hon truppgymnastik tre gånger i veckan ända fram till att hon började skidgymnasiet. – Jag hade blivit 20:e på ungdoms-SM, så någon slags talang hade jag väl. Att jag sökte skidgymnasium överhuvudtaget berodde delvis på att min kompis Marie gjorde det. Hon kom in i Mora, men inte jag. Lina blev istället uppringd och rekryterad av skidgymnasiet i Torsby, en ort som hon inte ens visste var den låg. Det blev en tuff start med att flytta hemifrån och samtidigt dubbla träningsdosen. En ny värld för Lina med mycket timmar hit och dit. Efter att ha varit sjuk mycket första två åren började det gå bättre och inför fjärde och sista året satte hon upp ett mål att komma med till junior-VM, vilket hon lyckades med. Hon knep också tre medaljer på junior-SM under juniortiden, då hon åkte för Domnarvets GOIF. – Vad jag blev på junior-VM? Ingen aning, jag är inte bra på siffror. I stort sett alla resultat i artikeln, både i brödtexten och i rutorna, är hämtade från internet. Inte från Linas minne. Hon gillar att åka snabbt på skidor, men verkar mer intresserad av att åka fort i framtiden än att hålla koll på hur bra hon åkte i dåtiden.
till Åre, men det fans fler orsaker till lyftet. – Det var bra drag på lägren. Långloppslik träning med långa fartpass. Och jag var mindre sjuk, vilket också gjorde stor skillnad.
Emma och Jimmie inspirerade
För att förklara de sista framstegen lyfter Lina återigen att hon överlag fått vara mer frisk, samt fördelarna med Åre som träningsort. – Det var ett stort steg att lämna Falun. Jag hade ju allt där, kompisar, familj, klubb och träningssällskap. Jag var först väldigt skeptisk till att Gustaf hade köpt lägenhet i Björnen. Men det gick snabbare att anpassa sig än jag trodde. Och även i fall jag främst tränar själv så kör jag ju på helgen med Gustaf och då och då med Kalle Zeitz, som har blivit topp 100 i Vasan. Tidigare var nämnda Kalle vanligtvis före Lina i spåret, men nu är det andra tider. När Lina blev trea i Vasaloppet i vintras hade hon bara 98 herrar framför sig. Historisk är det bara fyra damer som blivit topp 100 totalt, Elin Ek, Justyna Kowalczyk, Britta Johansson Norgen och Katerina Smutna.
Sina första fem år som senior satsade Lina främst på traditionella distanser och sprint. Hon fick åka världscup till och från och har som bäst blivit bland de 30 främsta två gånger. I övrigt var det främst fokus på SM, sverigecuper och skandinaviska cupen. Resultaten gick lite upp och ner, men över tid blev hon bättre, vilket var viktigt för motivationen. – Man ville ju komma ut på världscupen, men det är tufft att komma med i världscuputtagningarna om man inte är med i landslaget. Lina bodde i många år i Falun och tillhörde Dala Sports Academy, i likhet med paret Emma Eriksson och Jimmie Johnsson. – Det var nog främst genom dem som jag kom i kontakt med långloppen. Jimmie började ju tidigt att satsa på långlopp och det kändes lockande då jag hade harvat på gränsen till att få åka världscup ganska länge.
Bra utveckling i Team SkiProAM
Sommaren 2013 startades långloppslaget SkiProAm, som då innehåll åkarna Britta Johansson Norgren, Sara Lindborg, Annika Löfström, Nina Lintzén och norskan Solfrid Braathen, samt även Lina. Första långloppssäsongen gick sisådär för Lina, med ”bara” två 12:e-platser som bäst, i Vasaloppet och Årefjällsloppet. Men sedan hände något sommaren 2014. Rapporter kom att det såg bra ut på träningarna där främst Britta och Lina sparrade varandra i täten och rullskidstävlingarna gick bra. Hon hade precis flyttat
Rekryterad av Lukas Bauer
Sommarformen försvann inte utan vintern 2015 hade hon gjort enorma framsteg och kom hela vägen upp till pallen i ett Ski Classics-lopp, genom att bli 3:a i König Ludwig Lauf då Britta vann. Till denna säsongen ville hon ännu mer och även om hon var nöjd med upplägget i Team SkiProAm valde hon att kliva av från den satsningen innan rullskidsloppet Alliansloppet i augusti. När hon sedan blev trea där i en tight spurt blev hon personligen kontaktad av Lukas Bauer, som ville ha med henne i hans lag tjeckiska lag Team Pioneer Investments – Craft. Inte oväntat gjorde hon sedan i vinter sin klart bästa långloppssäsong någonsin, med bland annat två pallplatser och två fjärdeplatser. Hade hon inte varit sjuk en längre tid mitt i säsongen och missat tre tävlingar hade nog 6:e-platsen totalt i Visma Ski Classics varit betydligt bättre.
Tränar mest själv
Svårt att leva på skidåkning
Från sitt tjeckiska lag får Lina alla kostnader täckta för att åka runt på tävlingarna i Europa, samt även ett litet extra bidrag. – Det går väl att leva på, men det är ingen fast och regelbunden månadsinkomst. Jag hade inte kunnat satsa om det inte vore för Gustaf. Det är ett problem med skidåkning i Sverige, att det är så få som kan satsa hundra procent. Jag tror det behövs om man ska kunna nå toppen. Lina ville nå toppen redan till Årefjällsloppet några dagar senare, men där blev det en femteplats på den tuffa banan. Lina stakade precis som alla andra lopp den säsongen. Segern i ett Visma Ski Classicslopp får vänta till nästa år. n
EN HALV ÄLG I FRYSBOXEN Namn: Lina Korsgren Född: 27 januari 1988, uppväxt i Korsnäs utanför Falun Familj: Min sambo Gustaf (tidigare elitskidåkare). Syster och systerdöttrar. Mamma och pappa med bonusfamiljer. Klubb: Åre Längdskidklubb. Tidigare Korsnäs IF, Domnarvets GOIF och Falun-Borlänge SK. Team: Team Pioneer Investments – Craft Yrke: Längdskidåkare (samt en del konsultuppdrag i mycket liten utsträckning) Studier: 2-årig högskoleexamen i marknadsföring vid Högskolan Dalarna. Meriter långlopp: 2:a Jizerska, 3:a i Vasaloppet samt 4:a i både La Sgambeda och La Diagonela 2016. 3:a König Ludwig Lauf 2015. Meriter världscup: 19:e sprint K Ruka nov 2014. 26:a jaktstart Falun mars 2011. 32:a sprint K Stockholm mars 2011. Meriter skandinavisk cup: 2:a sprint F Ulricehamn feb 2009. 4:a sprint K Keruu feb 2011. Meriter junior-VM: 23:a sprint F och 30:e 5 km K Val Venosta 2008. Personbästa 5000 m SkiErg: Aldrig testat Personbästa bänkpress: 60 kg, i höstas. ”Kändes kul att ta mer än sin vikt.” Personbästa löpning uppför Åreskutan eller rullskidor upp till Ullådalen: Vet ej, hopplös på tider. Träningsdos per år: Ca 650-700 timmar Stavlängd (Lina är 165 cm): Tidigare 138 cm. I år 140 cm på Vasaloppet och 143 cm på Tjejvasan. ”143 cm kändes för långt då, man ska hitta tajmingen och få med höften även på platten. Uppför ger långa stavar däremot en otroligt bra effekt. Kanske landar jag i att runt 142 cm blir bra till nästa år, lite beroende på bana.” Mål 2017: Topp 3 totalt i Visma Ski Classics, samt att vinna en deltävling. Okänd talang: Känsla för matlagning. Nuförtiden lagar jag mycket mat på älgkött då vi har en halv älg i frysboxen. Hemsida: En ny är under konstruktion Instagram: skidorarmode
VASAL ÖPARE N
49