Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Nylands

mål för regeringsprogrammet 2023–2027

En tredjedel av finländarna bor i Nyland. Landskapet står för cirka 40 procent av arbetsplatserna inom den privata sektorn i Finland samt av Finlands bruttonationalprodukt. Hälften av Finlands satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet som genererar ny tillväxt och jobb sker i Nyland. Befolkningens höga utbildnings- och kompetensnivå, högskolesektorn på toppnivå samt det exportdrivna näringslivet har länge garanterat att Nyland har goda förutsättningar att generera en hållbar tillväxt i hela landet.

De globala kriserna, den världspolitiska situationen samt den allt hårdare internationella konkurrensen om investeringar och experter mellan motsvarande metropollandskap undergräver det nyländska näringslivets möjligheter att generera tillväxt i Finland. Den teknologiska utvecklingen förutsätter ett starkt grepp och kapacitet inom forskning och utveckling så att vi kan hålla oss i världstäten.

Nyland, som är Finlands mest internationella landskap, behöver – på samma sätt som sina europeiska jämförbara stadsregioner – statens särskilda uppmärksamhet och satsningar för att också i fortsättningen kunna generera arbetsplatser och välfärd, inte bara för det egna landskapets behov, utan för hela Finlands behov. Av Finlands klimatutsläpp är Nylands andel 20 procent, vilket innebär att stödet till landskapets klimatarbete har effekter på nationell nivå.

Detta dokument har utarbetats i brett samarbete med nyländska kommuner och våra viktigaste intressentgrupper.

Nyland, som är Finlands mest internationella landskap, behöver statens särskilda uppmärksamhet och satsningar för att också i fortsättningen kunna generera arbetsplatser och välfärd, inte bara för det egna landskapets behov, utan för hela Finlands behov.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

1. Mot ett klimatneutralt Finland

– Nylands målår är 2030

1.1 Energiomställningen påskyndas och Finlands energisäkerhet och oberoende av energi höjs, i första hand genom produktionsformer för förnybar energi som inte baserar sig på förbränning och genom att beakta naturens mångfald.

1.2 Man påskyndar målen att minska utsläppen från trafiken samt skapar förutsättningar för intelligent trafik samt för att avstå från fossila bränslen i trafiken.

1.3 Cirkulär ekonomi ska bli ny tillväxtriktning för Finland.

3. Nylands sysselsättningsgrad höjs till 80 procent

3.1 Antalet nybörjarplatser inom utbildningen ökas de områden och inom de branscher och nivåer där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen.

3.2 Man främjar de internationella experternas och företagens förutsättningar att etablera och förbinda sig till Nyland.

3.3 Man satsar på invandrares sysselsättning som nationell resurs.

3.4 Man satsar på att höja Nylands sysselsättningsgrad som nationell specialfråga.

2. Framtida tillväxt i Finland med hjälp av Nyland

2.1 Den finländska regionalpolitiken genererar hållbar tillväxt.

2.2 Nationell forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) förstärks – Nylands utgifter för FoUverksamhet har höjts till fem procent av landskapets BNP fram till år 2030.

2.3 Man satsar på markanvändning, mobilitet och logistik i de områden där man får den största nyttan.

2.4 Huvudstadsregionens och Nylands säkerhet, säkerhetsarbete, försörjningsberedskap samt beredskap förstärks.

4. Kommunernas finansieringsgrund ska tryggas i växande regioner utifrån deras särskilda behov

4.1 Nya incitament som stöder kommunernas hållbara tillväxt på eget initiativ – en reform av statsandelar och utjämningsmekanismer.

4.2 Välfärdsområdenas tjänster tryggas genom att precisera kriterierna för finansieringen

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Mot ett klimatneutralt Finland – Nylands

målår är

1.1. Energiomställningen påskyndas och Finlands energisäkerhet och oberoende av energi höjs, i första hand genom produktionsformer för förnybar energi som inte baserar sig på förbränning och genom att beakta naturens mångfald

Omställningen bort från fossila bränslen har ökat användningen av biobränslen – samtidigt som Rysslands invasion i Ukraina radikalt har ändrat energimarknaden. Finlands nuvarande avverkningsmängd är för hög jämfört med de mål som EU satt upp för kolsänkor och biodiversitet i fråga om markanvändning, och den möjliggör inte en betydande ökning av energianvändningen av trä. För Nyland är det viktigt att lösa frågan med värmeproduktion på ett hållbart sätt och frångå den produktion som baserar sig på förbränning. För ett elektrifierat samhälle och nya energiteknologier behövs det en betydande stor mängd el som producerats på ett hållbart sätt. Energiomställningen bör påskyndas, men på ett hållbart sätt. Detta kräver en helhetsgranskning ur perspektiven för ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet samt rättvisa.

2030

» När det gäller fjärrvärme introduceras alternativa energiproduktionsformer som inte baserar sig på förbränning vid sidan av den produktion som baserar sig på bioekonomins och den cirkulära ekonomins biflöden. Förutsättningarna att på ett hållbart sätt lösa frågan om fjärrvärmeproduktion i huvudstadsregionen stöds, till exempel genom ett omfattande utnyttjande av spillvärme samt genom nya innovationer för geotermisk energi och solenergi.

» Elproduktionens självförsörjning i fråga om energi ökas genom att utvidga möjligheterna för sol- och vindkraftsproduktion och genom att satsa på kommersialisering av havsvindkraft, samtidigt som en snabb förnyelse av elnätet försäkras. Verksamheten i Lovisa kärnkraftverk tryggas och utvecklingen av kärnkraftverket möjliggörs.

» Stödet till uppvärmningsrenoveringar och möjligheten att avstå från fossila energikällor, såsom oljeuppvärmning, fortsätter.

» Användningen av skogar och mängden avverkningar styrs till en mer hållbar riktning klimatmässigt och ekologiskt sett genom att uppdatera skogslagen bland annat så att det fastställs nedre åldersgränser för skogsavverkningar med beaktande av naturens mångfald.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

1.2 Man påskyndar målen att minska utsläppen från trafiken samt skapar förutsättningar för intelligent trafik samt för att avstå från fossila bränslen i trafiken.

De största lösningarna för att avstå från fossila bränslen ska verkställas där var de största utsläppen finns. Det tätbebyggda Nylands andel av Finlands klimatutsläpp är 20 procent. Därför är klimatarbetets effekter på utsläppen, trafiklösningarna, innovationsverksamheten samt andra åtgärder i Nyland av betydelse med tanke på hela Finland. Därigenom har Finland alla förutsättningar för att vara en globalt betydande aktör när det gäller att effektivt främja kompetensbaserad hållbar tillväxt och klimatneutralitet. Att övergå till annan drivkraft i person- och godstrafiken förutsätter dock en stark statlig satsning och ekonomiskt stöd såväl i fråga om distributionsnätet och att olika drivkrafter blir allmännare som i fråga om energinätet och elöverföringen.

» Man påskyndar målen att minska utsläppen från trafiken samt skapar förutsättningar för att avstå från fossila bränslen i trafiken samt för att svara på behovet av mobilitet när det gäller att gå, cykla och använda kollektivtrafik.

» Genom nya intelligenta trafiklösningar stöder man Nylands föregångarskap och hållbara tillväxt i fråga om både reskedjor inom persontrafiken och transportkedjor inom godstrafiken.

» Stödet till kollektivtrafiken säkras i Helsingfors stadsregion så att kollektivtrafikens servicenivå och andelen resor med kollektivtrafik inte försämras.

» Verksamheten vid Helsingfors-Vanda flygplats har redan länge varit klimatneutral. Luftfartens energieffektivitet utvecklas ytterligare och de fossila flygbränslena ersätts med syntetiska bränslen och biobränslen.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

1.3 Cirkulär ekonomi ska bli ny tillväxtriktning för Finland

Cirkulär ekonomi är en möjlighet för att lösa utmaningarna med ekonomin och miljön. Genom att fastställa och integrera omfattande mål inom cirkulär ekonomi i det finanspolitiska beslutsfattandet stöder man det nationella klimatneutralitetsmålet och skapar möjligheter för ny tillväxt. Även förändringsbehov inom planläggning och byggande ska

granskas ur perspektivet för hållbarhet och cirkulär ekonomi. Inom byggandet lyfter man fram reparationsbyggnad och cirkulär ekonomi i förhållande till nyproduktion och användning av nya material samt främjar användningen av koldioxidsnåla byggmaterial, såsom träbyggande. Nyland har en nyckelställning i allt det här; i regionen finns Finlands största materialströmmar och kundunderlag, och regionen har nyligen utsetts bland annat till en pilotregion för cirkulär ekonomi inom EU:s CCRI-initiativ. Allt detta möjliggör bland annat försök inom delningsekonomi och tjänstefiering samt den största nationella genomslagskraften via skalbara pilotförsök.

» Den cirkulära ekonomin ska bli ett nationellt underlag för en ny ekonomi, och för att uppnå detta mål bör regeringen sätta upp bindande ambitiösa kvantitativa mål. Målen ska vara minst lika ambitiösa eller mer ambitiösa än de mål som satts upp i det nationella programmet för främjande av cirkulär ekonomi. Genomförandet av målen följs regelbundet.

» Nyland ska bli ett nationellt och internationellt kompetenscentrum för cirkulär ekonomi.

» Ett hållbart byggande främjas genom att i högre grad utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet samt att öka betydelsen av cirkulär ekonomi och koldioxidsnåla material. Man ser till att bestämmelserna är uppdaterade i förhållande till den cirkulära ekonomin inom byggandet och målen att förtäta den befintliga bebyggelsestrukturen.

» Att minska utsläppen från konsumtionen sätts upp som mål för det nationella klimatarbetet.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Framtida tillväxt i Finland med hjälp av Nyland

2.1. Den finländska regionalpolitiken genererar hållbar tillväxt

Under de senaste tjugo åren har Finlands regionala skillnader minskat tack vare bland annat regionalpolitiska åtgärder, men samtidigt har Finlands ställning försämrats i förhållande till de nordiska jämförelseländerna. Också den europeiska säkerhetssituationen har förändrats. Finlands regionalpolitiska behov är mycket annorlunda i dagens läge än då Finland blev EU-medlem. Att Finland i framtiden har framgång kräver en förståelse om att hela landets kommande tillväxtmöjligheter kumuleras framför allt i tätbebyggda tillväxtregioner som skapar förutsättningar för hela landets framgång. Tyngdpunkten bör flyttas mot en ny, hållbar tillväxt, och Finlands regionalpolitiska paradigm bör uppdateras så att det är modernt och framåtblickande.

Norra Österbotten

Norra Savolax

Lappland

Norra Karelen

Södra Savolax Mellersta Finland Södra Österbotten Kajanaland Nyland Satakunta Kymmenedalen Birkaland Mellersta Österbotten Egentliga Finland

Södra Karelen

Päijänne-Tavastland Österbotten Egentliga Tavastland

av EU-medel i olika landskap 2021–2027

Årlig fördelning av EU-medel per invånare i olika landskap euro/invånare/år

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Fördelning

Källa: Arbetsoch näringsministeriet

ERUF ESF FRO

I tätbebyggda regioner som Nyland finns det möjligheter som nu kan utnyttjas med hjälp av starka regionalpolitiska satsningar. Dessa fördelar är inte bara lokala, utan de kumuleras på ett hållbart sätt för hela Finlands framtid.

» I regeringsprogrammet sätter man inom regionutveckling fokus på en omfattande, framåtblickande stadspolitik för tätbebyggda regioner. Det ska ses till att finansieringen av den nationella regionutvecklingen fortsätter, är tillräcklig och riktas till de regioner där medlen har den största genomslagskraften och där det största behovet finns. Kriterierna för fördelningen av finansiering på regionala grunder kompletteras med konkurrensbaserade kriterier.

» Finlands regering utarbetar en oberoende utredning där resultaten av Finlands satsningar på regionutvecklingen och utvecklingen som helhet speglas mot de nordiska jämförelseländerna och deras åtgärder. Utifrån detta utvärderar man opartiskt behovet att förnya den finländska regionalpolitiken och de åtgärder genom vilka man mest kan påverka Finlands framtid.

» Fördelningen av stöd till landsbygdens utveckling preciseras under EU:s följande programperiod så att även den landsbygd som omger städer kan dra nytta av detta.

» Det statliga stödets andelar för byggande av bredband i Nylands glesbebyggda områden höjs till samma nivå som i övriga Finland för att säkerställa att det finns snabba bredbandsförbindelser för företagens och invånarnas behov.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

2.2 Nationell forsknings­, utvecklings­ och innovationsverksamhet (FoUI) förstärks –Nylands utgifter för FoU­verksamhet har höjts till fem procent av landskapets BNP fram till år 2030

FoU-verksamheten är bland de viktigaste tillväxtfaktorerna och i nyckelställning vid bekämpning av klimatkatastrofer och naturförlust. I ett litet land är det förnuftigt att fokusera på utmaningar som kombinerar den globala marknadsefterfrågan och det politiska förändringstrycket. En världsomfattande grön digital omställning, hälsa och välfärd styr offentliga och privata investeringar på flera hundra miljarder. Universitet på toppnivå och innovativa företag har de bästa möjligheterna att locka internationella experter till Finland i samarbete med städer och regioner. Största delen av dessa aktörer är belägna i Nyland, vars andel av FoUinvesteringarna i hela landet är cirka 50 % och företagens andel 51 %. Den nyländska FoU-verksamheten leder ofta till betydande industriella investeringar som skapar jobb i övriga delar av Finland. I växande stadsregioner genererar finansieringen lösningar av världsklass och effekter som är till fördel för hela Finlands nationalekonomi.

» Offentliga satsningar på FoUI-verksamhet säkerställs i enlighet med lagen om statlig finansiering av forskningsoch utvecklingsverksamhet, och dessutom stöds lokala, regionala och nationella FoU-ekosystem.

» FoU-finansiering anvisas speciellt till tjänster som stöder företagens tillväxt, till tvärvetenskapliga FoU-program samt till städernas utvecklings- och försöksplattformar. Högskolornas innovationsfinansiering säkerställs.

» Med hjälp av en tillräcklig medfinansiering säkerställs att Finland fullständigt kan utnyttja den konkurrensutsatta EU-finansieringen.

» Finansiering av en högklassig forsknings- och teknologiinfrastruktur av världsklass säkerställs.

» Universitetssjukhusens forskningsfinansiering samt förutsättningar för internationellt samarbete säkerställs. Finansieringen inkluderas i finansieringen av välfärdsområden. Man ser också till att det finns möjligheter för fortbildning i universitetssjukhusen.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

2.3 Man satsar på markanvändning, mobilitet och logistik i de områden där man får den största nyttan Nyland är Finlands befolkningsrikaste och snabbast växande landskap samt en knutpunkt för trafik och logistik. Flera av väg- och bannätets huvudleder möts i Nyland, och i landskapet ligger landets överlägset viktigaste internationella flygplats och flera stora hamnar. Med tanke på hela Finlands livskraft, konkurrenskraft och klimatmål är det av betydelse att förutsättningarna för tillväxt och utveckling hos tätbebyggda stadsregioner tryggas och stöds. Nyland har också den mest heterogena regionstrukturen bland landskapen: I Helsingfors metropolområde behövs en hållbar styrning av områdets kraftiga tillväxt, medan bevarandet av livskraft är en utmaning i landskapets randområden. Samtidigt är hela Nyland ett och samma pendlingsområde – dit man i allt högre grad pendlar också från andra landskap.

» Styrningen av områdesanvändningen utvecklas så att den stöder stadsregionernas hållbara tillväxt och

» styrningen av tillväxten till den befintliga byggda miljön. Samtidigt förebygger man avskogning och värnar om naturens mångfald. Den nuvarande markanvändningsoch bygglagen ska fungera som utgångspunkt för en eventuell revidering av lagstiftningen om områdesanvändning. Målet ska vara flexibilitet, en tydlig reglering och smidigare planprocesser.

» I stadsregionernas MBT-finansieringsandelar beaktas Helsingforsregionens och Nylands särställning som en kraftigt växande och tätbebyggd region med en tredjedel av Finlands arbetsplatser. Genom MBT-avtalen ska man främja utvecklingen av den viktiga motorn med tanke på hela Finlands livskraft. Utöver de kvantitativa målen i MBT-avtalen bör utvecklingen av mobilitet och byggande styras genom miljömål. MBT-avtalsförfarandet bör inte utvidgas.

» Den internationella konkurrenskraften hos och tillgängligheten till Helsingfors-Vanda flygplats och Nylands viktigaste hamnar säkerställs som Finlands suveräna knutpunkter för internationell trafik.

» Finlands konkurrenskraft och tillgänglighet förstärks genom att investera i snabba järnvägsförbindelser, såsom entimmeståget till Åbo. Planeringen av Flygbanan, som kopplar Helsingfors-Vanda flygplats till andra landskapscentrum, fortsätter mot genomförandefas. Flygbanan förkortar också restiden mellan Tammerfors och Helsingfors och möjliggör närtågstrafik till Borgå. För att stödja arbetsresor och tillväxt riktas TEN-Tfinansiering till Nylands livliga trafiksträckor som hör till TEN-T-nätet.

» Tvillingstadsutvecklingen mellan Helsingfors och Tallinn stöds genom att förbättra hamnarnas verksamhetsförutsättningar. Planeringen och genomförandet av Tallinntunneln främjas som en del av tvillingstadsutvecklingen och riktlinjerna för och finansieringen av TEN-T-nätet.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

2.4

Huvudstadsregionens och Nylands säker­

het, säkerhetsarbete, försörjningsberedskap samt beredskap förstärks Beredskap för globala och nationella undantagsförhållanden är viktig med tanke på Nylands och Finlands säkerhet, för regionens folkmängd är stor och huvudstadens hållbarhet under undantagsförhållanden är avgörande. I en modern värld möter man ofta de största fenomenen, i både gott och ont, först i huvudstadsregionen, inte i glesbebyggda områden. I europeisk skala hör hela Finland till EU:s randområden. Därför bör man satsa på Östersjöns säkerhet.

» Städerna i huvudstadsregionen inkluderas i statens arrangemang kring säkerhet och beredskap, och ett samarbetsprojekt i anslutning till huvudstadsregionens beredskap startas. Målet med projektet är att förbättra förutsättningarna att beakta huvudstadsregionen som helhet i statens säkerhetsverksamhet. Tillräckliga resurser reserveras för detta arbete. En tillräcklig utbildning inom räddningsväsendet och säkerhetsbranschen tryggas och bevaras i huvudstadsregionen.

Nylands sysselsättningsgrad höjs till 80 procent

3.1 Antalet nybörjarplatser inom utbildningen ökas i de områden och inom de branscher och nivåer där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen

Befolkningstillväxten och arbetskraftsbristen är den största i Nyland, men Nylands andel av högskolornas nybörjarplatser i hela landet minskar hela tiden. I praktiken är antalet nyländska studieplatser på andra stadiet och vid högskolorna inte tillräckligt för de nyländska ungas behov eftersom det samtidigt kommer rikligt med sökande också från andra delar av Finland till Nyland. Detta leder till att nyländska ungdomar blir utan studieplats eller är tvungna att studera någon annanstans i Finland. Det är motiverat att öka antalet nybörjarplatser i Nyland med tanke på tillgången till högskoleutbildning, den regionala jämlikheten, efterfrågan på arbetskraft och den strukturella balansen inom hela andra stadiet och högskolefältet.

» Antalet nybörjarplatser på andra stadiet och vid högskolorna ökas i Nyland i förhållande till övriga landskap. Vid ökningen av nybörjarplatserna beaktas speciellt regionala och kvantitativa förändringar som sker i arbetslivets kompetensbehov.

» Under valperioden görs betydande finansiella satsningar på hela utbildningskedjan allt från småbarnspedagogik till grundskola samt till andra stadiet och fortsatta studier samt till kontinuerlig kompetensutveckling.

3.2 Man främjar de internationella experternas och företagens förutsättningar att etablera och förbinda sig till Nyland

Den nuvarande regeringen har satt som mål att fördubbla den arbetsrelaterade invandringen och att trefaldiga antalet internationella studerande före år 2030. Nyland, som är det överlägset populäraste landskapet ur den internationella arbetskraftens synvinkel, är i en nyckelställning för att detta ska lyckas. Även bristen på kompetent arbetskraft kumuleras i Nyland, och landskapets tillgång på experter har inverkan på hela Finlands livskraft. Det mest fruktbara sättet att få internationella studerande att förbinda sig till Finland är att sysselsätta dem.

» Den arbetsrelaterade invandringen görs smidigare och tillståndsprocesserna görs ännu snabbare.

» Utländska uppstartsföretag ges möjlighet att ansöka om Business Finlands finansiering av innovationer och internationalisering redan innan de anlänt till landet.

» Man fortsätter med Talent Boost-helheten och ökar finansieringen i förhållande till andelen invånare med invandrarbakgrund i varje växande stad.

» Undervisning i de inhemska språken ökas som en del av studierna för internationella examensstuderande för att få dem förbinda sig till den finländska arbetsmarknaden. Kompetenskraven för de inhemska språken görs mer flexibla för att förbättra tillgången på arbetstagare inom olika branscher. Godkännande av utländska examina och identifiering av motsvarande examina främjas.

3.3 Man satsar på invandrares sysselsättning som nationell resurs

Nylands flyttningsöverskott som började öka igen efter coronapandemin baserar sig framför allt på invandring. Cirka 60 procent av Finlands invånare som talar ett främmande språk som modersmål bor i Nyland. Enligt bedömningar talar en fjärdedel av Helsingforsregionens invånare ett främmande språk som modersmål år 2035 (över 400 000 personer). Att dessa personer på ett lyckat sätt integreras i arbetslivet är en betydande potential för hela Finlands arbetskraftsbehov och höjer sysselsättningsgraden. Samtidigt är en entreprenöriell aktivitet hög bland invandrarna, men de har mångsidigare behov av företagsrådgivningen än urbefolkningen. Redan nu är det i praktiken huvudstadsregionens kommunala företagstjänster som ansvarar för uppkomsten av nya livskraftiga företag som genererar jobb i hela Finland. Detta uppdrag kan dock inte längre vara enbart på de nyländska kommunernas ansvar.

» Invandrarnas sysselsättning ska bli en prioritering för Finlands regering.

» Permanent och rätt riktad statlig finansiering reserveras för stödjande av integration.

» Till reglerade yrken inom branscher med brist på arbetskraft skapas behörighetsgivande vägar för invandrare som har en utbildning inom dessa branscher.

» Inlärningen av finska språket förstärks genom ett omfattande program som beaktar situationen för kvinnor som är hemma, barn med invandrarbakgrund födda i Finland, äldre, dem som är i arbetslivet eller jobbar som

företagare samt för dem som redan länge har vistats i Finland. Språkinlärningen ska bli ett riktigt verktyg för integration.

» Statlig finansiering anvisas till en företagstjänst för invandrare som tillhandahålls av städerna i huvudstadsregionen, och dess resurser ses över varje år i förhållande till det ökade antalet kunder. 0

Antalet besök av personer som talar ett främmande språk som modersmål i huvudstadsregionens servicepunkter för företag 2014–2021

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Helsinki Espoo Vantaa

Helsingfors Esbo Vanda

3.4 Man satsar på att höja Nylands sysselsättningsgrad som nationell specialfråga

En välfärd på nuvarande nivå är möjlig endast om ännu fler finländare jobbar. En tredjedel av de arbetslösa i Finland bor i Nyland där arbetslöshetsstrukturen har blivit betydligt svårare under pandemin. Arbetslösheten har minskat långsammast bland personer som talar ett främmande språk som modersmål. Antalet långtidsarbetslösa har nästan fördubblats, och var tredje arbetslös arbetssökande är långtidsarbetslös (cirka 30 000 personer). De ungas långtidsarbetslöshet har ökat alarmerande. Därför ska man i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna se till att de nyländska kommunerna har tillräckliga förutsättningar och rörelsefrihet i fråga om skötseln av sysselsättningen hos svårt sysselsatta samt den smidiga övergångsarbetsmarknaden. Med tanke på hela Finlands skatteinkomster, tillväxt och välfärd är det kritiskt hur bra Nyland tillsammans med staten lyckas i fråga om skötseln av sysselsättningen. Nylands ambitiösa mål är att uppnå en sysselsättningsgrad på 80 procent senast år 2030. Detta har direkta och indirekta konsekvenser för hela Finlands sysselsättning, skatteinkomster, entreprenörskap och livskraft.

» I samarbete med staten och regionens aktörer skapas Nyland till ett nationellt pilot- och specialområde för skötsel av sysselsättningen.

» I samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna ser man till att de nyländska kommunerna har tillräckliga förutsättningar och rörelsefrihet i fråga om bland annat skötseln av sysselsättningen hos svårt sysselsatta samt den smidiga övergångsarbetsmarknaden. För

Nyland inrättas en egen delegation för arbets- och näringstjänsterna som säkerställer att Finlands största pendlingsområde fungerar efter reformen.

Työttömien työnhakijoiden määrän muutos (%) 08/2019 - 08/2022 (verrattuna aikaan ennen koronaa) Förändring av antalet arbetslösa arbetssökande (%) 08/2019–08/2022 (jämfört med tiden före corona)

MK01 Uusimaa

MK05 Kanta-Häme

MK02 Varsinais-Suomi

Nyland Egentliga Tavastland Egentliga Finland

MK13 Keski-Suomi MK17 Pohjois-Pohjanmaa MK16 Keski-Pohjanmaa MK07 Päijät-Häme

MK10 Etelä-Savo MK19 Lappi MK12 Pohjois-Karjala MK14 Etelä-Pohjanmaa MK09 Etelä-Karjala MK11 Pohjois-Savo

MK04 Satakunta

MK06 Pirkanmaa

MK18 Kainuu MK15 Pohjanmaa MK08 Kymenlaakso

Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Mellersta Finland Norra Savolax Södra Karelen Södra Österbotten Norra Karelen Lappland Södra Savolax Satakunta Birkaland Kymmenedalen Österbotten Kajanaland

» Man testar fördomsfritt nya verksamhetssätt för sysselsättning som kommer från internationellt framgångsrika jämförelseområden samt utvidgar vid behov nyländska pilotprojekt till nationella projekt. -17,1 % -12,8 % -10,5 % -8,4 % -7,6 % -7,0 % -6,6 % -4,9 % -4,8 % -4,6 % -3,5 % -1,4 % 0,3 % 3,5 % 3,8 % 6,0 % 6,4 % 15,8 % -20,0 % -10,0 % 0,0 % 10,0 % 20,0 %

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Kommunernas

finansieringsgrund ska tryggas i växande regioner utifrån deras särskilda

behov

4.1. Nya incitament som stöder kommunernas hållbara tillväxt på eget initiativ – en reform av statsandelar och utjämningsmekanismer

Det nuvarande statsandelssystemet och utjämningssystemet för kommunernas skatteinkomster har inte identifierat de växande regionernas behov och ökande utgiftstryck. Ju bättre en kommun har lockat nya invånare, desto mer har kommunen varit tvungen att betala i utjämningsavdrag till andra kommuner, och kommunens utveckling har inte beaktats i statsandelarna. Ekonomiska incitament för att sanera kommunens egen livskraft har varit ringa. Nylands livskraft och skattebetalningsförmåga är avgörande med tanke på hela Finlands framgång. Kommunernas uppgifter och finansiering ändras radikalt när välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Statsandelssystemet och utjämningssystemet för skatteinkomster bör förnyas så att det beaktar kommunernas och välfärdsområdenas finansieringsbehov också i regioner i utveckling, som blir mer internationella och har skattebetalningsförmåga.

» Statsandelssystemet och utjämningssystemet för skatteinkomster förnyas så att det genuint uppmuntrar regionerna till tillväxt och att stärka livskraften. Grundpriset för inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål höjs i statsandelssystemet och en nivåförhöjning för pedagogik- och utbildningssektorn görs i statsandelsfinansieringen. Tyngdpunkten flyttas från ministeriernas statsunderstöd till ett statsandelssystem med allmän täckning. I fortsättningen riktas statsunderstöden genuint till verksamhetens utveckling. Statsandelarnas indexhöjningar betalas årligen och till fullt belopp. Kommunernas skattebas förbättras genom att höja kommunernas utdelningsandel av samfundsskatten.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

4.2 Välfärdsområdenas tjänster tryggas genom att precisera kriterierna för finansieringen

Nyland har beaktats i vårdreformen genom en särlösning som omfattar utöver Helsingfors också fyra välfärdsområden samt HUS-sammanslutningen som producerar specialiserad sjukvård i Nyland. Det inbyggda underskottet i den totala finansieringen av Nylands välfärdsområden ska elimineras genom att ändra kriterierna för välfärdsområdenas finansiering. Med de skatteinkomster som uppbärs i Nyland betalas till stor del hela landets social- och hälsovårdstjänster, men också Nyland ska få tillräckligt med finansiering för att kunna finansiera tjänsterna i sina egna välfärdsområden. Välfärdsområdena ska garanteras möjlighet att genomföra vårdreformen utan att deras uppgifter kontinuerligt ökas eller att deras arbete i kontaktytan med kommuner och aktörer inom andra och tredje sektorn kontinuerligt ändras.

» I kriterierna för finansieringen ska man beakta Nylands särdrag: ett varierande befolkningsunderlag, en högre kostnadsnivå och prisstegring jämfört med övriga landskap samt skillnader i kostnaderna för produktion av tjänster. Socialtjänsternas andel ska starkare beaktas i finansieringen.

» Välfärdsområdena ska inte ges nya uppgifter från staten eller kommunerna, utan de ska ges arbetsro för att inleda verksamheten. Kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena ska förtydligas när det gäller bland annat skötseln av sysselsättningen. Grunderna för Nylands särlösning för social- och hälsovårdstjänster ska bevaras.

Nylands mål för regeringsprogrammet 2023–2027

Nylands förbund 10/2022

Bilder: Tuula Palaste, Adobe Stock, Rodeo

Uudenmaan liitto // Nylands förbund Helsinki-Uusimaa Regional Council Esterinportti 2 B • 00240 Helsinki • Finland +358 9 4767 411 • toimisto@uudenmaanliitto.fi • uudenmaanliitto.fi