Magasin Lappo (2024)

MAGASIN

SKIFTE VID SKIFTET FÖRE DELET

L APPO

SKÄRGÅRDSIDYLL I SAMSPEL MED NATUREN OCH HAVET

En minnesvärd upplevelse Tule - Koe - Nauti Neljä lumoavaa vuodenaikaa

GÄSTHAMN | RESTAURANG | BUTIK | SKÄRGÅRDSMUSEET | GÄSTHEM | FISKE

www.lappo.ax

V

En öst-åländsk skärgårdsby med rika anor och en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet.

Här möts du av en skärgårdsidyll där människan, naturen och havet lever i harmoni.

älkommen till Lappo med rika anor och en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet

Lappo utgör en del av Brändö, kommunen som ligger närmast fastlandet i öster. Resan hit från Åbo tar endast ca tre timmar, och skärgårdsfärjorna trafikerar dagligen året runt.

Oavsett om du har valt att ta dig hit med båt, cykel, bil eller öluffar från ö till ö, och stannar för en kortare vistelse eller för resten av livet, hoppas vi att du finner i denna genuina skärgårdsmiljö en service som göra din vistelse njutbar och till en trivsam upplevelse. Välkommen att ta del av skönheten och idyllen där historien, naturen och havet möts och skapar en förtrollande värld att upptäcka.

Besök även Lappos hemsida www.lappo.ax och gästhamnens Facebook med aktuell information om aktiviteter och öppethållningstider.

Lappo och skärgården är en känsla, en upplevelse och livsstil som sträcker sig över alla årstider.

Välkommen!

2

T

ervetuloa Lappoon jonka historia ulottuu aina 1200-luvulle

Kaikkialla läsnä oleva meri ja saaristo, kukoistava luonto ja perinnemaisemat toivottavat sinut tervetulleeksi.

Lappo on osa Brändön kuntaa ja on lähimpänä manteretta sijaitseva osa Ahvenanmaata. Matka tänne Turusta kestää vain noin kolme tuntia, ja saaristolautat liikennöivät päivittäin ympäri vuoden Riippumatta tulitko veneellä, autolla tai olet pyöräretkellä saarelta toiselle, toivomme että tulet viihtymään, ja löydät haluamasi palvelut mukavaan ja virkistävään oleskeluun. Täällä historia, luonto sekä meri kohtaavat, ja yhdessä luovat lumoavan ympäristön ja saaristoidyllin Tutustu myös kotisivuun www.lappo.ax sekä vierasvenesataman Facebookiin, joista löydät ajankohtaista tietoa sekä aukioloajat.

Lappo ja saaristo on tunne, elämys ja elämäntapa, joka ulottuu kaikkiin vuodenaikoihin.

Tervetuloa!

3

4

E

K

n mosaik av öar och hav att upptäcka året om

S

oe saariston kutsu!

Saaristomeri – saarien, luotojen ja karien horisonttiin ulottuva mosaiikki muodostaa luonnon oman taideteoksen, josta löydät niin suuria asuttuja saaria ja niiden kyläyhteisöjä, kuin täysin koskematonta luontoa

kärgårdshavet - en levande mosaik

av otaliga öar kobbar och skär som sträcker sig ut i horisonten, och bildar ett konstverk av naturens eget skapande, från de små och större bebodda holmarna och samhällena till den orörda naturen. Att färdas och vistas i skärgården är för många en efterlängtad avkoppling fylld med sommaräventyr. Stugorna fylls, vimplar hissas, färgglada båtar färdas genom glittrande havet, och hamnar och bryggor ekar av skratt, berättelser och glada återseenden. Restauranger och caféer kallar till njutbara stunder, och livet i skärgården når sin kulmen. Att vara på stugan, bada, basta eller segla och färdas mellan öarna och ankra upp i en skyddad vik, ger en känsla av frihet och harmoni med naturen.

Den milda sommarkvällen fylld av solnedgångens magi och solvarma klippor blir ett minne för livet.

Monelle kesäinen lomapurjehdus ja oleskelu saaristossa ovat vuoden odotetuimpia hetkiä.

Mökkien täyttyessä, viirien liehuessa saloissa, veneiden halkoessa kimaltelevaa merta ja satamien sekä laitureiden täyttyessä naurusta, tarinoista ja iloisista jälleennäkemisistä, on ihanaa rentoutua ja virkistyä. Ravintolat ja kahvilat kutsuvat nautinnollisiin hetkiin, ja elämä saaristossa on virkeimmillään. Mökkeily, uiminen, saunominen, veneily saarten lomassa ja suojaisaan lahteen ankkurointi tarjoavat vapauden tunteen sekä luontoyhteyden vahvistumista. Lempeä kesäilta auringon lämmittämällä kalliolla sekä auringonlaskun taika muodostuu ikimuistoiseksi kokemukseksi.

MONET LÖYTÄVÄT SAARISTON KESÄLLÄ, mutta saaristo

on tutustumisen arvoinen kaikkina vuodenaikoina, tarjoten jokaiselle vuodenajalle omanlaisia elämyksiä ja tekemistä. Syksyn väriloiste, muuttolintujen matka, virkistävät kalastus- ja syysretket sekä ympäröivä hiljaisuus ovat kiehtova kokemus. Talvikuukaudet muuttavat saariston omaksi seikkailuksi, jossa jäätyneet poukamat, aavat merenselät sekä lumipeitteiset saaret luovat lumoavan ympäristön tutkittavaksi ja retkeiltäväksi. Kevät, paluun aika, täyttää ympäröivän luonnon jälleen uudella elämällä. Muuttolinnut saapuvat joukoittain, puiden silmut turpoavat nopeasti ja kukatkin alkavat kukkia runsain määrin, ja saariston kevät etenee suurin harppauksin kohti uutta kesää.

SKÄRGÅRDEN FINNS INTE BARA PÅ SOMMAREN! Varje årstid har

sin egen unika charm och skönhet. Höstens färgsprakande löv, flyttfåglarnas färd, spännande fisketurer och njutbara utfärder, och stillheten är en fängslande upplevelse.

Vintermånaderna omvandlar skärgården till ett isigt äventyr, där frusna vikar, vida fjärdar och snötäckta öar skapar en förtrollande miljö att uppleva och göra utflykter till.

Våren, återkomstens tid, fyller skärgården med nytt liv. Flyttfåglar anländer i mängder, trädens knoppar sväller snabbt och blommorna börjar blomma i överflöd när skärgårdens vår går mot en ny sommar med stora språng.

Att bevara skärgårdens skönhet och livskraft är avgörande för att dess magi ska förbli intakt.

Genom att respektera naturen, kulturen och stöda en levande skärgården kan vi säkerställa att också kommande generationer får möjlighet att uppleva dess skönhet och frihet. Skärgården är mer än en plats; den är en känsla, en upplevelse som sträcker sig över alla årstider. Oavsett om du väljer att segla över det glittrande havet en varm sommardag eller skida över en istäckt fjärd i februari välkomnar skärgården och Lappo dig att njuta med oss av dess sagolika natur och mångfald året om!

Saariston kauneuden ja eloisuuden säilyttäminen on arvokasta. Kunnioittamalla luontoa, kulttuuria ja tukemalla elinvoimaista saaristoa voimme varmistaa, että myös tulevat sukupolvet saavat kokea sen kauneuden ja vapauden. Se on enemmän kuin paikka; se on tunne, kokemus ja elämys, joka ulottuu kaikkiin vuodenaikoihin. Joten olitpa sitten veneilemässä lämpimänä kesäpäivänä tai hiihtoretkellä yli jäisen aavan helmikuussa, toivottaa saaristo ja Lappo sinut lämpimästi tervetulleeksi nauttimaan kanssamme upeasta luonnosta ja tämän monimuotoisuudesta ympäri vuoden!

5

LAPPO GÄSTHAMN 60°19,03’N 20°59,90’E

L

appo gästhamn - när söker skärgårdsidyll och en skyddad hamn

Här kan du njuta av naturen, en omfattande service och en avkopplande vistelse. Med plats för cirka 90 båtar erbjuder hamnen ett brett utbud av service, med toaletter, dusch och bastu, el, vatten, diskplats, tvättstuga, bränslestation samt septi- och sopstation.

I hamnens direkta närhet finns även närbutik, restaurang Galeasen, Skärgårdsmuseet och en liten klädbod, vilket gör det till en komplett destination för din vistelse. Med centrala läget i skärgården, med god och tät förbindelse till fastlandet och fasta Åland lämpar sig Lappo också väl som hamn för möjligt besättningsbyte.

Gästhamnen betjänar dagligen under sommarsäsongen och veckoslut från medlet av maj och till medlet av september.

Allmänna hamnregler

Hamnkontoret betjänar i restaurang Galeasen.

Båtar skall förtöjas väl

Bastu och andra hamntjänster ingår i hamnavgiften för övernattande båtgäster. Allmänna bastuturer från kl. 16 till 20. Man kan även boka privata bastutider.

Om du önskar hamntjänster utanför ordinarie säsongen, vänligen tag kontakt: tel. +358 (0)45 1255 516 gasthamn@lappo.ax

• • • •

Nattro råder mellan kl. 23:00 – 7:00 Lägsta fart bör hållas inom hamnområde Toaletter med direktutsläpp får inte användas i hamn

•

Rekommenderas, att använda hamnens diskplats

•

Bruk av grill i båten och på bryggan förbjudet

•

Simning från båt och i hamnbassängen förbjudet

•

Hund skall hållas kopplad på bryggor och i land

www.lappo.ax

6

L

appoon vierassatama - kun etsit saaristoidylliä sekä suojaista satamaa

Täällä voit nauttia rentouttavasta olosta, luonnosta ja kattavista palveluista. Vierassatama tarjoaa suojaisen sataman noin 90 veneelle sekä laaja valikoima palveluita, kuten wc, suihku ja sauna, sähkö, vesi, tiskipaikka, pesutupa, polttoaineasema sekä septi- ja jätepiste.

Sataman välittömässä läheisyydessä on myös ruokakauppa, ravintola Galeasen, Saaristomuseo ja pieni vaatepuoti, mikä tekee siitä täydellisen kohteen vierailullesi. Keskeinen sijainti saaristossa sekä hyvät yhteydet manner-Suomeen ja Ahvenanmaalle, Lappo soveltuu myös hyvin miehistön vaihtopaikaksi.

Vierassatama palvelee päivittäin kesäkaudella ja viikonloppuisin toukokuun puolivälistä sekä syyskuussa kuun puoliväliin asti.

Satamatoimisto palvelee ravintola Galeasenissa.

Sauna ja muut sataman palvelut sisältyvät yöpyvien veneilijöiden satamamaksuun. Yleiset saunavuorot klo 16—20. Voit varata myös yksityisiä sauna-aikoja.

Mikäli toivot satamapalveluja varsinaisen kauden ulkopuolella, otathan yhteyttä: puh. +358 (0)45 1255 516

gasthamn@lappo.ax www.lappo.ax

7

Yleiset satamasäännöt

•

Yörauha laitureilla klo. 23:00 -7:00

•

Satamassa noudatettava alhaisinta nopeutta

•

Veneet tulee kiinnittää huolella ja asianomaisesti

•

Venekäymälöiden käyttö, joista suora kytkentä mereen kielletty

•

Suositus, että käyttää sataman tiskipistettä

•

Grillin käyttö ja avotulenteko veneessä ja laitureilla kielletty

•

Uiminen veneestä ja satama-altaassa kielletty

•

Koirat pidettävä kytkettynä laiturilla ja maissa

Erhards kvarn

D

en sista av de stora och mångsidiga vindmöllorna i Finland var en kombination av en amerikansk vindmotor och ett sågverk skapat för de yttre öarnas behov, en verkstad och en trä- och metallverkstad, som till och med hade två mjölstenar.

Skepparen August Erhard Åkerberg (18661942), som seglade och drev handel i norra Östersjön, var intresserad av tekniska lösningar både inom båtbygget och i sin väderkvarn. Han byggde kvarnen med egna krafter och även samtida yrkesmännen beundrade den. Han reste först tornet och ringvingen 1908 och utvecklade och utökade sedan anläggningen under påföljande åren.

KRAFTKÄLLAN TILL VINDMÖLLAN var en

ringvinge och en maskin av det ameri-

kanska märket U.S.: Wind Eng. & Pump Co. Den hade varit i drift en kort tid i Godby som mjölkvarn, och omfattade inte bara två mjölstenar, utan även en pärthyvel och en liten cirkelsåg. Förutom maskinen köpte Erhard elementen i tornkonstruktionen från Godby. Vingens diameter var ca 10m och dess axel var på en höjd ca 18 meter från marken. Erhard löste kraftöverföringen för många av sina enheter med hjälp av maskinremmar och remskivor. 1912 köpte han en begagnad lokomobil (ångmaskin) för att komplettera energibehovet under lugna dagar. Den drevs bland annat med spillvirke från sågverk och snickeriet.

UTÖVER MÅNGSIDIG UTRUSTNING fanns i

arbetsutrymmena alla möjliga handverktyg som användes för att tillverka olika konstruktionsdelar, båtdelar, tunnor och

8

allt som kunde behövas i den egna byn, och närliggande öar.

I anslutning till kvarnen fanns också en metallverkstad. Erhard Åkerberg tog hand om båtar och deras maskiner. Kvarnen betjänade i första hand sin ägare och invånarna i närområdet, vilka det fanns ca 130 personer på 1920-talet. Till kvarnen hörde även olika vinschar och en ramsåg för stocksågning, men eftersom det inte fanns någon betydande skog på den karga ön fick virket transporteras på vintern över isen från andra öar.

När Erhard Åkerberg dog 1942 övergavs kvarnen, förföll och revs slutligen på 1970talet. På dess plats finns idag Skärgårdsmuseet, var man också kan bekanta sig med smedjan och verkstadens återställda interiör.

Maamerkki joka näkyi kauas ja jonka toiminnalla oli aikanaan iso vaikutus saaren arkeen ja toimeentuloon

S

uomen suurista ja monipuolisista tuulimyllyistä viimeisin on yhdistelmä amerikkalaisesta tuulimoottorista ja ulkosaaristolaiseen tarpeeseen luodusta sahasta, pajasta sekä puu ja metalliverstaasta, jossa oli kahdet jauhinkivetkin.

Kippari August Erhard Åkerberg (18661942), joka purjehti ja teki kauppaa pohjoisella Itämerellä, oli kiinnostunut teknisistä ratkaisuista niin veneenrakennuksessa kuin tuulimyllyssäänkin. Myllyn hän rakensi omin käsin ja sitä ihastelivat ammattilaisetkin. Ensimmäiseksi hän pystytti tornin ja kehäsiiven vuonna 1908 ja kehitti ja laajensi sitten laitosta vuosien saatossa.

TUULIMYLLYN VOIMANLÄHTEENÄ oli kehä-

siipi ja kone amerikkalaista merkkiä U.S: Wind Eng. & Pump Co. Se oli ollut lyhyen

aikaa toiminnassa Godbyssä jauhomyllynä, johon kuului paitsi kahdet jauhokivet ja ryynikivet, myös pärehöylä ja pieni sirkkelisaha. Koneen lisäksi Erhard osti Godbystä tornirakennelman elementit. Kehäsiiven halkaisija oli n. 10m ja sen akseli oli n. 18m korkeudessa maasta. Voimansiirron moniin verstaansa laitteisiin Erhard ratkaisi konehihnojen ja hihnapyörien avulla vaaka -akselista keskeltä työtilaa. Vuonna 1912 hän osti käytetyn lokomobiilin (höyrykoneen) täydentämään energiantarvetta tyyninä päivinä. Sen polttoaineena käytettiin hukkapuuta sahalta ja puutyöverstaalta.

MONIPUOLISEN LAITTEISTON LISÄKSI työti-

loissa löytyi kaikenlaisia käsityökaluja, joilla valmistettiin rakennusosia, veneiden osia, tynnyreitä ja kaikkea mitä omassa kylässä, ja silloin tällöin myös Iniössä asti,

On March 25, 1857, the first meeting of the U. S. Wind Engine and Pump Company was held in the office of the Chicago. For three years, windmills invented by Daniel Halladay had been manufactured by the Halladay Windmill Company in Ellington, Connecticut. Daniel Halladay patented the first commercially successful self-governing windmill in 1854. His windmill not only turned to face changing wind directions automatically, but it also automatically regulated its speed of operation, preventing it from destroying itself from centrifugal force during high winds.

Lähde: Batavia historical society, 2020

9

saattoi tarvita. Myllyn sivussa oli myös paja. Erhard Åkerberg huolsi veneitä ja niiden koneita. Mylly palveli ennen kaikkea omistajaansa ja lähiympäristön asukkaita, joita samalla saarella oli n. 130 henkilöä 1920-luvulla. Myllyyn kuului myös raamisaha tukkien sahaamista varten, mutta koska karulla saarella ei ollut kunnon metsää, oli puutavara kuljetettava jään yli muilta saarilta.

Kun Erhard Åkerberg kuoli vuonna 1942, jäi mylly autioksi, rappeutui ja purettiin lopulta 1970-luvulla. Sen paikalla on nyt saaristolaismuseo, Skärgårdsmuseet i Lappo, jossa myös nähtävänä rekonstruoitu työpajan sisustus.

Lähde: Superluokan tuulimyllyt 1800-luvun lopulla ja 1900-luvun alussa, Kirsti Horn, 2020

Restaurang

GALEASEN

V

älkommen till

restaurang Galeasen med marin och hemtrevlig atmosfär.

Här kan du njuta av frukost, en rik lunchbuffé som varierar dagligen eller en smakfull middag och dricka allt från kaffe till champagne.

Restaurangen med matsal och café har plats för ca 80 gäster och den soliga terrassen med utsikt över gästhamnen har plats för ca 50 personer.

Intill restaurangen finns en mindre brygga för våra matgäster.

Restaurangen betjänar dagligen under sommarsäsongen och veckoslut från medlet av maj och till medlet av september. Om du önskar service utanför ordinarie säsongen, vänligen kontakta oss.

Meny och serveringen tar hänsyn till skärgården och det nordiska köket med inslag av medelhavssmaker. Vi komponerar våra rätter av de bästa råvarorna och menyn anpassas med säsongen. Att skapa en så närproducerad meny som möjligt är något vi arbetar med och för.

10

T

ervetuloa makujen maailmaan

Ravintola Galeasen sijaitsee sataman välittömässä läheisyydessä ja tarjoaa merellisen ja kodikkaan ilmapiirin. Täällä voit nauttia aamiaisesta, päivittäin vaihtuvasta runsaasta lounasbuffetista sekä herkullisesta illallisesta.

Ruokalista ja tarjoilu ottavat vaikutteita saaristosta sekä pohjoismaalaista keittiötä, ja saatat aistia myös välimerellisiä vivahteita. Raikas ja maistuva menu valmistetaan parhaista kauden raaka-aineista ja ruokalista elää kauden mukaan.

Ravintolassa, jossa on ruokasali ja kahvila, on tilaa noin 80 asiakkaalle, ja aurinkoisella terassilla on tilaa noin 50 henkilölle. Ravintolan vieressä on myös pieni laituri ravintolan asiakkaille.

Ravintola palvelee päivittäin kesäkaudella ja viikonloppuisin toukokuun puolivälistä syyskuun puoliväliin saakka. Mikäli toivot palvelua varsinaisen kauden ulkopuolella, otathan yhteyttä.

RESTAURANG

GALEASEN tel. +358 (0)45 1255 516 gasthamn@lappo.ax www.lappo.ax

11

UPPLEV FLYTTFÅGLARNAS FÄRD Möjligheten att se och uppleva flyttfåglarnas ankomst och färd i skärgården är en fascinerande naturupplevelse tidigt på våren och på hösten. Vid kusten och öarna har du chansen att bevittna imponerande formationer av flyttande fåglar. Lappo och kringvarande unika miljö, den insliga1 skärgårdens många öar och skär, skapar bästa möjliga plats för fåglarna att vila och äta innan de fortsätter sin färd.

Koe lumoava luontoelämys ja muuttolintujen keväinen saapuminen, tai syksyinen paluumatka halki saariston. Rannikolla ja saarilla sinulla on mahdollisuus todistaa vaikuttavia muuttavien lintujen muodostelmia. Saariston ainutlaatuinen ympäristö, sen monipuolisuus sekä meri ja saaret, tarjoavat ihanteellisen paikan linnuille levätä ja syödä ennen kuin ne jatkavat matkaansa.

1)

inslig, dialektalt ord i Ålands skärgård, och betyder en holme eller dylikt nära land inne i skärgården

H

är finns mycket att Se, Göra och Uppleva. Hinner du inte med allt. Kom på nytt - du är varmt välkommen!

visitaland.com

NJUTA, BADA OCH BARA VARA

Cykla och vandra genom skärgården Ålands norra ringväg erbjuder mycket. Ruttalternativen är många och gemensamt är att man färdas längs lugna och vackra småvägar som ringlar fram över öar, broar och vägbankar och att färjan tar vid där vägen tar slut. Avstånden är korta och du får massor av tillfällen att uppleva skärgårdens små och ännu oupptäckta smultronställen i lugn och ro.

Pyöräillen tai patikoi, saarelta toiselle. Ahvenanmaan pohjoinen rengastie kulkee mantereelta Kustavista koillissaariston halki ja sopii erinomaisesti pyöräilyyn ja patikkaretkelle. Rengastien parhaimpiin puoliin kuuluu lyhyet välimatkat ja mahdollisuus edetä matkalla omaan tahtiin. Voit tutustua saariston pieniin ja vielä monille tuntemattomiin mansikkapaikkoihin kaikessa rauhassa. Ja kun on levon aika, saaristo hemmottelee viihtyisillä majoituspaikoilla.

visitaland.com

12

T

ekemistä, nähtävää ja koettavaa jokaiselle. Ja mikäli et ennätä kaikkea.

Tule uudestaan - olet lämpimästi tervetullut!

Lappo DiscGolfPark Den A1-klassade 18-hålsbanan Lappo DiscGolfPark är en av de populäraste och bäst rankade banorna på Åland. Med frisbeegolf får familjer och nybörjare en rolig avkopplande aktivitet tillsammans, och de vana spelarna en utmaning i den varierande terrängen. Banan är kostnadsfri att använda med egna frisbees. Har man inte egna, kan de hyras via Pellas på Lappo.

Ota haaste vastaan. A1-luokittu 18-väylän Lappo DiscGolfPark on yksi Ahvenanmaan suosituimmista ja arvostetuimmista frisbeegolf -kentistä. Frisbeegolfin parissa perheet ja aloittelijat saavat yhdessä hauskaa ja rentouttavaa toimintaa sekä kokeneemmille pelaajille haastetta luo vaihteleva maasto. Rata on vapaasti käytettävissä omilla frisbeillä. Jos sinulla ei ole omia frisbeitä, voit vuokrata ne Pellaksen kautta.

BOULE - PETANQUE Ta en match, njut och umgås med familjen eller i vänners sällskap. Boule är ett roligt och underhållande spel, särskilt i trevligt sällskap, och själva matchen mot varandra är ofta viktigare än slutresultatet. En stor del av "spelets själ" utgörs av gemensamt nöje där man umgås och resonerar med en glimt av humor – och ibland naturligtvis också lite strategi och kunnande. Spelplanet är intill restaurangen, och om du inte har med dig egen spelutrustning, kontakta restaurangen.

Vietä hauska ja seurallinen pelihetki perheen tai ystävien kesken.

Petankki on hauskaa ajanvietettä varsinkin hyvässä seurassa, ja itse pelihetki on monesti lopputulosta tärkeämpää. Iso osa “pelin sielusta” liittyykin yhteiseen ajanviettoon niitä näitä jutellen ja huumoria viljellen – joskus tietenkin myös strategiasta sanaillen. Pelikenttä on ravintolan vieressä ja mikäli sinulla ei ole omia pelivälineitä mukana, ota yhteyttä ravintolaan.

FISKE Kom med familjen eller tillsammans med vänner på en fantastisk fisketur till skärgården och Lappo, känd för sina klara och fiskrika vatten. Fiskelyckan är gynnsam året runt med olika fiskarter som har sina egna säsonger. I butiken kan du köpa fiskekort för Lappo Sportfiskevatten, och efter en givande och frisk dag, erbjuder Pellas skönt boende och bekväm övernattning, som passar även för större sällskap.

Suuntaa kalastusretkelle Lappoon kirkkaille ja runsaille vesille.

Kalastus saaristomerellä on antoisaa ja eri kaloilla on oma sesonkinsa eri aikoina, joten kalaonni on pääsääntöisesti hyvää läpi vuoden. Kaupasta voit ostaa Lappo Urheilukalastuksen kalastusluvan ja illaksi, antoisan ja virkeän päivän jälkeen, voit majoittua viihtyisästi ja mukavasti Pellaksessa tai vuokrata mökin Asterholmassa. visitaland.com

KAJAKSAFARI Är du redo för oförglömligt paddlingsäventyr? Lappo och Brändö - En labyrint av öar, kobbar och skär bjuder på en fantastisk upplevelse och känslan av frihet och äventyr, när du korsar öppet vatten eller smyger dig fram mellan skärgårdens tysta vikar och hemlighetsfulla vrår.

Förbered dig på att bli förälskad i denna oslagbara paddlingsdestination och skapa minnen för livet. Lappo väntar på dig!

Täydelliset puitteet aktiivilomalle. Haluatko kokea ikimuistoistoi-

visitaland.com

sen melontaseikkailun? Lappo ja Brändö - saarten, luotojen ja lahtien labyrintti tarjoaa upean elämyksen sekä vapauden ja seikkailun tunteen, ylittäessä avoimen selän tai melot hiljaa tutkien luontoa, luotoja ja salaisten lahtien kätköjä. Rantaudu lumoavalle saarelle ja nauti kauniista auringonlaskusta, tai leiriydy yöksi ja koe taianomainen hiljaisuus, jonka vain tähtikirkas yö saaristossa voi tarjota.

13

KARTOR OCH SJÖKORT BERÄTTAR

POSTVÄGEN Sedan urminnes tider gick en viktig färdväg från svenska Roslagen över Åland till sydvästra Finland. Så småningom blev bönderna vid respektive kuster skyldiga att föra resande och gods över havet. De fick betalt av staten i form av skattelättnader men hade också rätt till ersättning av de resande. År 1564 utfärdades den äldsta kända taxan för dessa överfarter. Fast reglerad blev den genom postordningen i februari 1636.

På 1600- och 1700-talen reste ett brev från Stockholm till Åbo på mindre än en vecka och under höststormar kunde det ta flera dagar att korsa de öppna haven. På vintern och under menförestid var det svårast med driv- och packis. Och eftersom riskerna var kända förseglades värdefull post i tunnor. Så, även om det gick haveri för båt och besättning, förblev posten säkrad och flytande på ytan.

Postbefordran sköttes av ca 200 bönder, indelade i postrotar, som underhölls av 56 gårdar. Från Grisslehamn till Åbo var postrutten ca 250 km lång, varav 116 km gick över land. Öster om Åland var avståndet till sjöss totalt 96 km, sedan från Eckerö över Ålandshav 53 km, en sträcka som fruktades av postförarna. De svenska bönderna klagade över rotesystemet, som de fick avskaffat 1821. Styrmän i Roslagen och skärgårdsborna på Åland och i Åboland fortsatte dock postbefordran fram till 23 december 1910, när ångbåtarna redan stegvis tagit över posttransporten.

14

K

artat ja merikortit kertovat vuosisatojen takaiset reitit, vaarat ja salat POSTITIE Jo varhaista ajoista lähtien tärkeä reitti kulki Ruotsin Roslagenista Ahvenanmaan kautta lounaiseen Suomeen. Ajan myötä kunkin rannikon talonpojat ja heidän renkinsä velvoitettiin kuljettamaan matkustajia ja tavaraa yli meren. He saivat valtiolta korvausta verohelpotusten muodossa, mutta heillä oli myös oikeus periä korvaus matkustajilta.

Hans Hansson 1650

Vuonna 1564 annettiin vanhin tunnettu taksataulukko näille merimatkoille. Se tuli pysyvästi säännellyksi 1636 annetun postiasetuksen myötä. Kun kuningatar Kristiina vahvisti ensimmäiset postitaksat 6.9.1638, tästä alkoi säännöllinen postinkuljetus Itämeren piiriin laajentuneen Ruotsin suurvallan hallinnon ja diplomatian tarpeiden vuoksi.

Posti kulki kelissä kuin kelissä postitalosta (postgård) toiseen noin viisi kilometriä tunnissa. Josta vastasi noin 200 talonpoikaa, jotka oli jaettu postiroutiin, ja heitä ylläpidettiin 56 tilalla. Grisslehamnista Turkuun postireitti oli noin 250 km, josta 116 km kulki maalla.

Ahvenanmaan itäpuolella merimatka oli yhteensä 96 km, ja Eckeröstä Ahvenanmeren yli 53 km, matka, jota monesti kammoksuttiin. Ruotsalaiset talonpojat valittivat routi järjestelmästä, joka sittemmin heidän osalta lakkautettiin 1821. Roslagenin ja saariston asukkaat Ahvenanmaalla ja Turunmaalla jatkoivat kuitenkin postinkuljetusta aina 23. joulukuuta 1910 saakka, jolloin postinkulku oli jo vaiheittain siirtynyt höyrylaivoille.

Leden till Töfsalö 1714 Segelleden upp via Seglinge och följande Kumlinge södra och sydöstra sida mot Lappo. I stora drag samma sträckning som delvis i nuvarande sjökort markerad med dragning av en sjökabel.

Vanha väylä ja reitti Taivassaloon, mikä kulki Seglinge eteläpuolelta seuraten Kumlinge kaakkois- ja itäpuolelta Lappoon ja edelleen Brändön kautta Taivassaloon.

Gustaf af Klint 1803

15

16

Lappo Handelslag

S

aaristokauppa on monessa enemmän kuin pelkkä kauppa. Se on saaren ja kylän sydän, sosiaalinen keskiö ja yhteyskeskus.

Yksi saariston harvoista ympärivuotisista kyläkaupoista on Lappo Handelslag, joka on palvellut jo vuodesta 1941 lähtien. Keskikesällä kauppa on avoinna päivittäin, ja tarjoaa paitsi elintarvikkeita, mutta myös mahdollisuuden tutustua paikallisiin tuotteisiin ja viettää aikaa ja rupatella paikallisten asukkaiden kanssa.

E

Kauppa toimii myös postiasiamiehenä, joten voit hoitaa postiasiat samalla kun teet ostoksia. Lisäksi voit ostaa Lappo Urheilukalastuksen kalastusluvan, ja näin suunnitella kalaretkesi samalla kun täydennät ruokavarastoja. Ja mikäli tarvitset polttoainetta, satamassa on polttoaineautomaatti korttiautomaatilla.

n skärgårdsbutik är oftast så mycket mer än bara en butik. Den är hjärtat, sociala centrumet och knutpunkten för ön och byn.

Lappo Handelslag on paikka, jossa kauppa kohtaa yhteisön. Se on paikka, jossa voit tuntea olosi tervetulleeksi ja samalla tukea paikallista elinvoimaa. Kauppa ei ole vain ostosten tekemistä, vaan se on myös tärkeä osa yhteisöllisyyttä ja elävää saaristoa.

En av skärgårdens få livsmedelsbutiker som är öppen året runt är Lappo Handelslag, som har funnits sedan 1941. Under högsommaren är butiken öppen dagligen och erbjuder inte bara livsmedel utan också möjligheten att bekanta sig med lokala produkter och få en pratstund med lokalbefolkningen.

Tervetuloa!

Butiken fungerar även som postombud så du kan sköta postärenden samtidigt som du handlar. Butiken säljer också fiskekort för Lappo Sportfiskevatten, vilket gör det möjligt att planera kommande fiskäventyr samtidigt som du fyller på ditt matförråd. Och om du behöver bränsle finns det en bränsleautomat i hamnen med kortbetalning.

Lappo Handelslag tel. +358 (0)18 56 622 www.lappo.ax

Butiken är platsen där handel möter gemenskap. Det är en plats där du kan känna dig välkommen och samtidigt stödja den lokala näringsverksamheten. Butiken handlar inte bara om att göra inköp, den är en del av gemenskap och för en levande skärgård.

Välkommen!

Sjöboden Stil, kvalitet och design för ett aktivt liv. I Sjöboden hittar du ett brett urval kläder från PelleP. Vi är även återförsäljare av GULDVIVA – åländskt smyckeshantverk.

Under högsäsong öppet dagligen, men också övrig tid enligt överenskommelse. Telefonnumret står på dörren, och vi är sällan långt borta.

T

yyliä, laatua ja muotoilua aktiivielämään! Sjöbodenissa, löytyy laaja valikoima PelleP vaatteita. Meiltä löytyy myös GULDVIVA – ahvenanmaalaista hopea-käsityötä.

Keskikesällä Sjöboden on auki päivittäin iltapäivällä, mutta myös muina aikoina sopimuksen mukaan. Tarvittaessa ota yhteyttä, puhelinnumero on ovessa, ja ollaan melkein aina lähellä!

17

Gör en tidsresa!

Besök Skärgårdsmuseet som visar en unik samling traditionell åländsk skärgårds- och fiskekultur samt båtarna som användes i vardagen av skärgårdsborna vid fiske och jakt, för att fara och mjölka korna på holmen, för transport av posten och för marknadsresor. I samlingarna finns ett tiotal allmogebåtar.

En permanent fotoutställning visar livet i byn i gamla tider och i anslutning till museet finns en smedja, renoverad till ursprungligt skick, som även inrymmer ett hembygdsmuseum med en samling historiska bruksföremål.

Tel. +358 (0)40 0529 462

Tule aikamatkalle!

Tutustu Lappon Saaristomuseoon, jossa on ainutlaatuinen kokoelma perinteistä ahvenanmaalaista saaristo- ja kalastuskulttuuria, sekä arkipäivän veneitä, joita saaristolaiset käyttivät kalastuksessa, metsästyksessä, postin kuljettamisessa ja markkinamatkoihin.

Kokoelmissa on kymmenkunta perinnevenettä.

Pysyvä valokuvanäyttely esittelee kylän elämää entisinä aikoina, ja museon vieressä on sepän paja, joka on kunnostettu alkuperäiseen kuntoonsa ja toimii myös kotiseutumuseona, jossa on kokoelma historiallisia käyttöesineitä.

Puh. +358 (0)40 0529 462

18

Skärgårdsmuseet i Lappo

19

S

kifte vid Skiftet före Delet 60°19,03’N 20°59,90’E

20

I

K

centrum av Skärgårdshavet!

Lite beroende av beaktaren, ser man från fastlandet eller fasta Åland. Eller i något större skala på världskartan från Rio i Brasilien eller Sydney, Australien, befinner sig Lappo mycket centralt och i hjärtat av Skärgårdshavet, på ett behagligt och lämpligt dagsavstånd från flera andra och populära hamnar och byar i skärgården. Enligt val av rutt, från Nystad, Nagu, Själö, Kökar och Föglö är distans till sjöss ca 30-35 sjömil och från Korpo, Houtskär, Iniö, Gustavs, Kumlinge och Seglinge är det mellan 15 och 20 sjömil. Från Åbo är det ca 45 och närapå samma från Mariehamn.

eskellä kauneinta Saaristomerta! Näkökulmasta riippu-

en katsooko mantereelta vai Ahvenenmaalta, tai jopa suuremmassa mittakaavassa Brasiliasta tai Australiasta, on Lappo erittäin keskeisellä paikalla saaristomerta. Muista suosituista saariston satamista ja kylistä on vain päivämatkan verran, ja kauempaakin on Lappo helppo saavuttaa veneellä. Uudestakaupungista, Nauvosta, Seilistä, Kökarista ja Föglöstä n.

30–35 merimailia sekä n. 15–20 merimailin päästä löydät Kumlingen, Seglingen, Näsbyn, Iniön, Korppoon ja Kustavin. Turkuun on noin 45 ja jokseenkin saman verran Maarianhaminaan.

21

S

jöfarare, fiskare och säljägare har i alla tider tagit med sig lite extra på hemvägen.

Bland annat kaffe, te, socker, kryddor, tyger och salt har varit viktiga importvaror i århundraden.

NÄR LAG OM TOTALFÖRBUD mot

försäljning och nyttjande av rusdrycker trädde i kraft den 1 juni 1919, var glädjen och förhoppningen stor inom nykterhetsrörelsen då man trodde att finländarna ska leva sunt och nyktert. Men riktigt så gick det inte, den 96 procentiga spriten formligen forsar in i landet och folk drack och festade som aldrig förr.

I och med totalförbudet tog det inte länge före driftiga smugglare gnider sina händer. Det blev en guldålder för sprit-

smugglingen längs hela kusten och i skärgården. Både i pressen och bland folket kallades de största alkoholsmugglarna för spritkungar och många skärgårdsbor sympatiserade med smugglarna och var mot förbudslagen. De ansåg att smugglarna inte gjorde något fel då det annars var knapert med fiske och levebrödet och värdet på en spritlast kunde motsvara en årslön för en skärgårdsbo.

olagliga verksamhet. Polisen och tullen var till att börja med rätt illa förberedda och utrustade, och det hämtades sprit i parti och minut från fartyg ute på Östersjön, och in till Åbotrakten och fastlandet. saknade spritkungarnas nätverk, men kunde ändå göra rejäla förtjänster för familjens ekonomi, speciellt de som kunde förSKÄRGÅRDSSMUGGLARNA

motorer och husmödrars symaskiner.

Risken att åka fast och förlora både frihet och egendom fanns naturligtvis också, men den var man i många fall beredd att ta. Skärgårdsbefolkningen, särskilt fiskare och småbrukare, kände sig ofta lockade över till den breda vägen att smuggla av rena överlevnadsskäl eftersom fisket blev allt mindre lönsamt.

En skärgård som gjord för smuggling Algoth Niska (1888 - 1954), var kanske den mest kända av spritkungarna, men så ansträngde han sig också för att bevara sitt rykte. Han klädde sig gärna snobbigt och betonade att han alltid handlade som en gentleman. År 1931, då förbudslagen fortfarande var i kraft, publicerade Niska rentav en bok om sina äventyr. Andra kända var bland annat Hjalmar Mäkelä i Korpo, Johan Mattsson i Iniö, August Hellsten i Hangö och Harald Nyman som fick titeln ”Spritkejsaren” då han fungerade som central organisatör för spritsmuggling och lagring i 1930-talets Helsingfors.

valta sina inkomster väl. Det smugglades lite i var och varannan gård, och smuggelpengarna har finansierat många husbyggen, nya plåttak på stugorna, nya

Att dryga ut fiske med extra inkomster var lockande och tämligen lätt. De stora spritfartygen från Estland, Tyskland och också Holland låg ofta för ankar nära skärgårdsbornas fiskelägen. Smugglingen sågs vanligen som ett nödvändigt ont för att klara det knapra och överleva, inte som ett brott mot en lag som alla ogillade och de flesta ändå bröt mot.

De som smugglade samarbetade – ofta

kunde en hel by eller ett grannskap smuggla tillsammans. Det var således inte fråga om någon kriminell organisering, utan snarare ett nätverk av relationer mellan bekanta.

Skärgården, med sina många öar och labyrint av avskilda vikar, blev en idealisk plats för smuggling till fastlandet.

Smugglarnas farkoster och gömställen i skärgården gjorde det svårt för myndigheterna att upptäcka och bekämpa denna

22

”Blott byns folkskola och en gammal änka härbärgerade icke sprit”

ETT EXEMPEL på hur en hel by orga-

niserar sig för att få extra inkomster kan läsas i tidningen Åland i årsskiftet 1926–1927. Ett stort spritbeslag hade gjorts i byn Åva på Brändö och hela byn stod åtalad för spritinnehav och smuggling. ”Blott byns folkskola och en gammal änka härbärgerade icke sprit”, skriver tidningen. Först hade tullen beslagtagit 6000 liter, något som förargat byborna så till den grad att de beskjutit tullfartyget och dödligt sårat en tulltjänsteman. Efter inkallad förstärkning från tullens sida anhölls fyra misstänkta. En person tog ensam på sig skulden för beskjutningen med förklaringen att tullen beslagtagit 600 liter som tillhörde honom. Efter detta fortsatte tullen leta igenom byn och sammanlagt beslagtog tullen hela 26000 liter sprit. Tullen fortsatte genomsökandet också i grannbyarna och lyckades beslagta ytterligare spritpartier.

Större beslag gjordes även bland annat i Kumlinge och Jurmo byar på 270 respektive 530 liter.

Spritfartyg på Östersjön och den eftertraktade lasten byter ägare.

F

örbudstiden varade i 13 år och upphörde slutligen den 5 april 1932, eftersom den ansågs ineffektiv och svår att upprätthålla. Efter det återinfördes en reglerad alkoholmarknad i landet och rusdrycker började säljas av då grundade och av staten ägda Oy Alko Ab.

Källa: Tidningen Skärgård , Nr 2/2021—ÅA

23

M

erenkulkijat, kalastajat ja hylkeenpyytäjät ovat ammoisista ajoista tuoneet mukanaan vähän ylimääräistä palatessaan matkoiltaan. Muun muassa kahvi, tee, sokeri, mausteet, kankaat ja suola ovat olleet tärkeitä tuomisia vuosisatojen saatteessa.

Kun kieltolaki, joka kielsi alkoholin myynnin ja käytön kokonaan, astui voimaan 1. kesäkuuta 1919 ja kesti aina 5. huhtikuuta 1932 asti. Oli ilo ja toivo suuri raittiusliikkeen keskuudessa, sillä uskottiin suomalaisten elävän terveellisesti ja raittiisti. Mutta näin ei käynyt, viina ja varsinkin pirtu tulvi maahan, kotipoltto kukisti ja ihmiset joivat ja juhlivat enemmän kuin koskaan ennen.

INNOIKKAAT SALAKULJETTAJAT hieroi-

vat käsiään. Se oli kultakausi viinan salakuljetukselle pitkin koko pitkän rannikon ja saaristossa. Lehdistössä ja kansan keskuudessa suurimpia salakul-

jettajia kutsuttiin pirtukuninkaiksi, ja monet saariston asukkaat tunsivat myötätuntoa salakuljettajia kohtaan ja vastustivat kieltolakia. Heidän mielestään salakuljettajat eivät tehneet mitään väärää. Erityisesti kun kalastus oli niukkaa ja onnistunut pirtulasti saattoi vastata saaristolaisen vuosiansiota.

keskeisenä järjestäjänä viinan salakuljetuksessa ja varastoinnissa 1930-luvun Helsingissä.

Saaristo, monine saarineen ja lahdenpoukamin, oli ihanteellinen paikka salakuljetukselle. Salakuljettajien veneet ja piilopaikat saaristossa tekivät viranomaisten työn vaikeaksi havaita ja näin torjua tätä laitonta toimintaa. Alussa poliisi ja tulli olivat myös melko huonosti varautuneita ja varustettuja, ja pirtua haettiin erittäin suuria määriä Itämeren kansainvälisillävesillä olevilta Virolaisilta sekä Saksalaisilta ja Hollantilaisilta aluksilta ja tuotiin muun muassa Turunmaan ja mantereen suuntaan.

Josta jobbarit ja trokarit hoitivat loppujakelun.

SALAKULJETTAJILLA ei ollut pirtukuninkaiden samaista verkostoa jobbareista ja trokareista, mutta he saattoivat silti ansaita merkittäviä tuloja perheensä talouden hyväksi, erityisesti ne, jotka osasivat vaalia ansioitaan hyvin. Pirtua ja muuta viinaa salakuljetettiin lähes joka talossa, ja monet rakennuttivat tai kunnostivat talojaan, hankkivat venemoottoreita tai emäntä sai toivotun ompelukoneen. Tietenkin oli myös oma riski jäädä kiinni ja menettää sekä vapaus että omaisuus, mutta monet olivat valmiita ottamaan sen riskin.

SAARISTON

Algoth Niska (1888 - 1954), ehkä tunnetuin salakuljettajista, piti huolta maineestaan. Hän pukeutui mielellään hienosti ja korosti aina käyttäytyvänsä herrasmiehen tavoin. Vuonna 1931, kun kieltolaki oli edelleen voimassa, Niska julkaisi jopa kirjan seikkailuistaan. Muita tunnettuja olivat muun muassa Hjalmar Mäkelä Korppoossa, kapteeni Mattsson Iniössä, August Hellsten Hangossa sekä Harald Nyman toimiessaan

24

Erityisesti saariston kalastajat ja pientilalliset, tunsivat usein houkutusta siirtyä kapealta tieltä salakuljetukseen.

Koska kalastus oli yhä vähemmän kannattavaa, ja niukkaa ansiota oli houkuttelevaa täydentää ylimääräisillä tuloilla, ja se oli melko helppoa, kun suuret pirtualukset ankkuroivat usein lähellä ulkoluotojen kalamajoja, ja salakuljetus nähtiin lähinnä välttämättömänä pahana selviytymisen kannalta eikä varsinaisena rikoksena.

"Vain kylän kansakoulu ja eräs vanha leskirouva eivät piilottaneet viinaa"

Pirtu turvallisesti maissa ja kohta matka jatkuu. ”Tukkukaupasta” litran pirtua sai 25 markalla, katukaupasta 50–70 markalla.

Salakuljetuksessa tehtiin yhteistyötä -

usein koko kylä tai naapurusto saattoi toimia yhdessä. Kyse ei siis ollut järjestäytyneestä rikollisuudesta, vaan pikemminkin suhteiden verkostosta ja tuttujen kesken.

Esimerkki siitä, miten koko kylä järjestäytyy saadakseen ylimääräisiä tuloja, voidaan lukea Tidningen Åland lehdestä vuodenvaihteessa 1926-1927. Iso viinasaalis oli takavarikoitu Brändön Åvassa sijaitsevassa kylässä, ja koko kylää syytettiin viinan hallussapidosta ja salakuljetuksesta. "Vain kylän kansakoulu ja eräs vanha leskirouva eivät piilottaneet viinaa", lehti kirjoittaa.

Tämän jälkeen tulli jatkoi kylän tutkimista ja takavarikoi yhteensä 26.000 litraa viinaa. Minkä jälkeen tulli jatkoi etsintöjään myös naapurisaarissa ja onnistui takavarikoimaan vielä lisää.

Näistä suuremmat takavarikot tehtiin muun muassa Kumlinge ja Jurmon kylissä, joissa takavarikointiin 270 litraa ja 530 litraa pirtua.

Lähde: Tidningen Skärgård , Nr 2/2021—ÅA

K

IELTOLAKI päättyi lopulta 5. huhtikuuta 1932, koska tätä pidettiin tehottomana ja vaikeana ylläpitää. Tämän jälkeen maahan palautettiin säännelty alkoholimarkkina, ja juomia alettiin myydä valtion perustaman Oy Alko Ab:n toimesta.

Aluksi tulli takavarikoi 6.000 litraa, mikä suututti kyläläiset niin pahasti, että he ampuivat kohti tullilaivaa ja haavoittivat vakavasti yhtä tullivirkailijaa. Tullin vahvistuksen jälkeen neljä epäiltyä pidätettiin. Yksi henkilö tunnusti yksin syyllisyytensä ampumiseen selittäen, että tulli oli takavarikoinut 600 litraa, jotka kuuluivat hänelle.

25

Minnen från folkskolans första tid En septemberdag år 1887 fick jag följa far på ett besök hos kära släkten i Lappo. Farbröder, morbröder, fastrar, mostrar och kanske mest kusiner talade om den nya skolan “folkskolan”, som just då begynt sin verksamhet. Med häpenhet och undran hörde jag på deras samtal med far. Själv tyckte jag mig vara alltför oförståndig för att kunna deltaga i samtalet. En sak förundrade jag mig ganska mycket över. Varför säga folkskola?

Jag hade därintills levat i den tron, att alla människor voro folk. Jag vågade ändå inte komma fram med mina funderingar. Jag såg, att det var klokast att tiga.

Naturligtvis frågade man också far, om han inte skulle sätta någon av sina barn i folkskolan. Smittad av den allmänna hänförelsen förklarade han, att han så innerligen önskade att barnen skulle få kunskaper. Då jag råkade vara i lämplig ålder, 11 år, blev det överenskommet med värdinnan på Pellas, att jag skulle få bo inne där. Far menade likväl att han inte kunde undvara mig under hösten.

Det var duktigt snöväder den januaridagen 1888, då jag åtföljd av min äldre bror seglade den halvannan mil långa vägen från Åselholm över skiftet till Lappo för att begynna min skolgång. Inträdesförhöret understökades snabbt, och jag fick plats i klassen bredvid en annan elev, som hörde till begynnelsestadiet.

Början blev inte rolig. Första lektionen var räkning. Sedan mera försigkomna fått uppgifter, kom också turen till oss i första klassen.

Läraren (Emil Nordman) läste upp ett additionsexempel, som det gällde att skriva upp på griffeltavla. Jag kunde nog räkna addition, men jag hade aldrig skrivit efter diktamen.

Följaktligen redde jag mig icke. Jag gjorde det bästa tänkbara i min belägenhet. Jag snegla på sidokamratens tavla. Det tålde inte läraren och …………

Utdrag ur En öst-åländsk skärgårdby Ugiven 1925

26

Lappo folkskola och läraren Emil Nordman.

Foto Väinö Solstrand

27

PELLAS PÅ LAPPO

B

o bra, bäddar för en skön vistelse.

Till skärgården och Lappo söker sig friluftsälskarna för att uppleva naturen, havet och lugnet i en förtrollande miljö erbjudande unika upplevelser och aktiviteter året om; cykla, vandra, paddla, fiska, bada och bara vara.

V

älkommen till världens vackraste skärgård och det trivsamma gästhemmet Pellas i hjärtat av Lappo med anor som skattehemman sen 1500-talet. Här kan du njuta av lugn och trevligt boende, där tradition möter moderna bekvämligheter och gästfrihet är vår främsta prioritet. Miljön ger de bästa förutsättningarna för en härlig och avkopplande weekend, semestervecka, fisketur eller för att skåda flyttfåglarnas färd. Njut ensam, tillsammans, hela familjen eller i grupp - helt enligt era behov och önskemål.

Pellas är inte bara ett boendealternativ; det är en upplevelse som tar dig tillbaka i tiden samtidigt som du njuter av bekvämligheter från nutiden. Vår historiska byggnad, präglad av åländsk byggnadstradition, välkomnar dig med öppna armar och en unik atmosfär.

28

Vi har öppet året runt och erbjuder lägenheter med självhushåll. I gästhemmet finns sju lägenheter för 26 personer och i hamnen finns Pellas Marina med tre trivsamma lägenheter med havsutsikt och över gästhamnen.

Rummen är omsorgsfullt inredda för att ge dig den perfekta balansen mellan traditionell charm och modern komfort. Lägenheterna är rökfria och utrustade med kök samt wc och dusch. Intill gästhemmet har vi även övernattningsstugor med 4 bäddar och minikök, med gemensam wc/dusch på området.

N

auti saariston rauhasta ja nuku hyvin meillä.

Tervetuloa maailman kauneimpaan saaristoon ja viihtyisään Pellaksen majataloon!

T

äällä nautit rauhallisesta ja miellyttävästä majoituksesta, jossa perinne kohtaa nykypäivän mukavuudet, ja vieraanvaraisuus on ensisijainen tavoitteemme. Löydät ympäristön, joka tarjoaa parhaat edellytykset virkistävälle ja rentouttavalle viikonlopulle, lomaviikolle tai syksyn kalareissulle.

Yksin, yhdessä, koko perheen voimin tai ryhmässä. Kaikki tarpeidenne ja toiveidenne mukaan.

Palvelemme ympäri vuoden ja tarjoamme omatoimimajoitusta. Majatalossa on seitsemän 2-6 hengen huoneistoa ja vierassataman yhteydessä Pellas Marina jossa kolme viihtyisää huoneistoa merinäköalalla ja aurinkoisella terassilla. Kaikki huoneistot ovat savuttomia ja varustettu keittiöllä sekä wc:llä ja suihkulla. Majatalon pihapiirin yhteydessä on myös neljä mökkiä, joissa on 4 vuodetta kussakin, minikeittiöt sekä yhteisellä wc/suihkulla.

Pellas på Lappo ei ole pelkästään majatalo; se on kokemus, joka vie sinut ajassa taaksepäin nykyaikaisissa mukavuuksissa.

Historiallinen rakennuksemme, joka hehkuu ahvenanmaalaista rakennusperinnettä sekä kaikkialla läsnä oleva meri ja saaristo, kukoistava luonto sekä perinnemaisemat toivottavat sinut tervetulleeksi viihtymään.

Öppet året runt Olemme avoinna ympäri vuoden

tel. +358 40 8324 333 info@pellas.ax

www.pellas.ax 29

S

OMMARRESOR I FINLAND – På Åland och i Åbo-trakten, Emil Nervander 1872

Efterföljande reseskildring är gjord af en bland deltagarene i den af Finska fornminnesföreningen sommaren 1871 till Åland och trakten kring Åbo utsända konsthistoriska expeditionen. Resan hade således sitt bestämda ändamål, färden gick raskt framåt från ort till ort, från kyrka till kyrka, hvarföre tiden medgaf oss att kasta endast en flyktig blick omkring oss på folket och naturen i de trakter som passerades.

FÖRGRÖMMADE KUMLINGE-BOER Utdrag från ”Åttonde Brefvet” med återfärden mot Åboland.

Sammanlagt ingår tolv brev i trivsamt äventyrliga reseskildringen Sommarresor i Finland.

Under vår långvariga vistelse på Kumlinge inföll, enligt den utstakade reseplanen, den dag, då tvenne deltagare i expeditionen skulle afresa för att lemna rum åt en ny medlem. Då vi unge under vår på minnen och arbeten rika sommarresa troget och dagligen delat ljuft och ledt med hvarandra, sågo vi en morgon med verklig saknad, huru farkosten, som förde bort desse kamrater, aflägsnade sig bakom klipporna i Marskilviken, och med glädje afreste vi några dagar derefter, sedan arbetet var slutfördt, från Kumlinge, der vår glada krets blifvit minskad.

Af de Ålandska öarne återstod visserligen ännu Brandö att undersökas, men då oss förestod att i Äbo skärgård besöka Houtskärs, Korpo och Nagu söderut belägna öar, och då en färd till Brandö hade aflägsnat oss alltför långt från dessa trakter, måste vi för tillfället lemna Brandö ur sigte och förena undersökningen af detta lilla kapell med blifvande forskningar på de nära till Brandö liggande öarna under Gustafs och Iniöförsamlingar.

Vårt mål var således Houtskär. Vi stego derföre en lugn och vacker afton, vid

pass klockan 6 i en fyrbördingsbåt, hvilken från Kumlinge skulle föra oss öfver till Asterholma, hvarifrån vi skulle taga ny rodd till det aflägsna Houtskär.

Efter sjöfolkets uträkning skulle vi omkring klockan 10 på aftonen anlända till Asterholma.

Det var fullkomligt lugnt på hafvet.

Båten roddes. Det gick sakta framåt, men aftonen var utmärkt herrlig. Solen

gick ned i hafvet. Klippöar, med ståtliga konturer och präktigt belysta af aftonrodnaden, följde oss åt, likasom hedersvakter uppställda på hvardera sidan om båten. Skymningen inbröt. Månens stora skifva höjde sig, varm och gulröd, sakta opp vid horizonten och började kasta en osäker, dunkel belysning öfver fjärden och de många klippöarna.

Den tid var redan inne, då vi hade bort anlända till Asterholma, men några bebodda holmar syntes ännu icke. Vi började ana oråd, och vid närmare

30

förfrågan erkände våra roddare, att de ej kände farleden. Väl hade den äldste af dem en gång för trettio år tillbaka varit rest till Asterholma, men natten och månskenet gjorde honom villrådig om rätta kosan. Hvar vi nu befunno oss, kunde ingen säga, men den gamle trodde, att han, då det omsider dagades, skulle kunna leta sig fram.

Lysande utsigter, i sanning! Här gällde det att ej förlora humöret, och det tappades icke heller. Nattkylan, mot hvilken vi icke vetat att förse oss med tillräckligt skydd, kändes väl mindre behaglig, men omgifningen erbjöd i stället mycket vackert för ögat. Månen stod redan högt på himmelen, dess gulröda sken var utbytt mot det klaraste ljus, och i förundransvärdt skarpa konturer aftecknade sig hvarje skugga mot de hvita seglen.

Färgtonen i fjerran öfver hafvet var oändeligen fin, och för en marinmålare hade här erbjudit sig ett godt tillfälle till studier.

Midnattstiden styrde vi till en hög bergsö, i hopp att från densamma möjligen upptäcka några bebyggda trakter.

Vi gingo i land, och roddarene sändes opp på berget för att speja om icke någon qvarn eller någon af de i hvarje by vanliga midsommarstängerna i fjerran skulle synas afteckna sig mot natthimlen.

På stranden af denna obebodda ö stodo tvenne sjöbodar. Månljuset föll skarpt på deras väggar, och för att fördrifva tiden utförde vi mot dess fond en pantomim så effektfull, att den hade kunnat förtjusa publiken på Neapels torgplatser.

Roddarene återkommo utan att hafva lyckats göra några hugnande upptäckter. Vi öfverlade om vi skulle tillbringa natten i sjöbodorna eller om vi skulle fortsätta resan; den senare åsigten segrade, och nu begåfvo vi oss åter ut på nya upptäcktsresor. Otaliga voro de vikar, in i hvilka vi läto narra oss att söka den rätta farleden och från hvilka vi återvände såsom från en återvändsgränd, fyra gånger satte vi båten på grund och fingo sedan under oupphörliga pejlingar leta oss fram.

Dagen började småningom gry, månens sken förbleknade, morgonens första flägt drog sakta öfver hafvet, böljorna randades, och slutligen gick solen opp, kastande sitt kyliga morgonskimmer öfver hafvet och dess öde klippöar. Ånyo sändes spejare ut, och denna gång medförde de den glada nyheten, att Asterholma midsommarstång syntes på nära håll, ehuru omvägen dit var ganska lång och medtog åtminstone en hel timme.

Klockan 5 på morgonen anlände vi till den utsedda landstigningsplatsen och vandrade i den vackra morgonen upp mot byn. Daggen låg glänsande på hvarje grässtrå, vid stranden låg en storbåt, lastad med nyslaget hö, hvilket en qvinna var sysselsatt med att utbreda till torkning på de nakna bergssluttningarna.

I byn började man röra på sig, vi skaffade oss nya roddare och gingo in i en stuga, på hvars långa bänkar vi utsträckte oss i ett mellantillstånd af sömn och vaka, under det man kokade åt oss kaffe. Sedan bar det vidare af från Asterholma.

Då vi färdats ett godt stycke framåt, fingo vi i sigte en holme, hvarpå en by var belägen. Vi frågade våra nya roddare namnet på denna ö och fingo till svar, att den hette — Asterholma!

Härvid upptäckte vi till vår förvåning, att vi ännu i sista stunden blifvit lurade af våra knip sluge åländingar, fivilka i stället för att, enligt öfverenskommelse, föra oss till Asterholma, hade landsatt oss på Lappo-ö, som ligger närmare Kumlinge, hvarigenom de besparat sig någon timmes ytterligare rodd. På Lappo hade våra Kumlinge-boer vetat att förmå byfolket att underhålla oss i vår villfarelse att tro oss hafva landat vid Asterholma.

Detta var det sista af åländingarnes

31

otaliga små försök att lura oss fremlingar, och det må jemte alla de föregående varda dem förlåtna!

Vi passerade nu Skiftet. Ö efter ö foro vi förbi, de voro de sista i den ålandska skärgården. Vegetationen började blifva något rikare, de kala klipporne hade redan att uppvisa ett eller annat träd, småningom förenade sig träden i grupper, och slutligen sågo vi vackra öar bekransade af björkar i full sommarfägring.

Vi öfverskredo Ålands gränser, det gick en hemlandskänsla igenom oss vid åsynen af den för oss så kära och välbekanta finska naturen och under afsjungandet af "Savolaisten laulu” seglade vi in på Finlands område.

O

taliga voro de vikar, in i hvilka vi läto narra oss att söka den rätta farleden

L

ev och bo i skärgården – jobba i hela världen!

Där vägen tar slut tar en färja vid!

Om man någon dag måste vara på plats på annan ort är kommunikationerna inget problem. Färjorna från skärgården gör flera turer dagligen till fastlandet och fasta Åland.

Resan exempelvis från Brändö till Åbo tar endast drygt 2½ timme, och skärgårdsfärjorna trafikerar året runt i snitt 4 avgångar dagligen.

32 visitaland.com

Hitta ditt hem i skärgården!

Här bor man i en lugn, trygg och naturskön miljö och vardagen är bekväm såväl för familjer som enskilda.

För barnfamiljer går det oftast att få en daghemsplats direkt och skärgårdsskolorna är små med tillgång av modern teknik, och varje elev blir sedd och får i det närmaste individuell undervisning.

Kultur- och föreningslivet är aktivt. Ett säkert sätt att komma in i gemenskapen är att gå med i någon förening, byalag eller delta i någon av de olika aktiviteter , evenemang och kurser som ordnas.

Livskvalitet och skönt friluftsliv i fantastisk natur. Möjligheterna är många. Det är nära till allt och den fantastiska naturen ligger alltid runt hörnet. ”Att vara ute på sjön”, som ålänningarna själva säger, är en väsentlig del av vardagen i skärgården där det aldrig är långt till havet. visitaland.com

Frågan är given – var kan jag jobba och bo om jag flyttar till skärgården?

Brändö med ca 470 innevånare ligger närmast fasta Finland och utmärkande för Brändö är talrikheten av öar, skär och holmar, av vilka de viktigaste binds samman med broar, vägbankar samt öarna Lappo, Asterholma och Jurmo som trafikeras av lokalfärjor.

I kommunen finns ca 60 företagare som sysselsätter sig med bland annat odling och förädling av fisk, byggande, turism, service, handel och uppfödning av får och Highland Cattle boskap. Och den digitala tekniken har öppnat oändligt många dörrar. Arbetslivet har blivit mer flexibelt. Man kan bo på en plats och ha sina kunder eller sin arbetsgivare på en helt annan. Distansarbete har med andra ord blivit en möjlighet att räkna med – oavsett om man är anställd eller driver ett eget företag.

Vill du veta mera om att jobba, bo och leva i skärgården. Kontakta: Brändö kommunkansli Tel. +358 18 56 500 kommundirektor@brando.ax www.brando.ax

33

N

aturstig

L

Längd: ca 5 Km Terräng: Medel, landsväg, skogsstig och berg. OBS! Våta berg kan vara hala.

Markering: Stolpar med vitmålade toppar samt vitmålade stenar.

Ota eväsreppu mukaan ja lähde luontoretkelle

uontopolku

Pituus: n. 5 Km

Den varierande vandringsstigen på Lappo visar upp skärgårdsnaturens vackra mångfald. Närheten till havet är påtaglig och här möts man av både lingonris i trollskog och kargare bergsklippor med vindpinade enar. Stigen har flera tvära böjar, därför är det viktigt att följa markeringarna. Stigen passerar Lappo Discgolfpark - en bana där man eftersträvar att med så få kast som möjligt kasta frisbeen i korgen. Intill finns ett rastbord som är ett perfekt ställe för picknick med en vidunderlig utsikt över havet. På Vårdberg reses öns midsommarstång på midsommarafton. Stången står uppe till nästa midsommar och är ett vackert landmärke som syns på lång väg. I hamnen ligger Skärgårdsmuseet som har en samling av gamla bruksbåtar och ger en bild av skärgårdslivet förr. Den pittoreska hamnmiljön är också öns centrum och myllrar sommartid av både öbor och sommargäster.

Maasto: Keskivaikea, kylätie, metsäpolku ja kallioita.

HUOM! Märät kalliot saattavat olla liukkaat.

Opasteet: Valkopäiset tolpat ja valkoiseksi maalatut kivet Reitti on maastoltaan vaihteleva ja tarjoaa kauniin ja monipuolisen saaristoluonnon. Meren läheisyys on käsin kosketeltavaa. Reitin varrella on sekä taianomaisen metsän puolukka-mättäitä että karumpia kallioalueita tuulenpieksemine katajineen. Reitillä on useita äkkimutkia, joten seuraa opasteita huolella. Testaa myös Lappon DiscGolfPark eli frisbeegolfrata, jonka koreihin frisbeet on saatava mahdollisimman vähillä heitoilla. DiscGolf-Parkin viereisen levähdyspaikan luomoavat merinäkymät tarjoavat täydelliset puitteet evästauolle. Vårdbergetin mäelle nostetaan saaren juhannussalko, joka on pystyssä kauniina maamerkkinä aina seuraavan vuoden juhannukseen. Sataman Saaristolaismuseossa on esillä kokoelma vanhoja käyttöveneitä, jotka kertova saariston eilispäivän elämästä. Kuvankaunis kyläsatama on myös saaren sydän ja kesällä sekä saarelaisten että kesävieraiden vilkas kohtauspaikka.

Njut av naturen! Ta bara bilder, lämna bara fotspår

Nauti luonnosta! Ota muistoksi vain valokuvia, jätä vain jalanjälkesi.

34

1. Saaristomuseo 2. Ravintola Galeasen, Satamatoimisto 3. Petanque-rata 4. Pellas 5. Sjöboden 6. Kauppa, Posti 7. Pellas Marin 8. Wc, Suihku, Sauna, Tiskipiste 9. Polttoaine, Septiasema

1. Skärgårdsmuseet 2. Restaurang Galeasen, Hamnkontor 3. Boule bana 4. Pellas 5. Sjöboden 6. Butik, Post 7. Pellas Marin 8. Wc, Dusch, Bastu, Diskplats 9. Bränsle, Septistation

35

HAMNKONTOR

+358 (0)45 1255 516

RESTAURANG GALEASEN

+358 (0)45 1255 516

LAPPO HANDELSLAG

+358 (0)18 56 622

SKÄRGÅRDSMUSEET

+358 (0)40 0529 462

PELLAS GÄSTHEM

+358 (0)40 8324 333

ÅLANDSTRAFIKEN (Färjor)

+358 (0)18 25 600

www.lappo.ax 36