M
ed rätt teknik i nedförsbackar ökar du säkerheten. Och för dig som är intresserad av att åka fortare ökar också möjligheterna att vinna tid. Många motionärer tränar kondition och styrka timme ut och timme in, för att sedan förlora en massa tid i nedförsbackarna. Den som stått och tittat vid nedförsbacken strax innan kontrollen i Risberg, i utförslöpan efter Hökberg eller på något liknande ställe i Vasaloppsarenan kan snabbt konstatera att många Vasaloppsåkare skulle må bra av lite vägledning. Vissa har svårt att väja om någon framför ramlar, står med för mycket bakvikt, har svårt att ploga då fästvallan ”hugger”, har svårt att byta spår och ser allmänt skräckslagna ut. Vissa väljer att ta av sig skidorna och gå nedför backarna.
maskin, styrketräning och rullskidor. I de träningsformerna är det svårt att utveckla sina färdigheter i utförsåkning. Ett annat problem är att de motionärer söder om Dalälven som har tillgång till snö ofta tränar på konstgjord sådan. Konstsnö kan vara ganska grovkornig, isig och inte så behaglig att ramla på. Därför kanske du inte vill utmana dig själv alltför mycket på det underlaget. Om du däremot har tillgång till mjuk natursnö är det klokt att testa sina gränser lite grann. Ju mer du utmanar dig själv i nedförsbackarna, desto bättre blir du. Och så länge det inte gör ont när du ramlar så har du alla chanser i världen att utveckla dig genom intensiv träning upp och ner i backarna. Många missar den chansen genom att bara försiktigt glida nedför backarna utan vidare eftertanke. Våga satsa när det är mjukt!
TRÄNA NÄR DET ÄR MJUKT
NER MED RUMPAN
Vad är då hemligheten till att bli bra på att åka nedför? Föga förvånande är det främsta svaret träning och åter träning. Många av deltagarna har ganska lite tid på snö. Skåningarna har kanske fått lägga träningstiden på löpning, skidgång, stak-
Hur ska du då rent teknisk göra när du kommer till en nedförsbacke? När det går så fort att du inte hinner med att staka är det dags att krypa ihop i fartställning. Sätt armbågarna på knäna – eller helst framför knäna eftersom du då kommer ner ännu
djupare – för att minska luftmotståndet, samt håll ner rumpan. En vanlig position är att armarna pekar nedåt, stavarna är riktade rakt mot himlen och rumpan är kroppens högst belägna punkt. Det gynnar varken balans eller aerodynamik. Böj på knäna så de är i cirka 90 graders vinkel eller aningen mindre. Låt stavspetsar peka bakåt i låg höjd, inte i ögonhöjd.
I ELLER UTANFÖR SPÅRET Fördela vikten jämnt mellan höger och vänster ben då spåret går rakt fram. Jobba med benen genom att böja extra mycket på knäna när det kommer ett litet krön och tryck ifrån med knäna på baksidan av/ strax efter krönet. När det svänger lite grann i nedförsbackar blir det lite svårare. Ibland är det lättare att stå kvar i spåret om det finns kvar. Då måste du luta dig inåt i kurvan för att inte skidorna ska sticka iväg. Många gånger är det lättare att kliva ur spåret för att klara kurvor i hög fart. För att ta sig igenom en skarp sväng i hög fart är det bästa sättet att ”trampa” sig runt, med små och snabba sidledsförflyttningar av skidorna. Vill du göra som proffsen ska du börja i ytterkant och jobba dig inåt i
Foto: Luca Mara
”När det går så fort att du inte hinner med att staka är det dags att krypa ihop i fartställning.”
VASAL ÖPARE N
43