Page 1

VALET2014

6:  2014 VAL TILL RIKSDAG, KOMMUN, LANDSTING

Jessika Wide. Statsvetare.

UTBILDNINGSPOLITIK INGET FÖR UNGA... n – Det finns nog inga siffror på vad just universitetsstudenter tycker, men generellt är utbildningspolitik en fråga som yngre väljare tenderar att lägga mindre vikt vid än övriga väljare. Det säger Jessika Wide, lektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, när Vertex frågar om utbildningspolitikens status bland studerande väljare. Ungas valdeltagande och politiska engagemang diskuteras också. SIDAN 6

KVINNOR & FATTIGA MÅ ICKE RÖSTA I VAL Davis Kaza. Aktiv i Arbetarpartiet och under många år en frispråkig profil i kårpolitiken.

Politik en viktig del av livet Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg. Vertex har pejlat stämningen med en trio som tycker att politiken är så viktig att de gärna ägnar en stor del av fritiden åt politiska frågor.

”Den som inte bryr sig om politik riskerar att bli styrd av dårar”, sa Aristofanes. Varken Emma Strömberg, Davis Kaza eller Amanda Boström opponerar sig mot det. SIDAN 2–3

n Öppna och allmänna val – en självklarhet i demokratins Sverige? Njae, inte om man anlägger ett historiskt perspektiv på frågan. I de första riksdagsvalen måste man ha en viss förmögenhet för att få göra sin röst hörd. Med ”man” avses just en man, eftersom kvinnor långt in på 1900-talet inte fick rösta. Röst­rättsåldern har också sänkts i flera steg, från 24 år till dagens 18 år. Kolla in Vertex korta historik över svenska valsystemet. SIDAN 6

ST RIP: ERIK DOMELLÖF


Namn: Amanda Boström. Ålder: 21. Politiskt engagemang: Umeå socialdemokratiska högskoleförening, ledamot och kampanjansvarig. Pluggar: Pol. kandprogrammet.

Namn: Davis Kaza. Ålder: 29. Politiskt engagemang: Arbetarpartiet. Har pluggat: Bland annat historia.

ENGAGERAD TRIO BRINNER – Vi har haft demokrati så länge att vi glömt inne­börden av det. För inte så länge sen kämpade människor för din och min rösträtt, men idag orkar många inte ens dra sig till vallokaler­ na. Det säger Emma Strömberg, aktiv i Liberala studenter. Emma Strömberg i Liberala studenter, Amanda Boström i Umeå socialdemokratiska högskoleförening och Davis Kaza, aktiv i Arbetarpartiet, är samtliga politiskt aktiva och är eller har varit studenter vid Umeå universitet. Hur kom det sig att ni började in­ tressera er för politik?

amanda: – Jag blev intresserad av politik någon gång under högstadiet, är uppvuxen i en familj där båda mina föräldrar har varit politiskt aktiva så jag har fått mitt intresse därifrån. Så det föll sig naturligt att även jag ville engagera mig.

2

emma: – Jag tror, och hoppas, att jag kan göra skillnad. Det är mycket som behöver förändras i världen, ingen kan göra allt men alla kan göra något. davis: – Politik har alltid varit en del av livet. Mamma var sjuk så jag fick tidigt ta mycket ansvar. Jag lärde mig att man aldrig kan lita på att någon annan ska lösa någonting åt en. Sedan var det väldigt politiskt hemma. Farsan var, precis som många andra exil-letter, engagerad i rörelsen för Lettlands självständighet från Sovjet. Mormor och farmor

har gett mig ett historiskt perspektiv på saker med fantastiska historier från sin uppväxt på 20- och 30-talen och hur de flydde från Lettland under andra världskriget. Varför ska man bry sig om politik?

och villkor i Sverige med hjälp av bemanningsföretag och utländsk arbetskraft som tvingas jobba till slavlöner. Politik handlar om vad man gör de 1 460 dagarna mellan valen: i skolan eller i facket.

Partiernas budskap har blivit urvattnade samtidigt som politiken blivit alltmer likriktad

amanda: – För att politik genomsyrar hela vardagen och berör våra liv i hög grad, det spelar stor roll vilka som styr och därför anser jag att det är viktigt att bry sig för samhället och för sin egen del. emma: – ”Den som inte bryr sig om politik riskerar att bli styrd av dårar” sa Aristofanes för 2 400 år sen. Något som är lika aktuellt idag. davis: –  Politiken påverkar både stora händelser och vardagslivet. Själva grunden för den svenska välfärden håller på att urholkas. Dels genom att jobben flyttas utomlands, dels genom att företagen pressar ned löner

Varför tror ni att många studenter väl­ jer att inte rösta alls?

amanda: – Det handlar väl om att många känner att deras röst inte spelar någon roll och att de ändå inte kan påverka, då struntar de i att rösta. emma: – Vi har haft demokrati så länge att vi glömt innebörden av det. För inte alls så länge sen kämpade människor och dog för din och min rösträtt, men idag orkar många inte ens dra sig till vallokalerna. Jag tror att en del inte förstår vikten av att rösta. davis: – Partiernas budskap har blivit urvattnade samtidigt som politiken blivit alltmer likriktad. Då är det

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014


Namn: Emma Strömberg. Ålder: 22. Politiskt engagemang: Folkpartiet. 4:a på kommunlistan och 3:a på riksdagslistan. Aktiv i Liberala studenter. Pluggar: Genusvetenskap

FÖR POLITIKEN inte lätt att veta vad man ska välja. Vad skulle ni vilja säga till de stu­ denter som inte bryr sig om att rösta nu när ni får chansen?

amanda: – Att deras röst gör skillnad och att det går att få förändring, det finns många vägar att få sin röst hörd och att gå till vallokalen är en av dem. Vill man se en förändring bör man definitivt rösta. emma: – Rösta. För demokratins skull, för medmänsklighetens skull och för rättvisans skull. Om du inte röstar ger du mer tyngd till någon annans röst. davis: – Det beror helt på av vilket skäl en person inte tänkt rösta. Är det någon som inte röstar för att istället vara utomparlamentariskt politiskt aktiv så skulle jag uppmana personen att rösta på det sätt som bäst stödjer det utomparlamentariska arbetet. Vilken är den viktigaste valfrågan på lokal nivå i årets val?

amanda: – Hållbar bostadspolitik i Umeå. Idag är det svårt för dem som flyttar hit att få bostad, då dessa främst är studenter är det inte hållbart att de inte ska ha någonstans att bo och tvingas

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014

tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist. Jag tycker att kommunen borda bygga fler hyresrätter. emma: –  Jämställdhet är den viktigaste frågan på kommunal nivå, att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla kommunala beslutsprocesser och all verksamhet, att kvinnooch tjejjouren stärks med treåriga bidrag istället för som idag ett ettårigt, samt kontinuerlig kompetensutveckling av personal. davis: – Att sätta stopp för skrytprojekten och istället satsa på personalen inom vård, skola och omsorg. På bara tio års sikt innebär Kulturväven och Äventyrsbadet en merkostnad på cirka 1 250 miljoner jämfört med dagens stadsbibliotek och badhus. Om inte skrytprojekten avvecklas så riskerar istället kommunens anställda att få betala detta i form av minskad bemanning och låga löneökningar. På riksnivå då?

amanda: – Jobbfrågan. Vi ser idag ett ökande utanförskap och en hopplöshet bland ungdomar, jag vill att fler ska ha rätt till sysselsättning och slip-

pa bli tvingade att gå arbetslösa. Jag stödjer även ungdomsgarantin som ska se till att unga har rätt till sysselsättning efter tre månader som inskriven på arbetsförmedlingen. emma: – Jämställdhet, vi har väntat nog. Jämställdhet rör alla områden och gynnar alla. Frågan måste upp på den politiska dagordningen på ett seriöst sätt, och inte bara vara något som ger moraliska pluspoäng utan att något görs i realiteten. På riksnivå vill jag driva att alla som arbetar i skolan ska ha genuspedagogisk kompetens samt att det ska finnas en jämställdhetsranking av svenska företag. davis: – Att fälla Alliansen. Arbetslösheten har bitit sig fast på en nivå som är lika hög, eller högre, än innan Alliansen kom till makten. Och klyftorna mellan fattiga och rika ökar snabbare än i något annat oecd-land. Och vilken är den viktigaste utbild­ ningspolitiska frågan i årets val?

amanda: – Jag anser att det är viktigt att vi har en bred rekrytering när det kommer till högre studier, idag så kommer de flesta studenter ifrån fa-

miljer med akademiker. För att kunna förändra detta måste vi se till att universitetet är tillgängligt för alla och försöka locka fler till högre utbildning. Jag vill även ha ett campus som är bättre anpassat för olika handikapp så att vi skapar en miljö där alla känner sig välkomna. emma: – Den viktigaste frågan är trygghetssystemet, alltså vad som händer om du blir sjuk eller av andra anledningar inte kan studera på heltid. Trygghetssystemet har stora brister, något jag fick upp ögonen för när jag började arbeta på Umeå studentkår för studenters rättigheter. Det är krångliga regler i ett system som ser ut som ett lapptäcke, där ingen myndighet vill ta det övergripande ansvaret. davis: – Ökade resurser till grundutbildningarna främst i form av fler lärarledda timmar. Även antalet studenter per lärare har ökat. Mer lärarledd tid skulle bland annat gynna studenter som saknar studievana. ANNELIE MARKGREN FOTO: AMANDA OLOFSSON

3


VÄRLDENS BLICKAR VÄNDS MOT UMEÅ

Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014. Håll dig uppdaterad om höstens spännande kulturarrangemang på umea2014.se eller med vår app umeå2014. Huvudpartner

Partners

Med stöd av

Motorcentralen, VK, Ultra, Swedbank, Umeå Airport, Företagarna Västerbotten

Inför en bostadskö för studenter!* SÅ HÄR: Kö 1: för vanligt boende Kö 2: för studentboende * Du får alltså två bostadsköer, en kö till studentlägenheter och en kö för andra lägenheter – så du slipper tappa din kötid när du flyttar in i en studentlägenhet. Typ så här: du har två år kötid i båda köer, du flyttar in i ett korridorsrum, då har du 0 år i din studentkö men 2 år kvar i din vanliga kö.

Rösta på Folkpartiet #villhabostad


Centerstudenter vill att det byggs fler lägenheter sa att studenter äntligen kan flytta hemifran. Rösta för en öppen bostadsmarknad där vi slipper sta i en kö som aldrig tar slut. O

O

O

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014

5


”UNGA BYTER OFTA PARTI M Supervalåret 2014 går i september in i slutspurten, då vi röstar till kommunfullmäktige, landstingsfull­ mäktige och till riksdagen. Vertex har pratat med statsvetaren Jessika Wide om unga väljare, val­ deltagande och mycket annat.

Jessika Wide är anställd som universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hon disputerade 2006 och hennes forskningsintressen kretsar framförallt kring kvinnors politiska representation, könskvotering, kandidatnominering i politiska partier, valdeltagande och politiskt deltagande i stort. Hon undervisar på grundutbildningen i statsvetenskap och på socionomprogrammet och vårdadministrativa programmet.

viktiga än vad övriga väljare gör. Istället anser yngre väljare i högre grad än övriga att integration är en viktig fråga. Arbetsmarknad och miljö är också frågor som prioriteras av alla väljare, oavsett ålder. Det är svårt att peka ut vissa valfrågor som ”ungdomsfrågor”.

Det är svårt att peka ut vissa frågor som ”ungdomsfrågor”

Hur har unga väljares valdeltagan­ de i riksdagsval utvecklats genom åren?

– Valdeltagandet är visserligen några procentenheter lägre för yngre väljare än för väljarkåren i övrigt, men i stort utvecklas yngres valdeltagande parallellt med valdeltagandet generellt. När valdeltagandet minskar så ser vi dock en kraftigare minskning bland yngre väljare än bland övriga väljare. Det beror troligen på att yngre väljare är känsligare för de faktorer som påverkar valdeltagandet i samhället. Vilka frågor är viktiga för unga väljare?

– För väljarkåren generellt är utbildning, sjukvård och äldrefrågor viktiga frågor. Yngre väljare tenderar dock att tycka att dessa frågor är lite mindre

Okunniga kvinnor, pah, varför skola de rösta? För att inte tala om det drägg som ligga socialvården till last, vilken lycka att de icke få göra sina brustna röster hörda! Nuförtiden ser vi den allmänna rösträtten som en självklarhet – rätten för alla svenska medborgare som fyllt 18 år att rösta, oberoende av inkomst, kön eller om man sitter i fängelse eller ej. Men historiskt sett är demokratin en färskvara. Rösträttsåldern har också sänkts i flera steg. För att få lite perspektiv på årets val bjuder Vertex på en kort historik över det svenska valsystemet.

6

Är partiernas utbildningspolitik en viktig fråga för väljare som pluggar på universitet?

– Det finns nog inga siffror på vad just universitetsstudenter tycker, men generellt är som sagt utbildningspolitik en fråga som yngre väljare tenderar att lägga mindre vikt vid än övriga väljare. Då ska vi dock tänka på att utbildningspolitik är ett brett begrepp som omfattar all utbildning – från förskola till forskarutbildning. Tror du att unga idag är mindre politiskt engagerade än föräldra­ generationen?

– Visserligen har de politiska partiernas medlemsantal minskat kraftigt över tid, men istället ökar politiskt engagemang i andra former. Där får de unga anses vara synnerligen aktiva och engagerade. Politiskt deltagande är inte längre liktydigt endast med partimedlemskap och valdeltagande, utan kan även inkludera deltagande i intresseorganisationer, aktionsgrup-

ALLMÄNNA VALEN 2014 Supervalåret 2014 innebär att flera viktiga val görs i Sverige under samma år. Under 2014 röstar vi inom loppet av fyra månader i hela fyra val; EU-valet och de tre allmänna valen till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige samt till riksdagen. Val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen hålls söndagen den 14 september 2014, men man kan poströsta tidigare. RIKSDAGENS UPPGIFT Riksdagen innehar Sveriges lagstiftande makt, och är Sveriges högsta beslutande organ och viktigaste demokratiska församling. Riksdagens uppgift är att debattera, formulera och besluta om alla lagar i Sverige. Riksdagen har också flera kontrolluppgifter och kontrollerar regeringens och myndigheternas arbete. Ett av riksdagens viktigaste beslut är att anta statens budget. per, demonstrationer och namninsamlingar. Väljarna identifierar sig dessutom i allt lägre grad med ett enda parti val efter val. Istället kan de sympatisera med olika partier i olika frågor och de byter ofta parti mellan valen. Detta

gäller i ännu högre grad de unga väljarna. Hur ser valdeltagandet bland unga i Sverige ut jämfört med unga i andra länder?

– I det senaste riksdagsvalet (2010) var valdeltagandet 85 procent för hela väljarkåren och 80 procent för förstagångsväljarna. Det är en hög siffra jämfört med övriga länder i Europa, där valdeltagandet för hela väljarkåren oftast ligger mellan 60–70 procent. Det innebär att ungas valdeltagande i Sverige är högt jämfört med i

NÄR BARA VISSA FICK RÖSTA 1866: Tvåkammarriksdagen kommer till. Den som tjänar 800 kronor per år, har förmögenhet eller äger jordbruksfastighet till ett visst värde får rösta vid andrakammarval. Rösträtten till första kammaren är graderad efter inkomst. 1909: Ett proportionellt valsystem införs vid valen till riksdagens andra kammare. Allmän rösträtt för män. Rösträttsåldern är 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller är beroende av socialvården får inte rösta. 1914: Extra val till riksdagens andra

kammare hålls på våren. 1919: Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänks till 23 år. Som villkor gäller fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, om­ händertagen av fattigvården eller under straffpåföljd. 1921: Kvinnorna kan för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. 1924: Krav på fullgjord värnplikt gäller inte längre för rösträtt.

1937: Intagna på häkten och anstalter får rösträtt. Detta sker i och med att regeln om att den som straffas för ett allvarligt brott också förlorar sitt med-

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014


MELLAN VALEN”

1958: Extra val till riksdagen hålls den 1 juni efter att riksdagen upplösts den 28 april. 1965: Rösträttsåldern sänks till 20 år. 1966: Möjlighet för andra än äkta makar att budrösta införs. 1968: Utlandssvenskar får börja tas upp i en särskild röstlängd efter begäran. Cirka 1 900 personer tas upp i längden detta år. 1969: Rösträttsåldern sänks till 19 år. 1970: Gemensam valdag för riksdagsval och val till landstings- och kommunfullmäktige. Treåriga mandatperioder införs. Riksdagen får 350 ledamöter. 1971: Tvåkammarsystemet överges och riksdagen får en kammare. 1973: Riksdagsvalet mellan blocken jämnt, resulterar i ”lotteririksdagen”. 1975: Rösträttsåldern 18 år senast på valdagen träder i kraft. Tidigare skulle gällande rösträttsålder ha uppnåtts året före valåret. 1976: Utländska medborgare får rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige. Antalet ledamöter i riksdagen blir 349. 1982: Brevröstning införs på försök för utlandssvenskar i Schweiz och Tyskland. Detta eftersom röstmottagning på ambassader och konsulat inte tillåts i dessa länder.

Namn: Jessika Wide. Gör: Universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Säger: Utbildningsfrågor inte särskilt viktiga för unga väljare. andra länder. Även internationellt tenderar yngres valdeltagande att vara lägre än i väljarkåren i övrigt, så detta är inte unikt för Sverige. Tycker du att vi i Sverige har ett problem med att att få unga att rösta?

– I ett internationellt perspektiv har Sverige ett högt valdeltagande, så ur det perspektivet är det svårt att säga att det är ett stort problem. Trots detta kan det ändå anses vara lite problematiskt att vissa grupper deltar i politiken i lägre grad än andra. Individers valdeltagande påver-

kas av en mängd olika faktorer, vilka är desamma i Sverige som i andra länder. Ålder är en sådan faktor, där äldre väljare röstar i högre grad än yngre. Detta beror bland annat på att det krävs en viss inlärningsprocess för att delta i val. Det krävs att det ses som viktigt av individen och att denne har tillräcklig information och kunskap om alternativen. Det är troligen därför vi ser ett högre valdeltagande hos förstagångsväljare som fortfarande bor hemma hos föräldrar som röstar. Unga väljare som

har gått ett studieförberedande program på gymnasiet har ett högre valdeltagande än de från ett yrkesförberedande program. Valdeltagandet påverkas även positivt om någon av föräldrarna har en högskoleutbildning. Detta innebär att vi ser samma mönster hos unga väljare som hos väljarkåren i stort: resursstarka medborgare tenderar att ha ett högre valdeltagande. ANNELIE MARKGREN FOTO: AMANDA OLOFSSON

1991: Att en person kan bli ”omyndigförklarad av domstol” har tagits bort innan valet detta år. 1994: Mandatperioden för riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige förlängs till 4 år. 1995: Möjligheten att ge en kandidat en särskild personröst används för första gången i hela landet vid valet till Europaparlamentet. 2002: Möjligt för svenska väljare att brevrösta från hela världen. 2006: Ny vallag. Kommunerna tar över ansvaret för förtidsröstningen.

1948: Att vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd är inte längre ett hinder för rösträtt. Det enda hinder som nu kvarstår är förmyndarskap eller som det senare hette omyndigförklarad av domstol.

2011: Från och med 1 januari 2011 ändras följande i det svenska valsystemet: • spärren för att bli invald på personröster sänks från 8 till 5 procent i riksdagsval • valdagen för val till riksdag, kommun - och landstingsfullmäktige flyttar från tredje söndagen till andra söndagen i september • valsedlarna ska innehålla en upplysning om personröstningens innebörd och möjlighet till kommunala extra val införs.

1952: Den så kallade jämkade uddatalsmetoden införs som metod för fördelning av mandat mellan partierna.

KÄLLA: VALMYNDIGHETEN (www.val.se)

den första söndagen i oktober. Det är för första gången möjligt att poströsta, att rösta i förväg på posten. 1945: Rösträttsåldern sänks till 21 år.

borgerliga förtroende tas bort. 1942: Det bestäms att valen till kommun-, stads- och landstingsfullmäktige

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014

samt riksdagens andra kammare alltid ska hållas den tredje söndagen i september, men fortfarande under skilda år. Val till municipalfullmäktige hålls fortfarande

7


6:  2014

Besök 1177.se eller ring 1177 när du vill ha svar om sjukdomar och hälsa.

SPELA PAINTBALL!

Studentrabatt mån–tis 15% Boka på 090-19 02 02 eller online på www.sjobod4.se

www.otcpaintball.se • 070-212 27 26

Strömpilsplatsen 14, Umeå

HÄR SYNS DU BÄST... 4: 2014

BERTIL

STU DEN TID NIN TGEN

KONST

HÖGSK

M O T TA

OLEST

MÅNGA UNDER UTTRYCK SAMMA TAK UDENT

ER STÄ LL

ER UT [8–11]

Mark Frygell högskolan är en av de 14 masterstuden väntar livet i Umeå som i maj terna vid ställer ut som konstn på Bildmu Konstär. Mark seet. Sedan Frygell ser fram emot det.

:

NYHET

ER

[SIDAN

6]: OKLAR FRAMTI D FÖR VAL BORG PÅ CAM PUS

Valborgsfiran in igen. Om det på campu s återkomma arrangemanget ställs ska eller inte är oklart.

GNING

JANSON

7: 2012

, SIDAN

3: Jag hoppas att du tycker riktigt jäkla att Vertex är pissdåli likgiltig g, t ointres sant eller bara allmän men ändå t störande – fortsätt er att läsa…

plaska inte är eller frågan PÅ CA MPU

S [SID A

”DET ÄR NÅGOT SOM UPP STUDEN RÖR TER” Strul

kring de vanliga examinationer tillhör ste utbildningsbe studentfallen för vakaren Carl Larsso

JOHANS

9­10: 20 12

SON, SID.

Jag ringade 19: in ”JA” flera alla påståengånger vid den som handla de om kallt negativ a inverka väders n på mig och mitt liv.

ELITID

N 28] :

Ja, om man P O R T Ä nu ska travest när TTET det komme S I Dera dammtorr Dammplasket r till en[så A Nen 27]: fuktig pjäsförfattare . Vann tävling mottag en gjorde ningstradition som i alla fall Energiteknik.

KARIN

INGÅN

G & N YHE

TER [3 ,5,6

BOstaD ska stÖr stU Os fÖr nYB Dier ÖrJare Flera nybörja

re har funder hoppa av at grund av eller byta bostad på att bostadssituat sort på ionen.

]:

ROTT

OCH S TUDI

HOppET på ELITA LEVER VTAL ER

[SIDA

”Viktiga VaD lOp st är står fÖrpet ”

Linda Morén är en av studenter tre läkararrangerarsom är med och AIDS-loppet i Umeå.

PÅ CA MP

N 5]:

Allt frånP O R T R Ä snowbo T T E T [ ard och 2 7 ] : represe inlines till nterat friidrott avtal. Vertex bland Umeås och fotboll 250 kollar in finns de studen studenter med elitidrotts­ ttätaste elitlage n i stan.

STUDE

NTEKO

NOMI

EN MAJ ORITET MISSNÖ JD SIN EKO MED NOMI

US / P ORTR

ERIK HILLBOM

UTMANI KREATIVNG FÖR ITETEN SAMTAL HANDLA SOM ÄTTET

[SIDA

[6]:

PORTR

ÄTTET

, SIDAN

6: 2012

17:

Den plastiga “trycka ner halsen” -musike myset i n ställer jag mig skeptisk till. det finns också riktigtMen bra julmusi k.

BERTIL

JANSON

,

SIDAN Vertex 3: är en som skriver manick möjligt om allt som och utbildn rör student liv ingsfrå Umeå univers gor i itets närhet och periferi

.

N 43] :

[23]:

Joanna Bark utbildningen Jonsson och två kursko Vertex har hem förstap i Umeå tog mpisar med en frågat 100 på arkitek riset i en i Umeå studenter t­ nationell innovativ entrélö om tävling flesta tyckerprivatekonom för arkitek sning in. De Diakonen att den tstudenter. är ”dålig” Åsa Norin Kyrkan . på campu beskriver ”multireligiöst s som ett kapell”.

LIVET I R OM STORT

n.

FÖRST

PÅ VE RTE

X.NU

PREMIÄ VERTEX R FÖR WEBBTIDNYA NING

[2]:

Läs nyhete skicka in rna, följ blogga rna, bilder – och biobiljetter eller en vinn kanske femhundring .

NY SO M STU DE

NT [15 –1

9]: ATT INT E VETA HUR NÅG KOMMER ONTING ATT BLI

Några grundl och reflekt äggande tips, att börja ioner kring det råd här plugga på univers med itetet.

DAGS ATT BOKA IN HÖSTENS ANNONSER UTGÅVA:

BOKNINGSSTOPP:

UTKOMMER:

Vertex nr 7-2014

12 september

30 september

Vertex nr 8-2014

17 oktober

4 november

Vertex nr 9-2014

14 november

2 december

Boka annonsplats i Vertex nr 7-9 2014. Prata med Peter Karlsson, tel 090-711 513, peter.karlsson@display-umea.se

8

4 OMFATTANDE DISTRIBUTION: n Vertex delas ut med Posten till medlemmarna i Umeå student­kår och Umeå naturvetar- och teknologkår. Dessutom delar en idrottsförening ut tidningen i alla brevlådor i Umeås student­bostadsområden. Varje nytt nummer läggs också ut i tidningsställ på campusområdet i Umeå. Till detta kommer att Vertex skickas med internposten till alla institutioner och centrum­bildningar vid Umeå universitet. Jämfört med många andra ”gratistidningar” är den här omfattande distributionen en klar fördel för annonsören – man vet att tidningen och de annonser den innehåller med når läsarna. 4 HOMOGEN OCH VÄLDEFINIERAD MÅLGRUPP: n Vertex läsare är primärt studenter och forskstudenter vid Umeå universitet. Medelåldern för grundutbildningsstudenter är 27,8 år. 61 procent av studenterna är kvinnor, 39 procent män. 4 OMTYCKT OCH UPPSKATTAD TIDNING: n  I den senaste läsarundersökningen (via surveymonkey.com) uppgav 78,8 procent av de svarande studenterna att de tycker att Vertex är ”bra” eller ”mycket bra”. 4 INGEN MOMS ELLER REKLAMSKATT n  Annonser i Vertex är befriade från moms och reklamskatt.

VALET 2014/ VERTEX 6:  2014

Vertex nr 6 2014 – Bilaga  
Vertex nr 6 2014 – Bilaga  
Advertisement