Öppna moderater Jönköpings län - Handlingsprogram 2025

Ett Jönköpings län för alla Ett Jönköpings län präglat av Inkludering, trygghet och möjligheter

Kommun-regionalt handlingsprogram

ÖPPNA MODERATER MODERATERNAS HBTQ-FÖRBUND

Ett Jönköpings län för alla Ett Jönköpings län präglat av Inkludering, trygghet och möjligheter

Öppna moderater i Jönköping län Distriktsstyrelse 2025 Filippa Lagerkvist, ordförande. Tobias Pettersson, vice ordförande.

Niclas Bock, Ledamot. Tilda Kharazmi, ledamot. Pontus Lundgren, ledamot 2025-04-10

Innehållsförteckning

Öppna moderater - Moderaternas hbtq-förbund .................................. 5 Historik om utvecklingen av hbtq-personers rättigheter i Sverige......... 6 Övergripande.......................................................................................... 7 Föreningslivet ska vara öppet för alla .................................................... 8 Hbtq-utbildning ..................................................................................... 10 Ungdomar och skola ............................................................................. 11 Kommunen som arbetsgivare ............................................................... 13 Vård och socialtjänst ............................................................................. 14 Vård och socialtjänst ............................................................................. 15 Äldre hbtq-personer måste få åldras på sammas ätt som de levt ........ 17 Transpersoner ....................................................................................... 19

3

Öppna moderater Moderaternas hbtq-förbund Öppna Moderater är Moderaternas hbtq-förbund. Vi är den största borgerliga hbtq-organisationen och vänder oss till alla som delar den moderata grundsynen och som tycker att det är viktigt att jobba med frågor som rör homo-, bisexuella, queera och transpersoner ur ett liberalt och frihetligt perspektiv.

Med detta kommunalpolitiska program vill vi ge våra kommun- och regionpolitiker förslag kring frågor som rör äldreomsorg, vård, skola, idrott med mera där förbättringar kan ske för att ge hbtq-personer en bättre vardag.

Förslagen är en sammanfattning av de frågor som Öppna Moderater har drivit under åren gentemot partiet. Där bör tillämpningen ta hänsyn till att vissa förslag kan vara mer tillämpade att genomdriva i vissa kommuner än i andra.

Filippa Lagerkvist Distriktsordförande Öppna moderater, Jönköpings län Tel. 072 399 42 18 E-post. filippa.lagerkvist@moderaterna.se

Tobias Pettersson Vice distriktsordförande Öppna moderater, Jönköpings län Tel. 073 829 59 21 E-post. tobias.pettersson@varnamo.se

5

Historik om utvecklingen av hbtqpersoners rättigheter i Sverige 1944

Sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön avkriminaliseras. Sjukdomsdiagnosen kvarstår till 1979.

1950

RFSL (Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande) bildas för målgruppen homosexuella.

1966

Transföreningen FPES (Full Personality Expression Sweden) bildas.

1972

Lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lag som möjliggör ändrad könstillhörighet.

1979

Homosexualitet är inte längre en sjukdomsdiagnos.

1995

Lag om registrerat partnerskap.

1999

Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.

Ombudsman mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning, inrättas

2002

Lag om likabehandling av studenter i högskolan.

2003

Anspelningar på sexuell läggning omfattas av brottsrubriceringen hets mot folkgrupp.

2003

Par av samma kön får möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Sambolag, en könsneutral sambolag.

2005

Lagändringar ger lesbiska par möjlighet till assisterad befruktning.

2009

Transvestism avskaffas som sjukdomsbegrepp.

Könsneutral äktenskapslagstiftning.

2013

Nya juridiska regler för ändrad könstillhörighet.

Kravet på sterilisering vid ändrad juridisk könstillhörighet tas bort.

2016

Ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård.

2021

Karensperioden för MSM för att donera blod sänktes från 12 till 6 månader.

2023

Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utreda möjlighet till individuell riskbedömning vid blodgivning

2024

Ny könstillhörighetslag

6

Övergripande Vi föreslår att regionen och länets kommuner ska: säkerställa att sexuell läggning respektive könsidentitet och könsuttryck inkluderas i relevanta styr- och plandokument säkerställa att bemötande av och service till hbtq-personer förbättras inom all kommunal och regional verksamhet säkerställa att blanketter som kommunen använder är könsneutrala och inte förutsätter att exempelvis två föräldrar är av olika kön säkerställa att alternativet ”vill ej uppge” finns, som alternativ i enkäter som kommunen eller regionen använder, där könsidentitet ska uppges genomföra särskilda utbildningsinsatser för att stärka hbtq-kompetensen i form av en hbtq-certifiering eller motsvarande inom sina verksamheter kvalitetssäkra hur verksamheter som inte genomgått en särskild hbtqcertifiering eller motsvarande trots det arbetar med att ge hbtq-personer en god och jämlik service stärka möjligheterna att alla anställda ska kunna vara öppna på arbetsplatsen säkerställ att socialtjänsten förbättrar sitt bemötande av hbtq-personer säkerställ att socialtjänst erbjuder hbtq-personer, oavsett kön, könsuttryck och/eller könsidentitet, som utsatts för våld eller hot om våld i nära relationer skyddat boende säkerställ att kommunerna tillhandahåller trygga fritidsmiljöer säkerställ att skolornas elevhälsoteam har bred kompetens inom hbtq och hbtq-personers hälsa säkerställ att regionen erbjuder HPV-vaccin till ovaccinerade män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv, till och med 26 år.

7

Föreningslivet ska vara öppet för alla Hos en majoritet av invånarna i vårt län är det självklart att hbtq-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Trots detta finns det fortfarande utmaningar med utsatthet och diskriminering inom bland annat föreningsliv och hos religiösa samfund. Vi anser att det är oacceptabelt att vår region och våra kommuner årligen anslår pengar till religiösa samfund, föreningar och organisationer som inte står upp för alla människors lika värde, och som inte delar den självklara uppfattningen att mänskliga rättigheter också omfattar hbtq-personer.

Yttrandefriheten är en viktig princip och vi kan inte tvinga människor att tycka på ett visst sätt, men regionen och kommunerna i vårt län kan själva bestämma vad man ska finansiera eller inte finansiera. Det inskränker inte någons yttrandefrihet.

Unga hbtq-personer mår generellt sämre och unga hbtq-personer rör på sig mindre än jämnåriga heterosexuella. Enligt Folkhälsoinstitutet drabbas unga hbtq-personer oftare av fetma på grund av stillasittande fritid och rökning.

För att kunna må bra både fysiskt och psykiskt är idrott och rörelse en viktig komponent.

Det är viktigt att idrottsföreningarna aktivt arbetar med frågor som rör homooch transfobi och att varje idrottsklubb som tar emot bidrag från den offentliga sektorn har en hbtq-plan, vars syfte kan jämföras med en jämställdhetsplan, där det framgår hur klubben ställer sig till hbtq-frågor.

Föreningen ska arbeta med förebyggande frågor, men också hur man ska arbeta när en situation som förorsakats av homo- eller transfobi ska lösas rent praktiskt.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: Kräva att föreningar som får offentligt stöd har en plan för inkludering av hbtq-personer Säkerställa att hbtq-fientliga föreningar, organisationer och samfund inte erhåller stöd från kommun och/eller region Säkerställa att kommunerna tillhandahåller trygga fritidsmiljöer som inkluderar alla

8

Hbtq-utbildning Det har under senare år blivit allt mer populärt att utbilda personal på arbetsplatser i hbtq-kunskap. Sedan år 2008 erbjuder Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, s.k. hbtq-certifiering.

En hbtq-certifiering innebär konkret att ett företag eller organisation som arbetar strategiskt för en god och öppen arbetsmiljö för sina anställda och/eller för ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbtq-perspektiv kan tilldelas ett certifikat för att de uppfyller vissa uppställda krav.

En hbtq-certifiering för ett företag eller organisation kan betyda så mycket mer än att organisationen enbart utbildas i hbtq-frågor. Det är för många organisationer och företag även ett bra sätt att utveckla sig själva och inte minst att marknadsföra sig.

Den monopolliknande situation som råder på marknaden kring hbtq-certifieringar idag är olycklig. Öppna Moderater förespråkar därför en mångfald av certifieringsföretag.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: genomföra särskilda utbildningsinsatser för att stärka hbtq-kompetensen använda regionens hbtq-diplomering för sina verksamheter inom elevhälsa och annan omsorg där den kan tillämpas. kvalitetssäkra hur verksamheter som inte genomgått en särskild hbtqcertifiering eller motsvarande trots det arbetar med att ge hbtq-personer en god och jämlik service

10

Ungdomar och skola Det är inte lätt att vara ung hbtq-person. Omgivningens attityder och den miljö man lever i har stor inverkan på barn och unga som är osäkra. Vi vet att unga hbtq-personer ofta mår sämre än andra och löper större risk än andra att drabbas av bland annat mobbning. Förskolan och skolan måste därför bli bättre på bemötande och synliggörande av unga hbtq-personer. Kunskap och kompetens måste stärkas hos alla yrkesgrupper i skolan. Unga hbtq-personer är särskilt drabbade av våld och kränkningar i skolan, detta påverkar förutom hälsan också den unges skolresultat och riskerar både vidare studier och framtida jobb.

En fälla för diskriminering är skolidrotten. Könsuppdelade omklädningsrum utan möjligheter byta om eller duscha enskilt kan vara ett hinder för många hbtqungdomar. Att skolorna inte möjliggör detta beror oftast på okunskap och en gammalmodig syn på könsuppdelning. Allt för ofta beror det även på att man inte prioriterar den typen av investeringar eller endast genomför detta i samband med nyproduktion.

Det fria skolvalet möjliggör för elever att välja en skola med speciell kompetens för att möta de behov som eleven har, det fria skolvalet måste därför värnas som en viktig frihetsfråga.

Många kommuner och regionen har blivit bättre på att se och förstå hbtqungdomar. Trots det behövs mer kunskap och bättre rutiner för att se vilka unga som mår dåligt.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: säkerställa att hbtq-kompetens finns hos samtliga medarbetare inom förskola och skola. värna det fria skolvalet som en viktig frihetsfråga. säkerställa att skolornas elevhälsoteam har bred kompetens inom hbtq och hbtq-personers hälsa. (ex. regionens hbtq-diplomering) ställa krav på skolor att möjliggöra för elever som har behov av att duscha och byta om enskilt i samband med skolidrotten ges möjlighet till det.

11

Kommunen och regionen som arbetsgivare I nästan alla Sveriges kommuner är det kommunen själv som är den största arbetsgivaren. Här finns ett politiskt ansvar att ta för att se till att skapa arbetsmiljöer där diskriminering inte förekommer.

Det handlar om att skapa ett arbetsliv där det går att vara öppen och vara en del av gemenskapen på arbetsplatsen oavsett sexuell läggning, könsuttryck eller könsidentitet.

Inom vissa regionala eller kommunala arbetsplatser kan det vara brukaren eller kunden som är problemet för den anställde att leva öppet. I dessa fall är det viktigt att frågan tas på allvar, uppmärksammas och stoppas. Chefer i kommunal verksamhet måste därför ha en grundläggande hbtq-kompetens för att kunna motverka diskriminering eller mobbning på arbetsplatsen oavsett om det kommer ifrån medarbetare eller brukare/klienter/kunder.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: stärka möjligheterna att alla anställda ska kunna vara öppna på arbetsplatsen ta ansvar för att skapa god arbetsmiljö som inkluderar hbtq-personer arbeta för att chefer i kommunala- och regionala verksamhet har en grundläggande hbtq-kompetens

13

Vård och socialtjänst Hälso- och sjukvården i Sverige håller generellt en hög kvalitet. Personalen är hårt arbetande och välmenande. Det handlar oftast inte om medveten diskriminering som gör att många hbtq-personer upplever mötet med vården som jobbigt.

Bristande kunskaper och förståelse om hbtq-personers livsvillkor och vad det innebär att vara hbtq-person får konsekvenser för den vård hbtq-personer erbjuds. Det kan leda till att man inte tar relevanta prov eller ställer relevanta frågor, särskilt problematiskt kan detta vara för unga i kontakten med ungdomsmottagningar.

Den enkla utgångspunkten är att alla borde få bli sedda för den man är. För att uppnå det inom vården krävs utbildning och kunskap. Det är rimligt att ställa krav på att man under utbildning inom vårdyrken ger studenter kunskap om hbtqfrågor. Det är likaså rimligt att ställa krav på kommuner och regioner att de aktivt arbetar för att tillförsäkra att personal inom vården och omsorgen har tillräcklig kunskap för att ge medborgarna ett bra bemötande och en god omvårdnad.

14

Socialtjänsten är också en instans som har ett behov av att förbättra sitt bemötande av hbtq-personer. Här hanteras en rad viktiga frågor inte minst när det rör möjligheter till adoption och föräldraskap och andra familjerelaterade frågor.

Det är alltså viktigt att socialtjänsten inte hamnar vid sidan om och att allt fokus när det gäller att förbättra bemötande, stärka hbtq-kompetens och synliggöra hbtq-personer hamnar på skolan och vården. Inom socialtjänsten hanteras också ärenden där man misstänker våld i nära relationer eller hedersrelaterade problem.

Detta ställer stora krav på dem som jobbar inom dessa verksamheter.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska:

säkerställa att socialtjänsten har ett bra bemötande av hbtq-personer säkerställa att socialtjänst har beredskap att erbjuda hbtq-personer, oavsett kön, könsuttryck och könsidentitet, som utsatts för våld eller hot om våld i nära relationer skyddat boende att studenter inom vård- och socialtjänstyrken undervisas i hbtq-kunskap

Statistik visar på vikten av ett bra bemötande Statistik visar att hbtq-personer har låg tillit till socialtjänsten och att de som exempelvis har utsatts för våld i en nära relation, oavsett könsidentitet eller sexuell identitet drar sig från att söka stöd. För hbtq-personer kan det finnas särskilda hinder som rädsla för och faktiska erfarenheter av dåligt bemötande utifrån sin könsidentitet eller sexualitet.

Enligt statistik kan man tydligt se behovet av ett kunnigt och förstående bemötande inom socialtjänsten och vården, men inte nödvändigtvis av en verksamhet som är särskilt riktad till hbtq-personer.

15

Äldre hbtq-personer måste få åldras på samma sätt som de levt Människor lever allt längre i Sverige och antalet äldre blir fler. Andelen personer över 80 år räknas öka konstant kommande årtionden. Det är viktigt att människor har möjlighet att få åldras på samma sätt som man levt. När fler hbtq-personer lever öppet kommer kraven på att kunna leva öppet öka även vid ålderns höst.

Genom att vara positiva till mångfald och valfrihet inom äldreomsorgen ökar möjligheten för såväl äldre hbtq-personer som för andra äldre att leva ett gott liv även i hög ålder. Men bara ett fåtal äldreboenden i Sverige är hbtq-certifierade eller har medvetet jobbat med hbtq-frågor.

Både kommunala och privata aktörer måste därför bli bättre på att möta hbtqpersoners behov. För att säkerställa detta måste äldre personer få möjlighet att använda sin konsumentmakt genom ökad valfrihet. Att kommuner i hela Sverige jobbar med LOV (Lagen om valfrihet) ger ökade möjligheter för äldre hbtqpersoner att själva kunna välja och hitta stöd som de känner sig bekväma med.

Med LOV kan det finnas möjlighet på många håll i landet att skapa äldreboenden och äldreomsorg som är nischad och riktad till olika grupper.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: garantera alla en värdig och tillgänglig omsorg oavsett sexuell läggning. stärka hbtq-kompetensen inom äldreomsorg och hemtjänst. använda sig av LOV som ett verktyg att förbättra villkoren för hbtq-personer inom äldreomsorgen. tillgodose att äldre hbtq-personer ska kunna välja seniorboende med t.ex. hbtq-inriktning även utanför hemkommunen.

17

Transpersoner Oron för att bli kallad vid fel kön är vanlig hos transpersoner och ligger till grund för att många därför drar sig för att söka vård även för lättare åkommor. Denna oro är minst sagt berättigad och sträcker sig tyvärr även utanför vården så som klassrum, arbetsplatser och i alla de sammanhang där vi könas. En så enkel sak som rätt pronomen kan bidra till en generellt bättre hälsa hos transpersoner.

Många upplever att tiden från första kontakten med sjukvården med anledning av könsdysfori till dess att behandling påbörjas är väldigt lång. Utredning tar vanligtvis ca ett år.

I Västra Götaland finns det vårdsamordnare, en person med specialkompetens för att vara ett stöd under pågående behandling. En patient med etablerad kontakt, kan sms:a direkt till samordnaren vid behov. Att nyttja den resursen och vidareutbilda denne genom kompetens inom könsdysfori kan de berörda ha en etablerad kontakt och därigenom känna sig både sedda och hörda under såväl tiden före utredningen som under behandling.

Vi ser i statistik att transpersoner och icke binära sticker ut rejält när det kommer till psykisk ohälsa och suicid.

Vi vill att transvården fungerar och att det ges likvärdig vård oavsett vilket geografiskt område man bor i.

Därför vill vi att regionen och länets kommuner ska: garanteras ett bra, effektivt och tillgänglig bemötande i kontakten med vård och eller andra verksamheter som styrs av kommun och region att regionen ser över möjligheten till införandet av en vårdsamordnare med fokus på könsdysfori

19

Blimedlem medlem ii Öppna moderater Bli - Moderaternas hbtq-förbund Blir du medlem under perioden 1 september – 31 december så gäller det även för kommande år. OBS! Du behöver även vara medlem i Moderaterna eller Moderata Ungdomsförbundet