
6 minute read
Nya Roslagsmuseet
Roslagsmuseet öppnar igen i vår. Efter fjorton års renovering planerar museet att slå upp portarna i mars 2023. Det nya Roslagsmuseet blir annorlunda. Den första utställningen speglar museibyggnadens egen historia.
ORD: Andreas af Malmborg BILD: Erika Blomqvist
Advertisement
THE NEW ROSLAGEN MUSEUM
Roslagen Museum (Roslagsmuseet) plans to reopen its doors in March 2023. The new Roslagen Museum will focus on the people behind the objects. The first exhibition will reflect the museum building’s own history as a rifle factory, the building is 400 years old, just like the city of Norrtälje. The building has also been used as a bank, grinding wheel factory and for housing. At the entrance, visitors will be greeted by a “cultural heritage office” – a reception desk staffed by cultural experts. Visitors will be advised about cultural attractions in the municipality. There will be a special room for children, where they can play, learn about history and try things out for themselves. Rosla gsmuseet NYA
Vapenindustri, bank, slipskivefabrik och bostäder. Huset vid Hantverkargatan i Norrtälje har använts för många ändamål genom århundradena. Allt det vill det nya Roslagsmuseet
Tretusen föremål
Det är fjorton år sedan Roslagsmuseet stängde. Några år senare fanns det inga pengar till renoveringen och många tvivlade på att berätta om. – Vi ska känna kontakt med de här människorna som bodde och arbetade i faktoribyggnaden tidigare, hoppas Lina Lindström, som leder utställningsarbetet. Norrtälje gevärsfaktori är lika gammalt som staden Norrtälje – fyrahundra år i år. Faktoriet kom till på initiativ av kung Gustav
II Adolf som i början av 1600-talet krigade runtom i Europa och behövde vapen till sin armé. Den allra första gevärsfabriken stod i knappt hundra år och brändes ner av ryska trupper i augusti 1719, det var sensommaren då stora delar av Roslagen brändes ned av tsar Peters flotta för att tvinga de krigiska svenskarna att sluta fred. Det tog drygt tjugo år att bygga upp faktoriet igen. Den långsträckta byggnaden vid Hantverkargatan invigdes 1742. En av dem som tog plats i gevärsfaktoriet vid mitten av 1700-talet var vapensmeden och mästaren Lorenz Björkman från Norrtälje.
Han tillverkade gevär som finns kvar än idag. I gjuteriet och filarverkstaden, där stod Lorenz och filade på en flintlåslodbössa. Kolven tillverkade han av valnötsträ. Den snidades med bladdekor på flera olika ställen för att vapnet skull bli vackert och respektingivande. Beslagen var av stål. Siktet gjordes också av blånerat stål, men kornet längst fram på pipan var finare, det tillverkades av silver. Själva gevärspipan filade Lorens åttasidig och han brunerade stålet för att skydda geväret mot rost. Med dorn slog han in stämplar i metallen, en graverad dekor i relief mot mörk bakgrund, bakom hanen en blomsterranka.
Framför hanen graverade han ”Biörckman”, på sidorna ännu flera bladrankor, och nedanför signaturen: “Nortelje”. det någonsin skulle öppnas igen. Museets samlingar är sedan länge undanstoppade i magasin i Långgarn en knapp mil utanför Norrtälje. Där vilar tretusen katalogiserade föremål varav de flesta härstammar från Roslagens fornminnes- och hembygdsförening. Under de fjorton åren har gevärsfaktoriets framtid stötts och blötts och renoveringen av byggnaden kom så småningom igång, men innehållet har känts mera osäkert. Våren 2023 är det dags att flytta in. Om det gamla Roslagmuseet var som museum förr, så är det nya Roslagsmuseet annorlunda. – Idag är vi mer intresserade av människorna bakom föremålen, förklarar Lina Lindström. Föremålen väcker känslor. – Det är viktigt för att kunna vara relevant för samtiden. Vid ingången möts de nya museibesökarna av en ”kulturarvsbyrå” en reception med kunnig personal. Lite som en turistbyrå med särskild historisk och kulturell inriktning. Besökarna ska kunna få råd om vilka kulturella sevärdheter som finns runtom i kommunen, om hembygdsgårdar och platser att besöka.
Gevärsfaktoriet
Nästa rum behandlar den största delen av byggnadens historia – själva gevärstillverkningen. Tillverkningen av gevär pågick till 1840-talet och under sin blomstringstid var faktoriet Norrtäljes största och viktigaste arbetsplats. Det påstås att ”det sitter i väggarna” – och det följande rummet berättar om vilka som har bott i faktoriet genom tiderna. Under en tid var huset uppdelat i flera små hyreslägenheter, både fattigbostäder och högreståndsbostäder. Besökarna ska


Rosla gsmuseet möta, lära känna och förstå mera om de människor som har bott i huset. – Museet ska vara en levande verksamhet. Om vi inte berör så … bryr sig ingen, förklarar Lina Lindström. Rum tre handlar om Roslagens Fornminnes- och hembygdsförening och vurmen för historia i början av 1900-talet. Roslagens Fornminnes- och hembygdsförening är själva upprinnelsen till Roslagsmuseet och föreningen äger fortfarande faktoribyggnaden. Det var på 1920-talet som borgmästare Hallin tillsammans med sin driftiga grannfröken Carolina Zetterman började samla föremål från hembygden. I styrelsen satt kyrkoherden och chefredaktören på Norrtelje tidning, stadens excentriske färghandlare Thorsten Nordström var också med på ett hörn. Då drog en nationalromantisk våg genom Sverige. Man skulle klä sig i folkdräkt, lyssna på folkmusik och ta hand om bruks- och prydnadsföremål från det gamla bondesamhället. Föreningen samlade in pengar genom att ordna basar och fest och de skrapade så småningom ihop kapital nog att köpa gevärs- Lina Lindström faktoriet för 20 000 kronor. som leder arbetet med nya RoslagsEtt av följande rum kommer att handla om byggnadsvård, som museet, Stefan är så populärt idag. Här kan man konkret ta sig igenom olika färg- Nyberg, Lewéns totalentreprenad och tapetlager bakåt i historien, lager för lager. Varje tapet säger och André Enkler, Norrtälje museer. något om tiden och om dem som har bott i huset. Foto: Emma Aulén. – Vi ser ända till 1700-talet, påpekar Lina Lindström, nöjt. – Museet ska stödja, främja, vårda och visa kulturarvet i hela kommunen. När vi berättar om byggnadsvård kan vi stödja invånare som intresserar sig för byggnadsvård, fortsätter hon. Det sista rummet är den gamla smedsbostaden i västra kortänden på huset. Det blir ett särskilt rum för barn i sällskap med vuxna där besökarna kan lära känna historien, leka och prova själva. Till sist övervåningen som är en stor sal för möten och föreläsningar.
