Vildmarken Kids #1 by Vildmarken

Kids

vildmarken.se/tv

Vildmarken TV – för dig som gillar jakt, fiske och äventyr

Nu har vi startat Vildmarken TV – en helt ny streamingtjänst full av spännande filmer och roliga avsnitt, dygnet runt! Här finns allt från jakt på björn och älg till fiske i både skärgården och tropiska länder långt bort.

Vill du följa med upp på fjället och se hur ripjakt går till? Eller kika på hur duktiga jakthundar jobbar tillsammans med sina förare? Då kommer du att gilla det vi visar! Vi bjuder också på avsnitt där det lagas god mat ute i naturen – perfekt för den som gillar att både jaga och käka gott.

Vildmarken TV är för alla som gillar naturen och vill ha en rolig och lärorik stund framför skärmen. Här finns massor att upptäcka – och mer kommer hela tiden. Om du är under tolv år så rekommenderar vi att du tittar tillsammans med en vuxen som kan förklara varför det är viktigt att jaga och så vidare!

Så luta dig tillbaka, tryck på play, och följ med ut i vildmarken!

här börjar äventyret!

Har du upplevt spänningen när hundskallet bryter tystnaden under ett pass ute i skogen med mamma eller pappa? Eller känt hur pulsen stiger när flötet plötsligt försvinner under vattenytan under ett fiskeäventyr med morfar? Drömmer du om din allra första hund? Med Vildmarken Kids vill vi inspirera, underhålla och utbilda alla barn och ungdomar som är nyfikna på – eller redan brinner för – jakt, fiske, hundar och friluftsliv.

I premiärnumret har vi bland annat träffat Niklas Lundqvist, finsnickare och jägare, som grundade Little-Hunter Sweden. Han tycker att alla barn ska få uppleva riktig jaktkänsla och tillverkar därför träbössor som är så mycket mer än bara roliga leksaker. Dessutom skickar han med tips och råd som gör dig till en riktig liten jägare.

Du får även lära känna den populära barnboksförfattaren och illustratören Emma Jansson. Hennes böcker är fyllda med glada färger och massor av detaljer och syftar till att locka fler barn ut i naturen och visa hur mycket spännande det finns att upptäcka där utanför fönstret! I det här numret testar hon även läsarnas kunskaper om spår i naturen – och likaså hur olika djurs bajs ser ut!

Sportfiskeprofilen Daniel Nilsson berättar hur du kan göra för att få bästa möjliga chans att få napp – och hundcoachen Kicki Fellstenius lär dig hur du hälsar tryggt på gulliga hundar. Dessutom blir det ännu fler reportage, pyssel och goda råd! Varmt välkommen till Vildmarken Kids!

Trevlig läsning, önskar vi på redaktionen.

VI GÖR VILDMARKEN KIDS

Magnus Skoglund

Chefredaktör, VM Kids magnus@vildmarken.se

Daniel Emsevik

E-handel daniel@vildmarken.se

Matilda Leijon

Fiskereporter matilda@vildmarken.se

Philip B. Göransson

Event philip@vildmarken.se

Therese Tillman

Viltkock therese@vildmarken.se

Staffan Johansson

Formgivning, VM Kids staffan@vildmarken.se

Kim Rangberg Skanslie

Marknadsföring kim@vildmarken.se

Anton Cederstedt

Vildmarken TV anton@vildmarken.se

Linette Wallared

Textiltryck linette@vildmarken.se

Olle Sirén

Projekt olle@vildmarken.se

Magasin Vildmarken hade premiär februari 2016 med största fokus på jakt och allt därtill men även fiske och friluftsliv. Vi släpper ett nytt nummer varje månad där vi tipsar om prylar och nyheter, gör jaktreportage, recensioner och bjuder bland annat på matlagning med kända profiler.

Sophie Terkelsen

Projektledning sophie@vildmarken.se

Jessica Carlander

Jaktreporter magasin@vildmarken.se

Ludwig Jansson

Vildmarken TV ludwig@vildmarken.se

Lisa Viridén

Textiltryck lisa@vildmarken.se

Mattias Westerlund

Hundexpert magasin@vildmarken.se

Vildmarken Magasinet Norden AB

Telefon: 010-459 90 11 E-post: magasin@vildmarken.se

Besöksadress: Åsbäcksvägen 3, 664 34 Grums. Ansvarig utgivare: Staffan Johansson

Little hunter

vill inspirera till stora jaktdrömmar – skapar träbössor

för barn

Visst låter det spännande att smyga mellan träden, samtidigt som man hör alla djuren ute i skog och mark? Little-Hunter Sweden tycker att alla barn ska få uppleva riktig jaktkänsla och tillverkar därför träbössor som håller för att leka med i många generationer. Dessa bössor är dock så mycket mer är roliga leksaker.

– De är ett sätt för barn att lära sig om jakt, ansvar och naturen, säger Niklas Lundqvist, finsnickare och jägare som grundade Little-Hunter Sweden.

Niklas har alltid varit duktig på att snickra, något som inte minst avspeglade sig i slöjdbetyget redan under skoltiden. Historien med träbössorna började dock i vuxen ålder i en liten snickarbod där Niklas byggde en träbössa till sin son.

– Han ville vara med på jakten, precis som de vuxna. Men han var för liten för att hålla i ett riktigt gevär, så jag skapade en egen träbössa – och han älskade den!

Snart ville fler barn ha en träbössa, och så föddes Little-Hunter Sweden. Ifall man vill bli en duktig jägare så finns det många saker att tänka på – och Niklas säger att det handlar om så mycket mer än att bara träffa rätt.

– Att bli en riktig jägare handlar inte bara om att jaga, utan om att förstå naturen, vara tålmodig, nyfiken, lära sig respektera djur och skog och framför allt hantera sitt vapen på ett säkert sätt.

– Med din egen träbössa kan du redan nu börja din resa mot att bli en framtida jägare! Säger Niklas entusiastiskt och skickar med en lista som kan vara till hjälp för små jägare!

Fem saker som gör dig till en riktig liten jägare:

1️. Bär din bössa som en riktig jägare

– En jägare bär alltid sitt vapen på ett säkert sätt! Håll alltid mynningen uppåt eller bort från andra, och peka aldrig på något du inte tänkt skjuta. Även en träbössa ska hanteras med respekt – det gör dig till en förebild redan nu!

2️. Smyga som en räv i skogen

– Jägare rör sig tyst och försiktigt. Testa att gå så ljudlöst du kan i skogen – undvik torra kvistar och försök smälta in i omgivningen. Hur nära kan du komma ett djur utan att det märker dig?

3️. Lär dig se och tyda djurspår

– Stora och små tassar i leran, spillning på stigen eller kanske bark som är avskavd från ett träd? Alla djur lämnar spår efter sig och om du lär dig att tyda dem kan du lista ut vilka djur som varit där före dig!

4️. Öva ditt sikte – men bara på säkra mål!

– En bra jägare tränar sitt sikte, men skjuter aldrig på något levande om det inte är en riktig jakt. Ställ upp tomma burkar, rita en måltavla eller använd en gammal stubbe som mål. Hur många träffar får du?

5️. Ha respekt för naturen och djuren – En riktig jägare tar hand om naturen. Skräpa aldrig ner, trampa inte sönder växter och respektera djuren du möter. Tänk på att du är en gäst i skogen – precis som allt annat som lever där!

Niklas tillägger:

– Så nästa gång du ger dig ut i skogen – spana efter djurspår, träna på att smyga och öva ditt sikte. Vem vet, kanske är det du som en dag blir den som lär ditt eget barn om jakt, natur och äventyr!

Emma vill locka fler att upptäcka naturen:

”Det

är en fantastisk värld i närbild”

Utanför fönstret väntar en fantastisk värld, speciellt om man tittar lite närmare. Det tycker fotografen och illustratören Emma Jansson som till exempel skapar spel, vykort och böcker för barn som vill få oss att upptäcka och lära oss mer om naturen.

Emma bor tillsammans med sin sambo Kim, två jämthundar och en strävhårig tax på en gård i Hultsfreds kommun. I närheten finns både åkrar, skog, en sjö och ett fågelskyddsområde. För några år sedan byggde de dessutom en våtmark nedanför gården. Det är lätt att förstå varför naturen spelar så stor roll i hennes projekt, inte minst i hennes böcker.

När Vildmarken intervjuer henne så har Emma precis avslutat en hektisk jobbperiod.

– Ofta jobbar jag snabbt och intensivt med mina böcker. Jag tänker på dem ganska länge och har bilderna nästan färdiga i huvudet. Sedan ritar jag allt under en kort intensiv period, säger hon.

Tre nya böcker kommer släppas nu i vår. Dessutom har hon ritat en hel del bilder till nya produkter för eplaros, hennes varumärke där fokus är att få ut fler människor i naturen.

– Kommande vecka ska jag besöka förskoleklasser och berätta om mina böcker, sedan är det dags att börja på ytterligare två böcker som ska tryckas efter sommaren!

Emma har ritat så länge hon kan minnas. Hemma fanns det alltid tillgång till pennor, papper, kartonger och annat som var roligt att bygga med. Hennes

mamma och mostrar var ofta ute på äventyr med Emma och de andra barnen.

– Vi pratade mycket om det vi såg, om vilken blomma som var vilken och olika fåglar vi såg och hörde. Vi fick vara kreativa även utomhus och bygga, gräva och göra saker i naturen.

Och det är inte bara naturen som inspirerar Emma. Tidigare har hon arbetat som fotograf och har varit ute med kameran i naturen jättemycket. För många år sedan började hon samla bilder från sin sambos och hans vänners viltkameror, något som hjälpt hennes kreativa ådra ytterligare på traven.

– Mina egna fotografier och viltkamerabilderna har gett mig inspiration och en möjlighet att studera djuren på nära håll, vilket har varit bra i mitt arbete som illustratör.

Ser det stora i det lilla

Emma ser gärna det stora i det lilla och lever efter devisen att ”det är en fantastisk värld i närbild”. Som exempel nämner hon att en blomma kanske inte ser så speciell ut vid en första anblick, men tittar man närmare så kan det väcka många spännande

Emmas böcker är både färgglada och lärorika!

funderingar och tankar.

– Man kanske tänker ”jaha, här är en rödklöverblomma som är nästan som en boll”. Men om man kollar på den ordentligt, gärna i lupp, så ser man att varje klöverblomma egentligen är många små blommor, som ser ut som rör, som sitter tätt ihop som bildar hela blomman.

– Då kan man börja fundera på hur insekterna får fatt på nektarn? Jo, antingen genom en lång tunga, som ett sugrör, eller att de biter hål i röret och sörplar upp nektarn.

Är vi för dåliga på att uppskatta det som finns rakt framför våra ögon?

– Ja, det är nog lätt att glömma bort att naturen finns där ute och bara är. År efter år följer naturen årstiderna. Älgen återvänder till åkrarna här nere vid sjön där vi bor på våren, en stare är först och kvittrar vid fågelholken på garaget.

– På hösten ser jag samma lönn som alltid är först med att bli gulorange, säger Emma som finner en trygghet i det.

Emma rekommenderar alla att titta ut genom fönstret då finns det nämligen alltid något spännande.

– Allt från en vacker himmel, mönster på sjöbotten, myror i rad som bär hem barr till sin stack, eller tranor som håller ihop i par.

Avstamp i naturen

I Emmas böcker får läsarna bland annat följa med ut på bondgården där de får upptäcka och lära känna djuren och alla spännande maskiner som lantbrukarna använder. I en annan bok får man lära sig hur djurens spillning ser ut! Emma gillar att göra böcker med tydliga bilder – och med en smula fantasi.

– Glada färger, mycket detaljer! Jag vill göra läsarna glada, samt att de lär sig något.

Vad har du för framtida projekt?

– Nu innan sommaren ska boken Mina första djurungar släppas. Till hösten kommer Mina första landskapsdjur. Senare under hösten kommer också en helt ny bok (för vuxna) som jag gör tillsammans med veterinären Anna Pamuk (Fjällveterinären). Den heter “Första hjälpen för hundar i fält”, avslutar Emma.

Fotnot: På nästa uppslag kan du testa dina kunskaper om spår i naturen – samt gissa vems bajs som Emma illustrerat!

Emma Jansson har alltid fascinerats av vad naturen har att erbjuda.

Sportfiskaren Daniel vet

hur man får hugg på kroken:

”Viktigt att förstå vad som händer under ytan”

Daniel Nilsson är en svensk sportfiskare som jobbar heltid med just fiske. Hans uppgifter är bland annat att inspirera både framtida storfiskare och erfarna veteraner – och att testa och utveckla prylar för det skandinaviska fiskemärket Westin och deras Pro Team. Han har även medverkat i populära serier som PikeFight, PerchFight och PredatorFight. När Vildmarken Kids träffade Daniel så passade vi på att ställa lite frågor.

Hej Daniel! Vilken är den vanligaste frågan du får om fiske?

– En av de vanligaste frågorna som fiskare funderar över är vilken färg man ska ha på draget. Alla har sin egen uppfattning om vad som är den bästa färgen. För att göra det lite lättare så kan vi säga att det finns två typer av färger. Den ena är naturliga färger, såna som faktiskt ser ut som fiskar i dova, kanske lite “tråkiga” färger, men sånt som faktiskt ser naturligt ut. Den andra är skrikiga färger. Med det menar jag såna som faktiskt inte alls ser ut som något som skulle simma i våra vatten här i Sverige.

Jag menar, har du någonsin sett en neongrön och orange mört komma simmande? Nej, jag tänkte väl det. Men faktum är att bägge typer funkar, men i lite olika situationer.

Vad föredrar du?

– Själv gillar jag oftast naturliga färger oavsett vilken fisk jag försöker fånga. Många fiskar har bra syn och man vill ju att de ska kunna se draget, men man vill inte överdriva det och kanske skrämma fisken.

– När jag väljer färg tänker jag främst på hur klart vattnet är. Om det är väldigt klart, då vill jag ha en så diskret färg som möjligt, men om vattnet är lite grumligt och ser ut som O’Boy, ja då åker kanske en neongrön på för att fisken över huvud taget ska kunna upptäcka den. Så om man ska välja två färger på ett drag, då tycker jag att man ska ta en naturlig som ser ut som en liten fisk och en som verkligen står ut, neongrön eller liknande. Då är man redo för det mesta!

Så till den stora frågan, var hittar man fisken då? – Ah, den här frågan är inte lätt och det är något vi fiskare frågar många gånger genom livet. Men jag ska berätta en sak som faktiskt hjälper till att förstå lite vad som försiggår under ytan oavsett om du fiskar från land eller båt. Innan jag berättar så är ett av de bästa verktygen en fiskare kan få tag i är en djupkarta över sjön man har tänkt fiska. Det kan oftast finnas på nätet efter lite Google-sökningar, eller om det är någon av våra större sjöar så finns appen Skippo (tidigare Eniro) där kuster och de större sjöarna finns med. Med en djupkarta så kan man se hur botten ser ut och hur djupt det är, det här är superviktigt för oss som ska fiska. Nu till mitt tips.

– Tänk er en vanlig svensk insjö. Oftast är det en ganska sandig tråkig botten, faktiskt väldigt likt en åker på våren innan något har hunnit växa! Här kommer det intressanta. Om du tittar på en åker som att det är botten på en sjö, den är ganska platt,

kanske lite höjdskillnader men inte så mycket mer än så. Den har kanske en stor hög med stenar (en grynna) någonstans i mitten och eventuellt ett buskage, men ganska tom och öde. Tänk nu att du ska leka kurragömma och gömma dig någonstans på åkern. Gömmer du dig då mitt på fältet så att du kan upptäckas jättelätt eller gömmer du dig bland stenarna eller kanske i buskarna? Ja, där har du svaret. Fiskarna kommer oftast att vara där något unikt eller annorlunda händer i sjön, till exempel runt grynnor (stora stenar) eller där det växer gräs (buskar). Det är nämligen där som småfiskar, kräftor och insekter gömmer sig för att inte bli hittade av gäddor och abborrar. Så här kan man ju också tänka även om man fiskar från land, man kan oftast skymta omkullfallna träd, vass, gräs eller stora stenar och det är oftast kring dom sakerna som gäddor och abborrar letar sin föda.

Du brukar säga att man ska njuta av sin fångst, men att man gärna ska släppa tillbaka de stora baddarna. Berätta vad du menar om det! – Abborre och gädda är jätteviktiga för sjöars ekosystem och utan dem så kollapsar en sjö. Ja till och med öringen, rödingen och laxen behöver ha stora gäddor för att alla i sjön ska må bra. Varför är det extra viktigt med de stora fiskarna då? Jo, en stor fisk är jättegammal, hon är vis och hon kan lägga väldigt många ägg så chansen då är större att det i framtiden blir nya, gamla och visa tanter i sjön. Därför är det bra om man har en bra tång med sig när man fiskar så att man enklare kan få ut kroken ur munnen på fisken. Fiskar har också ett organ på utsidan av kroppen som kallas slemskikt, ni vet det där lite slemmiga och otäcka. Den har faktiskt en superkraft, det är fiskens skydd, den är jätteviktig för att fiskarna inte ska bli sjuka. Så om man lägger fisken i gräs, på grus eller mot torra kläder, då torkar man av det där jätteviktiga slemmet. Ett bra sätt att skydda den på är att ha fisken kvar i vattnet eller lägga den på något blött, det finns speciella mattor som heter avkrokningsmattor, men har man inget så är en blöt plastpåse bättre än inget.

– Så tänk på det nästa gång ni fångar gammelgäddan eller storabborren, visa gamlingarna respekt. För mig så finns det ingen bättre känsla än när man ser en stor majestätisk fisk simma friskt tillbaka i vattnet.

Och innan vi skiljs åt så frågar vi Daniel om hans personliga rekord.

– Några av mina rekordfångster är en gädda på 13,2 kg, en abborre på 2,625 kg och en gös på 10,8 kg!

Alla

hundar gillar inte kramar

– även om de är söta

Precis som människor är hundar olika. En del älskar att bli klappade och kelade med, andra tycker att det är obehagligt med nya människor. Det syns inte alltid på utsidan, så det är viktigt att alltid vara försiktig.

Fråga alltid först – både människan och hunden!

Innan du går fram till en hund måste du fråga den vuxna som håller i kopplet om det är okej att hälsa. Om personen säger ja – bra! Men du är inte riktigt klar än. Du måste också låta hunden få välja själv. Håll dig stilla och låt den komma fram till dig. Ge den lite tid att nosa på dig och se sedan om den verkar vilja umgås, eller om den hellre går tillbaka till sin husse eller matte.

Så hälsar du tryggt på en främmande hund!

Har du någon gång sett en söt hund och velat springa fram och klappa direkt? Du är inte ensam! Många hundar är både mjuka, gulliga och ser jättesnälla ut, men visste du att alla hundar inte gillar att bli hälsade på hur som helst? Här skriver hundcoachen Kicki

Fellstenius hur du gör för att hälsa på en hund på ett sätt som både du och hunden mår bra av.

Hur ser ett "ja tack!" ut hos en hund?

En hund som vill hälsa:

• Viftar på svansen.

• Kommer fram frivilligt.

• Ser glad och avslappnad ut.

En hund som inte vill hälsa:

• Ser spänd eller stel ut.

• Backar undan.

• Går och gömmer sig bakom sin människa.

• Morrar eller visar tänderna (då säger den tydligt "nej tack!").

Visste du?

En hund som viftar på svansen är inte alltid glad. Ibland viftar hundar på svansen när de är osäkra eller till och med arga. Därför är det viktigt att inte bara titta på svansen – titta på hela hunden! Ser den glad och lugn ut? Då kanske den vill hälsa. Men ser den spänd eller nervös ut, så är det bäst att vänta.

Saker du aldrig ska göra!

• Spring aldrig fram till en hund.

• Ropa eller skrik inte nära en hund.

• Klappa inte ovanpå huvudet.

• Krama inte en hund – det kan kännas läskigt för den.

• Gå aldrig fram till en hund som är ensam, sover eller äter.

Vad gör du om jag blir osäker eller rädd?

Det är helt okej att känna sig osäker. Gör så här:

• Var så stilla och lugn som möjligt.

• Stirra inte på hunden.

• Gå försiktigt därifrån.

• Be en vuxen om hjälp.

Att få hälsa på en hund kan vara jätteroligt – och om du gör det på rätt sätt kommer både du och hunden känna er trygga och glada.

Checklista när du hälsar på en hund:

Fråga alltid den som håller i kopplet först.

Om husse eller matte säger ja; Sätt dig på huk och vänta tills hunden kommer till dig.

Håll dig lugn och stilla, prata gärna med lugn och mjuk röst.

Ge hunden tid att nosa på dig.

Titta på hundens kroppsspråk.

Om hunden ”säger ja”; Klappa lugnt och försiktigt på sidan eller under hakan.

Fortsätt att titta på hundens kroppsspråk och pausa om hunden blir stel, backar undan eller morrar.

Pausa gärna då och då och se om hunden ”ber om mer” genom att krafsa eller buffa på dig eller söka kontakt på annat sätt.

Följ Glada Jyckar på @hundcoachenkickiinstagram!

TRÄFFA OSS PÅ Elmia Game Fair monter B01:15

Gymnasieprogram med naturen som klassrum:

JAKT & VILTVÅRD

SPORTFISKE

HUND

ÄVENTYRSTURISM

Barn & ungdomsläger

Sommarens läger blev snabbt fullbokade, men du kan redan nu anmäla intresse för nästa år!

Scanna & läs mer

forshagaakademin .se

Fyll i De vilda djuren!

föddesAntonmed jakten i blodet

Anton Stridh hemmahörande i Gärdhems socken, Trollhättan, föddes med jakt i blodet. I dag är han nio år, men föräldrarna Frida Meijer och Jerry Stridh minns om en tvååring som sprang ut i bara blöjan, ställde sig i en snöhög och skrek för att pappa och farfar åkt ut i skogen utan honom. Lika arg kunde han bli om de tagit med sig någon utav jakthundarna utan att fråga honom först. Vildmarkens Jessica Carlander fick följa med Anton när han och pappa Jerry skulle träna deras unga schillertik, Jägaråsens Ebba.

På den idylliska gården Björvadet bor Anton med sin familj; pappa Jerry, mamma Frida och lillebror Hampus. Runt om gården väller landskapet fram och djupa dalar med inslag av å och skog omringar platsen. Här kan familj och släkt leva sitt liv med jakt, häst, skog och jordbruk.

Tillsammans driver Jerry och Frida Jägaråsens kennel och har avlat fram flera jaktmaskiner inom raserna jämthund och schillerstövare. Jag andas in den friska luften och ser ner över ån som glittrar i solen när Anton snart kommer springandes på grusplanen och säger att vi ska gå mot hundgårdarna, där schillern Ebba väntar på oss. Samtidigt som han kopplar upp Ebba visar han upp sina andra jakthundar och berättar att han har två stövare och en jämthund, resterande hundar är hans pappas och farfars. Totalt står det sju hundar i gårdarna.

Solen bländar oss där vi står och Anton trär på en pejl över hundens hals innan vi tillsammans med Jerry går upp i skogen bakom gården.

– Att bara kunna gå utanför dörren med hundarna för att jaga är enkelt och bekvämt, speciellt när barnen är små, säger Jerry och ser sin äldsta son trampa iväg i rask takt framför oss.

Anton ropar till oss att vi är långsamma som maskar. Vi skrattar som svar och Jerry berättar hur Anton fått vara med ända sedan föräldraledigheten, vilket var många år sen. Han berättar hur det kunde se ut på den tiden och fördelarna med stövarjakt och barn.

– På den tiden var det blöjbyten i bagaget och stolsryggsäck. Det fungerade riktigt bra, Jag kunde ställa ut gubbarna på pass för att sen åka och släppa stövaren ihop med Anton.

– Sen kan jakten pågå några timmar och är oftast väldigt odramatisk, vilket gör det enkelt och roligt att ha med sig barn. Även när det blivit terrier i gryt så fungerar det bra med ungarna, säger Jerry.

Han fortsätter:

– Vi kunde välja mellan att lunka runt i skogen och försöka komma i håll för räven, vara vid grillplatsen, eller värma oss i bilen med lite fika. I slutändan bryr jag mig mest om att hundarna ska jaga. Att skjuta för stövaren är ju inte alltid så viktigt, men roligt när även det lyckas såklart.

Stor jaktlust

Jerry skrattar och berättar att det kanske fanns andra svårigheter när lillgrabben inte fick som han ville.

– Ibland har jaktlusten varit lite för stor för den lille grabben och det är svårt att förklara för ett litet barn varför man inte kan göra vad som helst eller hur som helst. Han ville ju väldigt gärna ha en egen ”pangare” och kunde inte alls förstå att han var för liten.

– Han kunde gapa och skrika sig hes för den saken. Träbössa var inte alltid bra nog! Men nu är det lugnare med känslorna, nu kan vi förklara och han kan förstå, säger Jerry och ler.

Anton stryker kopplet av Ebba och vi ser hur hon springer iväg för att söka räv. När vi tappat synkontakt med hunden sätter vi oss vid ett jakttorn för att prata lite. Anton berättar hur han har börjat tycka fotboll är kul och därför inte jagar riktigt lika mycket som tidigare. Samtidigt berättar han om när han nyss var med och sköt en räv, en hjort och ett vildsvin inom loppet av ett par veckor…

Mimmi och Anton i sina rätta element, ute i skog och mark!

– Alltså jag har inte tid, jag spelar ju fotboll nu vet du. Men jag var med pappa och sköt räv, sen sköt vi en hjort och vänta lite.

– I söndags sköt vi vildsvin va? frågar Anton samtidigt som han visar hur det såg ut.

Antons bravader

Ute i västsvenska stövarskogen är Anton ”Lill-jägaren” välkänd. Många skratt har det blivit åt den lilla pojken som kopierat allt han sett och hört sin far och farfar göra och säga, till mammas stora bekymmer. Med stappliga ben stövlade han fram med nappen i munnen och gapade på hundarna för att kalla dem till sig och så fort han såg ett vilt, oavsett viltslag, tog han träbössan eller annan pinne och smög sig fram för att panga. Jerry berättar hur familjen en gång besökte en välkänd jaktmässa i norr. Anton var 2,5 år och nere vid en sjö kunde man testa på luftgevärsskytte, till Antons stora förtjusning.

– Vi skulle egentligen bara se på när de andra sköt, men Anton grät och grät och till slut frågade en funktionär om vi ville testa. Han sa att det gick bra om Anton satt i knät på en vuxen. Vi hann knappt sätta oss innan han hade skjutit första skottet på en av figurerna och repeterat om och skjutit nästa. Funktionären såg lika förvånad ut som vi och sen fick vi slita honom därifrån, skrattar Jerry.

En annan historia är när Jerry och Anton, som då var tre år, var ute med deras erfarna stövartik, Bergasjöns Söka, som varit uttagen till räv-SM flertalet gånger och även lyckas kamma hem ett brons i den ädla tävlingen. Men denna gång var det ingen tävling, det var en härlig höstdag och drevskallen ekade i den kuperade miljön bakom gården där hemma. Jerry hade satt Anton på axlarna och fått med sig sin hagelbössa i hopp om att få fälla en räv för Söka. Drevet hade buktat runt i marken ett bra tag och kom nu på kanten av en brant ås rakt mot Anton och Jerry.

– Jag sa till Anton att hålla hårt i pappa och såg hur räven kom rakt på oss. En hagelsmäll senare låg räven där och Anton skrek av lycka, han var så stolt över Söka och pappa.

– Men när de kom hem var det Antons räv, säger Jerry som nu visar en suddig bild från jakten som ägde rum för sex år sedan.

Anton ger lillbrorsan goda råd.

”Han

har ju ingen koll”

Ebba kommer tillbaka efter en söktur. Vi ser på pejlen hur hon har rört sig runt ett gryt på marken utan väckskall. Kanske ligger räven inne än. Anton kopplar upp unghunden och konstaterar att det räcker så.

– Hon är inte så gammal än, säger han.

Strax därpå hör vi hur en fyrhjuling närmar sig. Det är lillebror Hampus med sin kompis Mimmi som hört att pappa och Anton gått till skogs utan dem. Anton berättar att Hampus också är jakttokig. Jag frågar pappa Jerry hur det är att ha med sig bägge barnen ut.

– Oftast går det bra, men de kanske inte får följa med ut jämt.

Hampus säger att han ska jaga varje dag och få egna hundar snart innan han kör iväg med fyrhjulingen, rakt ut i skogen, och där blir det stopp. Pappa Jerry får komma till undsättning och Anton som står kvar på samma plats där han nyss kopplat upp sin unghund skakar på huvudet och utbrister några väl valda ord om sin bror samtidigt som han suckar.

– Han har ju ingen koll min bror, man kan ju inte köra på som f*n där. Det tar ju stopp fattar han väl, säger Anton och börjar gå tillbaka mot gården.

Många frågor om framtiden

På vägen tillbaka frågar jag Anton om hur han ser på framtiden med jakt, hundar och allt som rör en nioårig grabb. Anton svarar han att han får se, han kanske tar över kenneln med hundarna. Nästan alla är ju ändå hans, men sen ska han ju skaffa egen bössa också och då måste han göra läxor, jägarexamen, för det har pappa sagt.

– Kanske är det lättare att bara bli fotbollsproffs? frågar jag.

– Ja, vi får se. Hundarna har jag ju nu och blir jag fotbollsproffs får jag ta med dem dit. Du pratar så mycket, Jessica. Förresten kan man läsa den här tidningen? Och vill du se när jag tar ut Bibbi, min andra stövare?

– Har du hundar hemma fortfarande, och kommer det vara tjejer som läser om mig? Nä, nu ska jag käka nått.

Svaren hos en nioårig grabb kan vara många och svåra att tyda, men är man född med jakt i blodet så kommer det med största sannolikhet förbli så och det ska bli kul att träffa Anton i framtiden. Vem vet vilka bravader han har hittat på då.

Vildmarken Kids Quiz – testa dina kunskaper!

Det finns många roliga fakta om jakt, fiske, hundar och friluftsliv! Här har vi sammanställt ett gäng av dem. Hur många klarar du av? Utmana dig själv, eller en kompis! Rätt svar hittar du på sidan 2️8.

Jaktfrågor:

1️. Hur mycket kan en älg väga?

A. 70 kg

B. 300 kg

C. 700 kg

2️. Vad används en älghund till i jakten?

A. För att springa hem med viltet

B. För att spåra och hitta älg

C. För att skrämma bort rovdjur

3️. Vad måste man göra för att få jaga i Sverige?

A. Köpa ett vapen

B. Ta jägarexamen

C. Gå en kurs om djurens språk

4️. Varför har olika djur olika jakttider?

A. Så att jägare får semester

B. För att skydda djuren och naturen

C. För att inte alla djur är hemma samtidigt

5️. Varför jagade människor förr i tiden?

A. Använde det som sport bara

B. Lekte med djuren

C. De jagade för att överleva

Fiskefrågor:

6. Hur många tänder kan en gädda ha?

A. 10

B. 70

C. Upp till 700

7. Vad behöver man ofta för att få fiska i svenska sjöar?

A. En båt

B. Ett fiskekort

C. En fiskediplom

8. Hur känner fisken av rörelser i vattnet?

A. Med sin svans

B. Med sina fjäll

C. Med sitt sidolinjesystem

9. Hur kan man ta reda på en fisks ålder?

A. Titta i munnen

B. Räkna fjällens ringar

C. Gissa efter vikten

1️0. Varför kan vissa fiskar byta färg?

A. För att bli snyggare

B. För att kamouflera sig eller visa känslor

C. För att imponera på andra fiskar

Hundfrågor:

1️1️. Hur många gånger bättre luktsinne har en hund än en människa?

A. 10 gånger

B. 1 000 gånger

C. Upp till 100 000 gånger

1️2️. Hur föds valpar?

A. Med öppna ögon och öron

B. Blinda och döva

C. Med päls men inga tänder

1️3️. Vad säger en viftande svans oftast?

A. Att hunden fryser

B. Att hunden vill jaga

C. Att hunden är glad

1️4️. Vad är speciellt med hundens hörsel?

A. Den hör väldigt svagt

B. Den hör tystare ljud än människor

C. Den hör mycket högre ljud än vi

1️5️. Vad händer ibland när hundar sover?

A. De växer

B. De drömmer

C. De pratar

FriluftsFRÅGOR

1️6. Vad heter rätten som låter oss röra oss fritt i naturen?

A. Naturkoden

B. Skogsregeln

C. Allemansrätten

1️7. Vad kan friluftsliv göra med kroppen?

A. Göra dig hungrig

B. Göra dig stressad

C. Göra dig lugn och glad

1️8. Hur många nationalparker finns det i Sverige?

A. 10

B. 20

C. 30

1️9. Vad kan man göra i naturen på vintern?

A. Paddla kanot

B. Åka skidor och isfiska

C. Plocka jordgubbar

2️0. Varför har skolor friluftsdagar?

A. För att få frisk luft och lära om naturen

B. För att få slippa lektioner

C. För att alla gillar snö

Så FIxar du pinnbrödet!

Pinnbröd är en enkel och god klassiker som bakats över lägereldar i flera generationer. Förutom att det är gott så är det enkelt att förbereda innan man ger sig ut i skog och mark. Lycka till!

Ingredienser:

(ger cirka 10 bröd)

• 5 dl vetemjöl

• 1-2 tsk salt

• 2 tsk bakpulver

• 2 dl vatten

Gör så här:

Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Häll i vattnet och blanda tills degen känns mjuk och klibbfri.

Dela degen i 8 bitar, som små klumpar. Rulla varje bit till en lång orm.

Snurra degen runt din pinne, som en spiral!

Grilla över glöd (inte direkt i lågan) och vänd pinnen då och då.

Vänta på gyllenbrunt, när brödet släpper lätt är det färdigt! Ät och njut! Kanske med lite smör, sylt eller bara som det är. Spårlöst

/vildmarken

Björnar kan vara svåra att hitta.

Gör ett försök - välj rätt stig!

Vilket djur söker

METTE KARIN PETERSEN: ”Jag brinner för att utbilda nästa generation”

Mette Karin Petersen brinner för jakten och för att föra jaktens goda talan, både till stora och små framtida jägare. Vi tog rygg på henne under bockjakten för att prata om unika naturupplevelser och fördelarna med viltkött!

Det var kärleken till de fyrbenta lurviga vännerna som fick in Mette på jakten. Hon hängde med som drevkarl på sin pojkväns jaktmark, men till en början var jakten inget som föll henne i smaken direkt, snarare tvärtom. Hon berättar att hon först till och med blev äcklad av tanken på att skjuta vilda djur, men efter ytterligare några drevkarlsuppdrag så förstod Mette Karin att det ju inte handlar om att ”ha kul” genom att skjuta vilda djur.

– Jag insåg istället att jakten handlar om de unika naturupplevelser som den ger dig, om arbetet med hundarna och de lugna omgivningarna. Det handlar om viltköttet som du kan skörda, ifall du har tur – och det handlar om vänskapsband, säger Mette Karin som menar att trycka på avtryckaren bara är ”the cherry on top” inom jakten.

Mette Karin Petersen kallar sig själv för den ultimata djurälskaren – och jakten ger henne chansen att få erfara de mest autentiska upplevelserna med vilda djur.

– Det är ögonblick jag aldrig skulle få som exempelvis mountainbikecyklist eller trekkinglöpare. För att vara jägare krävs det att du verkligen är fullt fokuserad på alla ljud, lukter och rörelser runt omkring dig.

Viltköttet är en annan viktig och betydelsefull del av jakten för Mette Karin. Hon berättar att hon tidigare alltid har ätit kött, kött från snabbköpet. Men sedan hon började jaga så äter hon nästan bara kött från djur som hon själv har fällt.

– Numera ser jag privilegiet i att kunna äta vilt, hållbart och etiskt jagat kött, säger hon och tillägger:

– Jag är dock ingen fanatiker och beställer gärna en stor biff när jag är ute, eller äter kyckling hemma hos vänner. Jag råkar bara föredra viltkött och eftersom jag är en jägare – som har möjlighet att jaga mitt eget kött – är det vad jag väljer att göra. Det gör mig glad, inte minst på grund av det höga djurskyddet och eftersom det är klimatvänligt.

För jaktens goda talan

De senaste två åren har Mette Karin även hunnit åka ut en del bland de danska skolorna för att föra jaktens goda talan. Det är ett uppdrag hon trivs med.

– Jag brinner för att utbilda nästa generation i ämnena viltmat och jakt. Vi brukar göra ett ”field to fork”-koncept. Jag börjar med en halvtimmes videopresentation av en jakt med antingen ett rådjur och/eller en fågel, beroende på vilket djur jag har tagit med för denna dag, säger Mette Karin.

Och fortsätter:

– Sedan förklarar jag varför jag jagar följt av att vi går till skolgården där vi flår och slaktar viltet. Därefter går vi till köket för att förbereda och äta viltköttet. Vanligtvis får jag dem att göra en McDonalds-måltid i form av viltburgare och fasan-nuggets. Det är alltid en hit! avslutar Mette.

Bygg din fågelholk!egen

Varför är det viktigt med fågelholkar?

Enkelt förklarat så kan man säga att det finns ont om gamla träd med lagom stora håligheter i – och därför finns det ont om bra ställen för många fågelarter. Bostadsbrist, helt enkelt! Fågelholkar ger fåglar en trygg plats att sova, bygga bo och ta hand om sina ungar.

Alla som bygger och sätter upp fågelholkar hjälper fåglarna att överleva och trivas. Dessutom är det ju spännande att följa vad som händer i holken under året! Kanske får du se ungarna titta ut för allra första gången.

Gör så här:

Såga ut delarna till fågelholken enligt ritningen och sätt ihop dem med spik eller skruv, det går bra med båda! Vill du kunna göra rent holken ibland, kan du sätta fast framsidan med bara två spikar eller skruvar - en på varje sida om hålet. Då går det att fälla upp framsidan som en liten dörr när det är dags att städa.

Ritningen passar många olika fåglar, men om du inte har brädor i exakt rätt bredd kan du ändra lite. Det viktiga är att inte göra holken för trång, och att hålet har rätt storlek för den fågel som ska flytta in:

25 mm: Exempelvis blåmes, svartmes eller entita 35 mm: Exempelvis pilfink, talgoxe eller flugsnappare 40 mm: Exempelvis rödstjärt eller göktyta

Tänk på att fåglar gillar lugn och ro - häng holken på en trygg plats!

Designa Vildmarkens nya t-shirt för barn – vinn GOODIEBAG värdE 500 kr!

Var med och tävla! Designa ett t-shirt-tryck med vilda djur, natur, svampar, skog eller en rolig text! Rita direkt på tröjan nedan för en chans att vinna din egen tröja och en goodiebag med coola prylar för äventyr i naturen!