âI LANDSVĂGSVĂRLDEN HĂ LLER GRAVEL-CYKLING PĂ ATT EXPLODERAâ med bockstyre. Och skĂ€let handlar frĂ€mst om sĂ€kerhet, bĂ„de för dig och dina medtĂ€vlande. Med ett bockstyre fĂ„r du sĂ€mre kontroll eftersom de Ă€r smalare Ă€n ett MTB-styre. Och lite beroende pĂ„ vart du hĂ„ller hĂ€nderna kan positionen behöva Ă€ndras om du ska vĂ€xla eller bromsa vilket ger en ökad responstid i paniklĂ€gen. Och med hĂ€nderna i bocken blir positionen betydligt lĂ€gre vilket gör att det blir svĂ„rt att hantera cykeln i tekniskt svĂ„r terrĂ€ng. Dessutom ökar risken att du fastnar med styret mot dina medtĂ€vlande. Samma risk finns Ă€ven med barends, frĂ€mst nĂ€r du hĂ„ller hĂ€nderna pĂ„ handtagen, och dĂ„ fĂ„r ett par framĂ„tgĂ„ende âkrokarâ pĂ„ utsidan av styret som kan fastna i klĂ€derna hos andra, vid kompakt klungkörning. I landsvĂ€gsvĂ€rlden hĂ„ller gravel-cykling pĂ„ att explodera. Det handlar enkelt uttryckt om en landsvĂ€gscykel som Ă€r gjord för grusvĂ€gen, kanske mest beslĂ€ktad med en cykelcross. HĂ€r har ocksĂ„ speciella styren vuxit fram dĂ€r vinkeln pĂ„ bocken pekar utĂ„t sidorna. Det ser onekligen ganska konstigt ut, sĂ€rskilt dĂ„ Ă€ven broms/vĂ€xel-reglagen pekar lika snett. Men i praktiken ger den typen av styren en position i bocken som Ă€r högst behaglig Ă€ven i utmanande terrĂ€ng. Fast det gĂ„r aldrig att jĂ€mföra med ett normalt MTB-styre nĂ€r det handlar om att hĂ„lla kontrollen i tekniskt svĂ„r terrĂ€ng.
RĂTT BREDD
Riktigt breda styren fyller bara en funktion i riktigt svÄra situationer och anvÀnds dÀrför bara av downhill-cyklister som pÄ heltid brottas med kreativ och svÄr cykling. Om du anvÀnder för brett styre ökar ocksÄ risken att du slÄr i trÀd nÀr det Àr trÄngt. HÀr Àr lagom bÀst! Och
76 VA S A L Ă PA R E N
lagom för dig Ă€r dels en smaksak utifrĂ„n hur mycket hĂ€varm du anser dig behöva â och din axelbredd. Om du misstĂ€nker att ditt styre Ă€r för brett Ă€r det en enkel sak att kapa det. Du gör det genom att ta av handtagen och flytta broms/ vĂ€xel-reglage, för att sedan sĂ„ga av lika mycket pĂ„ bĂ„da sidor med bĂ„gfil. Och Ă€r du rĂ€dd för att kapa för mycket kan du flytta in handtag och broms/vĂ€xel-reglage först, och testa. KĂ€nns det bĂ€ttre kan du kapa styret dĂ€refter.
RĂTT VINKEL
De flesta styren har en vinkel pĂ„ mellan 3-10 grader. HĂ€r finns massor av uppfattningar om vad som Ă€r rĂ€tt och fel, men ingen hĂ„llbar studie som kan styrka nĂ„gon teori. HĂ€r gĂ€ller det verkligen att plocka fram kĂ€nslan och frĂ„ga dig sjĂ€lv om du fĂ„r ett skönare grepp om styret skulle ha en annan vinkel. Alla styren kan ocksĂ„ vridas, vilket betyder att vinkelns riktning kan Ă€ndras. UtgĂ„ngslĂ€get Ă€r att styrets vinkel ska ligga vinkelrĂ€tt mot dina axlar nĂ€r du sitter i sadeln och hĂ„ller hĂ€nderna pĂ„ handtagen. I samma linje ska Ă€ven dina bromsreglage vara vinklade. DĂ„ har du ett neutralt utgĂ„ngslĂ€ge för sittande cykling â som brukar vara en standardinstĂ€llning för ungefĂ€r 75 procent av alla cyklister.
RĂTT HANDTAG
LÄt dig inte luras av att tjocka, mjuka och formade handtag nödvÀndigtvis ger bÀttre komfort. Det kan kÀnna skönt nÀr du först placerar hÀnderna pÄ plats, men efter en tid i sadeln brukar den typen av handtag ge motsatt effekt. Men eftersom hÀnderna i allra högsta grad Àr vÀldigt individuella hos alla mÀnniskor sÄ Àr det viktigt att du testar olika handtag. Det Àr en billig och enkel sak att
DET ĂR INTE TILLĂ TET ATT TĂVLA I MOUNTAINBIKE MED BOCKSTYREN. DĂREMOT HAR GRAVEL-TRENDEN FĂTT EN TYP AV BOCKSTYREN SOM FAKTISKT FUNGERAR HELT OKEJ ĂVEN NĂR UNDERLAGET INTE BESTĂ R AV ASFALT ELLER GRUSVĂG. MEN I TEKNISKT SVĂ R TERRĂNG ĂR DEN HĂR TYPEN AV STYREN, I LIKHET MED VANLIGA BOCKSTYREN, INTE SĂRSKILT ANVĂNDARVĂNLIGA. SĂRSKILT OM DU BĂ DE VILL VĂXLA OCH BROMSA SAMTIDIGT SOM DU KĂMPAR DIG ĂVER RĂTTER OCH STENAR.
byta. Men innan du byter ska du frÄga dig sjÀlv; har jag nÄgra problem med domningar, trötta hÀnder, skavsÄr eller förlorat grepp?
RĂTT HANDSKAR
Handskarna hör ihop med handtagen och Ă€r viktiga för att du inte ska tappa greppet om styret. HĂ€r finns ocksĂ„ en uppsjö av varianter med dĂ€mpande material och olika former av padding som ska ge ökad komfort. Men precis som med handtagen Ă€r det inte sĂ€kert att de handskar som kĂ€nns bĂ€st i butiken Ă€r de som kĂ€nns bĂ€st efter tvĂ„ timmars cykling. Eliten brukar nĂ€stan genomgĂ„ende föredra handskar med tunn insida (mot handtagen) för att behĂ„lla kĂ€nslan. De fĂ„r inte korva sig och det fĂ„r inte finnas nĂ„gra störande sömmar som kan ge skavsĂ„r. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att materialet i handskarna och handtagen trivs ihop, sĂ„ att greppet Ă€r sĂ€kert, Ă€ven nĂ€r det Ă€r blött. n DET FINNS MĂNGDER AV HANDSKAR MED OLIKA TYPER AV PADDING. DET KAN VARA EN BRA IDĂ OM DU OFTA DOMNAR BORT I HĂNDERNA. MEN PADDING KAN OCKSĂ BETYDA ETT SĂMRE GREPP â SĂ TESTA DIG FRAM TILL DEN TYP AV HANDSKAR SOM TRIVS BĂST PĂ DINA HĂNDER. OCH MOT DINA HANDTAG.