Vetenskapen i Samhället by Vetenskap & Allmänhet

Vetenskapen i Samhället Resultat från SOM-undersökningen 2009 VA-rapport 2010:1

Vetenskap & Allmänhet i juni 2010 1

Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Vetenskapen i Samhället 2009 – Sammanfattning Året var 2009 Attityder till svensk forskning Förtroende för forskning och forskare Vad är viktigt att forska om? Vanor Om undersökningen och ViS-projektet

Källa: VA-rapport 2010:1

Vetenskapen i Samhället 2009 – Sammanfattning Forskningsförtroende på avtagande? - Knappt hälften, 45 procent, anser att ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla. Andelen har sjunkit från 53 procent 2003. - En av fyra, 27 procent, menar att Sverige har ett bra forskningsklimat. En av tre har ingen uppfattning – främst kvinnor. - Andelen som anser att Sverige har ett bra forskningsklimat har sjunkit sju procentenheter från 34 procent 2003. - Två av fem, 38 procent, tycker att svensk forskning är konkurrenskraftig. Andelen har sjunkit med 15 procentenheter från 53 procent 2003. - Högutbildade är mer positiva till forskning och har högre förtroende för forskning än andra. - Men högutbildade är mer tveksamma till forskningsklimatet i Sverige än andra! - Förtroendet för forskning varierar starkt mellan fakultetsområden, med medicin i topp och humaniora i botten. - Förtroendekurvan för medicinsk forskning har dalat något sedan 2002. För övriga discipliner i undersökningen ligger förtroendet stabilt.

Synen på forskare - Sju procent anser att forskare inte tar etiska frågor på allvar – en minskning från 11 procent 2003. - Även andelen som anser att forskare tar etiska frågor på allvar har sjunkit något, från 25 till 21 procent. Fler lägger sig alltså i mitten eller har ingen uppfattning. - Lika många, sju procent, menar att det ofta förekommer fusk inom forskning. Fyra av tio har ingen uppfattning – främst kvinnor (48 procent jämfört med 34 procent av männen). - Högutbildade har en mer positiv syn på forskare vad gäller etik och fusk.

Källa: VA-rapport 2010:1

Vetenskapen i Samhället 2009 – Sammanfattning, forts. Nytta är viktigt - Forskningssatsningar inom medicinska områden, energi och miljö prioriteras allra högst. - De är sådana som uppfattas som ”nyttiga”, och som många människor själva känner sig berörda av. En bidragande orsak till att dessa områden prioriteras högt kan också vara att de ofta uppmärksammas i media. - De under 30 år prioriterar forskning om rymden högre än andra. Alla andra områden värderas något lägre av de yngre. - Rangordningen av forskningsområden är ungefär densamma oberoende av ålder – unga har alltså inte helt andra värderingsmönster än vuxna!

Vanor och beteendemönster – en fråga om utbildning -

En av fem söker information om aktuell forskning på Internet någon gång per vecka eller oftare. Andelen ökar med utbildningsnivå. Tre av tio svenskar läser populärvetenskaplig tidskrift någon gång per månad eller oftare. Läsandet ökar med utbildningsnivån. 17 procent går på populärvetenskapligt föredrag någon gång på ett år eller oftare. Åtta av tio gör det aldrig. Populärvetenskapliga föredrag är mest populära i åldersgruppen 50-64 år och bland högutbildade. Män tar oftare del av forskning och populärvetenskap än kvinnor.

Källa: VA-rapport 2010:1

Attityder till svensk forskning

K채lla: VA-rapport 2010:1

Satsning på forskning ger ett bättre samhälle

”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla” Andel som instämmer, dvs. svarar 8-10 på en skala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt

Källa: VA-rapport 2010:1

Satsning på forskning ger ett bättre samhälle

”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla” Andel som instämmer Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Satsning på forskning ger ett bättre samhälle

”Ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå

Låg = Max grundskola/motsvarande Medellåg = Gymnasium, folkhögskola eller motsvarande Medelhög = Eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Svensk forskning är konkurrenskraftig

”Svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig” Andel som instämmer dvs. svarar 8-10 på en skala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

2003 löd påståendet: ”Den svenska forskningen är konkurrenskraftig” Källa: VA-rapport 2010:1

Svensk forskning är konkurrenskraftig

”Svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig” Andel som instämmer Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

Efter utbildningsnivå

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Svensk forskning är konkurrenskraftig

”Svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå

Källa: VA-rapport 2010:1

Sverige har ett bra forskningsklimat

”Sverige har ett bra forskningsklimat” Andel som instämmer, dvs. svarar 8-10 på en skala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

Källa: VA-rapport 2010:1

Sverige har ett bra forskningsklimat

”Sverige har ett bra forskningsklimat” Andel som instämmer, dvs. svarar 8-10 på en skala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående En av tre har ingen uppfattning!

Källa: VA-rapport 2010:1

Sverige har ett bra forskningsklimat

Högutbildade har högre förtroende för forskare och forskning – men är mindre positiva till det svenska forskningsklimatet!

”Sverige har ett bra forskningsklimat”

Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Sverige har ett bra forskningsklimat

”Sverige har ett bra forskningsklimat” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå

Källa: VA-rapport 2010:1

Sverige har ett bra forskningsklimat

”Sverige har ett bra forskningsklimat” Andel som instämmer, dvs. svarar 8-10 på en skala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

Efter ålder

Källa: VA-rapport 2010:1

Fler med låg utbildningsnivå bland de äldre! 17

Förtroende för forskning och forskare

Källa: VA-rapport 2010:1

Förtroende för forskning

Allmänt sett, hur stort förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Andel stort eller

mycket stort förtroende

Svarsskala: Mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet, ganska litet förtroende, mycket litet förtroende, ingen uppfattning

Källa: VA-rapport 2010:1

Förtroende för forskning

Allmänt sett, hur stort förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Andel stort eller

mycket stort förtroende

Svarsskala: Mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet, ganska litet förtroende, mycket litet förtroende, ingen uppfattning Källa: VA-rapport 2010:1

Förtroende för forskning

Allmänt sett, hur stort förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Andel stort eller

mycket stort förtroende

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Förtroende för universitet och högskolor

Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? - Universitet/högskolor Svarsskala: Mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet, ganska litet förtroende, mycket litet förtroende Källa: SOM-institutet VA-rapport 2010:1 Källa:

Tar forskare etiska frågor på allvar?

”Forskare tar inte etiska frågor på allvar” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

Källa: VA-rapport 2010:1

Tar forskare etiska frågor på allvar?

”Forskare tar inte etiska frågor på allvar” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter ålder

Källa: VA-rapport 2010:1

Tar forskare etiska frågor på allvar?

En av fem menar att forskare tar etiska frågor på allvar. En av tre vet inte.

”Forskare tar inte etiska frågor på allvar”

Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Tar forskare etiska frågor på allvar?

En av fem menar att forskare tar etiska frågor på allvar. En av tre vet inte.

”Forskare tar inte etiska frågor på allvar” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå -

Källa: VA-rapport 2010:1

Förekommer ofta fusk inom forskning?

En av fem menar att det inte förekommer fusk ofta. Fyra av tio vet inte (främst kvinnor).

”Det förekommer ofta fusk inom forskning” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående

Källa: VA-rapport 2010:1

Förekommer ofta fusk inom forskning?

Fyra av tio vet inte

”Det förekommer ofta fusk inom forskning” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter ålder

Källa: VA-rapport 2010:1

Förekommer ofta fusk inom forskning?

”Det förekommer ofta fusk inom forskning” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Förekommer ofta fusk inom forskning?

En av fem menar att det inte förekommer fusk ofta. Fyra av tio vet inte – främst de som bara gått grundskola.

”Det förekommer ofta fusk inom forskning” Svarsskala: 0=helt felaktigt till 10=helt riktigt påstående Efter utbildningsnivå -

Källa: VA-rapport 2010:1

Vad 채r viktigt att forska om?

K채lla: VA-rapport 2010:1

Prioritering av forskningsområden Hur viktigt anser du att det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästa nivå inom följande områden? Andel mycket viktigt + viktigt

Resultat från flera undersökningsår

Svarsskala: Mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte alls viktigt Källa: VA-rapport 2010:1

Prioritering av forskning

Hur viktigt anser du att det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästa nivå inom följande områden? Andel mycket viktigt + viktigt

Svarsskala: Mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte alls viktigt Källa: VA-rapport 2010:1

Prioritering av forskningsområden

Hur viktigt anser du att det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästa nivå inom följande områden? Andel mycket viktigt + viktigt Svarsskala: Mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte alls viktigt

Källa: VA-rapport 2010:1

Vanor

K채lla: VA-rapport 2010:1

Söker forskningsinformation på internet

Hur ofta har du sökt information om aktuell forskning på internet? Någon gång i veckan eller oftare, respektive ingen gång Efter ålder

Svarsskala: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan, Dagligen Källa: VA-rapport 2010:1

Söker forskningsinformation på internet

Hur ofta har du sökt information om aktuell forskning på internet? Någon gång i veckan eller oftare, respektive ingen gång Efter utbildningsnivå Svarsskala: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan, Dagligen -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Läser populärvetenskap eller fackbok

33 % läser aldrig populärvetenskaplig tidskrift. 45% läser aldrig fackbok.

Hur ofta läser eller tittar du i följande: -Populärvetenskaplig tidskrift? -Fackbok (även ljudbok)?

Någon gång i månaden, eller oftare Svarsskala: Flera gånger i veckan, Någon gång i veckan, Någon gång i månaden, Någon gång i kvartalet, Någon gång i halvåret, Någon gång om året, Aldrig

Källa: VA-rapport 2010:1

Läser populärvetenskap eller fackbok

Hur ofta läser eller tittar du i följande: -Populärvetenskaplig tidskrift? -Fackbok (även ljudbok)? Någon gång i månaden, eller oftare Efter ålder Svarsskala: Flera gånger i veckan, Någon gång i veckan, Någon gång i månaden, Någon gång i kvartalet, Någon gång i halvåret, Någon gång om året, Aldrig Källa: VA-rapport 2010:1

Läser populärvetenskap eller fackbok

Hur ofta läser eller tittar du i följande: -Populärvetenskaplig tidskrift? -Fackbok (även ljudbok)?

Någon gång i månaden, eller oftare Efter utbildningsnivå Svarsskala: Flera gånger i veckan, Någon gång i veckan, Någon gång i månaden, Någon gång i kvartalet, Någon gång i halvåret, Någon gång om året, Aldrig -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Läser populärvetenskaplig tidskrift

Hur ofta läser eller tittar du i en populärvetenskaplig tidskrift? Efter utbildningsnivå

Källa: VA-rapport 2010:1

Går på populärvetenskapligt föredrag

Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gått på populärvetenskapligt föredrag? Andel som gått någon gång över huvud taget, respektive ingen gång Efter ålder

Svarsskala: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan Källa: VA-rapport 2010:1

Går på populärvetenskapligt föredrag

Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gått på populärvetenskapligt föredrag? Efter utbildningsnivå Svarsskala: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan -

Låg = Max grundskola/motsvarande Medel = Gymnasium, folkhögskola eller annan eftergymnasial utbildning, men ej examen från universitet/högskola Hög = Examen från universitet/högskola

Källa: VA-rapport 2010:1

Går på populärvetenskapligt föredrag

Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gått på populärvetenskapligt föredrag? Efter utbildningsnivå

Källa: VA-rapport 2010:1

Om undersökningen och ViS-projektet Vetenskapen i Samhället – ett samarbete mellan VA och SOM-institutet - VA har samarbetat med Sören Holmberg och Lennart Weibull, vid SOM/GU, inom projektet Vetenskapen i Samhället (ViS) sedan 2002. - Frågorna utformas och analyseras av VA och SOM i samarbete. - ViS-projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Enkäten - Årlig undersökning. ViS-projektets frågor ingår i enkäten Riks-SOM 1 (det görs tre parallella riks-SOM-enkäter). - Fältarbetet pågick 18 september 2009 – 9 februari 2010. De svarande - 3 000 mottagare av enkäten. - Riksrepresentativt urval (ur personadressregistret SPAR). - 2009 hade Riks-SOM1-enkäten 1 582 svarande, dvs. svarsfrekvens 53 procent. - De som inte givit något svar, eller kryssat i två eller flera alternativ där bara ett ska anges, är inte medräknade i resultatredovisningen. Mer info:

http://www.v-a.se/allmanheten/

http://www.som.gu.se/undersokningar/riks-som/

Källa: VA-rapport 2010:1