEDNING SS RAT Y FIE

E

EM ST

N VA

Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

T

LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

CER TI

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

inom järnväg och blåljusområdet och ­utrustning för att mäta nedbrytningen av infra­struktur orsakad av tunga lastbilar är ­exempel från det s­ enaste året.

Under 2018 redovisade vi regerings­ uppdraget att analysera och beskriva be­ hoven inom cykelforskningen liksom den tredje etappen i en serie regeringsuppdrag om trafikens samhällsekonomiska kostna­ der. Arbetet med regerings­uppdraget att sprida kunskap om mikroplastutsläpp från vägtransporter fortsatte också.

S

U

nder året som gått har flera nya satsningar inom transport­ forskningsområdet startat där VTI medverkar. Tillsammans med Lindholmen Science Park och RISE ska VTI leda forskningsprogrammet Triple F om fossilfria godstransporter.

VTI startade ett kunskapscentrum för buller, tog koordinatorsrollen i forsk­ ningsprogrammet Transportekonomi och är en central partner i Mistras nya forskningsprogram om smart underhåll.

VTI har i uppdrag av regeringen att leda arbetet med ett nationellt kunskapscentrum för att samla forskning och utbildning inom cykling. Vi arbetar nu för att bygga upp en högkvalitativ forsknings- och innovations­ verksamhet med Cykel­centrum som bas.

Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se.

2

VTI AKTUELLT NR 1 2019

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Ackred. nr 1132 Provning ISO/IEC 17025

ISO 9001 ISO 14001

innehåll

Nr 1 2019

Tema Transportforum 2019 | Året som gått 4

Transportforum är mötesplatsen vid årets start

6

Elektrifiering och klimat tema för årets inledningstalare

VTI under året som gått: Cykling, automation och en stödremsa 15 EU-projekt ger unga forskare raketstart 11

8

16 4

7

Mycket cykling för pengarna och bättre analysmetoder

8

Bältesanvändning i buss och delade turer

9

Realtidskartor för kollektivtrafik utvärderas

10

Mer kunskap om äldre förares olycksrisk i trafiken

10

Satsningar på säker automatiserad trafik

12

Kunskap i kamp mot mikroplaster från vägtrafiken

13

Mer underhåll för pengarna hos landets kommuner

14

Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik

16

Virtual – forskningsprojektet som skapar fler möjligheter

17

Mycket forskning och samarbete på gång om elvägar

18

Forskning om forskning om godstransporter

19

Forskningssatsning underlättar att nå klimatmål

20

Doktorand med och skriver järnvägshistoria

20

Krocktester med nytt styrsystem

21

Cykelcentrum – ett nav för kunskap om cykling

19 VTI:s värld

22

Forskningsprojekt om smarta gator

Alltid i VTI aktuellt

2 23 24

Ledare Nya VTI-publikationer I huvudet på...

VTI AKTUELLT NR 1 2019

3

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Transportforum är mötesplatsen Transportforum, Nordens största årliga konferens för transportsektorn, lockade i år fler än 1 500 deltagare och 45 utställare till två intensiva dagar med 90 sessioner, workshops, diskussioner och mingel.

Temat för inledningssessionen under Transportforum 2019 var elektrifiering – möjligheter och utmaningar att nå klimat­ målen. Frågorna belystes av två inbjudna

4

VTI AKTUELLT NR 1 2019

talare och samt en expertpanel. Före­ dragen hölls av Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores och inspiratör och moderator inom k ­ limat, energi och

hållbarhet samt Per Kågeson, f­orskare, ­författare, d ­ ebattör och konsult inom främst miljöområdet. I expert­panelen ­deltog Maria Börjesson (VTI), Mikael Dahlgren (ABB), Elna Holmberg (Volvo), Fredrik Kämpfe (Svenska Flygbranschen) och Martina Wikström (Energi­myndig­ heten).

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

vid årets start Tomas Svensson, generaldirektör på VTI, inledde konferensen och hälsade ­välkommen. Moderator var Karin Klingenstierna.

Sammanfattningar av de antagna konferens­bidragen är publicerade i en abstract­bok som finns tillgänglig i fulltext på Transportforums sida på VTI:s webbplats.

Vi tackar alla som del­ tog och önskar väl­ kommen åter nästa år. Den 8–9 j­anuari 2020 är det dags för n ­ ästa Transport­ forum. Vi ses i Linköping!

Text: Catharina Arvidsson Foton: Hejdlösa Bilder och Annika Johansson/VTI

MER INFORMATION:

www.vti.se/transportforum

VTI AKTUELLT NR 1 2019

5

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Elektrifiering och klimat tema för årets inledningstalare Året 2019 rivstartade med Transportforum, Nordens största transportkonferens med VTI som arrangör. Fler än 1 500 personer besökte under två dagar den informationsspäckade konferensen i Linköping där bland annat klimat­ agendan och elektrifiering stod i centrum.

– Transportforum fortsätter att utvecklas och vi har tvingats att prioritera hårt, sade VTI:s generaldirektör Tomas Svensson och nämnde bland annat möjlig­ heten att träffa och mingla med Närings­ departementet och fler general­direktörer från de medverkande myndigheterna.

Den inledande sessionen på Transport­ forum 2019 behandlade elektrifieringens möjligheter och utmaningar för att nå klimatmålen. Bakgrunden till ämnes­valet var att klimatpåverkan från Sveriges transport­sektor ska vara 70 procent ­mindre 2030 än 2010, berättade Tomas Svensson. Målet ska bland annat nås med energi­effektivare fordon och andra bräns­ len. En del av det kan vara elektrifiering.

Sverige måste ta ledartröjan i det globala­klimatarbetet, inte minst inom transportsektorn, framhöll inlednings­ talaren Mattias Goldmann, välkänd inspi­ ratör och driven moderator inom klimat, energi och hållbarhet. Om Parisavtalet var nyårslöftet så har klimatmötet i Katowice nu levererat en regelbok för hur avtalet ska uppfyllas, menade han.

– Sverige har världens mest ambitiösa klimatlag. Det är kampen om vår livsstil

det handlar om – med dagens utveckling av klimatet blir det en skiddag färre i svenska fjällen, sade han.

Tänka efter före eller tvingas laga efter läge, var den talande titeln på inlednings­ talet av Per Kågeson, forskare, författare, debattör och konsult inom främst miljö­ området. Som exempel angav han de två plus ett-vägar han var tidig med att före­ språka, vilket mötte hårt motstånd till en början – resten är historia. Allt kan inte elektrifieras, betonade han, inte heller dri­ vas med biodrivmedel, inte ens i skogrika Sverige.

– Vi måste få ner ledtiderna och vara ­väldigt öppna för att använda befintliga och fler andra hjälpmedel och styrmedel än de vi klarat av de sista 25 åren, sade han.

Elektrifieringen kommer att få effekter på landets elförsörjningssystem, det hand­ lar om utvinning av mineral som kobolt, utveckling av batterier och tillgång till kompetens – det kommer bli stor brist på elektriker, ansåg han.

Efter talen följde en diskussion i expert­ panelen med Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid VTI, Mikael Dahlgren, forskningsdirektör inom ABB, Elna Holmberg, Vice President Electro­ mobility Volvo Group, Fredrik Kämpfe, branschchef för Svenska Flygbranschen och Martina Wikström, nationell sam­ ordnare för laddinfrastruktur inom Energi­myndigheten.

Moderatorn Karin Klingenstierna höll ordning på mentometern, talarna och publiken.

Per Kågeson har skrivit böcker och rapporter om trafikens miljöeffekter, klimatpolitik och ekonomiska styrmedel.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi på VTI, deltog aktivt i paneldebatten.

6

VTI AKTUELLT NR 1 2019

Mattias Goldmann kallar sig riddare i klimatarbete och är inspiratör och moderator inom klimat, energi och hållbarhet.

Text: Gunilla Rech Foto: Hejdlösa Bilder

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Mattias Hjort presenterade resultaten av ett konsument­ test om vinter­ däck för cyklar.

Mycket cykling för pengarna och bättre analysmetoder Antalet föredrag om cykel var fler på Transportforum 2019 än tidigare år.

VTI:s bidrag handlade bland annat om scenarioanalyser av åtgärder för ökat cyklande, vilka cykelåtgärder som är bäst för cyklisterna och om ett konsumenttest av vinterdäck för cyklar.

En av sessionerna rörde cykelhastig­ hetens betydelse i nyttoanalyser. Cykel­ kedjor – scenarioanalyser av åtgärder för ökat cyklande, var ämnet för forskaren Chengxi Liu. Forskningen ingår i ett ­samarbete mellan VTI och Linköpings universitet, LiU, med Clas Rydergren, biträdande professor på LiU, och Andreas Tapani, forskningschef på VTI, som initiativ­tagare.

Många kommuner vill bygga fler och bredare cykelbanor men dagens trafik­ modeller saknar viktiga dataunderlag och modellkomponenter anpassade för cykel.

Till exempel går det inte att utvärdera ­värdet av en breddning av cykelbana.

En annan svaghet med modellerna är att kort restid räknas som en positiv faktor medan den i verkligheten inte alltid är det viktiga. Cyklister far hellre tio minuter på en bekväm cykelbana än fem på en ­knagglig grusväg, berättade han. Därför har Chengxi Liu byggt en ny trafikmodell med fokus på cykel.

Maria Börjesson, professor på VTI, ­berättade mer om vilka cykelåtgärder som

är bäst för cyklisterna och om en metod för samhällsekonomiska kalkyler för cykel­åtgärder, en kostnadsnyttokalkyl, på engelska CBA. Metoden appliceras på ett antal cykelåtgärder i Stockholm.

Medan cyklingen minskar i Sverige i stort har den ökat i centrala Stockholm.

Staden storsatsade en miljard kronor förra mandatperioden för att förbättra förut­ sättningarna. Forskarna har undersökt två planeringsfilosofier, att inrätta stråk eller lösa flaskhalsar. Att förbättra flaskhalsar eller farliga passager är viktigare än hela stråk, då många fler kan få del av ­för­bättringarna. En bekväm, säker och trevlig cykelsträcka lika viktig som tids­besparingar.

– Många investeringar är lönsamma efter­som de innebär att de som redan cyk­ lar får det bättre. Man måste inte räkna in att många fler börjar cykla och får hälso­ effekter för att de ska vara lönsamma. Det är bra eftersom det inte finns så mycket forskning som visar att mer cykelinveste­ ringar verkligen ökar cyklingen, sade Maria Börjesson.

Det viktigaste för mycket cykel verkar vara korta avstånd.

– Cykel ökar centralt i Stockholm för att det går att lösa livspussel genom att träna och pendla samtidigt. För att ­komma vidare med Cykel-CBA behöver vi också kunna visa hur tidsvärdet är ­beroende av cykelbanans bredd, komfort och olycksrisk, sade hon.

Under ett cykelmingel sammanfattade forskningsledaren Anna Niska och utred­ ningsledaren Jones Karlström Cykel­ centrums första år, läs mer på sidan 21.

Därefter gav en paneldebatt sin syn på vad som krävs för att uppnå målen om ökad och säkrare cykling.

På sessionen om vintercykling bjöd Mattias Hjort, forskningsledare på VTI, på ett konsumenttest av vinterdäck för ­cykel. Forskarna har jämfört dubbade cykel­däck som visar på stora skillnader för de olika provade egenskaperna.

Testförarna var tämligen överens vilket styrker att den utvecklade metoden är ­tillförlitlig. Mattias Hjort hoppades på en fortsättning genom ett samarbete med cykel­däckstillverkarna.

Text: Gunilla Rech Bild: Annika Johansson/VTI

VTI AKTUELLT NR 1 2019

7

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Anna Anund och Jonas Ihlström presenterade nya forskningsresultat på Transportforum.

Bältesanvändning i buss och delade turer En av sessionerna på årets Transportforum hette Samverkan för bättre förhållanden för förare och resenärer, där bland annat två VTI­projekt presenterades, ett om bältesanvändning i bussar och ett om delade turer för bussförare.

Bälte i buss Att ta på bilbältet när man sätter sig i bilen är en självklarhet för de flesta, men när vi sätter oss i en buss gör vi inte alltid likadant. Att åka buss är visserligen säkert och bussolyckor är ovanliga, men när en olycka ändå inträffar är det bäst att vara bältad, annars riskerar man att kastas ur bussen och skadas allvarligt eller dödas.

För att få nya siffror på bältesanvänd­

8

VTI AKTUELLT NR 1 2019

ning i buss gav Transportstyrelsen VTI i uppdrag att under 2018 genomföra en observationsstudie för att räkna andelen passagerare med bälte. I studien ingick bara bussar där bälte fanns.

Hur stor andel av passagerarna är det som tar på sig bältet?

– Det beror på vilken sorts buss man åker, säger Anna Anund som är forskningschef på VTI och den som har lett studien.

I turistbussar och bussar som föreningar hyr till exempel använder nästan alla bälte­, 92 procent visar vår undersökning.

Användningen är lägst i det som vi vanli­ gen kallar kollektivtrafik och åker med till vardags, bara 27 procent. Mitt emellan ligger långfärdsbussar där 50 procent av passagerarna har bälte på sig.

Delade turer kan, men behöver inte, innebära ökad stress för bussförare.

Genom intervjuer och enkäter frågade forskarna också varför man inte använder bälte när man åker buss. Obekvämt, ­trasigt, ofräscht, ingen annan gör det, ­behövs inte, bältet är för kort eller för långt för mig var de vanligaste svaren.

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

– För att öka användningen bör bältet vara anpassat så att det passar både stora och små, bältena måste underhållas så att de fungerar och är rena och krav på bälte bör följas av krav på sittplats efter­ som det är inkonsekvent att man måste ha bälte på sig samtidigt som stående ­passagerare tillåts. Automatiska utrop och informations­filmer på bussarna samt ­tydligare kontroll och påföljd är andra ­åtgärder som kan öka användningen, ­säger Anna Anund.

Bussförare och delade turer Delade turer är arbetspass med en lång rast som inte är arbetstid mitt på dagen när det inte behövs så många bussar ute i trafik.

Denna typ av schemaläggning är en kon­ troversiell fråga för många inom kollektiv­ trafiken, men hur påverkar det bussförarna egentligen? Jonas Ihlström på VTI redovisa­ de resultaten av en studie där bussförare har fått svara på frågor om delade turer.

– Först jämförde vi svar från förare som körde delade turer med förare som inte gjorde det och till vår förvåning visade re­ sultaten ingen skillnad i upplevd situation, säger Jonas Ihlström. Det var först när vi jämförde förarna som körde delade turer med varandra som vi såg skillnader mellan grupperna. Av dem som arbetade delade pass upplevde drygt en tredjedel att det hade negativ inverkan på deras liv.

Resultaten indikerar således att delade turer inte automatiskt innebär problem, men för en del förare kan det innebära ökad stress, sämre hälsa och allmänt en besvärligare livssituation.

– Det finns flera faktorer som spelar in men allmänt handlar det om hur väl arbets­schemat är förenligt med den livs­ situation man har, eller önskar ha. För en del är det positivt att till exempel få ledig tid mitt på dagen medan det för andra är svårt att förena delade turer med familje­ livet eller det övriga sociala livet. En re­ kommendation till följd av studiens resul­ tat är därför att låta dem som inte vill eller kan arbeta delade pass få slippa det så långt det är möjligt, säger Jonas Ihlström, som tillägger att det här ännu är ett rela­ tivt outforskat område och mer kunskap behövs för att få mer ingående förståelse för hur delade turer påverkar bussförare.

Text: Hillevi Ternström Foto: Annika Johansson/VTI Foto: Katja Kircher/Mostphotos LÄS MER OM BÄLTE I BUSS: VTI notat 16-2018: Bälte i buss: observationsstudie av användande och resenärers perspektiv.

Realtidskartor för kollektivtrafik utvärderas En studie från VTI visar att realtidskartor över kollektivtrafik kan vara användbara för både yngre och äldre.

Under Transportforums session om digitalisering redovisade Christina Stave, forskare på VTI, tillsammans med Anders Lindström de första delresulta­ ten från ett projekt om realtidskartor som beslutsstöd för kollektivtrafik­ resenärer. Syftet är att undersöka om sådana kartor kan förenkla och förändra­resenärers val av resrutt.

Realtidskartan LiveMap är interaktiv och kan nås med mobilen via en (mobil) webbsida. Den visar bussar och andra kollektivtrafikfordon och deras möjliga resrutter i realtid och utifrån resenärens position. Innehållet i LiveMap bygger på öppna data från kollektivtrafik­ operatörer över hela världen.

17 deltagare indelade i tre fokus­ grupper efter ålder fick testa LiveMap. I fokusgrupperna diskuterades behov, nytta och möjligheter och alla såg posi­ tivt på kartan och ansåg att det saknades realtidsinformation i dagens reseplane­ ring. De yngsta deltagarna var trötta på det stora utbudet av mobilapplikationer och var också mest kritiska till ny teknik

Christina Stave, VTI.

som ofta ansågs outvecklad. Både yngre och medelålders ville kunna anpassa verktyget efter sina egna behov. De me­ nade också att kartan skulle kunna fylla en viktig funktion vid trafikstörningar då de ville ha råd om alternativ färdväg.

Gruppen med de äldsta deltagarna var mest ovan vid ny teknik och tyckte att innehållet i applikationen var svårt att se. Eftersom de ofta planerar sitt resande i förväg har de ett mindre behov av tjänsten, men ville likväl testa och lära sig den. Projektet fortsätter under 2019 med storbildsskärm vid hållplats och ­individuella användartest.

Studien har finansierats och ­utförts som ett projekt inom K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Text: Catharina Arvidsson Foto: Annika Johansson/VTI Foto: Mickes fotosida/Mostphotos

Realtidskartan LiveMap är interaktiv och kan nås med mobilen via en (mobil) webbsida.

VTI AKTUELLT NR 1 2019

9

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Mer kunskap om äldre förares olycksrisk i trafiken Hälsokontroller för äldre förare och simulerade studier av ambulans­ sjukvård togs upp på Transport­ forums session om trafikmedicin. Åsa Forsman, forskare på VTI, har studerat om äldre personbilsförare med diagnosticerad sjukdom i större utsträck­ ning är inblandade i trafikolyckor än förare i samma åldersgrupp utan sjuk­ domsdiagnos. Sverige, till skillnad från många andra länder inom EU, har inte obligatoriska hälsokontroller av äldre förare. Syftet med den här studien var därför att öka kunskapen om ett behov av sådana finns. Resultaten visar att det finns en något förhöjd sannolikhet för olycka om föraren led av åldersrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom eller nedsatt synfunktion, men den var relativt liten. Högst risk för inblandning i en olycka hade förare som nyttjade substan­

Åsa Forsman, VTI.

ser som alkohol, mediciner eller droger, led av psykiska sjukdomar, epilepsi eller diabetes. Dessa sjukdomar, förutom dia­ betes, brukar dock inte ses som specifikt åldersrelaterade.

– Det svenska systemet, utan hälso­ kontroller, verkar fungera relativt väl på en övergripande nivå. Däremot skulle

v­ issa sjukdomsgrupper som diabetes, ­psykiska sjukdomar, bruk av substans och epilepsi behöva fördjupade studier, ­säger Åsa Forsman.

Björn Lidestam, forskare på VTI, ­berättade om utryckningsscenarier med ambulans som har gjorts på testbanan AstaZero. Resultaten, i form av mätdata, ska ligga till grund för att utforma kör­ scenarier för träning av ambulanspersonal i simulator.

Studien utför VTI tillsammans med Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet. Den finansieras till största delen av Skyltfonden och Safer.

Text: Catharina Arvidsson Foto: Annika Johansson/VTI

LÄS MER OM ÄLDRE FÖRARES OLYCKSRISK I TRAFIKEN: Transportstyrelsen (2018): Samband mellan sjukdomar och äldre bilförares inblandning i trafikolyckor.

Satsningar på säker automatiserad trafik Automatiserade och uppkopplade fordon kan öka trafiksäkerheten, men för att det ska ske återstår en del frågor att lösa. En av Transport­ forums sessioner h ­ andlade om just detta och vad som sker i två europeiska forsknings­projekt där VTI har en viktig roll.

– Det handlar både om randvillkor och metodik – hur vi kan säkerställa trafik­säkerheten för framtidens fordon, sade Anders Lindström, forskningschef på VTI, koordinator för EU-projektet BRAVE, och arbetsgruppsledare inom FERSI, Forum of European Road Safety Research Institutes.

Inventering och åtgärdsförslag är fram­ tagna av en arbetsgrupp, bestående av ett tjugotal experter inom automatiserade ­fordon och trafiksäkerhet.

10

VTI AKTUELLT NR 1 2019

Potentialen för att förbättra trafik­ säkerheten är god och den tekniska ­utvecklingen går snabbt men osäkerheter kvarstår om huruvida samhället är till­ räckligt förberett och kring hur delnings­ ekonomin kommer att utvecklas.

– Ingen användargrupp ska lämnas utan­för, oskyddade trafikanter får inte glömmas bort, inte heller de som bor gles­ bygd, betonade Anders Lindström.

VTI-forskningschefen Anna Anund gav en överblick av ADAS&ME, ett EUprojekt som ska vara klart mars 2020.

Anna Anund koordinerar projektet som handlar om att säkra interaktionen mellan det automatiserade fordonet och föraren.

Behovet är stort att inte enbart ta ­hänsyn till förarens tillstånd utan även hur det ser ut i omgivningen. Forskarna förbereder fem olika typer av demonstra­ torer i vilka stödsystem ska integreras för olika användar­fall med syfte att göra

Anders Lindström, VTI.

övergången mellan fordon och människa säker, berättade Anna Anund.

Text: Gunilla Rech Foto: Annika Johansson/VTI

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

: t t å g m o s t e r å r e d n u VTI

Cykling, automation och en stödremsa

Litet notat om stödremsa – stor nyhet för mc-folket.

Året 2018 var händelserikt, så även på VTI. Vissa ämnen sticker ut bland institutets nyheter. Mycket har handlat om cykel, elektrifiering och automation vilket VTI aktuellt speglar i detta nummer. Här följer några axplock av den VTI­forskning som nådde ut genom media. Året började glansfullt. VTI fick uppdraget att leda ett kunskapscentrum för cykel under åren 2018 till 2021.

Cykelcentrum ska stimulera till ökad och säker cykling för att bidra till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela ­landet.

Transportforum 2018 var det 35:e i ordningen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth inledde konferensen med temat Sverige – världens första fossilfria välfärds­ land. Inledningssessionen handlade om till­ gänglighet och transporter på landsbygd.

Inför 2018 blev VTI medlem i kom­ petenscentrum CTS, China-Sweden Research Centre for Traffic Safety. Under hösten fick VTI även ta emot ett tre dagar långt studiebesök från China Ministry of Transport, Kinas motsvarighet till Trafikverket.

Smart underhåll av infrastruktur heter ett forskningsprogram som ska leda till smartare metoder för att planera, ­finansiera och organisera underhållet

av befintlig infrastruktur. VTI är en av parterna i programmet.

HCT-fordon, där HCT står för High Capacity Transport, kan vara ett sätt att lösa flera problem inom godstransport­ området genom ökad godsmängd, mindre köbildning på vägarna och miljöpåverkan.

VTI samverkar om högkapacitetsfordon med andra myndigheter, akademi och ­industri.

Användningen av bälte i buss behöver öka, visade en studie som VTI tog fram på uppdrag av Transportstyrelsen.

Skillnaden är stor beroende på vilken bussresa det handlar om. Användningen är lägst i r­ egional linjetrafik och högst i beställnings­trafik.

VTI var med och utvecklade effektivare halkbekämpning som leder till att rätt åt­ gärder utförs på rätt plats i rätt tid. Det sker med digital teknik där dataflöden kopplas ihop med GPS-, lednings- och upp­ följningssystem. Projektet är ett samarbete med Svevia och B&M Systemutveckling.

Tredje delen av regeringsuppdraget till VTI att ta fram underlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader, Samkost 3, blev klart under hösten. Uppdraget har omfattat alla trafikslag, men fokus har denna gång legat på sjö- och luftfart.

I november hölls första resultat­ konferensen för Transportekonomi, ett ­nystartat forskningsprogram där huvud­ syftet är att bidra till morgondagens håll­ bara transportsystem.

Frågan om hälsokontroller för äldre ­bilförare behöver inte utredas vidare, ­enligt VTI och Transportstyrelsen. Det framgår av en forskningsrapport om äldre och risker i trafiken. Däremot föreslår Transport­styrelsen fortsatta studier om bil­ förare som har vissa diagnoser oberoende av ålder. Även ett litet forskningsnotat kan ge eko i media, till exempel en undersökning som visar att morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna.

Stödremsan behöver inte bara ha god bärig­het utan framför allt ha hög täthet.

Intressant, inte minst för mc-folket.

Text: Gunilla Rech Foto: Katja Kircher/VTI

VTI AKTUELLT NR 1 2019

11

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Kunskap i kamp mot mikroplaster från vägtrafiken Regeringen har gett VTI i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om utsläpp av mikroplaster från vägtrafiken.

Regeringsuppdraget Det började med att Naturvårdsverket, också på uppdrag av regeringen, skulle ta reda på varifrån mikroplasten i havet kom samt föreslå åtgärder för att minska utsläppen. I sin kartläggning bedömde Naturvårdverket att den största källan till mikroplaster i Sverige är slitage av fordons­däck och vägar men att det fanns betydande kunskapsluckor inom området.

Naturvårdsverket föreslog därför att VTI skulle få i uppdrag att utreda källor och spridning närmare.

– Vi är förstås väldigt nöjda med att det blev ett uppdrag med fokus på vägtrafiken och att vi fick det. VTI är, tycker vi, den självklara utföraren med tanke på vår kompetens inom miljöområdet och vår långa erfarenhet av forskning om däckoch vägslitage. Delar av vår mätutrustning som är användbar inom det här området är dessutom unik, säger Mikael Johannesson som är forskningschef på ­enheten Miljö.

Mikroplaster är numera ett begrepp som har en spridd användning men ­definitionen är inte entydig. I det här ­uppdraget ingår till exempel även ­gummipartiklar eftersom däck är gjorda av gummi och inte bara partiklar av mikro­storlek utan även nanopartiklar.

Många olika delar Ett regeringsuppdrag innehåller ofta många olika delar som ska bilda en helhet och fram till nu har forskarna mest ­arbetat med att samla in forskning och kunskap från omvärlden och identifierat områden där sådan saknas. Längre fram

Ett mål är att ta fram en beräkningsmodell för hur mycket olika typer av däck slits per kilometer.

12

VTI AKTUELLT NR 1 2019

Däckslitagepartiklar insamlade vid VTI:s provvägsmaskin. Partiklarna i mitten är ungefär 80 mikrometer långa.

kommer en stor del av arbetet bestå i att ta prover ute på vägbanan och att analyse­ ra vilka partiklar som finns i proverna.

Man kommer även att använda VTI:s så kallade provvägsmaskin från 1943 för att studera däckslitage. Utifrån den fakta man samlar in genom provtagning och annat ska man också göra spridnings­ beräkningar som ska visa var utsläppen hamnar i förhållande till vägen och hur mycket som sprids. I uppdraget ingår ­också att ge f­örslag på styrmedel och åtgärder som kan minska mikroplast­ utsläpp från väg­trafiken.

Samarbete viktigt Just nu är omkring åtta VTI:are mer eller mindre engagerade i uppdraget men man samarbetar också med forskare och ­studenter på bland annat Chalmers, Göteborgs universitet, KTH och Trafikverket. Mikael Johannesson igen: – För beräkningarna av däckslitaget tar vi hjälp av studenter från KTH som bland

annat ska inhämta information från däck­ återvinning och däckverkstäder. Ett mål är att ta fram en beräkningsmodell för hur mycket olika typer av däck slits per kilo­ meter. När det gäller proverna från väg­ banan har vi vår egen utrustning Wet Dust Sampler för att ta proverna men för delar av analyserna som är mycket komplicera­ de har vi själva inte rätt expertis eller ­utrustning. Bland annat därför är det vik­ tigt med samarbeten.

Ser Mikael Johannesson några speciella utmaningar med uppdraget?

– Hur stora utsläppen från vägtrafiken faktiskt är tror jag att vi kommer att kun­ na få en bra bild av, men hur partiklarna sprids från vägen och var de hamnar ­kommer nog att bli en svårare nöt att knäcka.

Gruppen har nu knappt två års arbete kvar för uppdraget ska slutredovisas till Miljödepartementet 1 december 2020.

Text: Hillevi Ternström Foto: Karl-Johan Loorents/VTI

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Mer underhåll för pengarna hos landets kommuner Målet är smartare underhåll av kommunala vägar och VA­anläggningar. Medlet är forskningsprogrammet InfraMaint, som bland annat ska leda till effektivare beslutsunderlag och bättre kompetensförsörjning.

VTI är en av programmets aktörer.

Forskningsprogrammet ”Smart underhåll av infrastruktur” finansieras huvudsakligen av forskningsstiftelsen Mistra. Det sträcker sig över fyra år och inleddes i slutet av 2018.

– Det uttalade syftet är ökad hållbarhet i beslutsstöd, affärsmodeller, organisation och kompetensuppbyggnad, säger Anita Ihs, som är avdelningschef för VTI:s ­avdelning Infrastruktur.

Programmets fokus är underhåll av kommunala vägar, vatten och avlopp.

Det handlar till exempel om att utveckla möjlig­heterna med ny teknik, organisation och bättre beslutsunderlag. Förutom VTI deltar bland andra forsknings­institutet Rise (koordinator), KTH, Chalmers, Linköpings universitet och flera kommuner.

VTI kommer främst att vara involvera­ de i vägdelen av forskningsprogrammet

och ska därför rekrytera två doktorander.

Deras uppdrag blir att hitta förbättringsoch utvecklingsmöjligheter för de besluts­ stödsystem som används för underhåll av kommunala vägar och gator. Det kan handla om effektiviseringar i underhålls­ intervall eller samordningsvinster mellan olika typer av underhåll. Till exempel att planerade reparationer av VA-ledningar görs i samband med att en gata får ny ­asfalt.

Den ena doktoranden ska främst arbeta med att vidareutveckla och anpassa verk­ tyg och modeller, som finns inom det stat­ liga vägunderhållet, för den kommunala sektorn. Den andra doktoranden ska framför allt arbeta med att utveckla ­konstruktion och skötsel av cykelvägar, efter­som det finns ett stort behov av nya cykelvägar.

Ett viktigt mål för forskningsprogram­ met är att skapa förutsättningar för mer underhåll per investerad krona. Det anses nödvändigt eftersom de kommande under­ hållsbehoven är större än de befintliga medlen.

Tanken är enligt Anita Ihs att program­ met ska leda till direkt användbara meto­ der och verktyg.

– Det är en uttalad målsättning att det

ska finnas en omedelbar koppling mellan projektets resultat och de kommunala verksamheterna. Att resultaten kan använ­ das i kommunernas beslutsstödsystem.

För att ytterligare betona detta ska ­doktoranderna arbeta i närheten av eller i kommunala organisationer, vilket också bidrar till att stärka kommunerna som kunskapsorganisationer.

Målen med programmets övriga två fokus­områden, hållbara affärsmodeller och organisationer samt hållbar kompe­ tensuppbyggnad, är att bidra till att skapa en upphandlingsarena, utveckla affärs­ modeller och en färdplan för kompetens­ försörjning.

Det finns flera konkreta målsättningar.

Till exempel att förbättra den hållbara effektivi­teten med 20 procent och att halv­ era kompetensbristen inom området. Ett annat mål är att företag anammar resultat från programmet och att detta leder till ökad export av tjänster och produkter.

Ytterligare ett mål är att fem företag eta­ bleras som ett resultat av programmet.

Text: Johan Granath/redakta Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

Anita Ihs, anita.ihs@vti.se

VTI AKTUELLT NR 1 2019

13

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Göteborg är en av ­städerna som är med i CoEXist tillsammans med Helmond, Milton Keynes och Stuttgart.

Så ska automatiserade fordon samsas med övrig trafik Infrastrukturen behöver förberedas för självkörande fordon – framför allt i början när allt är nytt.

Det medverkar forskare till genom CoEXist, ett EU­finansierat forskningsprojekt där VTI deltar som största partner.

Gapet behöver minska mellan den snabba teknikutvecklingen inom automa­ tion och trafikplaneringen. Forskarna har en viktig roll att fylla genom att stärka väghållarna inför den nära förestående trafiksituationen när mänskligt framförda fordon blandas med delvis och helt själv­ körande.

– Nu när CoEXist kommit i princip halvvägs är det dags för en delsummering, säger Johan Olstam, huvudprojektledare på VTI där omkring ett tiotal forskare ­arbetar med forskningsprojektet.

Förutom ett antal forskningsorganisatio­ ner deltar även de fyra städerna Göteborg, Helmond i Nederländerna, Milton Keynes i Storbritannien och Stuttgart i Tyskland.

Varje stad har tagit fram två tillämpnings­ fall, där verkliga problem studeras när det gäller effektivitet och säkerhetsaspekter i trafiken.

14

VTI AKTUELLT NR 1 2019

VTI och Göteborgs stad ansvarar för de svenska tillämpningsfallen. Där studerar forskarna dels hur mixen av olika typer av självkörande fordon påverkar framkomlig­ heten. Det handlar om miljöer där olika trafikslag, även gång- och cykeltrafik, ­behöver samsas om utrymme, det som kallas shared space på engelska. Dels under­söker forskarna hur framkomlig­ heten påverkas under tiden staden arbetar med stora infrastrukturförändringar.

CoEXist bygger på tre pelare, varav VTI leder arbetet för de två senare.

Den första pelaren handlar om att ­utveckla trafikmodeller.

– Trafikmodellerna är nu uppdaterade så att de beaktar olika typer av själv­ körande fordon. Nästa fas är att tillämpa dem, säger Johan Olstam.

Inom den andra pelaren utvecklar fors­ karna verktyg för att bedöma hur redo en vägutformning eller annan infrastruktur är.

– Trafikmodeller ger kunskap om ­flöden, restider, kölängd, med mera.

Men sådana mått säger i sig inte något om hur redo en infrastrukturutformning är för självkörande fordon. Därför ut­ vecklas ett nytt verktyg för det ändamålet.

Utgångs­punkten är att självkörande ­fordon inte ska innebära negativa effekter

för befint­liga trafikanter. Vi tittar speciellt på vad det innebär för gång-, cykel- och kollektiv­trafik.

Inom den tredje pelaren arbetar ­forskarna tillsammans med väghållarna inför de kommande förändringarna.

– Det gör vi genom att utvärdera åtta befintliga infrastrukturutformningar med de uppdaterade trafikmodellerna och det speciellt utvecklade verktyget. Vi hjälper även till med att uppdatera väghållarnas trafikstrategier och aktionsplaner så att de beaktar framtidens trafiksystem.

Våren 2019 kommer forskarna inom CoEXist att ägna sig åt fallstudier, hösten åt analys, sedan återstår några månader åt att färdigställa slutrapporten.

Projektet CoEXist bekostas med 3,5 miljoner euro inom Horisont 2020, EU-programmet för forskning och innova­ tion. Forskningsprojektet pågår i tre år från maj 2017 till maj 2020. Förutom Sverige medverkar Tyskland, Frankrike, Neder­länderna, Belgien, Storbritannien och Italien.

Text: Gunilla Rech Foto: User 56541/Mostphotos MER INFORMATION:

Johan Olstam, johan.olstam@vti.se

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

EU-projekt ger unga forskare raketstart VTI har under fem år varit en del av ett stort europeiskt doktorandprojekt inom området människa­systeminteraktion vid automatiserad körning.

Nu har en deltagare disputerat, och en annan gör det inom kort. De får en flygande start på sina forskarkarriärer med ett stort nätverk i Europa.

2014 kom två doktorander, Veronika Petrovych från Ukraina och Ignacio Solís-Marcos från Spanien, till VTI i Linköping för att påbörja sina doktorand­utbildningar. VTI hade tillsam­ mans med nio andra forskningsinstitut i Europa fått klartecken för att gemen­ samt driva ett Marie Skłodowska-Curieprojekt inom området ”Human factors of automated driving” och hade valt ut två doktorander de gärna ville ta emot.

Nu, fem år senare, har Ignacio SolísMarcos disputerat och Veronika Petrovych kommer att göra det i vår. Båda har bildat familj och fått barn i Linköping. Ignacio har dessutom fått anställning på VTI. – Vi är väldigt glada för att de vill stanna­hos oss. De har fått en mycket spe­ ciell doktorandutbildning som gett dem ett stort nätverk av human factor-forskare i Europa, säger Jan Andersson, professor

inom HMI (människa-maskin-interaktion) på VTI. Marie Skłodowska-Curie actions är en del av EU-kommissionens omfattande forskningsprogram. I det som kallas Initial Training Networks samlar man grupper av doktorander från olika länder kring ett visst ämnesområde. Doktoranderna ska genomgå sin utbildning i ett annat land än det egna hemlandet och under utbild­ ningstiden ska de göra månadslånga studie­besök hos varandra.

– Vi var tio partner i Europa som tyckte­ att vi behövde bygga mer kunskap kring människa-systeminteraktion i om­rådet auto­matiserad körning. Vi sökte och fick klartecken för ett program med 14 dokto­ randtjänster varav två placerades på VTI, berättar Jan Andersson.

Under de fem år som gått har Ignacio och Veronika gjort långa studiebesök på

andra forskningsinstitut och sex doktoran­ der har besökt VTI. Resultatet är 14 unga forskare inom samma ämnesområde som känner varandra väl. De har dessutom fått goda kontakter med ledande HMIforskare i Europa.

Ignacio Solís-Marcos disputerade i som­ ras på en avhandling om hur människor hanterar självkörande fordon på nivå 2.

Det är fordon där föraren hela tiden måste ha händerna på ratten och vara beredd på att ta över körningen. I forskningen har han bland annat använt EEG-under­ sökning av hjärnan för att studera den mentala belastning som föraren utsätts för.

Resultaten indikerar att körning av ett delvis automatiserat fordon (nivå 2) kan vara mer krävande än att köra manuellt.

De ­visar också att körning med delvis ­automatiserade fordon inte hjälper förare att fokusera på andra saker som inte är ­relaterade till körningen. Detta motsäger den generella uppfattningen att automati­ sering innebär att föraren får mer tid över för annat.

Veronika Petrovych disputerar till våren på en avhandling om den känsligaste punkten i samspelet mellan en själv­ körande bil och dess förare: Det ögonblick när föraren ska återta kontrollen över ­bilen. Hur lång tid behöver föraren för att hantera situationen? Hanterar de som är vana vid systemen situationen annorlunda än de som är mindre vana? Här behövs mycket kunskap för att man ska kunna utveckla så säkra övertagandesystem som möjligt.

Jan Andersson anser att VTI har vunnit mycket på att vara en part i Marie Skłodowska-Curie-projektet.

– Vi gjorde en ansökan om att få fort­ sätta med ett liknande projekt. Men de är oerhört attraktiva och det fanns ansök­ ningar från 1 500 andra konsortier, så vi fick det inte, säger han.

Text: Johan Sievers/redakta Foto: Elsa Bolling Landtblom/VTI

MER INFORMATION:

Jan Andersson, jan.andersson@vti.se

Katja Kircher, Jan Andersson och Ignacio Solís-Marcos.

VTI AKTUELLT NR 1 2019

15

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

”Jag är fostrad i en trippel-helix-­ tradition”, säger Astrid Linder, apropå det f­aktum att Virtual inkluderar såväl forskningen som industrin och sam­hället i stort.

Virtual – forskningsprojektet som skapar fler möjligheter Om fyra år ska det finnas virtuella modeller för krockprovning av både kvinnor och män som åker i bilar, rör sig som fotgängare, står upp i kollektivtrafiken och som cyklar.

Virtual är ett gigantiskt EU­projekt som Astrid Linder, forskningschef på VTI, är koordinator för.

– Vi befinner oss fortfarande i ett inledande skede av projektet, säger Astrid Linder. Vi har tagit fram administrativa system och skapat en hemsida och mallar för presentation. Och så har vi utformat ett gemensamt avtal som alla parter har skri­ vit under, samt utformat ett första utkast till den öppna plattform där alla våra resultat kommer att finnas tillgängliga.

Virtual startade i juni 2018. I november ägde en viktig workshop rum, i Berlin. Där och då samlades all möjlig expertis kring så kallade open source human-modeller.

Det som är speciellt med det som skapas i Virtual-projektet är att det sker i öppen källkod, det vill säga det kommer att vara tillgängligt för alla, och det kommer att vara möjligt för forskare över hela världen att gå in och ändra i.

– Modellerna vi skapar ska vara så

16

VTI AKTUELLT NR 1 2019

använd­bara som möjligt, inte bara för forskningen utan även för industrin och samhället i stort, understryker Astrid Linder. Vi hoppas att vi i och med detta ska kunna­ta ett stort kliv framåt på trafik­säkerhetsområdet.

Sverige och många andra länder har länge gjort fysiska krocktester för att öka säkerheten på väg. De krockdockor som använts har dock alltid utgått – och utgår fortfarande – från den manliga kroppen.

Saknar kvinnlig krockdocka Astrid Linder har länge kämpat för att det även ska finnas krockdockor som utgår från en genomsnittlig kvinnas kropp, men intresset för detta har ”ännu inte tagit fart”, som hon själv uttrycker det.

I det Vinnova-finansierade Vivaprojektet fick emellertid Astrid Linder och hennes medforskare möjlighet att ta fram en virtuell humanmodell av en genom­ snittskvinna. I Virtual ska denna datorise­ rade humanmodell förfinas och komplet­ teras med en manlig dito.

Och kanske är det i den virtuella värl­ den de riktigt goda förutsättningarna för ett mer holistiskt tänk finns.

– Den fysiska provmiljön har ju sina be­ gränsningar. Du kan aldrig återskapa ett

större spektrum. I den virtuella miljön, ­däremot, kan modellerna tilldelas olika vikt, muskelstyrka, längd och ålder och dessutom placeras i en rad olika miljöer.

Förutom att det kommer att finnas ­modeller av både män och kvinnor i Virtual kommer det att skapas scenarier där de åker i bilar, är fotgängare, cyklar och är stående kollektivtrafiks-passagerare som anstränger sig för att hålla balansen.

(Fallolyckor i bussar som stannar vid och kör ut från hållplatser är vanliga.)

Virtual finansieras genom Horisont 2020, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, och har en budget på sju miljo­ ner euro. 15 partner från åtta länder ingår.

Från svensk sida deltar Chalmers, Folksam, Volvo Cars och Dynamore utöver VTI. – Intresset för forskningsprojektet är mycket stort, konstaterar Astrid Linder.

Det finns många goda krafter som strävar åt samma håll. Forsknings-communityn är fantastisk. Det ger en väldig energi.

Virtual ska pågå fram till sommaren 2022.

VIRTUALS WEBBPLATS: projectvirtual.eu/ Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Annika Johansson/VTI MER INFORMATION:

Astrid Linder, astrid.linder@vti.se

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Mycket forskning och samarbete på gång om elvägar En av de stora utvecklingstrenderna inom transportforskningen är elektrifiering vilket märktes tydligt på årets Transportforum.

Elvägar har redan väckt stor upp­ märksamhet och är ett område VTI vill satsa mer på. Spännande demonstrationsprojekt pågår, bland annat i Gävle och Arlanda.

Kunskap om elvägar samlas in Fordonsstrategisk forskning och innova­ tion för elvägar är en plattform för forsk­ ning och utveckling som startade 2016 och avslutas 2019. Målet är att samla all nuvarande kunskap om elvägar – för gemensam framgång.

RISE Viktoria leder FoI-plattformen, där VTI är en av flera partner tillsammans med bland annat KTH, Chalmers och Trafikverket. Av de nio arbetspaketen ­ansvarar VTI för de tre som handlar om Miljöeffekter, Konstruktion, drift och under­håll samt Juridik, regelverk och ­standard.

– Vi som forskar om elvägar deltog ­aktivt på Transportforum 2019, dels på sessionen Nytta och utmaningar för el­vägar, dels Elvägar – strategi och imple­ mentering, berättar Mohammed Hoseini, forskningsledare på VTI. Forskarna Lina Nordin och Fredrik Hellman talade om hur olika elvägssystem kan påverka såväl drift och underhåll som miljöeffekter.

Det hölls även en workshop där del­ tagarna bland annat ventilerade v­ ilka de stora förändringarna blir och v­ ilka risker de kan medföra.

– Det blev mycket diskussioner vilket också visade på ett stort engagemang.

Många efterfrågade en snabbare process om man vill uppnå målet för transport­ sektorn, nämligen att klimatpåverkan ska vara 70 procent mindre år 2030 än år 2010, säger Mohammed Hoseini.

Mycket kunskap får forskarna genom elvägsdemonstrationer där olika tekniska lösningar sätts på prov. Längst har Arlanda och Gävle kommit där Arlanda använder sig av skenor i vägbanan medan Gävle satsat på luftledningar.

Det går att få mycket kunskap genom elvägsdemonstrationer, menar Mohammed Hoseini, forskningsledare på VTI.

Fler elvägar under utveckling I startgroparna ligger tre andra, varav VTI speciellt följer ett demonstrationsprojekt från Lunds universitet och Elonroad AB. Det handlar om en bussträcka på samman­lagt 1,5 kilometer.

– Den elvägen skiljer sig från övriga ­genom att ha en skena installerad ovanpå vägbanan. Där är VTI mycket involverad i den detaljerade projektbeskrivningen, ­säger Mohammed Hoseini.

Västra Götaland ska testa samma teknik med spårvagnar medan Gotland satsar på induktiv trådlös laddning. Ett samarbete om elvägar med Tyskland går nu in i ett nytt skede.

Samarbetet sker genom referensgrupps­ möten där alla parter bjuds in. Teamet kommer att besöka det tyska demoprojek­ tet och medverka med egna konferens­ bidrag på Electric Road Systems Conference 2019 i Frankfurt 7 till 8 maj.

Teamet planerar också en workshop om

standardisering i Bryssel 28 mars i samband med konferensen FEHRL, Infrastructure Research Meeting 2019.

Snart kommer det att vara ett tiotal VTI-anställda som forskar om elvägar.

Förhoppningar finns att fortsätta sam­ arbetet inom FoI-plattformen även efter 2019, möjligen även att utveckla den till ett kompetenscentrum med ännu större ­fokus på doktorandprojekt.

– Vi ser en hel del idéer och förslag till forskningsprojekt som går att söka, inte minst inom standardisering. Vi tittar på olika förslag för utrustning och prov­ ningar, tillsammans med partner innanför och utanför plattformen och internatio­ nellt, säger Mohammed Hoseini.

Text: Gunilla Rech Foto: Arne Nåbo/VTI

MER INFORMATION:

Mohammed Hoseini, mohammed.hoseini@vti.se

VTI AKTUELLT NR 4 2018

17

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Godståg passerar Hallsberg.

Forskning om forskning om godstransporter Shift2Rail är ett europeiskt järn­ vägsprojekt som arbetar aktivt för att skapa innovationer inom järn­ vägssektorn. IMPACT­2 är ett projekt som följer och utvärderar Shift2Rail.

Hur går det med innovationerna? Är de till nytta för samhället?

Koordinator för IMPACT-2 är svenska Trafikverket som i sin tur enga­ gerat VTI som en av forskningsutförarna.

På VTI:s Stockholmskontor finns Ida Kristoffersson, forskare i trafikanalys och logistik, och hon är en av projekt­ledarna inom IMPACT-2.

För att förstå vad IMPACT-2 handlar om måste man börja med Shift2Rail.

– Shift2Rail är ett forskningsprojekt inom ett av EU:s ramprogram där tåg­ industrin, myndigheterna och forskningen har gått samman för att gemensamt arbeta för innovationer inom järnvägssektorn, ­förklarar Ida Kristoffersson.

Bland ”founding members” hittar vi till exempel Bombardier, Siemens och Trafik­ verket. Bland ”associated members” åter­ finns Deutsche Bahn och franska SNCF. Här finns också aktörer som är konsortier som i sin tur består av en rad olika företag och organisationer. Projektet är kort sagt gigantiskt.

18

VTI AKTUELLT NR 1 2019

– Fem innovationsområden har definie­ rats, fortsätter Ida Kristoffersson. De ­områdena är fordon, signalsystem, infra­ struktur, IT-lösningar samt godstrafik.

Fyra marknadssegment är i fokus: tunnel­bana, regionaltåg, höghastighetståg och godståg.

– Och inom IMPACT-2 utvärderar vi det arbete som pågår inom de olika ­innovationsområdena. Är de lösningar man hittar fram till samhällsnyttiga? Det är en väldig bredd på det som pågår och vi ska titta på hela bredden.

Överflyttning till järnväg Ida Kristoffersson leder det som kallas arbetspaket tre (av nio) och som koncen­ trerar sig på överflyttning till järnväg från andra transportslag.

– När det gäller godstransporter stude­ rar vi Hallsberg-Hamburg-korridoren och använder oss av en transportmodell som heter SAMGODS. Målet för Shift2Rail är att flytta över transporter från andra transportslag till den miljö­ vänligare järnvägen, men i vilken grad ­leder innovationerna till överflyttning?

I dagsläget är det trångt på järnvägarna.

I Sverige utnyttjas kapaciteten nästan till max, såväl på gods- som på passagerar­ sidan.

– Det är ju just därför Shift2Rail kom­

mit till. Kan vi med hjälp av olika innova­ tioner öka kapaciteten? Till exempel med effektivare signalsystem? I dag har vi också rätt stora problem på bangårdarna där omlastningen tar väldigt lång tid. Det gör att producenter av färskvaror drar sig för att använda järnvägen, för de är inte säkra på att varorna är fortsatt färska när de kommer fram. Här försöker man inom Shift2Rail ta fram koncept för automatise­ rad omlastning, en automatisering som väntas minska hanteringstiden.

Ida Kristoffersson understryker att det händer otroligt mycket på järnvägssidan, och det gör det väldigt givande att jobba med ett projekt som IMPACT-2 just nu.

– IT-lösningar för hantering av biljett­ bokningar och information är ett annat område där det kommer att hända mycket framöver.

Framtidsscenarierna i IMPACT-2 ­utspelar sig runt 2040.

I dag skriver vi 2019. Att här och nu köpa en tågbiljett som tar en ut i Europa är nästan en omöjlighet. Kommer det att vara enklare 2040?

– Ja, det är jag övertygad om.

Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos MER INFORMATION:

Ida Kristoffersson, ida.kristoffersson@vti.se

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Forskningssatsning underlättar att nå klimatmål Utsläppen av växthusgaser från transporter ska minska kraftigt till 2030. Forskning är nödvändig för att utveckla lösningar för att nå målen. Under 2018 startade bland annat forsknings­ och innovations­ programmet Triple F, där VTI medverkar.

Riksdagen beslutade 2017 att införa nya klimatmål till 2045. I målen ingår att transportsektorns utsläpp av växthusgaser, inklusive koldioxid, ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010.

Utmaningarna för godssektorn att nå målen är stora. Åtgärder som skapar förut­ sättningar att nå ända fram är att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart, att effektivisera transporterna och att öka andelen förnybar energi.

Tolvårigt program 2018 startade Trafikverket en forskningsoch innovationssatsning som syftar till att bidra till det svenska godstransport­ systemets effektivisering och omställning till fossilfrihet för att minska utsläppen av koldioxid från godstransporter. Pro­gram­ met kallas­Triple F, det vill säga Fossil Free Freight (fossil­fri frakt) och ska pågå i tolv år.

Triple F leds av Lindholmen Science Park

tillsammans med VTI och RISE. I program­ met ingår ett konsortium med ett 50-tal ­aktörer från akademi, näringsliv och sam­ hälls­aktörer. Programmet har startat noder i Göteborg, Stockholm och Lin­köping.

Trafikverket finansierar programmet med 290 miljoner kronor. Triple F arbetar också aktivt för att få fler aktörer att bidra med finansiering.

– Triple F ger oss möjlighet att, tillsam­ mans med våra partner i konsortiet, bidra till effektiviseringen av godstransport­ systemet och omställningen till fossilfria godstransporter och därmed till att uppnå klimatmålen, säger Inge Vierth, utrednings­ ledare på VTI och en av forskningsledarna inom Triple F.

Tvärvetenskap prioriteras En särskild process för att ta fram projekt i samverkan mellan aktörerna inom ­projektet kommer att användas. De projekt som prioriteras ska representera olika vetenskapliga discipliner och utveckla ­kunskap som tar hänsyn till hela gods­ transport­systemet och vara tillämpade.

Projekten ska presentera hur de kan bidra till ­omställningen till fossilfrihet både på kort och lång sikt. Trafik­verket beslutar varje år vilka projekt som ska få finansie­ ring.

Triple F består av tre ämnesområden; teknik, policy och logistik. Programmet

ska vara tvärvetenskapligt, och bygga på aktörs­övergripande samarbeten.

VTI ingår i ledningen av programmet inom områdena policy och logistik.

Området policy kommer att omfatta olika ­typer av styrmedel, det vill säga administra­ tiva, ­ekonomiska och informativa styr­ medel samt infrastrukturplanering och forskning. Om­rådet logistik kommer att se på hur efter­frågan på godstransporter kan mötas i ett fossilfritt och kostnadseffektivt gods­transport­system och utveckla hållbara logistik­lösningar som ger konkurrenskraft och välfärd.

VTI kommer också att bidra i utbild­ ningen av doktorander, där totalt 21 dokto­ rer ska utexamineras.

– VTI har bred kompetens och vana att arbeta tvärvetenskapligt med komplexa projekt i samarbete med problemägare. Vår erfarenhet av tillämpade och aktörs­över­ gripande projekt är mycket värdefull för att möta utmaningarna. Det gör oss lämpliga att vara drivande i satsningen, säger Jenny Karlsson, forskningsledare på VTI och en av forskningsledarna inom Triple F. PROGRAMMETS WEBBPLATS: triplef.lindholmen.se Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Donvictorio @o2.pl/Mostphotos MER INFORMATION:

Inge Vierth, inge.vierth@vti.se Jenny Karlsson, jenny.karlsson@vti.se

VTI AKTUELLT NR 1 2019

19

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Doktorand med och skriver järnvägshistoria För tre år sedan började forsknings­ ingenjören Tomas Rosberg arbeta på VTI med mätsystem för asfalts­ provning. Nu är han industri­ doktorand och tillför kunskap inför det historiska utbytet av svenska järnvägens signalsystem.

Bristen på standardisering har varit ett problem ända sedan järnvägen började byggas ut på 1860-talet. Nu håller Sverige på att införa EU-standarden, ERTMS, European Rail Traffic Management System. Med en budget på 30 miljarder ser investeringen ut att bli ett av Sveriges större industriprojekt.

Nya signalsystemet E2, som utnyttjar radiokommunikation och GSM-teknik, finns redan på några tågsträckor.

– Doktorandarbetet började i årsskiftet till 2019 med en valideringsstudie genom att mäta in hur tåg framförs, för att kunna

Forskningsingenjören Tomas Rosberg är delaktig när de gamla traditionella signalsystemen ska bytas ut.

jämföra med hur det ser ut innan och ­efter. Först genom att åka runt med mät­ utrustningen på Jönköpingsbanan med gamla systemet, sedan på Botnia- och Ådalsbanan som har det nya, säger Tomas.

– Det är viktigt att ge järnvägen bättre förutsättningar och jag är nyfiken på det som komma ska, säger Tomas, vilket nog kan sägas vara en underdrift med tanke på hans miljö- och tågintresse privat, bland annat kör han guideturer på Wadstena Fogelsta Järnväg.

Tomas upplever ett aktivt engagemang och delaktighet även i VTI:s verksamhet, inte minst i sin roll som Saco-ordförande – problemet är bara tiden.

– Arbetet med forskning och arbets­ miljön är stimulerande, jag har aldrig varit så nyfiken på kunskap som nu. Det är något­i väggarna här som gör det. VTI har så många discipliner av kunskap, verkstad, bibliotek och forskare, själva bredden gör det så stimulerande. Kompetensutveckling blir till en daglig process.

Text: Gunilla Rech Foto: Tomas Rosberg/VTI MER INFORMATION:

Tomas Rosberg, tomas.rosberg@vti.se

Krocktester med nytt styrsystem 2018 var året när VTI:s krockbana fick ett nytt digitalt styrsystem. Det gamla analoga styrsystemet hade börjat krångla och det fanns inga fler reservdelar att få tag på, inte ens på specialbeställning.

Styrsystemet behövs för att kontrol­ lera krockbanans två stora likströms­ motorer som egentligen är elmotorer från mindre lok. Det är ett konventionellt styr­ system, av samma modell som inom indu­ strin, till exempel på pappersbruk och i kärnkraftverk. Användningsområdet på VTI är där­emot helt annorlunda.

– Vi är troligen bland de enda i världen som nyttjar styrsystemet på det här snabba­sättet där ett test endast tar tre till fyra sekunder, berättar Tommy Pettersson, laboratoriechef på VTI-enheten Krock­säkerhet.

Krocksäkerhetsenheten får många ­intressanta uppdrag. På VTI:s krockbana sker tester av sådant som belysnings­ stolpar, vägräcken, bilbarnstolar, däremot

20

VTI AKTUELLT NR 1 2019

Tommy Pettersson kontrollerar räcket efter den genomförda krocken.

inte så mycket personbilar och andra for­ don vilket många tror.

– Det råder nästan alltid sekretess ­eftersom VTI utför många av dessa tester på uppdrag av privata företag och intres­ senter. Resultaten leder istället till att den utprovade produkten förbättras så att ­produkten klarar testet nästa gång.

Uppdragen från Trafikverket och andra

myndigheter blir däremot offentliggjorda när de är avslutade. Ett större sådant är planerat under våren då det nya styr­ systemet verkligen kommer att få visa vad det går för.

Text och foto: Gunilla Rech/VTI MER INFORMATION:

Tommy Pettersson, tommy.pettersson@vti.se tel. 013-20 43 66

TEMA TRANSPORTFORUM 2019 | ÅRET SOM GÅTT

Cykelcentrum – ett nav för kunskap om cykling VTI har ett uppdrag, som en del i regeringens arbete med den nationella cykelstrategin, att driva ett nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling. Satsningen uppgår till 5 miljoner kronor årligen under 2018–2021.

– Tanken är att vi ska öka kunskaps­utbytet kring cykling och vara en plattform för samverkan mellan aktö­ rer i branschen. Det är bra att ha en sam­ lad plats, annars blir det lätt splittrat, säger Anna Niska, forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum.

Hon berättar att det ofta lyfts fram som en problematik i cykelforskningen att långsiktighet och samordning saknas. Det är ofta små projekt av mindre aktörer, som enskilda företag eller konsulter, som får börja om från början vid varje projekt eller kanske gör en studie som redan gjorts av någon annan.

– Då går det inte att flytta fram positio­ nerna. Arbetar vi tillsammans kan vi sam­ ordna projekt, attrahera fler finansiärer till

Cykeln har fått en helt annan roll än när jag började för 20 år sedan. Jag tror att det är en pusselbit för att lösa många utmaningar vi står inför.

större satsningar och bli starkare i ansökningar av projektmedel.

En viktig uppgift för Cykelcentrum är att samla, sprida och öka kunskapen om cykling. Sedan starten för drygt ett år se­ dan har de bland annat deltagit i ett antal nationella och i­nternationella konferenser, ­arrangerat workshops och seminarier, samt medverkat i utbildningar, till exempel på Konstfack i Stockholm. Kunskaps­ spridning sker även via ett nyhetsbrev och Cykelcentrums hemsida, där man kan läsa forskningsnyheter och om nya ­publikationer och evenemang.

– Jag tror att vi har lyckats bra med att sätta Cykelcentrum på kartan, att få folk i branschen att känna till att det finns ett nationellt kunskapscentrum inom cykel.

Sedan vet nog inte alla hur de ska dra ­nytta av det ännu. Genom diskussioner med dem vi mött har vi fått in många uppslag till projekt och forskningsidéer.

Nästa steg är att skaffa finansiering för att kunna göra verklighet av uppslagen.

Hon berättar att en utmaning är att det är förhållandevis billigt att göra cykel­ åtgärder, det är inte ”big business”. Ingen tung industri är med och finansierar och utför forskningsprojekt. Det gör det ­svårare att attrahera finansiärer.

– Det behövs också fler forskare som jobbar med frågorna. En del i det är att skapa förutsättningar för doktorander.

Det är viktigt för kunskapsuppbyggnaden

Anna Niska under Cykel­centrums mingel­session på Transportforum 2019.

över tid. Har man doktorander på ett ­universitet eller högskola så sprids deras kunskap vidare till grundutbildningarna.

Vi vill också bygga upp utbildningar för verksamma i branschen.

Anna Niska upplever att det är medvind för cykel nu och att det pratas mycket om cykling som en del av lösningen på många av dagens samhällsproblem.

– Cykeln har fått en helt annan roll än när jag började för 20 år sedan. Den har fått ett symbolvärde, men det gäller att det inte bara stannar där. Cykeln skulle kunna minska trängsel, buller och koldioxid till exempel, plus att cykling kan bidra till hälsa och välbefinnande. Det är det jag brinner för, att det ska bli bättre för ­cyklister, att fler ska inse fördelarna och börja cykla. Jag tror att det är en pusselbit för att lösa många utmaningar vi står ­inför.

CYKELCENTRUMS WEBBPLATS: cykelcentrum.vti.se/ Text: Annika Johansson Foto: Gunilla Rech/VTI MER INFORMATION:

Anna Niska, anna.niska@vti.se

VTI AKTUELLT NR 1 2019

21

VTI:S VÄRLD

Mycket ska få plats och fungera på framtidens gator.

Forskningsprojekt om smarta gator Smarta gator – så heter det forsk­ ningsprojekt som ska ta fram en guide för de framtida behoven av infrastruktur i svenska tätorter.

VTI deltar tillsammans med KTH, Chalmers, Spacescape, Sweco och White. Projektet ska pågå i tre år och har fått beviljade medel på nio miljoner kronor från Vinnova.

– Projektet startade vid årsskiftet 2019. Det är ett ambitiöst projekt som inte bara kräver arkitektkunskap utan även kunskap om godstrafik, trafikflöden med mera. Det finns många olika delar där vi passar in och kan bidra med vår kompetens, säger Mattias Hjort, över­ gripande administrativ projektledare för VTI:s forskningsinsatser i Smarta gator.

Omkring 20 till 30 procent av Sveriges städer består av gator, en omfattande infra­struktur som måste förvaltas och ­utvecklas. Fem megatrender kommer att påverka stadens gator i framtiden och ­därmed kräva nya smarta lösningar.

Urbaniseringen ställer högre krav på ­gators bidrag till livskvalitet, närhet, säker­ het och mångfunktionalitet. Det leder till ökat fokus på jämlika transporter som ­utnyttjar ytan effektivt. Det kan handla

22

VTI AKTUELLT NR 1 2019

om gång, cykel och kollektivtrafik men även smidiga, energieffektiva och klimat­ smarta gods- och avfallstransporter.

Digitaliseringen skapar möjligheter för autonoma delade elektrifierade gods- och persontransporter tillika nya mobilitets­ tjänster, men den innebär även att kraven ökar på hur gatorna ska utformas.

Elektrifieringen av hushåll och fordon leder till att elnätet behöver byggas ut både när det gäller kapacitet och infra­ struktur. I gatumiljön tillkommer ladd­ ningsstationer och de behöver sedan under­hållas.

Klimatförändringarna leder till att gator måste klara mer varierade förhållanden orsakade av vatten, snö, is och värme.

Dessutom behöver gatorna kunna bidra med ekosystemtjänster.

Segregationen måste minska och i det sammanhanget kan gator vara ett sätt att integrera staden genom förbättrade länkar både inom och mellan olika stadsdelar.

Projektet ska ställa samman kunskap och erfarenheter om olika gatutypers mångfunktionalitet och tekniska ramverk.

Ett index ska tas fram för gatufunktionali­ tet och för att utvärdera gatumodellernas byggnadstekniska och konstruktiva håll­ barhet. En körsimulator ska utvecklas som gör det möjligt att köra, gå och cykla

i framtagna modeller. I samband med det arrangeras workshoppar med simulatorn som verktyg.

– Fokus för VTI blir att utveckla meto­ der från arkitektritning till simulatormiljö.

Stadsmiljö kan vara kal och tom om det inte finns en massa detaljer och utsmyck­ ningar, där går det att styra vilka verktyg som ska plockas fram. Det kan fungera alldeles utmärkt på planeringsstadiet, för att utvärdera idéer om hur lösningen ska se ut, säger Mattias Hjort.

Tidigare har VTI jobbat på ett liknande sätt med förbifart Stockholm där arki­ tekten kommit till VTI och fått köra ­simulatorn i den gatumiljön.

Ett annat område som forskarna kom­ mer att studera närmare är beständighet av infrastruktur, där metodik för hur detta ska kunna testas ska utvecklas.

Projektet ska presentera en guide för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser och lista möjliga pilottester i svenska ­tätorter.

Text: Gunilla Rech Bild: Arkitektbyrån White

MER INFORMATION:

Mattias Hjort, mattias.hjort@vti.se

VTI:S VÄRLD

Nya VTI­publikationer Från 2018­11­02 till 2019­02­11 VTI rapporter Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2017–2018.

VTI rapport 1000.

Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Max Elmgren, Christer Johansson, Ida Järlskog, Joacim Lundberg, Michael Norman, Sanna Silvergren.

Prognosmodell för framtida resurs- och kompetensbehov inom järnvägsbranschen.

VTI rapport 997.

Författare: Ragnar Hedström, Tomas Rosberg, Åsa Wikberg.

Läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie: ett fältexperiment i mörker samt enkätstudier.

VTI rapport 996.

Författare: Björn Lidestam.

Nordic certification of road marking materials in Norway and Sweden 2016–2018.

VTI rapport 995A. Författare: Trond Cato Johansen, Carina Fors.

Nordic certification of road marking materials in Denmark 2016–2018.

VTI rapport 994A. Författare: Trond Cato Johansen, Carina Fors.

Cykelvägars friktion: mätningar i fält i jämförelse med cykeldäcks friktion på olika underlag i VTI:s däckprovnings­ anläggning.

VTI rapport 993.

Författare: Anna Niska, Göran Blomqvist, Mattias Hjort.

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar.

VTI rapport 992.

Författare: Anna K Arvidsson, Thomas Lundberg, Björn Kalman, Camilla Ekström, Fernando Cruz del Aguila, Olle Eriksson.

Internalisering av godstrafikens externa effekter – konsekvensanalyser med Samgodsmodellen: en delrapport inom SAMKOST 3.

VTI rapport 990.

Författare: Magnus Johansson, Oskar Johansson.

VTI notat Effekt av dammbindningsmedel: en laboratoriestudie.

VTI notat 2–2019.

Författare: Håkan Arvidsson, Samuel Jansson.

Bullerskydd med hastighetsdämpande egenskaper.

VTI notat 25–2018.

Författare: Björn Lidestam.

Metoder för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.

VTI notat 24–2018.

Författare: Carina Fors, Sven-Olof Lundkvist.

Analys av livscykelkostnader för väg­ märken med fokus på reflexmaterial.

VTI notat 23–2018.

Författare: Erik Kjellman, Carina Fors, Sven-Olof Lundkvist.

Förekomst av alkohol och droger hos förare av lastbil och buss som varit inblandade i dödsolyckor och olyckor med svåra personskador.

VTI notat 22–2018.

Författare: Camilla Ekström, Åsa Forsman.

Elstation Stockholm C: användares erfarenheter.

VTI notat 21–2018.

Författare: Kelsey Oldbury, Karolina Isaksson.

?

Finns det redan en lösning?

Fråga oss!

VTI:s bibliotek är en nationell resurs för trafik- och transportforskningen.

VI HJÄLPER DIG MED: • Biblioteksservice

• Utveckling av webbplatser och databaser • Spridning av forskningsresultat • Informationssökning • Omvärldsbevakning

BESÖK OSS vti.se/bibliotek transportportal.se

KONTAKT bibliotek@vti.se 013-20 40 00

Godstågs avvikande hastighet: analys av förekomst, orsaker och konsekvenser.

VTI rapport 991.

Författare: Ragnar Hedström, Olle Eriksson.

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer

VTI AKTUELLT NR 1 2019

23

Posttidning B PORTO

VTI

BETALT

581 95 LINKÖPING

I HUVUDET PÅ

Mattias Viklund

PORT PAYÈ

VTI under 2018 – samverkan, regeringsuppdrag och mycket forskning

V

alet har förstås tagit en stor plats i medier och samhällsdebatt under det gångna året. Under 2018 fortsatte ju dessutom debatten och dramatiken under flera månader efter valdagen.

”Genom EUprojekt kan VTI bidra till forskningen och finna metoder för att hantera samhälls­ utmaningarna på en större arena än den nationella.”

Men även under ett dramatiskt valår blir saker gjorda. För VTI:s del skulle jag faktiskt vilja säga att året har varit mycket produktivt.

Tillsammans med Lindholmen Science Park och RISE har vi tagit oss an den stora utmaningen att leda forskningsprogrammet Triple F, som handlar om den ännu större utmaningen att ställa om godstransportsystemet till fossilfrihet.

Programmet ska erbjuda en nationell kraft­ samling där Sveriges mest framstående experter kan arbeta gemensamt mot målet om fossil­ frihet.

Det finns olika metoder för att åstadkomma ett hållbart transportsystem. En metod är att verka för överflyttning av transporter från ett trafik­ slag till ett annat – vilket ofta handlar om att transportera gods till sjöss eller via järnväg ­istället för via tunga lastbilar. Förutsättningarna för och effekterna av en sådan överflyttning är temat för flera strategiskt viktiga forsknings­ projekt på VTI. När det handlar om persontransporter finns ­ytterligare möjligheter att bidra till ett hållbart resande – i städerna får bilen konkurrens av kollektivtrafik, cykel och gång. Sedan tidigare är VTI en av parterna i K2 (Nationellt kunskaps­ centrum för kollektivtrafik) och under 2018 in­ ledde vi arbetet med att utveckla Cykelcentrum, som är ett nytt nationellt kunskapscentrum för

forskning och utbildning om cykling. Här stu­ deras vad som styr människors resvanor, vilka åtgärder som kan vidtas för att öka cyklandet och vilka effekter olika åtgärder får. VTI:s ny­ utvecklade cykelsimulator kommer väl till pass i flera projekt. Apropå simulatorverktyg såg vi under året också en starkt ökande efterfrågan från järnvägsbranschen på små simulatorer som kan användas i till exempel lokförarutbildning.

Utvecklingen mot mer av samverkans­ plattformar, centrumbildningar och forsknings­ program för att adressera utmaningarna på transportområdet fortsätter – förutom Cykelcentrum startade VTI även under 2018 ett kunskapscentrum för buller, tog koordinators­ rollen i det nystartade forskningsprogrammet Transportekonomi och blev en viktig partner i forskningsprogrammet med smart underhåll i fokus: Mistra InfraMaint.

Genom deltagande i EU-projekt kan VTI bidra till forskningen och finna metoder för att hantera samhällsutmaningarna på en större arena än den nationella. Ett exempel är utveck­ lingen mot självkörande fordon, som analyseras i flera av de EU-projekt där VTI deltar.

Kopplingen mellan det nationella och inter­ nationella perspektivet blir också tydlig i de ­regulatoriska avvägningar som behöver göras inom transport­området. I det regeringsuppdrag om trafikens samhällsekonomiska kostnader som VTI avrapporterade under året framkom det tydligt att stora kostnader uppstår vid ­utrikes flyg och att de avgifter som tas ut för flygningar utanför EU i motsats till inrikes flyg­ ningar inte täcker kostnaderna.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i JUNI