Mer om Vattenriket - en fördjupning till utställningen

EN FÖRDJUPNING TILL UTSTÄLLNINGEN

MER OM VATTENRIKET

Upplevelserik

t

Glädjerikt

Vattenrikt Upplevelserikt, glädjerikt och vattenrikt År 2010 öppnade naturum som Vattenrikets mötesplats och skyltfönster.

Sedan dess kommer många besökare från när och fjärran för att lära sig mer om Vattenrikets unika natur och om arbetet i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Vårt motto är att varje besök ska vara upplevelserikt, glädjerikt och vattenrikt.

Inne på naturum möter du fiskar från Hammarsjön och kan upptäcka livet under ytan i strömmande vattendrag, eller ta en svindlande åktur i vår uppfinning Opteryx. Utanför fönstret kan du med lite tur få se kungsfiskaren dyka i naturumsjön.

Skriften som du håller i handen fördjupar kunskapen om utställningen.

Den handlar om fåglar, fiskar, attitydförändringar och besöksplatser.

Välkommen in på naturum och ut i Vattenriket!

Karin Magntorn, naturumföreståndare

Innehåll

Välkommen till naturum!

4 Ett rede i vassen 6 Vattenrikt, vattensjukt, Vattenrike® 8 Ett globalt perspektiv 10 Ett lokalt perspektiv 12 Hög- och lågvatten 14 Varierat landskap 16 Vått och torrt 18 Fåglar i Vattenriket 20 Hammarsjön 22 Strömmande vatten 24 Fiskar i Vattenriket 26 Upplev Vattenriket 28 Året runt 30 Hitta ut 32

3

Välkommen till naturum!

Mitt i Kristianstad, mitt i Vattenriket

I kanten av Helge å ligger naturum Vattenriket. Som ett rede i vassen reser det sig över våtmarkerna, bara ett stenkast från tågstationen.

Inne på naturum väntar utställning, café och spännande aktiviteter.

En träbro tar dig över ån och fram till naturum. Det prasslar och kvittrar i vass och vide. På sommaren lyser öar av gullstånds och fackelblomster intill bron.

Innanför entrén väntar en fantastisk vy förstärkt av ribbor i en öppen solfjäderform.

Utsikten över sjön silas in mellan fasadens stavar och rummets pelare. Det känns som att kliva rakt in i en vassrugge med utsikt över vattnet.

Håva vid håvningsbryggan

Skyddad av vassen kan du spana ut på fågellivet. Tidigt på våren uppvaktar kniporna varandra, en häger lyfter från vattnet och gässen letar boplats i vassen. Har du riktig tur får du se en kungsfiskare glittra förbi, eller en utter som jagar efter fisk.

Utställningen berättar om Vattenrikets varierade natur och de som lever här. I akvariet simmar abborre, björkna och sarv.

På skärmen intill kan du se andra fiskar som trivs i området. En annan del visar Vattenrikets många fåglar.

I ”Forsakarsbäcken” lever djur från Vattenrikets bäckar. En husmask kravlar sig fram med huset runt kroppen och en märla pilar snabbt förbi på sidan. Mitt i utställningen finns den fenomenala farkosten Opteryx.

Följ med på en låtsastur över och under ytan. Du får en unik upplevelse, full av överraskningar och härlig natur!

4

Se fiskar i akvariet

Ta en tur med Opteryx

Hitta ut i Vattenriket Naturum är biosfärområdets besökscenter, skyltfönster och vägvisare ut i Vattenriket.

I utställningen kan du lära dig hur biosfärområdet fungerar och få ett smakprov på allt det fina som väntar här. Naturvägledarna hjälper dig upptäcka Vattenrikets 21 besöksplatser med information, stigar och fågeltorn. Alla platserna finns beskrivna i utflyktsguiden ”Upplev Vattenriket” som finns på naturum.

Café En våning upp finns servering med mat och fika. Här finns också en takterrass med härlig utsikt över stadskärnan, strandängarna och Helge å där du kan äta din medhavda matsäck vid träborden.

Gå ut i närområdet Alldeles utanför naturum hittar du spången till Utemuseum Årummet. En promenad genom vass och vide ger dig en härlig vildmarkskänsla och du kommer nära våtmarVarierat program kernas växter och djur. Framme i gömslet I naturums program samsas fågel, fisk och kikar du ut mot naturumsjöns fågelliv. Vill mittemellan i ett stort utbud aktiviteter året du gå en längre promenad tar Linnérundan runt. Traditionella exkursioner varvas med dig ut över Isternäsets strandängar. På spångsafari, qigong, utomhuskonserter och vägen passerar du den medeltida borgfantasifulla familjeaktiviteter. Du hittar ruinen Lillö. Nyckel till borgen finns att låna programmet på hemsidan. på naturum.

Naturum Vattenriket och Utemuseum Årummet 5

Ett rede i vassen En unik byggnad på pålar

Den 27 november 2010 slog naturum Vattenriket upp dörrarna för första gången. Visionen var att skapa ett «rede i vassen» med en känsla av närhet till både stad och våtmarker. Sedan dess har över en miljon besökare från när och fjärran strömmat in och ut ur huset.

ARKITEKT: Fredrik Pettersson, White Arkitekter AB Köpenhamn, har ritat naturum Vattenriket. Hans bidraget ”Rede i vassen” vann Kristianstads kommuns arkitekttävling 2007.

BYGGTID: Juni 2009 – november 2010.

BYGGNADEN: Cirka 1 000 kvadratmeter.

Huset är byggt på en gjuten platta som vilar på betongpelare. Fasaden är klädd med värmebehandlad furu.

NATURUMSJÖN: Kring huset skapades en konstgjord våtmarkssjö på ett hektar. Mer än 10 000 kubikmeter torv och jordmassa grävdes bort. Sjön blev strax rik på benlöja som bidrar till ett rikt djurliv med till exempel kungsfiskare, utter och vattenrall.

300 meter lång. Bron används flitigt av Kristianstadsbor och pendlare för att ta sig mellan centrum och Härlövs ängar.

PÅLNING: 535 pålar finns under naturum, ”redet” och broarna. Där det är möjligt går pålarna 21-24 meter ner till fast morän. Övriga pålar vilar i lerlagret.

UTSTÄLLNINGEN: Humor och glädje är grunden i utställningen som bygger på upplevelser. Åkattraktionen Opteryx tar besökarna med på en resa över och under ytan. I akvariet simmar Hammarsjöns fiskar och en konstgjord bäck rymmer småkryp.

Varje år utvecklas nya delar i utställningen.

UTEMUSEUM ÅRUMMET: 2019 invigdes spång och gömsle i Naturumsjön. En promenad här ger vildmarkskänlsa mitt i stan.

NATURUMBRON: Gång- och cykelbron mellan Tivoliparken och Härlövs ängar är

NATURUMBRON

Helge å

6

Gyttja/torv

sta r på pålar fä Naturum vila i moränen.

20 meter ner

Utemuseum Årummet ger närkontakt med Naturumsjön.

Naturumbron används flitigt och är en viktig länk i staden.

Förr fanns ett tätt buskage där Naturumsjön är nu.

Fredrik Pette rs ritat naturum son har och bron.

Utter och kungsfiskare fiskar kring naturum.

Glacial lera

Kalkrik morän

7

Vattenrikt, vattensjukt, Skiftande syn på Kristianstads våtmarksområde Under århundradenas gång har synen på våtmarkerna runt Kristianstad skiftat. När staden anlades vid 1600-talets början var våtmarkerna en del av stadens försvar. Nu är det hög tid att staden försvarar våtmarkerna.

Vattensjukt 1958

Sedan urminnes tider har Helgeådalen attraherat männi­skor. Vattnet och våtmarkerna användes till fiske och jakt. Så småningom började man ”hösta” markerna för att få vinterfoder till djuren, som gav gödsel till åkrarna. Ett vattenrikt landskap växte fram.

Christian IV anlade Kristianstad mitt i de svårframkomliga våtmarkerna. Först togs dricksvattnet från grävda brunnar innanför vallarna. På 1800-talet var det så förorenat att vattenintaget flyttades till ån. Sedan släpptes avloppsvatten och industriföroreningar ut i ån. Dricksvattnet fick nu tas från grundvattnet.

Tippen, som på 1960-talet placerades granne med ån, gjorde inte Helgeåvattnet bättre. Området betraktades som vattensjukt. Staden vände ryggen åt det förstörda vattnet. Området betraktades som vattensjukt.

På 1900-talets senare hälft minskade avloppsutsläppen och industriföroreningarna.

Vattnet blev allt bättre. Man började också förstå att våtmarkerna renar vattnet och jämnar ut vattenflöden. Idag ses områdets 8

Hälsovårdsnämnden finner det angeläget att omtalade vattensjuka och osunda träskmark snarast saneras [...] så länge inga olägenheter kan befaras uppstå och soptippen därtill skötes fullt tillfredsställande.

HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN, 1958

våtmarker inte längre som vattensjuka utan vattenrika och som en resurs för staden Kristianstad. Ett kvitto på en ny attityd till hur vi kan använda naturens resurser!

Vattenrike®

”Hur många svenskar har klart för sig att de tre nedersta milen av Helgeåns lopp med Araslövssjön, Hammarsjön, Egeside sjö och Yngsjön ger plats i landskapet, fristad och liv åt ett stycke natur utan fulltonig motsvarighet i detta land?

Det är en storhet över detta vattenrike som låter frihet spela i själen. [...]

Men detta är Sydsverige, en flack, milsvid dalbotten i ängens och madens, vassens och sävens frodiga grönskefärger.”

CARL FRIES, DEN SVENSKA SÖDERN, 1968

9

Ett globalt perspektiv Så kan naturen brukas utan att förbrukas

Biosfärområden finns över hela världen. År 2020 fanns det 714 biosfärområden fördelade på 129 länder. Sju ligger i Sverige.

Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk: «The World Network of Biosphere Reserves».

Biosfärområden kan omfatta både landoch vattenmiljöer och de är internationellt utpekade av Unescos Man and the Biosphere Programme (MAB). Biosfärområden nomineras av nationella regeringar. De måste vara förankrade på regional och lokal nivå. Unesco ger området officiell status som biosfärområde om det uppfyller kriterierna. I alla biosfärområden, oavsett om de ligger på en ö i Söderhavet, på en sluttning av Anderna eller här i Kristianstad, arbetar man med tre viktiga funktioner: Bevara: Bidra till att bevara landskap, ekosystem, arter och genetisk mångfald.

Utveckla: Främja ekonomisk utveckling och samhällsutveckling som är socialt och ekologiskt hållbar.

Stödja: Fungera som hjälp vid miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning.

10

Biosfären är den tunna hinna av liv på jorden som omfattar alla ekosystem. Det kan vara en regnskog, en sjö eller en åker. Biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling.

FN-organet Unesco godkänner områdena, som finns över hela världen.

I Sverige har vi sju biosfärområden: • Kristianstads Vattenrike • Blekinge Arkipelag • Östra Vätternbranterna • Vänerskärgården med Kinnekulle • Älvlandskapet Nedre Dalälven • Voxnadalen • Vindelälven-Juhtatdahka

Agenda 2030 2015 antog FN en global agenda för hållbar utveckling - Agenda 2030.

Biosfärområden har en viktig roll i arbetet med att nå de 17 hållbarhetsmålen. Agendan pekar ut riktningen för den globala utvecklingen. Biosfärområdena visar hur den kan genomföras i praktiken.

Vindelälven-Juhtatdahka

Voxnadalen Nedre Dalälven

Vänerskärgården med Kinnekulle Östra Vätternbranterna

Blekinge Arkipelag Kristianstads Vattenrike

11

Ett lokalt perspektiv Bra för natur och människa

Det långsiktiga målet för biosfärområdet är en attitydförändring för ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Att hitta lösningar för att både bevara och nyttja landskapets värden.

Biosfärkontoret och naturum Vattenriket är en del av Kristianstads kommun. I dialog och samverkan med föreningar, företag och markägare tar vi fram hållbara lösningar för att bevara, utveckla och stödja de biologiska, kulturhistoriska, ekonomiska och sociala värdena.

fram och sprida ny kunskap. Biosfärkontoret inventerar arter, samarbetar med forskare och håller konferenser.

Glädjande nog ser vi goda resultat! Vid besöksplats Pulken samsas tranor, skådare och lantbrukare. Malen simmar åter i Helge å och uttern fiskar utanför naturum. I dag Vattenrikets kärnvärden är artrikt, kunskaps- ses områdets våtmarker inte längre som rikt, idérikt, upplevelserikt och glädjerikt. vattensjuka utan vattenrika och som en Vi tror att vägen till attitydförändring mot viktig tillgång för staden Kristianstad. en hållbar samhällsutveckling går genom hjärtat, via förundran, fascination och glädje.

Genom att göra det lättare att uppleva naturen får vi fler med på tåget. I Vattenriket finns ett tjugotal besöksplatser med fågeltorn, stigar och utemuseer. Naturum Vattenriket är kronan på verket med kunnig personal som tar emot besökare från när och fjärran.

Naturum tar också fram nya pedagogiska redskap, möter tusentals skolelever och håller i biosfärläger på sommaren. Genom ett brett programutbud lockas även ”naturovana”.

Biosfärkontoret arbetar med att förbättra förutsättningarna för områdets värdefulla naturtyper, växter och djur. Vi gräver våtmarker, rör om i sanden och håller vattnet kvar på strandängarna. Drar vandringsleder och förbättrar tillgängligheten på både land och vatten. En del i arbetet är att ta 12

Biosfärområde Vattenriket

Biosfärområdet omfattar två tredjedelar av Kristianstads kommun. Från skogarna på Linderödsåsen ut i havet. Med våtmarkerna längs Helge å och staden Kristianstad i centrum.

På områdets drygt 100 000 hektar bor strax över 80 000 invånare. Landskapet är rikt och omväxlande med en mångfald naturtyper, till stor del formade av människornas månghundraåriga bruk.

Som en blå åder flyter Helge å genom biosfärområdet, kantad av vidsträckta strandängar, sumpskogar och vasshav.

Från åsen letar sig strömmande vattendrag i raviner med rik ädellövskog. På de torra sandiga markerna har en speciell flora och fauna utvecklats.

Tranornas b&b. I månadsskiftet mars-april rastar tusentals tranor i Vattenriket. Lantbrukarnas vårsådd är begärlig föda och tranorna kan göra stor skada.

Samtidigt lockar tranflockarna många fågelskådare.

För att lösa problemet bildades en trangrupp.

Numera matas tranorna på särskilda fält vid Pulken.

Här gör de ingen skada och skådarna kan njuta av trandansen från fågeltornet.

Utemuseum Pulken

13

Hög- och lågvatten Stora variationer under året

Helgeåns utbredning i Vattenriket varierar med vattenflödet och havets nivå. När vattennivån i ån skiftar förändras också landskapet.

På vintern står strandängarna under vatten. När vattnet drar sig undan på våren ger ängarna bete åt kor och hem åt ett myller av växter och djur.

Högvatten 2,07 möh februari 2020 14

Helgeån vattenstånd 0,35 möh vid Lillö

Helgeån vattenstånd 2,07 möh vid Lillö

Från Torsebro till havet flyter Helge å på Kristianstadsslätten. Vattenståndet i ån varierar flera meter under året. Omgivningen är flack så bara en liten höjning av vattennivån i ån ger stora förändringar i landskapet. När vattnet stiger breder det ut sig över strandängarna och våtmarkerna längs ån. Vattenrikets utseende skiftar från den ena dagen till den andra.

Kristianstad är staden mitt i Vattenriket.

Här är Helge å ständigt närvarande och vattenståndsvariationerna är både en möjlighet och en utmaning. Möjlighet till fantastiska upplevelser och en rik natur.

Utmaningen är att att skydda staden från översvämningar.

Tack vare de vidsträckta strandängarna kan Helgeåns högvatten breda ut sig över stora områden. Det motverkar översvämningar i staden. Förutom att fungera som vattenmagasin producerar strandängarna viktiga ekosystemtjänster som djurfoder, rekreation och ett rikt växt- och djurliv.

Vattenstånd i Kristianstad

— Högsta uppmätta vattenståndet — under 1900-talet + 2,32 möh 1928 Högvatten + 2,24 möh, år 2002 2 möh —

1 möh —

0 möh —

— Havets normalvattenyta + / – 0 m

— Lägsta uppmätta vattenstånd – 0,33 muh år 2015 Värden enligt RH2000

15

Varierat landskap

Miljöer formade av natur och människa Geologi, klimat och närheten till havet har styrt människans användning av naturen i Vattenriket. Samtidigt har människans bruk format områdets varierade landskap.

Torsebro

Balsberget

Råbelövssjön

Araslövssjön Kristianstad Nävlingeåsen

Hammarsjön Linderödsåsen

Helge å

Tollarp

Åhus

Hanöbukten

Skogsområdena är koncentrade till höjdpartierna på Linderödsåsen, Nävlingeåsen och Balsberget. Däremellan breder den flacka slätten ut sig.

Sedan istiden har slätten svämmats över i olika skeden. Sand och leravlagringar har avsatts och skapat en jordbruksbygd där olika grödor odlas. Potatis på sandmarkerna och betor på lerjordarna.

16

Från det småländska höglandet kastar sig Helge å ner mot slätten vid Torsebro. Sedan flyter den i sakta mak genom Araslövssjön och Hammarsjön och vidare söderut, för att till slut mynna vid havet i Åhus och Yngsjö.

Där ån svämmar över skapas värdefulla våtmarker.

Längs kusten löper en flera mil lång sandstrand. Kusten har präglats av ålfiske.

Skogar och värdefulla trädmiljöer

Strömmande vatten

Sandiga odlingsmarker med vandrande åkerbruk

Hanöbukten och dynlandskapet längs kusten

Våtmarksområdet längs Helge å och sjöarna 17

Vått och torrt

Blöta strandängar möter sandiga odlingsmarker I Vattenriket möts två ytterligheter – de blöta strandängarna längs Helge å och de torra sandiga odlingsmarkerna vid Ripa, Horna och Åhus. Båda är rester av ett gammalt kulturlandskap som fortfarande kan upplevas i Vattenriket.

Strandängar

Strandängarna översvämmas av vinterns högvatten och torkar upp under sommaren. I Vattenriket finns ett av landets största områden med inlandsstrandängar, som fortfarande används för kreatursbete och slåtter.

Bete och slåtter på strandängarna skapar livsmiljöer för många speciella växt- och djurarter. Rödspoven är en av de arter som finns här.

18

Ripa sandar ger en bild av hur de vidsträckta sandmarkerna runt Åhus såg ut en gång i tiden.

Sandiga odlingsmarker

Landskapet kring Åhus, Horna och Ripa präglades förr av vidsträckta sandiga odlingsmarker. Den magra marken användes huvudsakligen som betesmark. Periodvis odlades små ytor upp. Dessa fick flyttas efter något år så att den magra marken kunde återhämta sig.

Sandnejlika

Fortfarande finns många av ”det vandrande åkerbrukets” specialanpassade växter och djur kvar. Detta är unikt i Sverige. Här trivs till exempel den sällsynta sandnejlikan.

På många platser i biosfärområdet plöjs och grävs mindre områden upp med jämna mellanrum för att återskapa det vandrande åkerbruket och för att gynna det speciella växt- och djurliv som behöver de öppna trädesytorna som sin livsmiljö.

Stortapetserarbi 19

Fåglar i Vattenriket Trivsamt näste för både fåglar och skådare

Strandängar, sumpskogar och vasshav. Närheten till kustens dynlandskap och sandrevlar. Allt detta gör Vattenriket till ett av landets rikaste och mest varierande fågelområden.

Pungmes

Pungmesen häckar i Vattenriket och trivs vid frodiga stränder där vide, björk, al och pil växer nära vattenkanten. Det klotformiga boet är ett mästerverk ofta placerat längst ut på en kvist.

Skåda: Längs Linnérundan i närheten av naturum på sommaren.

Trana

I månadsskiftet mars-april rastar många tusen tranor i Vattenriket. De söker mat på fälten och övernattar i det grunda vattnet vid Pulken. För att undvika skador på nysådda åkrar matas tranorna med korn på fältet framför Pulkens fågeltorn. När tranorna får maten serverad direkt vid rastplatsen lämnar de åkrarna i fred. Samtidigt blir det lätt för alla tusentals skådare att njuta av skådespelet när de mäktiga fåglarna dansar.

Skåda: Utemuseum Pulken mars-april.

Gäss

I Vattenriket finns många olika gåsarter. Grågåsen dominerar under häckningstid och senare under hösten rastar vitkindad gås, bläsgås, kanadagås och sädgås. Då och då ses även spetsbergsgås och rödhalsad gås. De flesta övervintrar 20

längre söderut, men milda vintrar stannar många gäss kvar i Kristianstadsbygden.

De häckande grågässen anländer tidigt på våren och kan lägga ägg redan i mars.

Skåda: Isternäset under höst och vinter.

Havsörn

Havsörnen är vår största rovfågel. Flera par häckar i Vattenriket och om vintern söker sig även havsörnar från andra områden hit.

I Vattenriket har örnarna goda chanser att hitta mat och vintertid patrullerar de längs ån och strandängarna. Havsörnarna flyger ofta över centrala Kristianstad. Titta upp när du är i stan!

Skåda: Linnérundan och Åsums ängar på vintern.

Rödspov

Rödspoven är Kristianstads kommunfågel och en av våra vackraste och mest sällsynta vadare. Den trivs på de vidsträckta strandängarna som hålls öppna av betesdjur och slåtter. Rödspovarna är flyttfåglar och kommer till Skåne i april. Håslövs ängar är den bästa skådeplatsen. I maj spelar rödspovarna för fullt tillsammans med enkelbeckasiner, storspovar, tofsvipor och rödbenor.

Skåda: Håslövs ängar på våren.

Kungsfiskare

Kungsfiskaren kallas ibland ett flygande smycke, eftersom dräkten gnistrar i blått, turkost och rostbrunt. Kungsfiskaren trivs vid långsamt rinnande vatten och häckar i sandiga brinkar där den gräver en halvmeter lång tunnel till sin bokammare.

Den lever av småfisk, som den fångar genom att dyka ner från sin utkiksplats.

Kungsfiskaren kan föda upp tre kullar per säsong. Den övervintrar i Skåne, men en sträng vinter dukar många under.

Skåda: Vid naturum främst vintertid.

21

Hammarsjön

En grund slättsjö med många miljöer Hammarsjön är en grund, näringsrik slättsjö, tio kilometer lång och fyra kilometer bred. Sjön skiftar ständigt utseende. Både i det långa och det korta perspektivet.

Hammarsjöns yta och djup varierar betydligt beroende på årstiden. Medeldjupet är 0,7 meter. Under vinterhalvåret brukar sjön vara dubbelt så djup. För att riktigt förstå hur stor sjön är behöver man komma ut på den. Här finns öppna vattenytor där det kan gå höga vågor, men också tätbevuxna lugna områden med relativt klart vatten.

Herculesviken

Herculesviken och Kvarnnäsviken är två vegetationsrika delar av Hammarsjön med näringsrikt vatten. Trots detta har Herculesviken klart vatten. Hit når sällan det bruna

Herculesviken 22

humusrika vattnet från Helge å. På vissa ställen finns därför en rik undervattensvegetation med många olika nateväxter, kransalger och slingeväxter. Flera arter är viktig föda för andfåglar och svanar. I växtligheten finns också småkryp som är mat åt fiskar och simfåglar.

Förr fanns här gott om sävruggar, men numera är säven nästan helt borta från sjön. Grågässen är möjligen en del av förklaringen, men förmodligen samverkar många olika faktorer till att säven håller på att försvinna.

För hundra år sedan fanns sju yrkesfiskare i sjön. För 50 år sedan fångades mycket grov gädda som exporterades till Frankrike. Idag finns det inget yrkesfiske i sjön.

ön 2004.

löv, Hammarsj

ås mot ryssjan, H Fiskare på väg

Hammarsjön norrifrån 23

Strömmande vatten Jättemöjans hårsvall virvlar i Vramsån

I Vattenriket finns strömmande vattendrag som slingrar sig igenom ett varierande landskap med bokskogsraviner, kvarnmiljöer, torrängar, slåttervallar och vide­snår.

Här växer strutbräken och ramslök, orkidéer och sandnejlika. På flera platser i Vrams­ån kan man under sommaren även se jättemöjan virvla i forsarna, likt ett flera meter långt hårsvall, prytt av tusentals små vita blommor.

Den stora variationen med sol­expo­nerade och skuggiga partier, forsar och lugnare vatten har tillsammans med den goda vattenkvaliteten och det syrerika vattnet gett upphov till mycket höga naturvärden.

Flodpärlmussla

Insektsfaunan är på vissa åsträckor så rik att forskare på en enda kvadratmeter funnit uppåt 4000 smådjur, fördelade på ett 60tal arter. Husmaskar, vattenfisar och bäcksländor blir mat till forsärla och strömstare.

Med lite tur kan du även se kungsfiskaren pila förbi.

Samtliga stora sötvattensmusslor lever i Vattenriket. Här finns åsträckor som anses vara de musselrikaste i landet. Bland rariteterna finns flodpärlmusslan, en av våra största musslor som kan bli över 200 år gammal.

Kring musslorna simmar många olika fiskar som grönling, nejonöga och sandkrypare. I kvarnarnas trappor hoppar havsöringar på sin väg upp mot lekbottnarna, ett spektakulärt skådespel som äger rum varje höst.

Jättemöja i Vramsån, Gärds Köpinge.

24

Strömstare

Öring Vattenfallet i Forsakar, Degeberga.

25

Fiskar i Vattenriket

Många olika miljöer ger stor artrikedom

Lugnflytande grunda vatten som blir ljumma på sommaren. Djupa skuggade vatten som håller kylan längre. Vegetationsrika vikar och sandiga öppna bottnar. Djupa åar med lerbotten och strida steniga vattendrag. Vattenrikets varierade vattenmiljöer är hem åt ett stort antal fiskarter. Området är ett av de artrikaste i landet.

Malen är en av världens största sötvattensfiskar. Den största i Sverige vägde 180 kg, var 3,6 meter lång och drogs upp i Båven på 1800-talet. Också i våra trakter har man fångat några riktiga bjässar. I Ivösjön sägs en mal på 3,1 meter ha fångats.

Helge å

Malen behöver varmt vatten och tät vegetation med många trädrötter för att leka.

Precis som det ser ut i Helge å. Malen äter mest fiskar, men kan även ta kräftor, vattensorkar och grodor.

Förr var malen ganska vanlig här, men på 1960-talet dog den ut på grund av utsläpp från pappersindustrier. 1999 sattes 12 malar ut i Helge å. Numera lever och förökar malen sig åter i Helge å.

Mal

Grönlingen finns i täta bestånd i Vramsån och Vinnöån. Namnet kommer inte av färgen utan från det tyska ordet ”grundling” som betyder bottenfisk.

Förr planterades grönlingen ut som matfisk.

Men några större matbitar blev det inte, eftersom fisken knappast blir större än 15 centimeter. Numera är grönlingen sällsynt och du bör släppa tillbaka dem som du råkar få upp, precis som malen.

26

Vramsån

Grönling

Minst 38 olika fiskarter har fångats i Vattenrikets sjöar och åar.

Av dessa leker 32 arter i sötvatten.

Den stora artrikedomen beror på de många olika vattenmiljöerna.

ARTER FÅNGADE I VATTENRIKETS SJÖAR OCH ÅAR 1. Abborre 2. Björkna 3. Braxen 4. Bäcknejonöga 5. Elritsa 6. Faren 7. Flodnejonöga 8. Färna 9. Grönling 10. Gädda 11. Gärs 12. Gös 13. Havsnejonöga 14. Id 15. Karp 16. Lake 17. Lax 18. Löja 19. Mal

20. Mört 21. Regnbåge 22. Ruda 23. Rödspotta 24. Sandkrypare 25. Sandskädda 26. Sarv 27. Sik 28. Sill 29. Skrubbskädda 30. Skärkniv 31. Småspigg 32. Stensimpa 33. Storspigg 34. Sutare 35. Torsk 36. Vimma 37. Ål 38. Öring

Björknan är en av Vattenrikets vanligaste, men minst kända fiskar. Den hör till gruppen karpfiskar. Många kallar karpfiskarna för vitfiskar, eftersom de är silvervita. Björknan är lik braxen och de förväxlas ofta. Den trivs i sjöar med mycket växtlighet. En vuxen björkna äter snäckor, mygglarver och andra vatteninsekter som lever i bottenslammet.

Björknan är ingen matfisk, men vill du sätta rekord ska du prova att fiska björkna i Vattenriket för här blir den riktigt stor. En björkna på 1,090 kg fångades i Helge å norr om Araslövssjön 1984. Det var länge svenskt rekord för arten.

Björkna 27

Upplev Vattenriket Nära till naturen

Vattenrikets omväxlande natur och den stora artrikedomen gör området till en dröm för naturälskaren. Cykla, vandra, paddla, fiska eller skåda fågel – det finns många sätt att njuta av Vattenriket.

Vandra

I Vattenriket kan du vandra i allt från lummiga skogar till öppna strandängar och vita stränder. Runt Kristianstad finns flera fina vandringsleder. Näsby fält i norr bjuder på härliga ädellövskogar med sippor och ramslök. Linnérundan tar dig från naturum ut på strandängarna till den medeltida Lillöborgen. Söder om staden lockar Ekenabben med frodig sumpskog och vackra ekar. Längre söderut tar Sånnastigen dig från Åhus, via golfbanan ut på Sånnarna – de vidsträckta, sandiga markerna väster om Åhus. Skåneleden SL 6 i Vattenriket löper genom hela området.

Cykla

Vattenriket bjuder på många fina cykelturer. Här rullar du fram på gammal banvall, grusväg och bilfri cykelväg. Ta en dagstur till Råbelövssjön, Äspetstranden eller Linderödsåsens lummiga sluttningar. Vill du cykla längre finns ”Stora Vattenrikerundan” på 80 km som passerar tolv av Vattenrikets besöksplatser.

Skåda fågel

Vintertid patrullerar örnar längs stränderna och vid vakarna syns doldisar som rördrom och vattenrall. Våren kommer med tranflockar, änder och vadarspel. Över strandängarna drar rödspovar fram med vinglig flykt. Enkelbeckasiner kastar sig huvudstupa genom luften och storspovens drill 28

ljuder från åkrar och fält. Över de grunda slättsjöarna ryttlar fiskgjusen och kanske drar en flock svarttärnor förbi. Under sensommaren rastar vadarna vid strändernas revlar samtidigt som gåsflockarna samlas på stubbåkrar och fält.

Paddla

Få aktiviteter är så vilsamma som att glida i sakta mak förbi vassbälten, sumpskogar och strandängar. Helge å erbjuder vacker, naturnära paddling.

Fiska

Grunda slättsjöar och forsande bäckar.

Stränder och åmynningar. Sött vatten och salt. Vattenrikets många olika vattenmiljöer ger ett spännande fiske året runt.

I naturums pr ogram hittar du tips på ak tiviteter med naturväg ledare och föreningar. På naturum finns en utflyktsgui de, kartor, upptäckarryg gsäckar och ki kare att låna för eg na utflykter i Vattenriket.

29

Vattenriket året runt Varje årstid har sina höjdpunkter

På våren dansar tranorna och strandängarna får liv. En båttur eller ett dopp ger svalka om sommaren. På hösten rastar tusentals vadarfåglar och gäddorna hugger. Havsörnarna blir kvar när snön fallit. Vattenrikets besöksplatser gör det lätt att ta del av allt det fina och värdefulla.

Trana Tidig vår. Ena dagen snö och kyla, nästa strålande sol. Nu är det premiär för öringfisket och tusentals tranor rastar. Njut av vårblommornas färgprakt i ädellövskogarna.

Hedblomster Sommar. Under högsommaren ger vattnet svalka. Kombinera sol och bad vid stranden med en tur till fågeltornet i Äspet, eller glid fram med båt på Helge å. Stanna till vid de blomsterrika sandiga markerna på väg mot havet.

Höst och vinter. När sommaren övergår i höst tar gäddfisket ny fart. Under hösten och vintern rastar tiotusentals gäss och en och annan örn kan ses flyga över stan.

Vissa år erbjuder de översvämmade strandängarna härlig is för skridskoåkning.

Havsörn

30 30

Sen vår. Nu visar sig Vattenriket från sin bästa sida. Strandängarna sjuder av liv.

Luften fylls av fågelsång och grodors rop. Att uppleva lövsprickningen i bokskogen eller den rika orkidéfloran på en fuktig betesmark hör också till.

Håslövs ängar 31

B l Ballingslöv öv

Hitta ut

Vankiva V an nkiva n kiva va Stoby St oby

21

till Vattenrikets besöksplatser I Biosfärområde Kristianstads Vattenrike väntar härliga upplevelser året runt. Runt om i landskapet finns besöksplatser med fågeltorn, spångade leder och utemuseer.

Flera är tillgängliga med rullstol.

Alla platser beskrivs i utflyktsguiden «Upplev Vattenriket» och på hemsidan vattenriket.kristianstad.se. Välkommen ut!

119

Attarp Atta Att ta arp p

H SSLE EHO HƒSSLEHO

Sjunkaröd Sjunkaröd d

Björkviken Björk en n

Sö ö

Ignaberga erg

Torm TormesT orm

Nä

21

vli ng e

ås e

Vinslö

LillaLill sko skog og

n

Nävlinge ng Vagnaröd V na Krokaröd K o d Adseke Adse Åkeboda

Ljungarum Ljun

Besöksplatser

KRIST

Öllestorp Ljun Ljunga

Horsaröd

Äsphult

Ankhult Ankh khu hult

Brostorp Olarp

Bosarp Åkarp

ER

Linderöd

Ö

DS

Venestad

Harastorp

Årröd

Liarum

ND LI

Naturum Vattenriket................................

Aosehus.........................................................

3 Balsberget....................................................

4 Degeberga backar...................................

5 Ekenabben...................................................

6 Fjällmossen..................................................

7 Forsakar.........................................................

8 Gropahålet...................................................

9 Hercules.........................................................

10 Håslövs ängar.............................................

11 Kanalhuset....................................................

12 Karpalundsdammarna............................

13 Lillöområdet med Lillöborgen............

14 Lägsta punkten..........................................

15 Mosslunda....................................................

16 Näsby fält......................................................

17 Pulken.............................................................

18 Storkcenter...................................................

19 Sånnarna.......................................................

20 Vramsån.........................................................

21 Åsums ängar................................................

22 Äspet...............................................................

Djurröd

Rickarum

1 2

N.S N. S

Ku Kungsgården gå

Skättilljunga

Ullarp

Vr a

m

ÅS EN

så

n

Kårestad

Töra ö rp Törastorp

V.Vr

M Ilnestorp

Satserup ru

183 191

Ö.S

Råsed ed

Stens

HÖRBY KN

Härröd Härröd

Huaröd Huggelseke e Elestorp Tormastorp

6 Bus

Gummarp Gumma

Lån ngaröd rö Långaröd

Önne Önneköp Önn eköp Skäpperöd

32 32 Sniberup iberup b

Far t Farhult

F

Abullab

Ranseröd R Ranse eröd e d

R ST T KRISTIANSTADS KN

S Sandby

Knis Kn nisli n ling ng ge

Staversvad Sta aversvad vers

Värestorp V Väre ärestorp äres est rp

174

Vanås ås

Sinclairsholm in sholm

Almaån A lmaån

Gumlösa lösa

Hovgården Ho

H el g

Kviinge

Långaröd ång garöd

Sörby Sörbyby

N.Strö

Sevärdhet

Bjärlöv

Torsebro bruk

Torsebro

Färlöv Vinnö

Önnestad Bockeboda

Nyboholm

Lillö 13 Lillö 11 Kungsgård

1

Vilan

Ham-

Horna

eå Helg Ripa

Sjögärd

17

Härnestad

Yngsjö havsbad

Eskilstorp

Stianderöd Borrestad

Vittskövle

19

Degeberga

d

Kyllingaröd Borråkra

7

Flensma

berga

Ebbarö Ebbaröd

Rebbetuaröd röd

195 195

Kärrfästorna

118

4

KRISTIANSTADS K KRIS ISTIANS IS NST TADS KN T TA

Österlia Öste Österl erlia

8 Gropahålet Nyehusen Furuboda

Kiviks bredan

HANÖBUKTEN

Åhus hus kkärr hu ärr

Olseröd röd

Ga addaröd Gaddaröd

Hörrö Hörröd

Spanska redden

Yngsjö

Lyngbygård

sma

Åhus

22

Äspet

Lyngby

Skogsma

Ängholmarna Ängholm lmarna Fårabäck

Täppet 2

19 Transval

Everöd

Sönnarslöv

Vanneberga an n errga

Skjutfält

118

19

Nymölla mölla a

Östra Östr Ö ra Ljungbyy

Gälltofta

Gärds 20 Köpinge

Lyngsjö

Årup Å rup

To Tost Tosteberga ost s a

Hovby Ugerups säteri

Kristinelund

18

Gualöv Gual ua alö öv

Trolle-Ljungby Trolle-Lju e-Lju Lju jungby by

Legeved

Hammarsjön Rinkaby

Östervång

Maltesholm p

Fjälkinge

Viby 9

Norra Åsum 15

Gringelstad

Ö. Vram

Tillgängligt för rullstol

Bäckaäcka

10

Mosslunda

Tollarp

Bromölla Brom mö ölla 66 Toalett vattenklosett Kjuge ge e 100

14

21

Nöbbelöv

Bad Bäckaskog Bäckaskkog

Ivösjön Toalett utedass Kjugekull Kjugek ugeku ku ull

Hammar

Hedentorp

E22

Tullsåkra

Österslöv

Nosaby

5 marsl.

Vä

Bröd

ram

Näsby

Uddarp

Ovesholm

Karshol Karsholm s olm ol Grillplats aOppmannaOppmanna Nyvång sjön Fiskeplats

Balsby

16

Kristianstad

12

Öllsjö

Skepparslöv

Ovesholm

Träne

Araslövssjön

21

Källunda

TIANSTADS KN

Råbelövsjön

Råbelöv

Vandringsstig Fågeltorn

2

95

118

å

Ullstorp

FjälkeBalsstad berget 3

Ivöklack Ivö Iv vöklacck

Söndraby Sö Söndr öndraby ö nd y

Flackarp

Helmershus

ö nn Vi

Järseke

Utsikt

Ekestad

19 Skoglösa

Oppmanna Op ppma pmanna na

Odersberga

Strö gård

s Snäckestad

Naturreservat

Röetved

Adinal

öv

Utemuseum

B O LL KN BROMÖLLA Västanå Västa anå a an n nå å

FureFure-

Övarp

Åraslöv Åras aslöv löv

Teckenförklaring

Arkelstorp k sto torp

e

Hana Hanaskog skog

OLMS KN

örby

Blistorp or

IImmeln m mmeln

Axeltorp Axel

Julebo d 19 S.Lökaröd S.Lö ökaröd ö röd

Degeberga Sommarby Juleboda

33

I Sverige finns 33 naturum som alla visar vägen ut till ett unikt naturområde.

Abisko Laponia

Vindelfjällen Ammarnäs Vindelfjällen Hemavan

Vålådalen

Höga kusten Ånge

Fulufjället Dalarna Färnebofjärden Värmland Nationalparkernas hus

Kosterhavet

Stendörren

Vänerskärgården Hornborgasjön

Tåkern Sommen Västervik

Fjärås Bräcka Getterön

Trollskogen

Kullaberg Söderåsen Skrylle Öresund Falsterbo

34

Gotland

Store mosse Ottenby Blekinge Stenshuvud

naturum Vattenriket

Vill du veta mer?

Läs på hemsidan, i våra verksamhetsberättelser, nyhetsblogg, utflyktsguide och kartor.

Allt finns på vattenriket.kristianstad.se

Kontakt Adress: Naturumsvägen 2, 291 59 Kristianstad E-post: naturum@kristianstad.se Telefonnummer: 044 13 23 30 Hemsida: vattenriket.kristianstad.se Facebook: www.facebook.com/NaturumVattenriket Instagram: vattenriket

Mer om Vattenriket - en fördjupning till utställningen på naturum Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, andra upplagan 2020.

Grafisk design: Ebba Trolle.

Text: Åsa Pearce, Karin Magntorn och Ebba Trolle.

Omslagsbild: Naturum Vattenriket, Patrik Olofsson/N. Bilder: Patrik Olofsson/N (s 4, 5, 7, 13, 14, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 24, 25, 29, 30, 31), Hans Cronert (s 2, 15), Sven Persson Swelo (s 2, 3), Mattias Roos (s 4), Claes Sandén (s 7), Adobe Stock (s 10, 18, 20, 25), Precious People (s 4), Biosfärkontoret (s 2, 7, 8, 9, 19, 22, 23, 26, 27), Carina Lindkvist/Naturcentrum AB (s 16).

Papper: Inlaga 115 g Arctic Volume White, omslag 250 g Arctic Volume White.

Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB. Upplaga: 1000 ex.

ISBN: 978-91-633-2309-6.

ISSN: 1653-9338.

Naturum Vattenriket berättar om och visar vägen ut i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

På bottenvåningen finns en utställning, full av spännande upplevelser och information om Vattenrikets rika och varierade natur.

I den här skriften kan du läsa vidare på egen hand.

1 575264

265292