







6) FÖRORD
7) ORDFÖRANDE HAR ORDET
8) REDAKTÖRSKRÖNIKAN
10) CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
12) ORDFÖRANDE SPALT UPEKONURKLIPP 1975
14) 5 SAKER DU MÅSTE HA GJORT
INNAN DIN EXAMEN FRÅN UPPSALA UNIVERSITET
18) KONTAKTDAGARNAURKLIPP 1998
22) EN HÄLSNING FRÅN 2025
24) ALEX & SIGGE - URKLIPP 2014
28) HÄLSNINGAR FRÅN EKOPARKEN
30) UE & REVERSEN QUIZ
34) INSIKTER FRÅN EN ICKE-STUDENT
36) TRE GENERATIONER: SÅ HAR . STUDENTLIVET FÖRÄNDRATS
38) BILDUPPSLAG
40) VÄLKOMMEN TILL 2075
42) ÅRETS STÖRSTA STUDENTHÖGTID: VALBORG
44) FÖRRÄDARNA GÖR LINJÄR TV GREAT AGAIN!
46) BILDUPPSLAG
GLÖM MIG SÅ SENT DU BARA KAN (48 STUDENTSTUMPAN & VALBORGSVALSEN (50
BILDUPPSLAG (54 VALBORGSKORSORDET (56 ANDREAS CERVENKA - URKLIPP 2024 (58
VALBORG FIRAS MED KÖRSÅNG PÅ UPPSALA SLOTT (62
HENRIK SCHYFFERT - URKLIPP 2006 (64
BILDUPPSLAG (66
TUR ATT DET INTE BLEV LUND (68 JOURNALISTIKEN DÖR INTE (70
URKLIPP FRÅN 1975 (72 STIL FASHION & SHOWURKLIPP 2009 (74
BILDUPPSLAG FRÅN 2024 & 1993 (76 DAGBOK FRÅN 1975 (78
LIVET EFTER NOLLNINGENURKLIPP 2009 (80 FEM FINA TEXTER (82
BILDUPPSLAG (84 TIDSLINJE (86 FACIT VALBORGSKORSORDET (88
Härmed presenterar vi det officiella jubileumsnumret för 2025 Helafemtioårharpasseratfördennaredaktion.Femtioårfyllda avkreativitet,reflektionerochgemenskap.FrånUpekonNytt,till UpekonReversen,tillUppsalaekonomernasReversen.Viharvalt att lyfta nya såväl som gamla krönikor, reportage, grafik och fotografier Det bjuds på urklipp från 1975, Stilreportage från 2009, intervjuer från en tidigare Reversenredaktör till prisad journalistochtolkningaravåretsvalborgsfirande.
MåletärattspeglavadReversenharvaritochalltidkommeratt vara; en tidning som reflekterar ungdomens syn på världen och studentlivet Allt från gripande berättelser, till komiska reflektioner.Tillsammansbanarvivägförkreativtskapandeiden akademiska världen och fortsätter axla rollen som Uppsalaekonomernaskreativaforum Reversenkanskeintefyller enstörresamhällsnytta,menviskaparmening Avstudenter,för studenter
Vi vill därmed rikta ett stort tack till samtliga. Tack till er skribenter.Tacktilltidigareredaktörerochchefredaktörer.Tack tillallaansvarigautgivare Tacktillersommånadinochmånadut läservåranummer UtanervoreReverseningenting
Wordcount:
Uppsalanämns65gånger
Valborgnämns33gånger
Tack, ReversensRedaktion 2025
Iårärettspecielltår Ettsådantårdåhistorienkänns lite närmare, traditionerna väger lite tyngre, och framtiden bär spår av något större än bara våra egna förväntningar.IårfyllerReversen50år-etthalvtsekel avstudentröster,idéer,humor,kritik,analys,kreativitet ochgemenskap
Det är nästan svårt att greppa vad femtio år har inneburit.Detärenannantid,ettannatUppsala,andra åsikter och andra utmaningar Men bläddrar man igenom gamla nummer - från svartvita tryck till färgsprakandemodernadeisgnval-såärdetändånågot somförbliroförändrat Enton Ennyfikenhet Envilja att spegla samtiden och dela med sig av sina egna reflektioneromdenvärldvileveri
Reversen är inte bara vår medlemstidning - den är ett fönsterinivårkultur Denvisarvadvibryrossom,vad viskrattaråt,vadviifrågasätter.Tidningenharvariten arena för de första stapplande stegen in i ett liv av skrivandeochenplatsdäridéerochkreativauttryckhar fåttgro.Medhumor,relevansochsjälvdistansharden följtochdokumenteratvårhistoria–årförår,termin för termin, nummer för nummer. Inte minst har Reversenvaritenplatsdärnyavännerharträffatsoch tillbringatsenanätterpåBorgenellerpånationspubar. Denharblivitensymbolförnågotsantochäktaienallt merytligvärld
Att få äran att skriva detta inslag som ordförande för Uppsalaekonomerna,ijustdettajubileumsnummer,är ett stort privilegium Det är en påminnelse om det ansvar vi bär - inte bara att förvalta, utan att också inspireratillnästakapitel FörReversenärlevande Den äraldrigfärdig Enhistoriautanslut
Tilldigsomläserdetta:tack Tackförattduärendelav vår historia, vår samtid, och vår framtid. Till alla redaktörer, skribenter, fotografer, illustratörer och formgivaregenomåren-tackförattnilagtnerertid,er röstocherpassioninågotsomharkommitattbetydaså mycketförsåmånga Detgårinteattsättaettprispådet engagemang ni lagt ned och det värde ni gett till Uppsalasstudenter
Jag kan inte säga hur Reversen kommer att utvecklas under de nästkommande 50 åren - men en sak är jag säkerpå.ReversenkommerALLTIDattvaraettandra hem för Uppsalas studenter, där de trivs, växer och frodas.
Tack,
Sombarnvardetbästajagvisste attsomnapåsoffannärmamma ochpappahadevänneröver.Att somna till sorlet av glada, skrattandemänniskor Tryggt Idag däremot, i avsaknad av mina föräldrars middagsbjudningar, har sorlet bytts ut mot något annat somfårmigattsovagott-böcker.
Böckerna jag läser kan variera. I min bokhylla hittar ni allt från deckare till dramatiska romaner Allt har sin plats där, men vissa böcker är mer tärda än andra Omslagenblekta,sidornaviktaoch tomrummen fyllda med anteckningar Det är de böcker somjaggångpågångvetattjagkan vändamigtill.Detärdesomföljer med,långteftermanväntdetsista bladet. En av dessa böcker plockade jag ur bokhyllan för första gången i femman, och den känns lika givande att plocka upp nästan tio år senare Det är en sagobokförallasomengångvarit barn,fortfarandeärdetellervuxna somhållerkvaribarnasinnet Det är en bok där du blir fullkomligt insugen i glädje, förtvivlan, kärlek och sorg. Det är Min mormor hälsarochsägerförlåt.
“Alla har rätten att vara annorlunda och alla sjuåringar har rätt till superhjältar och den som inte håller med om det är faktisktheltdumihuvudet”
Elsa, en överintelligent, lillgammal ochmobbadsjuåringvarsbästavän är sin mormor. En helt onormal 77-åring med obotlig cancer som styrrattenmedknänamedanhon röker och äter kebab. Det här är, somnikanskeförstår,inteenhelt normal bok En sån här bok kan vid första anblick ha ett otydligt budskap Denhandlaregentligen om döden, vilket kanske inte alltid tilltalar en. Men den handlar också om en mormors villkorslösa kärlek för sitt barnbarn
FörElsaärMormor både ett svärd och en sköld-honärnågon mantarmedsiguti krig.Mormorberättar sagorom landet-nästan-vaken och kungadömet
Nu visar det sig vara ganska så jättemånga fler “min mormor hälsar och säger förlåt” än vad Elsa kanske tänkt från början, mendetblirettäventyr.
Under resans gång blir bilden av Mormor tydligare. Vem hon faktisktvar,hurhenneslivsågut, varförhonvarsåälskadoch,aven vissBritt-Marie,hatad.
minmormorh
Miamas Mormor röker i sjukhussängar och gör inbrott på zoo.Manskullekunna sägaatthonärElsas något dysfunktionella superhjälte Men inte ens superhjältar vinner alltidstridenmotcancer.
Så där lämnas Elsa kvar, ensam och med ett enda uppdrag - att leverera brev till de människor som förtjänar ett förlåt. Där Mormorfårbeomförlåtelseför allt hon gjort och inte gjort i livet.
Den här delen av boken tror jag var författarens budskap när han skrevden.Närjagvarelvaförstod jag inte riktigt poängen, men för varje gång jag vänder det sista bladetförstårjagmerochmer
Sombarnellerbarnbarn,flickvän, pojkvänellerföräldertillnågonär det lätt att glömma bort att även de bara är människor. Personer runt dig som har egna tankar, upplevelser och syften som inte cirkulerarkringensjälv Sommanbrukarsäga,detärviktigt att komma ihåg att det är första gångendeocksåleverlivet
Sedan kommer den där insikten. Den andra personens perspektiv visar sig och ilskan övergår till sympati och förståelse. Med varje förlåt-brevkommerdetenhistoria En historia bakom de människor somElsaredantroddesigvetaallt om
Trappuppgången som hon vuxit .... upp i blir en berättelse om krig, sorg och havsänglar. Alla runt Elsabärenryggsäcksom väger tungt - fylld av dåliga samveten och ånger
Alla gör misstag, snedsteg eller felberäkningar. Elsa förstår någonstans på vägen att Mormor inte var perfekt Snarare långt, långt (långt) ifrån. Först blir hon arg och besviken, ifrågasätter hur någonkanvarasåelakochkorkad somMormor.
SaganberättasavElsa,ur en sjuårings perspektiv
Hon förstår sig inte på allting och berättar därför utifrån det hon känner till - sagor och fantasikungadömen. Hon mäter tid i kolibrivingslag,beskriver personer som “ worsar ” eller “molndjur” och är ..
räddförmonsterochskuggor Än idagharjagfortfarandeinteklurat ut hur hennes fantasi tolkar situationerna Ävenförmigärhan enskuggaochhonenhavsängel.
Elsa är annorlunda, klipsk och rädd Orädd och ensam Jag kan inte sätta ord på varför den här boken har satt sig hos mig. Jag pratargärnaomdensåfortjagfår chansen och beskriver den som tidigare-ensagobokförvuxna En sagobok om riddare, Ikeakassar, döden, Renault, typsnitt och förlåtelse En berättelse där ett barn försöker acceptera att alla manälskar,engångskadö.Detär inte en helt normal bok, men aj vadmitthjärtaömmarförden.
Alla sjuåringar har rätt till superhjältar. De som skjuter med paintballgevär på helt vanliga kärringar. Den som smugglar in sprit i böcker. Hon som röker inomhuspåpolisstationen
Mormor som dör i cancer. Mormor som var annorlunda. MormorsomälskarElsa.
Nuärdudärochjagärhär.Livetsvägtarolikariktningar.Vardagens virvelvindfångaross.Tideninnanochefterskiljerossåt.Menmitti stormens öga finner vi varandra – i minnena av vårt Uppsala. Viiiiiiiiiiiiiiiiiiiii vimötsivimlet.
i m l e t .
som en relativt ny student på Uppsala universitet,medknapptettårpånacken,sattjag ochfunderadeöverhurmanundersinstudietid
får ut det absolut mesta av Uppsalas studentliv.
Erbjudandena här är ju oändliga! Ska man åka flotte ner för Fyrisån? Gå på taken i klänning? Jobbapånation?ÅkaLennakattenibalklänning?
Alternativen tar aldrig slut och jag inser ganska snabbtattdetblirsvårtatthinnamedallt.Trots detärjagfastbeslutenomattgöramittabsolut
bästa för att bocka av så många studentupplevelsersommöjligt Jumerjagtänker pådet,destomerundrarjag:Vadmåstemanha hunnitmedinnanmanlämnarUppsalamedsin examenihanden?
Ijakteftersvarpåminfråga harjaghörtmigruntblandriktigaveteraner Jag har tagit tempen och snokat runt bland Uppsalastudenter som härjade på våra nationer långt innan vi föddes för att ta reda på vad vår egentliga studentplikt är. Allt var inte lika bra förr,menmycketmåvaratidlöstkul Eftersamtal med veteranerna om deras minnesvärda upplevelserharjagnusammanställtderas”Topp 5-lista” över saker du måste göra innan din examenfrånUppsala.Läs,analyseraochgåiväg ochagera!
EnavUppsalastudenternasmestälskadetradition
ärstudentspexensomanordnasavnationerna Ett studentspexinnehålleralltmöjligt–teater,musik och improvisation En grupp studenter framför enteaterochunderspexetsgångfårpublikenvara medochpåverkautspelet.Genomolikatyperav kommandon, såsom ”Omtagning!” eller ”Baklänges!”, måste studenterna som framför spexetimproviseraomteatern
Dukandeltaiettstudentspexpåenmängdolika sätt – som skådespelare, arrangör, musiker eller publik. Det är stora produktioner som ofta helt ochhålletgörsavstudenter,såchansernaatthitta någotsompassardigärstora.
Du får inte lämna Uppsala universitet utan att medverkapåenbalpåslottet.Uppsalaslotthar varit en plats för mycket, inte minst baler, där bådekungligheterochstudenterdansatvalssedan år 1762 Baler på slottet anordnas av studentnationer eller kårer, ofta på våren och kallas därför vårbaler. På balen gäller klädkoden högtidsdräkt och du ser studenter i frack och balklänning.
Dagen efter balen, på söndagen, anordnar vissa nationer en åktur med det gamla ångtåget Lennakatten På färden bär studenterna fortfarandesinahögtidsdräkterochfirarinvåren tillsammans
Den 30 april varje år kan man se studenter på flottarfärdasnerlängsFyrisåniUppsala Detär nämligen då en av Uppsalas mest omtalade traditioner äger rum, den så kallade Forsränningen Sedan 1975 har Forsränningen arrangerats och idag är det Uppsalas Tekniska Naturvetarkår som ligger bakom spektaklet Det utlovasutsmyckadeflottarochstudenteriroliga utklädnader,bådepåflottarochivattnet.
Veteranerna uppmanar alla att åtminstone kolla på forsränningen och heja på alla deltagande studenter, och om chansen kommer – bygg din egenflotteochdelta!
En av Uppsala universitets mest romantiska traditioner är serenadnatten som sker natten till stadens alla vårbaler. Det är en tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka och som än idag går att hitta, allra främst bland nationernas studentkårer. Under serenadnatten cyklar manliga studenter i högtidsdräkt runt bland studenthemmen och sjunger serenader till sina käraste baldejter, en gest av uppvaktning. Som tackförsångenskadensomblirsereneradviraner någotdrickbarttilldemanligakörerna,såattde sedankanföravidaresinserenadtillnästakäresta
Vare sig du är en del av nationernas manskörer, den som blir serenerad eller någon, utanför en kör,somvillvisauppskattningtilldinbaldejt-är serenadnattennågotduintefårmissa Draihop ett gäng och åk runt och sjung för era kärestor ochpassapåattkrävanågotdrickbartiutbyte!
Mittiallpluggstressochångestkandusombori Flogstavrålautdinfrustrationtillsammansmed andra studenter i samma obekväma sits Denna traditionkallasFlogstavråletochinträffarklockan 22:00 för att ventilera ångest på grund av allt möjligt, allt från tentaplugg till existentiell förvirring.
Dennaknasigatraditionärnågotvimåste föra vidare och som alla studenter borde uppleva. Är du inte bosatt i Flogsta rekommenderar veteranerna dig att ta en kvällspromenadtillområdetochskrikautdin stress. Eller varför inte starta upp ett eget Flogstavrål i ditt studentområde? Allt är accepterat under tentaperioder, även att skrämma dina grannar i ett enda kollektivt ångestvrål.
Jagvetinteomdenhärflaskpostennårframtidenshundraårsfirare.Troligtvisinte.Menoavsettärdennu endelavarkivet Ochattfåvaraendelavettfemtioårsfirandeärinteheltdumtheller GrattisReversen!
Härliggerjag Inteförattsynas Baraföratt finnas.
Ettevigtunderlagföreraögonblick Uppsala stadspersonligaliggunderlag.
Gräs,jord,rötter–ochtonvismedskratt.
Varje vår slår ni ut som traditionsmättade blommorkläddaiglädje
Tussilago i overall, glittrande kinder, bubblande skratt som överröstar billig
prosecco Detärsistaapril
DetärEkoparken.
Detärtusentalsungalivsomförsökerpausa tiden.
Ni har försökt bevara det Förlänga ögonblicket.
Filtar breds ut och väskor tappas bort Ni hittar varandra och möjligtvis er själva (och kanskeävenväskanomnihartur)
Här möts de som nyss landat i stan, och de somaldrigriktigtlyfte
Desomintevetvadsomväntar,ochdesom vetexaktvaddekommersakna
Detkallastradition–jagkallardetåterkomst.
Senkombluetoothhögtalaren GylleneTiderblevHov1.
Och ja –jag hörde om urinet. E K O P A R K E N
På70-taletlågnipåtrasmattorochlästetenta stenciler.
På80-talethångladeniundertuperathåroch låtsades att framtiden var någon annans problem. På 90-talet kom plasten. Chipsen. Engångskamerorna som aldrig hann framkallas.
Korvitermosblevhalloumiburgare Radioaktivitetblevtillglutenintolerans.
Gräset är numera nedtrampat redan till frukost. Solen har knappt hunnit logga in, mennågonharredanbräntsigpånäsanoch glömtvardeställdesinintegritet.
Nisamlarkissilådorochkallardetframtid Detsomförrsläpptesutipanikärnuettsteg mot framtidens mikrobryggda moral Miljöångestharblivitfermenterad Menjagdömerinte–jagärjord.
Niharalltidvelaträdda ld O h ni det –via kissamaja, e wrapsmedhållbarhetspro
Och ändå, mitt bland g skräp–finnsdetnågotren
Enurkraft
Detäridetgemensammaskräpetdethänder
Ifiltensfransar.Inågonannanshögtalarlåt.
Detärmärkligt,detdärmeder
Nigårgenomnyafaser,nyafrisyrer,nyaförälskelser.
Ni hör inte ihop, men ni är alltid samma.
Nikallardetpicknick.Jagkallardethemkomst. Förävenomnibarastannarenstund,lämnarnialltid någotkvar.
Ettskratt,enlängtan,englömdfilt
Ochjag?
Jagliggerkvar
Inteförattsynas.Baraförattfinnas.Finnssomplats för era ögonblick, era vänskaper, er framtid ni ännu intevetom
finnas för er.
a.1960
b.1950
c.1975
VilketårgrundadesReversen? (mjukstart,denhärbordesitta)
Reversenärsomkäntendelav
Uppsalaekonomerna,vad kalladesUppsalaekonomerna tidigare?
a.UPEKON
b.EkonomisektionenUppsala
c.Uppsalastudentekonomer
Iettgammaltnummerfrån1985kanmanläsaomföreningenslagi Solastaffetensomgjordesuccé,menvadinnebaregentligen Solastaffetensomanordnadesmellan1968-1998?
a.StafettmellanallasektionerpåUppsalauniversitetdärvarjesträckaavslutadesmedatt springauppförCarolinaRedivivabacken
b.800-meterstafettmellanallaekonomiprogramiSverigesomturadesomatthållasi Uppsala,StockholmochGöteborg
c.StafettmellanallastudentföreningariSverigedärdengemensammalöpsträckanvarfrån GöteborgtillKarlstad
VilketårbörjadeReversenatt producerapodden“UEpoddar”?
1986firadehelaföreningen15-års jubileumpåslottetdärdenna manvarkvällenshuvudtalare. Vemärhan?
a.PercyBarnevik
b.JacobWallenberg
c.LeifÖstling
Vilkettryckteknisktformatanvände Reversenunderdeförstaåren?
a.A5-häftningmedspiralbindning
b.Stencilmaskinmedsvartvitttryck
c.Mångaartiklarskrevsförhandochsenaste numretfannstillgängligtpåBorgen
Vadvarettstortfokusitidningen Reversenunder80-talet?
a.Börsensupp-ochnedgång
b.Matlagningstips
c.Politikiomvärlden
Vadhardetvaritförtemanunder jubileumsåret2025?
a.Värme,Motivation,Mönster
b.Förebilder,Rättvisa,Kärlek
c.Rättvisa,Mönster,Relationer
IettnummeravReversenfrån2011skildrashuren dagsomministerkanseut,genomattenskribent följermedenpolitisktaktivpersonsomtogsin ekonomexamenvidUppsalauniversitetmellan 1985och1988.Vemvardennaperson?
a.MagdalenaAndersson
b.UlfKristersson
c.JonasSjöstedt
HurmångafinnsiredaktionenförReversenidag?
a.15
b.18
c.22
Som studerande vid Uppsala universitet, inser jag hurmycketvistudentertarförgivet.Manvetvad enölpånationkostar,manvetvadenslabbinnebär ochmanvethurstudentlivetfungerar.Menhurser det ut för dem som inte studerar? För dem som ännu inte klivit in i föreläsningssalarna, kårlivet eller valborgsköerna. För dem som kanske aldrig kommergöradet?
Vad är en recce? Hur fungerar en gasque? Och hur mycketkostaregentligenkaffetpåborgen?Somsvarpå tal har jag tagit tillfället i akt och intervjuat min lillasysterJohannaföratttaredapåhurmycketenickestuderandeegentligenvetomUppsala.
Jaginlederstarktmed“Vadärennation?”,enfrågalika tråkig som den är självklar. Det hörs ett konstant fnissandefrånandrasidantelefonlinjeninnanJohanna, någottveksamt,börjarförklaraattennationärettställe mankangåtilloch“görasakerpå”.“Ellernaaaejagtror nogmerdetärenspeciellgruppavmänniskorsomgör sakertillsammans”övergårsedantankarnai.
Lysandeförklaringtyckerjagochfrågaromhonhar någratankarövervadensådannationhadekunnat tänkas heta. “Taylor Swift-nationen såklart” blir svaret.
Sakta men säkert jobbar jag mig igenom mitt väl förberedda manus, och drar snabbt slutsatsen att det, sombefarat,ärväldigtsvårtförnågonsomintestuderar attkunnasvarapåminafrågor.Änmindreentolvåring som går i mellanstadiet. Trots denna, något självförklarande analys, tycker jag att intervjun går bättreänförväntat.
En slabb visar sig, enligt Johanna, vara " en grupp ekonomersomkännersigviktigaochiblandbestämmer saker" Borgen är, med samma självklarhet, "ett ställe därmankandansa,hapartyochätachips.".Omhon själv varit stammis i baren hade favoritbeställningen utantvekanvarit"engodisdrinksomserut,ochsmakar, somdenblåa-rosagodisenFizzypop".
Såvadblevslutsatsenavdethela?
För mig, och antagligen för många av er, känns tiden innan man börjar plugga avlägsen och ibland som ett heltannatliv Vardagensomstudentharentendensatt hållaossupptagnamedegnarutiner,uttryckochsociala sammanhang.Ochävenomdetärenheltfantastisktidi livet, kan det nog ibland vara nyttigt att inte låta den definierahelatillvaron.
Kanskebehöverviiblandsevårvärldgenomettpar tolvårigaögonsomföreslårgodisdrinkarpåBorgen och nationer döpta efter Taylor Swift, för att påminnasomattdetsomärsjälvklartförvissa,kan varaheltobegripligtförandra.
hargåttsedanReversenföddes. Undertidenhargenerationeravstudentersuttitpå samma föreläsningar, gått samma trappor i Ekonomikum,druckitsammabilligavinpåsamma smutsiga gasquegolv, och ändå upplevt helt olika världar.
Vissasakerförändrasaldrig.Manpluggar,stressar,går påfest,hittarsinamänniskorochförsökerlistautvad man ska göra med sitt liv. Men när jag intervjuar två tidigareUppsalastudenter–ensombörjadeläkarlinjen 1976ochensomkomhitförattläsaekonomi1984–blirdettydligtattmycketocksåharförändrats.
Intebaraattdeskrevtentorförhandellerattbetygen sattesupppåväggenutanförinstitutionenmednamn UtanattfesteniblandinnebarattkastautTV:ngenom fönstret. Och att engagemang kunde betyda att man byggdeettflygplanavpappkartongochtäckteStockens dansgolvisand.
FRÅN KORRIDORSGEMENSKAP TILL PARTYDUBLETTER
Annaspappafickettkorridorsrumdirekt.Hanminns detsomtryggtochenkelt,alltidnågonattpratamed, ochvillemanvaraifredstängdemanbaradörren.
HenriettesmammabörjadeiFlogsta,ochbeskriverdet som“deppigtmenfulltavliv”.Allaboddedär.Allaåkte tillIkea Allakillarhadesammamöbler:säng,skrivbord, ochingetmer.
Detfannsocksåentjejikorridorensomhadeenorm Enstrumpebandssnok.
“Denärjättekelig”,sahon Iblandsläpptesden utiköket.Endagvardenborta.Ingenverkade särskiltchockad.
SenflyttadehontillendubblettpåStudentvägen,där hon bodde resten av studietiden Dubbelt så bra, om manfrågarhenne.Korridorenvarökänd,varjegångdet varfestkastadenågonutTV:ngenomfönstret Detvar tradition.
Påsittningarhalsadefolkbananlikörfrånscenen Det varhögt,stökigtochopretentiöst.
Och för att bjuda någon till vårbalen räckte det inte medettDM Manskullesjungaenvisautanförderas fönster.
“Om hon inte tittade ut, kastade man en sten på rutan”
Detlåtersomnågoturenromantiskfilm,mendetvar barasådetgicktill
Henriettes mamma minns fördrink på stan, klubbar som stängde 01 och köer till biljettsläpp. Göteborgs vårbalvardenmesteftertraktade Allavilledit
KÖRFESTER, LUNCHPASS OCH TROPISKA
Annas pappa engagerade sig i V-Dalas kör. Körfester, rallyn,gemenskap “Manvarbådeenröstochenvän”
Henriettes mamma var mer aktiv på Stocken Hon jobbadesomlunchverkareochhöllispexgruppen.Hon minnssärskiltendammiddagmedtemat“Alpresa”:
“Vibyggdeettflygplanavpapp Minkompishadegjort en alptopp som hatt. All personal var utklädda till flygvärdinnor, och vi täckte hela dansgolvet i sand Planet‘landade’påentropiskö.”
Svårtattföreställasigidag,närviblirtillsagdaförattslå liteiborden
Sillfrukost.Mösspåtagning.Champagnegaloppnerför
Carolinabacken Ingetvarbokat Ingetvarspärrat “MangickbarainpåStocken.Detflödadechampagne. Detvaskadesinomhus Sengickallaochköptepizza”
Desomjobbadesamladeininträdeslappar,tjugolappar ochtrycktenerdemisopsäckar.
Idag?Festivalarmband,timslångaköeroch champagnegaloppmedDJochblinkandebrillor Detär sammatradition,meniplastmugg.
TERMOS, HANDSKRIVNA TENTOR OCH OFFENTLIGA BETYG
Båda pluggade med papper och penna. Inga datorer. Ingaslidesattladdaner
“Allt analogt. Inget inspelat. Och kunde du inte anteckna,ja,dåvardetsynd”,sägerAnnaspappa
Henriettes mamma beskriver sin första tenta som en picknick:
“Mantogmedkaffeitermosochmängderavsnacks Menmanhannändåinteklart”
Ochnärresultatenkom?Dåsattdepåenlistautanför institutionen Mednamn
“Man gick dit Kollade listan Alla andra såg också Någonkunderopa‘dufickG!’innanmanenshunnit fram”
IdagloggarviinpåLadok.Servårtresultat.Ensamma.
IdagpluggarvipåCanvas.Viengagerarossiföreningar, utskott och redaktioner. Vi stressar över inlämningar, går på fulsittning på fredagen och finsittning på lördagen. Vi firar Valborg i Ekoparken, dansar till technoremixeravABBAochpostarpåBeRealmittiett champagnevask.
Detärnytt Menocksåexaktsomförr
Vi letar efter balans. Efter tillhörighet. Efter något att minnas
Jag frågade dem om de hade något råd till oss som pluggaridag.
“Gåmedienkör.Detgermerändutror,” saAnnaspappa
“Hittaenbalansmellanpluggochsocialt,ochnjutav båda,”saHenriettesmamma.
Tvåganskaenklasaker.Menkanskeärdetprecisdetvi behöverhöra
Attdenhärtidenintemåstevaraså CV-vänlig.
Attvåraminnenintemåstevaraperfekta Baraäkta.
älkommentill2075!Ellerrättaresagt,hur detskullekunnaseutdå.
Vadmerärsjälvstyrandeänbilar?Ellersnarare, vadärdetsominteärsjälvstyrandeviddetlaget? Kanske kämpar vi fortfarande för klimatet eller så är det redan för sent. Problemet med ekonomistudentersomärfördåligapåmattelär varaoförändrat,kansketillochmedvärre…Hur ska egentligen 0,5 avrundas? Studenterna använder väl ChatGPT version 27.0 för att besvarafrågan.
Förhoppningsvis har universitetet byggt fler tentamenslokaler, kanske till och med närmare än halvvägs till Knivsta, så att man slipper cykla 25 minuter för att skriva en ordinarietentaenlördageftermiddag.
NärmanärnyiUppsalakännsalltväldigtnytt Menisjälvaverketärdetmestaväldigtgammalt. Byggnaderna, nationerna, traditionerna och till ochmedendelavlärarna Detärspännandeatt tänka på vad som kommer fortsätta leva vidare ochvaraännuäldreom50år 50åriUppsalaär egentligenintemyckettid.Förosssomärhäri tretillfemårlåterdetlängemenpratarmanmed släktingar som pluggade här på 80-talet eller tidigaremärkermanhurmycketsomfaktisktär sig likt trots tiden som passerat Vissa saker förändras dock. Min mamma, som var väldigt engagerad på Göteborgs nation, blev förvånad närjagberättadeattjagknapptsattminfotdär
Hur många dagar kommer Valborgsfirandet omfattaom50år?Kommerdetfinnasnågot före Skvalborg, kanske Preskvalborg? Hur kommer gasquerna se ut? Och vilka andra universitet kommer fortfarande vara välkomnapåGräddgasquen?
Vad är det som håller traditionerna vid liv? Gemenskap Någotallastudenterintensivtfårta delavundersinaårhär.
Detärnågotvibärmedossrestenavlivetoch samtidigtlämnarvidaretillnästageneration. Kanskeslippermaniframtidenhäckaunder en presenning i snöblandat regn för att få biljetter eller sitta med hjärtat i halsgropen medanOrbikrascharvidettbiljettsläpp.Men viljan att ta del av studentlivet kommer leva vidareiallrahögstagrad.
En liten spaning för nationerna då Snerikes känns fortfarande väldigt traditionsenliga med sinakravpåanknytningsbevis,menvågadeändå varatidigtutemedbiljettsläpppåOrbi Kanske ärdevåradigitalapionjärer.Om50årkanskedu intelängrekanfejkaenbildpåensläktingspassnu är det ett digitalt släktträd via BankID som måste fram utanför Brundisium. Stockholms nation erbjuder Kubik med smaker av frukter som ännu inte existerar. Norrlands nation erbjuder korridorsrum i skyskrapor på Studentvägen.V-Dalaharäntligenentakterrass som är öppen medan studenterna faktiskt är i Uppsala StudenternaharupptäcktattGotlands nationfinns.Göteborgsnationleverfortfarande på billigaste ölen och bästa humorn men vi kommerinteblichockadeomvårabarninteär engagerade där heller. På Kalmar är det fortfarande omöjligt att få en sittplats på pub Kronan om du inte hänger på låset 17:59. På Uplandsäralltingsiglikt,dugårfortfarandevilse på väg till toaletterna i Svantes källare. Wermlandskällaren är oförändrad sedan medeltiden Smålandsharunder50-årsperioden fleragångertestatatthaklubbpåtisdagarföratt fångauppdesominteorkarståkvari“enut-en in” kön till Snerikes redan 21:00. De har dock gångpågångtvingatsåtergåtillattvaradenpub därmankantittapåköntillSnerikesistället
Tack till alla studenter som genom sitt engagemanginförlivarnyatraditionermenockså får de gamla att leva vidare, från generation till generation,oavsetthurmycketrestenavvärlden förändras.
Dagarna innan Valborg. Det känns i luften. Nationerna hålls stängda för att ladda upp, fyllekäketinhandlasiförvägochsystembolagetser utsomenzombieapokalyps.
Uppsalastudenternas viktigaste högtid har precis passerat,ochdetpratasredanomvilkanästaårsartister kanvara.SamtidigtfyllerReversen50år.Detfickmig att fundera: hur har man firat Valborg i Uppsala genomåren?Ochhurkommerdetegentligensigattvi börjademeddessa,småttknäppa,traditioner?
Förutom champagnegalopp och att spela kubb i ekoparken, är mösspåtagningen kanske det mest ikoniska ögonblicket av Uppsalas valborgsfirande. Speciellt för just Uppsala är att alla, oavsett ålder, kan springa runt med studentmössan den sista april. Prick klockan 15:00 höjer universitetets rektorsinstudentmössautanförCarolinaRediviva - en signal för resterande att springa ner för Carolinabacken under jubel. Traditionen sägs ha startatpå1950-talet.
Just champagnegaloppen föddes ur denna tradition Champagnegaloppen gick till en början ut på att studenterna sprang från mösspåtagningen till nationernaförattskålamedchampagne.Idaghandlar det istället om att bli duschad i billigt bubbel medan Bolagetdånarihögtalarna Ävenchampagnegaloppen har50-årsjubileum,dådetinfördesavtvåstudenterpå Stockholms nation år 1975 - något vi tackar dem innerligtför!
En annan viktig del i Valborgsfirandet är förstås forsränningen.NärmanpåValborgsmorgonencyklar igenomUppsalapåvägtillenchampagnefrukost,efter 4timmarssömnochmedillamåendetihalsen-dåär det något alldeles magiskt med att se enhörningsformadeflottarguppasiggenomFyrisån
Även den första forsränningen ägde rum för 50 år sedandettaår.1975måstehavaritettriktigtstarktår. Det var två ingenjörsstudenter som antog ett vad huruvida de skulle lyckas åka genom fyrisån på gummibåtar, spoiler: det gick I år arrangeras forsränningenavUppsalasteknolog-ochnaturvetarkår ochstraxöver70000Uppsalaborkommerochkollar på
IfalldupåValborgskvällenmotförmodanärtröttpå att lyssna på Bolaget och inte känner dig så sugen på korridorsfest vid triangeln, eller att trängas på Värmlands-dåerbjudsmöjlighetenattre-connectmed naturen.DetärbaraattgåupptillSlottsbackenföratt kolla på brasan och lyssna på “Våren är kommen” framsjungen av en kör. En gammal tradition som sträckersigtilltidigt1800-tal.
MariaBillowBergendahl,
som var student i Uppsala mellan åren 1988 och 1994,berättadeförmigomValborgunderhennes studietid. Dagen började traditionsenligt med sillfrukost och tillhörande snaps, avnjuten på en gräsplättvidStudentvägen.Mariaminnssärskiltett årnärsommarenverkadehakommittidigtochman var tvungen att sitta i skuggan för att inte få solsting, medan ett annat år var marken helt snötäckt.
Honfortsattemedattdeframåttre-tidensamlades vidCarolinaRedivivaförattdeltapågaloppenner för backen mot Stockholms nation. På den tiden behövdesingetköandetillbiljetterelleratthakoll pånågraartister,manbetaladebaraen20-lappför inträde i dörren. Pengarna samlades i stora svarta sopsäckar som snabbt fylldes. Resten av dagen spenderades inomhus på nationen, där hela byggnaden dränktes av bubbel. Idag är inträdet snäppet dyrare, och vi alla gör vårt bästa för att bevaranationernasantikainredning.
I och med att detta faktiskt är ett jubileumsnummer kunde jag inte låta bli att fråga Uppsala Universitets prorektor omhennesbästa Valborgs-minne,varpåhonsvarade:
“JagkommerihågnärRectorMagnificusochjagåkte forsränningen våren 2022. Jag ville visa mig på styva linanochhoppadeivattnetsistabiten Tänkteintepå att overall och gympaskor gjorde mig jättetung. Det kändessomentimmeattsimmafemarmtag.”
Det fick mig att reflektera över hur minnena från studentlivetochValborgkommerattföljamedoss enlångtidframöver.
NärduläserdettakommeråretsupplagaavValborgatt varaöver.MenoavsettifalldubarafiradeValborg,eller om du körde på hela sju stegs-programmet med Prevalborg, Skvalborg, Kvalborg, Valborg, Finalborg, KatastrofalborgochBrutalborg-såärdetnågotsärskilt som händer i Uppsala under Valborgsveckan En påminnelseomvarförstudentlivet,ijustUppsala,ärså fantastiskt
UPPSALA, APRIL, 2025
svenskar sätter sig i soffan varje torsdag och tittar på årets upplaga av Förrädarna – och jag är en av dem.
Tittarsuccén är tillbaka med en tredje säsong, där 20 svenska “kändisar” tävlar om en rejäl prissumma Konceptet är briljant Vuxna blir barn igen när deltagarna delas upp i förrädare och trogna
TV4 ska ha cred för att de tänker till.
Castingen är nästintill perfekt. Några är välkända ansikten från tv och sociala medier. Trygga framför kameran och bekväma med att sätta ord på sina känslor i en synk Andra är mer anonyma, men valda med en tydlig logik: de har yrken som i teorin borde ge dem ett psykologiskt övertag Kroppsspråksexperter, kriminologer och mordutredare Människor som helt enkelt är tränade på att läsa andra Och när de hamnar i samma rum som Samir Badran (det vill säga: personer som älskar sig själva lite för mycket?) då har du underhållning på hög nivå.
De första avsnitten bjuder direkt på ett smakprov av Maria Montazamis storhet.
Hon är definitionen av folkkär Hon är inte blyg när hon intar ett rum och jag älskar skiten Alla deltagare får mig inte att känna så Tvärtom Flera relativt stora personligheter, som jag tidigare åtminstone respekterat, blir blottade när de ska resonera om vem som är förrädare och inte. Sunt förnuft, logik och basal rimlighet verkar vara få förunnat. Det blir någon form av ett vuxet Paradise Hotel, utan den intima delen, där människor beter sig på ett sätt jag knappt kan begripa.
Förra säsongen var det Filip Dikmen som blev föremål för tittarvreden och jag tror inte att det är helt omöjligt att även denna säsong av Förrädarna kommer att väcka starka reaktioner Förrädarna är inte bara ett spel. Det är något som lockar fram det sämsta i människor och vi får se det i närbild Trots att många av deltagarna gör en mörkrädd finns det guldkorn. Första säsongens vinnare, Katia Mosally, spelade spelet i princip felfritt – utan att få en enda misstanke riktad mot sig. Kalla det vad du vill men den powerkvinnan imponerade stort.
Andra säsongen blev Niklas Källner, journalist till vardags, en tittarfavorit I ett spel där han var omgiven av en del idioter lyckades han vara en av få som behöll sin heder Han förlitade sig på logik, ett koncept som tycktes vara helt främmande för många andra, och med social kompetens och charm lyckades han dessutom framstå som den mest rationella personen i rummet.
Misstolka mig inte, jag gillar Gago, men att det ska jublas vid varenda framträdande, eller sjungas “Arrivederci” i kör, får mig att vilja vända bort blicken. Det blir till slut någon form av pågående onani som jag har svårt att stå bakom. Men jag antar att det är en del av programmet som både deltagarna, och tittarna, måste köpa.
numera
“Gago”, tar rollen som programledare vilket knappast har passerat obemärkt. Deltagarna verkar ha ingått en tyst överenskommelse om att avguda honom Oavsett vad han säger möts det av jubel, eller åtminstone går det ett kollektivt sus genom rummet Med bakgrund som skådespelare och känd för sina roller i Snabba Cash- filmerna trivs han med den uppmärksamhet som riktas mot honom I de utmaningar som gruppen genomför tillsammans, ska saker och ting oft t sprängas, skjutas eller rå – något Gago presente med inlevelse.
Förrädarna får en att känna något jag har saknat i linjär TV de senaste åren. Säga vad man vill om programmet, men underhållningen tummas det inte på.
spänningen och den psykologiska nakenheten gör formatet kreativt väldigt rent. Och som Emma Molin beskrev det så väl i senaste avsnittet “Det är läskigt med gruppdynamik”. Jag kunde inte sagt det bättre själv. 20:00 på torsdagar vet ni var ni hittar mig. Arrivederci!
Ensjuårgammalflickaiettvimmelavvuxna,drygt en halvmeter kortare än alla andra. Där nere hörs dånavskrattochprat.Detskålasivarendaglasoch förhennekännsvärldenenorm.Detpirrarimagen när bästa kompisen till hennes pappa lyfter henne uppochner,gungarhenneframochtillbaka,såsom hanalltidbrukar.
Hennespappafyller50.
Det är fest hemma och huset är fullt av vänner och familj. Pappa är klädd i sin finaste skjorta, hon i sin finastekjol Honförstårattpappafyllerårmenintevad det innebär att han är 50. Hon vet bara att hennes pappa är just det, hennes pappa. Ålder är ännu ett obegripligtkonceptförhenneochallasominteärhon själv,hennessyskonellerkompisarärbara"gamla".
Fördensjuårigaflickanärtidenhärochnu.Honförstår atthonendagskablistor,kanskelängtarhontilloch medefterdet,menatthennespappaocksåskafortsätta bliäldre,ärbortomhennesförstånd.
Plötsligtärhonintelängredetbarnet,utanensnart fulltutveckladvuxen.Varttogalltidvägenförden lillaflickan?
Pappasbästakompisgungarhenneintelängreuppoch nerochskrattendånarinteidetstorahuset.
Tidenblevheltplötsligtknapp.Pappansomendagtog handomhenne,behövernusjälvtashandom.Ärdetså detkännsattblivuxen?Detärnuvärldenvändsupp ochnerochgungarhennepåriktigt.Mendennagång pirrardetintesådärhärligtsomnärhonvarsju
Tidär,fördennuvuxnaflickan,ettmycketbegripligt koncept Den är knapp, den är värdefull och den bör fyllas med så mycket kärlek som det bara går. Det kanskeinteärsådåligtattvärldengungar?Dengungari taktmedattnyaminnenskapas,somersätterdegamla Är det kanske så att vi delar på utrymmet? Det finns inte oändligt med plats för minnen Vi kanske måste delapådemprecissomvidelarpåvårvärld.
Ettnyttminneförhenne,ettmindreförpappa.
Såväljerjagattsepådet Attduendaginteminnsdin 50årsfest,innebärkanskeattjagiframtidenskafåfira ochminnasmin.Menomdunånsinglömmermig,
Hon funderar på om pappa tänker på henne som flickansomengångvarhalvahanslängdochomhan saknarattvara50?Honfunderarpåvarförjusthennes pappabehövdevaradensomglömmer,somfortsätter glömma och som en dag kanske glömmer dagen han fyllde50. glömmigsåsentdubarakan.
Ännuärjagnykläckt.Såkännsdetiallafall.Jagtapparbortmigochupptäckerochförvånas.En armlitenT2apåviftismåstadsdjungeln.Stumpenavvadsomkommaskall:enstudentstumpa. Nyligen,underminsenasteutlandsresa,inspireradavLarsNorénsdagbokstexter,fickjagförmig att dokumentera. Att låta levandet landa på pappret i all sin avskalade, kronologiska, sakliga enkelhet.Intryckenavennykontinentavlöstevarandraiensådanhastighetattjaghöllsfångeni en forsande flod av förnimmelser jag inte kunde få tag i, bara låta strömma mig igenom. Jag försattesiett,förmig,obekantstadie:denkonstaterandeobservatören.Loggboksföraren.Dethär läsåret har fortlöpt i liknande stuk, präglat av kavalkadartade sekvenser firsts jag inte fått omforma, bara vara med om, bara nedteckna. De har likt giriga tvättsvampar sugit upp det utrymmejagivanligafallhartillöversförattsmältanermintillvaroimeleradtextmassa.Att månadernaintesprucketavalltsomhäntänfårmigfortfarandeattförundras.Förnärvarandeär aprilifärdmedatttackaförsigochvårentrevarsigtvekandefram.DetnalkasvalborgiUppsala, enhögtidsomvirvlarruntmedenliktenyvigvals.
00:47
YogaiFlogsta.SpelarNicosTheseDayspålägstavolym förattinteväckarestenavlägenheten. Duscharkallt
Täckerförfönstretmedenfilt.Läser.Somnar.
09:30
Tre skopor kaffepulver ur ziplockpåsen jag fick av mammaigår.Låterdetblommaienkoppspressen.
Karbinhakar fast allt som går att karbinhaka Resterandehamnarifickor.
Arbetsbyxor,Adidassip-up,regnjacka.
Cyklar förbi engelska parken till första brunchen Skipparenföreläsning.
Lyckas pricka regnet Himlen har samma färg som spökvatten. Äternätmelonochjordgubbar.
Pratar om vändstekta SD kepsar och diskuterar konceptuellsexualitet.Detgårtrögt.
Cyklar förbi botaniska trädgården till brunch två Skipperentillföreläsning. Prickarregnetigen
Pillarpåettmixerbordutanattensvarainärhetenav attseutsomattjagvetvadjaggör. Lämnarmixerbordetifred Hamnarienhögmedfolkiensäng.
Blirvisadenlapdancevideosomägderumisammasäng innanjagkom
Lämnarsängenifred. Spänneråtfestivalbandetliteförtight. Äterenhalvbanan,stående CyklartillSnerikesiosamladtrupp.
Gliderrakavägenin
Vinner en popsocket med Plicklogga. Avstår. Blir erbjudenettklistermärkeistället.
Väntaritoalettkön 20minuter
Väntarpåmacka.3minuter.
Telefonendör
Dansar till namn jag aldrig hört förut och därav inte minns
Väntaritoalettkön 40minuter
Dansarsåattvänsterskosulaknäcks. Ångrarattjagvarkensatteupphåretellertogpåmigen bh.
Omvägslånarenladdare Fårladdaibaren Äterokoktmajonäsindränktpotatisimörkret Dansariregnet.
Cyklartillenkorridorsfest
Letarefternågonborttappad.
Står under en smockfull spiraltrappa och stirrar på myrstigsslingrande människor Känner hur jag sakta mensäkerttapparförståndet.
Cyklarhem
Sträckerutryggeniutegymmet.
Täckerförfönstretmedenfilt Läser Somnar
10:30
Blommartvåskoporkaffepulverurziplockpåsen.
Drickerorimligamängderkamomillte
Bhochuppsatthår.
Skipparenbrunch.
CyklartillEkoparken
Ringerfarmor.(Honfyllerår.)
Äterpizzapågräset Äterpizzasomblåstnerigräset
Agerarölkubbssupporter.Matchenutspelarsigtilltysk techno.
Fårlitesouvlakibrödmedsås CyklartillSnerikes.
Gliderintein Hamnarienkösomsträckersiglängstvå helafasader.
Väntaritoalettkön.40minuter.
Fårnågotattfunderaöver
Tappar bort fler människor än vad jag hade att tappa borttillattbörjamed
Väntarintepåmackan.Brödetärslut.
Spanarpåevighetsköntillhamburgarna.Leröverattjag ärvegetarian
Blirfrågadvilkasomskaspela.Inserattjaginteharden blekasteaning
SkottlossningpåVaksalatorg! Telefonendör.
Dansar
Harmedmigenladdare.Fårinteladdaibaren. Äterenpowerbar
Väntarpåtvål.20minuter. Moshpit…
Stannarlängreänplanerat Cyklarhem.
Sträckerutryggeniutegymmet Täckerförfönstretmedenfilt.Läser.Somnar.
07:45
BlirmeddeladattEkoparkenliggeröde.Fårorderom attstannaisängen Somnarom. Vaknarmedhalsflussblåsor. Äterenhalvdeciliterfinriveningefäramedlime Blommar en och en halv skopa kaffepulver ur ziplockpåsen
Ullpolo,regnjacka,regnponsho. Cyklartill”brunch”. Shottaräppelcidervinäger Blirlystihalsenmedficklampa. Mängdenblåsorharhalverats Spännergaloppbandetliteförlöst. CyklartillSnerikes.
Halvgliderin
”Arbetar”nerbarkönfrån40till20minuter. Äterenpowerbar
Duscharimousserandevinmedansiktetdränktisol. Skriverlägenhetskontrakt*införhöstenpåMessengeri köntillbajamajorna
*Kontraket: ”Duochjagbaby!”
”Påguuuudddd!” ”Sägtilldem!”
GårlosstillBadBunnymotettstaket. SkriksjungerNirvanaienskogavlyktstolpslångadudes Hällervattenpåengrabbiglasögon. Knäckerhögerskosula. LämnarSnerikes VandrartillSlottsparken,klibbigochmedbyxornafulla avpappersgrötsfläckar Dansarpågatan.
Träffarenkusin (Intemin)
Charmarenmamma.
Köperenbok Denhamnaribakfickan
Ätermangostickyriceförförstagången
Försöker hämta min cykel. Blir istället neddragen för gatantillPalermosförattlånatoaletten ÄterlangosiEkoparken.
Hamnarpåenhemmafest
Fortsätter äta (kall) langos på balkongen medan en nyblivenbekanttwerkarikvällssolenpåinnergården.
Någonundraromjagharnågramänpålager Berom attfååterkomma.
Fotarabstraktasardiner
Folkskatydligenpårave
Köket. Sätter mig ner. Debatterar huruvida man kan varamystiskellerinte
Blirerbjudenenblåbärshuttiettshotglasmedbröst.
Blir erbjuden stekt korv Samtalet övergår till gränsen mellangrowersandshowers. Dansariettvardagsrum.
Försöker övertyga en pojkvän om att det inte finns något bättre än tunnbrödsrullar med hemmagjort potatismos, sojakorv, dijonsenap och vårlök Möter framgång.
Slängerbandenisoptunnan.
Slängerbandenisoptunnan
Skipparattcyklahemochduscha. SolnedgångiEkoparken
Väntarpånågonannanssouvlaki.20minuter. Letareftervatten.
Äterindiskt
Cyklartillenkompissomskaduscha.Drickeringefärste isoffan LyssnarpåFleetwoodMac
CyklartillRackarberget.
Flerfolkskapårave.
FårettsmsomVärmlands
Fåretttillsms.Omravet.Kännerkortslutning.
Dansariettkorridorsrum. Läggermigiensäng.
Spelaroklarakortspel Återkommerövertelefonommännenpålager. CyklarhemFryserarsletavmig Sträckerutryggeniutegymmet.
Upptäckerbokenjagharibakfickan.Denmårlagom.
01:50
Ståriunderklädermedtandborstenimunnen Fårett samtalomattdetfinnspizzapåRackarberget.Stannar hemma
TäckerförfönstretmedenfiltLäserSomnar
02:30
VaknartillavattminrumskompisAStreetCarNamed Desire-vrålarmittnamnihallenSomnarom
Blommarenknappskopakaffepulverurziplockpåsen. Tiominutersenareärkoppenfylldmedvadsomserut sompenselvatten
Ifrågasätterminaransoneringsförmågor. Blickarutövermittrum
Allmännaytorärbelamrademeddiskfortivarierande storlekar. Nycklar, krämer, läppglans, handsprit, regnponchon, söndertrampade byxor, klistermärken, powerbars,solglasögonochdyliktliggerutspriddaöver golvet
Lysermedficklampaihalsen.Blåsornaärkvar. Sitterpåbalkongenmedfötternautanförräcket,äter burkhonungmedskedochserframförmigcigaretterna jagalltidtänkerpåinnanj k k aldrigröker
Dokumenterar.
1.Flaskansomförvandlastillendusch
4.Studentikosafestmåltidmedfiskochnubbar
6.Enplatsdärbådeänderochingenjörersimmar
9.Dagenföredopparedagen
11.Enfestfördenriktigttappre
12.Allavägarbärtill…
15.Gemensamtförstudenterochhästar
18.Ditmangårefterettmisslyckat champagnegalopp
20.Festligtörstsläckareistorbehållare
22.Ettsinnemanförlorarunder champagnegaloppet
23.Middagensmelodimanus
24.Tidendäralltblommarinklusive alkoholkonsumtionen
26.Studentlivetsinofficiellaklubb
27.Litenmenstark
28.Flytanderacegenomstadenshjärta
29.Enstorsamlingvitahattar
2.Uppsalabosomförvandladetonårtilltonart
3.Uppsalaärfullavdem,särskiltiapril
5.Tvådagarföremenredanförmycket
7.Stadensnationaldag
8.Enkladdigsittningmedsmakavhavet
9.Detultimatatålamodstestet
10.Etttillstånddärkroppenvärkerochminnen smärtar
13.Enfiktivfigurmenettverkligtställe
14.Varannan…
16.Nödvändigmenoglamoröstinslagpåfestival
17.Engrönscenförpicknickochotillåten alkoholkonsumtion
19.Sommariettglas
21.Enofrivilligkollektivkram
25.Dryckensomomvandlarfrukosttillfest
Från Reversenredaktör till prisad journalist
Med stora förhoppningar skickades förfrågan ut en tidig lördagkväll från Reversens mailadress. Redan under den följande arbetsdagen fick vi ett muntert svar i inkorgen. ”Hej Wilma och Majken! Självklart gör jag gärna en intervju för Reversen!” Dagen före vår bestämda träff publicerades ett intervjureportage i brittiska BBC med honom. Efter vår intervju skulle han tacka av Lena K. Samuelsson, chefredaktör och VD på Aftonbladet. Det bestämda mötet var inte med vem som helst, utan med den hyllade författaren, sommarprataren, flerfaldigt prisbelönta ekonomijournalisten, och inte minst – den tidigare redaktören för Reversen. Vi har träffat honom och han heter Andreas Cervenka.
Allt började där vi befinner oss. Nästan. När vi ses sitter vi på hans arbetsplats på Aftonbladets kontor i Stockholm. Andreas är på tillfälligt besök i staden från sin nuvarande boendeort Lund Däremot är han född och uppvuxen i Uppsala, samma stad som han senare kom att studera i och engagera sig i för bland annat Reversen Redan innan vi hinner sätta oss med varsin kopp kaffe börjar frågorna flöda –från Andreas Det börjar dels undersökas gemensamma referenser i Lund, men främst vill han veta hur det går för Reversen och hur verksamheten ter sig nu för tiden Vi diskuterar tidningen en stund och jämför hur den var då till skillnad från nu innan jag ursäktar mig och ber om att få ställa några frågor mer inriktade på honom. Under följande 30 minuter guidas jag igenom en kronologisk kortversion av Andreas 50 år i Uppsala, Stockholm, USA och Lund.
Hur var din tid och uppväxt i Uppsala?
– Den var fin! Det var under 80-och 90-talet, det var en trygg och oskyldig tid. Nu bor jag i Lund sedan några år tillbaka, men jag känner mig väldigt hemma där nu och jag tror det beror på att det också är en lärdomsstad. Jag kommer ihåg hur det var coolt att kunna saker under min uppväxt Det märktes att Uppsala var en universitetsstad på samma sätt som jag märker det nu i Lund. Samtidigt delar ju universiteten upp städerna i två delar, och det var väldigt annorlunda att växa upp jämfört med att plugga i staden
Precis. Du fortsatte så småningom att plugga i Uppsala?
– Ja Eller, plugga är väl ett starkt ord Jag började på samvetarprogrammet och läste nationalekonomi och statsvetenskap, men sedan började alla engagemang. Jag gick med i ÖG tillsammans med mina vänner, mest eftersom de hade ett så fint hus. Sedan började jag jobba för Reversen och det blev ju som ett heltidsjobb. Studierna kom att hamna rätt mycket i skuggan då Efter det blev jag redaktör för Framtidsföretagen som rankar olika arbetsgivare. Det blev också som ett jobb, så då bestämde jag mig för att stanna i Stockholm I samband med det lades även min akademiska karriär ned.
Hur kom det sig att du blev engagerad i just Reversen?
– Jag var intresserad av att skriva från en ung ålder; jag hade redan skrivit för en skoltidning i gymnasiet. Vidare på universitetet blev min kompis ihop med en tjej från Stockholm och de båda pluggade ekonomi i Uppsala. Carolina Dybeck Happe heter hon, och hon var redaktör för tidningen -94. Det har för övrigt gått väldigt bra för Carolina och hon har haft en riktig superkarriär – hon är finanschef för General Electric!* Hon hade i alla fall hört av min vän att jag var duktig på att skriva, så hon tog med mig på ett redaktionsmöte Jag fick direkt ett uppdrag för tidningen, och på den vägen var det. Året därpå blev jag vald till redaktör tillsammans med en annan kille.
Att skriva om just ekonomi var däremot inte alltid självklart.
– Jag kom egentligen mer från journalistikhållet än från ekonomihållet, men det var väldigt kul med Reversen eftersom det var tidningen som hade mest resurser. Vi hade så fint papper, foto och färg; man fick verkligen göra en riktig tidning Dessutom var ekonomföreningen livaktig och tidningen var relativt välläst Samtidigt fick det mig att verkligen börja intressera mig för ekonomi och hela den världen. Reversen bidrog verkligen till att väcka det intresset. Jag fick sedan sommarjobb på Finanstidningen -97, med lite hjälp av att jag kände en kille som jobbade där, Thomas Pettersson Han hade också varit redaktör för Reversen – året innan Carolina.
“Vivilljuattmänniskorskagöraallamöjligasakersombidrartillvälfärden. Omdetbarahandlarompengarkommerdetblijättesvårtattfåihop.”
Det låter som att det fanns ganska många möjligheter inom det journalistiska fältet?
– Verkligen, det här var ju i slutet på 90-talet. Ekonomi- och börsintresset ökade i samhället och många redaktioner satsade på ekonomifältet. Jag upplevde däremot att många redaktioner på den tiden tyckte att ekonomi verkade svårt, så det var ganska tacksamt att komma in i från ekonomihållet. Det var liksom att åka gräddfil på den tiden.
Är det något under din studenttid som du är mindre stolt över?
– Oj, massor. Nej, men… Det var ju väldigt mycket festande Jag var också klubbverkare på ÖG Det var väldigt kul, men det blev nästan också ett jobb som gick ut rätt mycket över studierna. De hamnade sekundärt Hade jag gjort om studietiden så hade jag nog satsat mer på själva studierna.
Hade du verkligen det? Det är väl engagemangen som är det roliga med att vara student?
– Det har du ju rätt i, det kanske är lätt att hävda nu.
Men studentåren är en så bra tid för att inte behöva jobba Nu har jag jobbat så himla länge och jag känner att man inte måste ha så himla bråttom. Det finns något väldigt lyxigt i att få fördjupa sig så mycket i ett ämne när man är student Jag har istället lärt mig om ekonomi på egen hand och visst har jag väl ändå lyckats snappa upp ett och annat Jag vet förresten inte hur det är på festfronten i Uppsala nu?
Det låter jag vara osagt.
– Helt torrt? Synd. Skämt åsido, att engagera sig i nationen och i föreningen var fantastiskt, det var ju i Reversen som jag lärde mig om journalistik.
Vi hoppar fram lite i tiden. Du har nyligen skrivit en bok som heter Girig-Sverige, som handlar om ökade inkomstklyftor och att Sverige har blivit ett skatteparadis för rika. Vad fick dig att skriva boken?
– Jag hade varit i USA i två år som korrespondent för Dagens Industri och skrev om Silicon Valley. Det var intressant att vara i USA för då fick man en
spegling av amerikaners bild av Sverige. De hade bilden av att vi har jättehöga skatter och mycket socialism; nästan ett halvsovjetiskt samhälle. Men sedan nämnde jag att vi inte har någon fastighetsskatt som de har i Kalifornien, vi har ingen arvsskatt, jag förklarade skolsystemet med friskolor och att man kan tjäna pengar på skattefinansierade medel. De fattade ingenting. Då insåg jag att Sverige verkligen hade förändrats Jag började undra – hur många miljardärer har vi egentligen? Och det var startskottet för boken.
Boken blev ju väldigt uppmärksammad och hyllad. Du fick sommarprata förra året och senast igår publicerades en intervju om GirigSverige på BBC. Samtidigt har boken mötts av motreaktioner från annat håll. Hur reagerade du själv på all respons?
– Det blev trots allt otroligt mycket mer uppmärksammat vad jag hade tänkt mig. Lite tur hade jag nog också med timingen. När jag skrev boken var det fortfarande superhögkonjunktur Bakslaget kom sedan precis när boken kom ut. Jag har märkt att det alltid är först när ekonomin vänder nedåt som man börjar ifrågasätta saker och en diskussion skapas. Jag tror det är bra, det var min förhoppning med boken
Vad tror du är den absolut viktigaste makroekonomiska förändringen som Sverige behöver genomgå idag?
– Jag tror det är, och det är detta jag försöker sätta fingret på, mentaliteten i samhället om att allting har kommit att handla om pengar Man märker det i undersökningar bland unga som är mycket mer pengafokuserade idag Man märker det i svensk förvaltning som blir allt mer vinstdrivande och man tror nästan att vissa institutioner och regioner har uppfört ett börsbolag Hela det tänket – där tycker jag att man får fundera på om det verkligen är rätt väg att gå För vart tar samhället vägen då? Vi vill ju att människor ska göra alla möjliga saker som bidrar till välfärden. Om det bara handlar om pengar kommer det bli jättesvårt att få ihop
Om vi blickar lite framåt, vad har du för ambitioner för ditt fortsatta yrkesliv som journalist och författare?
– Jag ska fortsätta skriva fler böcker har jag tänkt Det kommer ut en bok i höst om bostadsmarknaden. Men jag är också ganska ny på Aftonbladet. Det är kul att ha en stor publik, man skriver verkligen för alla. Det är en fälla man annars lätt kan falla i, att bara skriva för experter Men här är det verkligen läsaren i fokus. Och det tycker jag är fantastiskt bra.
När jag tackar och konstaterar att jag har fått svar på alla mina frågor vill Andras sitta kvar en stund till och prata om Reversen Han berättar att han än idag är god vän med Carolina och Henrik som valde in honom i redaktionen från första början. Namnet på deras gemensamma messengergruppchatt? Reversen. Såklart. Jag tar tillfället i akt att lämna över en gåva från redaktionen; en reversenmerchtröja med texten “I <3 reversen”.
Efter det är jag för en andra gång beredd att runda av mötet, men då frågar Andreas om jag har lust att se kontoret på Aftonbladet innan jag går Efter en rundtur i lokalen skiljs våra vägar slutligen åt och jag lämnar, förundrad över Andreas ödmjuka och jordnära karaktär När Andreas säger att han vill skriva journalistik för läsaren och lättillgängliga böcker för alla så tror man på honom, för han ser och uppmärksammar individen. Han gör inte skillnad på en Reversenredaktör eller en före detta Reversenredaktör som nu arbetar för Sveriges största dagstidning.
Favoritnation i Uppsala?
– Jag måste säga ÖG då Jag vet inte hur det är nu, men Uplands, eftersom jag ju är från Uppsala, var bara svartrockar och synthar på den tiden.
Stockholm var lite sådär stekigt… Men V-dala har kanske ändå det finaste huset.
Vad lyssnar du helst på?
– Jag lyssnar på en del poddar Men musik… Jag har kommit in i en fas med Americana. Och jag har varit och lyssnat på ett band i Malmö som heter The Roseline Ett litet band från en stad i Missouri
Om du var miljonär, vad skulle du göra då?
– Oj, miljonär. Det är inte så mycket nu för tiden.
Okej, säg miljardär då.
– Miljonär, då skulle jag lägga om taket på huset. Miljardär, då vet jag inte Jag skulle ändå vilja göra något vettigt med pengarna. Skapa stipendier, för journalister kanske. Basketklubben som jag och min fru är aktiva i gör en massa bra saker Jag vill stötta sådana initiativ.
Malmö eller Stockholm?
– Jag säger nog Malmö faktiskt. Jag gillar Malmö, och med Lund och Köpenhamn får man nästan tre städer i en. Och när man åker över till Danmark, då är man ju i Europe, liksom
*När tidningen publiceras har Cecilia Dybeck Happe precis meddelat sin avgång från General Electric
Vad är en bal på slottet om inte alldeles, alldeles underbar
VikanväländåvaraöverensomattValborgärenavåretshöjdpunkteriUppsala!Underfleradagarförvandlasstaden tillenfestdärmanfårumgåsmedvännerochträffanyamänniskor.EfterSkvalborgochKvalborgkommerValborg sombörjarmedpicknickiekoparkenenligttradition,ochsomsedanfortsättermedforsränningochmösspåtagning. Mångastudenterspenderarsedankvällenpåennationlångtinpåsmåtimmarna,menlångtifrånalla FörpåUppsala slott samlas människor från hela Sverige, studenter och veteraner, för att tillsammans fira valborg i köranda tillsammansmedAllmännasången
Trots att det regnar rör sig människor i frack och långklänningar mot Uppsala slott för att gå på
Allmänna sångens vårbal Två av dem är studenterna Elias och Alva som firar sin första valborg i Uppsala. EliasstuderarteologihäriUppsalamedanAlvastuderar gastronomiiUmeå,menvaldeiårattfiraValborghär
Degåringenomslottsportarnaochsägerglatt:
- Det är nästan lite drömmigt! Häftigt att man är på slottet på riktigt.
Elias instämmer:
- Högtidligt, man känner historiens vingslag!
När klockan närmar sig 17:00 rör sig folkmassan till bordsföratthälsapåbordsgrannarochinväntakörsång frånAllmännasången Alvaberättaratthontidigarehar varitmediolikakörermedanEliashellrevillbeskrivasig somåhör Påb d i l tt l fi å häft till alladeltag stämmor. variatione kunde va körbakgru
Kvällenbjödsenarepå
mer sång och efter att Gunillaklockan ringt fortsatte festligheterna med pardans i slottssalen som nu omvandlatstillettdansgolv.
Både Alva och Elias hade i slutet av kvällen svårt att endastväljaenhöjdpunktmedvårbalenpåslottet Alva sägerattdetfinnsflerasjälvklaravinnarementillägger attdetheltklartvarupplevelsen,denhögtidligakänslan ochatmosfären Honlerstort,fortsätterochsägeratt detsåklartocksåharvaritroligtattfåkläuppsig.Elias villocksådelamedsigavflerahöjdpunkterfrånkvällen men med lite eftertanke säger han helt klart helheten och skrattar. Han fortsätter och poängterar att middagen som han fick spendera med sina bordsgrannarvarmyckettrevlig.
Alva tillägger:
- Men hursomhelst är det ju nästan ett måste att gå på vårbalen åtminstone en gång i livet! trerätters middag
KvällenavslutadestudenternaEliasochAlvatröttamen glada.Dekanabsoluttänkasigattkommatillbakaäven nästaår!
TEXT: FRIDA WITT
Alla vi som är här har fått låna en plats i staden, tillfälligt, under en tid. Generationerna går och personerna byts ut. Men Uppsala kvarstår och studentlivetfortsätter,ävenfastdetförflyttasfrån enpersontillenannan.
Valborgsdagarnaharklingatavochgettenplatsåtmaj. Uppsala känns aldrig så levande som nu Det är som omalltvänderöverennattunderdettamånadsskifte. Helt plötsligt är gräset lite grönare och all tentastress kännslitemeravlägsen,förenstund
Detmåstealltidvaritsåhär,tänkerjag AttUppsalaär stadensomaldrigsoverpåValborg.Mentraditionerna måstejuhabörjatnågonstans.Vemvardenförstasom sattesigienfrigolitbåtiFyrisånpåValborgsafton,och vem var det som bestämde att alla ska ta på sig sina studentmössorutanförCarro?
Jagbestämmermigförattfrågafarfar.Hanvarstudent här på 50-talet, och om någon kan reda ut Uppsalas gamlamysterier,såärdethan.
Farfar läste juridik i Uppsala mellan 1955 och 1959. Han var, precis som vi, mitt uppe i studentbubblan med valborgsfiranden och gasquer Men med skillnaden att världen såg annorlunda ut då. Studentlivet var kanske lite enklare, under det som iblandkallasförSverigesguldår.
Jagfrågarfarfarhurdetblevjustjuridik
-Egentligenvillejagläsahistoriaellerlitteraturhistoria, sägerhan,menpappatycktedetvarbättremedjuridik. Hansa:"Annarsblirdubaralärare".Ochdåblevdet juridiken,sägerhanmedettflin
Det dröjer inte länge innan vi hamnar i samtal om Östgöta nation. Han älskar att prata om det, det ser manpåhelahonom
-Jagvarklubbmästareetttagochsenfickjagäranatt bli förste kurator Det var det finaste man kunde bli inom nationen, och det förgyllde verkligen mina studieår
“DubordespenderamertidpåÖGAnna”,sägerhan. Jagvetatthantyckerdet,förhansägerdetvarjegångvi träffas.
Nationerna var den självklara samlingspunkten, fortsätterhan.Farfarberättarhurmanpådagarna gickditförattläsatidningar,lösakorsord,ochpå kvällarnakommanditförattdansaförstås.Vihade enstorsalpåÖstgöta,detvarmångasomvilledit. Vi anordnade tre stora gasquer om året. Det var inte så som du berättar att det är sittning var och varannan vecka, säger han. Det var högtidligt, och väldigtfinstämning.
-Hadedufrackdå?frågarjag.
-Nej,ingenfrack,menpåjulgasquenhademanmörk kostym.Deträcktegott.
Jag ber honom berätta mer. “Vad gjorde ni, förutom attspenderatidpåÖstgöta?”,frågarjag.
-Jagpluggademycket,menjaghadeväldigtkulockså. SpelademyckettennisochtävladeförUppsala Jagvar väldigtaktiv.
“Underminförstatidhyrdejagettrumhosentrevlig tant,mensenareflyttadejaginpåÖstgötagården.”
-Jagälskadeattbodär Viblevsomenendastorfamilj
Det kändes som hemma att bo med andra östgötar. Manåkteintehemsåmyckettillfamiljendå,intesom nigörnu.
Farfar växte upp i Motala, så resan hem var inte särskiltlång.“Menbestämdemansigförattflytta, dåstannademan.”,sägerhan.
- Men vi hade brevkontakt ibland, jag och mina föräldrar “InteFacetime,alltså?”sägerjagochler Han skakarpåhuvudetochlertillbaka.
VikommerinpåValborg.Jagberättarförfarfaratt jagärlitetrött,detärförstamajidag.
-UppsalaärdenbästastadenattfiraValborgi.Detvar fest på alla nationer även då Och vi satt i Ekoparken ochdracköl.
Detlåter…bekant.
- Det var fina år, fortsätter han. Sverige gick framåt, industrin växte, nya företag startades. Det fanns så mycketframtidstro,såmycketmöjligheter Detvaren fantastisktidattvarastudentpå.
Hanberättarattdetmestvarkillarijuristklassen.
-Baranågonenstakatjej Detärannorlundanu Tjejer harjubättrebetygidag,detärdesomkommerinpå juristprogrammet
-Ochtentornadå?Skrevniförhand?
-Ja,detgjordeviförstås,ochiblandvardetmuntligt.
Datorerfannsjuinteinärheten
Hanberättarutanattskynda.
Närviprataromvadhanminnsmest,blirhantysten stund.
-VarjegångjagärtillbakaiUppsalakännsdetlikadant, somattresatillbakasjuttioåritiden.
Detärnågotihansröstnärhansägerdet.Kanskemest tacksamhet.
- Jag tänker ofta på min tid där. Jag blir nästan lite avundsjuk på dig som får vara mitt i det nu Alla människorna framför allt. Värna om dina vänskaper, sägerhan.Detärdesomgörtidenvärdefull.
Jagfrågaromhanångrarnågot.
- Nej. Jag är bara väldigt tacksam. För människorna. FörUppsala.Förårendär.
- Vilken tur att det inte blev Lund Anna, som du pratadesåmycketom,sägerhan Dethadejuintevarit braalls.
Jagskrattar.
-Nej,dethadevaritettsvek Helapappassläktharju pluggathär.
Detslårmighurmycketvidelar,farfarochjag,trotsatt sjuttio år gått mellan oss. Han lämnade Uppsala för längesedan Jagärmittidet Ochendagärdetnågon annansomgårpåsammakullerstenar Menstaden,denstårkvar
J O U R N A L I S T I K E N D Ö R I N T E
vad gör det om 50 år? Est 1975
07:00
Jag vaknar av min analoga väckarklockas öronbedövande ljud somrasslarochtjuter,ävendenna tidigamorgon.Jagtarpåmigden gamla rutiga morgonrocken och smygerutikorridorendärjagdelar dusch med fyra andra studenter. Vad de heter vet jag inte, jag vill kanskeinteveta,eftersomnågonav dem,ävendennamorgon,tagitslut på varmvattnet Efter min uppfriskande dusch sätter jag på mig ett par mörkblå utsvängda manchesterbyxor och en färgglad kortärmadpiketröja.Håretärsom vanligtuppsattihästsvansochmed ettsvarthårband.Håretärlockat. Byxorna släpar i marken trots de höga platåskorna, och de är nog enligt mamma lite för långa, och tröjan är nog lite för kort Vilken tur då att jag inte bor med min mammalängre
JagsättermignervidOboyenoch tvåmackormedleverpastej Jagslår upp DN och läser om Vietnamkrigets slut, om Discoboomenochomoljekrisen.Detär ävenettheltuppslagomtvåunga amerikanersomstartatnågottechbolagsomheterMicrosoft,vadnu detskavarabraför Jagharliksom inte ens råd med en färg TV som student,ochkommersäkertaldrig att ha råd med varken det eller någondator.
08:00
Jag springer ner från femte våningen till min gamla ljusblå cykel med sadel i brunt skinn Kastar mig på och börjar trampa för att hinna fram till min föreläsning kl 08:15 Vi har föreläsning i företagsekonomi och den triste gråhåriga 100 årige professorn pratar om det nya trendiga akademiska ämnet; marknadsföring Bla bla bla Jag kanintetänkapånågotannatände rysningarjagfåravdenvitakritan som sveper över den svarta griffeltavlan.
5 maj 1975
Föreläsningenärslut Jagsättermig utanför byggnaden i en park med några andra från samma kurs. Jag öppnar min lunchlåda innehållande Flygande Jacob. Jag vänder mig på bänken mot de andra.Ingenpratar.Allaröker.Jag sitterkvarenlitenstundochfrågar tillslut nervöst om de hört Pink Floyds nya låt? De skakar på huvudet och säger att det enda man ska lyssna på nu är Bee Gees nya album eller eventuellt Bowie, annarsfårdetvara Pinsamt,borde baravarittyst.
Jagärhemmaigenensnabbismen måstestickaivägsnartigen Jagska påmittförstamötemedReversen. Jagärnervösochbörjarifrågasätta vadjaghargettmiginpå,vadvet jagomattskriva?Måstedranu.
Välpåmötetsitterviienhalvmörk källare Det är bara killar som är med i redaktionen. Nervöst försöker jag hitta min plats i rummet och slår mig ner vid en skrivmaskin.Perfekt,denärtrasig. Detärtvåkillarsomärredaktörer för tidningen, Oliver och Emil. Båda har blont hår, bra stil och pratar med pondus och engagemangframförstudenternai källaren Devillatttematpånästa nummer ska ha något med Disco att göra, någon annan tycker kärnkraft. En tredje tycker Star Wars.Jagsittertyst.
Påcykelnigen!Framhjuletgnisslar som vanligt Jag stressar iväg till Stockholms nation men tvingas stannatillvidettrödljus Fan,där stårenkillejagpluggarmed.Han lerochjagskrattarnervösttilloch kollar bort Jag cyklar snabbt iväg så fort det slår om till grönt. Jag möter upp mina vänner på nationenochbeställerinfemTom Collins.100krförfemkännssom ett rån, men mellanöl dricker ju bara killar. Vi pratar i timmar, röker gula blend och skriksjunger till ABBA. Jag borde nog hem snart.
Jag smiter ut från mötet. Ifrågasätteråterigenvadjaggördär mentänkerattdetsäkertkommer att kännas bättre med tiden. Jag kanske också lär mig skriva med tiden.
FlertalTomCollinssenareochjag vinglar ut från nationen och mot cykeln.Perfekt.Punka.Kanskelika bra Jag börjar rulla hem cykeln under den stjärnklara himlen. Studenter skrattar och fåglar kvittrar Och jag inser att jag har glömtmintentaimorgon.Menvad spelardetförrollom50år?
I år firar vi inte bara Reversen, utan vi firar skrivandet. Vi firar alla tidigare redaktörersomgjortdetmöjligtförskribenterattfåsinaåsikterochinnerstatankar hörda Vi firar alla olika texttyper som fyllt Reversen i flera decennier nu Reportage,intervjuer,krönikor,recept,debattartiklarochmycketmer.
Någotsomliggermigliteextravarmtomhjärtatärpoesi.Därförharjagsamlat ihopfemolikatextersomjagvilldelameddensomläserdetta.Alltfråndiktertill urklippfrånvackrasångtexterochmanusfrånfilm
02
Call Me by Your Name (2017)
“Weripoutsomuchofourselvestobecuredofthingsfaster, thatwegobankruptbytheageofthirty andhavelesstooffereachtimewestartwithsomeonenew. Buttomakeyourselffeelnothing, soasnottofeelanything whatawaste”
Kristina Lugn “Hej då, ha det så bra” (2003).
“Jagbehövertystnad ochensamhet ochenspråkdräktmedgodpassform Jagbehöverenhemlighet ochettstlitstarktverklighetsunderlag Minarbetsuppgiftjustnu ärattförsökatamiguturminaegnaformuleringar. Detärettsorgearbeteaattleva Ommaninteförstårdet blirmanaldrigglad”
04
03
“Visstärdetlitesorgligtattfaständuharettval, intesermingodhetsomnågontingduvillhakvar. Endagskadusittaochsehurlivetdrogförbi. Dåkommerduångraattlivetinteblevettvi”
“Hanhämtarmig, klockanärmittpådagen ochviharklättutosstillvuxna Hanhållerommig, kyssermiglöftenomenenkelhet, lärmighurdetegentligenskavara. Helahansersålyckligut ochhanlersåstortattjagkanintelåtabliatttänka, kandetvarajagsomgivithonomdetleendet?”
05
“Herbodyisgettingawayfromher,itisnolongerastraightforward expressionofherindividuality;itbecomesforeigntoher. Andatthesametimeshebecomesforothersathing streetmenfollowherwiththeireyesandcommentonheranatomy.She liketobeinvisible,itfrightenshertobecomeflesh,andtoshowflesh”
Vi hoppas att du har uppskattat detta nummer av Reversen. Har du några frågor, förslag eller synpunkter - tveka inte på att höra av dig till oss!
reversen@uppsalaekonomerna com
Redaktörerna
Olivia & Emma