Issuu on Google+

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

RANGORDNAD LISTA OCH NY KONKURRENSUTSÄTTNING I SAMMA RAMAVTAL

SPARAR MILJONER PÅ KOMBOAVTAL

Utredning föreslår:

”Lägg ned Verva”

DÅLIG KONKURRENS ELLER KARTELLER?

ALLT FÄRRE LÄMNAR ANBUD

U D R E D N Ä SÅ ANV T T Ä R N E L RAMAVTA

BLIR

PRIS 199 KRONOR

Omslag.indd 2

HANDLA FRÅN NYA AKTÖRER

EFTERTRÄDARE SÖKS TILL MILJARDVERKSAMHET

Sanny Hell, Malmö stad, förenklar processerna för att få fler att lämna anbud.

Hans Gum går i pension till sommaren. Nu söker Umeå kommun efter hans efterträdare.

2008-02-26 16:02:31


Thoma s K ebert Atea

Yannick Tregaro är en av Sveriges mest framgångsrika friidrottstränare. Han har varit delaktig i mängder av mästerskapsmedaljer i längd, höjd och tresteg under 2000-talet.

Yannick har koll på framgångsfaktorer. Det har Thomas också. Atea har affärsrelationer med drygt 220 kommuner. Under ledning av vår kommunspecialist Thomas Kebert har vi samlat erfarenheterna från dessa uppdrag i Atea Kommunerbjudande, AKE. Vi har lösningar som hjälper kommuner att uppnå kvalitativ och kostnadseffektiv it samt utveckla tjänster riktade till medborgarna. Vänd dig till oss på Atea så berättar vi mer om lyckade referensprojekt, Microsofts skolportal och annat i vårt breda erbjudande.

Svenska landslaget i it-infrastruktur O F F I C I E LL S P O N S O R TI LL SV E N S K F R I I D R OTT

Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi har 1 100 medarbetare på drygt 25 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr, och en omsättning på 6 300 MSEK. Atea ingår i Ementorkoncernen, som är noterad på Oslobörsen. Ementorkoncernen är Nordens största och Europas tredje största leverantör av it-infrastrukturprodukter och tjänster och omsatte drygt 15 000 MSEK under 2006.

atea.indd

1

2008-02-22

14:13:07


Dagliga aff채rsnyheter om upphandling

www.upphandling24.se l채s oss p책 webben.indd 1

2008-02-26 12:42:18


innehåll

NR 2–2008

Olika produkter och tjänster kräver olika typer av ramavtal, sidan 28. Omslagsillustration: Liv Widell

6 Delta i debatten på Upphandling24. 8

40 ”Ramavtal uppmuntrar till skattebrott”

Krönikan – Lisbeth Johnsson

Statliga upphandlingsenheter som Skatteverket bör känna ett större ansvar för att anlita seriösa företag istället för att uppmuntra till ekobrott, anser flyttfirman Rexab.

Regeringen måste ge oss medlen att göra bättre upphandlingar.

11 Krönikan – Stig-Björn Ljunggren Juridifieringen i samhället och i upphandlingar ger stora och onödiga följdkostnader.

12 Senaste nytt: Affärer 20 Senaste nytt: Lösningar 21 Senaste nytt: Juridik 28 Använd nya ramavtalsreglerna på rätt sätt Vi reder ut hur du kan använda rangordnad lista och förnyad konkurrensutsättning på bästa sätt.

34 Riksgälden sparar på komboupphandling Riksgälden utnyttjar de nya reglerna

Postadress: Upphandling24, 106 78 Stockholm Besöksadress: Karlbergsvägen 77 Telefon: 08-453 60 00 (växel) E-post till redaktionen: red@uh24.se E-post till marknadsavdelningen: marknad@uh24.se Utgivare: Upphandling24 AB VD: Anders Huldt, anders.huldt@uh24.se Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, bo.nordlin@uh24.se, 08-453 63 12 Redaktör: Per Eriksson, per.eriksson@uh24.se

4

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Innehåll.indd 4

för rangordning och konkurrensutsättning och blandar det bästa från båda alternativen. Resultatet blir 200 miljoner i lägre kostnader på fyra år.

36 Vervas it-konsultupphandling är klar Verva har gallrat fram inte färre än 45 it-konsulter som ska få dela på miljardkaka.

38 Handla från nya aktörer Små företag, invandrarföretag i synnerhet, har svårt att göra sig gällande i de stora upphandlingarna. Stiftelsen IFS försöker påverka offentliga upphandlare att inte alltid handla där de brukar handla.

42 Färre lämnar anbud Antalet offentliga upphandlingar ökar men samtidigt minskar antalet anbud: ett tydligt tecken på bristande konkurrens.

44 Alla ska med i nya LOU Upphandlingar bör ta hänsyn till funktionshindrade krav. Det är inte bara ett önskemål utan ett lagkrav sedan första januari i år.

Art Director: Carina Nilsson, carina.nilsson@idg.se Tryck: Sörmlands Grafiska ISSN: 1654-725X Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), kundservice@idg.se eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65 Annonser: Åsa Nilsson, asa.nilsson@idg.se, 08-453 60 00 Annonsmaterial: Maria Samuelsson, maria.samuelsson@idg.se, 08-453 62 84

www.upphandling24.se

2008-02-26 16:16:01


Upphandling24 Mer än bara en tidning WEBB

per dag

NYHETSBREV varje vecka via e-post med en sammafattning av de senaste nyheterna Anmäl dig på www.uh24.se. Det är gratis.

Regeringen privatiserar Verva

”Ett alternativ i regeringens smak vore att privatisera Verva.”

KONFERENSER Stora ramavtalsdagen, 12 mars 2008 Elektronisk upphandling, 15 maj 2008 fler konferenser kommer i höst.

54 Fråga våra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra fem områden som är redo att besvara dina frågor. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Regeringen säger nej till extern finansiering av offentliga projekt. Det bromsar OPS där privata aktörer helt eller delvis finansierar exempelvis vägar och idrottsarenor.

UPPHANDLING24 NR 2 2008

>> Den stora snackisen just nu är om Verva ska läggas ned eller inte. En utredning väntas lägga fram just ett nedläggningsförslag den sjätte mars (läs mer på sidan tolv i det här numret). Första reaktionen är att ta det lugnt. Just nu vet vi inte så mycket om vad som kommer att hända. Jag är säker på att utredningen kommer med just den slutsatsen, men det är inte alls lika säkert att regeringen följer utredaren Mats Svegfors förslag. När dessa rader skrivs, nio dagar innan utredningen offentliggörs, vet vi inte heller vilka motiv utredaren har för en nedläggning. Jag har svårt att se starka skäl för en nedmontering av Vervas upphandlingsverksamhet. Nog behövs det en stor och kraftfull organisation

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger

48 Trögt för OPS i Sverige

LEDARE

58 Karriär, jobb och utveckling Hans Gum går i pension, nu söks hans efterträdare. SOI:s årskonferens fokuserar på konkurrens. Läs också karriärexpertens svar på läsarfrågor.

50 Fyra av tio missar efterannonsering I mer än 40 procent av alla upphandlingar över tröskelvärdena missar upphandlande enheter att efteråt tala om vem som faktiskt fick affären. Konkurrensverket vill vända trenden – med böter, om så behövs.

för de upphandlingar som Verva gör idag. Det är knappast ett rimligt alternativ att alla kommuner på egen hand upphandlar persondatorer eller konsulttjänster. Att flytta över Vervas upphandlingar till en annan myndighet vore inte heller någon större idé. Vad skulle man vinna med det? Ett alternativ som kanske ligger i regeringens smak vore att privatisera hela upphandlingsförfarandet. Verva får ju en ersättning från de leverantörer som säljer på ramavtal. Med de ramavtal som Verva hanterar blir det stora belopp. Leverantörerna betalar 0,7 procent av försäljningssumman till Verva. Den senaste konsultupphandlingen för kommuner och myndigheter i Stockholmsområdet väntas omsätta 740 miljoner per år. Säg att ramavtalet löper över tre år (avtalet är på två år med möjlighet att förlänga ytterligare två år). Det ger Verva intäkter på nästan 16 miljoner kronor för just bara denna upphandling. Verva har inget vinstintresse, utan ska bara täcka sina kostnader. Men det är ingen garant för att arbetet bedrivs på det mest effektiva sättet. Nu tror jag inte att regeringen privatiserar Vervas upphandlingar. Mitt stalltips är att Verva får leva kvar. Men jag har haft fel förr.

53 Juristen analyserar Bo Nordlin chefredaktör 08-453 63 12 bo.nordlin@upphandling24.se

Missnöjd med en upphandling? Följ våra nio enkla steg till överprövning av upphandlingen. www.upphandling24.se

Innehåll.indd 5

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

5

2008-02-26 16:16:27


debatt

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till debatt@uh24.se.

Nya grepp behövs inom offentlig upphandling JAG ÄR INTE SÄRSKILT förvånad att antalet anbud minskar, som Konkurrensverkets rapport visar. De upphandlingar vi träffar på blir allt snårigare att hantera, allt mer tidskrävande att besvara och riskerar därmed att bli allt mindre lönsamma. Metamatrix har under lång

3 extremt korta svarstider (cirka en vecka) 3 krav på stort antal underskrivna referenser vilket lägger en orimlig börda på våra tidigare kunder 3 upphandlingar genomförs trots att beloppen är små (cirka 100 000 kronor)

”Jag är inte förvånad över att antalet anbud minskar, som Konkurrensverkets rapport visar.” tid haft offentlig sektor som vår primära kundmarknad och vill gärna fortsätta att arbeta med offentlig sektor. Nuvarande regler för offentlig upphandling gör det alltmer intressant att titta på de områden som inte lyder under LOU. Exempel på saker som vi har råkat ut för på sistone:

3 upphandlingar genomförs trots att ramavtal finns som kunden kan avropa inom 3 orimliga avtalstolkningar (vi fick inte lägga anbud på att bygga ett intranät hos en myndighet eftersom ramavtalet talade om webblösningar och webbportaler men inte om intranät!) 3 orimliga bedömningsmo-

deller (till exempel utvärdering av priser där man ofta kan ”lura” systemet genom att ge låga priser på områden man inte offererar inom) Problemet idag är en otillräcklig dialog och förståelse mellan jurister och upphandlare och verksamhetens personal. Å ena sidan ett fokus på det formella, å andra sidan bristande kunskap om LOU. Ofta kombinerat med en överdriven rädsla att göra fel. Det borde inte behöva vara så här. Det tar tid och kraft från alla och ger i slutändan inte bättre lösningar till kunderna. För få svar, många överklaganden – signalerna är flera om att det behövs kraftfulla reformer och nya grepp inom den offentliga upphandlingen. JOHAN GROTH VICE VD, METAMATRIX DEVELOPMENT & CONSULTING AB

Miljöhänsyn är intregrerad i offentlig upphandling Upphandlig24 framför Per Hammarstedt, Svenska Handelskammaren att miljökrav i offentlig upphandling är ett dyrbart särintresse. Han har fel. För det första är miljöhänsyn idag en integrerad del av den offentliga upphandlingen. Den svenska regeringen har haft en tydlig målinriktning under många år och finansierar dessutom särskild vägledning och verktyg för upphandlare inom såväl staten, kommunerna och landstingen. För det andra beslutade regeringen för knappt ett år sedan om en nationell handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling. Skrivelsen, 2006/ 07:54, inleds med följande: ”Miljöanpassad offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt styrmedel i arbetet

I NUMMER 1/2008 AV

6

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007

6-7 debatt.indd 6

med att styra samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och därmed produktion”. Handlingsplanen är ingen svensk idé, utan en uppmaning från EU-kommissionen till samtliga medlemsstater.

tryckt, ogrundat och helt felaktigt. Istället är det snarare tvärtom. Dagens tillverkningsprocesser och transportteknik är i stort sett desamma som den mest energieffektiva och minst miljöpå-

”Uttalandet bottnar i bristande insikt om hur miljöhänsyn vävs in i upphandlingsprocessen...” Det saknas med andra ord inte viljeinriktning och målformuleringar. Handelskammaren hävdar att miljökraven innebär högre priser genom att ta ett exempel där det ena anbudet är dyrare ”eftersom det tar hänsyn till miljön vilket innebär lite omständligare transporter eller framställningssätt”. Detta är både slarvigt ut-

verkande metoden. Inom transportsektorn är effektivisering, ruttoptimering och samordning ledord. Det finns flera goda exempel på hur kommuner eller landsting har samordnat sina leveranser och uppnått stora minskningar av miljöpåverkande utsläpp och samtidigt ökat trafiksäkerheten och minskat trängseln.

Uttalandet bottnar i bristande insikt om hur miljöhänsyn vävs in i upphandlingsprocessen; allt från politiska beslut och beslut om vad som ska köpas in till upprättande av förfrågningsunderlag och slutlig utvärdering av vem eller vilka som ska få kontraktet. Kvaliteten på upphandlingarnas genomförande varierar, men ambitionsnivån är att nå en hög miljöprestanda på ett kostnadseffektivt sätt och med största möjliga konkurrens. Samhället står inför sin genom tiderna största utmaning: att bemästra den klimatförändring som kommer att förändra vår tillvaro. Att vidta alla tänkbara åtgärder inom alla möjliga områden är nödvändigt. Att inte använda den offentliga upphandlingen vore direkt oansvarigt. CHARLOTTA FRENANDER MILJÖSTYRNINGSRÅDET

www.upphandling24.se

2008-02-26 09:31:31


Fel fokus i Upphandling24 VARFÖR ENVISAS NI hela tiden med att låta upphandlingen framstå som en parallellprocess inom offentlig verksamhet? Både när det gäller artiklar i er tidning samt seminarium av typen Stora ramavtalsdagen saknas det konsekvent inslag från dem som är de verkliga köparna. Det vill säga biståndsbedömmare inom socialtjänst, lärare et cetera. Förlängningen av dessa ensidiga och många gånger ganska inskränkta ingångar på vad offentlig upphandling egentligen handlar om (att skapa mervärde i processerna i förhållande till det uppdrag som kommuner har) leder lätt till en suboptimering som enbart jurister och andra konsulter inom offentlig upphandling tjänar på. Förlorarna å andra sidan är många. De största förlorarna är givetvis de människor som är beroende av de tjänster som levereras inom offentlig sektor, men även många duktiga leverantörer förlorar på denna absurda cirkus. Dessutom är det

uppenbart att hela regelverket bygger in motsättningar mellan leverantörer och upphandlande enheter som på lång sikt är mycket skadlig för marknaden, vore spännande om ni vågade belysa något av detta någon gång. Eller är det så enkelt att ni avstår för att ni ser att er ”business” helt enkelt bygger på att denna ståndpunkt ej ska få komma fram? TOMAS STAXÄNG, KVALITETSLEDARE, GÖTEBORGS STAD LUNDBY

Vi vill göra en tidning som bidrar till att utveckla offentlig upphandling. Det är vår ”business”. Offentlig upphandling består åtminstone av tre parter: upphandlare, leverantörer och beställare. Jag får ge dig rätt i kritiken att vi inte tillräckligt har behandlat upphandlingsfrågorna ur beställarnas synvinkel. Vi lovar att försöka bättra oss. BO NORDLIN CHEFREDAKTÖR UPPHANDLING24

Fel krav utestänger billig e-legitimation VARFÖR VÄGRAR VERVA, SKL, Carelink och andra representanter för svenska myndigheter, kommuner och landsting att använda Eurodocs e-legitimationer. Eurodocs erbjuder exakt samma e-legitimationer som nuvarande leverantörer som ingår i eID-avtalen. Våra e-legitimationer uppfyller Vervas krav och levereras av samma underleverantörer som ingår i eID-avtalen. Enda skillnaden är priset. Vi är billigare! Ett hinder mot ökad användning av e-legitimationer är naturligtvis priset. Vi erbjuder elegitimationer till en bråkdel av nuvarande priser. Ett annat problem är spridningen av e-legitimation. Det finns många grupper i samhället som i dag saknar e-legitimation som arbetssökande, invandrare, unga, gamla och så vidare. Eurodocs har intresse av att förse även dessa grupper av medborgare med e-legitimationer. I höstas kom Verva med sin färdplan för elektroniska legitimationer för de kommande tio åren. Verva skriver där att man bör ställa upp villkor och krav

för leverantörer av e-legitimationer. Alla som uppfyller kraven kan löpande bli godkända att leverera e-legitimationstjänster till myndigheterna. Man behövde inte vänta i flera år på en ny upphandling. Men i Vervas senaste upphandling ställde man återigen krav som i princip är omöjliga att uppfylla för mindre leverantörer. Man kräver att anbudslämnare redan ska ha stora volymer av användare med e-legitimationer. Detta krav är i princip omöjligt att uppfylla för andra än ett fåtal aktörer. SOUHEIL ”SOSSO” BCHERI VD, EURODOCS

Årets viktigaste händelser i Upphandlingssverige Tipsa oss om konferenser, utbildningar eller andra händelser som är intressanta för upphandlare. Skicka dina tips till tips@uh24.se. NÄR

VAD

VEM

12–13 mars

Upphandlingskonferens: Upphandling av medicinteknik

LFU och Swedish Medtech

VAR Arlanda

12 mars

Stora ramavtalsdagen

Upphandling24

Stockholm

13 mars

Grön upphandling

Miljöaktuellt, IDG

Stockholm

31 mars–2 april 17–18 april

SOI:s årskonferens Upphandlingskonferens: läkemedel

SOI LFU och Läkemedelindustriföreningen

Örebro Stockholm

22–23 april

Upphandling & Inköp 2008

Sifu

Stockholm

15 maj augusti september

Elektronisk upphandling, konferens Årsmöte LFU SUSU konferens

Upphandling24 LFU SLU och Stockholms Universitet

Stockholm Stockholm Stockholm

september

Upphandlingskonferens - kompetensutveckling

Upphandling24

Stockholm

oktober

Stora Inköpardagen

SILF

Stockholm

november

Inköpsdagen

VHS

Stockholm

www.upphandling24.se

6-7 debatt.indd 7

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007

7

2008-02-26 09:31:19


krönika Lisbeth Johnson är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun. Hon är även styrelseledamot i SILF och varit ledamot i NOU samt vice ordförande i SOI. De åsikter hon uttrycker är hennes egna och i Upphandling24 representerar hon ingen organisation.

FOTO: DAN-ÅKE WÄLIVA AR A

Regeringen, ge oss verktygen vi behöver ÄR OFFENTLIG UPPHANDLING så usel som man kan tro när man tar del av olika rapporter, nu senast Konkurrensverkets om ”Konkurrensen i Sverige 2007”? KKV konstaterar att utvecklingen går åt fel håll. Det kommer in allt färre anbud. Det finns tecken på sämre regelefterlevnad. När lägsta pris används som urvalskriterium blir det färre anbud och risken är att leverantörernas drivkrafter till utveckling av tjänsterna minskar. Det är ord och inga visor i rapporten. Det finns säkert belägg för uppgifterna men jag skulle vilja att någon hade tid och ork att borra djupare i detta. Min erfarenhet stämmer inte med det som presenteras. Det måste finnas nyanser i bilden som inte kommer fram i rapporten. För att jag ska kunna ta till mig kritiken måste den dessutom bli mer konkret. Jag skulle till exempel vilja att det kom fram statistik även av förenklade upphandlingar. Jag har några önskemål till Konkurrensverket: 3Dra inte alla upphandlande enheter över en kam. Det finns både bra och dåliga exempel. Komplettera med statistik över förenklade och urvalsupphandlingar. 3 Ropa inte bara efter sanktionsmöjligheter utan ge också oss upphandlare verktyg som kan underlätta vår viktiga verksamhet. 3Uppmuntra och stöd införande av elektronisk upphandling. I Halmstad har vi upphandlat elektronisk upphandling i snart ett halvår. Tidsbesparande för oss, men också till glädje för anbudsgivare. En kollega fick ett mejl från en förlorande leverantör med positiva reaktioner på hur enkelt och tydligt det varit att medverka i upphandlingen. Den offentliga upphandlarens vardag är inte enkel. När vi köper in varor och tjänster för våra uppdragsgivares behov ska vi ha nedanstående i beaktande: 3 Vi ska skapa mervärde för skattebetalarnas pengar. 3 Vi ska följa upp eventuella anbudskarteller. 3 Vi ska hålla koll på att leverantörerna är på rätt sida lagen både vad gäller yrkesutövning och skatter.

8

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2008

8-krönika.indd 8

3 Vi ska säkerställa att det vi köper är miljövänligt producerat under etiskt korrekta förhållanden och att antidiskrimineringsklausuler följs upp. 3 Vi ska göra bra affärer! Jag riktar två enkla önskemål till regeringen: 3 Förenkla lagstiftningen för upphandlingar under tröskelvärden. 3 Inför de frivilliga delarna av EU-direktiven omgående. Sommaren 2006 lämnades remissvaren på upphandlingsutredningen och än har vi inte sett ett förslag. Snart två år har gått. När jag packade upp flyttkartonger efter min senaste flytt kom jag över en skrift som gav en historik över statlig upp-

”Förenkla lagstiftningen för upphandlingar under tröskelvärden och inför de frivilliga delarna av EU-direktiven omgående.” handling, bland annat 1893 års leveransförordning. På den tiden fanns det i princip två metoder: skriftliga anbud eller auktioner. Annonsering användes. För att säkerställa objektiviteten i upphandlingen var auktionen offentlig och samtliga anbudsgivare kunde följa förhandlingarna på plats. Auktioner är alltså inget nytt. Låt oss upphandlare få tillgång till det verktyget igen. Av de upphandlingar som gjorts med omvänd auktion nyligen (utan lagstöd) har det ekonomiska resultatet blivit över förväntan. Som upphandlare har vi ett viktigt jobb. Ge oss därför verktygen som skulle underlätta tillvaron och medverka till att Konkurrensverkets nästa rapport blir mer positiv. LISBETH JOHNSON

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:10:00


LÅT OSS DISKUTERA UPPHANDLING. CEDERQUIST är en topprankad advokatbyrå inom affärsjuridik. Under de senaste åren har Cederquists Konkurrens- och Upphandlingsgrupp etablerat sig som en av de främsta rådgivarna inom dessa rättsområden. Vi har på senare tid biträtt i flera betydelsefulla upphandlingar och överprövningsprocesser i Sverige. En av orsakerna till våra framgångar är att vi skapat en dedikerad grupp med specialister. Idag hör konkurrens- och upphandlingsrätt till ett av det snabbast växande affärsom-

rådena inom Cederquist och våra specialister biträder regelbundet såväl upphandlande enheter som svenska och internationella leverantörer. Genom gedigna juridiska kunskaper, omfattande branscherfarenhet och ett stort engagemang stödjer vi våra klienter inför och under upphandlingen samt i överprövnings- och skadeståndsprocesser. Oavsett typ av uppdrag kan våra klienter alltid förvänta sig en snabb och kostnadseffektiv service av högsta kvalitet. Låt oss diskutera!

RÄTT LAG VIN N ER » WWW.CEDERQUIST.SE

cedrqvist.indd

1

2008-02-25

12:51:04


www.eurosecure.com eurosecure.indd

1

2008-02-22

14:17:11


krönika

Stig-Björn Ljunggren är statsvetare och samhällsdebattör.

Alla förlorar när juridiken tar över PÅ LOCKET TILL KAFFET jag köper i kiosken mitt emot mitt kontor står det ”Cautious Contents Hot”. Jag är så tacksam över att bli påmind om att kaffe kan vara hett. Det vore ju bedrövligt om oledolyckan skulle vara framme. Skälet att det står så på locket är förstås att kaffeförsäljarna vill garantera sig mot skadestånd av alla som skållar sig på hett kaffe. Det hela är ett amerikanskt påfund. USA är ju landet där det är en betydande affärsidé att försörja sig på att stämma skjortan av varandra. Mest känt är kanske fallet Liebeck vs McDonald’s, där en kvinna som skållat sig på kaffe från den stora hamburgerkedjan fick ett okänt belopp i skadestånd. Lite här och var har vi liknande små skyltar och informationstester: Flytetyg till barnen varnar för att de kan dränka sig om de drar iväg till havs. Rowenta påpekar att deras strykjärn inte ska användas medan man fortfarande har kläderna på sig. En köksredskapstillverkare varnar för att burfåglar inte ska vara i köket när teflonpannan används. En Supermandräkt från Frankel’s Costume förses med varningstexten (fast på engelska): ”Varning! Denna dräkt gör inte att du kan flyga och ger dig inga superkrafter.” Och när Ipoden lanserades fanns det en varningstext om att produkten inte var ätbar…. Denna trend har en speciell term: Juridifiering. Det betyder att allt mer blir samhällslivet präglat av lagar och regler. Det där med ”handslag gäller” blir allt ovanligare. Sunt förnuft gäller inte längre. Istället för ”den svenska modellen” med förhandlingar blir det överklaganden och processer. Förr gjordes politik så, att ett problemområde identifierades, en rejäl utredning genomfördes med vetenskapliga studier och internationella jämförelser. Sedan avsattes en säck med pengar för att idka provverksamhet. Gick det bra öste staten på rejält med resurser för att bygga upp professioner och institutioner. Men när staten pressats tillbaka från sina traditionella

maktpositioner har viljan att reglera tillvaron tagit sig andra vägar. Det finns inga pengar längre. Nu delar staten därför ut rättigheter istället för resurser. Medborgarna får rätt till olika typer av service – och sedan får kommunerna genomföra detta bäst de gitter. Om de inte klarar av detta så får domstolarna utdöma skadestånd. Juridifieringen tillåter också politikerna att frånhända sig ansvaret för eventuella dumheter. De retirerar och låter gatunivåbyråkrater ta smällen när medierna hotar med skandal. Juridifiering är också när politikerna försöker minska mobbing genom att göra det möjligt att stämma kommuner för den elev som fått sitt liv förstört. Big deal. Överklagandecirkusen inom området upphandling är också något som får en hel del kritik. Juridifieringsprocessen riskerar att konsumera stora delar av vad det offentliga vinner på att ha en öppen konkurrens.

”Juridifieringen riskerar att konsumera stora delar av vad det offentliga vinner på upphandlingar och öppen konkurrens. ” Samtidigt är överklagandet ett bra sätt att se till att beslutsprocesserna är transparenta och att den korrupta ordning som tidigare rådde nu hittar nya vägar. Om den som känner sig orättvist behandlad tvingas svälja förtreten och låter bli att överklaga eftersom det finns en risk att bli stämplad som ”bråkmakare” och ”rättshaverist” finns det en risk att upphandlingar bara blir en fråga för de stora aktörerna. Den här balansgången – mellan strävan att ha öppna processer som ger lika chans för alla, och samtidigt undvika en förödande juridifiering – är svår att upprätthålla. Men en bra början är att åtminstone börja diskutera saken även utanför kretsen av de närmast sörjande.

www.upphandling24.se

11-krönika.indd 11

STIG - BJÖRN L JUNGGREN

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

11

2008-02-25 16:11:42


senaste nytt

A F FÄ R E R

Konkurrensverket kräver förklaring till stigande asfaltspris Förlängt avtal för elektronisk självbetjäning Verva drar igång en samlad förstudie inför nya ramavtal inom de tre områdena infratjänster, informationsförsörjning samt spridnings- och hämtningssystem. Förstudien beräknas pågå under hela detta år. Samtidigt förlängs ramavtalen för upphandling av infratjänster med ett och ett halvt år. Dessa ramavtal kan användas av myndigheter och kommuner som vill köpa tjänster för att utveckla system för elektronisk självbetjäning och handläggningsprocesser med överföring av information mellan system eller register. Befintliga ramavtal för informationsförsörjning gäller till och med den 30 juni nästa år och avtalen för spridnings- och hämtningssystem är giltiga fram till och med den 30 juni i år.

>> KONKURRENSVERKET NOTERAR att priserna på asfaltbeläggningsentreprenader har skenat iväg. Nu vill verket att företagen i branschen förklarar varför. Enligt Vägverkets uppföljning av genomsnittspriser på asfaltbeläggningsentreprenader har priserna ökat. Det handlar om en prisuppgång på 25 procent under åren 2006–2007, vilket är en markant prisökning i förhållande till åren 2003–2006. På Konkurrensverket är man intresserad av att ta reda på förklaringen till prisökningen. Verket har därför skrivit till ett antal företag i branschen för att få kommentarer. Brevets mottagare har haft till den 25 februari på sig att svara. Konkurrensverket har i landets största

kartellmål fått nio anläggningsföretag dömda till böter på närmare en halv miljard kronor. Tingsrätten dömde den 10 juli i fjol NCC, Skanska, Peab med flera för att ha delat upp marknaden för asfaltbeläggning mellan sig istället för att konkurrera om upphandlingarna. Sju av de nio företagen har överklagat domen till Marknadsdomstolen. Dessutom har Konkurrensverket lämnat in ett anslutningsöverklagande. Marknadsdomstolen ska pröva tingsrättens dom, men det är oklart när ny dom faller. l

Priset på asfalt har stigit med 25 procent under 2006 till 2007. Nu vill Konkurrensverket ha en förkaring till den snabba prisökningen.

Utredning: ”Lägg ned Verva” >> UTREDAREN MATS SVEGFORS kommer att föreslå förändringar i regeringens stabsorganisation. Enligt bland annat tidningen Riksdag & Departement kan Verva komma att läggas ned. Den 6 mars presenterar landshövding Mats Svegfors sin översyn av regeringens stabsorganisation (2007:20). Bekräftat är att förändringar föreslås, även om detaljerna ännu inte är kända. Enligt vad tidningen Riksdag & Departement erfar kan Verva (Verket för förvaltningsutveckling) komma att försvinna. – Jag skulle bli förvånad över ett sådant förslag, kommenterar Vervas generaldirektör Lena Jönsson som berättar att Verva, på goda grunder, bildades den 1 januari 2006 för att utveckla den statliga förvaltningen och hjälpa myndigheter att använda it på ett bra sätt.

Verva ingår tillsammans med Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet och Statskontoret i regeringens stabsorganisation. Av Vervas sammanlagt omkring 90 anställda arbetar drygt 20 personer arbetar med itupphandlingar, där Vervas ramavtal omsätter mer än 7 miljarder kronor per år. Lena Jönsson poängterar att upphandling är en grundsten i verksamheten och en integrerad del av Vervas arbete: – Såväl myndigheter som landsting och kommuner drar nytta av våra upphandlingar och det metodstöd som vi erbjuder för att utveckla den e-förvaltning som regeringen nu prioriterar i sin handlingsplan, summerar Lena Jönsson. Innan Verva bildades svarade Statskontoret för itupphandlingarna. l

Karlskoga struntade i egna miljökrav >> KARLSKOGA KOMMUN stoppas av länsrätten från att teckna ramavtal för flyttjänster. Kommunen erkänner nu att man godkänt flyttfordon som inte uppfyller kraven i upphandlingen. Etab Relocation Group får inte skriva på ramavtalet om flyttjänster med Karlskoga kommun. Länsrätten i Örebro har beslutat att interimistiskt stoppa upphandlingen, i vilken sammanlagt fyra flyttfirmor inkom med anbud. Kommunens tilldelningsbeslut över-

12

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 12

klagades av Karlstad Express som erbjöd det näst lägsta priset. Man upptäckte att de fordon som upphandlingens vinnare angett att de ska använda inte uppfyller de miljökrav som ställdes i upphandlingen. Karlskoga kommun erkänner i sitt yttrande till länsrätten att utvärderingen var felaktig och att en ny bör göras. Efter kontroll med Vägverket görs bedömningen att de aktuella fordonen inte uppfyller förfrågningsunderlagets miljökrav. Striden handlar om ett tvåårigt flyttav-

tal med möjlighet till ett plus ett års förlängning. Eftersom det i kommunen inte tidigare funnits flyttramavtal är den väntade omsättningen oklar. l

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:22:15


NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON per.eriksson@upphandling24.se

senaste nytt

Konkurrensutsättning ger lägre sopavgifter >> KOMMUNER SOM struntar i att upphandla avfallsbehandlingen riskerar inte bara att bli kritiserade. Utan konkurrensutsättning får kommunerna sannolikt också betala för mycket. Upphandlingar av avfallsbehandling pressar priset och ger kommunerna möjlighet att sänka sina taxor. Ändå är det alltför många kommuner som fortsatt bryter mot lagen som slår fast att kommuner ska upphandla sin avfallsbehandling. – De bör skyndsamt ta efter Söderköping, säger Annika Helker Lundström, vd för Återvinningsindustrierna. Sedan 2003 har Tekniska Ver-

ken i Linköping bränt sopor åt Söderköpings kommun – utan att kommunen tagit in anbud från andra företag. Efter kritik från Justitieombudsmannen och en dom i länsrätten genomförde kommunen en upphandling av avfallsbehandlingen. För Söderköpings kommun innebar det nya avtalet med Tekniska Verken en prissänkning på 40 kronor per ton, vilket ger en årlig besparing på närmare 200 000 kronor. Söderköping har tidigare angett att Tekniska Verken är den enda aktör som kan sköta kommunens avfall och att avtalet med dem var så bra det kunde bli.

Eftersom tre aktörer lämnade anbud på avfallsbehandlingen och kostnaden nu sänkts, visade det sig vara en felaktig bedömning från kommunens sida. – Många kommuner tror att de har bästa möjliga avtal, men om de upphandlar sin avfallsbehandling kommer de att se att det går att pressa priser och ställa långtgående miljökrav, säger Annika Helker Lundström. l

Kommuner som inte upphandlar sophämtning betalar för mycket, säger Annika Helker Lundström, vd för Återvinningsindustrierna.

Västkustkommuner Höjde priset, vägrar köpa torsk förlorade avtalet >> ÅTTA KOMMUNER på västkusten använder upphandling som vapen för att bromsa utfiskningen av torsk. I Stockholm tas inte samma miljöhänsyn, vilket kritiseras av oppositionen. Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg vill hjälpa till att rädda den utrotningshotade torsken med köpstopp. Västkustkommunerna i inköpssamarbetet Tuvsam väljer bort denna fisk vid upphandling av mat till skolor och äldreboenden till förmån för exempelvis hoki och sej. I Stockholm är det däremot fritt fram för torsken på lunchtallrikarna, vilket kritiseras av bland annat socialdemokraterna och miljöpartiet. Det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Carin Jämtin konstaterar att torskbeståndet är allvarligt hotat och att Stockholm stad därför inte bör köpa in torsk vid leveranser till skolor eller omsorgsboenden: – Vi hade önskat att miljöhänsyn skulle vara ett krav vid alla kommunens upphandling-

ar, säger hon och anklagar den borgerliga majoriteten för att urvattna en tidigare strikt upphandlingspolicy. Även privatpersoner omprövar sina köpvanor vid fiskdisken. Enligt en enkät som genomförts av Novus Opinion på uppdrag av TV4 Nyheterna har 37 procent av dem som svarat slutat att köpa torsk. l

>> LULEÅ KOMMUN HAR fått en ny leverantör av kontorsmateriel. Corporate Express tar över efter Kontore, vars avtal förkortats efter en tvist om otillåtna prishöjningar. Corporate Express återkommer därmed som leverantör av kontorsmateriel till Luleå kommun. Den nyligen avslutade upphandlingen har resulterat i ett treårigt ramavtal med detta företag som gäller från och med den 1 februari. Det finns även en option på ett års förlängning. Samtidigt som Kontore försvinner som leverantör biläggs tvisten mellan den tidigare ramavtalspartnern och Luleå kommun. En bitter strid har stått kring kommunens återbetalningskrav på cirka 170 000 kronor sedan Kontore anklagats för prishöjningar i strid med avtalet. Luleå kommun sa upp avtalet med Kontore redan i april. I höstas nåddes en kompromiss sedan även kommunens inköpsavdelning medgett vissa brister i upphandlingen. Priset vid beställning av brutna förpackningar, som är dyrare än köp av hela förpackningar, var illa reglerat. Mot att Luleå kommun drog tillbaka sitt återbetalningskrav accepterade Kontore en förtida uppsägning av ramavtalet. Den nya upphandling som därefter gjordes vanns av Corporate Express i konkurrens med två andra företag. Till de krav som fanns med i förra upphandlingen, men som försvunnit denna gång, hör krav på leverans inom 24 timmar. l

Stocksholms stad borde sluta köpa torsk till skolor och omsorgsboenden, tycker Carin Jämtin, oppositionsborgarråd.

www.upphandling24.se

Nyheter_korrad.indd 13

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

13

2008-02-26 12:22:30


senaste nytt

A F FÄ R E R

Västra Götalandsregionen trimmar telekostnaderna Jordbruksverket Skatteverket mest innovativt på effektiviserar med webben 2007 nya system Jordbruksverket Såväl Stockholms har mestsom innolänsårets landsting vativa offentliga eSkatteverket har avtjänst. Verket prisaropat ärendehantedes med Guldlänringssystem från Siriken 2007 för att us IT. Stockholms läns man via har nätet hjällandsting skaffat per lantbrukare en paketerad lösning ansökningar förmed ärendeoch dokuom jordbruksstöd. menthantering som Användarna även omfattarbjuds drift, på karthantering övervakning och och kopplingar till support samt konsulolikatinsatser. databaser ger färdiga uppgifter Landstinget planerar som anatt haunderlättar ett diarium för sökningen. den centrala landstingsförvaltningen i produktion under våSida kritiseras ren. Därefter ska för stödet för beslutshantekonsult upphandling ring ochanklagas ärende- och Sida för dokumenthantering att prioritera statlitas i bruk. Tjänsten ga institutioner vid baseras på standardupphandling av systemet Platina som konsulttjänster. PriSirius IT erbjuder i vata och utländska samarbete med EBI företag har betydSystems, ligt svåraremedan att göra drifttjänsterna leveaffärer. Enligt en reras av Tieto Enator. kartläggning av tidSkatteverket väljer isningen Omvärlden tället SOA SuifinnsOracle det i många av te och upphandlingBpel Process Sidas Manager föranbudsärendear bara en hantering. Även här givare. inkluderas underhåll, support och tjänster i affären. Verket komMats Odell talar på mer att använda denESV-dagen na plattform för att Uppfyller myndigbygga nya affärsproheterna allmänhecesser. Landstingets tens förväntningar? avrop, sker från VerDen frågan besvavas Infrarasramavtal på ESV-dagen tjänster 2003, medan den 9 oktober. FörSkatteverket för sin valtningsminister del harMats avropat pågeett och Odell annat av Vervas ramneraldirektören för avtal, det för informaFörsvarsmakten, tionsförsörjning. Marie Hafström, är två av talarna.

14

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 14

>>VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN minskar telefonikostnaderna med hjälp av leverantören TDC. Det nya ramavtalet löper på tre år och är värt 27 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen, Västra Götalands läns landsting, köper telefoniprodukter såsom mobiltelefoner, systemtelefoner och tillbehör från TDC. Det nya ramavtalet löper på tre år och kommer att minska de årliga telekostnaderna: – Vi räknar med att ramavtalet sparar mellan 10 och 20 procent årligen, säger Bengt Petersson, kommersiellt ansvarig på Västra Götalandsregionen. Utöver direkta kostnadsbesparingar är möjligheten att enkelt

kunna beställa produkter via webben viktig. – Vårt tidigare samarbete med regionen gällande säkerhet, övervakning och telefoni fördjupas till att gälla även produktförsörjning och det bevisar vår bredd, säger Lars Glarborg, vice vd på TDC som berättar att detta ramavtal har ett värde på 27 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen är en av de största arbetsgivarna i västra Sverige med runt 50 000 anställda. Det finns cirka 40 000 växelanknytningar och runt 6 000 mobil-

abonnemang i regionen. TDC vann häromdagen en upphandling inom Vervaavtalet på en ip-baserad telefoniplattform för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Den affären är värd cirka 45 miljoner kronor. l

Kommunala inköpare har stenkoll på Kina >> MYCKET AV DEN stenbeläggning som ligger på svenska gator och torg produceras under hårda arbetsförhållanden i Kina. Svenska kommuner kan hjälpa till att förbättra situationen genom att inte bara se till lägsta pris. På senare år har arbetsvillkor och miljöförhållanden inom den kinesiska stenindustrin uppmärksammats. Kina är efter Italien en av världens största exportörer av natursten. Importen till Sverige har ökat stadigt de senaste tio åren. Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro har infört vissa sociala krav vid upphandlingar av natursten från Kina. Dessa kommuner har gett Swedwatch i uppdrag att följa upp hur pass väl uppförandekoden

tillgodoses. Organisationens utsända besökte i oktober i fjol sju leverantörer i provinserna Fujian och Shandong. Ett flertal överträdelser av internationella normer för arbetsvillkor uppdagades. Arbetsgivarna erbjuder sällan skydd som masker och handskar. Kåpor mot hörselskador saknas ofta. De anställda erbjuds heller inte hälso- och säkerhetsutbildning. Avsaknad av skriftliga anställningskontrakt och obetald övertid hör till vardagen. Däremot hittades inga belägg för barn- eller tvångsar-

bete. Swedwatch rekommenderar fortsatta oannonserade besök och konfidentiellt genomförda intervjuer med anställda. Kommunerna bör i sina framtida upphandlingar prioritera de importörer som arbetar seriöst med förbättringar. Detta även om priset är högre. l

Konferera smartare på ramavtal >> FÖRSVARSMAKTEN har tecknat avtal med konferenshotell och kursgårdar på ett trettiotal nya orter runt om i landet. Den statliga inköpssamordningen förbilligar konferenserna. I södra Sverige finns det nu färska avtal med konferensanläggningar i Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg, Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, Lund, Tranås, Varberg och Växjö. Norröver finns avtal i Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, Sälen och Transtrand. I landets mellersta delar går det att avropa konferensarrangemang i Borlänge, Djurhamn, Enköping,

Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sandviken, Sollentuna, Solna, Stjärnhov, Stockholm-Kista, Strängnäs, Sunne, Söderköping, Upplands Väsby, Västerås, Åkersberga och Örebro. De nya ramavtalen kompletterar det som redan finns och som gäller fram till och med den 31 december 2009. Än så länge är det begränsat med information på Avropa. se om anläggningarna på de nytillkomna orterna, men förbättrade sökmöjligheter utlovas till vecka 10. Avtalsperioden för de nya orterna sträcker sig till årets slut. Det finns dock möjlighet till två års förlängning. l

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:22:45


NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON per.eriksson@upphandling24.se

senaste nytt

Vinner vårdupphandling med omstritt nollbud >>NOLLBUD FRÅN PRIVATA entreprenörer sänker Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg. Enligt äldrenämndens ordförande saknas laglig grund för att underkänna nollbuden. Tre utförare har utsetts att sköta basansvar, fritidsverksamhet och lunchservering vid 23 av de 32 servicehusen i Linköping. Till vinnarna hör Carema – som lagt nollbud för att driva basservicen i sex servicehus. Äldrenämndens ordförande JanWilly Andersson (kd) skriver i ett pressmeddelande att hans första reaktion var att helt förkasta nollbuden. Av juridiska skäl var det emellertid inte möjligt. – Samtliga krav som äldrenämnden har ställt i förfrågningsunderlaget uppfylls och då måste vi gå på lägsta pris. Han betonar att kommunen varit

tydlig när det gäller vilka krav som ställs på verksamheten, framför allt i fråga om bemanning: – Utförarna har ansvar att leverera det de åtagit sig, finansieringen är deras ansvar. Vi har skärpt kraven på uppföljningen och följer med intresse vad som händer. Merparten av de tvååriga avtalen träder i kraft till hösten, några vid kommande årsskifte. Upphandlingen innebär kraftigt sänkta kostnader för äldreomsorgen, med 45 miljoner kronor eller 26 procent av budgeten. I Linköping debatteras upphandlingen flitigt. En spridd uppfattning är att vårdjättarna prisdumpar sig in på marknaden. Carema hoppas för sin del att hämta igen pengarna på hemtjänster. l Jan-Willy Anderssons första reaktion var att förkasta nollbuden men han menar att det inte är juridiskt möjligt.

Rikspolisstyrelsen upphandlar tjänstekort Upphandling av nytt ramavtal för tjänstekort för myndigheter och organisationer anslutna till den statliga inköpssamordningen annonserades den 18 februari. Upphandlingen sköts av Rikspolisstyrelsen och genomförs med öppet förfarande. Sista dag för att inkomma med anbud är den 10:e april 2008. Nuvarande ramavtal löper ut den 31 augusti.

Inköpsanalys och utveckling

Våra tjänster innefattar följande:

En fungerande inköpsprocess kan betyda att du sparar både tid och pengar samtidigt som du säkerställer kvaliteten i processen. Därför erbjuder vi tjänsten Inköpsanalys och Inköpsutveckling som ger en effektivare arbetsgång och ett bättre resultat.

Steg 1 – Inköpsanalys Vi analyserar hur den nuvarande situationen på din organisation ser ut, fastställer mål för framtiden, tar fram förslag på styrdokument i form av inköpsstrategi och ger rekommendationer om exempelvis IT–stöd och informationsresurser. Steg 2 – Inköpsutveckling Vi implementerar rekommendationer och förankrar arbetet internt i din organisation.Vi hjälper er att arbeta med de verktyg som tagits fram för att underlätta och kvalitetssäkra inköpsprocessen.

Välkommen att kontakta oss på 08-725 96 50 och prata med Sören Jellheden eller Johan Stern för ytterligare information eller för att boka ett möte där vi gärna berättar mer om tjänsten. Läs mer på www.vhs.se.

www.upphandling24.se

Nyheter_korrad.indd 15

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

15

2008-02-26 12:22:55


senaste nytt

A F FÄ R E R

Förlängd fikapaus i offentlig sektor >> ETT LITET OROSMOMENT har försvunnit för medarbetare i offentlig sektor. Lantmäteriet har förlängt ramavtalen för kaffeoch dryckesautomater. Samtliga ramavtal för leverans av kaffe- och dryckesautomater har förlängts. Det är nu möjligt att införskaffa automater, påfyllning av råvaror och service fram till och med den 28 februari 2009. Följande ram-

avtalsleverantörer är aktuella: Jede, Café Bar, Selecta, Smiling Faces, Coffe Fresh, Jobmeal, AT Vending och Kaffekompaniet. En andra konkurrensutsättning ska göras vid avrop, vilket innebär att samtliga leverantörer av automater ska ges tillfälle att besvara en förfrågan. Lantmäteriet passar också på att uppmana avropande enheter att se över sina leverans- och

Linköping och Norrköping handlar gemensamt >> LINKÖPING OCH nat högprioriteNorrköping gör gerat samverkansmensam sak genom område som att bilda Fjärde stormöjligen också stadsregionens komhar sin plats munalförbund. Förinom detta kombundet ska erbjuda munalförbund. administrativ och TILL ANDRA samkonsultativ service. arbetsområden Linköping och hör it, kultur, Norrköping samutbildning, hälarbetar redan idag so- och sjukvård inom många områsamt omsorg. den. Genom att for– Förhoppmalisera samarbetet Ulf Arumskog, förväntansfull på näringslivsningsvis vill fler i Fjärde storstadsre- projektledare kontoret i Norrköping. kommuner angionens kommunalförbund hoppas man att kunna sluta sig, säger Ulf Arumskog, effektivisera den administrativa projektledare på näringslivskontoret i Norrköping. och konsultativa servicen. Förbundet ska styras av en diKOMMUNSTYRELSERNA är positiva rektion bestående av sex ordinatill förbundet. Formellt beslut rie ledamöter och sex ersättare tas i kommunfullmäktige un- där de grundande kommunerna der februari månad. Det första vardera får tre plus tre platser. praktiska samarbetet handlar Enligt förslaget ska Linköping om löneadministration. Mycket bli förbundets säte. Den gementalar också för att en gemensam samma löneadministrationen upphandlingsenhet kommer att föreslås finnas i Norrköping, likbildas. som den strategiska ledningen Räddningstjänsten är ett an- för räddningstjänsten. l

serviceavtal för att säkerställa en bra prisbild. Avtalen får inte innehålla automatiska förlängningsklausuler, då varje sådan förlängning ses som en otilllåten direktupphandling. Samtidigt meddelar Försvarsmakten Logistik att det statliga ramavtalet inom området för

bryggerivaror med Spendrups upphörde vid månadsskiftet januari-februari 2008. l

Kommentus stoppar leasingupphandling i malpåse >>MINSKAT INTRESSE för finansiell leasing får Kommentus att avbryta sin leasingupphandling. Den kommer att återupptas när kommuner och landsting är mogna. Efter framgångarna med ramavtalet Leasingfinansiering av lös egendom 2007 inledde Kommentus i fjol ytterligare en upphandling inom samma område. Tanken var att erbjuda ett nytt avtal där finansiell lease-retur fanns med som valmöjlighet. EFTER ATT HA granskat upphandlande enheters fullmakter tvingas Kommentus att avbryta upphandlingen. Trots att 15 kommuner ville vara med i upphandlingen nås inte de volymer som krävs för att avtalet ska gå i hamn rent affärsmässigt. – Vi återkommer vid ett senare tillfälle med en liknande upphandling då kommuner och landsting känner sig mogna,

15 kommuner ville upphandla leasing genom Kommentus, men Johan Aksberg tvingas konstatera att volymerna blir för små och därför skjuts upphandlingen på framtiden.

säger Johan Aksberg som är ansvarig upphandlare på Kommentus. har en rad upphandlande enheter tagit principbeslut om att inte använda finansiell leasing vid investeringar. En förklaring till detta är sannolikt att kommunerna för tillfället har en relativt stabil ekonomi med en god kassa och därför inte behöver utnyttja detta finansieringsalternativ. l

ENLIGT JOHAN AKSBERG

Färska nyheter direkt till din inkorg Prenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev. Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på www.uh24.se/nyhetsbrev

16

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 16

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:30:29


NYHETSREDAKTĂ–R PER ERIKSSON per.eriksson@upphandling24.se

senaste nytt

Fastighetsägare vill inte betala postens vinst >> KOMMUNALA fastighetsägare tecknade fÜr en tid sedan ramavtal fÜr fastighetsboxar till 860 000 lägenheter. Fast fastighetsägarna vill egentligen inte att de ska betala fÜr postfÜretagens rationaliseringsarbete. Det är osäkert hur münga fastighetsboxar som kommer att avropas. Även om leverantÜren Din Box vittnar om ett Ükande intresse fÜr installation av boxar är fastighetsägarna, fÜr att uttrycka saken milt, inte särskilt nÜjda. HSB, Sabo, Riksbyggen och Üvriga fastighetsägare ogillar inte tanken pü att de boende i huset ska fü hämta sin post i entrÊn. Däremot protesterar man mot att fü notan fÜr omställningen.

Posten mĂĽste stĂĽ fĂśr kostnaderna fĂśr fastighetsboxar, menar Ă…ke Johansson pĂĽ HSB RiksfĂśrbund.

– I likhet med alla andra fÜretag müste postoperatÜrerna stü fÜr sina egna investeringar

när man vill rationalisera verksamheten, säger Ă…ke Johansson pĂĽ HSB RiksfĂśrbund. Det är inga smĂĽ belopp det handlar om. Post- och Telestyrelsen har räknat fram en kostnad pĂĽ sammanlagt 1,4 miljarder kronor. Ă…ke Johansson tror att det sammantaget handlar om minst det dubbla eftersom det i mĂĽnga fall krävs ombyggnader. – Kravet pĂĽ fastighetsboxar saknar riktig fĂśrankring. Det ďŹ nns ingen lag och inget riksdagsbeslut. Postreformen bygger pĂĽ ett allmänt rĂĽd frĂĽn Post- och telestyrelsen. Myndigheten ger postoperatĂśrerna rätt att efter den 1 januari 2011 inte längre dela ut post till hushĂĽll som saknar postbox. l

STOCKHOLM ANRIK MILJĂ– MED MODERN TEKNIK

REGERINGSGATAN 74. KONFERENS@NALEN.COM. TEL 08 505 292 35

!.2)+ -),*ÂŤ-%$ -/$%2. 4%+.)+

Flygbolag sĂśkes till tio olĂśnsamma sträckor >> RIKSTRAFIKEN SĂ–KER efter ygbolag som med statligt stĂśd är redo att traďŹ kera destinationer som Arvidsjaur, Gällivare och Vilhelmina. I Gällivare vill man att en stabil operatĂśr ska vinna upphandlingen. RikstraďŹ ken stĂśttar ygtraďŹ k pĂĽ orter som har ett alltfĂśr svagt passagerarunderlag fĂśr att bli lĂśnsamma fĂśr ygbolagen. Nu är det dags fĂśr en upphandling av traďŹ k pĂĽ tio inrikeslinjer fĂśr en avtalsperiod pĂĽ tre ĂĽr. ENLIGT FĂ–RFRĂ…GNINGSUNDERLAGET

handlar det om yglinjer som

knyter ihop orter som till exempel Arvidsjaur, Gällivare, Lycksele, Sveg, Torsby och Vilhelmina med Arlanda. Det är fritt fram fĂśr ygbolagen att bjuda pĂĽ en eller era linjer. I potten ligger ensamrätt pĂĽ regelbunden traďŹ k pĂĽ linjen. I GĂ„LLIVARE Ă„R MAN inte speciellt nĂśjd med hur Nordic Airways ygtraďŹ k fungerat under senare tid. KlagomĂĽlen gäller fĂśrsenade och inställda turer. – Jag är spyless, sammanfattar kommunalrĂĽdet Tommy NystrĂśm som inte tycker att de tvĂĽ senaste

upphandlingarna fungerat bra. Med adress till RikstraďŹ ken säger han att det gäller att teckna avtal med ett stabilt fĂśretag som inte blommar upp under ett eller ett par ĂĽr fĂśr att därefter fĂśrsvinna. Kommunens mĂĽl är att attrahera kommersiellt yg, men fĂśr det krävs cirka 80 000 passagerare om ĂĽret. Anbuden ska vara inne senast den 19 mars. I maj eller juni kommer ett tilldelningsbeslut att vara färdigt. Den 26 oktober ska bolagen vara redo att traďŹ kera tilldelade sträckor. l

www.upphandling24.se

Nyheter_korrad.indd 17

S +/.&%2%.3 'ÂŤ4%"/2' 77734/2!..5

KUNGSPARKEN 1. KONFERENS@STORAN.NU. 031-60 45 10

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

17

2008-02-26 12:26:25


senaste nytt

A F FÄ R E R

Postexperten förlorar ramavtal >> RAMAVTALET MED POSTEXPERTEN om utdelning av myndigheters post i sydvästra Sverige avslutas per omgående. Företaget bedöms sakna tillräcklig kapacitet att sköta uppdraget. Skatteverket upphäver från och med den 6 februari, ramavtalet med Postexperten. De avropsavtal som tecknats av berörda myndigheter gäller till dess att de har sagts upp. Myndigheter i landets sydvästra delar får därmed hitta andra lösningar. Upphandling24 har vid flera tillfällen beskrivit de problem som Försäkringskassan och Karlskrona kommun haft med Postexpertens service. Bland annat tvingades kommunen att ställa in ett fullmäktigemöte eftersom den privata uppstickaren på postmarknaden inte i tid lyckats dela ut handlingarna till alla ledamöter. Martin Olsson, länsdirektör på Försäkringskassan, berättade under en presskonferens den 5 februari att myndighetens jurister tittar på möjligheten att söka skadestånd för det merarbete som uppstått. Samma dag levererade Postexperten tio lådor, innehållande tusentals outdelade brev, till Postens terminal i Karlskrona. En del av dessa försändelser var månadsgamla.

Boden utkontrakterar it-driften till WM-data >> BODENS KOMMUN utkontrakterar it-drift och support till WM-data. Sammanlagt 19 företag var intresserade av affären, där slutstriden om avtalet stod mellan WMdata och Exait. WM-data kammade i hård konkurrens hem uppdraget att sköta it-drift och support åt Bodens kommun. Av de sammanlagt 19 intresserade leverantörerna valdes fem ut och fick under hösten lämna anbud, där WM-datas bud slutligen bedömdes som mer fördelaktigt än konkurrenten Exaits. Enligt kommunchefen Caj Skoglund uppfyllde båda dessa företag skallkraven. WM-data var dock 5 miljo-

Advokatfirman Jens Pedersen AB • Tel 08-440 42 70 • www.pedersen.se

Experter på upphandling Vi på Advokatfirman Jens Pedersen AB har gedigen erfarenhet av offentlig upphandling. Redan när LOU kom var vi specialiserade på upphandlingar. Våra experter biträder både upphandlande enheter och anbudsgivare med bl.a. val av upphandlingsform, granskning och utformning av förfrågningsunderlag, kvalitetsgranskning av anbud, avtalsskrivning, rådgivning vid anbudsvärdering, granskning av upphandlingsdokumentation, rådgivning vid sekretessfrågor samt vid överprövningar och skadeståndsfrågor. Du är också välkommen till oss!

18

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 18

ner kronor billigare (kostnaden för det treåriga avtalet hamnar på 28,5 miljoner kronor). – WM-data har tidigare genomfört denna typ av verksamhetsövergångar och är dokumenterat duktiga på att ta över personal, fortsätter han och berättar att kommunens it-kontor idag har 18 anställda. AFFÄREN SKER ENLIGT insourcingprincipen. Kommunen köper drift och support av WM-data som verkar i kommunens lokaler. Upphandlingen har varit en het potatis. Sedan planerna blev kända har det varit turbulent på it-enheten.

Även politiskt har frågan varit omdebatterad. För första gången på fem år röstade ett parti mot sina allianskollegor. en allians bestående av m, v, fp, c, mp och det lokala sjukvårdspartiet. Vänstern reserverade sig mot beslutet och ville att kommunen även framöver skulle sköta it-verksamheten i egen regi. Socialdemokraterna önskade fortsatt genomlysning. – Insourcingbeslutet är bra, eftersom det skulle bli dyrare att fortsätta med itdrift och support i kommunal regi, summerar kommunalrådet Olle Lindström. l

BODEN STYRS AV

Kritik mot kommuner som saknar miljöbilar >> ÄVEN OM FEM kommuner ligger riktigt bra till får ingen toppbetyg när Gröna Bilister granskar miljöbilssituationen. Sex kommuner har lägsta tänkbara betyg. Med stöd från bland annat Konsumentverket granskar organisationen Gröna Bilister sedan år 2004 hur pass bra landets kommuner är på miljöbilar. I topp bland närmare hundra granskade kommuner ligger Göteborg, Kristianstad, Växjö, Örnsköldsvik och Östersund med betyget 9 av 10. I botten, med en ynka poäng av tio möjliga, återfinns Arjeplog, Mullsjö, Osby, Tomelilla, Vaggeryd och Vellinge. Eftersom flera av dessa granskningar gjordes redan år 2004 kan dock läget ha förbättrats sedan dess. Det ”enpoängarna” faller på är att det inte finns några, eller bara ett fåtal, miljöbilar i den kommunala flottan. I granskningen tittas på både nuläge och planerade inköp. Miljökrav vid kom-

munal upphandling av transporter som färdtjänst och skolskjuts studeras också – liksom utbildning i sparsam och miljövänlig körning (ecodriving). – Kommunerna har överlag spelat en viktig roll i miljöbilsomställningen även om ett tiotal kommuner fortfarande sover och inte har en enda miljöbil, säger Mattias Goldmann, kommungranskare på organisationen Gröna Bilister. Hittills har bara ett landsting, Kalmar, undersökts. Betyget blev godkänt, men med mer kvar att göra. Eftersom Kalmar är det första landstinget som studerats gavs inget poängbetyg då jämförelsematerial saknas. l

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:31:34


5^_VVU^d\YWcU[d_b bUT_V‰bVbQ]dYTU^ F9F5D1DD45>?665>D<971C5;D?B>cd{b Y^V‰b cd_bQ ed]Q^Y^WQb ;bQfU^ `{ TU^ Y^dUb^Q `b_Te[dYfYdUdU^‰[QbcQ]dYTYWdc_]]Q^]{cdU [e^^QUbRZeTQQ\\]y^XUdU^Q\\dRyddbUdY\\Wy^W\YW XUd_SXcUbfYSU6‰bQdd\iS[Qc[byfcUddUVVU[dYfd 9Dcd‰TTUdybQ\\Q‰fUbU^c_]F{b\‰c^Y^WW‰bUb fUb[cQ]XUdÍUhYRU\_SXVbQ]dYTccy[Ub7U^_] cQ]QbRUdU ]UT C1@ UbRZeTUb fY U^ XU\d ^i Q^f y^TQbfy^\YW`\QddV_b]V‰bVbQ]dYTU^c_VVU^d\YWQ cU[d_bc_]U^[U\d[Q^e``WbQTUbQcU\\UbV‰by^TbQc _]fUb[cQ]XUdU^cdy\\cY^V‰b^iQV‰bedcydd^Y^WQb <yc]Ub`{gggUTRcU

5422ecY^Ucc@Qbd^UbybUddQf>_bTU^c \UTQ^TU9DV‰bUdQW_SXyb^_dUbQd`{ ?c\_R‰bcU^;_^SUb^U^XQb&  Q^cdy\\TQ_SXXQbU^{b\YW_]cydd^Y^W `{C5;'#]Y\ZQbTUb542UbRZeTUb \‰c^Y^WQbY^_]XU\Qc`U[dbQdQffUb[ cQ]XUdc[bYdYc[Q9DdZy^cdUbVb{^Q``\Y[Q dY_^cdZy^cdUb_SXRbQ^cSX\‰c^Y^WQb dY\\TbYVdc_SX^ydfUb[c\‰c^Y^WQb542 cdbyfQbUVdUbQddfQbQU^cdQb[_SX ^ybQ 9D`Qbd^Ub c_] RYTbQb dY\\ Qdd [e^TUb^Q[Q^R\Y]UbUVVU[dYfQYQdd \‰cQcY^Qe``WYVdUb_SX^{cY^Q]{\

5426bQ]dYTU^c_VVU^d\YWQcU[d_b\UfUbUbQc`{`\QddV_b]

3?2B16_d_*@{\<Qe[\YDY^QWU^d

edb.indd

1

2008-02-26

10:12:54


senaste nytt

LÖSNINGAR

Göteborgs gröna servrar sparar el >> VIRTUELL SERVERINFRASTRUKTUR hjälper Göteborgs stads intraservice att bli grönare. Ökad prestanda till trots minskar energiåtgången med 2,7 gigawatttimmar under tre års tid. Göteborgs stads intraservice tar klivet från en traditionell servermiljö till en modern virtuell serverinfrastruktur. Kommunens nya serverstrategi ger inte bara användarna ökad prestanda och säkerhet – utan minskar dessutom energiåtgången med omkring 2,7 gigawattimmar under investeringsperioden som

sträcker sig över tre år. Miljövinsterna möjliggörs genom att minska antalet servrar, vilket ger besparingar på elnotan för såväl drift som kylning. Varje virtualiserad server beräknas minska energiförbrukningen för kyla och drift med 250 kilowatttimmar per server och månad. Staden har cirka 300 servrar som kan omfattas av lösningen. – Om fler servrar kan virtualiseras, innebär lösningen att vi kan ägna oss mer åt proaktivt arbete istället för skötsel och underhåll av maskiner, säger

Michael Öfverberg, teknikområdesansvarig för servrar på Göteborgs stads intraservice. Göteborgs stads intraservice svarar för drift och teknisk support av kommungemensamma system och tjänster samt levererar administrativa tjänster inom ekonomi, löner och telefoni. Kunder är stadens samtliga förvaltningar samt kommunala

bolag. Atea har hjälpt till med virtualiseringslösningen. l

Karlshamn virtualiserar bort energinotan >>

datorhall började bli trång. Lösningen på trångbodd-

KARLSHAMNS KOMMUNS

heten är virtualisering där tre servrar nu sköter de uppgifter som förr krävde totalt 37 maskiner. Virtuella servrar hjälper Karlshamns kommun att spara såväl utrymme som energi. Lösningen från Vmware har gjort det möjligt att inrymma 37 virtuella servrar i tre

fysiska enheter. Senare i år kommer ytterligare 20 servrar att virtualiseras. – Vi började växa ur vår datorhall och behövde begränsa det fysiska utrymmet som upptogs av servrarna och samtidigt bli mer effektiva i hur vi utnyttjade vår datorkraft, säger Björn Igelström, it-chef på Karlshamns kommun. Både it-kostnader och energiåtgång har kunnat minskas betydligt jämfört med att installera fysiska servrar. Kerfi, som installerat lösningen, beräknar minskningen i energikostnad till cirka 80 procent. – Tack vare virtualiseringslösningen blir det mycket enklare att lägga till nya servrar. Vi kan nu ha en ny server uppe inom fem minuter. Daniel Albertsson, ansvarig på Kerfi, säger att intresset för virtualisering växer explosionsartat – inte minst bland kommuner. Just möjligheten att minska energinotan hör till de plusvärden som förs fram. l

Nynäshamn har landets bästa telefonister >> SVERIGES BÄSTA TELEFONISTER finns i Nynäshamn. Kommunen kammade hem 2007 års upplaga av SM i Telefoni & Kundservice. Med välkomnande och vänligt tonfall tar de engagerade telefonisterna emot dem som ringer in, och vid behov kopplar de snabbt och effektivt vidare till rätt förvaltning. Så lyder motiveringen till varför Nynäshamn blev vinnande kommun i SM i Telefoni & Kundservice. Tävlingen baserar sig på resultaten av de testsamtal som företaget Q Survey ringt under ett par höstmånader. DE TÄVLANDE BEDÖMS utifrån hur snabbt de svarar, allmän attityd, bemötande och engagemang. Övriga nominerade kommuner var Umeå och Vänersborg. – Det är jätteroligt, säger Sara Sundelin, chef för telefonisterna

20

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 20

på Nynäshamns kommun, som berättar att de har jobbat hårt med servicefrågor och bemötande både mot externa och interna kunder. CHRISTER GUSTAVSON PÅ Norrtälje kommun prisades som ”årets Mr First Impression” för ett enastående bemötande. Med fingertoppskänsla och lyhördhet sätter han kunden i centrum och ger service med en personlig touch. Årets Sverigemästerskap var den fjortonde i ordningen. Det hela började år 1992 med att Radio Malmöhus utlyste en tävling om bästa telefonservice. Lyssnare fick ringa in till stationen och rösta fram vilket företag som bemötte sina kunder och allmänheten bäst i telefon. Därefter tog Telia över tävlingsansvaret som sedan år 2000 axlas av Q Survey. l

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:34:25


JURIDIK

senaste nytt

NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON per.eriksson@upphandling24.se

Kraftig minskning av antalet överprövade upphandlingar

>> ANTALET ÖVERPRÖVADE upphandlingar minskade i fjol med nästan en tredjedel. Under 2007 inkom sammanlagt 1 128 mål om överprövning till landets 23 länsrätter. Att döma av färsk statistik från

Domstolsverket blir tvisterna runt de offentliga upphandlingarna allt färre. Om det beror på bättre genomförda upphandlingar, mindre stridslystna leverantörer eller att antalet upphandlingar helt enkelt minskat är dock oklart. Länsrätterna, som är den första instansen för den som vill ifrågasätta en offentlig upphandling, tog under fjolåret emot 1 128 överprövningar. Det kan jämföras med år 2006 då siffran var 1 539. Fjolårssiffran ligger även lägre än år 2005 då antalet inkomna ärenden

var 1 280. Flest mål hanterades av länsrätten i Stockholm (274) med Skåne som tvåa på 146 stycken. I Stockholm har antalet överprövningar mer än halverats mellan åren 2006 och 2007. Det finns dock enstaka länsrätter som går emot den generella trenden mot färre överprövningar. Hit hör exempelvis länsrätterna i Halland, Mariestad och Uppsala. De flesta länsrätter har län som geografiskt område. Undantaget är Västra Götalands län som har tre länsrätter. l

Utebliven underskrift snedvrider konkurrensen Askersunds kommun att utesluta ett företag från en upphandling av slamtransporter. Konkurrenskommissionen, som trots sitt myndighetslika namn är en oberoende expertgrupp vid lobbyorganisationen Den Nya Välfärden, menar att det var fel.

>> EN UNDERSKRIFT istället för två fick Askersunds kommun att avvisa ett bud i en upphandling. Helt fel menar Konkurrenskommissionen. En utebliven underskrift fick

I UNDERLAGET TILL upphandlingen står det att anbudet ska vara undertecknat av behörig firmatecknare. Det aktuella företagets firmatecknare har undertecknat kommunens obligatoriska blankett, som ingår i anbudshandlingarna, men inte de övriga dokumenten. – Det är inte rimligt av kommunen att avvisa ett anbud för att det innehåller en och inte två namn-

teckningar, säger kommissionens chefsjurist Pär Cronhult. Enligt Konkurrenskommissionens utredning strider agerandet mot upphandlingslagens krav på affärsmässighet och objektivitet. snedvridit konkurrensen och kan tvingas att betala skadestånd till den förfördelade leverantören. – Påståendet att anbudet inte är lagligen bindande för anbudsgivaren är felaktigt. Det företag som lämnat det avvisade anbudet skulle vid en eventuell tvist knappast kunna frånsvära sig ansvaret för bindande anbud. Därför har det heller inte varit möjligt för kommunen att på angivna skäl avvisa anbudet. l

KOMMUNEN HAR

”Se möjligheterna istället för hindren” Fokusera på de möjligheter som offentlig upphandling ger. Det var budskapet från Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren vid verkets konferens Effektivare offentlig upphandling i World Trade Center, Stockholm. – Fler företag ska ha möjlighet, och vilja, att lämna in anbud vid offentliga upphandlingar. Det måste vara en utgångspunkt när upphandlare i stat och kommun tar fram underlag inför upphandlingar. Norgren poängterar att det går att göra upphandlingar så att även små och medelstora företag har en möjlighet att lägga anbud. Det gäller att undvika krav som att lämna in årsredovisningar för tre år bakåt eller att man ska ha genomfört offentliga upphandlingar tidigare.

Långsam länsrätt tvingar fram direktupphandling >> DET SKA INTE behöva ta ett halvår att behandla en överprövad upphandling. Essunga kommun kritiserar den senfärdiga länsrätten i Mariestad. De fyra kommunerna Essunga, Herrljunga Tibro och Vårgårda fick bakläxa för sin gemensamma upphandling av livsmedel till bland annat

skolköken. Fast det tog sin rundliga tid för länsrätten att komma fram till den dom som innebär att upphandlingen ska göras om. Överprövningen lämnades in redan i april i fjol. Det faktum att domen meddelades först drygt sex månader senare kritiseras av Essunga kommun som

tillsammans med de tre andra kommunerna skickat ärendet till justitieombudsmannen: – Länsrätten har inte skött sitt jobb, säger Pia Jacobsson, administrativ chef, till Nya Lidköpings-Tidningen. Enligt lagen ska denna typ av ärenden hanteras utan dröjsmål. I väntan på domen

www.upphandling24.se

Nyheter_korrad.indd 21

tvingades kommunerna trygga livsmedelsförsörjningen via direktupphandling. Förklaringen från länsrätten i Mariestad är att överprövningsärendet var komplicerat och därmed tidsödande. Dessutom försenades handläggningen av pensionsavgångar på länsrätten. l

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

21

2008-02-26 15:44:31


senaste nytt

JURIDIK

Linköping tvistar Gratistjänst om rättvis handel visar domar i upphandlingsmål >> DOMARNA I ÖVERPRÖVADE upphandlingar är ofta lärorika. Konkurrensverket hjälper dig till vidgat vetande genom att samla domar som rör offentlig upphandling i en sökbar databas på webben. Med sökbara domar från läns- och kammarrätter samt regeringsrätt gör Konkurrensverket vägledande beslut tillgängliga. Via den kostnadsfria databasen kan både upphandlare och leverantörer få information och vägledning kring domstolarnas beslut. Domarna kan sökas efter instans, domstol, ärendetyp, datum, sökande och motpart. Sökning på ord i ärendemening är också möjlig. Domarna kan därefter laddas hem som en pdf-fil och läsas på skärmen eller skrivas ut. VERKET POÄNGTERAR att det är frivilligt för domstolarna att skicka in sina domar. Det kan i sin tur betyda att databasen inte är komplett. Noteras kan också att domarna inte går särskilt långt tillbaka i tiden. Den provsökning som Upphandling24 gjort visar att beslutsdatum för de äldsta länsrättsdomarna är den 4 januari 2008. Konkurrensverket gör heller ingen särskild notering för om domarna vunnit laga kraft eller om de har överklagats. Den som vill vara säker på det måste vända sig till respektive domstol. l

>>LINKÖPING HOPPAS på att bli landets sjätte fair trade city. Beslutet att ansöka om diplomering har överklagats med motiveringen att den strider mot upphandlingslagen. Malmö var först och därefter har ytterligare fyra städer utsetts till fair trade cities av organisationen Rättvisemärkt. Fair trade city är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk upphandling. Syftet med diplomeringen är att öka kännedomen om och försäljningen av varor som producerats med respekt för mänskliga rättigheter. Ett sätt för kommunerna att leva upp till detta är till

exempel att erbjuda etiskt märkta produkter på arbetsplatserna. Får kommunfullmäktige i Linköping sin vilja igenom blir Linköping landets sjätte fair trade city efter Malmö, Munkfors, Lund, Örebro och

Ingen ställs till ansvar för lagstridig upphandling >>INGEN STÄLLS TILL svars för Marks kommuns brott mot lagen om offentlig upphandling. De medarbetare som på eget bevåg beställde markarbeten från en lokalpolitiker har slutat. Bristande intern kontroll av medarbetare med dåligt omdöme som i gott syfte överskridit sina befogenheter. Så förklaras det faktum att tjänstemän i Marks kommun beställt tjänster för i storleksordningen 15–16 miljoner kronor utan regelrätt konkurrensutsättning. ställas till svars för upphandlingen,eller rättare sagt, frånvaron av upphandling, som skedde år 2005. Samhällsbyggnadsförvaltningen finns inte längre INGEN KOMMER ATT

I Konkurrensverkets kostnadsfria tjänst kan du söka efter domar i mål om upphandlingar från läns-, kammar- och regeringsrätt.

22

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 22

Norrköping. Beslutet har dock överklagats till länsrätten med motiveringen att diplomeringen inte rimmar med lagen om offentlig upphandling och EG-rätten. Anmälaren menar att Rättvisemärkt kan få fördelar framför andra märkningar i kommande upphandlingar och på så vis bryter kommunen mot lagen om offentlig upphandling. Den svåra frågan om huruvida det är lagligt att ställa etiska krav har gjort att även Göteborg sinkats på sin väg mot diplomet. Fair trade har sedan starten år 1999 i Storbritannien spritt sig över hela världen. Idag är cirka 300 städer diplomerade. l

och de verksamhetsansvariga har slutat. ENLIGT DEN EXTERNE revisor som granskat härvan gjordes den första upphandlingen på ett korrekt sätt. Felet var att

en var bra för kommunen. Det hela blir än mer pikant av att ordern, täckning av en soptipp, gick till ett företag som ägs av en av kommunens ledande centerpolitiker. Ingen skugga över den aktuelle

”Bristande intern kontroll av medarbetare med dåligt omdöme som i gott syfte överskridit sina befogenheter.” det därefter, utan politiska beslut, lades ut en rad tillläggsjobb. Att döma av revisionsrapporten var verksamhetschefen medveten om att han överträdde sina befogenheter, men ansåg att lösning-

politikern Börje Sandh eftersom han som jävig inte deltog i nämnden när upphandlingen klubbades. Dessutom visste han inte att konkurrenterna inte fick bjuda på tilläggsuppdragen. l

www.upphandling24.se

2008-02-26 13:44:23


A F F Ä R

Leverantör

G O D

Smarta verktyg

Offentlig upphandlare

U P P H A N D L I N G – E N

Kursledare och fakta

Ta steget! Kurser i upphandling och anbudsgivning våren 2008

Vårens kurskatalog Fördjupa dina kunskaper i upphandling eller anbudsgivning. Beställ katalogen på www.opic.com/kurskatalog eller ring 013 - 47  47  500. K UR SL EDA R E

O C H

FA K TA

Kursledare Robert Alexanderson

Jens Pedersen

Affärsområdeschef för OPIC Services. Arbetat som kommunjurist och inköpssamordnare i flera kommuner. Har varit upphandlingschef på Post- och telestyrelsen. Tidigare upphandlingsjurist på den statliga inköpssamordningen.

Magnus Josephson

Jur kand. Arbetar sedan 2003 på Miljöstyrningsrådet med kriterier, information och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling. Innan dess fem år med offentlig upphandling inom kommunal sektor.

Jan Andersson

Upphandlingsjurist på OPIC och ansvarig för leverantörsutbildning arna. Tidigare på Nämnden för offentlig upphandling, därefter som konsult, säljare och anbudsansvarig på kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson.

Matilde Unge

Jurist på Advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med offentlig upphandling och entreprenad- och konsulträtt. Arbetat på länsrätten i Uppsala med särskild inriktning på mål enligt LOU.

Monikha Hugelid

Civ.ing i samhällsbyggnadste knik/teknisk miljövård från Luleå Tekniska Universitet. Arbetar sedan 2006 på Miljöstyrningsrådet med kriterier och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling.

Anna Ulfsdotter Forssell

Advokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Ansvarig för Delphis verksamhet inom offentlig upphandling, konkurrensrätt, EG-rätt och närliggande rättsområden. Hovrättsfiskal vid Svea hovrätt och flitigt anlitad föreläsare.

Kristian Pedersen Biträdande jurist vid Advokatfirman Delphi. Arbetat vid Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och på Konkurrensverket. Är regelbundet gästföreläsare vid Stockholms universitet.

Anders Ekelund

Driver Optimera Upphandlingskonsult som hjälper leverantörer med förfrågningsunderlag, anbudsskrivning, överprövning etc. Diplomerad inköpare och certifierad monitorutbildare.

Städkonsult, utbildare och säljansvarig på golvårdsbolaget Orange Clean. Har 25 års erfarenhet från städbranschen.

OPIC Services Kurser våren 2008

Leverantör

...att fakta blandas med fall ur verkligheten...

Det var oerhört lärorikt! Ännu en bra kurs, tack! har arbetat med Örjan Engström ling i 30 år. s kommuns upphand Linköping Tack för en innehållsrik larens dag. roll. stärka upphand Han vill Mycket trevlig föreläsare... sens 25 Snabb genomgång på ett s och länsstyrel Östgötakommunerna Där utbyts enkelt sätt av svåra regler... i Kolmilagruppen. sdaupphandlare ingår planerar utbildning och man ter kunnig Mycket re: erfarenhe lärare, en interaktiv samordna som Engström Örjan dialog gar med istället för monolog. Mycket nåpå bra! Pedagogiskt upplägg, bra och övernattning diskussioner... – Vi ordnar lokaliteter hit exterhär i länet och kallar ffektivt gon trevlig plats blir både kostnadse Det . na föreläsare . och socialt berikande upphandlingstvå kursi www.opic.com/u stadshus. Totala tbildning på OPIC att hålla Linköpings stolta kr, jämnt fördelat Nyligen inbjöds

dagar.

fullständig, delta– Responsen var det var bra. OPIC garna tyckte att senare år. har vidgat sig på lydde ”Bli leDen första rubriken dag”. verantör för en den är att skapa – Tanken med ett bra arbetsklioch perspektiv och säljare. mat mellan köpare som inte varit kollegor berikar Det med så länge. var temat Den andra kursdagen avrop”. ”Ramavtal och , snära utbildning – En verklighet dialog med mycket väldigt det blev Örjan Engström Upphandlingschef för Sveriges har suttit i styrelsen SOI, i tio år. offentliga inköpare,

14

E E A R L R L A DD A N A N PH PPH G AU U OF F EN T L I

Enormt bra och lärorikt, en mycket bra utbildare!

Kurser våren 2008 OPIC Services

29 två miljarder volymen är ca etsupphandlingar. och verksamh varor/tjänster

Kurser för ndlare offentliga uppha

än tänkt. K UN SK satt kvar längre föreläsaren. Folk LOU är komkonstaterar att Örjan Engström kan skymma juridisk snårskog plext och att en affärsmässigheten: . när det gäller utbildning – Jag har en filosofi – att läraren mycket piedestal hon Det blir ofta för pekar. Han eller och stolar ng sitter på höga upphandli aktivOPICs ABBom köper utbildningar varit med har kanske inte

s i offentlig STEG 1K: Grundkur sektor s 16 upphandling - klassisk s i offentlig STEG 1F: Grundkur gssektor s 17 upphandling - försörjnin ngskurs i STEG 2: Fördjupni ing s 18 offentlig upphandl och avrop s 19 STEG 3: Ramavtal

A P

FSTEG Ö R 4: NyaL EF V A N ITGÖ sRU20 EP RP H A N D L A R E Oupphandli FE R Nngsregler T L klassisk sektor

Performance Contractin Energy juridik ”OPIC kan kombinera ochnggpedagogik” s 23

åren. för att lära sig hur man säljer mer de senaste fem son och till offentlig sektor. Robert Alexander kan – Båda OPICs jurister – gjort Tack det varei närtid OPIC och förstår vi möjligheterna för har Magnus Josephson verkligheti en. oss som av leverantör det nya sättet att uppanalys därmed ge en djupare handla. Vi vet numöten. på vilket sätt beställaren kan fler liknande agera friare när han köper, berättar Lennart – Vi behöver arrangera Torsner på huvudkontoret i Västerås.

ildning – Därmed kan vi www.opic öka fokus .com/utb på funktion, kvalité och tekniska lösningar, istället för att bara prata pris. Testade öppna kurser År 2005 började ABB att skicka enstaka personer till OPICs öppna kurser. – Så kom frågan upp om vi var intresserade av mer ABB-inriktade dagar och det nappade vi på. OPIC skapade skräddarsydda lokala grundkurser (Steg 1) för ABB i Västerås, Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. På varje plats formades utbildningen kring lokala upphandlingar och problemställningar. I den första företagsförlagda rundan utbildades cirka 85 ABB-säljare och deras chefer. – Det är väl genomförda kurser, vi får hela tiden Mer styrteknik än motorer numera. ABB är ledande leverantör av produkter och system för kraftöverföring, samt process-och industriautomation. På bilden en frekvensomriktare.

4

-

och Alternativa avtalss 21 finansieringsformer s 22

Leverantör Leverantör

Dan Frödén Driver Tenders in Europe som stödjer företag vid anbudsgivning till offentlig sektor. Även projektledning, kvalitetssäkring, m m. Entreprenör med stor kunskap om lagar och regler.

F ÖR

Konkreta exempel från olika anbudsförfarande var värdefullt, heltäckande och grundläggande...

Kursledare och fakta

Marie Gad Private Sector, Liaison Officer to the World Bank Group. Also Business Development Consultant at the Confederation of Danish Industries. Expert på internationell upphandling vid Dansk Industri.

P

andling” erfarenhet av upph ”OPICs lärare har

lare Offentlig upphand

Bra exempel, övertygande... K UNSK A

Kalle Henriksson Specialist på beställning/upphand ling med kopplingen städning – fastighetsförvaltning – ekonomi. Grundare av Borago Konsult och projektledare för upphandlings- och branschutvecklingsprojekt.

Smarta verktyg

Sagt om OPICs kurser...

Johan Lagerbielke Lärare och tidigare forskare på Handels, Stockholm. Jobbar med förhandlingsteknik, ledarskap och förändringsprocesser. Johans metoder och förslag på förhållningssätt är baserade på modeller framtagna på Harvard Law School.

28

Charlotta Frenander

Advokat på advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med entreprenadoch konsulträtt, även offentlig upphandling. Förfrågningsunderlag, upphandlingar, avtalstolkningar, tvister och rättsprocesser.

OPIC Services Kurser våren 2008

upphandli Miljökrav i offentlig Så upphandlar du

städtjänster s 24

bygg- och Upphandling av renader s 25 anläggningsentrep dag s 26 Leverantör för en

15

Lennart Torsner ansvarar för ABB:s utveckling av försäljning och marknadsföring i Sverige.

jättebra kursutvärderingar, konstaterar Lennart Torsner. – OPIC kombinerar juridiskt kunnande med god pedagogik. De skapar en god dialog med vårt folk och vi får en initierad diskussion tack vare att kurserna handlar om våra problem. Hösten 2007 gick cirka 100 personer påbyggnadskursen (Steg 2).

Kurser för leverantörer STEG 1: Grundkurs i offentlig upphandling s 6 STEG 2: Försäljning mot förfrågningsunderlag s 7

Håller sig uppdaterade

STEG 3: Attraktiva anbud s 8

ABB:s utbildningssatsning ingår i en strategi för att behålla och ta marknadsandelar.

STEG 4: Avtalsanalys s 9

– Vi tror på stora investeringar i landets infrastruktur de närmaste åren.

STEG 5: Förhandling vid upphandling s 10

För att veta när affärerna dyker upp, använder ABB OPICs dagliga projektbevakning, Global Tender Watch.

STEG 6: Nya LOU - var beredd redan nu! s 11

www.opic.com/utbildning

International Competitive Bidding s 12

5


senaste nytt

JURIDIK

Statlig ďŹ&#x201A;yttupphandling tillbaka pĂĽ ruta ett >> LĂ&#x201E;NSRĂ&#x201E;TTEN DĂ&#x2013;MER Skatteverket att gĂśra om upphandlingen av ďŹ&#x201A;yttjänster. De krav som verket har ställt, bland annat pĂĽ lokalisering och kapacitet, strider mot EG-rätten. I Skatteverkets upphandling av ďŹ&#x201A;yttjänster delades landet in i fem regioner: syd, mitt, Stockholm, norr och Gotland. Till skallkraven hĂśrde att ďŹ&#x201A;yttfĂśretaget, själv eller via en underleverantĂśr, skulle vara lokaliserat i eller inom en radie av fem mil frĂĽn minst tvĂĽ av residensstäderna inom anbudsomrĂĽdet. Med â&#x20AC;?lokaliseratâ&#x20AC;? menades en ďŹ&#x201A;yttenhet bestĂĽende av minst sex anställda, plus fordon. Enheten skulle ha funnits i mer än ett ĂĽr. Anledningen till lokalise-

ringskravet är Skatteverket annars var rädda att smĂĽ ďŹ&#x201A;yttuppdrag inte skulle locka. Mot dessa krav har Rexab protesterat. FĂśretaget stĂśder sig pĂĽ EG-domstolens dom i mĂĽlet C-158/03 där liknande krav fĂśrbjuds eftersom de inte Ăśverensstämmer med likabehandlings- och icke-diskrimineringsprincipen. Skatteverkets krav gynnar, kort och gott, lokala fĂśretag. Michael Surtman, personaloch kvalitetsansvarig pĂĽ ďŹ&#x201A;yttfĂśretaget Rexab, anser inte att statliga upphandlingsenheter som Skatteverket tar sitt ansvar fĂśr att uppdragen hamnar hos seriĂśsa fĂśretag. â&#x20AC;&#x201C; Vi kommer nu att satsa mer pĂĽ fĂśretag inom det privata nä-

ringslivet. Jag vet att ďŹ&#x201A;er tänker som vi, vilket innebär att staten gĂĽr miste om bra leverantĂśrer. Skatteverket har inte hunnit ta ställning till om man kommer att gĂĽ vidare till kammarrätten. l

Helomvändning i bussupphandling pü Gotland >>

GOTLANDS KOMMUN lyssnar till länsrätten. Tekniska nämnden gÜr, med flera nya villkor, om den kritiserade upphandlingen av busstrafik istället fÜr att gü vidare till kammarrätten. Gotlands kommuns tekniska nämnd kommer att gÜra om

upphandlingen av busstrafik. Det var Swebus som Ăśverklagade att Gotlandsbuss fick uppdraget trots att fĂśretaget saknade namngiven ledning. â&#x20AC;&#x201C; Vi har bestämt oss fĂśr att inte Ăśverklaga domen, skriver Bertil Klintbom, teknisk direktĂśr, pĂĽ

(OSÂŹOSSÂŹPĂ?ÂŹ3OLBACKAÂŹĂ&#x2039;RÂŹBEGREPPETÂŹ    vINGENTINGÂŹĂ&#x2039;RÂŹOMĂ&#x161;JLIGTvÂŹPERSONIlERATÂŹ       AVÂŹGLADAÂŹMEDARBETARE ÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹÂŹ6Ă&#x2039;LKOMNA

!" ! #$%&'()%*%%

24

UPPHANDLING24 â&#x20AC;˘ NUMMER 2 | 2008

Nyheter_korrad.indd 24

#$%&'()%*%%

kommunens webbplats. Vi har inte tid att gü igenom Üverklagningsprocessen utan satsar pü en ny upphandling. Vinnaren av den fÜrra upphandlingen kommer inte att vara med. Pü uppstickaren Gotlandsbuss anser man att kommunen, där beslutet om ny upphandling fattades i full enighet, skulle ha Üverklagat till kammarrätten. DEN NYA UPPHANDLINGEN inleds omgüende. Anbud ska vara inne i slutet av mars, men det är tveksamt om hela processen hinner slutfÜras innan nuvarande avtal gür ut i hÜst. Swebus, som idag har trafikavtalet, lovar dock att hjälpa till i ett eventuellt gap mellan avtalen. Nytt är en längre avtalstid som Ükar frün sju till tio ür. Krav pü alkolüs och säkerhetsbälten i samtliga fordon tillkommer liksom att bussar som gür i tätortstrafik ska drivas med biogas. l

Dyrt med dĂĽlig upphandling BĂśter hotar fĂśr de offentliga verksamheter som inte fĂśljer reglerna om offentlig upphandling. EG:s rättsmedelsdirektiv väntas bli lag frĂĽn och med ĂĽrsskiftet ĂĽr 2010. Den nya upphandlingslag som bĂśrjade gälla den 1 januari i ĂĽr innehĂĽller inga nyheter om ĂśverprĂśvning och skadestĂĽnd. De regler som gällde tidigare har i princip fĂśrts Ăśver intakta till den nya lagen. Lagändringar kommer däremot att ske när EG:s rättsmedelsdirektiv infĂśrs i Sverige. Finansdepartementet arbetar just nu med denna frĂĽga. Enligt departementets sakkunnige Daniel Liljeberg är mĂĽlsättningen att den nya lagstiftningen ska kunna träda i kraft den 1 januari ĂĽr 2010. Under vĂĽren väntas en departementspromemoria som ska ut pĂĽ remiss. Därefter kommer en lagrĂĽdsremiss och pĂĽ det en proposition. Rättsmedelsdirektivet stärker tillsynsmyndighetens mĂśjligheter att agera när otillĂĽtna upphandlingar sker. Konkurrensverket kommer därmed att fĂĽ det man länge Ăśnskat â&#x20AC;&#x201C; mer kraftfulla verktyg än idag. Till de väntade nyheterna hĂśr obligatorisk ogiltighetssanktion fĂśr allvarliga regelĂśverträdelser. Domstol kan därmed ogiltigfĂśrklara ingĂĽngna avtal. Vid mindre allvarliga regelĂśverträdelser kan avgifter eller fĂśrkortning av avtalstidens längd bli aktuella.

www.upphandling24.se

2008-02-26 12:35:36


&yRETAGENS O SYNLIGAßHJiLTAR 6ISSTEßDUßATT 3VERIGESß#)/ERßHARßDETßYTTERSTAßANSVARETßß FyRß)4ßdVERßßPROCENTßHARßMERßiNßßMILJONERß KRONORßPERßkRßATTßINVESTERAßIßDRIFTßOCHßNYAß )4 SYSTEMßßPROCENTßiRßDIREKTßINBLANDADEßIß AFFiRSUTVECKLINGENßOCHßFLERTALETßANGERßATTßGODß KOMMUNIKATIONSFyRMkGAßiRßDENßVIKTIGASTEß EGENSKAPENßFyRßATTßKLARAßSITTßARBETE #)/ ROLLENßiRßDENßVIKTIGAßLiNKENßMELLANß)4ßOCHß AFFiRSVERKSAMHETENßOCHßDETßSKAPARßENßPLATT FORMßFyRßNYAßOCHßBiTTREßAFFiRER .!-. -ATTIASß6EDAR 92+% #)/ßPkß%NIRO

%TTßJOBBßSOMßKRiVERßSINßHJiLTE /CHßSTyDßFRkNßSINßEGENßTIDNINGß#)/ß3WEDEN

6)+4)'!34%ß02/*%+4ß +ONTINUERLIGAßPRODUKT UTVECKLINGSPROJEKT

(/""9 -ATLAGNING

8 OKTOBER

LÄNK EN

ER 2007

UPPHAND

LINGSGUI

DEN: SÄKERHE

TSGRANS KNING WWW.CIO

ß5TDRAGßURß,iGESRAPPORTßßßßß ßßß#)/ßß½NNSßATTßß ßßßBESTiLLAßPkßWWWCIOSE 

MELL AN

LITAR DU PÅ

IT OCH AFFÄ RER

DIN

PART NER? | De kollar säkerhe 50 ten hos din outsour cingleverantör ITIL SKAF FAR (NY) KOST Version 3.0 betonar affärsnyttan YM | 44

DAGS ATT DRA

"ESTiLLßDIREKTßPkßß 777#)/3%02%. 4 /NOVEMB

-INßViG ßMINAßVALß AVß'yRANß0ERSSON

NUMMER

,_3%2

CIO SWEDEN

)4 BUDGET -INßCHEFßTYCKERßATTß DENßiRßFyRßHyGßß

  %9%¦%    %31 18%¦%  

Fem tecken på

VIDARE | 62

att det är dags

att byta jobb

 jSMJLBN FE

7"35" 4*''303

.SE

-ATTIAS 7EDAR

#)/ %NIRO VE THURMA Pk ATTSKAP NFkR)4 AVINST

SCHIZOFRENA

SIGNALER Johan Magnu BEJAKA SKUG motsägelsefullsson förbryllas av GAN! a analytikertips Så integrerar du webb 2.0 i din affärsstrategi

89 KR INTERPRES

S 0584-08

RETURVECKA

48

0 8 7 3880 58

408904 ISSN 1651-3118

SVERIGES TIDNING FÖR CHIEF INFORMATION OFFICERS idg cio.indd

1

2008-02-26

16:41:48


Fokusera på affärerna så sköter vi resten! Dustin har ett brett utbud av produkter och levererar till dig både snabbt och säkert! Nu breddar Dustin sitt sortiment ytterligare, i ett steg mot att bli en helhetsleverantör. Vi erbjuder därmed även installationstjänster, drifts- och andra konsultuppdrag. Dustin står till tjänst med förkonfigurationer! Vi hjälper dig med installationer av olika slag. Det kan gälla bland annat konfigurering av bärbara och stationära datorer, skrivare, trådlösa nätverk samt olika slags servrar. Vi kan även hjälpa dig med IT-säkerhet, emballagehantering, stöldskyddsmärkning, funktionstest, installation på plats med återtag av uttjänt utrustning och mycket mer.

Mer info om våra tjänster hittar du på www.dustin.se/tjanster. Ring till oss på 08-553 44 020 eller mejla tjanster@dustin.se

www.dustin.se dustin1.indd

1

2008-02-22

14:14:32


ordertelefon 08 - 553 44 020 • orderfax 08 - 553 44 330 Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

D-Link DGS-1005D D-Link introducerar världens första Green Ethernet-switchar D-Link är först med att erbjuda energisnåla switchar. De är perfekta för små och mellanstora företag, och sparar upp till 44% jämfört med en motsvarande Gigabitswitch - utan att ge avkall på prestanda och funktionalitet samt utan extra kostnad.

1 GB minne på köpet!

riktpris* från

296:-

riktpris*

Hp 6510b

6795:-

Kostnadseffektiv företagsdator som varken ger avkall på prestanda eller anslutbarhet. Ytterst mobil och fullspäckad med alla trådlösa anslutningsalternativ och säkerhetsfunktioner för företag som du behöver för att verkligen uppleva att du har kontoret med dig på resan. 5010129884

HP 6510B C2D 2.0 1GB/120 DVDRW 14#XPP +1GB . . . . . . .6795:-

Xerox Phaser 8560AN 30 sidor/min i färg! Ett snabbt och effektfullt resultat Xerox erbjuder flera olika avancerade kontorsmaskiner som är ytterst flexibla. Med Phaser 8560 får den effektiva arbetsgruppen en snabb, prisvärd och lättanvänd färgskrivare som kan utökas från skrivbordsmodell till en golvplacerad kraftstation med fyra magasin.

5010056192 5010058035 5010069091 5010069092

DGS-1005D DGS-1008D DGS-1016D DGS-1024D

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .296:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .348:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1836:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2396:-

HP Laserjet M3035XS MFP En professionell mfp till amatörpris - prissänkt 11 500 kr! Få mer gjort med konsoliderade funktioner för utskrift, kopiering, skicka till e-post och analog fax. Du får snabba utskrifts- och kopieringshastigheter på 33 sidor/min. Integrera dokument i arbetsflödet med inbyggda skicka till e-post/mapp- och faxfunktioner. Kopiera och skanna dubbelsidiga original med en 50-arks automatisk dokumentmatare med vändningsfunktion. Spara papper med smidig dubbelsidig utskrift. riktpris*

7995:-

riktpris*

2996:50 %! OFF

5010106232

XEROX PHASER 8560AN VAX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2996:-

Pris sänk 11 5 t kron00 or!

5010100604

HP LASERJET M3035XS MFP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7995:-

*Angivna priser i katalogen är riktpriser. Slutgiltigt pris styrs av vilket avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

www.dustin.se dustin2.indd

1

2008-02-22

14:15:38


special ramavtal

RANGORDNING ELLER NY KONKURRENS?

Så använder du de

nya ramavt Osäkerheten är stor om hur de nya reglerna för ramavtal ska användas. Upphandling24 reder ut hur du använder rangordnad lista och förnyad konkurrensutsättning på bästa sätt. AV MALIN ULFVARSON

DEN NYA LAGEN OM offentlig upphandling som

trädde i kraft vid årsskiftet har lett till huvudbry på inköpsenheter runt om i landet. Det diskuteras livligt när man ska använda förnyad konkurrensutsättning och hur man på bästa sätt ska formulera en rangordning med alla villkor fastställda. Enligt de tidigare reglerna kunde man välja fritt bland de leverantörer som hade fått ett ramavtal. De nya reglerna är mer 28

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

ramavtal.indd 28

strikta. Nu måste man antingen göra en förnyad konkurrensutsättning eller använda en rangordnad lista när man ska välja bland leverantörerna som har ramavtal. Förnyad konkurrensutsättning kan man säga är en ny upphandling i miniatyr. Nu är det bara de leverantörer som har fått ramavtal som är med i den förnyade konkurrensutsättning, men det är likväl en krävande process att genomföra.

Har man använt sig av en rangordnad lista måste samtliga leverantörer som har fått ramavtal rangordnas. När det är dags att köpa måste man först vända sig till den leverantör som har hamnat högst i rangordningen. Bara om den leverantören inte kan eller vill leverera får man vända sig till någon annan, och då till den som är nummer två i den rangordnade listan. I en rangordning behövs en tilldelningsmekanism, som ska visa på det mest fördelaktiga anbudet. Det enklaste sättet är att rangordna efter pris, där alla avrop görs från den leverantör som kommit med det billigaste anbudet. Det finns dock möjlighet att utarbeta andra varianter av tilldelning, så kallade fördelningsnycklar. Ett exempel kan vara att vid första avropet ska leverantör nummer ett tillfrågas, vid andra avropet leverantör nummer två och så vidare. Problemet är att de blir svåra att administrera.

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:25:30


alsreglerna En fördel med rangordning är att avropen blir enkla för organisationen att administrera. Den som avropar behöver inte göra mycket mer än en beställning till leverantör nummer ett, alla villkor är redan fastställda. En förutsättning är dock att avroparens behov stämmer väl överens med villkoren. Vissa tjänster och produkter passar inte för denna avtalsform. Det ideala ramavtalet utnyttjar förnyad konkurrensutsättning vid avrop. Det pressar priserna och ger leverantörerna större chans att delta på lika villkor. På en marknad där produkter och tjänster utvecklas i snabb takt är det också en fördel att kunna lämna vissa kravparametrar öppna ända fram till dess avropet ska göras. Förnyad konkurrensutsättning tar dock tid och resurser för både upphandlare och leverantörer, och lämpar sig bäst för de större ramavtalen där avrop inte görs alltför ofta.

Ta livsmedelsbranschen till exempel, där beställningar görs flera gånger per vecka. Det skulle vara ohållbart om kommunerna vill ha förnyad konkurrensutsättning varje gång de ska beställa mat till 50 skolor. Då krävs istället långsiktiga avtal med stabila villkor och en rangordnad leverantörslista rekommenderas. Om leverantör nummer ett på listan inte kan leverera, får man vända sig till nummer två. STOR OSÄKERHET RÅDER

Håkan Bergström, inköpschef på Sandvikens kommun oroar sig för hur organisationen ska kunna hantera de nya avropsformerna. Det ställer stora krav på upphandlingskompetens. Han är tveksam www.upphandling24.se

ramavtal.indd 29

till om de kommer att använda sig av rangordning i kommunens ramavtalsupphandlingar. – Vi kommer istället att skriva avtal med en leverantör och med fasta villkor. Det är min uppfattning idag. På det viset säkerställer kommunen att avropen sker på ett riktigt sätt. Om en inköpare som är okunnig om de nya reglerna avropar från nummer två i rangordningen, utan att höra med leverantör nummer ett, riskerar kommunen att få en rättsprocess på halsen. Även förnyad konkurrensutsättning ställer höga krav på upphandlarna ute i kommunerna där det i princip finns tiotusentals beställare i form av kommunernas anställda. UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

29

2008-02-25 16:28:58


special ramavtal

RANGORDNING ELLER NY KONKURRENS?

Vi kan inte lägga den bördan på avropare ute i organisationen, de har inte den kunskapen. Håkan Bergström, inköpschef på Sandvikens kommun Foto: Fredrik Andersson.

– Det finns en hel del osäkerhet kring tilllämpningen av de två ramavtalsformerna, säger Håkan Bergström. Hur ska vi i organisationen hantera en förnyad konkurrensutsättning, med tilldelningsbeslut och regeln om tio dagars frist? Vi kan inte lägga den bördan på avropare ute i organisationen, de har inte den kunskapen. Ännu så länge har den nya lagen inte fått något genomslag på Håkan Bergströms upphandlingsenhet. – Det förändras inte så snabbt, våra avtal fortsätter att rulla på. Vi håller på med två ramavtalsupphandlingar nu, och har ytterligare tre inplanerade till våren. I samtliga fall kommer vi att välja att teckna avtal med endast en leverantör och fasta villkor. Jag vet inte när det blir aktuellt för oss att göra en upphandling med parallella leverantörer, inte det närmaste halvåret i alla fall. – Däremot kommer vi definitivt utnyttja möjligheten med förnyad konkurrensutsättning när det kommer till datorer och andra it-produkter. Där har vi också en organisation som kan ta hand om inköpen. Vi har centraliserat alla it-inköp till it-avdelningen, vilket gör det lättare att sköta avropen. Förnyad konkurrensutsättning lämpar sig särskilt väl för just produktområden med en snabb prisutveckling, eller där nya varor och tjänster utvecklas snabbt. It-området med datorer och mobiltelefoni, är ett typexempel. Där går utvecklingen så snabbt att den som är nummer ett en månad kanske inte längre behåller sin ställning månaden efter. Nya produkter och tjänster uppstår som inte går att avropa i ett ramavtal med alla villkor fastställda. I en förnyad konkurrensutsättning 30

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

ramavtal.indd 30

kan priserna dessutom pressas ytterligare. Eva Sveman är jurist och sakkunnig i upphandlingsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting. Hon har telefontid då kommunerna kan ringa och få rådgivning, men telefonen har än så länge varit tyst. – Alla är bekymrade, men ännu har man inga konkreta frågor. De sitter nog ute i kommunerna och funderar. Med tiden kommer vi förstås att få frågor, säger Eva Sveman. MÅNGA AVVAKTAR

en monopolsituation under avtalsperioden, och de leverantörer som inte placerat sig som nummer ett i rangordningen riskerar att slås ut. Sveriges Kommuner och Landsting har riktat kritik mot delar av den nya upphandlingslagen. Framförallt pekar man på problemen med rangordning. Problemet uppstår när den som ska göra upphandlingen inte kan precisera vilka behov som finns. Det gäller framförallt inom vård och omsorg, där behoven är individberoende. – Det är först när man har patienten framför sig som man kan avgöra vad som är viktigast, säger Eva Sveman. En rullstol till exempel är inte bara ett transporthjälpmedel. För en ung människa ska rullstolen kanske vara sportig, och göra det möjligt att åka nedför trappor. För en 90-åring finns det helt andra behov.

Det tar lite tid innan vi ser resultatet av de nya lagarna. Normalt sett löper avtalen under ett par år, och det är troligt att många valde att påbörja upphandlingar före årsskiftet för att slippa tillämpa de nya lagarna och skjuta på det en tid. Osäkerheten är stor. Eva Sveman kan bekräfta att många komUPPHANDLA DELAR muner och landsting Jan Blom är enhetschef kommer att välja att på VHS Upphandling skriva avtal med endast som bland annat ansvaen leverantör, för att rar för vissa samordnakomma undan de de statliga ramavtalskrångliga avropen. upphandlingar. Han – Det är en tydligt säger att frågan är för trend. Man kommer att Många kommuner och landsting kommer att välja komplex för att uttala teckna så mycket som att skriva avtal med endast en leverantör för att komma undan de krångliga avropen, säger Eva möjligt med en enskild Sveman, jurist och sakkunnig i upphandlingsfrågor sig om vilken avropsmetod som gör sig bäst i leverantör. på Sveriges Kommuner och Landsting. vilket sammanhang. Det är något som – Båda avtalsformerna har sina fördelar även leverantörsorganisationen Swedish Medtech befarar, de är inte heller särskilt och nackdelar. Det är först när en behovsanalys görs som det går att se hur ramavtapositiva till det här med rangordning. Orsaken är bland annat att de nya reglerna len ska tillämpas. Du måste ta in information kommer att göra det svårare för de små leve- om kundernas behov, hur frekvent avropen rantörerna att hävda sig i upphandlingar. Ett görs, vilken kompetens avroparna har. Ytterligare en viktig faktor är hur marknaannat konkurrensproblem är att det skapas www.upphandling24.se

2008-02-26 09:23:35


Hur kommer ni att tillämpa de nya reglerna? Carin Bergdahl, inköpschef Härryda kommun den ser ut. Ett sätt att värna om de små leverantörerna är att dela upphandlingen i delområden eller regioner, tipsar Jan Blom. – De rikstäckande avtalen främjar de stora leverantörerna, och riktar sig främst till myndigheter med rikstäckande verksamhet, säger Jan Blom. Vi arbetar mer och mer för att införa regionala lösningar och delområden i våra upphandlingar. Vid sådana tillfällen kan vi med fördel tillämpa en kombination av rangordning och förnyad konkurrensutsättning. De regionala leverantörerna rangordnas, medan de rikstäckande avtalen konkurrensutsätts. Ett annat tillfälle då det är bra att dela upp upphandlingen i delområden är när en leverantör inte kan erbjuda alla tjänster som efterfrågas. Uthyrningstjänster är ett sådant exempel, där en leverantör kan vara bra på ekonomiassistenter, men de saknar kanske revisorer att hyra ut. Terje Carlsson, upphandlingsledare på Arbetsförmedlingen, berättar att de använt sig av formerna för rangordning i det personaluthyrningsavtal de tecknade inom den statliga inköpssamordningen. Leverantörerna har rangordnats inom respektive tjänsteområde. – Vid avrop får myndigheterna ringa runt enligt rangordningen och fråga leverantörerna om de har möjlighet att ta jobbet, säger Terje Carlsson. Reglerna för när man får lov att vända sig till nummer två i rangordningen måste vara tydligt definierade i upphandlingen. Det vanligaste är om nummer ett inte klarar av att leverera, men det är relativt ovanligt att det inträffar. Arbetsförmedlingen har även upphandlat informations- och kommunikationstjänster och då valde man att tillämpa en andra konkurrensutsättning för att upphandlarna skulle ha möjlighet att ytterligare kunna de-

Foto: Anders Birkestad

– Vi tittar som bäst på vad det här kommer att innebära för oss. Vi har ännu inte slagit fast hur vi ska gå till väga. – En fråga som vi ställer oss är vem som ska göra en förnyad konkurrensutsättning, i de fall vi tillämpar sådana. Ska det göras centralt hos oss, på kommunens upphandlingsenhet, eller ska det även kunna göras av de olika sektorerna ute i kommunen? – I våra egna ramavtalsupphandlingar kommer vi troligtvis att i största möjliga utsträckning välja att teckna avtal med en leverantör. Framförallt gäller det varor som avropas ofta. – Det är klart att det finns nackdelar med att bara teckna avtal med en leverantör. Man vill ju inte gärna samla alla ägg i en korg. Det beror lite på vilken bransch det är, och hur stabil leverantören är.

Göran Brunberg, upphandlingschef Göteborgs Stad Upphandlingsbolaget

Foto: Annelie Gärdmark

– Varje upphandling är ju unik och enligt vår genomlysning är det ytterst få områden där rangordning skulle fungera. Jag kan uppriktigt inte se några fördelar med den modellen. Den slår hårt mot små och medelstora leverantörer, det kräver stora utbildningsinsatser inom kommunen och det ökar administrationen vid varje avrop. Kort sagt det försvårar och fördröjer inköpet. – Vi kommer i första hand att använda andra former för avrop, förnyad konkurrensutsättning, eller andra för upphandlingsområdet relevanta fördelningsnycklar. Kanske en kombination av dessa beroende på typ av upphandling. Ett annat alternativ är att teckna avtal med en leverantör och på sätt undanröja alla risker för senare rättsliga komplikationer.

Per Dahlgren, Upphandlingsdirektör Region Skåne

Plus och minus med rangordning och förnyad konkurrensutsättning

– Det medicinska området har vållat mycket bekymmer. Där har vi inom Landstingsnätverket för upphandling (LfU) beslutat oss för att använda en variant på fördelningsnyckel som säger att avropet ska baseras på den bedömning den medicinska professionen gör i kontakten med patienten. Inom landstinget kommer vi att köra på det här, och vi har även leverantörsföreningen Swedish Medtech med oss. De är inte heller positiva till rangordning. – Det här kommer kanske att prövas, men inom landstinget har vi enats om att göra så här. Vi är inte färdiga i arbetet, vi kommer att fundera vidare på även andra fördelningsnycklar vi ska tillämpa med anledning av de nya reglerna.

>> Förnyad konkurrensutsättning Då alla villkor inte kan anges vid upphandlingstillfället. Ger möjlighet att pressa priserna ytterligare. Passar när avrop görs av större volym eller större värden. Ställer höga krav på avroparna. >> Rangordning Alla villkor är fastställda i upphandlingen. Det blir enkelt och snabbt att avropa. Passar när avrop görs frekvent, med små volymer. Ställer höga krav i upphandlingen för att avtalet inte ska bli en pappersprodukt. Foto: Anders Jernbom www.upphandling24.se

ramavtal.indd 31

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

31

2008-02-25 16:35:16


special ramavtal

Vi arbetar alltmer med regionala lösningar och delområden i våra upphandlingar. Då kan vi med fördel kombinera rangordning och förnyad konkurrensutsättning. De regionala leverantörerna rangordnas, medan de rikstäckande avtalen konkurrensutsätts, säger Jan Blom Enhetschef på VHS Upphandling.

finiera sina behov vid avropstillfället. De utvärderingskriterier som används i samband med att man gör en förnyad konkurrensutsättning måste vara kända från början. Detta innebär att den upphandlande enheten redan i sitt förfrågningsunderlag måste beskriva de kriterier som kommer att användas vid tilldelning av uppdrag. Den nya avropsformen ställde till lite problem i början när avtalet var nytt. – Nu börjar upphandlarna bli varma i kläderna och då fungerar avtalen bättre. Men det är fortfarande en del jobb för de som ska avropa, säger Terje Carlsson.

rer (taxibolag). Då uppstår inte samma problem ur den aspekten, säger Björn Bergström. Man kan dock diskutera effekterna ur ett konkurrensperspektiv. Det finns ingen patentlösning på vilket avropsförfarande som ska användas när. – Inför varje upphandlingsområde måste man föra ett nytt resonemang. Björn Bergström har identifierat ett antal kriterier som kan hjälpa till att peka åt ena eller andra hållet. – Generellt kan man säga att ju större volymer och ju större avrop, desto mer tid är det värt att lägga på att göra en förnyad konkurrensutsättning. Man bör också ta reda på vem som avropar, vilken upphandlingskompetens har de? – Ju duktigare avropare organisationen har desto mer förordar jag förnyad konkurrensutsättning. Vidare ska upphandlaren titta på varans eller tjänstens komplexitet. – Är det en standardprodukt eller måste du lägga mycket arbete på att konkretisera förfrågningsunderlaget? Vilka parametrar kan du fastställa i upphandlingen och vilka måste du lämna öppna? Björn Bergström varnar också för de fallgropar som finns. – Om du använder dig av en klassisk rangordning måste du fundera på hur du ska reglera frågan om den först antagna leverantören inte kan leverera. Risken finns att du hamnar i en situation där den första leverantören så att säga plockar russinen ur kakan och skickar de mindre intressanta avropen till nästa leverantör, till men för såväl beställaren som övriga leverantörer, säger Björn Bergström.

TID – EN KRITISK FAKTOR

Det finns också exempel på områden där priserna varierar stort, men där en förnyad konkurrensutsättning är svår att tilllämpa. Ta flyg- och tågresor till exempel, där varierar priserna stort beroende på när du ska åka, och hur långt i förväg du bokar din biljett. – Om man rangordnar de leverantörerna är det inte så sannolikt att du får bästa pris från leverantör nummer ett, såvida du inte har avtalsvillkor som reglerar prisförändringar på ett sätt som överensstämmer med lagen, säger Björn Bergström, juridiskt ansvarig på VHS Upphandling. Samtidigt fungerar det förmodligen inte att genomföra en förnyad konkurrensutsättning av leverantörerna eftersom det är för tidskrävande. Ett upphandlingsområde som liknar flyg- och tågresor är taxiupphandlingen. – När staten upphandlade taxiresor valde man att anlita en bokningscentral, som i sin tur har avtal med ett antal underleverantö32

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

ramavtal.indd 32

ANSVAR FÖR MARKNADEN

Som upphandlare måste man dessutom alltid ta hänsyn till hur marknaden ser ut, för att inte riskera att snedvrida konkurrensen. – Du måste säkerställa att du har bra leverantörer att vända dig till även efter den här avtalsperioden, säger Björn Bergström. Marknadsanalysen får även betydelse för

vilken avropsform du väljer. Titta på hur snabbt marknaden förändras, för att undvika att låsa in dig i oförmånliga avtal. Med dessa punkter har man kommit en bra bit på väg för att välja avtalsform, rangordad lista eller förnyad konkurrensutsättning. Jan Blom, på VHS Upphandling menar att svårigheterna i ramavtalsupphandlingar ligger i att uppskatta och definiera sina in-

Foto: Daniel Salomon

Foto: Daniel Salomon

RANGORDNING ELLER NY KONKURRENS?

Risken med rangordning är att den första leverantören plockar russinen ur kakan och skickar de mindre intressanta avropen till nästa leverantör. Det förlorar både beställaren och övriga leverantörer på, säger Björn Bergström juridiskt ansvarig på VHS Upphandling.

köpsbehov. Det är inte regelverkets fel. Däremot får regelverket vissa effekter på upphandlarnas arbete. – Tidigare har en inköpare kunnat ringa till en leverantör för att få reda på vilka tjänster som finns och utifrån det formulera vilka behov man har. Det har leverantören bjudit på eftersom han vet att den tid han lägger ned på kunden med stor sannolikhet leder till en affär. Men så är det inte längre, och då ställs det plötsligt större krav på inköparen på myndigheten. ●

Checklistan: Så kan du avgöra vad som passar bäst >> Här ger Björn Bergström, juridiskt ansvarig på VHS Upphandling, nio frågor vars svar kan hjälpa dig att avgöra vad som passar bäst: rangordning eller förnyad konkurrensutsättning.

1. Hur ser varje enskilt avrop ut, rör de stort eller litet värde? 2. Hur ofta kommer avrop att göras? 3. Vem avropar, vilken upphandlingskompetens har de?

4. Varans eller tjänstens komplexitet. Hur mycket arbete behöver jag lägga på att konkretisera förfrågningsunderlaget? 5. Vilka parametrar kan jag fastställa i upphandlingen och vilka måste jag lämna öppna? 6. Hur ser marknaden ut, produkt- och prisutveckling? 7. Ställ dig själv frågan – leder detta till att konkurrensen tillvaratas på bästa sätt?

8. Vad kan en förnyad konkurrensutsättning tillföra? Behöver jag kunna precisera detaljerna först vid avropet, alternativt ger den en ytterligare pris- eller kvalitetskonkurrens som gynnar oss? 9. När du tvekar över om din avropsmodell är korrekt, stäm av den med de tre grundläggande principerna: likabehandling, öppenhet och proportionalitet.

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:38:21


Tend&Sign ­– det enda upp- upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda handlingsverktyg du behö- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du bever. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda RUAR I F E Bupphandlingsverktyg upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. tioner ­– det enda organisaTend&Sign upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda är det Skatteverket väljer att utveckla upphandlingsverktyg Nu du behöver.klart. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det sitt upphandlingsarbete med Tend  &   Sign. enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beOch de är inte ensamma. höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver.inTend&Sign det enda du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be– Vi har köpt Tend    &    Sign­– som kom- upphandlingsverktyg handling som motsvarar behoven. höver. Tend&Sign ­– detplement enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda till Skatteverkets befintliga Företagets upphandlingschef Perupphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du beinköpssystem, säger Mats Westman Ove Jonsson berättar: höver. Tend&Sign ­– detpå enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda Skatteverket och fortsätter: MARS – Med Tend    &    Sign verktyg upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg dufår be-vi ett höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beVerktyget syftar till att hjälpa oss höver. som kommer ­–att vårt varhöver. Tend&Sign ­– det–enda upphandlingsverktyg du beTend&Sign det förenkla enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda attbefå enhöver. bra Tend&Sign struktur på­– det upphanddagliga arbete avsevärt. Sign upphandlingsverktyg du enda upphandlingsverktyg du be- Tend     höver.&     Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beavtal som tecknas.du be- höver. är Tend&Sign uppbyggt på smart sätt och höver. Tend&Sign ­– detlingar enda och upphandlingsverktyg ­– detett enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda int upphandlingsverktyg du beinnehåller många nyttiga funktioner. egreras med Tend    &    Sign:s goda rykte bekräftas av höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda Halmstads kommun där man tän– Vi tror att det kommer att spara upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beker effektivisera sitt upphandlingstid, skapa en bättre avtalstrohet höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda arbete med Tend&Sign. samt göra processerna tydligare för upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beossTend&Sign och leverantörerna. höver. Tend&Sign ­– det–enda du be­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda Vi villeupphandlingsverktyg ha ett helt webbaserat och höver. upphandlingsverktyg du höver.verktyg, Tend&Sign ­– detföll enda du be- höver. ­– det enda upphandlingsverktyg du bevälbebeprövat därför va- upphandlingsverktyg Flera andra organisationer harTend&Sign valt höver. Tend&Sign ­– detlet enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda på Tend    &    Sign säger upphandTend    &    Sign den senaste tiden – här upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du belingschef Lisbeth Johnson och fortär några exempel: höver. Tend&Sign ­– detsätter: enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda Lunds Kommundu be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beAPRIL Andra upphandlande enheter höver. Tend&Sign ­– det–enda upphandlingsverktyg du vi be-ta- höver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign – ­ det enda Lunds Energi lat bemed är mycket nöjda med syste- upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beupphandlingsverktyg du höver. Tend&Sign ­– det enda Karlskrona kommun höver. Tend&Sign ­– detmet, endadärför upphandlingsverktyg be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda testade vi underduvåren, Sundbybergs stad upphandlingsverktyg du be-gotthöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du bemed resultat. höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign – ­ det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda Fagersta kommun Göteborg Energi har efter flera års upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beSamedio Affärsservice hittat ett verktyg för upphöver. Tend&Sign ­– detletande enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda För frågor, mer information, en visning hos dig eller en upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beprovperiod, vänligen kontakta systems@opic.com höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda tel 035-10 73 70. upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beMAJ höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beDet enda upphandlingsverktyg du behöver höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktygwww.opic.com/tendsign du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du beNI JU höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du behöver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda upphandlingsverktyg du be- höver. Tend&Sign ­– det enda

Månadens klipp från Tend & Sign

TRE

TUNGA

VÄL JER TEND& SIGN

TEND& SIGN

AFFÄRSSYSTEM NUMMER 1

KÄND upphandlare utbildningschef för TEND&SIGN

NYA funktioner gör TEND& S IG N MODERNAST

MER


special

R A M AV T A L

Riksgälden kombinerar rangordning och förnyad konkurrensutsättning och använder respektive variant där den ger bäst utfall, förklarar Anita Schönbeck, upphandlare på Riksgälden. Foto Daniel Salomon.

Riksgälden

sparar miljoner med kombiavtal Riksgälden utnyttjar de nya reglerna för rangordning och konkurrensutsättning. Resultatet blir 200 miljoner i lägre kostnader på fyra år. AV MALIN ULFVARSON

RAMAVTALEN FÖR BANKTJÄNSTER har pressat priset till ett snitt på strax under en krona per banktransaktion. Jämfört med år 2003 var motsvarande kostnad drygt två kronor. Antalet transaktioner varje år ökar stadigt och förra året genomförde bankerna cirka 127 transaktioner på statens uppdrag. Det innebär alltså en avsevärd besparing. Riksgäldens uppskattning är att ramavtalen kommer att ge staten som helhet en besparing på närmare 200 miljoner kronor under den fyraåriga ramavtalsperioden. I september 2006 tecknade Riksgälden

34

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

34-35 Riksgälden.indd 34

avtal med tre banker, Nordea, SEB och Swedbank. Ramavtalen kan användas av statens cirka 270 myndigheter och omfattar betalningar både till och från staten. Totalt handlar det om banktjänster för cirka 4,2 miljarder kronor om året.

kurrensutsättning för vissa tjänster med över en miljon transaktioner per år. Bastjänstpaketet innehåller de tjänster de flesta myndigheter använder. – Utifrån den statistik vi har visste vi väldigt väl vilka betalningstjänster ett 100-tal av de mindre myndigheterna behövde. Därmed kunde vi ta fram ett enkelt baspaket,

NÅGOT FÖR ALLA

Upphandlarna på Riksgälden tittade på EUdirektiven för offentlig upphandling innan de satte sig ned för att formulera villkoren för upphandlingen. Anita Schönbeck, upphandlare på Riksgälden berättar: – Eftersom vi upphandlar för en stor krets av avropande myndigheter, både små och stora, med olika behov, var vi tvungna att hitta en lösning som kunde ge alla myndigheter bra pris samtidigt som avtalen var enkla att använda. Upphandlingen har delats i tre delar, dels finns ett bastjänstpaket som är enkelt för små myndigheter att använda, dels finns en rangordning av bankernas respektive betalningstjänst, där myndigheterna kan plocka de billigaste tjänsterna från respektive bank. Slutligen har myndigheter med väldigt många transaktioner gjort en förnyad kon-

Ny prismodell sänker kostnaderna >> Före 2004 hade staten en annan typ av avtal med bankerna. Då finansierades tjänsterna genom att bankerna fick ränta på de belopp de disponerade under själva transaktionen. Bankerna betalade ingen ränta, varken till betalningsavsändaren eller till mottagaren. Detta kallas float, och i praktiken innebar avtalet förlorade ränteintäkter för staten. De enskilda myndigheterna behövde inte bekosta transaktionerna. Sedan den nya prismodellen med avgifter per transaktion infördes har statens totala kostnader för betalningstjänster sänkts rejält. Nu betalar varje enskild myndighet för de banktjänster man använder, vilket har gjort myndigheterna mer uppmärksamma på kostnaden.

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:41:03


â&#x20AC;?Hade vi inte kombinerat rangordning och fĂśrnyad konkurrensutsättning skulle vi fĂĽtt ett snittpris per transaktion. Det hade blivit betydligt dyrare.â&#x20AC;? ANITA SCHĂ&#x2013;NBECK , UPPHANDLARE PĂ&#x2026; RIKSGĂ&#x201E;LDEN

som vi rangordnade fĂśr sig. Det gav de smĂĽ myndigheterna mĂśjlighet att avropa enkelt, och enkelt tillämpa banktjänsterna frĂĽn baspaketet, säger Anita SchĂśnbeck. Mellanstora myndigheter med lite stĂśrre volymer betalar istället per transaktion. â&#x20AC;&#x201C; Vi valde en prismodell utifrĂĽn antalet transaktioner och gjorde sedan en rangordning inom varje prisintervall. Myndigheten ska använda den tjänst som rangordnats hĂśgst, om inte det ďŹ nns starka skäl fĂśr ett annat val, säger Anita SchĂśnbeck. En tredje och sista kategori är myndigheter med mycket stort antal transaktioner, Ăśver en miljon transaktioner per tjänst och ĂĽr. I avtalen har bankerna lämnat takpriser fĂśr dessa transaktioner. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr att de skulle fĂĽ sĂĽ bra pris som mĂśjligt tillämpade vi istället en fĂśrnyad konkurrensutsättning. VIKTIGT MED BRA UNDERLAG

Riksgälden har en databas med omfattande information om myndigheternas transaktioner pĂĽ respektive betaltjänst, och utifrĂĽn den informationen tog man fram underlaget fĂśr en andra konkurrensutsättning. FĂśrsäkringskassan är den myndighet som skĂśter ďŹ&#x201A;est betalningar, därefter kommer Skatteverket, Vägverket och CSN. Ett tiotal Y`

#

stĂśrre myndigheter stĂĽr fĂśr 90 procent av antalet betalningar. â&#x20AC;&#x201C; Med all information visste vi pĂĽ fĂśrhand vad vi ville gĂśra en fĂśrnyad konkurrensutsättning pĂĽ. All statistik gjorde även fĂśrfrĂĽgningsunderlaget mycket tydligt fĂśr leverantĂśrerna, säger Anita SchĂśnbeck. Mycket information har varit en fĂśrutsättning fĂśr en lyckad upphandling. â&#x20AC;&#x201C; All statistik vi har haft tillgĂĽng till har varit en fĂśrutsättning fĂśr att gĂśra en sĂĽhär soďŹ stikerad lĂśsning. Kommuner och landsting har inte mĂśjlighet att utnyttja Riksgäldens ramavtal. â&#x20AC;&#x201C; Det ingĂĽr inte i Riksgäldens uppdrag, säger Anita SchĂśnbeck. Men jag vet att de är avundsjuka pĂĽ vĂĽra fĂśrmĂĽnliga avtal, och de sneglar pĂĽ att gĂśra liknande lĂśsningar. Riksgälden kombinerade ďŹ&#x201A;era lĂśsningar fĂśr att fĂĽ till bra ramavtal, ett baspaket, rangordning av betaltjänster och fĂśrnyad konkurrensutsättning. â&#x20AC;&#x201C; Vi hjälpte myndigheterna att gĂśra en fĂśrnyad konkurrensutsättning, och de avtalen tecknades sedan fĂśr hela avtalsperioden. Det skulle bli fĂśr mycket arbete att gĂśra ďŹ&#x201A;era konkurrensutsättningar under avtalsperioden, säger Anita SchĂśnbeck. Det nuvarande ramavtalet har sparat staten imponerande summor. Riksgälden har

stor kontroll Ăśver kostnaderna och hämtar in rapporter pĂĽ exakt vilka banktjänster som används. â&#x20AC;&#x201C; Hade vi inte kombinerat lĂśsningar hade vi istället fĂĽtt ett snittpris per transaktion, som varit betydligt dyrare fĂśr de stora myndigheterna. FrĂĽn ĂĽr 2004 har vi halverat vĂĽra kostnader fĂśr statliga betalningar. Vi ligger nu pĂĽ ett snittpris pĂĽ under en krona. FLERA LEVERANTĂ&#x2013;RER MINSKAR RISKEN

Trots att Riksgälden har lyckats utnyttja de nya upphandlingsreglerna med sĂĽdan framgĂĽng är Anita SchĂśnbeck inte bara positivt inställd. â&#x20AC;&#x201C; Nackdelarna med rangordning är ďŹ&#x201A;er än fĂśrdelarna. Ă&#x2026;tminstone när det gäller ramavtal. Ibland kan det ďŹ nnas skäl att gĂśra avsteg frĂĽn rangordningen, men det rĂĽder en stor osäkerhet kring vilka skäl som ska betraktas som giltiga. Att teckna avtal med bara en leverantĂśr är inget alternativ fĂśr banktjänster. â&#x20AC;&#x201C; Staten vill inte teckna avtal med bara en leverantĂśr, av säkerhetsskäl. Vi kan inte lägga alla transaktioner hos en bank utan vi mĂĽste sprida vĂĽra risker. DärfĂśr valde vi istället att rangordna per tjänst. Dessutom har vi valt att teckna avtal fĂśr standardbanktjänster. Inga myndighetsspeciďŹ ka tjänster, dĂĽ blir vi sĂĽrbara och vi lĂĽser in oss hos en bankleverantĂśr. Riksgälden har lagt väldigt mycket tid pĂĽ upphandlingen. â&#x20AC;&#x201C; En bankupphandling tar cirka 18 mĂĽnader att slutfĂśra, och i perioder har vi varit ĂĽtta personer inblandade, inklusive jurister. Just nu hĂĽller vi pĂĽ med bankkortsupphandlingen, och den kommer troligtvis att ta drygt ett ĂĽr. Att de nya upphandlingsreglerna fortfarande är svĂĽrtillämpade hĂĽller hon med om. â&#x20AC;&#x201C; Ingen vet exakt vad som gäller. Vi fĂĽr titta pĂĽ vad som är rimligt och tolka reglerna, vi mĂĽste prova oss fram, säger Anita SchĂśnbeck. â&#x2014;?

Priset per betalning sjunker kraftigt [WZXO`RS` Y`]\]`



Staten skickar tusentals miljarder

# 

#

# 

 #

#







!

"

#

$

%

Statens kostnader fÜr betalningsfÜrmedling minskar trots att antalet betalningar Ükar, eftersom kostnaden per betalning har minskat sü kraftigt. Staten utfÜr 127 miljoner betalningar per ür och betalar 122 miljoner fÜr det. Kostnaderna har minskat tack vare att myndigheterna använder allt billigare och automatiserade betaljänster. Källa: Riksgälden

"

7\PSbOZ\W\UO`

#

$

%

CbPSbOZ\W\UO`

Under 2007 gjordes in- och utbetalningar till ett värde av 4 655 miljarder kronor. Staten betalade ut 2 250 miljarder kronor, medan 2 405 miljarder kronor betalades in till staten. Den stÜrsta Ükningen av betalningar stod Skatteverket och Vägverket fÜr. Källa: Riksgälden

www.upphandling24.se

34-35 Riksgälden.indd 35

!

UPPHANDLING24 â&#x20AC;˘ NUMMER 2 | 2008

35

2008-02-25 16:41:24


affärer

IT-UPPHANDLING

45 it-konsulter delar på

offentlig miljardkaka Myndigheter och kommuner i Stockholmstrakten köper it-konsulttjänster för tre kvarts miljard per år. Verva har nu gallrat fram inte färre än 45 företag som ska få dela på kakan. Den omfattande upphandlingen har krävt stora resurser hos såväl upphandlare som konsulter och referenspersoner. AV PER ERIKSSON

INTE FÄRRE ÄN 45 IT-KONSULTFÖRETAG erbjuds att teckna ramavtal om leverans av tjänster till Stockholmsbaserade myndigheter, kommuner och stiftelser. Till vinnarna hör företag som Acando och Metamatrix medan storheter som Softronic, Tieto Enator och WM-data inte nådde ända fram. En arbetsseger. Så beskriver Johan Groth, vice vd på Metamatrix, upphandlingens resultat. Mot bakgrund av att det är så pass mycket arbete med att svara på ramavtalsupphandlingar som denna är han glad över att ha blivit utvald: – Arbetet med ramavtalsupphandlingar

36

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

36-37 Konsulter.indd 36

Johan Groth på Metamatrix efterlyser någon form av kostnads- och nyttoanalys eftersom upphandlingarna kräver allt mer tid.

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:42:50


blir bara mer och mer betungande, kraven ökar. Johan Groth passar på att efterlysa någon form av kostnads- och nyttoanalys över offentlig upphandling i Sverige. Vilka effekter uppnår vi med LOU? Vad kostar det? Är det värt det? Finns det andra lösningar? VERKLIG MAMMUTUPPHANDLING

Sammanlagt har Verva fått 307 anbud från 103 företag i denna stora öppna, regionala upphandling. I och med att företagen dessutom kan anlita underleverantörer är antalet inblandade företag rekordstort, hela 1 034 stycken. Upphandlingen startade i juni i fjol. Den har tagit två månader längre än beräknat. Projektledaren Michaela Kanti på Verva ber om ursäkt för att upphandlingen har dragit ut på tiden: – Intresset att lämna anbud har varit oväntat stort inom alla anbudsområden och anbuden har tagit tid att utvärdera. Ramavtalen gäller leveranser till 52 statliga myndigheter, 19 kommuner och 9 stiftelser (eller motsvarande) i Stockholms län. Myndigheter som finns på flera orter runt om i landet kommer också att kunna använda avtalet, vilket innebär att det egentligen inte är begränsat enbart till huvudstadsregionen. MYCKET ARBETSKRÄVANDE

Utvärderingen av anbuden har gjorts i tre steg. I den inledande kvalificeringen prövades om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav. I nästa steg kontrollerades uppfyllnaden av skallkraven utöver kvalificeringskraven. Kvarvarande bud har sedan bedömts enligt principen ekonomiskt mest fördelaktiga. Referenstagningen har varit så omfattan-

de att Verva tagit hjälp av en fristående entreprenör. Hela 2 740 referenter har kontaktats, av vilka 2 360 också besvarat webbenkäten. – Jag skulle uppskatta referenspersonernas sammanlagda arbetsinsats till ungefär ett årsarbete, säger Johan Groth. Ramavtalen inom området, som officiellt heter IT-konsulttjänster 2008, löper på två år. Det finns dessutom möjlighet till upp till två års förlängning. Den beräknade volymen är 740 miljoner kronor per år under avtalsperioden. Det kan bli mer och det kan bli mindre. Omsättningen är beräknad på grundval av uppgifter från deltagande myndigheter. Vervas hoppades få vässa pennan för att skriva på de många avtalen under februari månad, men efter överprövningar stoppas sju av totalt åtta avtalsområden. Läs mer om de pågående överprövningarna i rutan här intill. AVTALSLÖST JUST NU

Just nu är det avtalslöst inom detta ramavtalsområde. Det tidigare avtalet, It-konsulttjänster 2004, upphörde efter förlängning att gälla den 12 november 2007. Enligt den kartläggning som gjorts av det gamla ramavtalet var det ett populärt avtal. Det användes av 89 procent av de avropsberättigade myndigheterna. Michaela Kanti berättar att dessa ramavtal avser konsulttjänster utan koppling till produkt eller funktion. Konsulttjänster finns att avropa från alla Vervas ramavtal inom itområdet, men i dessa finns det en stark koppling till produkten. Efterfrågade resurskonsulttjänster spänner över de sju områdena användbarhet, verksamhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och system-

De 45 utvalda leverantörerna >> Acando, Accenture, Bearingpoint, Decerno, Hiq Approve, IBM, Logicacmg och Xlent Consulting lämnade in de vinnande anbuden inom ramavtalsområdet uppdragskonsulttjänster. Sammanlagt 14 företag konkurrerade om dessa åtråvärda kontrakt. Addnode, Arete, Atea, Capgemini, HP och Saab blev utan. Inom anbudsområdena användbarhet, verksamhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och systemförvaltning, infrastruktur, informationssäkerhet samt giskompetens är antalet utvalda företag stort. Hela listan: Acadeam, Arctic Group, Artisan Konsult, Astando, Bitsec, Bybrick Consulting, Consignit, Cross Communication Consulting, Elvagruppen, Ework Scandinavia, Fujitsu Services, Guide Konsult, Hiq International, Imano, Init, Input Consulting, Stockholm, IT-arkitekterna Konsult, IT-huset, Kentor, Keyman, Knowit, Kvadrat, Madeo Sourcing Group, Metamatrix, Modul 1, Nethouse, Objektfabriken, Peter Johnsson IT-konsult, Preera, Qbranch, Quaint, Resurs CNC, Retea, Sentensia Q, Ström2, Swgc och Valtech. Till de företag som blev utan avtal hör Alenio, Certezza, Connecta, Cybercom, Ibitec, Mandator, Softronic, Sirius IT, Tieto Enator och WM-data.

www.upphandling24.se

36-37 Konsulter.indd 37

förvaltning, infrastruktur, informationssäkerhet samt gis (geografiska informationssystem). HETT OMRÅDE SAKNAS

Gustaf Snöbohm är upphandlingsansvarig på Getupdated Internet Solutions. Han kommer att bjuda sina medarbetare på semla. Företaget, som namnändrat från Cross Communication Consulting, har nämligen valts ut inom anbudsområde 4, det vill säga systemutveckling och systemförvaltning: – Vi ser avtalet som en strategisk framgång. Myndigheter och verk har mycket att tjäna på onlinebaserade självservicetjänster och vi är redo att hjälpa Sverige mot målet att bli en 24-timmarsnation. Störst var konsulternas intresse för arbete inom anbudsområde 5 som omfattar tjänster inom något infrastrukturområde eller med integration inom infrastrukturområdet. Den heta marknaden för utkontraktering till trots kommer det inte att vara möjligt att avropa denna typ av tjänster på det aktuella ramavtalet. Det finns även ett åttonde område, uppdragskonsulttjänster. Dessa företag ska kunna erbjuda ”bred och påtaglig leveranskapacitet” inom samtliga områden. Avtalsområdet innebär att leverantören tar huvudansvar för ett visst specificerat uppdrag. ●

Sju av åtta anbudsområden överklagade >> Vervas it-konsultupphandling stoppas inom sju av åtta anbudsområden. Däremot är det fritt fram att avropa gis-kompetens från fyra leverantörer på ramavtalet ITkonsulttjänster 2008. Sammanlagt nio ansökningar om överprövning gör att Verva enbart kunnat teckna ramavtal inom ett av de sammanlagt åtta anbudsområdena i upphandlingen IT-konsulttjänster 2008. Det är området gis (geografiskt informationssystem) som skiljer sig från mängden. Inom detta ramavtalsområde kan avrop ske från och med den 13 februari, från leverantörerna Astando, Peter Johnsson IT-konsult, Metamatrix Development & Consulting samt Arctic Group. Inom övriga områden (användbarhet, verksamhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och systemförvaltning, infrastruktur, informationssäkerhet samt uppdragskonsulttjänster) har tilldelningsbesluten överklagats. Det betyder att dessa ramavtal inte kan träda i kraft förrän Länsrätten i Stockholm meddelat dom.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

37

2008-02-25 16:43:04


affärer

I N VA N D R A R F Ö R E T A G

Företagsamma invandrare blickar mot offentliga upphandlingar Små företag, invandrarföretag i synnerhet, har svårt att göra sig gällande i de stora upphandlingarna. Maroun Aoun på Stiftelsen IFS försöker på olika sätt påverka offentliga upphandlare att inte alltid handla där de brukar handla. AV PER ERIKSSON

niskor med rötter i andra delar av världen. Många av dem är egna företagare. Ungefär vart åttonde småföretag drivs idag av en person född utomlands. I Skåne är andelen invandrarföretag ännu större, ett av fyra. Närbutiker och restauranger samt service och tjänster är vanliga ”invandrarbranscher”. Inte sällan består kundgruppen av andra invandrare. Bland leverantörerna till offentlig sektor är de invandrarägda företagen nämligen få: – Den inbyggda kulturen gör att inköp sker där den offentlige upphandlaren brukar handla, menar Maroun Aoun, vd för Stiftelsen IFS. Stiftelsen IFS startades som Internationella Företagarföreningen i Sverige år 1996. Syftet är att främja invandrarföretagandet i landet. Detta sker bland annat genom råd-

givning på olika språk. Till tjänsterna hör genomgång av affärsidé samt att upprätta affärsplan och budget. Kontakter med myndigheter som Bolagsverket och Skatteverket ingår också. – Rådgivarna på IFS representerar mångfalden i samhället och motverkar därmed de svårigheter som invandrare kan ha vad gäller språk, lagar och regler i det svenska samhället. VILL LOCKA FLER

Våren 2007 beslutades att IFS rådgivningsverksamhet ska integreras med Almis. Stiftelsen IFS fortsätter med opinionsbildande arbete och andra projekt som har som syfte att stimulera invandrarföretag att utvecklas och expandera. Enligt Konkurrensverket minskar antalet anbud som lämnas in i offentliga upphand-

Populärt att starta eget

lingar. Med en rad insatser hoppas Maroun Aoun att locka till fler affärer mellan offentlig sektor och svenska företagare med utländsk bakgrund. – Fler företag måste förmås att tävla om kontrakten, säger Maroun Aoun. IFS har med stöd av Nutek och Safetrade bland annat gett ut en handbok, Konsten att göra affärer med offentlig sektor, med handfasta råd. Här beskrivs hur offentliga upphandlingar går till, steg för steg, samt hur företagaren hittar förfrågningsunderlag och besvarar anbudsförfrågningarna. – Information går även ut till offentliga inköpare om hur de kan möta företagare med utländsk bakgrund, fortsätter Maroun Aoun som berättar att närmare 30 000 chefer och andra beslutsfattare som svarar för inköp kontaktats via e-post. Foto Björn K Nilsson

I SVERIGE LEVER I DAG cirka 1,8 miljoner män-

ÖNSKAR MINDRE DETALJSTYRNING >> Under fjolåret ökade intresset markant för att starta eget bland invandrare. IFS och Almi noterar att allt fler invandrare söker rådgivning och finansiering inför en företagsstart. Under 2007 gavs rådgivning till 3 500 kunder, en ökning med 36 procent jämfört med året innan. Rådgivningsverksamheten resulterade i närmare 900

38

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

38-39 företagssamma.indd 38

nya företag. Nyföretagandet bland invandrare är som störst i storstadsområdena. Antalet kvinnor bland nyföretagarna fortsätter att öka. Jämfört med 2006 är ökningen 7 procent vilket ger att 2007 var närmare hälften av besökarna i rådgivningen kvinnor. Andelen arbetslösa som startar eget har minskat nå-

got och är nu nere på knappt 60 procent. Maroun Aoun förklarar starta-eget-uppsvinget med fjolårets goda konjunktur. Han ser positivt på att allt fler invandrare går från anställning till eget företag: – Bland invandrare är det annars många som ”tvingas” in i företagande på grund av svårigheter att få anställning.

Maroun Aoun poängterar att offentliga upphandlingar inte enbart får vara öppna bara för stora och sedan länge etablerade företag. En större flexibilitet i upphandlingskraven, och mindre detaljstyrning, öppnar för nya aktörer – med nya idéer. – Upphandlarna har ett stort ansvar för att släppa in nya leverantörer. Genom att skippa onödiga, tillkrånglade och ouppnåeliga krav går det att få med även invandrarföretagare, säger Maroun Aoun.

www.upphandling24.se

2008-02-25 16:44:49


Sanny Hell, upphandlingschef i det mångkulturella Malmö, berättar att Malmö stad årligen anskaffar varor, tjänster och entreprenader för 3–4 miljarder kronor. Sammanlagt utannonseras närmare 200 upphandlingar. – Inga företag särbehandlas. Även om det kan tyckas vara en god sak att på detta sätt främja exempelvis invandrares företagsamhet skulle det strida mot gällande lagstiftning inom upphandlingsområdet. MALMÖ VILL FÖRENKLA

Däremot är man i Malmö väl medvetna om problemen för små företag, och därmed invandrarföretag, att konkurrera om de kommunala kontrakten. De olika avtalens storlek och indelning i kategorier kan vara en lösning på problemet och ses därför nu över. – Målsättningen är att förenkla upphandlingsprocessen för att på så sätt möjliggöra för mindre företag att lämna anbud. Till gagn för konkurrensen, säger Sanny Hell. I IFS-boken pekas på direktupphandlingar som en möjlighet för små företag. Stockholms stad tjänar som belysande exempel.

Kommunen har avtal med 2 000 leverantörer, men gör trots detta affärer med 27 000 företag. Nio av tio upphandlingar är på belopp under tröskelvärdena. – Gör ditt företag känt genom att först sälja i mindre skala för att därefter konkurrera om de större avtalen, råder Maroun Aoun. MÅNGA NYA GREPP

En nationell leverantörsdatabas, som är kostnadsfri för upphandlare att använda, är ett annat sätt att sprida information om invandrarägda företag. – Invandrare ska inte få affärer för att de är invandrare. Invandrare ska få affärer trots att de är invandrare, säger Maroun Aoun. Sanny Hell ser positivt på IFS informationsinsats. Även Malmö stads upphandlare möter små- och invandrarföretagare, bland annat under de träffar som anordnas i samarbete med Näringslivskontoret: – Intresset för att få veta mer om regelsystem och hur vi arbetar med upphandling, hur det går det till, var vi annonserar och så vidare är glädjande stort. ● www.upphandling24.se

38-39 företagssamma.indd 39

”Inga företag särbehandlas. Målet är att förenkla upphandlingsprocessen för att få mindre företag att lämna anbud.” SANNY HELL, UPPHANDLINGSCHEF I MALMÖ

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

39

2008-02-26 09:26:36


affärer

S VA R T A P E N G A R

Flyttramavtal uppmuntrar till

EKOBROTT Priset spelar alldeles för stor roll i vid offentliga upphandlingar. Michael Surtman på flyttföretaget Rexab anser att statliga upphandlingsenheter som Skatteverket bör känna ett större ansvar för att anlita seriösa företag istället för att uppmuntra till ekobrott. AV PER ERIKSSON

med rätt utrustning. Miljövänliga fordon och ordning på tillstånd, skatter och avgifter. Det låter kanske som en självklarhet bland företag av

PROFESSIONELL PERSONAL

40

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

40-41.indd 40

idag, men så är inte fallet i flyttbranschen. Just flytt är en bransch som fläckas av fiffel och svarta pengar. Offentliga upphandlingars starka prisfo-

kusering bidrar inte till att förbättra den situationen. Tvärt om fungerar ramavtalens orimligt låga priser som en motor till fortsatta ekobrott. Det menar Michael Surtman, personal- och kvalitetsansvarig på flyttföretaget Rexab som har 60 anställda: – Anbudsförfaranden där lägsta pris alltför ofta fäller det slutliga avgörandet gör att erfarenhet, personalens arbetsmiljö och kontroll av att alla papper är i ordning tyvärr kommer i andra hand. Enligt Surtman kan lägsta pris innebära att oseriösa företag anlitas, vilket i sin tur gör att staten går miste om skatteintäkter och arbetsgivaravgifter. Sämre arbetsförhållanden för leverantörens personal betyder

www.upphandling24.se

2008-02-25 17:10:38


de bud på 215 kronor per timme. – Vid större flyttuppdrag genomförs dessutom en andra konkurrensutsättning som sannolikt sänker timtaxan till under två hundralappar, säger Surtman. Surtman beskriver den nivån som fullständigt orimlig. Bara timlönen inklusive skatt, sociala avgifter och semesterersättning hamnar på ungefär 180 kronor. Till det ska läggas sjuklön, arbetskläder och annan personlig utrustning, utbildning, administration och så vidare. Sammantaget ger detta en kostnad på 243 kronor per mantimme – och då är företagets vinstmarginal inte inräknad. Enligt Leif Petterson på Skatteverkets inköpsenhet har denna upphandling inget ovanligt prisfokus. Utvärderingskriteriet ”pris” var viktat till 60 procent och ”lokalisering” till 40 procent. – Målsättningen har varit att få bra priser från leverantörer med en organisation som uppfyller statens krav på bland annat lokalisering, förklarar han. STORA FLYTTVOLYMER Rexab menar att den starka fokuseringen på pris vid offentliga upphandlingar i praktiken är en motor till skattebrott.

sannolikt ökade kostnader för staten i form av sjukersättningar. STOPPA OSERIÖSA FÖRETAG

Rexab arbetar offensivt för att förbättra villkoren för medarbetarna i en bransch som av tradition präglats av låg status och hög personalomsättning. Utbildning i bland annat första hjälpen, arbetsmiljö och ergonomiska lyft ses som självklart. Bilparkens ålder skiljer också agnarna från vetet. Inköp av nya fordon, som drivs av miljödisesel och etanol, bidrar också till Rexabs svårigheter att konkurrera med priset som vapen. Det blev tydligt i Skatteverkets senaste upphandling av kontors- och arkivflyttningar samt bohagstransporter. – Vi har inget för vår satsning på fordon, utrustning, kvalitets- och miljöcertifiering, utbildning och högre lön än kollektivavtalet, säger Surtman som anser att upphandlande enheter måste ställa krav som gör att rätt leverantör tar hem kontraktet. ORIMLIGT LÅG TIMTAXA

I Skatteverket upphandling begärdes ett gemensamt bemanningspris. Landets delades in i fem regioner: syd, mitt, Stockholm, norr och Gotland. I Stockholm, som är den enskilt intressantaste marknaden, låg vinnan-

I tre av de fem anbudsområdena har lokaliseringen varit utslagsgivande för vem som har hamna först i rangordningen. I fyra av fem anbudsområden har anbud med ett högre pris för bemanning vunnit. – I Stockholm var priset visserligen avgörande, men det är inte orimligt då det rör sig om ett person- och myndighetstätt område där man kan förvänta sig stora flyttvolymer inom ett relativt litet geografiskt område. På Rexab ifrågasätts det förnuftiga i att begära ett gemensamt bemanningspris. I synnerhet när expressare, chaufförer och andra yrkesgrupper kostar olika mycket. Rexab försökte i höstas övertyga Skatteverket, som svarar för de nya avtalen, om att i denna upphandling inte slå ihop flyttyperna. Önskemålet var att upphandla dem var för sig. Anledningen är att olika arbetsuppgifter krävs olika kompetens hos personalen. – Jag tror knappast att landstinget upphandlar tjänster som läkare, sjuksköterskor och specialistvård till ett gemensamt timpris – där lägsta priset vinner upphandlingen. BRANSCHINSIKT ETT MÅSTE

Leif Petterson säger att Skatteverket i upphandlingen efterfrågade ”flyttjänster”: – Med vilken personal och på vilket sätt tjänsten utförs låter vi leverantörerna, som är proffs in området, avgöra. Michael Surtman tycker att det är ledsamt att Skatteverkets upphandlare inte lyssnade. – Upphandlande myndigheter kan lagstiftningen, men har alltför sällan den branwww.upphandling24.se

40-41.indd 41

schinsikt som krävs för att göra en bra upphandling. Det är, enligt Surtman, förklaringen till att man gärna väljer den lättaste vägen, vilket blir lägsta-pris-alternativet. Kritiken kommer inte från en lekman, han har själv har erfarenhet av såväl privat som statlig upphandling från Siemens och Försvarsmakten Logistik. – Sedan Skatteverket för ett år sedan tog över förvaltningsansvaret för ramavtalet för kontorsflyttningar har en god branschkännedom byggts upp, kontrar Leif Pettersson. BILLIGT KAN BLI DYRT

Obefintlig uppföljning och utvärdering av utförda flyttjänster är ytterligare en brist vid offentliga upphandlingar, anser Michael Surtman: – Hur vet den myndighet som upphandlat en tjänst lägsta pris att det blev lägsta pris vid årets slut när ingen utvärdering sker? Lägsta pris kan mycket väl bli det dyraste i slutändan. Förhoppningsvis kommer han att kunna glädjas över de kontrollåtgärder som Skatteverket nu sätter in för att flyttavtalets leverantörer och underleverantörer ska sköta sig. – Skatteverket kommer att lägga stort fokus på att samtliga avtalsvillkor följs, summerar Leif Pettersson som berättar om krav på godkännande av tillkommande underleverantörer, uppföljningsmöten och löpande prevision som innebär månadsvis inrapportering av företagens skattesituation. De gamla ramavtalen är upphandlade av Arbetsmarknadsstyrelsen och uppdelade på flyttning av kontor och bohag. Avtalet för kontorsflyttningar gäller fram till och med den 26 maj medan det för bohagstransporter löper ut redan den sista mars. ●

Klassisk fulbransch >> Det finns cirka 300 flyttföretag i Sverige som totalt omsätter cirka 2,5 miljarder kronor. De drygt 50 företag som är anslutna till någon av de båda branschorganisationerna står för drygt hälften av omsättningen. Rexab är en av de drivande medlemmarna i Svenska Flyttföretagareförbundet. Bakom den förhållandevis nybildade organisationens tillkomst står Rickard Biguet, delägare till Rexab. Förbundets mål är att i samarbete med upphandlare, ekobrottsmyndighet, polis och miljöorganisationer sanera flyttbranschen från aktörer som kör oförsäkrat och anlitar svart arbetskraft. Sveriges Möbeltransportörers Förbund är med 33 medlemsföretag den större av de båda branschorganisationerna.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

41

2008-02-25 17:10:50


affärer

BRISTANDE KONKURRENS

Hotad konkurrens:

Allt färre företag lämnar anbud Antalet offentliga upphandlingar har ökat under de senaste åren men samtidigt minskar antalet anbud: ett tydligt tecken på bristande konkurrens. AV DIETMAR HEINRICH

konkurrensen som karteller skapar har under årens lopp studerats av en rad ekonomer. Studierna visar att kartellerna bland annat resulterar i prisökningar på mellan 7 och 30 procent. En viktig uppgift som ligger på Konkurrensverkets bord är just att upptäcka och motverka anbudskarteller och erfarenheter visar att problemet är ganska stort: KARTELLER STORT PROBLEM

upphandlingar över tröskelvärdet blir allt fler minskar antalet anbud som lämnas in. Det visar Konkurrensverkets rapport Konkurrens i Sverige 2007. Konkurrensverket har jämfört utvecklingen av antalet upphandlingar och antalet anbud mellan åren 2000 och 2006. Enligt Konkurrensverket kan utvecklingen vara en indikation på bristande konkurrens: – En orsak kan vara att en del företag, i synnerhet små och medelstora, upplever att det är för krångligt att lämna anbud och att kraven som ställs är för höga. Men det kan också vara en indikation på att konkurrensen begränsats bland dem som har möjlighet TROTS ATT ANTALET OFFENTLIGA

42

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

42-43.indd 42

att lämna anbud för olika varor och tjänster, säger Mikael Ingemarsson, konkurrensråd på Konkurrensverket. FLER ANBUDSKARTELLER

En ökning av antalet anbudskarteller förs i rapporten fram som ytterligare en möjlig orsak till förändringen. Den snedvridning av

– Svenska och internationella erfarenheter visar att upphandlingsområdet har en hög frekvens av karteller jämfört med andra områden. Hur pass vanligt det är i Sverige är svårt att fastställa eftersom karteller till sin natur är hemliga innan de avslöjas. Mer än hälften av länen i undersökningen uppvisar en minskning av antalet inkomna

För få anbud är inte enda problemet >> Rapporten Konkurrens i Sverige 2007 pekar på ett antal trender inom konkurrensområdet. Förutom larmet om ett minskat antal anbud i ett ständigt ökande antal upphandlingar pekas även på brister i efterannonseringen vid upphandling över tröskelvärdena. Hela rapporten kan laddas ned från Konkurrensverkets webbplats, www.kkv.se.

www.upphandling24.se

2008-02-25 17:02:15


”I tio procent av upphandlingarna har bara ett enda anbud lämnats.” anbud per upphandling. Östergötlands län är dock ett av de län som inte följer trenden. Där skedde nämligen 141 redovisade upphandlingar år 2006 jämfört med 106 år 2000. Anta- let upphandlingar ökade med en tredjedel 2006 jämfört med 2000. Andelen upphandlingar, cirka 45 procent, där fyra eller färre anbud förekom var dessutom lika stor 2006 som 2000. I rapporten kommer Konkurrensverket även fram till att det är relativt vanligt att

lägsta pris används som utvärderingskriterium vid upphandlingar: – I knappt 25 procent av 2006 års upphandlingar som efterannonserats har lägsta pris använts som kriterium. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades högst två anbud och i 10 procent av fallen erhöll den upphandlande enheten endast ett anbud. I sådana situationer blir det ingen reell valsituation för inköparna, säger Mikael Ingemarsson. INGA NYA LÖSNINGAR

På Konkurrensverket anser man att detta prisfokus kan innebära att leverantörerna inte väljer nya lösningar för att förbättra tjänsternas kvalitet och innehåll.

Rapporten pekar istället på möjligheten att använda det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som utvärderingskriterium. Det menar man lämnar utrymme för konkurrens då kvalitet och utveckling av nya lösningar främjas vilket gynnar brukarna. Dessutom slår rapporten fast att lägsta pris som kriterium även kan göra det lättare för leverantörer att koordinera sina anbud vilket ökar risken för kartellbildning. Någon rekommendation till upphandlande enheter att avstå från kriteriet lägsta pris till förmån för det ekonomiskt mest förmånliga anbudet vill dock inte konkurrensråd Mikael Ingemarsson ge: – Det finns ju inget förbud mot det och det kan ju också var lämpligt i vissa fall. ●

Har du hela bilden? OPIC är Sveriges mest kompletta tjänst för offentlig upphandling. OPICs Rättsfallsbiblioteket visar ärendet ihop med förfrågningsunderlaget. Med hjälp av Rättsfallsbiblioteket erbjuder OPIC också unika marknadsanalyser och affärsutvecklingsprogram. Prova utan kostnad på www.opic.com/rattsfall

Ulrika, upphandlingsjurist på OPIC

www.upphandling24.se

42-43.indd 43

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

43

2008-02-25 17:02:35


affärer

H A N D I K A P PA N PA S S A D E U P P H A N D L I N G A R

Alla ska vara med i nya

LOU Upphandlingar bör ta hänsyn till funktionshindrades krav. Det är inte bara ett önskemål utan ett lagkrav sedan första januari i år. AV DIETMAR HEINRICH

EN NYHET I NYA LOU är en text om tillgänglighet för alla. Hans von Axelson på Handisam menar att texten är viktig trots en ganska svag formulering där ordet bör har använts istället för ordet skall. Sedan den 1 januari i år är arbetet med anpassning för funktionshindrade och ökad tillgänglighet reglerad även i Lagen om offentlig upphandling, LOU. Enligt det EU-direktiv som låg till grund för det som den 1 januari 2008 blev den nya tvådelade versionen av LOU krävdes nämligen en skrivelse som även tog upp tillgänglighetsaspekten för alla vid offentliga upphandlingar. Själva texten återfinns både i den klassiska lagen och försörjningslagen under sjätte kapitlet, första paragrafen och lyder orda-

44

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

44-45.indd 44

grant ”När det är möjligt bör specifikationerna bestämmas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på samtliga användares behov”. SVAG SKRIVNING

Man kan tycka att skrivningen är aningen svag då ordet bör använts istället för ordet skall. I exempelvis den norska lagen som styr upphandling är skrivningen tydligare. Där har man skrivit skall istället för bör. Hans von Axelson, utredare på Handisam – myndigheten för handikappolitisk samordning, menar att det är viktigt att formuleringen kring tillgänglighet nu finns med i LOU. Den svaga skrivningen är enligt ho-

Hans von Axelson, utredare på Handisam menar att det är mycket viktigt att en skrivning gällande tillgänglighet numera finns med i LOU.

www.upphandling24.se

2008-02-25 17:20:54


”Tillgänglighet och användbarhet gagnar alla, inte bara funktionshindrade.” nom egentligen inget problem: – Den här regeln i LOU kan ju se svag ut men andra regelverk runt omkring påverkar. Skrivningen är viktig på så sätt att man får ett ökat fokus på tillgänglighet i upphandlingsprocessen vilket gör att skyldigheten att leva upp till annan lagstiftningen blir tydligare. Det Hans von Axelson syftar på är exempelvis bygglagstiftningen och lagstiftningen som omgärdar kollektivtrafik. Där finns tydliga skall-skrivningar som rör just tillgänglighet för alla. VERKTYGSLÅDA FÖR UPPHANDLING

På Handisam arbetar man just nu med att skapa en verktygslåda som upphandlande enheter kan använda för att få in tillgänglighetsaspekten i sitt arbete. Verktygen skapas med utgångspunkt från krav från exempelvis den formella standardiseringen men även från Handisams egna krav. Ett led i arbetet är att man håller på att bygga upp en e-tjänst som riktar sig till kom-

munerna så att de kan följa upp sitt tillgänglighetsarbete. Upphandlingar kommer att ingå som en del i satsningen. Hans von Axelson vänder sig mot den allmänna åsikten att tillgänglighet och användbarhet enbart gäller personer med olika typer av funktionshinder: – Vi är väldigt måna om att hela tiden lyfta fram att det här med tillgänglighet och användbarhet är någonting som gagnar alla människor. Dels blir de system man tar fram bättre för alla, men sedan är det ju också så att ju bättre vi är på att skapa en tillgänglig miljö och omgivning desto mindre utav individuellt stöd för att vara med i omgivningen behövs, säger Hans von Axelson. Trots att skrivningen kring tillgänglighet först nu kommit in i LOU har det praktiska arbetet pågått under lång tid. Exempelvis har Verva i sina ramavtalsupphandlingar ända sedan 80-talet ställt krav på tillgänglighet till IKT-produkter. Man tyckte dock att det behövdes kompletterande metodstöd för att kunna avropa användbart och tog www.upphandling24.se

44-45.indd 45

därför för några år sedan fram en handbok som heter just Avropa användbart. FLER INITIATIV KRÄVS

Hans von Axelson pekar på att handboken har varit viktig och menar samtidigt att det krävs fler liknande initiativ och satsningar: – Det kommer med stor sannolikhet att behövas mer process- och metodstöd för att få igång ett kontinuerligt arbete för att leva upp till de här nya skrivningarna i LOU. Det är något vi kommer att jobba med under det kommande året. Avslutningsvis ger Hans von Axelson sin vision på Handisams fortsatta arbete med tillgänglighetsfrågor: – Jag hoppas på en framtida utveckling där man till exempel med tillgänglighetsfrågorna kan ge mervärde för alla verksamheter genom att man blir bättre på att ta till vara alla människors behov och därför ser jag det här med att jobba med metodutveckling kring upphandling som en viktig framtidsfråga. ● UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

45

2008-02-25 17:21:19


Upphandling24 inbjuder till

Årets viktigaste konferens om ramavtal Förutsättningarna för ramavtal förändras i grunden med den nya lagstiftningen som träder i kraft den första januari 2008. Därför arrangerar Upphandling24 en givande heldagskonferens om de nya villkor som gäller, med synpunkter från såväl stora myndigheter, kommuner som leverantörer och juridisk expertis.

Uppslag stora ramavtalsdagen ver2 2

2008-02-26 12:38:34


Foto: Thor Balhed

Specialpris för prenumeran ter på Upphandling24

På programmet: 8:50 Inledningsanförande Nya regler för ramavtal Carl Bokwall, advokat på advokatfirman Cederquist Vervas syn påförändringarna för Ramavtal Hans Sundström, chefsjurist Verva Effekter och konsekvenser för leverantörerna Stefan Holm, Almega Kaffe med mingel Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Henrik Karlsson, upphandlingschef Lunds kommun Ranavtal från en leverantörs perspektiv Johan Liberson, försäljningschef Manpower

Så hanterar du förändringar P G Wettsjö Hur ska de nya reglerna tolkas? Vad säger direktiven? Ulf Palm, jurist SKL

Pris: 3 500 kronor plus moms. Prenumeranter på Upphandling24 får 600 kronor i rabatt och betalar 2 900 kronor plus moms för konferensen. Datum: Onsdagen den 12 mars 2008 Plats: Chinateatern, Berzelii park i centrala Stockholm Anmälan och mer information: konferens.upphandling24.se (utan www i adressen)

Internationella erfarenheter av nya ramavtalsregler Nils Fredriksen, direktör, Statens - och kommunernes Inkobs Service A/S Kaffe med mingel Paneldebatt: Så kommer ramavtal att användas framöver Peter Lindblom, Konkurrensverket samt deltagare från tidigare programpunkter Avslutning, cirka 16:45 Dagen avslutas med mingel, vin och alkoholfritt alternativt, för dem som önskar

Så används ramavtal i praktiken av upphandlande enheter Daniel Eriksson, marknadschef OPIC Lunch

Uppslag stora ramavtalsdagen ver3 3

2008-02-26 12:38:47


lösningar

P R I VA T F I N A N S I E R I N G

Regeringen bromsar

OPS i Sverige Regeringen säger nej till extern finansiering av offentliga projekt. Det bromsar OPS där privata aktörer helt eller delvis finansierar exempelvis vägar och idrottsarenor. AV DIETMAR HEINRICH

OFFENTLIGT PRIVAT SAMARBETE (OPS) har länge diskuterats som ett alternativ till andra entreprenadformer speciellt vid större projekt inom transportsektorn. Debatten kring OPS tog åter igen fart när man på Dagens Nyheters debattsida kunde läsa ett debattinlägg undertecknat av finansminister Anders Borg och infrastrukturminister Åsa Thorstensson. I artikeln tar man förvisso inte hundraprocentig ställning emot OPS-projekt men speciellt en formulering har fått represen-

48

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

48-49 Ops.indd 48

Joakim Bogdanoff, kommunikationsstrateg på Svenskt Näringsliv, tycker att regeringen har gjort en helomvändning i OPS-frågan...

...medan Hans Lindblad, statssekreterare på Finansdepartementet, menar att det enbart är extern finansiering man inte kan ställa upp på.

tanter för bland annat Svenskt Näringsliv att reagera kraftigt. Meningen lyder ”Vi kommer inte, som förra regeringen, att försöka bygga ’på krita’ eller på andra sätt urholka budgetdisciplinen”.

att området är underhållsmässigt eftersatt. Därför vore det synd att inte utnyttja den möjlighet och flexibilitet som man tycker att OPS innebär. Slutsatsen är att upphandlande enheter genom OPS kan öka sina möjligheter genom att välja att samverka med privata aktörer. Ansvaret för att det ännu inte kommit igång några OPS-projekt i Sverige tycker man på Svenskt Näringsliv i första hand ligger på det politiska planet:

EFTERSATT INFRASTRUKTUR

På Svenskt näringsliv stödjer man OPS bland annat ur ett infrastrukturperspektiv. Man anser att det finns ett stort underliggande investeringsbehov i just infrastruktur och www.upphandling24.se

2008-02-25 17:16:17


– Det har inte funnits någon riktig politisk vilja att ta itu med den möjlighet som det här systemet innebär. Då saknas regler för hur man ska kunna hantera den här potentialen att samfinansiera infrastrukturinvesteringar, säger Joakim Bogdanoff, kommunikationsstrateg på Svenskt Näringsliv. Joakim Bogdanoff menar att regeringen skyller på att man idag inte har ett budgeteller upplåningssystem i Sverige som kan klara av att hantera OPS-projekt.

Magnus Trollius, OPS-ansvarig på Vägverket, tror fortfarande på OPS som ett alternativ och hoppas nu att regeringen ändrar ståndpunkt i finansieringsfrågan.

INGEN EXTERN FINANSIERING

Hans Lindblad, statssekreterare på Finansdepartementet menar dock att regeringen i grund och botten ser positivt på OPS-projekt för att bland annat utnyttja effektivitetsvinster, få bättre produktivitetsutveckling och få ut mer för pengarna. Det regeringen däremot inte är intresserad av är den del av OPS som inbegriper extern lånefinansiering: – Staten lånar alltid per definition billigast. Och nu sitter vi dessutom i den situationen att vi har ett betydande överskott i statsbudgeten och det finns ingen anledning att plocka in externt kapital. Det är bara dyrt och det tycker vi är onödigt.

Vägverket är ett statligt verk som bedriver verksamhet som kan komma i fråga i OPSsammanhang. Sommaren 2007 tog verket på uppdrag av näringsdepartementet och i samarbete med Banverket och VTI (Väg och Transportinstitutet) fram en rapport med en analys av för- och nackdelar med OPS samt ett antal förslag på möjliga OPS-projekt. ANNAN RISKFÖRDELNING

Magnus Trollius, OPS-ansvarig på Vägverket anser att man i ett OPS-projekt med extern privat finansiering betalar för en slags www.upphandling24.se

48-49 Ops.indd 49

riskpremie. Han pekar på att det i det läget är en helt annan riskfördelning än i ett traditionellt projekt samtidigt som det automatiskt ger oerhört starka incitament för entreprenörerna att färdigställa bygget så fort som möjligt. – Det är klart att en extern finansiering ger en högre ränta. Men om du ser det i förhållande till att du får en helt annan riskfördelning och en snabbare byggprocess så vill jag mena att man utvecklar både branschen och verksamheten, säger Magnus Trollius. Avslutningsvis menar Magnus Trollius att regeringen borde tänka om och istället ge klartecken för ett eller ett par OPS-projekt för att på det sättet kunna utvärdera resultaten i praktiken. ●

Så fungerar OPS (Offentlig Privat Samverkan) >> OPS är en entreprenadform som innebär att privata aktörer helt eller delvis deltar i utformning och genomförande av projekt som traditionellt har bekostats med skattemedel. Risker fördelas mellan den privata och offentliga aktören.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

49

2008-02-25 17:16:33


juridik

EFTERANNONSERING

Felaktig annonsering i fyra av tio upphandlingar Lagkraven på efterannonsering till trots slarvas det rejält med den saken. I mer än 40 procent av alla upphandlingar över tröskelvärdena missar upphandlande enheter att efteråt tala om vem som faktiskt fick affären. Konkurrensverket vill nu vända trenden – med böter, om så behövs. AV PER ERIKSSON

TRO INTE ATT REGLERNA för hur upphandlingar ska utannonseras enbart gäller förhandsannonsering och förfrågningsunderlag. För att de anbudsgivare som går miste om en affär ska få information om vem som fick uppdraget, och på vilka grunder, krävs även efterannonsering. – Att den informationen når ut är viktigt för att leverantörer ska kunna lära sig och på så sätt kanske lyckas bättre i framtida upphandlingar, sa Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren under sitt tal på Upphandlingsdagarna i Stockholm. Vid upphandlingar som i pengar mätt ligger över tröskelvärdena är efterannonsering ett måste. Skyldigheten gäller också när upphandlingen skett som förhandlad upphandling – med eller utan annonsering.

upphandling. Det ska ske senast inom 48 dagar (klassiska sektorerna) respektive 60 dagar (försörjningssektorerna). Avbruten upphandling ska också annonseras. Konkurrensverket anser att det är angeläget att efterannonsering sker enligt de regler som finns. Så är idag inte fallet. Även Nämnden för offentlig upphandling, som i höstas gick upp i Konkurrensverket, har genom åren påtalat bristerna. Enligt Konkurrensverkets färska siffror, som tagits fram av konsultföretaget Allego på direkt uppdrag av verket, har efterannonseringen minskat påtagligt under de senaste tio åren. År 1996 missades detta i 31 procent av upphandlingarna, ett bortfall som har ökat till 43 procent år 2006. STATLIGA VÄRSTINGAR

SNABBAST MÖJLIGT

Reglerna säger att efterannonsering ska göras på snabbast möjliga sätt efter avslutad 50

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

50-51 Fyra av tio.indd 50

Statliga bolag hör till de absoluta värstingarna. År 2006 gjordes 139 upphandlingar, men bara 38 efterannonserades. Bortfallet

är alltså hela 73 procent. Kommunala bolag är inte mycket bättre med en ”felprocent” på 58. Detta trots att reglerna är tydliga. Minst slarviga är landsting och myndigheter med 20 respektive 29 procents bortfall. Undersökningsresultatet tyder på att de upphandlande enheter som har ett högre inslag av centraliserat inköpsarbete är bäst på att efterannonsera sina upphandlingar. Att även de statliga myndigheterna sköter sig fint beror på att de stora statliga upphandlingarna ofta genomförs av myndigheter som ingår i den statliga inköpssamordningen. SLARVIGA KOMMUNER

Kommunernas slarv kan bero på att de flesta kommunala upphandlingar hamnar under tröskelvärdena. Den som normalt inte arbetar med större upphandlingar har lättare att missa dessa regler. – Kravet på efterannonsering över tröskelvärdena uppfattas uppenbarligen inte

www.upphandling24.se

2008-02-25 17:25:51


Foto: Håkan Flank

som tydligt nog, tror Claes Norgren. Allego har även kartlagt det länsvisa bortfallet av efterannonser. Under de år som granskats (2000, 2002, 2004 och 2006) uppvisar Örebro län det bästa resultatet följt av Uppsala och Värmlands län. Bortfallet för Örebro län var i genomsnitt mindre än 20 procent. Motsvarande andel för Uppsala och Värmland var 28 procent. Relativt små län som Gotland, Jämtland, Kalmar och Västerbotten brister mest i efterannonsering. I dessa län ligger bortfallet på 61, 57, 55 respektive 54 procent för de studerade åren. Detta kan delvis förklaras av att de mindre länen har få upphandlingar som höjer sig över tröskelvärdena. En eller ett par glömda efterannonser slår därför hårt i statistiken. VIKTIGT FÖR INSYNEN

Det finns klara vinster med att via Europeiska unionens officiella tidning EUT och da-

tabasen Ted (Tenders electronic daily) på ett systematiskt sätt offentliggöra resultaten av tilldelningsbeslut, menar Konkurrensverket. Ett av flera plus är att skattebetalarna ges insyn i upphandlingsprocessen. – Ett annat viktigt skäl är att efterannonsering underlättar bedömningar och analyser av konkurrensförhållanden på olika marknader. Konkurrensverket lovar nu att förstärka informationen om kraven på efterannonsering för att öka kännedomen. Samtidigt vill verket även se någon form av sanktion, böter skulle kunna vara ett alternativ. Det är viktigt eftersom lagbrotten kan ha konsekvenser för den svenska välfärden, säger Claes Norgren som fortsätter: – De som bryter mot upphandlingslagarna måste få något slags påföljd eller straff. Annars undergrävs förtroendet för hela regelsystemet kring den offentliga upphandlingen, anser han. ● www.upphandling24.se

50-51 Fyra av tio.indd 51

Slarvet i siffror >> År 1996 publicerade svenska upphandlande enheter 2 380 inbjudningar i databasen TED. Antalet efterannonser var 1 654 stycken. Bortfallet var således 31 procent, en siffra som ökat till 43 procent år 2006. Detta år publicerades 3 995 inbjudningar och 2 284 efterannonser. Under perioden från år 2000 till 2006 ökade antalet efterannonser från 1 860 till 2 284. I och med att antalet upphandlingar också sköt i höjden minskade dock andelen efterannonser från 71 procent till 57 procent. I efterannonsen ska följande uppgifter finnas: upphandlingsförfarande, totalvärde, datum för kontraktsskrivning, antagna leverantörer, utvärderingskriterier och antal mottagna anbud. Datum för upphandlingens annonsering samt annonsens referensnummer i EUT underlättar statistikinsamling.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

51

2008-02-25 17:26:09


– ett oumbärligt verktyg för dig som arbetar med miljöfrågor

Vågar du vara M PLUS utan m-plus?

Nyh etsb rev från Mil jöA ktu ellt

m-p lus nr 10/ 11

I det här numret

Du som dagligen möter miljöfrågor har inte råd att halka efter. Därför vill vi ge dig en chans att hålla dig à jour med vad som händer på miljöområdet. m-plus bevakar nya lagar och domar i Sverige och EU inom miljöområdet. Dessutom skriver vi nyheter om klimat, energi, kemikalier och andra miljöfrågor. Klickbara länkar leder dig direkt till mer information. m-plus görs av redaktionen på Miljöaktuellt och har erfarna journalister på miljöområdet.

sid 2

Från domstolarna

sid 3

Ekonomi/styremedel

sid 4

Avfall

sid 4

Energi

sid 5 sid 8

Hållbar utveckling

EN VARMARE VÄRLD UTAN EXTRA KOSTNAD! Du som tecknar en helårsprenumeration på mplus får boken En varmare värld till ett värde av 254 kr på köpet. Boken beskriver växthuseffekten och klimatets förändringar.

sid 11

Produkter

sid 12

Kemikalier

sid 13

Sanering

sid 14

Miljöteknik

sid 14

Livsmedel

sid 15

Vatten/avlopp

sid 15

Sjö, hav och fiske

sid 15

Kurser/seminarier

sid 16

produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. Redaktör: Mikael Salo E-post: mikael.salo@idg.se Ansvarig utgivare: Mikael Salo ISSN: 1402-7577 Prenumerationer: Titelda ta AB, www.prenservice.se m-plus tryckt: 0770-45711 1 m-plus e-post: 0770-45717 9

VÄRDE 254:[Levereras så långt lagret räcker].

Sep tem ber 200 7

TIL LSY N

Lag och rätt

Klimat

L

”Dumt att dra ned på kommunal miljötillsy n”

Det är dumt att lägga öve r delar av kommunernas tillsyn på länsstyrelse rna. Det skriver Naturvårdsverket till Ans varskommittén.

Den så kallade Ansvarskom mittén länsstyrelsernas uppgift att konföreslog i februari att inrätt a 6-9 kretisera och verka för de direktvalda regionkommuner natioför nella miljökvalitetsmålen. att ersätta dagens landsting. Naturvårdsverket skriver att Utredarna föreslår också den att komstatli ga förval tningen ger bättre munerna ska lägga över den komgarantier för att miljömålsarb munala tillsynen enligt etet förvaltas och utvecklas enligt Miljöbalken på länsstyrelse de rna. riktlinjer som riksdagen Det är enligt Naturvårdsverke och ret geringen har beslutat. synd att ändra på den kommu nala I höst ska finansdepartemen tillsynen som i stor utsträ tet ckning och statsrådet Mats Odell fungerar väl. Utan stöd av titta tillsynärmare på förslagen och nens finansiering riskerar dessu syntpunkterna på Ansvarskom om kommunerna att tappa mittén s kraft betänkande. Den nya organ sitt utvecklingspolitiska miljöa i isatiornen med större län och nya bete för hållbar utveckling. regionkommuner skulle enlig Kommunerna kan idag låta t utrede darna kunna införas i ett första tillsynsavgifter som debit eras gå steg före valet 2010. in och finansiera tillsynen direkt. KÄLLA: Tillsynen kostar flera miljar der året och är till största delen om Naturvårdsverkets yttrande skat20070906, diarienum mer 110tefinansierad. Om denna 2808-07 skattebas försvinner bedömer Se även Ansvarskommit téns Naturvårdsverket risken som över- utredning hängande för en sänkt ambit ions- http://www.regeringen.se/sb/ nivå i miljöarbetet. d/8728/a/77520 Naturvårdsverket föreslår Kontakt: Eva Johannison i stäl, Naturvårdsverket, tel: 08-69 let ett bibehållet kommunalt 8 15 56 tillsynsansvar, med en betyd ande förstärkning av länsstyrelse ns uppföljningsansvar och möjlig heter att ingripa där tillsyn Fakta och extramaterial en inte hittar du på miljoaktue fungerar. llt.se under fliken m-plus! Ansvarskommittén föresl år också att regionkommunerna tar över

www.miljoaktuellt.se

14 NR AV MPLUS & ”EN VARMARE VÄRLD FÖR 890 KR! september 2007, m-plus

MPLUS SKICKAS VIA MAI L OCH INTE I PAPPERSFO

RMAT.

SÅ HÄR TYCKER EN AV VÅRA PRENUMERANTER OM MPLUS

+ moms.

Vi som jobbar med långsiktig, fysisk, strategisk planering, naturvård etc har behov av den sortens kortfattade miljöinfo med nyheter och med snygg och lättläst layout. Jag tycker därför att m-plus är bra som den är. Jag hämtar mycket nyheter där som jag använder i mitt arbete för argumentation, planering etc. Widar Narvelo Kommunekolog, Stadshuset Helsingborg

Besök gärna vår hemsida:

www.mplus.se

[Frakt och exp.avgift tillkommer med 50 kronor] Leverera tidningen till:

Om annan fakturaadress:

Namn

Företag

Företag

Avdelning

Adress

Adress

Postadress

Postadress

E-post

E-post

Telefon

Telefon

WWW.MPLUS.SE

idg mplus.indd

1

M+012

AXkXZb#aX^m`cc]‚]fikcgXe[\`e]fidXk`fefZ_\iYal[Xe[\e ]i‚e@;>fZ_[\jjjXdXiY\kjgXike\ij%

POSTA DIREKT

RING 08-453 61 00

8ccX\iYal[Xe[\e^€cc\i\e[XjkepXgi\eld\iXek\i` Jm\i`^\fZ_€i^`ck`^Xkfd*'Xgi`c)''/%8ccXgi`j\i €i`ebcdfdj%;`eXlgg^`]k\iY\_Xe[cXjd\[df[\ie `e]fidXk`fejk\be`bfZ_cX^iXj_fjdgclj]iXkkm`jbX bleeX^\efd]iXm‚iX‚kX^Xe[\emX[^€cc\i[`jki`Ylk`fe fZ_j\im`Z\%

Ja tack, jag beställer direkt en helårsprenumeration, 14 nr till min e-postadress för 890 kronor + moms. På köpet får jag boken “ En varmare värld”, värde 254 kronor.

AXkXZbAX^m`ccfZbj‚bfjkeX[j]i`kk]‚D`caXbkl\cckj ep_\kjYi\mk`ccd`e\$gfjkX[i\jjaX^lgg^\kkfmXe%

nr 10/11 1

Frankeras ej, IDG betalar portot!

MPLUS Svarspost 20507188 110 00 Stockholm

FAXA 08-453 60 65

2008-02-26

10:55:32


experten

Det är vanligt att leverantörer frågar mig om hur de ska gå till väga vid en ansökan om överprövning i länsrätten. Eftersom domstolen normalt inte hjälper till med detta som vid vanliga förvaltningsmål, är det är viktigt att man gör saker i rätt ordning och formulerar sig väl. Här ska jag ge en liten steg-för-steg-guide om hur man bör gå till väga. NÄR EN LEVERANTÖR anser att det förekommit felaktigheter i ett tilldelningsbeslut, så finns möjligheten att skicka in ett yrkande om överprövning till länsrätten. Men det är viktigt att den som ansöker om överprövning gör det på rätt sätt. Dessutom ligger hela bevisbör-

FOTO: THOR BALKHED

Så överprövar du upphandlingen Ofelia Hendar arbetar som jurist och upphandlingsspecialist på Länsrätten i Göteborg.

dan i processen på den som ansökt om överprövningen. Till att börja med vill jag påpeka att det heter ansöka om överprövning, inte ”överklaga”, ett tilldelningsbeslut. Däremot heter det överklaga när man överklagar länsrättens dom till kammarrätten. ●

1. Formulera överprövning på rätt sätt

5. Glöm inte att yrka interimistiskt

7. Dags för parterna att kommunicera

I själva ansökan om överprövning ska man skriva vad man vill och varför, det vill säga yrkanden och grunder. Ett exempel på en sådan formulering kan vara: ”Bolaget yrkar att upphandlingen ska göras om, därför att förfrågningsunderlaget är bristfälligt”. Själva orsaken till varför man anser att förfrågningsunderlaget är bristfälligt, ska beskrivas tydligare än det gjorts i exemplet ovan.

Var tydlig i dina yrkanden. Domstolen kan inte tolka in ett interimistiskt yrkande, om det inte skrivits tydligt. Om du glömmer att yrka interimistiskt kan det sluta med att ett avtal ändå tecknas när tiodagarfristen har gått ut, utan hänsyn till yrkandet om överprövning. Målet kommer då att skrivas av från vidare handläggning. Domstolen kan som huvudregel inte pröva en upphandling om ett avtal redan har tecknats.

När länsrätten stoppat upphandlingen ska kommunikationen med parterna ta vid. Först får den upphandlande myndigheten eller enheten yttra sig. Domstolen brukar begära in material, exempelvis förfrågningsunderlag i original. Sedan får parterna svara på varandras skrivelser. När målet är klart för avgörande beslutar länsrätten sin dom.

2. Hitta rätt länsrätt Ansökan ska skickas till rätt länsrätt eftersom de har olika domsagor, alltså det geografiska område som hör till varje länsrätt. Det är orten där den upphandlande myndighetens styrelse har sitt säte som anses vara rätt länsrätt ( jämför rättegångsbalkens 10:e kapitel, 1:a paragrafen).

8. Rättelser löser inte allt

”Om du glömmer att yrka interimistiskt kan det sluta med att ett avtal ändå tecknas när tiodagarfristen har gått ut.”

3. Skicka yrkandet i god tid Länsrätten lämnar alltid målet till rätt domstol, om det skickats fel. Men det finns risk att leverantören förlorar värdefull tid i och med detta. Det är viktigt att ansökan görs i god tid.

4. Ett interimistiskt yrkande kan stoppa upphandlingen Om man vill att upphandlingen omedelbart ska stoppas, så måste man yrka detta i ett så kallat ”interimistiskt yrkande”. Det betyder att upphandlingen stoppas i väntan på att ett nytt beslut fattats av länsrätten. Ett sådant yrkande kan se ut så här: ”Bolaget yrkar även att länsrätten interimistiskt ska förordna att upphandlingen ska stoppas”.

6. Länsrätten godtar eller avslår yrkandet Om det finns ett interimistiskt yrkande, vilket det oftast finns vid en överprövning, fattar domstolen ett beslut om att upphandlingen stoppas. Men domstolen kan också avslå yrkandet. Jag anser att domstolen endast kan avslå ett interimistiskt yrkande om ansökan är helt grundlös, och det är den nästan aldrig. Detta stöds också genom praxis (Regeringsrättens årsbok 2005, rättsfallsreferat 17). Regeringsrätten har sagt att en upphandling ska stoppas om det visar sig att möjligheten att pröva upphandlingen skulle gå förlorad på grund av tidsbrist (Regeringsrättens årsbok 2003, rättsfallsreferat 64).

www.upphandling24.se

Experten 53.indd 53

Har leverantören yrkat att upphandlingen ska göra göras om kan domstolen bara godkänna eller avslå upphandlingen, inte döma till en mindre rättelse av upphandlingen. En rättelse kan inte heller tillämpas om det finns fel i förfrågningsunderlaget, det skulle strida mot likabehandlingsprincipen. Den leverantör som avstod från att lämna anbud i den första vändan skulle kanske ha lämnat anbud om felaktigheten inte funnits. En rättelse kan också ge konstiga resultat om det bara är en anbudsgivare kvar när parten som inte uppfyllde skallkraven uteslutits och det kvarvarande anbudet är jättedyrt.

9. Du måste själv driva processen Allt ansvar vilar på dig. Jag kan hitta fel i alla upphandlingar och många gånger allvarliga sådana, men domstolen får inte lov att lägga till eller tolka några grunder. Domstolen får bara döma över vad parterna har åberopat oavsett hur uppenbara felaktigheterna är. Leverantören har alltså hela bördan att visa vad som är fel och vilken skada det innebär för företaget.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2007

53

2008-02-25 17:28:16


expertpanelen

F R Å G O R O C H S VA R

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Anna är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfiskal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till experten@uh24.se. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte finns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik. Välkommen med dina frågor!

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfarenhet från kvalificerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kandexamen från Stockholms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon arbetar framförallt med att leda, genomföra samt granska upphandlingar.

Du frågar, experterna svarar Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till experten@uh24.se. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik. Hur kan man skapa en logisk prissättning när beställaren kräver in en mängd olika prisuppgifter? För att få en struktur i din prissättning bör du börja med att sätta ett grundpris på din vara eller tjänst. Om upphandlingen ger stora volymer som också är garanterade, kan du lägga dig på ett lägre grundpris. Men om upphandlingen är ett ramavtal som inte ger några garantier, bör du ta höjd för den ökade risken som detta medför. När du har bestämt vilket grundpris du ska ha i den aktuella upphandlingen, är nästa steg att konkret räkna ut vad du ska ha för olika priser. Har du tid och möjlighet är det ett utmärkt tillfälle att i detalj synliggöra vilka kostnader ni har för olika moment i er produktion. Det kan man göra genom tidsstudier och andra typer av kostnadsberäkningar. Förutom att få ett bra underlag till anbudet gör det personalen medveten om vad olika saker kostar och det är inte ovanligt att man i den processen hittar sätt att effektivisera sin verksamhet. Även om det tar lite tid får du inte missa att dokumentera hur ni har kommit fram till den prissättning ni väljer att skriva in i anbudet. Dokumentationen kommer 54

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

expertpanelen 54-55.indd 54

du att ha stor nytta av när du svarar på nästa upphandling. Med en väl genomarbetad prissättning, kan du enkelt utvärdera lönsamheten på avtalet, när du har vunnit upphandlingen. MARTIN GÖRANSSON

Hur används prisjusteringsklausuler i avtal? I avtalsförhållanden som sträcker sig över en längre tidsperiod är det vanligt att parterna använder prisjusteringsklausuler för att fördela risken för kostnadsförändringar på ett mer rättvist sätt. Kostnadsförändringar kan vara inflation, löneökningar, prisökningar och liknande under avtalstiden. Oftast avtalar man först om en period där priset ligger fast och efter den perioden kan prisreglering vara möjlig. Ett indextal används för att justera priset, och syftet är att justera de faktiska förändringarna av prisnivåerna och inte resultera i vinst till leverantören. Därför är det vanligt att man begränsar omfattningen i avtalet, så att justeringen av indexhöjningen beaktas till exempelvis 80 procent. Priset justeras inte automa-

tiskt utan en av parterna måste be om prisjustering. Index väljs utifrån bransch och föremålet för upphandlingen. Det är viktigt att hitta rätt balans så att index avspeglar köpet på rätt sätt. En upphandling kan ju omfatta både varor och tjänster eller olika kategorier av personal. På Statistiska Central-

byråns hemsida, www.scb.se, finns ett antal olika index att välja mellan. Där finns också information om hur avtalsvillkor med index kan formuleras och hur index räknas ut. PIA NYLÖF

Undvik att missa skallkraven Hur kan jag undvika att missa ett skallkrav? Det absolut viktigaste är att börja i god tid och se till att frigöra de resurser som krävs. Ett anbud tar nästan alltid längre tid att skriva än man tror. När du har läst igenom förfrågningsunderlaget några gånger, finns det säkert saker som du tycker är lite oklara gällande skallkraven, särskilt om du inte har lämnat anbud tidigare till den upphandlande enheten. Tveka inte att ställa frågor till kontaktpersonen för upphandlingen! Det är bättre att du klargör dina frågor direkt, än att du chansar i ditt anbud. När du sedan är klar med den första versionen av ditt anbud är det förhoppningsvis några dagar kvar till anbudsinlämning. Då har du troligtvis arbetat intensivt med anbudet under flera dagar

och risken är stor att du inte ser eventuella misstag. Ta då en paus och låt några andra personer läsa igenom det du har skrivit och be dem särskilt att kontrollera om skallkraven är uppfyllda. Den feedback du får kan vara väldigt värdefull och minska risken för att du har missat någonting. Efter att ha lagt ifrån dig anbudet ett tag, kommer du att läsa det med nya skarpa ögon och då upptäcker du själv lätttare om något skallkrav inte är uppfyllt. Förhoppningsvis har din planering fungerat och du kan ägna sista dagen till en snabb kontroll av att du har svarat på alla skallkrav och att all formalia finns med. MARTIN GÖRANSSON

www.upphandling24.se

2008-02-26 09:38:38


Peter Nohrstedt är biolog i botten och verksamhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Hur ska man använda referenser i en upphandling? I början av en upphandling, där företagen ska kvalificera sig, ska referenser vara skriftliga vid upphandlingar över de tröskelvärdena. Referenserna kan vara i muntlig och i skriftlig form men de används alltid för att bekräfta något och ses som bevismedel. Därför är det mest lämpligt att de inhämtas skriftligt. Var noga med att inte utvärdera samma sak två gånger eftersom referenser kan användas både i kvalificerings- och i utvärderingsfasen. Referenserna används för att bevisa olika omständigheter i de båda faserna. Om man i kvalificeringsfasen ställt krav på en viss erfarenhet kan leverantören bekräfta det genom att bifoga en förteckning över referenser i anbudet. Referenser kan också användas för att bekräfta kvaliteten på det som erbjuds. Referenstagningen bör utformas så att den verkligen återspeglar hur leveransen utförts, men den behöver inte ge en personlig uppfattning om leverantören. I vilken utsträckning referenser ska användas bedöms med hänsyn till upphandlingens art och omfattning. Genom att ställa krav på att en leverantör tidigare ska ha bedrivit liknande typ av verksamhet som den som upphandlas, utesluts nystartade företag från att lämna anbud. Men det kan finnas situationer då tidigare erfarenhet är nödvändig. I vissa upphandlingar kan det finnas skäl att ställa krav på erfarenhet hos leverantörens personal snarare än på den leverantör som lämnar anbud. Det är särskilt viktigt när det gäller upphandling av tjänster. PIA NYLÖF

Vad kan hända om en upphandling avbryts utan sakliga skäl? När en enhet avbryter en upphandling är den skyldig att upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om sitt beslut och om skälen för det. Det ingår i den upphandlande enhetens informationsplikt. Ett avbrytandebeslut kan bli orsak till en överprövning vid länsrätten där den upphandlande enheten har sitt säte. Den så kallade tiodagarsfristen gäller inte för en ansökan om överprövning. Det innebär att det går att ansöka om överprövning även efter det att tio dagar gått från det att enheten meddelat att upphandlingen avbrutits. Det är många inom upphandlingsområdet som tycker att det är synd att en tiodagarsfrist saknas. Det visade sig i ett stort antal av de remissvar som lämnats till Upphandlingsutredningens slutbetänkande. Om den upphandlande enheten inte har haft sakliga skäl för avbrytandet ska länsrätten upphäva eller ogiltigförklara avbrytandebeslutet. Upphandlingen återupptas då i det läge den befann sig då den avbröts. Om en leverantör anser sig ha lidit skada på grund av att upphandlingen avbrutits, han kanske skulle ha vunnit upphandlingen, finns det möjlighet att söka skadestånd. Skadeståndstalan kan väckas mot enheten vid tingsrätten där den upphandlande enheten har sitt säte. ANNA ULFSDOTTER FORSELL

Martin Göransson är grundare av Cavella AB, ett konsultbolag som bistår företag vid hela eller delar av anbudsprocessen i offentliga upphandlingar. Dessförinnan har Martin mångårig erfarenhet av att skriva anbud i egenskap av marknadsområdeschef vid privata företag.

Miljökrav på spjutspetsnivå Vi har jobbat länge med att ställa miljökrav i upphandlingssammanhang och tycker att de krav som finns i Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier är för lågt ställda. Vi vill gärna gå längre och köpa frontprodukter. Men där känns det oklart hur långt vi kan gå. Vart vänder jag mig för att få förslag på mer drivande krav? Miljöstyrningsrådet har genom sitt nya uppdrag en ambition att ta fram miljökrav i tre olika nivåer: bas, avancerad och spjutspets. Spjutspetsnivån ska enbart klaras av de varor, tjänster och entreprenader på marknaden med bäst miljöprestanda. Miljöstyrningsrådet kommer successivt att se över samtliga produktområden i sitt upphandlingsverktyg för att ta fram kriterier i de tre nivåerna. För närvarande pågår ett sådant arbete för bland annat elektricitet från förnyelsebar energi och inom gods- och

Kan jag använda de olika miljömärkningarna i upphandlingen? Det blir ju enkelt om jag kan kräva att maten vi köper ska vara Krav-märkt. Men är detta tillåtet? I upphandlingen är det fullt möjligt att hänvisa till kriterier, i sin helhet eller vissa delar, från ett miljömärke. Det framgår av EG:s upphandlingsdirektiv. Det går däremot inte att ställa krav på märkningen i sig, eftersom produkter som inte är märkta ändå kan uppfylla kriterierna för miljömärket.

www.upphandling24.se

expertpanelen 54-55.indd 55

persontransporter. Att ställa hårda miljökrav kan naturligtvis påverka konkurrensen vid upphandling. Men så länge man inte bryter mot någon av de generella principerna vid upphandling (icke-diskriminering, proportionalitet, transparens, likabehandling, och ömsesidigt erkännande) så är det inte förbjudet att ställa hårda miljökrav. I avvaktan på spjutspetskriterierna som nämndes ovan kan man titta i de uppdaterade miljömärkningskriterier som nyligen tagits fram. Jag hänvisar till att omkring 30 procent av marknaden ska kunna klara kriterierna. Man kan också använda kravspecifikationer från nyligen genomförda teknikupphandlingar, dessa hittar du på Belok, Beställargruppen Lokaler, www.belok.se. PETER NOHRSTEDT

Märkningen kan däremot vara ett bevis för att kriterierna uppfylls, men andra likvärdiga bevis som leverantörerna lägger fram måste också godkännas. Av direktivet framgår också att miljömärkningen ska vara öppen för alla och bygga på vetenskaplig grund. Det kan vara svårt att kontrollera, men om miljömärkningsorganisationen följer internationella standarder inom området (ISO 14024) lever man upp till kravet på transparens och vetenskaplighet. PETER NOHRSTEDT

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2008

55

2008-02-26 09:38:48


karriär

JOBB OCH UTVECKLING

Målmedveten utbildningssatsning höjde självsäkerheten På Norrköpings kommuns upphandlingsavdelning storsatsas det på kompetensutveckling. Här handlar det inte bara om en enstaka kurs här och där, utan även om gedigna akademiska utbildningar. AV MATTIAS INGHE

– KOMPLEXITETEN I upphandlingsprocesserna ökar successivt, säger Krister Thorell, upphandlingschef i Norrköpings kommun. Min målsättning är att alla medarbetare ska vara väl utbildade och uppdaterade för att hantera detta. Jag skulle tro att vi satsar betydligt mer på utbildning än andra offentliga upphandlingsverksamheter i genomsnitt. Upphandlingsverksamheten i Norrköping består av tio personer, varav sju och en halv tjänst arbetar direkt med upphandlingar. Förutom sina egna upphandlingsärenden samverkar de med närliggande kommuner som Finspång, Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg, samt en del kommunala bolag. Personalens kompetens har alltid varit en nyckelfaktor för avdelningen. Medarbetare ska vara välutbildade, utvecklas på

jobbet och hålla sig uppdaterade på om förutsättningarna runt omkring dem förändras. – Vi har en mycket målmedveten satsning på det här. Om medarbetare ska spendera tid iväg från arbetet, så prioriterar jag generellt utbildning framför exempelvis mässbesök, säger Krister Thorell Vid millennieskiftet startade utbildningsföretaget Sipu en 20poängsutbildning på högskolenivå i offentlig upphandling. Detta motsvarar 30 poäng enligt nuvarande system som uppdaterades för att stämma överens med Bolognastandarden. Kurserna var och är fortfarande utformade för att skötas på distans och till stora delar på deltagarens egen tid. Den bestod av intensiva föreläsningsveckor spridda över ett helt läsår, och allt som allt handlar det alltså om en studietakt som ska mot-

Medarbetarna har fått större självsäkerhet i jobbet och entusiasmen för det vi håller på med har ökat, säger Norrköpings kommuns upphandlingschef Krister Thorell när han ska beskriva resultatet av utbildningssatsningen. Foto: Emma West.

svara 25 procent av heltidsstudier. Mellan föreläsningsveckorna ägnade sig deltagarna åt självstudier på hemmaplan.

Kursen kunde därför ge deltagarna en gedigen akademisk grund speciellt anpassad för deras yrkesroll, medan de samti-

Verva undersöker jämställd karriärutveckling AV MATTIAS INGHE

förvaltningsutveckling har på regeringens uppdrag inlett en undersökning för att reda ut och föreslå hur kvinnors karriärutveckling inom det statliga ska kunna förbättras. Statsanställda kvinnors lön är markant lägre än männens. År 2006 var en genomsnittlig lön för en kvinna 14,4 procent lägre, och en av de viktigaste orsakerna är att kvinnor och män befinner sig på olika befattningsnivåer. Kvinnor utgör hälften av landets statsanställda men endast 34 procent av de i ledningspositioner. Männen gör helt enkelt karriär snabbare och oftare än kvinnorna. Regeringen vill veta varför och hur kvinnors möjligheter

VERKET FÖR

56

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2008

56-59 karriär.indd 56

till karriärutveckling ska kunna förbättras. Verva, verket för förvaltningsutveckling, har därför på regeringens uppdrag nu inlett en förstudie som den 15 mars ska lägga fram förslag på upplägg, innehåll, organisation med mera för ett karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten. – Regeringen satte redan förra hösten upp målet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. En stor del av dessa skillnader beror på att män i högre grad än kvinnor har kvalificerade arbetsuppgifter eller arbetar i ledande ställning. Det uppdrag som regeringen idag ger till Verva är därför ett viktigt steg på vägen mot jämställda löner, sade kommun-

Vervas uppdrag är ett viktigt steg på vägen mot jämställda löner, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

och finansmarknadsminister Mats Odell när regeringen beslutade om uppdraget. Karriärutvecklingsprogrammet kan komma att pågå i upp till tre år, och målet är en ökning av andelen kvinnor på chefsoch expertpositioner, samt min-

skade skillnader i lön mellan könen som följd av detta. Verva kommer i studien att använda sig av erfarenheter från liknande tidigare projekt, och kommer att samarbeta med ett antal större myndigheter för att kartlägga behovsbilden. ●

www.upphandling24.se

2008-02-26 10:37:09


krönika

digt skötte sitt jobb. I Sipus utbildning får deltagarna titta på upphandlingsprocessen ur både säljarens och köparens perspektiv. De får också en grundlig genomgång av lagen om offentlig upphandling (LOU) och juridiska frågor runt offentlighet och sekretess, anbudsutvärdering, överklaganden med mera. Man tittar också på både affärsmässighet, förhandlingsförfarande och hur man hanterar tvister som kan uppstå. Bland lärarna och de ansvariga för kursen syntes bland andra Rolf Höök, universitetslektor vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kalle Krall, styrelseordförande i konsultföretaget AffärsConcept, P O Andersson, dåvarande kanslichef för SOI, samt dåvarande chefsjurist vid NOU, Hans Sylvén. Verksamheten var från början belägen vid Södertörns högskola, men är numera flyttad till Stockholms universitet. Sipu erbjuder nu även en fördjupningskurs på ytterligare 30 poäng. STOR SATSNING INOM BUDGET

Norrköping var redan från första början med och visade intresse för utbildningen, och Krister Thorell erbjöd sina upphandlare att gå kursen. Tre personer nappade på erbjudandet och gick den omfattande utbildningen på 20 högskolepoäng, vid sidan av sina ordinarie arbeten. – Det är den enskilt största insats vi gjort, men vi jobbar med att kontinuerligt skicka folk på utbildningar inom relevanta områden, entreprenadutbildningar, juridik och annat, säger Krister Thorell. De vi rekryterar till avdelningen har ofta haft affärsmannaskapet med sig, vilket ju i och för sig är positivt, men det är viktigt att den kunskapen man har kompletteras med annat. De akademiska utbildningarna var inte någon extra kostnad för avdelningen, utan finansierades inom avdelningens årliga budget för kompetensutveckling på 150 000 kronor. Inga speciella motkrav ställdes på de anställda som gick kursen, utan meningen var att höja kvalitén och kompetensen i arbetet. Enligt Krister Thorell var det väl spenderade resurser, deltagandet i kurserna har gett märkbar skillnad.

– Medarbetarna har fått en bättre självsäkerhet i jobbet, vilket nästan är en nödvändighet när man ska hantera den mängd upphandlingar som vi har att göra med nuförtiden, säger han. Sedan har det också haft en annan effekt. Entusiasmen för det vi håller på med har ökat. Det pratas numera upphandling även på fikapauserna, vilket jag ser som ett tydligt tecken på att folk är genuint intresserade av sina jobb. Det är ju positivt, även om det nästan kan bli lite för mycket ibland. Bengt Karlsson, upphandlare med bygg- och fastighetsteknik som huvudsakliga arbetsområde gick kursen, och håller med om att den gav extra säkerhet i upphandlarrollen. – Utbildningen har hjälpt mig ganska så mycket i mitt jobb. Jag har fått en bra kunskapsgrund som ökar självsäkerheten. Det jag främst haft nytta av är givetvis fördjupade kunskaper om lagen om offentlig upphandling, men även vissa delar inom entreprenadjuridiken, säger han. Han tillhörde den första årskullen som gick kursen mellan år 1999 och 2000. Kursen genomfördes då på Södertörns Högskola söder om Stockholm. En av anledningarna till att han tog chansen var möjligheten till en grundlig teoretisk bas. – Jag tillhör den gamla skolan inköpare, som kommer ifrån en bransch som jag har goda fackkunskaper om, och börjar jobba med inköp mot den. Jag har tidigare gått på enskilda kurser, heldagar och liknande, men den helhetsbild som utbildningen på Södertörn gav är det svårt att få till sig den vägen. UTBILDNINGEN FINSLIPADES

Speciellt föreläsningsveckorna var särskilt intensiva. Dagar kunde pågå från åtta på morgonen till nio på kvällen. Och den nystartade kursen hade en del inkörningsproblem att dra med organisationsmässigt. – Eftersom vi var första kursomgången blev vi något av försökskaniner, och vi hade en del synpunkter på utbildningen. Men det var synpunkter som de tog till sig, och har efterhand åtgärdat. Två kollegor härifrån har gått utbildningen efter mig, och de be-

Ställ dina frågor till vår karriärexpert Mattias Hultheimer. Mejla till karriar@uh24.se

Fråga karriärexperten Jag vill gå på kurser och utveckla mig, men min chef sätter stopp för det. Han säger att det inte finns pengar i budgeten. Hur ska jag övertyga min chef att jag ska få gå på utbildningar? När det gäller utbildning så är det många som ser detta som en kostnad. I själva verket är ju utbildning en investering för framtiden och ska naturligtvis leda till att man åstadkommer ett bättre arbete än tidigare. Om du vill övertyga din chef om att få gå en utbildning tycker jag att du ska försöka visa vilka konkreta arbetsuppgifter du avser att bli bättre på genom utbildningen och också hur utbildningen ska leda till detta. Försök att hitta referenser från andra som gått utbildningen tidigare som kan intyga att den verkligen gett resultat.

Jag har en fråga om lön. Jag arbetar som upphandlare. Jag arbetar självständigt och sköter mitt uppdrag utan egentlig inblandning från min chef, som jag vet är nöjd med min insats. Jag tycker själv att jag har en större arbetsbörda än mina kollegor och att jag är effektivare. Min månadslön är 26 750 kronor? Tjänar jag för lite? Om du tjänar för lite eller inte kan man inte utan vidare svara på eftersom det beror på en mängd olika faktorer såsom arbetsuppgifter, ansvarsområden, organisation med mera. Givet dom arbetsuppgifter du beskriver tycker jag att 26 750 kr verkar vara i lägsta laget. Om du vill ha några referenspunkter så kan du alltid titta på den årliga lönebarometer som Sveriges Inköps- och Logistikförbund (Silf ) ger ut varje år (www.silf.se). Här finns specifik statistik kring lönenivåer för inköpare och upphandlare. Mattias Hultheimer är VD för EFFSO (Effective Sourcing AB), ett företag med 15 rekryteringskonsulter som enbart rekryterar till inköps- och upphandlingsfunktioner. Mattias har under nästan 10 år arbetat med kompetens- och karriärutveckling inom inköps- och upphandlingsfunktioner.

rättar att de flesta synpunkter vi hade är åtgärdade. Dessa barnsjukdomar till trots är hans erfarenheter från kursen överhängande mycket goda. De positiva erfarenheterna från kursen är inte heller begränsade till enbart det akademiska området. – Dels fick man en helt annan grund att stå på kunskapsmässigt, men en annan sak som kan vara minst lika viktig är det kontaktnät som vi kursdeltagare fick med varandra och även med våra föreläsare, säger Bengt Karlsson. Avståndet till de lärosäten där kursen erbjuds har varit en faktor som gjort det svårt för en del

www.upphandling24.se

56-59 karriär.indd 57

medarbetare att delta. Att långpendla till Stockholm för föreläsningar och seminarier är i och för sig möjligt, men jobbigt i längden och tar mycket tid från deltagarna, antingen privat eller deras arbetstid. – För ett antal år sedan försökte jag intressera Sipu att förlägga utbildningar utanför 08-området, och då gärna i Norrköping, vilket man från deras sida inte var intresserade av, berättar Krister Thorell. Jag tog då initiativ till att försöka förmå Linköpings universitet att starta upp motsvarande utbildning, vilket man försökte, och vi hade deltagare med där, men av olika anledningar somnade detta in. ● UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2008

57

2008-02-26 10:40:13


karriär

JOBB OCH UTVECKLING

Umeå söker upphandlingschef när Hans Gum går i pension En av landets mest erfarna upphandlare, Umeå kommuns Hans Gum, går till sommaren i pension. Nu söker kommunen efter hans ersättare. AV MATTIAS INGHE

UMEÅ ÄR EN KOMMUN i tillväxt. Med över 111 000 invånare i en aktiv miljö med universitet och expansiva företag inom många branscher är den kommunala upphandlingsverksamheten ett omfattande företag. En upphandlingsbyrå på sju personer plus en upphandlingschef sköter upphandlingar och ramavtal för kommunen och även många kommunala bolag. – Under 2007 gjordes upphandlingar för 1,2 miljarder kronor, varav 675 miljoner var ramavtal, berättar Olof Burström, ekonomidirektör i Umeå kommun. Vi har också långtgående samverkan med Umeåregionen som ansluter till ramavtal, och

hjälper flera av de mindre kommunerna i Västerbottens inland med upphandlingskompetens. Nuvarande upphandlingschef Hans Gum går i pension efter midsommar i år, och kommunen söker därför efter en ny kraft att ta över arbetet. – Hans är kvar till midsommar, men vi vill ha in en person så fort som möjligt, berättar Olof Burström. Det är mycket för en ny person att sätta sig in i. Nära förestående uppdrag för en ny upphandlingschef är bland annat upphandlingar inom byggen och bygganläggningar. Kommunen expanderar kraftigt, och enbart på detta lades det förra året ner 275 miljoner kronor. Ett

Hans Gum, uphandlingschef i Umeå, går i pension till sommaren. Nu söker man hans efterträdare. Foto: Jenny Aleryd.

annat stort område för Umeå är omsorg, där omfattande upphandlingar görs. – Vi tittar också mycket på nya upphandlingsformer. Till exempel har vi haft bra erfarenheter av omvända elektroniska auk-

tioner på hårdvara, säger Olof Burström. Det är ett par stora skor att fylla. Hans Gum räknas till en av de mest inflytelserika inom upphandlingssverige. Han är ledamot i SOI:s styrelse och har en stark påverkan på upphandlingsarbetet i regionen. I Upphandling24:s sammanställning över Sveriges makthavare inom upphandling hamnade han på 25:e plats. Kommunen söker efter en upphandlingschef med bred ekonomisk kompetens, god erfarenhet av LOU-baserad upphandling och som har erfarenhet som chef och från att arbeta i politiskt styrd verksamhet. ●

Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.upphandling24.se 58

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2008

56-59 karriär.indd 58

www.upphandling24.se

2008-02-26 10:43:55


krönika

Konkurrens temat på SOI:s konferens AV PER ERIKSSON

konkurrens och platsen är Örebro. SOI (Sveriges Offentliga Inköpare) håller sin årskonferens mellan den 31 mars och 2 april. KonkurrensverketsPeterLindblom hör tillsammans med Ulf Hornegård från Skatteverket och Ulrica Dyrke från Företagarna till affischnamnen inför Årskonferensen 2008. Det aktuella temat för i år är konkurrens. På programmet står föreläsningar och seminarier om till exempel svartarbete, otillåtna samarbeten mellan leverantörer och verifiering av etiska krav. Den som inte vill sitta och lyssna kan besöka utställarna. TEMAT FÖR ÅRET ÄR

Under konferensdagarna passar föreningen på att hålla sitt årsmöte. SOI (Sveriges Offentliga Inköpare) är en ideell förening bestående av offentliga upphandlare vars syfte är att förbättra förutsättningarna för offentlig upphandling. Utöver ett nätverk av duktiga kollegor erbjuder föreningen även olika utbildningar och seminarier som syftar till certifiering inom området offentlig upphandling. I år har SOI valt Conventum i Örebro för sin årliga konferens. Konferensen öppnas av SOIs ordförande Sven-Erik Hargeskog och Lena Källström kommundirektör i Örebro kommun. ●

Har du bytt jobb? Låt dina kollegor i upphandlingsvärlden få reda på det. Enklast gör du det genom att skicka några korta rader om jobbytet till epostadressen tips@uh24.se och bifoga gärna en bild. Kathrin Ahlstedt är ny upphandlingschef i Mölndals stad. Hon kommer nämast från Astra Zeneca där hon arbeta med inköp. Hon har ett tidigare förflutet från Göteborgs upphandlingsbolag. Jan Schönbeck tillträder första april som chef för enheten för it-upphandling på Verva. Han kommer närmast från Skatteverket där han har varit chef för den enhet som ansvarar för strategiska inköp och lokalförsörjning. Sofia Albinsson börjar på Verva den 7 april. Hon ska bland annat arbeta med användbarhetsfrågor på enheten för Utvecklingsstöd. Sofia Albinsson är kognitionsvetare och kommer närmast från ett jobb som webbansvarig på Länsstyrelsen i Östergötland.

SFTI utbildar om Svefaktura AV MATTIAS INGHE

I VÅR ARRANGERAS TRE kurstillfällen för den som vill sätta sig in i e-fakturering och hur staten kommer hantera detta. SFTI (Single face to industry) är offentlig sektors samverkansorgan i e-handelsfrågor och leds av Ekonomistyrningsverket, Verva och Sveriges Kommuner och Landsting. Peter Norén, ansvarig för elektronisk handel på ESV berättar om kursen. – Vi höll denna kurs vid sju tillfällen under hösten 2007, och fick stor tillströmning och mycket bra respons, säger han. Kursdeltagarna kom både ifrån inköpssidan på statliga verk och organisationer, och ifrån tjänsteleverantörer som ville veta mer om hur staten kommer att jobba i framtiden i och med övergången till elektronisk fakturahantering. Då intresset fortfarande är stort, arrangerar SFTI tre kurstillfällen till, det första den 3 mars i Stockholm. Sedan en gång

På nya platser i Upphandlingssverige

till i Stockholm den 7 maj och slutligen den 4 juni i Göteborg. Kursen kommer bland annat gå igenom Svefakturan, hur denna kan hanteras och tas emot i organisationer, samt olika lösningar för transportsätt. Arbetet med att införa e-faktura är redan påbörjat på många håll inom statliga förvaltningar. – Om vi tittar på de statliga verken myndigheterna så är det många som testat och har igång mindre försöksverksamheter. Och vi har några som redan börjat i produktion, bland annat Tullverket, säger Peter Norén. Kursen är en insats bland många i ett pågående arbete med att förbereda marknaden på de nya rutinerna. – Vi jobbar och mycket med information till näringslivet. Cirka 90 av de 100 största leverantörerna till staten har uppgett att de kommer att erbjuda Svefaktura till de statliga myndigheterna, säger Peter Norén. ●

Jeanette Krusell har börjat som projektadministratör på it-upphandlingen på Verva. Hon bistår upphandlingsledarna och ansvarar för Vervas utskick av fullmaktsförfrågningar till kommuner och landsting i samband med upphandlingar. Jeanette kommer närmast från Försvarsmakten, där hon arbetat som projektsekreterare. Magnus Brattgård börjar på Verva i slutet av april. Han kommer att arbeta med automatiserad ärendehantering. Magnus Brattgård arbetar idag på Försäkringskassan men har också ett förflutet från Statskontoret. Senad Babacic har tillträtt som upphandlare på SLL upphandling (Stockholmsläns landsting). Han har tidigare arbetat på Kommentus och där varit ansvarig för it-upphandlingar. Martina Weische är ny upphandlingssamordnare i Osby Kommun. Hon har tidigare drivit eget företag och har en juristexamen från Lunds universitet. Karin Stridh är ny upphandlingschef på Länsstyrelsen Jönköpings län. Hon ersätter Allan Andersson som gick i pension vid årsskiftet.

www.upphandling24.se

56-59 karriär.indd 59

UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2008

59

2008-02-26 10:44:05


POSTTIDNING B ECONOMIQUE IDG AB 106 78 STOCKHOLM

N

G

V E R VA

V

F

S

UT

KET FÖR

VECKLI

ER Ö

RV

A LT N I N

G

Energisnål, tyst och kompakt server för ditt kontor! KAMPANJPRIS!

PRIMERGY TX120 S1

Ta från de stora och ge till de små Vill du utrusta kontoret med en fristående server är TX120 S1 det perfekta valet. Med en arbetsljudnivå på högst 31 dB, bara 14 liter i volym och den lägsta energiförbrukningen hos en serietillverkad server (163W) kan servern lugnt placeras mitt i kontoret utan att störa sin omgivning. TX120 S1 har beprövade serverkomponenter och tekniker som HotPlug och SAS. Du kan även få full fjärrstyrning med en tillkommande programvara. Oavsett om du har en mindre firma eller ingår i ett större kontorsnät är TX120 S1 en högintressant server. Intel® Xeon® processor med dubbla kärnor 3040 (1.86 GHz, 2MB 2LC, 1066 MHz FSB) 1 GB internminne (8 GB max) Slimline DVD - CDRW läsare Plats för 2st 2,5” SAS HotPlug diskar

4.950:–

exkl. moms

6.188:– inkl. moms

Art.nr: VFY:TX120-101NC

KLICKA BESTÄLL

www.fujitsu-siemens.se hos din Verva-återförsäljare. För mer information ring 08-588 882 80.

Celeron, Celeron Inside, Centrino, Centrino logo, Core Inside, Intel, Intel logo, Intel Core, Intel Inside, Intel Inside logo, Intel SpeedStep, Intel Viiv, Intel Xeon, Itanium, Itanium Inside, Pentium och Pentium Inside är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande Intel Corporation eller dess dotterbolag i USA och andra länder. Priset gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 080331. Kontakta din Verva-återförsäljare för Verva-pris. Vi reserverar oss mot eventuella feltryck.

fujitsu.indd

1

2008-02-25

17:02:55


2008-02 Upphandling24