Page 1

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

NUMMER 5 • SEPTEMBER 2012 WWW.UPPHANDLING24.SE

n

aror et

LOU lönar sig – trots stora kostnader Försvaret testar nytt förfrågningsunderlag går på remiss

Minna Forsling, Mälarenergi

Hon älskar att förhandla HOT OM BÖTER HJÄLPTE INTE

ALVESTA VÄLKOMNAR PRAKTIKANTER

Det är fortsatt slarv med efterannonsering trots att Konkurrensverket hotade med vite 2008.

Pernilla Jönsson, Alvesta, gör vad andra också borde göra: erbjuda praktikplats för blivande upphandlare.


Handlingskraften sitter i samarbetet Som medlem i HBV är du ägare till en av landets starkaste inköpsorganisationer. Tillsammans äger och förvaltar medlemmarna, i huvudsak kommunala bostadsbolag, cirka 850 000 lägenheter och våra gemensamma inköp överstiger årligen 1,7 miljarder. Det är hemligheten bakom våra låga priser och säker kvalitet i alla led. Du har väl laddat hem den senaste avtalskatalogen? På hbv.se hittar du den och annan nyttig medlemsinformation.

Husbyggnadsvaror HBV Förening • 08-556 765 00 • info@hbv.se • www.hbv.se


NUMMER 5/2012

AFFĂ„RSTIDNINGEN FĂ–R DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

/6..&3t4&15&.#&3 888611)"/%-*/(4&

ror

38

LOU lÜnar sig – trots stora kostnaderr FÜrsvaret testar nytt fÜrfrügningsunderlag gür pü remiss

34

Minna Forsling, Mälarenergi

Hon älskar att fÜrhandla ALVESTA VÄLKOMNAR PRAKTIKANTER on, Alvesta, gÜr vad andra ocksü borde Pernilla JÜnsson, pla fÜr blivande upphandlare. gÜra: erbjuda praktikplats

24 6

KrÜnikan – Lisbeth Johnson Lüt oss dÜda myterna om upphandling.

8

Affärer – Kalle Krall Jag är en simpel typ som fÜrsÜker att kÜpa till lägsta mÜjliga pris.

10 Debatt Upphandlaren behĂśver inte nĂśja sig med det billigaste och smutsigaste alternativet, skriver Magnus Ljung och Mathias Sylwan, SKL.

12 Tillväxtverket glÜmde upphandla Tillväxtverket kÜpte en kostsam medarbetardag pü Grand – utan upphandling,

24 Vad hände sen? 2008 hotade Konkurrensverkets generaldirektÜr med bÜter om inte efterannonseringen blev bättre. Upphandling24 läser gamla tidningar och ställer frügan: vad hände sen?

Foto: Henrik Lundkvist

HOT OM BÖTER HJÄLPTE INTE Det är fortsatt slarv med efterannonsering trots att Konkurrensverket hotade med vite 2008.

26 50

26 Stora fĂśrdelar med fĂśrhandling

48 FrĂĽga vĂĽra experter

Bättre affärer och färre ÜverprÜvningar är nügra fÜrdelar med fÜrhandling.

34 FĂśrfrĂĽgningsunderlag pĂĽ remiss FĂśrsvarsmakten prĂśvar nĂĽgot nytt och skickar ut fĂśrfrĂĽgningsunderlag pĂĽ remiss.

38 Trots alla kostnader – LOU lÜnar sig Det kostar att upphandla, ändü lÜnar det sig. Men det gür att pressa de administrativa kostnaderna.

Ledande experter är redo att besvara dina frügor.

50 Alvesta tar emot praktikanter Alvesta kommun är en av fü kommuner som erbjuder studenter praktikplatser. Praktikplats är annars svürt att hitta fÜr blivande upphandlare.

54 Sista ordet – Stig-BjÜrn Ljunggren Ett argument cirkulerar kring uppfattningen att det är fult att tjäna pengar pü att folk är sjuka.

56 Früga juristen 40 Tierps städare für tiden Städarna i Tierp für den tid jobbet kräver fÜr att de ska kunna gÜra ett bra jobb.

44 Sü styrs inkÜpen, del XI InkÜpsfunktionen är i ständig fÜrändring. Men hur organiseras inkÜpsavdelningen?

Hur bĂśr jag kvaliďŹ cera leverantĂśrer? Fem experter svarar.

59 KrÜnikan – Handla rätt Tjänstekoncessioner prÜvas äntligen i domstol. Men HÜgsta fÜrvaltningsdomstolens avgÜrande väcker ett antal frügor.

60 Rättsfall analyseras Tvü rättsfall analyseras.

12 WWW.UPPHANDLING24.SE

26

40 UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

3


Ledare CHEFREDAKTÖREN, UPPHANDLING24

Pinsam tystnad om upphandling » TÄNK DIG ATT 3 000 ekonomer och revisorer som jobbar i kommuner och landsting träffas under två dagar. Under dessa dagar finns det ett sextiotal semiarier för dem att lyssna på. Det vore väl otänkbart att upphandling inte skulle vara på tapeten, eller hur? Tyvärr är det inte alls så. Jag har för första gången varit på Kommek, konferensen som arrangeras vartannat år av Kommunalekonomernas förening. Bland de ”högaktuella seminarier och debatter” som utlovas inbjudan finns det inte en enda som berör upphandling eller inköp. Det är pinsamt för Kommek. Vad är upphandling och inköp om inte just ekonomi?

”Vad är upphandling och inköp om inte just ekonomi?” När jag tittar runt bland utställarna på den tillhörande mässan var det med ett lysande undantag tyst om upphandling. Det lysande undantaget var SOI, där flera styrelsemedlemmar fanns på plats och pratade upphandling med besökarna. (Tack också för att ni så flitigt delade ut Upphandling24 till besökarna på mässan.) I övrigt såg jag bara en utställare till som berörde upphandling. Sparbankerna hade stora skyltar som deklarerade ”Upphandlat och klart” och hänvisade till Riksgäldens samordnade ramavtal. Tyvärr Sparbankerna, fullt så enkelt är det nog inte. För mig var Kommek ett uppvaknande. Vi på redaktionen lever och andas offentlig upphandling måndag till fredag. Tydligen är upphandling inte alls lika centralt hos kommunledningar och kommunalekonomer. Det verkar närmast vara något okänt. Då är det inte konstigt att upphandling inte har fått den strategiska betydelse som den skulle behöva SOI, vi på Upphandling24 och du som jobbar på fältet med offentlig upphandling har mycket arbete kvar att göra. Vi måste hela tiden visa vilka vinster och fördelar man kan uppnå med offentlig upphandling.

Bo Nordlin chefredaktör 08-453 63 12, 0736-589 489 bn@uh24.se

4

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

MER ÄN BARA EN TIDNING WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

WEBB Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkesföreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor. Papperstidningen Upphandling24 ingår som en förmån i medlemsavgiften.

V NYHETSBRE

Nyhetsbrev via e-post ger en sammanfattning av de senaste nyheterna. Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREV Det är gratis!

Minst åtta konferenser per år i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer på www.uh24.se/konferens

KONFERENS ER

KONTAKTA UPPHANDLING24 Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, bn@uh24.se, 08-453 63 12, mobil: 0736-589 489 Redaktionssekreterare: Helle Kierkegaard, helle.kierkegaard@idg.se Skribenter: Marie Strömberg Lindvall, Mats Brandon, Per Eriksson, Erica Svensson, Albin Hasselgren Omslagsfoto: Daniel Wadenius Omslagsfoto, bildbehandling: Niclas Bergqvist Repro: Arthur Payne Korrekturläsare: Lotta Kempe E-post till redaktionen: red@uh24.se Försäljningschef: Lena Klaesson, lena.klaesson@idg.se, 08-453 60 53 Annonssäljare: Nathalie Hellerstedt, nathalie.hellerstedt@idg.se, 08-453 63 10 Platsannonser: Lisa Borgman, lisa.borgman@idg.se, 08-453 61 15 Annonsmaterial: Ida Hasselgren, annons@idg.se, 08-453 63 61

Tryck: Elanders. ISO 14001-certifierad. Prenumeration: Teckna dig på webben (pren.uh24.se) eller genom att ringa 08-799 62 53 Adressändring: uh24@pressdata. se, telefon 08-799 62 53 (mån-fre 8.00 -18.00) Vd: Sven-Erik Remmare Postadress: Upphandling24, 106 78 Stockholm Besöksadress: Karlbergsvägen 77, Stockholm Telefon: 08-453 60 00 (växel) Upplaga: 11 900 exemplar (TS-kontrollerad helår 2011) Utgivare: PMP Public Media Partner AB

WWW.UPPHANDLING24.SE


Licensförsörjning 2010

Dustins logistikcenter, Rosersberg

Allt inom IT - Snabbt och säkert Som offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges största e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig marknadens bredast IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster och lösningar som förenklar hela din IT-hantering. Hos Dustin kan du som myndighet, landsting, kommun eller skola göra avrop från ett stort antal offentliga ramavtal, både de som tecknats med Dustin direkt och sådana som tecknats med olika tillverkare. På Dustin.se jämför du enkelt olika produkter och avropar med den

www.dustin.se/public |

08-553 44 477 public@dustin.se

juridiska trygghet som endast ramavtal ger. Du har ständig tillgång till aktuella priser och lagerstatus i realtid för hela Dustins produktutbud, med lättöverskådlig produktinformation och specifikationer. Dustin har arbetat länge med elektroniska flöden såsom e-faktura, e-order och e-katalog och ser mycket positivt på att allt fler kunder väljer den vägen. Vi har idag en avdelning enbart för E-sourcing som hjälper dig till en effektiv och smärtfri integration i din verksamhet. Läs mer om hur vi kan förenkla din IT-hantering på dustin.se/public

Simply Faster


Krönika Krönika

Låt oss alla hjälpas åt att slå hål på myterna » ”UPPHANDLING MED LÄGSTA pris är vanligt, ja, alltför vanligt och en effekt av det är låg kvalitet.” Hur många gånger har jag inte fått höra eller kunnat läsa detta påstående. Ja, det verkar vara en av dessa långlivade myter, uppfattningar som ständigt återkommer och som det är närmast omöjligt att ta död på. Jag blir så innerligt trött på att ständigt behöva bemöta detta och andra felaktiga påståenden som till slut verkar ha blivit sanningar. Att inte ställa kvalitetskrav vid lägsta prisupphandling borde falla på sin egen orimlighet. Och det borde inte heller vara så svårt att förstå även för dem som inte sysslar med offentlig upphandling till vardags. Kvalitetskrav ställs alltid, men värderas inte alltid. Är det ett obligatoriskt krav, ett så kallat skall-krav, ska det uppfyllas och inte värderas. Jag vet att jag slår in öppna dörrar för tidningens läsare, men jag önskar att vi alla hjälps åt med att slå hål på denna myt. Låt inte ogrundade påståenden som framhärdar i att upphandling till lägsta pris är liktydigt med låga eller obefintliga kvalitetskrav stå oemotsagda. » EN ANNAN MYT är att ”upphandling är krångligt och omständligt och därför inte värt att lägga ned tid och kraft på”. Ja, inte lär det stimulera fler företag att komma med och slåss om de offentliga affärerna om de har fått en bild av att upphandlare gör allt så krångligt, att det tar orimligt lång tid att fixa ett anbud och att det dessutom redan är bestämt vem som ska få affären. Om jag skulle vara leverantör så hade jag tvekat rejält för en sådan utmaning, den verkar ju riktigt hopplös. Ja, även här önskar jag att tidningens läsare hjälper till. Visst,

allt är inte enkelt, det krävs viss noggrannhet för att ta fram ett korrekt och konkurrenskraftigt anbud och dessvärre förekommer så kallade riggade upphandlingar. Faktiska svårigheter ska självfallet inte sopas under mattan, men svepande formuleringar om alla problem hjälper definitivt inte. Saklig debatt krävs. Ni som har läst mina tidigare krönikor vet att jag gärna ser en dialog mellan upphandlare och leverantörer. Det kan vara en metod för att skapa en mer välgrundad och avmystifierad bild av den offentliga upphandlingen.

» TÄNK OM VI alla kunde jobba efter mottot att offentlig

upphandling är bra. Regelverket och den praktiska processen säkerställer att skattepengar används effektivt. Risken för korruption minimeras och alla leverantörer deltar på samma villkor och bäste ”man” vinner. Jag var för ett tag sedan på en kurs på temat rekrytering. Till min förvåning upptäckte jag att rekryteringsprocessen har många likheter med och i långa stycken kan jämföras med upphandlingsprocessen. I rekryteringsprocessen finns ett antal steg som kan

”Att inte ställa kvalitetskrav vid lägsta prisupphandling borde falla på sin egen orimlighet” relateras till upphandlingsprocessen. Vilket är innehållet i tjänsten, hur ser kvalifikationskraven ut, hur ska annonsen utformas för att ge korrekt information och samtidigt locka sökande, utvärdering av ansökningarna, eventuella intervjuer och beslut, ibland föregånget av en förhandling. Jag har kunnat konstatera att det är lättare att få förståelse för upphandlingsprocessen när jag gjort paralleller till rekrytering. Kanske kan den parallellen hjälpa fler att döda myterna och få fler och bättre anbud och ökad konkurrens på köpet. ”Det är inte så lätt att förklar för den som inte begrip” uttryckte Ingemar Stenmark det. Jag skulle hellre vilja säga: ”det är inte så lätt att förklara för en som inte vill försöka begripa”. Men kanske kan vi ta några steg åt rätt håll om vi hjälps åt. Nyligen har vi upplevt ett OS och det är lätt att göra jämförelser mellan upphandling och idrott. Där gäller devisen ”gör så bra du kan – bästa man/kvinna må vinna”. Fusk och dopning förekommer men det är avarter som kontroller och uppföljning ska hjälpa till att stävja. Tänk om ■ vi kunde se på upphandling på samma sätt.

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

6

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Foto: Dan-Åke Wälivaara

Läs fler krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth WWW.UPPHANDLING24.SE


ENEENRE GR

AL OAKL OLK

NS AD INVPÄA LSIG L IGA


Affärer

Professionell upphandlare köper till lägsta pris » JAG HADE FÖRMÅNEN att besöka politikerveckan i Almedalen i början av juli. Vid sidan av att Åsa Romson vill göra det billigare att reparera cyklar slogs jag av att ett antal politiker, som talade om offentlig upphandling, verkar tycka att det är oprofessionellt att köpa till lägsta pris. Är det så att vi svenskar tycker att det är fint att betala det högsta priset. Blir vi ”finare” köpare om vi inte köper till lägsta pris? Vid en upphandlingsgranskning som jag gjorde för länge sedan för Riksdagens revisorer angavs i upphandlingens tilldelningsbeslut ”det vet ju alla att kvalitet kostar”. Av detta skäl antogs det dyraste anbudet utan ytterligare motivering. » JAG ANSÅG I

min granskningsrapport att det inte överensstämde med reglerna om tilldelning av kontrakt i LOU. Jag måste ha tänkt fel,

kan jag nu konstatera efter att ha lyssnat på svenska politiker. Vi kanske ska införa en tredje tilldelningsgrund för offentliga kontrakt som benämns – dyrast möjliga anbud.

» NÄR MAN UPPHANDLAR it-system har leverantörerna lyckats lära oss att inga system fungerar i början. Nu ”vet” många köpare detta – och om man inte förstår det så ”kan man inte branschen”. Jag tror att det skulle vara svårt att sälja respiratorer till intensivvårdsavdelningar på det sättet. Men det är skickligt sålt av it-branschen, det måste man tillstå. I mitt inköparliv har jag alltid försökt att upphandla varor, tjänster och entreprenader till lägsta möjliga kostnad. För att kunna jämföra kostnad måste man ju självfallet ställa krav som måste vara uppfyllda för att jämförelsen mellan anbuden ska bli rättvisande. Man ställer krav – och kraven kan ibland vara höga. Och

”Jag tror att det skulle vara svårt att sälja respiratorer på det sättet. Men det är skickligt sålt av it-branschen” bland dem som uppfyller kraven väljer man den som erbjuder det lägsta priset eller den lägsta kostnaden.

» JAG HAR ALLTID trott att man inte ska betala mer än vad som behövs då man hanterar skattebetalarnas pengar. Nu har jag fattat att jag inte fattat någonting av det grundläggande i mitt yrke. Jag är ingen fin människa som köper det dyraste anbudet, utan en simpel typ som försöker ■ att köpa till lägsta möjliga pris eller kostnad.

KALLE KRALL har mångårig erfarenhet av upphandling.

8

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

WWW.UPPHANDLING24.SE


Vürdentreprenad med kvalitet och den enskildes Ünskemül i fokus – gür det?

Ja, det gür alldeles utmärkt! FÜrenade Care ingür i Forenede koncernen - ett danskt familjefÜretag med verksamhet inom süväl facility service som vürd och omsorg. Forenede, som ägs och fortfarande med stort engagemang leds av grundaren Peer C Krogh, med mer än 50 ür i samma fÜretag. FÜrenade Care AB har organiskt utvecklats till att omfatta ca 55 verksamheter och 3000 anställda i hela Sverige. VD Christer Henriksson har sedan starten 1998 drivit fÜretaget med stabil hand och har en ledning samt Üvrig personal som är mycket engagerad och har erfarenhet inom vürdsektorn. /HGQLQJVV\VWHPHWKRV)|UHQDGH&DUH$%FHUWL¿HUDVYDUMHnUDY 63VRPlUHWWDY6:('$&DFNUHGLWHUDWRUJDQI|UFHUWL¿HULQJ ,FHUWL¿HULQJHQLQJnUNYDOLWHWPLOM|RFKDUEHWVPLOM|HQOLJW,62 FÜrenade Care erbjuder vürd och omsorg med mycket hÜg kvalitet där varje enskild människas behov och Ünskemül alltid stür i fokus.

Mia PalmĂŠ Marknadschef

Christer Henriksson VD

FÜrenade Cares kompetens och erfarenhet har gett fÜretaget uppdrag inom fÜljande omrüden: - Vürd- och omsorgsboende fÜr personer med demenssjukdom, omfattande omvürdnadsbehov samt psykiska funktionshinder - Servicehus - Dagverksamhet - AnhÜrigstÜd - Hemtjänst och hemsjukvürd dag/natt samt kundval med tilläggstjänster - Service till funktionshindrade, LSS - Socialt boende

FÜrenade Care har lüng erfarenhet av upphandlingar frün kommun och landsting. Välkommen att hÜra av er, vi delar gärna med oss av vüra erfarenheter. Maila marknadschef Mia PalmÊ; miap@forenadecare.com

- Geriatrisk Üppen och sluten vürd - Palliativ vürdavdelning - Avancerad sjukvürd i hemmet (ASiH) - Vürdcentral med rÜntgen - Läkarmottagning, specialistvürd

Vi värdesätter gott samarbete med vüra uppdragsgivare.

- FÜretagshälsovürd

www.forenadecare.com

- MĂĽltidsservice - produktionskĂśk med restaurang, cafĂŠ och catering

2PWDQNH9lQOLJKHW6HUYLFH


Debatt

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till debatt@uh24.se.

”Tillåtet att ställa drivande krav” EUs regler för vilka varor som får säljas inom EU är ett golv, inte ett tak, för de krav som får ställas i en upphandling. Upphandlaren behöver inte nöja sig med det billigaste och smutsigaste alternativet, skriver två förbundsjurister på SKL. » I DEN SVENSKA upphandlings-

debatten torgförs uppfattningen att samma EU-regler som gäller för att få sälja varor inom EU också sätter gränserna för vilka produktkrav som får ställas i en offentlig upphandling (se Upphandling24 nummer 3 och nummer 4 2012). Debatten har sin upprinnelse i flera svenska domar som säger att kommuner inte får ställa djurskyddskrav som går längre än EUs minimiregler. Där EU har totalharmoniserade regler skulle det enligt denna uppfattning vara förbjudet att ställa strängare krav i en upphandling om det i harmoniseringen har tagits hänsyn till det intresse som produktkravet ska skydda.

» MAN SKULLE ALLTSÅ inte få upp-

handla kvicksilverfria batterier eftersom EU har ett harmoniserat direktiv som tillåter att batterier innehåller kvicksilver. Där EU har minimiregler eller inga regler alls gäller enligt samma uppfattning att varje vara som lagligen får säljas någonstans i EU måste godtas i upphandlingar. Krav som inte kan uppfyllas av alla varor inom samma kategori som finns på EUs marknad skulle vara att jämställa med importrestriktioner vilka som huvudregel är otillåtna. Bara om det finns tvingande säkerhetsskäl skulle något annat gälla. Konsekvensen blir att lägsta pris ska vara det absoluta huvudalternativet. Det ekonomiskt mest fördelaktiga får endast användas i undantagsfall.

» VI ANSER ATT den uppfatt10

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Stöd i EU-dom. Magnus Ljung och Magnus Sylwan anser att det går att ställa strängare krav än EUs.

ningen är felaktig. EUs regler för vilka varor som får säljas i EU utgör golv, inte tak, för vilka produktkrav som får ställas i en upphandling. Det allmänna behöver inte nöja sig med de billigaste och smutsigaste alternativen på marknaden. Man får till exempel kräva att livsmedel uppfyller kriterierna för ett miljömärke, även om märket går längre än EUs egen märkning. Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter stor frihet att välja vad de vill köpa, men mindre frihet att välja hur eller från vem. Upphandlaren behöver inte ens visa att produktkraven är nödvändiga eller effektiva, så länge de inte är godtyckliga eller uppenbart osakliga.

» EU-DOMSTOLENS DOM I Medipac (C-6/05) påstås vara bevis för att upphandlingskrav inte får gå

längre än harmoniserade regler. Men det enda domen säger är att om man krävt att en produkt ska vara CE-märkt får man inte utan vidare förkasta ett anbud som erbjuder en produkt som är CE-märkt. Det är en självklar princip att upphandlaren inte får frångå sina egna förutsättningar. Vi anser att vår tolkning har stöd i EUs upphandlingsdirektiv och i EU-domstolens praxis, inte minst en dom som kom den 10 maj i år om upphandling av ekologiskt och rättvis handel-kaffe (C-368/10). Enligt domen får en upphandlande myndighet efterfråga kaffe som är producerat i enlighet med kriterierna både för det nederländska miljömärket Eko och för rättvis handel. Trots att kraven var absoluta, bara kaffe som var ekologiskt och ”rättvist” kom ifråga,

krävde inte EU-domstolen att kraven måste motiveras som nödvändiga för att säkerställa ett godtagbart skyddsintresse eller att kraven är proportionerliga. Enligt generaladvokaten ”står det en upphandlande myndighet fritt att själv fastställa vilka produkter den vill förvärva”. Eko går dessutom längre än EUs egen miljömärkning. Av C-368/10 framgår att kravet att tilldelningskriterier ska vara kopplade till föremålet för kontraktet inte måste avse ”varans egenskaper som sådana”. Det var därför tillåtet att ge pluspoäng till varor som framställs enligt villkoren för rättvis handel.

» EU-DOMSTOLENS DOM I C-368/10 kan ställas mot en dom från Kammarrätten i Göteborg som säger att djurskyddskrav som inte kan uppfyllas av allt kött som får säljas i EU är otillåtna importrestriktioner (mål 22162221-10). Enligt vår mening är den tolkningen inte bara felaktig, den innebär också en radikal omtolkning av LOU. Trots det har domstolar runt om i landet okritiskt upprepat detta. Ett viktigt undantag är Kammarrätten i Stockholm som säger att det inte finns några hinder mot att ställa stränga produktkrav, ens om de går längre än harmoniserade EU-regler (mål 2841-11). Magnus Ljung Mathias Sylwan Förbundsjurister, SKL WWW.UPPHANDLING24.SE


”Visst är debiteringen olaglig” Pernilla Norman ifrågasatte lagligheten i de nationella inköpscentralernas ersättningsmodell i en debattartikel i Upphandling 24. Kalle Krall, tidigare upphandlingschef på SKL Kommentus Inköpscentral, försvarade modellen i förra numret. Nu svarar Pernilla Norman.

» JAG INVÄNDER MOT det första

argumentet. Det finns inget förhållande mellan inköpscentralen och den avropande myndighetens inköp som har inverkan på vilken ersättning till inköpscentralerna som är rimlig. Dessutom saknas tillräckligt samband att ta ut avgiften från leverantörerna. I sitt inlägg hänvisar Kalle Krall till att Per Molander i sin utredning har kommit fram till att den genomsnittliga inköpskostnaden är fem procent av upphandlingens värde. En genomsnittlig siffra som är generell för upphandlingar kan aldrig användas för att disku-

”Ramavtalens vara eller inte – den totala förvirringen” n

Efter att ha läst Pernilla Normans inlägg i förra numret av Upphandling24 måste jag tyvärr konstatera att hon yttra r sig om fakta som hon tycks ha en ytterst beg ränsad kännedom om, skriver Kalle Kral l. » PERNILLA NORMAN PÅSTÅR att egentligen inte. Sådan

den provisionsersättning som de två i dag etablerade inköpscentralerna tar ut vid bruk av ramavtal är olaglig, utan att förklara varför. Det handlar om Kammarkollegiet och SKL Kommentus Inköpscentral. Den provisionsersättning som inköpscentralerna tar ut kan jämföras med den genomsnittliga Replik. Pernilla Norman hålle

forskning borde däremot initieras för att kunna utveckla och effektivisera ramavtalsanvändningen i Sverige med fakta som grund. Självfallet måste de ramavtal som sluts grundas i en väl genomförd affärsstrategisk analys som inkluderar såväl en behovsanalys som ett förankringsarbete av b h

Debatt

Gör din röst hörd!

Debattera på Uppha

ndling24. Mejla

ditt bidrag till debat

t@uh24.se.

”Inköpscentrale rn debitering är ola as glig”

De nationella rama vtalen ger högr e priser och stor adm inistrativ börda för myndigheterna, skriver Pernilla Norm Hon tycker att de an. nationella inköp scentralerna bör ifrågasättas. » DE NATIONELLA INKÖPSCENTRA-

(SKL Kommentus köpscentral och Statens Ininköpscentral hos Kamma rkollegiet) gör mer skada än nytta deras ersättningsmod och ell olämplig och troligen är både olaglig. De nationella inköpsc lernas existens baseras entrapå två antaganden: 1. Att större inköpsv olymer ger lägre priser. 2. Att deras ramavta l minskar den administrativa bördan för avropande myndig heter. Forskning visar att dessa antaganden saknar stöd och inte går att belägga . Det finns t ä

Foto: Daniel Wadenius

» JAG HAR I en debattartikel här i Upphandling 24 ifrågasatt lagligheten i de nationella inköpscentralernas ersättningsmodell. Kalle Krall, tidigare upphandlingschef på SKL Kommentus Inköpscentral, en av de två inköpscentraler vars ersättningsmodell jag ifrågasätter, har ryckt ut till försvar. Han anför två argument. Det första är att ersättningen (som innebär att inköpscentralen tar betalt av leverantören i förhållande till leverantörens försäljning på ramavtalet) är skälig och att den finns i andra länder. Det andra argumentet går ut på att inköpscentralerna är effektiva och leder till lägre priser för avropande myndigheter.

offentlig sektor. Även om Riksrevisionen har riktat kritik mot modellen, har den inte prövats i domsto ännu l.

LERNA

» DE RÄTTSLIGA INVÄNDNINGARNA

är: 1. Modellen innebär i praktiken att inköpsc entralerna utfärdar något som kan liknas vid en licens som ger leverantörerna tillträde till den offentliga marknaden. Det saknas en tydlig länk mellan kostnad en och syftet med betalnin gen. 2. Det saknas ett uppdragsfö håll

r fast vid att inköpscentralerna s ersättningsmodell är olaglig.

tera kostnaden för inköpscentralers upphandlingar av ramavtal. Inköpscentralernas kostnad måste mätas i varje enskilt fall. Det enda riktiga är att inköpscentralerna tar betalt för sin faktiska kostnad direkt av de avropande myndigheterna. Det är ju där det reella förhållandet finns. Att den felaktiga modellen finns i andra länder gör den varken bättre eller laglig.

» VAD GÄLLER KALLE Kralls andra argument, att inköpscentralerna gör ett bra jobb och uppnår lägre priser på ramavtalen, så lämnar jag för tillfället den frågan. Jag kan konstatera

att de besparingar som anges i artikeln är lösryckta och att det saknas uppgift om hur besparingen har räknats fram Generellt har jag stora invändningar vad gäller inköpscentralernas effektivitet. Jag kan lugna Kalle Krall med att jag inriktar min forskning på just ramavtal och de nationella inköpscentralernas bristande effektivitet. Det kommer alltså mer forskning på området och jag återkommer definitivt till frågan.

» MIN SLUTSATS I debattartikeln – att de nationella inköpscentralernas ersättningsmodell är såväl olaglig som olämplig –

kvarstår. Inköpscentralerna bör byta ersättningsmodell. Räkna fram den faktiska kostnaden för ramavtalsupphandlingarna och dela den kostnaden på de myndigheter som väljer att gå med i ramavtalen och ta betalt direkt av de avropande myndigheterna. Detta vore ett första steg mot ett förbättrat upphandlingsklimat i Sverige!

Pernilla Norman Advokat Lindskog Malmström Advokatbyrå, doktorand i offentlig upphandling vid Stockholms universitet.

Pernilla Normans ursprungliga debattartikel finns på webben: goo.gl/rITim

Debattera på Upphandling24 Upphandling24 ska vara den självklara mötesplatsen för upphandlare och anbudsgivare för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en levande debatt. Det viktigaste är vad du tycker,

WWW.UPPHANDLING24.SE

inte hur du formulerar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjälper vid dig med). Gör din röst hörd. Enklast bidrar du med ditt debattinlägg via e-post. Mejla till debatt@ uh24.se. Du behöver varken tänka

på formatering eller använda något speciellt program.Vi ser helst att du skriver kort. 2 500 tecken eller en knapp A4-sida brukar räcka för att föra fram en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

11


Senaste nytt

Foto: Olof Holdar

Foto: Håkan Flank

Notiser

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Stiftelse kände inte till LOU »

Stiftelsen för strategisk forskning har köpt konsulthjälp för miljoner för festfixande, seminarier och pr-aktiviteter – utan upphandling. Tillväxtverket,Vinnova och näringsdepartementet har uppmärksammats för extravaganta bjudningar och i vissa fall kreativ bokföring där internrepresentation förklätts till seminariekostnader. Ett påkostat 15-årsjubileum för 500 personer i Blå hallen sätter nu även Stiftelsen för strategisk forskning under luppen. Stiftelsen har anlitat Micael Bindefelds konsultföretag för att ordna festen – som kostade cirka två miljoner kronor. Uppdrag för över nio miljoner kronor har sedan 2009 lagts ut på konsulten utan upphandling. Enligt Svenska Dagbladet har stiftelsens nyckelpersoner inte känt till Lagen om offentlig upphandling: – Det har gått snett. Förklaringen är att vi inte trodde att man behövde upphandla, säger vd Lars Rask till SvD. Micael Bindefeld har även anlitats för information till medierna samt som seminariearrangör. Förutom att avtalen skrevs utan upphandling har de inte diarieförts. Kungliga vetenskapsakademien och Ingenjörsakademien ska nu på stiftelsens begäran att granska vilka fel som begåtts. Även Konkurrensverket är intresserat.

***

Rätt ställda krav minskar gifter » Offentlig upphandling erbjuder goda möjligheter att bli av med gifter i textilier, möbler, datorer och undersökningshandskar. Fast då gäller det förstås att kraven ställs på rätt sätt. Det framgår av en rapport, Kemikaliesubstitution genom offentlig upphandling, som Miljöstyrningsrådet, MSR, tagit fram på uppdrag av Kemikalieinspektionen. – De produktgrupper vi tittat på visar att det finns stor potential att ställa kemikaliekrav och ersätta farliga ämnen som dispersionsfärgämnen och ftalater, säger Susanne Lång, MSR.

12

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Ny kraft. Generaldirektören Christina Lugnet tvingades lämna Tillväxtverket och ställföreträdaren Göran Theolin har tagit över. .

Dyr medarbetardag upphandlades inte » TILLVÄXTVERKET

ERKÄNNER

ATT

man i flera fall inte följt egna regler. Verket har dessutom inte följt reglerna när det gäller offentlig upphandling. I tre av 26 granskade fall saknas den restriktivitet som verkets representationspolicy stipulerar. Utöver detta kan några övriga aktiviteter, till exempel vinprovning, betecknas som icke restriktiva. Att medarbetardagen på Grand Hôtel var för dyr och hölls på fel plats bekräftas. Den kostade sammanlagt 780 000 kronor exklusive moms, motsvarande cirka 2 700 kronor per anställd.

» FRÅGETECKNEN

KRING UPPHAND-

av medarbetardagen har hittills inte rätas inte ut. Den gjordes på ett belopp som överstiger brytgränsen – och skedde dessutom utanför de statliga ramavtalen. Verksledningen avvaktar här styrelsens granskning. Fast redan nu har rutinerna i

LINGEN

samband med upphandling av konferenser stärkts. Om kostnaden för konferens inklusive måltider överstiger 284 000 kronor ska det antingen göras ett avrop från gällande ramavtal eller en förenklad upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling.

» ALLA STÖRRE MÖTEN och konfe-

renser ska dessutom, från och med nu, godkännas av generaldirektören i förväg. Sedan Christina Lugnet satts på ”elefantkyrkogården” axlar ställföreträdande generaldirektör Göran Theolin jobbet som myndighetschef. – Min mest prioriterade uppgift blir nu att tillsammans med alla medarbetare återskapa förtroende för Tillväxtverket. Och det gör vi bäst genom att ägna oss åt vår kärnverksamhet, säger Göran Theolin.

» TILLVÄXTVERKETS EXTERNA OCH in-

terna representation är rätt försumbar. Intern och extern re-

presentationen motsvarar cirka 0,1 procent av Tillväxtverkets andel av förvaltningsanslaget. Fast räknas interna seminarier och utbildning in är andelen omkring 2,5 procent. Det framgår av den självgranskning som Tillväxtverket gjort i spåren av Dagens Nyheters artikelserie som fick generaldirektören Christina Lugnet på fall.

» TILLVÄXTVERKETS EGEN SLUTSATS är

ändå att reglerna till största delen har följts. Det är, konstaterar man, lätt att glömma det eftersom fokus läggs på det som har varit fel. Den hårda mediekritiken har bland annat resulterat i att oavlönade ”ambassadörer” sagt upp sig i protest. Tillväxtverket säger sig välkomna den externa granskning som verkets styrelse har beslutat att göra. Även Riksrevisionen väntas granska affären. P ER ERI K S S O N

WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Apoteket

Senaste nytt

» RAMAVTAL

Foto: Bil Sweden

Trots ramavtal – dålig fart på supermiljöbilen OCH SUPERMILJÖBILS-

till trots är det ingen vidare fart på försäljningen. Enligt Bil Sweden har det under första halvåret i år sålts 290 supermiljöbilar, varav nästan hälften i Stockholms län. De så kallade supermiljöbilarna, det vill säga elfordon och laddhybrider med koldioxidutsläpp på maximalt 50 gram per kilometer vid blandad körning, kommer inte upp i fart. Trots SKL Kommentus ramavtal och en extra tilltagen statlig premie på 40 000 kronor registreras det rätt få bilar av denna typ.

PREMIE

» ENLIGT BIL SWEDEN, branschorga-

nisation för tillverkare och importörer, nyregistrerades 290 supermiljöbilar under första halvåret i år. Nästan vart annat av dessa fordon rullar i Stockholms län. – I en majoritet av länen har det bara registrerats några enstaka supermiljöbilar, säger Bertil Moldén, vd för Bil Sweden. Utöver Stockholms län är det bara i Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Uppsala län och Dalarna som det registrerats lite fler supermiljöbilar. Hittills är det är framför allt

Vinnare. Ann Carlsson sparar åt Norra sjukvårdsregionen.

Upphandlar billigare i norr » AVREGLERINGEN PÅ APOTEKSMARK-

Fler superbilar behövs. Bertil Moldén vill se fler elbilsstimulanser.

myndigheter, företag och bilpooler som köpt. Bertil Moldén förklarar Stockholms läns höga andel av de totala registreringarna med att många företag har sitt säte i huvudstaden.

» ÄVEN OM FÖRSÄLJNINGEN av supermiljöbilar hittills legat på låga nivåer menar Bil Sweden att det finns goda möjligheter att öka försäljningen. – Inför fler stimulanser än de som finns idag, till exempel parkeringsförmåner, befrielse från trängselskatt och möjlighet att köra i busskörfält.

Bertil Moldén vill även se en utbyggnad av infrastrukturen med laddstolpar: – Här kan politikerna hämta inspiration från vårt grannland Norge som har infört liknande åtgärder. Bakom den av SKL Kommentus Inköpscentral samordnade upphandlingen av elbilar och laddhybrider står Vattenfall och Stockholms stad. Sammanlagt har 296 organisationer och företag har anmält intresse för att köpa 1 250 elfordon per år under en fyraårsperiod. PER ERIKSSON

Konkurrensverket anser att böter hjälper » INFÖRANDET

AV EN upphandlingsskadeavgift för två år sedan har gett bättre upphandlingar. Det menar Konkurrensverket som sedan regelskärpningen dragit 32 kommuner, landsting och statliga myndigheter inför domstol. Upphandlande enheter inser i allt större utsträckning betydelsen av att följa reglerna.

» HITTILLS HAR KONKURRENSVERKET

överlämnat 32 ärenden till domstol med krav på upphandlingsskadeavgift. I de flesta avgjorda fallen har WWW.UPPHANDLING24.SE

verket fått rätt och böter dömts ut. Ett fall ligger nu i Högsta förvaltningsdomstolen. Flera av de fall där övervakande myndighet inte ”fått rätt” är obligatoriska ärenden. Här handlar det ofta om mindre överträdelser eller missförstånd av olika slag, men där Konkurrensverket ändå måste agera. Ett exempel är när en domstol vid en överprövning av ett avtals giltighet fastställer att avtalet får bestå trots att det tecknats i strid med en avtalsspärr eller förlängd avtalsspärr.

NADEN sparar pengar åt Norra sjukvårdsregionen. Ett nytecknat avtal om läkemedelsförsörjning sparar miljoner för de fyra samarbetande landstingen i norr. Den totala besparingen för regionen – som omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län – uppskattas till 16,5 miljoner kronor per år. Apoteket vann den upphandling som enbart för Västerbottens läns landstings beräknas minska kostnaderna med cirka sju miljoner kronor per år. För Jämtland beräknas den årliga prislappen bli 2,3 miljoner kronor lägre. – Det känns bra att få fortsätta och bygga vidare på ett gott samarbete med Apoteket, säger Karin Lindgren, läkemedelsstrateg på landstinget i Jämtland.

Konkurrensverket vill nu att lagstiftningen ändras runt just dessa ärenden: – De bör i stället omfattas av de bestämmelser som gäller för upphandlingsskadeavgiftsärenden som Konkurrensverket genomför på eget initiativ, tycker Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket. Konkurrensverket har hittills öppnat 139 ärenden och avskrivit 75. Vanligaste avskrivningsorsak är preskription eller att verket tvingas prioritera bort mindre allvarliga överträdelser.

» DET NYA AVTALET börjar gälla den

PER ERIKSSON

P ER ERI K S S O N

1 april 2013. Avtalstiden är fem år med möjlighet till två års förlängning. Redan nu startar arbetet med att organisera de arbetsmoment som landstinget kommer att utföra i egen regi. Apoteket fick nyligen fortsatt förtroende också av landstinget i Dalarna. – Vi vet att det finns många utmaningar när det gäller att säkra kvaliteten kring läkemedel, säger Ann Carlsson, vd på Apoteket.

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

13


Notiser Upphandlare är särskilt utsatta

»

Sverige är inte fritt från korruption. Statskontoret konstaterar i en rapport att upphandling hör till de mest utsatta områdena. Utöver offentliga myndigheters relationer med aktörer i byggsektorn beskrivs offentlig upphandling samt tillståndsprövning och tillståndsgivning som särskilt utsatta områden. När fler delar av den kommunala verksamheten läggs i nya driftsformer ger ökat inslag av upphandling ökade möjligheter till korruption. Rapporten Köpta relationer berättar om att tjänstemän hellre lämnar en organisation om de ser brister än stannar och tar tag i problemen.

TEMA: BYGG

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Omstart med lägre krav » LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTEN fick

kritik för de högt ställda kraven på företagens omsättning vid byggupphandlingen av Naturum Laponia. När upphandlingen nu görs om går man kritikerna till mötes och halverar kravet på minsta omsättning. – Vi vet att byggmarknaden är het i Norrbotten. Lyckas vi inte möta budget vet vi i alla fall att vi har gjort det vi har kunnat för att bygga ett naturum i Laponia, säger Marie Björklund, projektledare för Naturum Laponia.

» FÖR ATT FÅ ner priset har husets konstruktions- och avloppslösningar ändrats. Dessutom har flera optioner lagts in som innebär att projektets alla delar inte genomförs om kostnaderna skjuter i höjden.

Foto: Wingårdhs

Senaste nytt

Verklighet? Förändring bäddar för Naturum Laponia.

En lång rad andra förändringar har också gjorts för att locka fler anbud från lokala företag. Upphandlingen är nu indelad i fem delar i stället för som tidigare fyra. Anbudsområdena är bygg, mark, ventilation, el och rör. Vid förra upphandlingen låg bygg och mark i samma anbud.

» INVÄNDNINGARNA MOT KVALIFICE-

terat i förändringar. För att komma i fråga för byggentreprenaden (där även samordningsansvaret ingår) måste bolaget ha 50 miljoner kronor i omsättning. Det är en halvering visavi förra upphandlingen. För markarbetena är kravet på årsomsättning tio miljoner kronor. Företag som vill utföra ventilation, el och rör måste omsätta fem miljoner kronor. Sist, men inte minst, är såväl entreprenadtid som annonseringstid förlängd.

» SISTA ANBUDSDAG ÄR satt till den 3 september. Projektets budget ligger på cirka 115 miljoner kronor. Om anbuden inte håller sig inom den ramen är det risk för att Naturum Laponia inte realiseras.

RINGSGRÄNSERNA har också resul-

P ER ERI K S S O N

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m. Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

www.pamil.se

14

042 - 29 30 55

WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Roger Vikström

Senaste nytt

Energisnålare bygge med nya miljökrav » GENOM ATT STÄLLA krav vid upp-

handlingen kan byggsektorn minska sin miljöpåverkan. Miljöstyrningsrådets kriterier, som dessutom kommer att skärpas framöver, hjälper till att identifiera lämpliga krav. Enligt ett EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara ”nära-noll-energi-byggnader” från den 31 december 2020. Kraven vid ombyggnad skärps också – och offentligt ägda byggnader ska vara föregångare.

» GENOM ATT STÄLLA krav i upp-

Krav. Enligt ett EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara ”näranoll-energi-byggnader” från 2021.

handling vid ny- och ombyggnader kan den offentliga sektorn minska sin miljöpåverkan. Miljöstyrningsrådet har mot den

bakgrunden uppdaterat kriterierna för miljöanpassad upphandling av byggentreprenader och byggkonsulter. – EU-direktivet visar på de utmaningar vi står inför, men vi måste också omsätta det till handling. Det är därför glädjande att branschen har en stark utveckling, säger Jens Johansson, projektledare för bygg och fastigheter vid Miljöstyrningsrådet.

» MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER

materialval och materialhantering, byggavfall, termiskt inneklimat och ventilation, fuktsäkerhet samt magnetiska fält. Kriterierna gäller vid

OMFATTAR

såväl nybyggnad som ombyggnad av lokaler och flerbostadstadshus. – Alla krav ska vara tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra samt vara verifierbara eller mätbara.

» KRAVEN

HAR UPPDATERATS med hjälp av experter från Byggandets kretsloppsråd, Sisab, Peab, Akademiska hus, Borlänge kommun och Veidekke. För att uppnå energimålen för år 2019 och 2050 måste kravnivån höjas ytterligare, vilket innebör att kriteriedokumentet kommer att revideras ytterligare under 2012.

P ER ERI K S S O N

BFAB:s utbildningsstege

för dig som lever med LOU Vi har tagit fram ett par nya utbildningar för att kunna tillgodose alla olika nivåer på kunskapsbehov inom den offentliga verksamheten.

Leva med LOU - introduktionsdag Stockholm 2 oktober 2012 Offentlig upphandling - grundkurs Stockholm 30-31 oktober 2012 Offentlig upphandling - fördjupning Stockholm 27-28 november 2012

www.bfab.se WWW.UPPHANDLING24.SE

15


DAGLIGA NYHETER NYHETER PÅ PÅ WWW.UH24.SE WWW.UH24.SE DAGLIGA

Foto: Gröna Bilister

Senaste nytt

Notiser ”Leverantörs försäkran inte nog”

»

Är en leverantörsförsäkran tillräcklig som bekräftelse och uppföljning av skall-krav vid upphandling av livsmedel? Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall är oeniga efter två domar som pekat åt olika håll. Nej, anser Martin & Servera. Under senare år har restaurang- och storköksgrossisten överprövat ett tjugotal offentliga upphandlingar. Många av dem på grund av att kommunerna har ställt skall-krav som de inte haft möjlighet att kontrollera. Martin & Serveras erfarenhet är att leverantörsförsäkran inte är tillräckligt bevis för att den leverantör som tilldelas upphandlingen också uppfyller de krav som ställs. Varför? Det är helt enkelt alldeles lätt att bifoga en osann leverantörsförsäkran.

***

Klart att Malmö stad får böta » Malmö stads felaktiga upphandling av snöröjning dränerar kommunens kassa med ytterligare 170 000 kronor. Förvaltningsrätten går på Konkurrensverkets linje och dömer ut önskad upphandlingsskadeavgift. Bakgrunden är att kommunen tecknade avtal med MM Minigräv utan den annonsering och konkurrensutsättning som lagen kräver. Efter att en konkurrent, Kom Transport, klagat på affären har förvaltningsrätten och därefter också kammarrätten slagit fast att det var fråga om en otillåten direktupphandling. Avtalet förklarades därför ogiltigt. Trots att Malmö stad ansåg sig ha förmildrande omständigheter – man tyckte sig inte hinna med en annonserad upphandling – går förvaltningsrätten helt på övervakande myndighets linje. Även kammarrätten har avfärdat den ”synnerliga brådska” som angetts. Upphandlingen har fått stor lokal medial uppmärksamhet i och med att kommunens ”snögeneral” och gynnad företagare var medlemmar i samma mc-klubb.

16

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Viljan avgör. Per Östborn åker gasbil. Han är projektledare för kommuntrankningen.

Upphandling – nyckel till miljöanpassad bilism » TROLLHÄTTAN ÄR LANDETS bästa kommun på miljöanpassad bilism. Vid Gröna Bilisters bedömning spelar upphandlingar av både kommunal fordonsflotta och transporttjänster en avgörande roll. I Gröna Bilisters kommunrankning placerar sig Saabs hemort Trollhättan före Göteborg och trean Linköping. Av de 144 undersökta kommunerna har tjugondeplatsplacerade Kalmar förbättrat sig mest sedan förra året. Då återfanns Kalmar på plats 43. Jumbo på listan är Gällivare som fallit från fjolårsplaceringen 134. – Fantastiskt kul att vi för andra året är bäst i Sverige. Det här understryker att Trollhättan tar miljöfrågor på allvar och med en satsning på elbilsproduktion i Saabs gamla lokaler öppnas ännu större möjligheter, konstaterar Rose-Mari Sandstedt, miljösamordnare i Trollhättan. » FOKUS I UNDERSÖKNINGEN ligger på uppnådda resultat snarare än

på visioner. Vid Gröna Bilisters bedömning, som utförs med stöd av Trafikverket, spelar upphandlingsrelaterade frågor en avgörande roll. Utredarna har kikat på vilka miljökrav som ställs vid fordonsupphandlingar samt vid upphandling av transporter som färdtjänst och skolskjuts. De har också bedömt arbetet för att minska miljöpåverkan från kommunala tjänsteresor samt tillgång till och produktion av förnybara bränslen.

» PER ÖSTBORN, PROJEKTLEDARE för kommunrankningen, ser att kommunernas miljöarbete tagit ett tydligt steg framåt sedan förra mätningen. Lilla Edet med 13 000 invånare tillverkar exempelvis egen biogas. Alvesta, Mellerud och Högsby har kommit längre än flera mångdubbelt större kommuner: – Storleken har liten betydelse. Det är på viljan det kommer an.

Det går inte att utläsa någon röd tråd i storlek, geografi, ekonomi eller politiskt styre bland de mest framstående kommunerna. – Den gemensamma nämnaren är i stället att de satsat långsiktigt, konsekvent och har tydliga spelregler, säger Jakob Lagercrantz, ordförande i Gröna Bilister. Noteras kan att miljöbilsandelen i kommunernas fordonsflottor har stigit något sedan förra året, från 59 procent till 63 procent. Andelen bilar som drivs förnybart har dock sjunkit

» UPPLANDS VÄSBY GLÄDS över en

delad andra plats i länet och plats 21 på den nationella listan. Eva Bergh, miljöstrateg i Upplands Väsby kommun, säger att man hela tiden måste bli bättre: – Vi fortsätter bland annat arbetet med att forma bra miljökrav vid upphandlingar som också ska vara möjliga att följa upp. P ER ERI K S S O N

WWW.UPPHANDLING24.SE


Senaste nytt

Malmö tar mer sociala hänsyn STAD SKA pröva nya upphandlingsregler under ett års tid. Man backar från uteslutning av företag med kopplingar till skatteparadis, men kommer att kräva justa löner, lärlingsplatser, förbud mot svart arbetskraft och bättre kontroll på underleverantörer. Kommunen vill använda offentliga upphandlingar för att underlätta för vissa kategorier att komma in på arbetsmarknaden, som ungdomar, långtidsarbetslösa och funktionshindrade, men också verka för en jämn könsfördelning.

» VITA JOBB-MODELLEN INNEBÄR att

företag är skyldiga att ge de anställda ersättningar motsvarande svenska kollektivavtal och att tillämpa avtalens sociala villkor. Man har också en skyl-

Foto: Ateljé Brorson

» MALMÖ

Vita jobb. Andreas Schönström vill motverka lönedumpning.

dighet att kontrollera att de egna underleverantörerna uppfyller villkoren. I kontrakten som företagen tecknar ingår även ett förbud mot svartjobb. Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och vuxenutbildning, säger att Malmö på detta sätt premierar det sunda näringslivet:

– Vi vill att skattebetalarnas pengar ska användas till mer än lägsta pris, de ska användas till jobb och motverka lönedumpning och skatteflykt. En pilotstudie där dessa villkor tillämpas i olika upphandlingar ska nu påbörjas. Provperioden är ett år. Däremot backar kommunen från det tidigare förslaget att förhindra företag som slussar sina vinster vidare till skatteparadis att vara med i upphandlingarna. Den utredning om rättsläget och praxis som stadens centrala upphandlingsenhet genomfört visar att det skulle bli svårt att driva igenom och kontrollera denna typ av krav. Malmö stad vill i stället undersöka möjligheten att antingen tillämpa offentlighetsprincipen för skattefinansierad verk-

samhet i välfärdssektorn eller i de särskilda kontraktsvillkoren ställa krav på ekonomisk insyn. Detta för att undvika upphandling av företag med kopplingar till skatteparadis.

» LARI

PITKÄ-KANGAS,

KOMMU-

med ansvar för konsument, stadsekologi och utveckling, påminner om att Malmö i våras fick Miljöstyrningsrådets pris för bästa hållbara upphandlare. – Nu fortsätter vi att utveckla vår upphandling och skapar förutsättningar för inköp som tar större social hänsyn. Kommunen kan inte ta hela ansvaret, mycket vilar på regeringen och ny lagstiftning. Men att inte göra något vore moraliskt förkastligt, säger han.

NALRÅD

P ER ERI K S S O N

Är du redo att ta dina kunskaper till nästa nivå? Bli Diplomerad upphandlare hos AffärsConcept redan i höst! CONCEPT 1 – 10 dagar genomförs i fyra ämnesblock under hösten. De fyra blocken är uppdelade i: Juridik – där du får kunskap så du kan orientera dig i LOU och i övrig relevant lagstiftning. Affären – ger dig förutsättningar för att kunna genomföra en bra affär, du lär dig om ett avtal är lämpligt och att självständigt formulera enklare avtal. Metod och strategi – ger dig förmåga att utifrån juridiska och affärsmässiga bedömningar kunna välja och använda lämpliga strategier för olika typer av upphandlingar. Kravformulering – lär dig självständigt formulera krav utifrån behov och ta fram ett fullständigt förfrågningsunderlag inklusive utvärderingsmodell och dokumentation. Utbildningen vänder sig till upphandlare med viss erfarenhet som efter slutförd utbildning blir Diplomerade upphandlare. För mer info och för att boka gå in på www.affarsconcept.se AffärsConcept är ett SKL-ägt konsultföretag, sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning. Varje år utför vi drygt 200 konsultuppdrag och genomför fler än 100 utbildningsdagar. Våra lärare har förutom teoretisk erfarenhet även lång och gedigen praktisk och aktuell erfarenhet av att genomföra upphandlingar med fokus på affären.

WWW.UPPHANDLING24.SE

17


Notiser Billigare svar på proven » Stora pengar kan sparas inom landstingen på att upphandla laboratorietjänster. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport. Konkurrensverket har kartlagt sex landsting som ett led i verkets tillsyn över lagen om valfrihetssystem. Landstingen ”rapporterar positiva resultat. – I de fall det är möjligt bör fler landsting följa efter och införa valfrihetssystem för denna typ av tjänster. Då kan mer pengar frigöras för en bättre vård, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket. Ett exempel från rapporten visar att en CRP-analys, som är vanlig vid infektioner, kostar 33,57 kronor i Örebro som är det dyraste landstingsområdet. I Stockholm, där en upphandling gjorts, är kostnaden för samma analys 4,31 kronor.

***

Äldremat kräver mer samarbete » Upphandling, vård och kök måste samarbeta bättre för att skapa måltider som sjuka och äldre vill ha och mår bra av. Den slutsatsen dras av Sveriges Konsumenter som besökt 24 matsalar inom sjukvård och äldreomsorg. Betona kvaliteten och ta inte bara hänsyn till bara priset.Tillgodose små enheters krav på att kunna avropa konsumentförpackningar i stället för att binda leveranserna till stora industriförpackningar. Det är några av råden till dig som upphandlare som förs fram av Sveriges Konsumenter. Organisationen har tillsammans med och ABF, PRO, LRF och Jordbruksverket bedrivit projektet Den goda maten. Att öka matglädjen hos äldre och sjuka är viktigt. I rapporten pekas på framgångsfaktorer som ombonad matsalsmiljö ochmöjlighet att välja mellan olika rätter och påverka portionsstorleken.

18

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

TEMA: VÅRD OCH OMSORG

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Högt pris tvingar Nya Karolinska att avbryta » UPPHANDLINGEN AV DATANÄT och it-tjänster, så kallade ikt-infrastruktur, för Nya Karolinska Solna avbryts med omedelbar verkan. Anbuden låg helt enkelt för mycket över budgetramen. Stockholms läns landsting tvingas fatta detta beslut sedan det visat sig att de inlämnade anbudspriserna legat avsevärt högre än vad sjukhusprojektets budget medger. I upphandlingen efterfrågades en totalleverans av datanät för fast och trådlös kommunikation och it-tjänster samt drift och underhåll av denna infrastruktur. Efter förhandlingar om de anbud som lämnades in avbryts nu den pågående upphandlingen på grund av kostnadsbilden. » LANDSTINGSDIREKTÖR

TOIVO

säger att det finns sakligt godtagbara skäl att avbryta den pågående upphandlingen: – Vi måste handskas varsamt HEINSOO

Foto: Erja Lempinen

Senaste nytt

För dyrt. Toivo Heinsoo ser skäl att avbryta.

med skattebetalarnas pengar. Vår strävan är att så fort som möjligt få fram ett reviderat förfrågningsunderlag. Det var budgeterat för kostnader på mellan 640 och 800 miljoner kronor. Därutöver fanns det en driftsbudget på 35–40 miljoner kronor per år.

Upphandlingssekretess hindrar en öppen redovisning av de faktiska anbuden.

» ARBETET MED EN ny upphandling

påbörjas omedelbart. Stora delar av det tidigare framtagna förfrågningsunderslaget kommer att kunna användas även denna gång. Vad som justeras är i stället omfattningen av infrastrukturkraven, så att den bättre motsvarar budgetramarna. – Behovet av ikt-infrastruktur kvarstår. Nu gäller det att snabbt och klokt planera för det fortsatta arbetet så att vi kan fatta beslut i den nya upphandlingen, säger Toivo Heinsoo. Nya Karolinska Solna planeras kunna ta emot de första patienterna under 2016 för att vara helt klart året därpå. Sjukhuset skapas för att kunna möta framtidens krav på sjukvården, vilket i sin tur ställer krav på ikt-infrastrukturen. P ER ERI K S S O N

Osann sanningsförsäkran prövas inte » TROTS

ATT CAPERIO lovade för mycket rättas inte Statens inköpscentrals klientupphandling. Kammarkollegiet hade enligt domen ingen anledning att ifrågasätta Caperios felaktiga uppgifter där även en sanningsförsäkran ingick. Även om det var fel handlade det inte om brott mot LOU. Därför vinner Invids klagomål på Kammarkollegiets klientupphandling för region 2 (Gotland och Stockholm) varken förvaltningsrättens eller kammarrättens gehör. I sitt förfrågningsunderlag ställde Kammarkollegiet krav på minst två megapixels upplösning i pekplattekameran. Detta till trots offererade Caperio en Ipad 2 som bara har en 0,7-megapixelkamera. Invid valde en dyrare modell,

Lenovos Thinkpad Tablet, i sitt anbud. Den produkten uppfyller med råge kraven.

»I

SITT ÖVERKLAGANDE menar Invid att Caperios bud skulle ha underkänts. Då hade Invid placerat sig före Caperio vid utvärderingen. Trots att kamerakvaliteten angetts fel ändrar förvaltningsrätten inte på tilldelningsbeslutet. Eftersom Caperio besvarade frågan om skall-kravet jakande – och dessutom lämnade en sanningsförsäkran – har det inte funnits anledning för Kammarkollegiet att misstänka att kravet inte uppfyllts. Därmed har det enligt domen ”inte brutits mot någon av bestämmelserna i LOU på de av Invid anförda grunderna”. Förvaltningsrätten finner att upp-

Ipad i fokus när upphandling överprövas.

handlingen inte kan anses ha skett i strid med de krav som uppställs i LOU eller de gemenskapsrättsliga principerna. Invid vände sig därefter till kammarrätten i ärendet. Utan framgång, då förvaltningsrättens dom står sig. P ER ERI K S S O N

WWW.UPPHANDLING24.SE


Senaste nytt

Skåne lyfter sjukhusmaten

Målet: Bättre sjukhusmat.

sjukhusmaten ett rejält lyft. Lasarettet i Trelleborg undantas från regionens övriga upphandlingar i ett pilotprojekt som ska stå modell för framtidens måltidsservice. Med en budget på cirka 50 miljoner kronor byggs nu bland annat ett helt nytt kök på sjukhuset i Trelleborg. Det dimensioneras för att till en början kunna laga tusen portioner per dag. Utöver sjukhus och Rättspsykiatriskt centrum väntas Trelleborgs kommuns äldreboenden att försörjas. – Det nya köket ger oss möjligheter att utnyttja modern teknik i mötet mellan det offentliga köket och restaurangköket, kon-

staterar Thomas Drejing, skånsk kocknestor och måltidsutvecklare inom Livsmedelsakademin som är Region Skånes partner i projektet.

Foto: Region Skåne

» REGION SKÅNE PLANERAR att ge

» ETT MÅL ÄR att skapa bättre för-

utsättningar för upphandling av lokal och närproducerad mat. Lasarettet i Trelleborg har därför fått en särställning i Region Skånes övriga upphandling med möjligheter att i utvecklingssyfte handla upp råvaror enbart för Trelleborg. – Ambitionen är att skapa en hållbar, reproducerbar modell för hela kedjan – från upphandling och varuleverans till tillagning och servering – som sedan kan användas på regionens

Pilotprojekt. Katarina Erlingson skapar en modell.

andra sjukhus, säger regionrådet Katarina Erlingson. Förankringen av projektet är enligt biträdande sjukhuschef Anders Strömquist viktig för slutresultatet: – Med en förankring på alla nivåer kan faktiskt måltiden bli en integrerad del av behandlingen. P ER ERI K S S O N

”Landstingen köper vård utan upphandling” kraft är i full sving. Landstingen håller som bäst på att formulera en gemensam åtgärdsplan för att minska beroendet av inhyrd läkarkraft, så kallade stafettläkare. Under fjolåret var de samlade utgifterna för denna typ av tjänster 2,1 miljarder kronor. – Det är inte enbart en ekonomisk fråga, utan än mer en kvalitetsfråga. Fast anställda ger en helt annan kontinuitet, säger Göran Stiernstedt, chef på avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting. Inhyrd personal är på vissa håll i landet den enda chansen

att erbjuda vård. Hur stoppet rent praktiskt ska genomföras är därför osäkert. En metod som diskuteras är att ”porta” läkare som har fast arbetsgivare i något annat landsting.

Foto: Bemanningsföretagen

» DEBATTEN OM UPPHANDLAD läkar-

» MEN ALLA HÅLLER inte med om

att stafettläkarna är ett problem. Enligt Bemanningsföretagen får stafettläkarna vården att fungera – samtidigt som kostnaden för inhyrd vårdpersonal är mindre än en procent av vårdens kostnader. Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen, noterar att flera ansvars-

Erbjuder vård. Fel att skylla på hyrläkarna, enligt Henrik Bäckström.

personer inom vården har vittnat om att det är billigare att anlita bemanningspersonal än att beordra övertid. Som med alla verksamheter måste landstingen ha kontroll på kostnaderna, tycker han:

– Många av företag som levererar hyrläkartjänster är handelsbolag och enskilda firmor utan avtal med landstinget. Landstingen verkar strunta i upphandlingsreglerna och går vid sidan av. Att landstingen köper vård är inte konstigare än att det upphandlas andra tjänster: – Den senaste tiden har det framkommit i medierna att landsting använder nästa lika mycket pengar till andra typer av administrativa konsulter i sin verksamhet, summerar Henrik Bäckström. P ER ERI K S S O N

19


Senaste nytt

Notiser Falun räknar med plus i städningen

»

Falu kommun väljer ISS för lokalvård vid 16 förskolor och elva grundskolor. Upphandlingen är gjord enligt mervärdesmetoden där inte enbart priset har betydelse. Idag sköts städningen till största delen i egen regi. Mervärdesmetoden innebär att ett värde i kronor läggs till anbudet beroende på hur väl kvalitetskriterierna uppfylls. Att avtalet kommer att bli en kostnadseffektiv lösning är Jonatan Block, skolchef i Falun, övertygad om. – Vi uppskattar särskilt att extra kraft kommer att läggas på kvalitetsarbetet i leveransen.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Strid i Uppsala om Fairtrade » DET RÅDER STOR politisk oenighet i Uppsala om rättvis handel. Socialdemokraterna i Uppsala är kritiska mot att alliansen inte vill att kommunen ska ansöka om diplomering som Fairtrade city. I början av sommaren beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott i Uppsala, som vid sammanträdet hade rödgrön majoritet, att föreslå en ansökan om diplomering som Fairtrade city. Det förslaget har alliansen nu stoppat genom att i kommunstyrelsen besluta om återremiss av ärendet. Kommunalrådet Marlene Burwick beklagar att alliansen inte ser Uppsalas potential och ansvar att som Sveriges fjärde största kommun aktivt bidra i arbetet för mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor.

– Som Fairtrade city skulle kommunens upphandling tydligt präglas av etiska kriterier och kunna utgöra ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling.

» DET ÄR INTE första gången som

Fairtrade-frågan är uppe till diskussion i Uppsala. Kommunstyrelsen beslutade i februari förra året att avstå från att ansöka om diplomering . Kommunledningskontoret fick i uppdrag att inventera de aktiviteter som görs för att stimulera etiskt handlande. Alliansens motiv för sitt nej är att beakta alla etiska alternativ och inte låsa sig vid en specifik produktmärkning. I en intervju i Uppsala Nya Tidning har moderaten Cecilia

Forss beskrivit Fairtrade som ”en typ av socialism”.

» MEN ERIK PELLING, socialdemo-

kratiskt kommunalråd, lovar att fortsätta driva linjen om att en hållbarhetstanke ska genomsyra hela kommunens verksamhet: – Det är nu den borgerliga majoritetens ansvar att förklara för Uppsalas invånare varför inte även vi ska vara med och bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion. Fairtrade city har funnits sedan 2000 i Storbritannien. I dag finns det ungefär tusen diplomerade kommuner runt om i Europa, USA, Kanada och Australien. Av dem finns 51 i Sverige. P ER ERI K S S O N

www.pwc.se/lou

Öka din förståelse för upphandlingsreglerna och LOU

Tillhör du dem som kommer i kontakt med offentlig upphandling i ditt dagliga jobb? Kanske är du förvaltningschef, rektor, omsorgschef eller tjänsteman med ansvar för upphandlingen i den egna förvaltningen eller rent av upphandlingsansvarig i ett kommunalt bolag? Utbildningen ger dig fördjupad kunskap om regelverket LOU och en ökad förståelse för upphandlingsprocessen. Anmäl dig till utbildningen på www.pwc.se/lou.

WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Konkurrenskommissionen

Senaste nytt

Fuskbygge. Inger Ridderstrand-Linderoth dömer ut Veabs datorhall.

”Veabs nya datorhall är olaglig” » DATORHALLEN

SOM COROMATIC

uppför åt Växjös energibolag Veab för elva miljoner kronor är, enligt Konkurrenskommissionen, ett fuskbygge. Den bygger, enligt Inger Ridderstrand Linderoths bedömning, inte på en korrekt upphandling. Växjö kommuns energibolag Veab har enligt Konkurrenskommissionen överträtt upphandlingsbestämmelserna. Bolaget gjorde ingen regelrätt upphandling av sin nya datorhall. Enligt Inger RidderstrandLinderoth, ordförande Konkurrenskommissionen, har Veab köpt uppförandet av datorhallsbyggnad på drygt 300 kvadratmeter med fyra serverhallar, teknikrum och operatörsrum direkt av Coromatic. Inklusive installationsarbeten

handlar det om en affär på cirka elva miljoner kronor. – Veab är skyldigt att följa gällande upphandlingsbestämmelser, men i det här fallet har bolaget struntat i lagen.

» DET

en datorhall med grön profil som striden står. Bland annat kommer redan använd energi i form av returkyla kunna användas. På huset finns solceller. Anläggningen etableras i samarbete mellan näringsliv, kommun och landsting. Inger Ridderstrand-Linderoth konstaterar att det aktuella kontraktet inte avser något lågt värde. Det föreligger heller inte synnerliga skäl som till exempel synnerlig brådska som kan motivera tillämpning av direktupphandling enligt LUF. ÄR OM

– Den här typen av direkttilldelning sätter konkurrensen ur spel så att Veabs kunder riskerar tvingas betala ett för högt pris för bolagets tjänster.

Bussbolagen pressade » DE STORA BUSSENTREPRENÖRERNA

på den svenska kollektivtrafikmarknaden blöder. Det framgår av den granskning av de senaste årsredovisningarna som gjorts av tidningen Bussbranschen. De fyra jättarna som kör buss och tåg, alla med utländska ägare, förlorade under fjolåret sammantaget närmare 400 miljoner kronor. Veolia Transport har störst lönsamhetsproblem. Fjolårets rörelseresultat dök till ett minus på 198 miljoner kronor räknat på 2,8 miljarder kronor i omsättning. Förlusten har accelererat från 2010, då den låg på 60,7 miljoner kronor. Enligt Busstidningen spekuleras det över hur länge Veolia ska mäkta med de svenska förlusterna.

» KEOLIS

» VEAB HAR HAFT möjlighet att yttra sig över Konkurrenskommissionens utredning och preliminära bedömning. Eftersom även Konkurrensverket kikar på denna affär har Veab valt att inte bemöta denna kritik, annat än att affären gjordes inom ett ramavtal. Konkurrenskommissionen är, det myndighetsliknande namnet till trots, en privat expertgrupp inom tankesmedjan Den nya välfärden med syfte är att förhindra snedvridning av konkurrensen. Sedan starten år 1994 har mer än 600 fall undersökts.

FÖRLUSTER ÖKADE också under fjolåret. Rörelseresultatet visar 100,4 miljoner kronor back, att jämföra med 2010 års 19,1 miljoner kronor. Omsättningen under 2011 var 3,7 miljarder. Arriva, ägt av de tyska statsjärnvägarna, förbättrade sitt resultat under fjolåret. Förlusten minskade från 134 miljoner kronor år 2010 till 75,9 miljoner kronor. Norskägda Nettbuss går med en i sammanhanget marginell förlust. För fjolåret handlar det om 124 000 kronor. I Nettbuss årsredovisning konstateras att priserna i den upphandlade trafiken är alltför låga. Keolis skyller sitt dåliga resultat på anbudskostnader.

PER ERIKSSON

P ER ERI K S S O N

Dagliga nyheter på webben Varje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida! www.uh24.se WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER

5 | 2012

21


Senaste nytt

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

”Sociala krav kan ge Notiser 20 000 arbetslösa jobb”

***

Staten ska spara med e -beställning »

Större statliga myndigheter ska spara cirka 300 miljoner kronor per år på elektroniska beställningar. Ekonomistyrningsverket får i uppdrag att leda och samordna införandet. Det har regeringen beslutat i en ny förordning som gäller från och med nästa år. – Vi ska vara varsamma med skattebetalarnas pengar och ta vara på de möjligheter som finns att effektivisera den statliga verksamheten. Det finns stora besparingar att göra genom att samordnat gå över till elektroniska beställningar i våra myndigheter, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Förändringen innebär nya rutiner och användning av it-stöd för beställning, leverans och fakturahantering. Besparingarna består framförallt av billigare inköp genom bättre priser, ökad ramavtalstrohet och ökad prismedvetenhet. Införandet leder också till en mer rationell hantering av beställningar och fakturor.

22

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

JOBBLINJE

KAN

räddas genom sociala krav vid offentlig upphandling. Rickard Norlin räknar med att kunna ge 20 000 långtidsarbetslösa jobb på detta sätt. Det anser Rickard Nordin som är riksdagsledamot och Centerns vice ordförande i Göteborg. Hans recept är att vid upphandling ställa krav på att anställa en viss andel av dem som står långt från arbetsmarknaden: – Att ställa sociala krav vid upphandlingar är ett smart sätt att få människor i utanförskap in i arbetslivet och kan hjälpa till att minska segregationen. LOU ger handlingsutrymme Flyktinginvandrare fastnar inte sällan i långtidsarbetslöshet. Detta trots att många av dem har relativt bra utbildningar. Genom att kräva att företag som vinner upphandlingar gjorda av stat, kommuner och landsting an-

ställer långtidsarbetslösa görs bedömningen att kunna skapa 20 000 jobb. Denna typ av krav är omtvistade. Rickard Nordin menar att det i upphandlingsreglerna finns ett betydande handlingsutrymme för sociala krav. – Lagen om offentlig upphandling är inte alls lika begränsad som många tror. Danmark exempel Denna uppfattning stöds av ett forskningsprojekt genomfört med stöd från Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier. Enligt Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, som skrivit rapporten ”Upphandling och arbete i EU”, är möjligheterna att ta social hänsyn inte så begränsade av EU-rätten som det ofta framställs. Dessutom utnyttjar svenska lagstiftare inte det handlingsutrymme som medlemsstaterna

Foto: Centern

»

Att ställa miljökrav vid upphandling gör större skillnad än vad många kanske tror. Miljöstyrningsrådet har skapat två webbaserade ”nyttokalkylatorer” som räknar ut nyttan med att ställa miljökrav. Verktygen räknar fram faktiska siffror över hur mycket pengar som kan sparas och hur mycket koldioxidutsläpp som kan minskas under driftstiden för fordon och vitvaror som diskmaskiner, tvättmaskiner och frysar. – Vi upplever att det finns en stor efterfrågan att kunna visa på nyttan med att använda våra upphandlingskriterier, säger Hanna S Backman, projektledare och kommunikatör på Miljöstyrningsrådet. Den som använder verktygen väljer först en av Miljöstyrningsrådets tre nivåer av krav vid upphandlingar. Ju högre krav, desto bättre för miljön och ekonomin. Därefter anges antal produkter/körda mil.

» ALLIANSENS

Ny jobblinje. Krav skapar jobb, enligt Rickard Nordin.

har. Här är exempelvis Danmark betydligt bättre. – Kompetensen bland politiker och upphandlare är dålig samtidigt som viljan saknas. P ER ERI K S S O N

Balter intresserade av svenska upphandlingar » KANSKE KOMMER DET anbud från

företag i Litauen i din nästa upphandling. Att döma av de utbildningar som Magnus Josephson genomfört i vårt grannland finns ett uppenbart intresse för att göra affärer med svensk offentlig sektor. För andra gången i år håller upphandlingsjuristen Magnus Josephson en heldagsutbildning för företagare i Vilnius på temat offentliga upphandlingar. Han berättar att man greppar hela den nordiska marknaden – och den svenska specifikt: – Vi går igenom vilka regler som gäller och hur upphandlingsprocessen fungerar. Jag visar också på viktiga framgångsfaktorer för företag som vill lämna anbud i ett annat land eller som bara vill hitta affärer i ett näraliggande land.

Magnus Josephson berättar om ett stort intresse bland de baltiska företagarna. Den förra utbildningsdagen lockade cirka 70 deltagare och även denna gång finns det minst lika många anmälningar. Kring vilken typ av tjänster och varor är intresset störst? – Det är nog bland konsultbolag inom byggsektorn och företag inom träindustrin som tillverkar möbler. – Men jag har även mött bolag som sysslar med medicinteknik och mjukvara. Det är en väldig spridning! Satsningen görs i samarbete mellan handelskammare, Enterprise Lithuania (Versli Lietuva), Opic Baltija samt Lithuanian Development Agency. Hela utbildningen hålls på engelska. PER ERIKSSON

Foto: Linus Flodin

Kalkylera med miljönytta

Intresserad. Magnus Josephson hjälper litauiska företagare.

WWW.UPPHANDLING24.SE


Bäst i Sverige enligt Radar Groups “Leverantörskvalitet i Sverige 2011”

Anna Holmberg IT Chef, Beijer Byggmaterial

Personalen på Caperio verkar trivas väldigt bra på jobbet. Jag gillar möten med människor som tycker det är kul att gå till jobbet och som brinner för sitt arbete. Före, under och efter en förändring finns Caperio som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.

NICE TO MEET YOU

WWW.CAPERIO.SE


Vad hände sen?

Upphandling24 har under åren publicerat nyheter och berättat om olika aktörers storstilade planer och ambitioner. I en ny artikelserie söker vi svaret: Vad blev det av dem?

Hot om böter hjälpte inte

Fortsatt brist på efterannonsering I fyra av tio upphandlingar slarvades det med efterannonsering 2006. Konkurrensverket lovade bättre information om lagkravet samt hotade med böter för att öka laglydnaden. Sex år senare kvarstår problemen men ingen känner till att några böter har utdömts. T E X T: M AT S B R A N D O N » DET

VAR PÅ Upphandlingsdagarna 2008 som Konkurrensverkets dåvarande generaldirektör Claes Norgren redovisade avslöjande siffror om slarvet med efterannonsering av upphandlingar. Siffrorna hade Konkurrensverket fått fram genom att låta Allego analysera samtliga upphandlingar i databasen Ted från 2006. Såväl genomförda som avbrutna upphandlingar som överskrider tröskelvärdet ska enligt lagen efterannonseras. Men undersökningen visade att till exempel inom statliga bolag juridik

så gjordes det enbart i 38 av 139 fall, ett bortfall på 73 procent. Totalt sett var bortfallet 43 procent – av 3 995 upphandlingar registrerade i databasen Ted efterannonserades 2 284 stycken. Ökat slarv Jämför man med situationen tio år tidigare, 1996, efterannonserades 1 654 av 2 380 upphandlingar, det vill säga ett bortfall på 31 procent. Slarvet hade alltså ökat, och att problemet kvarstår än i dag råder inget tvivel om. – Ja det gör det, säger Stefan Jönsson, sakkunnig på Konkur-

EFTERANNONSERING

Felaktig annonsering i fyra av tio upphandlingar Foto: Håkan Flank

Lagkraven på efterannonsering till trots slarvas det rejält med den saken. I mer än 40 procent av alla upphandlingar över tröskelvä dena missar upphandlande renheter att efteråt tala om vem som faktiskt fick affären. Konkurre nsverket vill nu vända trenden – med böter, om så behövs.

AV PE R E RIKSSON

TRO INTE ATT REGLERNA för hur upphandlingar ska utannonseras enbart gäller förhandsannonsering och förfrågningsund erlag. För att de anbudsgivare som går miste om en affär ska få information om vem som fick uppdraget, och på vilka grunder, krävs även efterannonsering.

– Att den informationen når ut är viktigt för att leverantörer ska kunna lära sig och så sätt kanske lyckas bättre i framtida på upphandlingar, sa Konkurrensverk ets generaldirektör Claes Norgren under sitt tal på Upph dli d

upphandling. Det ska ske senast inom 48 dagar (klassiska sektorerna) respektive 60 dagar (försörjningssektorerna). Avbruten upphandling ska också annonseras. Konkurrensverket anser att det är angeläget att efterannonsering sker enligt de regler som finns. Så är idag inte fallet. Även Nämnden för offentlig upphandling, som i höstas gick upp i Konkurrensverket, har genom åren påtalat bristerna. Enligt Konkurrensverkets färska siffror, som tagits fram av konsultföret t All

är alltså hela 73 procent. Kommunala bolag är inte mycket bättre med en ”felprocent” på 58. Detta trots att reglerna är tydliga. Minst slarviga är landsting och myndigheter med 20 respektive 29 procents bortfall. Undersökningsresultatet tyder på att de upphandlande enheter som har ett högre inslag av centraliserat inköpsarbete är bäst att efterannonsera sina upphandlingar. på Att även de statliga myndigheterna sköter sig fint beror på att de stora statliga upphandlingarna

som tydligt nog, tror Claes Norgren. tabasen Ted (Tenders electronic Allego har även kartlagt det länsvisa daily) på bort- ett systematiskt sätt offentliggöra fallet av efterannonser. Under de resultaten år som av tilldelningsbeslut, menar Konkurrensvergranskats (2000, 2002, 2004 och 2006) upp- ket. Ett av flera plus är att skattebetalarna visar Örebro län det bästa resultatet följt av ges insyn i upphandlingsproc essen. Uppsala och Värmlands län. – Ett annat viktigt skäl är att efterannonBortfallet för Örebro län var i genomsnitt sering underlättar bedömningar och mindre än 20 procent. Motsvarande analyandel ser av konkurrensförhål landen på olika för Uppsala och Värmland var 28 procent. marknader. Relativt små län som Gotland, Jämtland, Konkurrensverket lovar nu att förstärka Kalmar och Västerbotten brister mest i ef- informationen om kraven på efterannonse terannonsering I d lä li b

Slarvet i siffror >> År 1996 publicerade svenska upphandlande enheter 2 380 inbjudningar i databasen TED. Antalet efterannonser var 1 654 stycken. Bortfallet var således 31 procent, en siffra som ökat till 43 procent år 2006. Detta år publicerades 3 995 inbjudningar och 2 284 efterannonser. Under perioden från år 2000 till 2006 ökade antalet efterannonser f å 1 860

Upphandling24 nummer 2 2008.

rensverket och ansvarig för myndighetens arbete med statistik. Men exakt hur läget ser ut i dag är det svårare att få fram. Såväl generaldirektören som hela upphandlingsavdelningen har bytts ut sedan 1998 och ingen känner längre till Claes Löfgrens uttalande eller ”hot” om vite. – Jag började här vid nyår och jag har pratat med alla på avdelningen. Vi vet inte om något har gjorts och vi kan inte hitta att det har gjorts något, säger Ellen Hausel Heldahl, avdelningschef för avdelningen för tillsyn över offentlig upphandling på Konkurrensverket. Förslag till Anders Wijkman Men Konkurrensverket jobbar med frågan om slarv med efterannonsering – som en del i ett arbete med att få fram bättre statistik om offentliga upphandlingar i Sverige. – Vi ser över rutiner för hur annonsering ska ske. Vi har ingen nationell databas i Sverige utan vi är beroende av annonseringen i Ted och den uppföljning som sker där. Men det är inte vi

som håller den, det är EU-kommissionen, konstaterar Stefan Jönsson och fortsätter: – För ett år sedan la vi fram en rapport – vi vill reglera tydligare hur annonsering ska ske och vad annonserna ska innehålla. Det förslaget har vi lämnat till upphandlingsutredningen. Upphandlingsutredningen som tillsattes förra året har fått ett stort uppdrag att se över offentlig upphandling. Utredningen leds av tidigare Röda Kors-chefen Anders Wijkman. Enligt ursprungsplanen skulle man ha varit klar med sitt arbete före sommaren i år men har fått förlängd tid till 1 december. I höstas lämnades ett delbetänkande som har varit ute på remiss och det var då framförde Konkurrensverket sina synpunkter. Lagändring krävs – Vi pekar på det problem som vi upplever i dag och hur man ska kunna lösa det och lämnade till utredaren. De har resurser och ska ändå lägga fram förslag. Våra förslag kräver förändringar i lagstiftningen, säger Stefan ■ Jönsson. ■

24

50-51 Fyra av tio.indd 50

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE

2008-02-25 17:25:51 50-51 Fyra av tio.indd 51

2008-02-25 17:26:09


Foto: Catharina Biesèrt

”VI KAN INTE HITTA ATT DET HAR GJORTS NÅGOT” E L L E N H AU S E L H E L DA H L , AV D E L N I N G S C H E F, KO N K U R R E N S V E R K E T

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 UPPHANDLING24• •NUMMER NUMMER3 5| |2009 2012

25


Affärer Affärer

FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING

Bättre affärer och färre överprövningar

Våga kasta dig ut i en förhandling Bättre affärer, större förståelse för motparten och färre överprövningar. Vinsterna med att förhandla är många. Ändå sker bara en liten andel av alla upphandlingar som förhandlat förfarande. Försiktighet, rädsla för överprövning, dåligt stöd från ledningen och okunskap är några av experternas förklaringar. T E X T: M A R I E S T R Ö M B E R G L I N DVA L L » EN

FÖRÄNDRING ÄR möjlig. Mer kunskap, större mod och stöd från ledningen är en bra början på en förhandling. – Fler upphandlare inom den klassiska sektorn borde förhandla, konstaterar Anders Karlin, upphandlingskonsult, vd på Colligio och erfaren förhandlare. Med sin mångåriga erfarenhet i ryggen kan han snabbt rada upp flera fördelar med att förhandla. Dit hör till exempel bättre affärer, större förståelse för motparten och färre överprövningar. Ändå är det få som förhandlar. – Det finns givetvis flera förklaringar men rent generellt tror jag upphandlarna är lite för försiktiga. Det finns en oro att bli ifrågasatt. Det finns också en överprövningsrisk. Om vi ska få till en förändring krävs en större tydlighet inom den klassiska sektorn. Men det räcker inte. Upphandlarna behöver också ökat stöd från sin ledning, säger Anders Karlin. Att förhandlingarna är så få kan också förklaras med bristande kompetens och erfarenhet. Det menar Lennart Borghagen, som har ett förflutet som inköpsdirektör på FMV och numera jobbar som upphandlingsrådgivare, utbildare och förhandlare. – Många vet helt enkelt inte hur de ska göra. De är osäkra på hur en förhandling går till och väljer därför bort det alternativet, säger han.

26

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Att få upphandlare använder sig av förhandlat förfarande beläggs i Konkurrensverkets rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling som publicerades i mars. I rapporten redovisas siffror för 2010 som visar att nästan 20 000 upphandlingar annonserades under året. I 440 fall användes förhandlat förfarande. Det är en andel på två procent. Affärerna sker under särskilda förutsättningar. Upphandlande enheter verksamma inom försörjningssektorn, vilka lyder under LUF, har till exempel mycket större utrymme för förhandling än de upphandlande myndigheter inom den klassiska sektorn som styrs av LOU. Förhandling tillåts Inom LUF är det alltid tillåtet att förhandla då upphandlarna fritt kan välja när de vill använda förhandlad upphandling. Inom LOU är utrymmet mer begränsat och reglerna fler. Möjligheterna till förhandling ser dessutom olika ut i de fall upphandlingarna sker över eller under tröskelvärdena. Under tröskelvärdena har den upphandlande myndigheten rätt att förhandla med en eller flera anbudslämnare, oavsett förfarande. Sker upphandlingen över tröskelvärdena får upphandlande myndigheter inom den

klassiska sektorn bara använda förhandlat förfarande i särskilda fall. – LOU och LUF är de spelplaner vi har att rätta oss efter men i båda finns möjligheter till förhandlingar, både över och under tröskelvärdet. Det gäller även för direktupphandlingar, säger Anders Karlin. Det förhandlingsutrymme som anges i lagen rör fall där det inte går att ange totalpris i förväg, när intellektuella och finansiella tjänster ska upphandlas, vars förutsättningar inte kan anges i förfrågningsunderlaget och byggentreprenader där syftet är att tillhandahålla forskning och utveckling. – Förhandling kan också ske när en upphandling ovanför tröskelvärdet har havererat. Det vill säga att inga giltiga anbud har kommit in eller att anbuden inte kan godas eftersom de inte uppfyller vissa krav. Då kan den uppPer-Owe handlande myndigheten Arfwedson. låta ett öppet eller selektivt förfarande övergå i annonserat förhandlat förfarande, förklarar PerOwe Arfwedson, advokat på advokatbyrån Vinge. Lagen måste alla upphandlare självklart hålla sig till men Lennart Borghagen anser WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Daniel Wadenius

”UPPHANDLARNA ÄR LITE FÖR FÖRSIKTIGA”

Foto: Daniel Wadenius

ANDERS KARLIN, V D, C O L L I G I O

Förhandlingspolicy ger upphandlare stöd Anders Karlin, Colligio, rekommenderar upphandlande myndigheter att ta fram en förhandlingspolicy som beskriver vilka grundläggande riktlinjer som ska gälla för förhandling. En sådan policy kan exempelvis innehålla:

• Vad LOU säger om förhandling. • Syftet med förhandlingen. WWW.UPPHANDLING24.SE

• När förhandling ska tillämpas. • Vad man kan förhandla om. • Vilka som ska kallas till förhandling. • Planera förhandling. • Genomförande av förhandling. • Förhandlingstaktik. • Dokumentation. • Tips och råd på vad man kan göra för att förbereda sig inom de olika momenten före, under och efter en förhandling.

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

27


FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING

Foto: Daniel Wadenius

Affärer Affärer

”VÄND PÅ PERSPEKTIVET OCH FRÅGA VAD SOM ÄR FÖRBJUDET OCH DRA SLUTSATSEN ATT ALLT ANNAT ÄR TILLÅTET.”

L E N N A R T B O R G H AG E N , U P P H A N D L I N G S R Å D G I VA R E

att svenska upphandlare närmar sig regelverket från fel håll. – De flesta frågar sig i första hand vad som är tillåtet. Varför inte vända på perspektivet och fråga sig vad som är förbjudet och dra slutsatsen att allt annat är tillåtet. Det är en mer pragmatisk syn som sätter den goda affären i fokus på ett tydligare sätt, menar han. Han har noga gått igenom lagen och identifierat strax under 20 olika möjligheter att förhandla, om rätt omständigheter råder. – Man måste förstås titta på de olika förutsättningarna men möjligheterna finns där, säger Lennart Borghagen. För försörjningssektorn ser det annorlunda ut. När det gäller förhandlingar har den något av en gräddfil att röra sig i och förhandlar som regel. Många frågar sig vad som motiverar den här skillnaden mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorn. Per-Owe Arfwedson förklarar att en vanlig uppfattning är att de statliga och kommunala bolag som styrs av LUF i större utsträckning verkar på kommersiella villkor. Det anses då vara en mindre risk att de som upphandlar under LUF tar ovidkommande hänsyn eftersom de verkar i konkurrens. De kommer med andra ord av nödvändighet att välja det alternativ som är mest ekonomiskt fördelaktigt. – Men skillnaden mellan LOU och LUF har troligen en historisk förklaring. Den beror på att många av verksamheterna inom LUF tidigare har omfattats av statliga monopol och att införandet av LUF föregicks av förhandlingar där EUs medlemsstater 28

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

krävde en flexibel lösning för verksamheterna, säger Per-Owe Arfwedson. Lennart Borghagen ifrågasätter skillnaden mellan LOU och LUF. – Jag ser inga logiska skäl att begränsa utrymmet för förhandlingar inom den klassiska sektorn. Att det är tillåtet att förhandla inom näringslivet och försörjningssektorn men inte för de myndigheter som tillämpar LOU kan jag inte tolka som annat än att man underförstått säger att de som är verksamma inom klassiska sektorn inte är intresserade av att göra bästa möjliga affär. Det resonemanget håller inte. Förhandla om pris är möjligt En fråga som ofta kommer upp är vilka möjligheter som finns att förhandla om pris. Här har det, enligt Anders Karlin, skett en förskjutning. – Tidigare sa ungefär halva juristkåren att det går att förhandla om allt inklusive priset medan den andra halvan sa att man inte får förhandla om pris. I dag säger allt fler att det även går att förhandla om priset, säger Anders Karlin. Samtidigt varnar han för att regelmässigt börja prispruta. – Jag anser att man bör sträva efter en situation där leverantörerna lämnar sitt bästa pris i anbudet. Blir man känd för att förhandla om pris kan de börja lägga in prutmån i sina anbud. Även Per-Owe Arfwedson menar att det går att förhandla om allt, det vill säga pris, kvalitet, leveranstider och andra kommersi-

ella villkor. Syftet är att anpassa anbuden till de krav som angetts i annonsen och förfrågningsunderlaget. – Men förhandlingen får aldrig innebära att några väsentliga förändringar av skallkraven görs, understryker han. Anders Karlin slår ett slag för att myndigheterna ska ta fram en förhandlingspolicy med grundläggande riktlinjer. – Det är en fråga om hur den upphandlande myndigheten vill uppfattas, säger han. Han beskriver en skala där de myndigheter som placerar sig på ena ytterkanten ser korrekta upphandlingar som överordnat allt annat medan myndigheter på den andra ytterkanten är de som lägger mycket stort fokus på den goda affären. Där finns till exempel de bolag som vill sätta affärsmässigheten i första rummet och därför vill genomföra många förhandlingar. På skalans mitt finns myndigheter som vill använda förhandlingar för vissa upphandlingar, till exempel med leverantörer från det privata näringslivet som är vana vid att förhandla, eller vid särskilt komplicerade upphandlingar. – Med en policy i ryggen där det har slagits fast riktlinjer för när förhandlingar ska ske får upphandlarna ett grundläggande stöd i sitt arbete. Det skulle ge dem ett tydligare mandat att förhandla. Det är verkligen ingen lätt situation för den upphandlare som sitter i en normalstor kommun och får i uppdrag från ledningen att genomföra en stor upphandling. I en sådan situation är utarbetade riktlinjer ett bra stöd, menar Anders Karlin. Han anser även att större upphandlingsWWW.UPPHANDLING24.SE


Korrekta formaliteter viktiga Om rätt förutsättningar finns och det blir fråga om förhandling är det viktigt att formaliadräkten är korrekt. Det bör finnas en skriftlig kallelse, en agenda för mötet och uppgifter om vilka som ska delta från myndigheten. Att föra protokoll är också viktigt. – Av protokollet bör det framgå vad man kom överens om. Protokollet bör också signeras av båda parter, helst vid sittande bord eller strax efteråt, säger Per-Owe Arfwedson. Lennart Borghagen tar teknikutvecklingen till hjälp och jobbar direkt i avtalet under själva förhandlingen. Det bygger på att han använder sig av ett elektroniskt förfrågningsunderlag. I underlaget finns ett avtalsutkast som har gått ut till anbudsgivarna. När förhandlingen börjar läggs avtalet fram på storbild och sedan diskuteras avtalet igenom, paragraf för paragraf. De ändringar som leverantören vill göra, och som upphandlaren godkänner, knappas in direkt i avtalsutkastet. Den processen pågår till dess att alla kan acceptera resultatet. – Eftersom det faktiska avtalet växer fram paragraf för paragraf behövs ingen annan dokumentation, säger han. Upphandlaren har initiativet Det är alltid den upphandlande myndigheten som har initiativet och kan begära förhandling. – Förhandlingen ska ledas av upphandlaren och det är viktigt att vara seriös och en garant för att förhandlingen sköts på ett professionellt sätt, säger Anders Karlin. Inför förhandlingen bör förhandlingstaktiken vara klar och det ska finnas en gemensam bild av vad som krävs för att frågeställningarna ska anses ha fått ett bra svar. – Man ska veta i förväg när man sitter nöjd och när man ska gå vidare. Det bygger i grunden på att man har gjort en bra marknadsundersökning. Sedan är det bara fråga om att våga, menar Lennart Borghagen. – Utbildning är bra. Men sedan är det bara att kasta sig ut i förhandling och lära med ■ växande erfarenhet. Det gäller för alla. WWW.UPPHANDLING24.SE

Foto: Bo Nordlin

enheter är betjänta av en policy, inte minst för att skapa en enhetlig utformning av förhandlingsmomentet. – Att ha tio olika förhandlingsvarianter är inte bra. Även här är det viktigt att utforma grundläggande riktlinjer som sätts på pränt. Per-Owe Arfwedson instämmer i att det kan vara svårt att genomföra förhandlingar för den som till exempel sitter som ensam inköpare på en myndighet. – I en sådan situation kan en förhandling innebära att man får prioritera. Då gäller det att hitta de upphandlingar som det är värt att lägga ner tid och pengar på.

Premiär. –Jag hade aldrig tidigare förhandlat i en så här stor affär, säger Ronny Odervång.

Lyckad förhandling sprider sig till nästa Förfrågningsunderlaget som skulle leda till ett förenklat förfarande gav inte ett enda anbud. Då genomförde upphandlingschefen Ronny Odervång upphandlingen som en förhandling. Han är nöjd både med resultatet och att han lyckades skaka om livsmedelsgrossisterna.

» FÖR NÅGRA ÅR sedan hamnade Trollhättan i

strålkastarljuset när kommunen genomförde en livsmedelsupphandling som skakade om de stora livsmedelsgrossisterna. Upphandlingen fick dessutom pris som 2008 års upphandling och kommunens upphandlingschef Ronny Odervång har många gånger fått berätta om sina erfarenheter av att utmana livsmedelsbranschen. Det avtal som till sist blev resultatet av upphandlingen genomfördes som ett förhandlat förfarande och gav ett resultat som han beskriver som bättre än väntat. Många

av de erfarenheter som han och hans kollegor fick i upphandlingen har de också tagit med sig in i den nya livsmedelsupphandling som pågår just nu. Att den förra livsmedelsupphandlingen kom att genomföras som en förhandling berodde på att den öppna upphandling som kommunen först gick ut med inte gav ett enda anbud. – De stora grossisterna var inte intresserade. De ansåg att vi ställde allt för långtgående krav. Vi skruvade på anbudsförfrågan så mycket som möjligt och gick ut med nytt UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

29


Affärer Affärer

FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING

förfrågningsunderlag men fick inte in några anbud då heller, förklarar Ronny Odervång. Nu befann sig Trollhättan alltså i en situation där skolbarn och äldre skulle förses med mat men utan avtal om livsmedelsleveranser. Ronny Odervång började ringa runt för att ta reda på om det fanns andra aktörer att vända sig till utanför den vanliga krets som brukar vara aktiva i livsmedelsupphandlingar. Förhandla utan annonsering Via ett tips fick han nys om livsmedelsgrossisten Svensk Cater. På upphandlingsenheten i Trollhättan finns också upphandlaren Lisbeth Sandblom. Hon kontaktade företaget och några samtal senare valde Trollhättan stad att låta den havererade livsme-delsupphandlingen övergå från en öppen upphandling till en förhandlad. Motparten var Svensk Cater. – Eftersom lagen ger möjligheter att förhandla utan föregående annonsering i de fall inga anbud har kommit in bestämde vi oss för att gå vidare på den vägen. Det var nytt för mig. Jag hade aldrig tidigare förhandlat i en så här stor affär, berättar Ronny Odervång. Han beskriver hur han och kollegan Lisbeth Sandblom var mycket noggranna i förhandlingen. De utgick från avtalsvillkoren i förfrågningsunderlaget, vilket de var skyldiga att göra. – Det var mycket viktigt att förhandlingen inte ledde till några väsentliga förändringar i avtalsvillkoren. Då hade vi med stor sannolikhet dragit på oss en överprövning, förklarar Ronny Odervång. Förhandlingen kom till största delen att handla om hur leveransen skulle se ut i praktiken, när olika e-handelslösningar skulle vara på plats och till viss del om sortiment. – Det kom till en del i bonus, till exempel logistikrabatt. Vi fick med en del godbitar som vi nu har lagt in i förfrågningsunderlaget för den nya livsmedelsupphandlingen. Alltid bara fyra personer Runt förhandlingsbordet fanns aldrig fler än fyra personer. Från Trollhättan var det Ronny Odervång och upphandlaren Lisbeth Sandblom. Företaget representerades av vd:n för Svensk Cater och den lokala grossistchefen för Uddevalla. – Från vår sida gällde full sekretess. Det var inga mer än vi två som visste att förhandling pågick och vi höll tyst som muren. Det tog ungefär en månad att sy ihop avtalet och Ronny Odervång beskriver affären som mycket lyckad. – Förhandlingen blev för oss ett naturligt sätt att lösa de problem som hade uppstått. Det enda som egentligen krävs för att gå in i en större förhandling är att man vågar. Det är också viktigt att båda parter strävar efter att ■ uppnå en god affär. 30

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

”DET ÄR VIKTIGT ATT VARA ÖVERENS OM HUR MÖTET SKA GENOMFÖRAS, HUR STRUKTUREN SKA SE UT OCH VEM SOM SKA SÄGA VAD”

M I N N A F O R S L I N G, S T R AT E G I S K I N KÖ PA R E PÅ M Ä L A R E N E R G I

”Förhandling ökar Minna Forsling är strategisk inköpare på Mälarenergi och handlar enbart enligt LUF. Det innebär att hon har stora möjligheter att förhandla och det är hon mycket nöjd med. Hon menar att förhandling ger mycket större förståelse för affären.

» MÄLARENERGI HANDLAR ENBART enligt LUF. Det innebär att Minna Forsling och hennes upphandlande kollegor arbetar i något av en gräddfil. Åtminstone är det en formulering som ofta återkommer när man pratar med upphandlare i den klassiska sektorn som med viss avund ser på de förhandlingsmöjligheter som LUF ger utrymme för. Minna Forsling är strategisk inköpare på Mälarenergi, men med ett förflutet som upphandlare från andra verksamheter som upphandlar under LOU. Och hon håller med.

– Att jobba med förhandlingar ger mycket mer kontakt med leverantörer på ett tidigt stadium. Det får man nästan aldrig inom LOU. Särskilt i komplexa och komplicerade upphandlingar ger det mycket större möjlighet till förståelse för affären. Dagordning till inbjudna När det är dags för förhandling skickar Minna Forsling ut en dagordning till de leverantörer som är kallade. Av inbjudan framgår vilka som kommer att vara med från bestälWWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Daniel Wadenius

förståelsen för affären” larens sida och anbudsgivaren får anmäla vilka de tar med till förhandlingsbordet. Från Mälarenergis sida brukar det vara två till fyra personer. Här ingår experter som har varit med i referensgruppen och tagit fram förfrågningsunderlaget. Ett undantag är väldigt stora eller komplexa upphandlingar. Då kan deltagarantalet per part vara betydligt större än fyra. – Men det måste alltid vara balans mellan de olika parternas representation i förhandlingsrummet, berättar Minna Forsling. En noggrann planering görs innan det är dags för förhandling. När det är dags för mötet leder Minna Forsling förhandlingen i egenskap av strategisk inköpare. – Det är viktigt att vara överens om hur mötet ska genomföras, hur strukturen ska se ut och vem som ska säga vad. För oss som part är det viktigt att vara väl förberedda och WWW.UPPHANDLING24.SE

veta vilket resultat vi vill uppnå med förhandlingen, säger hon. De frågor som ska tas upp under förhandlingen är alltid klara i förväg och alla utgår från samma frågor. En förhandling börjar oftast med en genomgång av anbudet. Det kan till exempel vara en uppgift som har varit otydlig och måste redas ut, andra frågor kanske måste konkretiseras. Anbud och priser diskuteras Det kan också vara fråga om förtydliganden som visar att anbudsgivaren verkligen kan leverera det som har uppgetts. – I förhandling är det vanligt att försöka få ner priset. Men det är också ett tillfälle att gå igenom ett anbud och göra anbudet tydligare. Men grundvillkoren får förstås aldrig förändras. Minna Forsling satt nyss i en förhandling

om en värmeanläggning som skulle köpas in. Under förhandlingen upptäcktes att det skulle bli nödvändigt att göra förändringar i underlaget. – Enda alternativet var att avbryta upphandlingen och det gjorde vi. När en förhandling är klar och tilldelningsbeslut skickat, ser Minna Forsling till att mötesanteckningarna levereras till deltagarna, om de begär att få dem. I så fall kommer de som en del av anbudshandlingarna. – Vi strävar efter att vara transparenta och väljer att dokumentera det som görs. En förhandling tar oftast cirka en och en halv timme om det är en förenklad upphandling, vilket är den vanligaste formen. – Det är nyttigt att få träffa leverantörerna i en förhandling. Det ger en bekräftelse på om vi har fått det vi frågat efter i upphand■ lingen, konstaterar Minna Forsling. UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

31


Affärer Affärer

FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING E-HANDELSSYSTEM

Han hyllar dialogen Det är svårt att prata till sig sämre affärer, säger Mathias Rönngren, upphandlingschef i Skellefteå kommun. Och han lever som han lär. I hans verktygslåda finns både förhandlingar och mycket dialog.

» NÄR MATHIAS RÖNNGREN, upphandlingschef i

Skellefteå kommun, pratar förhandling menar han inte bara förhandlat förfarande. Han vill i stället se frågan i ett mycket vidare perspektiv. – Vi gör ungefär 130 upphandlingar per år. Av dem görs bara några få som förhandlat förfarande. Samtidigt sker någon form av förhandling i en tredjedel av alla upphandlingar, eller åtminstone en dialog med leverantörerna, säger han. Han beskriver hur förhandlingar ofta används i förenklade upphandlingar när det gäller frågor som rör avtalsförlängning, justering av priser och vid större avrop. – Upphandlar vi med förenklat förfarande kan vi ha ett scenario där det omedelbart står klart att en leverantör har bästa anbud. Men i ett annat scenario kan vi ha en situation där två leverantörer ligger väldigt nära varandra. Då kan vi förhandla om vad som krävs för att gå ner i pris eller vad vi kan få till ett visst pris. Det viktiga är att inte bryta skall-kraven. Det kräver att vi skriver funktionella krav. Förhandlade ner priset Mathias Rönngren berättar om en ganska nyligen genomförd upphandling där en ljudanläggning skulle köpas in. Av kraven framgick att anläggningen skulle ha bra ljud och professionell montering anpassat för den aktuella lokalen. Men i det bästa anbudet låg priset i överkant. – Här gick vi in i förhandling och blev överens om ett lägre pris mot att anläggningen monterades på annat sätt än vad som hade angetts i anbudet. Det var inga problem eftersom vi inte hade ställt några krav på hur anläggningen skulle monteras i förfrågningsunderlaget. Mathias Rönngren berättar att det förekommer förhandlingar även i öppna upphandlingar, där förhandling egentligen är förbjudet. Men här är det fråga om en dialog som rör de delar av affären som inte är reglerade. Det 32

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Ser helheten. Många tänker i helhetskostnader och ser att dialog främjar den goda affären, säger Mathias Rönngren.

kan till exempel vara fråga om olika tillägg till kontrakt. – Vi som upphandlar måste vara mycket mer öppna för dialog. Samtal ger överhuvudtaget bättre affärer. Det är väldigt svårt att prata sig till sämre affärer än vad som från början offererades, säger han. Att Mathias Rönngren och hans kollegor endast genomför ett fåtal upphandlingar med förhandlat förfarande per år är bland annat en fråga om resurser. Dels tar ett förhandlat förfarande mycket tid i anspråk. Dels motiverar han det med en vanligt förekommande rädsla att göra fel. – Rättspraxis kräver väldigt tydlig dokumentation och ställer krav på likabehandling. Det för med sig en oro för att trampa fel och det ger i sin tur en onödig överdokumentering. Han säger att det också kan finnas ett moment av rädsla att välja ut, och välja bort, vilka leverantörer som ska bjudas in till förhandling. – Det finns hela tiden en risk att någon ska känna sig förfördelad och överpröva med argumentet att de hade kunnat lämna ett bättre anbud om de hade fått förhandla. För att undvika en sådan situation kan det på kort sikt vara enklare att förhandla med många, men det komplicerar saken. Det blir många förhandlingar. Bara att hitta lämpliga mötestider blir en utmaning.

Mathias Rönngren började arbeta som upphandlare i offentlig sektor för fem år sedan. Goda affären är främst Han kom från ett större privat företag och förvånades över den affärskultur som rådde i offentlig sektor. – Då upplevde jag det som att vår första uppgift var att följa LOU. En lyckad upphandling var en upphandling som inte överprövades. Nu är det lite annorlunda tongångar. I dag är vårt främsta uppdrag framför allt att göra goda affärer. I det offentliga har det funnits en viss osäkerhet kring vilket synsätt som ska gälla. Idag upplever jag att de flesta pratar affären först medan LOU mera ses som något som ligger i botten, som en spelplan att agera på. Han beskriver hur det i den kultur som rådde för några år sedan ansågs att den finaste upphandlingen var den som hade många och tydliga skall-krav och som resulterade i en lägstaprisupphandling med väldigt få frågor från leverantörerna. – Men det här verkar många ha kommit ifrån. Om vi till exempel ska upphandla organisationskonsulter är det klart att vi ska träffa dem. Här har diskussionen vänt. Många tänker i helhetskostnader på ett annat sätt i dag och ser att dialog främjar den ■ goda affären, säger Mathias Rönngren. WWW.UPPHANDLING24.SE


Creative Republic

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

LOU och LUF Upphandlingens roll och mål Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Nyckeltal, logistikflöden och uppföljning Förhandlingsteknik Rätt vid köp Ekonomisk leverantörsbedömning Framgångsrik affärsförhandling Kommersiell avtalsrätt/internationell handelsrätt Offentliga sektorns beslutsprocess & organisation Hållbara upphandlingar & CSR Buying Business Services Supplier Relatationship Management Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning

Upphandling och strategiskt inköp, så mycket mer än bara juridik. Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare. Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv. Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar. Silf är Nordens ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Scanna av QR-koden till höger för mer information eller gå in på vår hemsida www.silf.se. Du kan även ringa oss på 08-752 16 80 Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.


Affärer Affärer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Försvarsmakten testar nytt grepp

Förfrågningsund

En förutsättning för en bra upphandling är ett bra förfrågningsunderlag. Ju tydligare underlag, desto mindre risk för missuppfattningar och onödigt extraarbete. Ett sätt att ta fram tydliga underlag, där aktörer kan ställa frågor och komma med synpunkter, är att lägga ut underlagen på remiss. T E X T: E R I CA S V E N S S O N » ANDREAS BENGTSON, FÖRSVARSMAKTEN, berättar att försvaret skickade ut ett förfrågningsunderlag på remiss inför en upphandling. Han är mycket nöjd med resultatet. Det var första gången – men inte den sista. Det var när Försvarsmakten skulle upphandla bemanningstjänster som man bestämde sig för att arbeta på ett nytt sätt. 34

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Upphandlingen var uppdelad i fem delområden: kontor/administration, personal, it, ekonomi/finans och lager/ förråd. Försvarsmakten startade 2009 ett omfattande arbete. Arbetet kallades UEFA och innebar att man granskade Försvarsmaktens anskaffningsverksamhet och startade flera så kallade initiativ, bland

WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Försvarsmakten

derlag på remiss

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

35


Affärer Affärer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

annat bemanning. Det var under det arbetet som arbetsgruppen kom fram till förslaget om att gå ut på remiss. Önskemål om en remissrunda hade även tidigare kommit upp vid några leverantörsmöten. Leverantören får tycka till Remissrundan innebär att den traditionella arbetsgången med förfrågningsunderlag och anbud från leverantörer utökas. När förfrågningsunderlaget skickas ut på remiss får även leverantörerna komma till tals. Leverantörernas synpunkter kan beaktas i ett förändrat förfrågningsunderlag som sedan ligger till grund för upphandlingen. Andreas Bengtson berättar att Försvarsmakten lade ut förfrågningsunderlaget som en så kallad Request for information, RFI, på Opic. Där låg det i cirka fyra veckor och under den tiden kunde potentiella anbudsgivare ladda hem materialet och komma med frågor och synpunkter. Det var flera leverantörer som kom in med mycket bra frågor och synpunkter, enligt Andreas Bengtson. Det ledde till att förfrågningsunderlaget kunde arbetas om så att det blev tydligare, mer detaljerat och även lite justerat. Det hela fungerade som en kvalitetsgranskning. – För den som vill ha in synpunkter är förfrågan på remiss ett mycket bra alternativ till att genomföra leverantörsmöten under en marknadsanalys. På det här sättet kan alla som vill också få komma till tals, säger Andreas Bengtson. Han tror att det inte finns någon typ av upphandling som lämpar sig mer eller mindre för remiss. Det spelar egentligen ingen roll vad som

”FÖR DEN SOM VILL HA IN SYNPUNKTER ÄR FÖRFRÅGAN PÅ REMISS ETT MYCKET BRA ALTERNATIV” ska upphandlas. Hela idén bygger på att fokus ligger på att få in åsikter och synpunkter från marknaden. Men han tror att remissförfarandet är bättre lämpat för en bransch där det finns många leverantörer. Få leverantörer ökar risken för en viss inriktning på förfrågningsunderlaget. Leverantörer är nöjda Upphandlaren ser alltså stora fördelar med arbetssättet. Även leverantörer är positiva. Jaana Shalabi, Adecco, berättar att initiativet kändes som ett nytt grepp. De var mycket positivt inställda till att få möjlighet att ge värdefull input inför upphandlingen. Hon berättar att de upplevde det som att syftet med initiativet var att stävja en osund prissättning. Det skulle man kunna göra genom att lägga fokus på exempelvis kvalitet och påföljder vid bristande leverans, i stället för att enbart lägga vikt vid priset. Självklart tog det extra tid att svara på remissen, men det är tid som Adecco gärna lägger ned om de ser att de får vara med och påverka innehållet utifrån sitt verksamhetsområde. Dessutom anser man att Försvarsmakten är en strategiskt viktig kund.

Jaana Shalabi säger att det inte togs någon hänsyn till deras synpunkter kring alternativa prismodeller. Hon tror att upphandlarna kan ha tagit intryck av deras synpunkter i vissa frågor, men upplever inte att det gäller de betydande frågorna. Det gjordes inte några förändringar i förfrågningsunderlaget utifrån de förslag som Adecco lämnade. Positiv trots extra arbete Anna Johansson, Poolia, säger att själva förfaringssättet var helt nytt för dem. De har tidigare varit med på så kallade hearings inför upphandlingar. Hon berättar att de även var kallade till en hearing inför den här upphandlingen och därför blev överraskade när det aktuella förfrågningsunderlaget dök upp som RFI några månader senare. Poolia upplevde ändå att det var positivt att få en chans att vara med och tycka till, och gick in för arbetet med hull och hår. Processen tog förstås extra tid, men Anna Johansson poängterar att det är bra investerad tid om man får vara med och påverka. Hon uppskattar att det sammanlagt handlade om ungefär en arbetsdag för två personer. Däremot anser hon inte att Försvarsmakten tog några större intryck av svaren, och hon tycker inte att det gjordes några förändringar att tala om i förfrågningsunderlaget. Poolia hade föreslagit en del anpassningar för vad Poolia vet är viktiga parametrar i branschen. Anna Johansson berättar också att man redan på den hearing som var tidigare hade nämnt samma förslag. Men inget av förslagen hade anammats i ■ det slutgiltiga förfrågningsunderlaget.

Hur tar ni in synpunkter på era förfrågningsunderlag från marknaden? Örjan Olsson, upphandlingschef, Gotlands kommun – Vi brukar inte gå ut på remiss, utan gör våra upphandlingar på det mer traditionella sättet.Vi gör först en marknadsanalys, där även dialog med leverantörer kan förekomma.

36

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Jussi Halonen, upphandlingschef, Mora kommun – I nuläget sker det inte på något organiserat sätt, även om vi uppmuntrar leverantörerna att komma med synpunkter. Kontakterna med leverantörer blir mer sporadiska. Men vi har planer på att skapa öppna forum där man kan kommunicera inom olika områden.Till forumen kan leverantörer och behovsägare komma med synpunkter.

Lisbeth Sandblom, upphandlare , Trollhättans kommun – Vi brukar kontakta marknaden innan vi går ut med en förfrågan. Det gör vi för att få en uppfattning av hur det ser ut i branschen och vad som är rimligt att kräva i normalfallet. Sedan kanske vi ändå väljer att strama upp kraven utifrån de behov som vi bedömer att vi har. Efter avslutad upphandling kontaktar vi ofta anbudsgivarna för att få ytterligare synpunkter.

WWW.UPPHANDLING24.SE


Affärer Affärer

UPPHANDLINGENS KOSTNADER

LOU lönar sig – trots kostnader Det kostar pengar att upphandla enligt LOU. Trots kostnaderna lönar det sig att göra konkurrensutsatta inköp. Men det får inte tas som intäkt för att slå sig till ro. Med större effektivitet i upphandlingsarbetet kan de administrativa kostnaderna pressas ordentligt. T E X T: M A R I E S T R Ö M B E R G L I N DVA L L » LAGEN OM OFFENTLIG upphandling har de-

batterats sedan den infördes i början av 1990-talet. Upphandlare pekar på att lagen är komplicerad och gör jobbet krångligt. Leverantörerna har ungefär samma invändningar och tryfferar dessutom sin kritik med att det tar alldeles för lång tid att sätta ihop anbud. Under senare år har ett par rapporter satt lagen under lupp, bland annat för att undersöka hur stora kostnader som är förknippade med själva upphandlingsarbetet och hur de ser ut i relation till den vinst som upphandlingsarbetet genererar. Frågan berörs i det delbetänkande som Upphandlingsutredningen publicerade i november 2011. Där konstaterar utredarna att Lagen om offentlig upphandling visserligen medför betydande transaktionskostnader men att de kan ses som en god investering eftersom LOU samtidigt ger billigare och bättre varor och tjänster till offentlig sektor. 38

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Men att de administrativa kostnaderna betalar sig betyder inte att allt är frid och fröjd. Utredarna konstaterar att det finns utrymme att sänka transaktionskostnaderna genom att förbättra effektiviteten och införa bättre rutiner hos upphandlarna. Stora skillnader i tidsåtgång I Upphandlingsutredningen definieras transaktionskostnaderna som beroende av den tid det tar att utföra olika delmoment i upphandlingsarbetet, till exempel identifiering av behov, val av leverantör och avtalsteckning. Utredningen konstaterar också att tidsåtgången är ungefär densamma för att genomföra upphandlingar av olika varor och tjänster. Däremot är skillnaderna stora mellan olika upphandlingsförfaranden. En direktupphandling tar cirka 23 timmar att genomföra medan öppet förfarande, som är den mest tidskrävande metoden, tar cirka

255 timmar. Enligt Upphandlingsutredningens delbetänkande är den totala transaktionskostnaden för de upphandlande organisationer som lyder under LOU och LUF cirka 1,1 miljarder kronor. Det ska ställas i relation till att det varje år upphandlas varor och tjänster i Sverige för 450 till 580 miljarder kronor. Uppgiften, som är en uppskattning från 2006, presenteras med viss reservation och utredarna understryker att det är svårt att exakt ringa in storleken på hur mycket det upphandlas för per år. Balansgång mellan lag och bra affär Adriana Buzea är upphandlare i Lidingö stad. Under 2010 presenterade hon en uppsats vid Stockholms universitet där hon lägger ett kommunalt perspektiv på upphandlingsarbetets administrativa kostnader. – Jag skrev rapporten därför att jag inte någonstans kunde hitta bra information om kostnader för upphandling. Jag ville ta reda WWW.UPPHANDLING24.SE


Foto: Daniel Wadenius

”UPPHANDLARE BALANSERAR MELLAN LAGEN OCH KRAVET PÅ ATT GÖRA BRA AFFÄRER. NÄR ÄR DET LÖNSAMT ATT UPPHANDLA?” ADRIANA BUZEA, UPPHANDLARE, LIDINGÖ

på när det är lönsamt att upphandla. Vi som jobbar med upphandling måste hela tiden balansera mellan lagens krav och kravet på att göra bra affärer. Frågan är då hur mycket tid vi kan lägga ner på en upphandling, förklarar Adriana Buzea. I sin rapport, Kostnader för upphandling för en kommunal upphandlande myndighet, tar hon avstamp i Per Molanders rapport Regelverk och praxis i offentlig upphandlingfrån 2009. Det är en rapport som skrevs på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Per Molander slår fast att en upphandling är lönsam redan vid låga värden. Han menar att även om upphandlingsproceduren kan uppfattas som komplicerad är den potentiella vinsten så stor att den är motiverad. Det visar han genom att presentera uppgifter från både statlig och kommunal sektor. I det statliga exemplet handlar det om upphandling av konsulttjänster. Här ligger kostnaden WWW.UPPHANDLING24.SE

för upphandlingen på knappt fem procent av upphandlingsvärdet. För den kommunala sektorn presenteras tre olika exempel på upphandlingar: en direktupphandling, en konkurrensutsättning där tre företag har tillfrågats och en annonserad upphandling. De administrativa kostnaderna räknas fram genom att upphandlingarna bryts ned i sina enskilda moment. Exempelupphandlingen beskrivs som enkel och billig och Per Molander understryker att uppgifterna ska ses som en undre gräns för administrativa kostnader. Kostnad upp till fem procent Med det i åtanke landar kostnaden för direktupphandlingen på 2,39 procent av upphandlingens värde. Vid alternativet med tre leverantörer är kostnaden 3,83 procent av upphandlingens värde och i det sista fallet, den annonserade upphandlingen, är kostnaden fem procent.

Adriana Buzea tar de här beräkningarna som utgångspunkt i sin utredning där hon preciserar transaktionskostnaderna som den kommunala upphandlingsavdelningens alla administrativa kostnader för en formell upphandling. I underlaget för hennes beräkningar ingår kostnader för upphandling och avtalshantering, men inte det grundläggande arbetet med behovsanalys och kravspecifikation som görs av kommunens förvaltningar. Hennes beräkningar visar att kostnaden för en annonserad upphandling uppgår till mellan tre och fyra procent av upphandlingsvärdet. Om hänsyn även tas till förvaltningarnas arbete med att ta fram en kravspecifikation uppgår kostnaden för upphandlingen till fem procent av upphandlingsvärdet. Antalet anbud varierar Adriana Buzea berättar att kostnaderna varierar med upphandlingens art och dess omfång samt arbetssätt. Kostnaderna fördelar sig dessutom olika mellan upphandlingsprocessens olika steg. – I vissa fall är förberedelserna av förfrågningsunderlaget den dominerande kostnadsposten och tar flera månader att genomföra, det kan gälla upphandling av kost, medan utvärderingen och avtalstecknandet kan gå snabbare. I andra upphandlingar är det utvärderingen som kräver stora arbetsinsatser. Den totala kostnaden är också beroende av antalet anbud som också varierar mycket. I upphandlingar av konsulter kan det komma in flera hundra anbud, säger hon. Både Per Molander och Adriana Buzea konstaterar att konkurrensutsättning lönar sig, även om Adriana Buzea redovisar något högre upphandlingskostnader i sin exempelkommun. Det gäller oavsett förfaringssätt och även vid relativt låga värden. Men det betyder inte att Upphandlarsverige kan slå sig till ro i vetskapen om att det lönar sig att handla under LOU. Stor potential att spara Utrymmet för förbättringar anses vara stort och här finns en stor besparingspotential. I Upphandlingsutredningens delbetänkande talas om bättre rutiner kring uppföljning och Per Molander nämner i sin rapport att de administrativa kostnaderna kan sänkas med stöd av elektronisk upphandling och standardiserade beslutsstöd. Även Adriana Buzea ser stora möjligheter att öka effektiviteten och därmed sänka transaktionskostnaderna. Hon förespråkar samordnade upphandlingar. Men hennes förslag på effektiviseringar omfattar mer än så. Bland de viktigare effektivitetsmöjligheterna nämner hon en tydlig upphandlings- och inköpspolicy och elektroniskt upphandlingsstöd. Hon förespråkar också standardiserade förfrågningsunderlag, integration mellan upphandlingssystem och beställnings- och ekonomi■ system samt e-handel. UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

39


STÄDUPPHANDLING

”STÄDBOLAGEN RÄKNADE FÖR SNÅLT MED TID FÖR ATT KUNNA LÄGGA ETT SÅ LÅGT PRIS SOM MÖJLIGT” JA N N E P E T T E R S S O N , T I E R P

40

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE

Foto: Alexander Lindström

Affärer Affärer


Upphandling i Tierp

Städarna får tid att göra ett bra jobb Tierps kommun har upphandlat städning med utvärdering baserad på ”högsta tillåten avverkningsgrad”. Det är ett sätt för att komma tillrätta med problemen med oseriöst låga anbud och dåligt tilltagen städtid. T E X T: B O H Ö G L A N D E R » HÖGSTA TILLÅTEN AVVERKNINGSGRAD låter litet märkligt men handlar inte om skog utan om att lokalvårdaren ska få den tid som städningen kräver för att kunna göra ett bra jobb. Det kan låta självklart, men i takt med ökad konkurrens om uppdragen har företagen en tendens att tänja på gränserna i syfte att kunna lägga låga anbud och på så sätt få kontrakten. Resultatet har många gånger blivit att tiden inte räcker till för städarna att göra ett acceptabelt arbete. Klagomålen från medarbetare i verksamheterna har inte låtit vänta på sig. Även i Tierp förekom det klagomål på städningen under flera år och kommunen beslöt sig för att försöka finna en varaktig och långsiktigt hållbar lösning på problemet – även om det skulle komma att innebära att städningen måste kosta mer i kronor räknat. Klagomål vanliga – Problemen har bottnat i att lokalvårdarna inte har fått den tid de behöver för att utföra ett bra jobb. Det har jag själv hört från lokalvårdare och jag har även hört samma sak från mina kontaktpersoner ute i verksamheterna. Även hos tidigare arbetsgivare var det ofta liknande problem, berättar Janne Pettersson, upphandlare i Tierps kommun och ansvarig för den aktuella städupphandlingen 2010. WWW.UPPHANDLING24.SE

Fram till 2006 gällde så kallad ”behovsanpassad städning”. Därefter gjorde Janne Pettersson en ”frekvensstädupphandling”, vilket i korthet innebär att lokalvårdarna fick ett schema och en städinstruktion för varje städobjekt. Men trots detta blev slutresultatet fortfarande inte bra. – Det klagades hej vilt från olika håll och kanter och det kom fram att den tid som avsatts för lokalvårdarna fortfarande var för snålt tilltagen, berättar Janne Pettersson. – Ja, som jag såg det var problemet att städbolagen räknade alldeles för snålt med tid för att kunna lägga ett så lågt pris som möjligt. Och hur skulle vi komma åt det? Janne Pettersson har tidigare jobbat åt Kungliga byggnadsstyrelsen. Där använde man sig av så kallades avverkningsgrader. Avverkningsgrader anges i kvadratmeter per timme och i korthet innebär det att ju fler kvadratmeter en lokalvårdare ska städa per timme, desto sämre blir varje kvadratmeter städad. Olika lokaltyper Janne Pettersson berättar att man haft god hjälp av en erfaren och kunnig städkonsult i upphandlingen. Hon heter Gun Finn och är expert på lokalvård. De tidsspann som man använt sig av i de olika lokaltyperna är till stora delar baserade

på konsultens erfarenhet. Eftersom de flesta av städobjekten innefattar många olika typer av städytor, som toaletter, kontorslokaler, och gymnastiksalar, har man använt sig av generella avverkningsgrader för varje lokaltyp. Varje städobjekt fick i förfrågningsunderlaget sitt specifika formulär som leverantörerna måste fylla i om de vill lägga bud på just det objektet. I formuläret måste leverantören dels ange kostnaden/priset för att städa enligt den frekvens (hur ofta) kommunen önskade, dels hur lång tid de behövde ha på sig för respektive lokal. Det gällde den ordinarie städningen. Sedan tillkom andra villkor och priser för storstädning och golvvård, som kräver särskilda resurser och ofta annan mer specialiserad personal. Uppföljningen viktig En viktig del av upphandlingen är uppföljningen. Den är påbörjad, men ett definitivt resultat kommer att dröja i ytterligare några månader, uppger Janne Pettersson. Uppföljningen sker genom besiktning av städningen när lokalvårdarna är på plats. – Kommer man någon timme senare kan det ju ha hunnit bli nedsmutsat på grund av användning, och då blir inte besiktningen rättvis, förklarar Janne Pettersson. UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

41


Affärer

S

STÄDUPPHANDLING

Nu i början av avtalsperioden är det Janne Pettersson själv som står för besiktningen, men senare kommer personer i verksamheterna att utbildas för att kunna genomföra besiktningarna. Men principen blir densamma, nämligen okulärbesiktning. Och det är kommunens representanter som ensidigt kan avgöra om städningen uppfyller kraven. Det är en ganska långtgående avtalsklausul. – Ja, städbolagen som lade anbud har funnit sig i detta. Vi kommer även att ha gemensamma kontroller med vinnande utförare, förutom att städbolaget också genomför sina egna interna kontroller. Även om principen är enkel är genomförandet av städning med högsta tillåten avverkningsgrad inte okomplicerad. Tidsåtgången varierar beroende på vilken lokal det gäller. – En gympasal är till exempel enklare att städa och tar mindre tid per kvadratmeter än till exempel en toalett, exemplifierar Janne Pettersson. Men Tierps kommun har valt att se städ-

”PROBLEMET ÄR ATT LOKALVÅRDARNA INTE HAR FÅTT DEN TID DE BEHÖVER FÖR ATT UTFÖRA ETT BRA JOBB” JA N N E P E T T E R S S O N , T I E R P

ningen ur ett totalekonomiskt perspektiv och varit beredd att betala för mer tid i städningen. Om städningen är bristfälligt utförd ökar andra problem som också kostar till exempel allergier. Ökat slitage på golv kan också bli kostsamt. Janne Pettersson avslöjar också att kostnaden i upphandlingen blev i genomsnitt 53 procent högre än i föregående upphandling (efter indexhöjningar) sett till siffrorna i anbudet. Det verkliga utfallet blir klart när den första uppföljningen är färdig. – Vi beräknade att kostnaden för lokalvården skulle öka med mellan 30 och 50 procent. Vinnande leverantör blev Förenade Service och RH Städ i Falun. Våren 2011 blev Faluföretaget uppköpt av Förenade Service, vilket i praktiken alltså innebär att kommunen i nuläget endast har en utförare. ■

Tierps modell ställer krav på resultat » FÖR ATT KUNNA ställa rätt krav i städupphandlingen 2010 fick Tierps kommun hjälp av Städarkitekten i Västerås. – Det finns en gräns för hur många kvadratmeter en person hinner med att städa under en timme, säger Gun Finn, konsult på Städarkitekten. Hon har många års erfarenhet av städning och upphandling av städtjänster. Vilka parametrar samverkar när ni ställer krav på leverantörernas städtjänst och hur ni kommer fram till om anbudet kan accepteras? – I förfrågningsunderlaget anges antal kvadratmeter per objekt. Varje objekt är klassat utifrån olika typer och för varje typ ett spann för avverkningstakt. Med typer menas här vilken verksamhet som bedrivs som exempel skola, förskola eller administration. Begreppet lokaltyper specificerar ytterligare: toalett, lärosal, korridor eller kontor. – Spannets primära funktion är att kunna utvärdera inkomna anbud utifrån Tierps krav att ”köpa bästa värde”, det vill säga anbuden belastas med prispåslag ju högre avverkningsgrad som anges. – Avverkningstakten baseras på det rimliga i att hinna med städuppdraget med målet att uppfylla ställda krav på ”rena lokaler”. – Vi tittar också på om timpriset är rimligt. 42

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Om man väger in alla kostnader ska timpriset ligga runt 225-250 kronor per timme. Kontentan är alltså att: •Alla anbudsgivare räknar på samma antal kvadratmetrar per objekt. •Städhastigheten (avverkningstakten) anges i ett spann (som används för utvärderingen). •Städkostnaden ska vara rimlig. •Städtiden per objekt, som anges i anbudet, ska användas fullt ut på respektive objekt för att ge städpersonalen möjlighet att leverera ett avtalsenligt städresultat. – Tierps modell är, så vitt jag känner till, unik i Sverige. Jag tycker det är mycket bra att en verksamhet inom offentlig sektor sätter ner foten och köper ”bästa värde”. Genom att gå mot strömmen och inte bara anta lägsta pris utan också ställa höga krav på städresultat visar Tierp på de brister som finns i det nuvarande upphandlingssystemet. – Det finns en dold kostnad i att anta lägsta pris, då det alltför ofta medför kvalitetsbrister och missnöje hos personalen. Det tar en massa tid från både köpare och leverantör av städtjänster, säger Gun Finn. – Jag vill uppmana upphandlare inom offentlig sektor att bli bättre på att göra städupphandlingar. Fokus ska vara på resultat och funktion i stället för på frekvens- och ■ metodstyrda insatser.

Hur hanterar ni städtid i anbuden? Inger Edman, upphandlare, Nyköpings kommun: – Vi utvärderar inte enbart priset utan har med avverkningsgraden som ett kriterium. – Vi ställer krav på städmetoder och har skärpt uppföljningen med vitesföreläggande om entreprenören inte uppfyller krav på till exempel egen- och kvalitetskontroller eller inte utför rättelse vid stickprov.

Ulla Öhrn, upphandlingschef, Västerviks kommun: – Vi gjorde en stor upphandling av städning 2010 som vanns av Sodexo i fyra områden och ISS i två. – Vi talade tydligt om att anbudsgivarna hade ansvar för att kontrollera objekten så att rätt städtid beräknades.Vi hade tydliga krav på resultat och hur ofta det skulle städas.Vi hade också krav på att anbudsgivarna skulle redovisa tid per månad på varje objekt och verkningsgrad per kvadratmeter. – I kontrakten finns inskrivet att driftmöten per område, respektive kontraktsmöte för hela uppdraget ska hållas med beställaren, bland annat kring hur klagomål ska hanteras. – Vi gav också leverantören möjlighet att en tid efter det att uppdraget startat komma tillbaka till oss och diskutera eventuella missuppfattningar. Inom den här tiden gjordes en del mindre korrigeringar – framförallt för skolans lokaler – där det skett verksamhetsförändringar och i lokaler där det skett ombyggnader under anbudstiden. – När vi utvärderade inkomna anbud försökte vi analysera städtider per objekt och olika anbudsgivare men fann inte några större skillnader, annat än när det gällde lokaler med stora ytor, som till exempel idrottshallar. – Vi har haft en hel del klagomål på för liten städtid och följer upp dem direkt och kontinuerligt. Det har i några fall lett till att vi köpt till tid. – Det var första gången som vi handlade upp städning.Vad vi lärt oss är att beskriva objekten mer noggrant, både vad avser behov och användning samt ålder och status på lokalerna.

WWW.UPPHANDLING24.SE


Låt dig inspireras av framtidens IT-lösningar

Förra årets eventsuccé är tillbaka.

Välkommen till Ricoh Inspiration Day! Låt dig inspireras av dagens IT-trender och framtidens IT-lösningar! Årets Inspiration Day handlar om molnet, mobila lösningar, videokonferens och dokumentflöden. Dessutom pratar vi kring IT-drift och hantering av produkter under hela livscykeln. Du ges möjlighet att välja ämnen att lyssna på efter eget intresse. Som besökare får du en unik inblick i hur dagens IT-innovationer gör skillnad, både för individen och för organisationen. Keynote speaker är visionären Peter Siljerud, framtidsstrateg på Futurewise med fokus på IT-trender. Under Peters föreläsning tas vi med på en resa som gränsar mot framtiden, men som landar i nyttan för dig, här och nu. Evenemanget är helt kostnadsfritt. Kom och träffa oss på följande orter: 18 sept 19 sept 24 sept 25 sept 3 okt

Uppsala, Uppsala Konsert Kongress Örebro, Conventum Kalmar, Kalmarsalen Linköping, Sky Hotel Luleå, Kulturens Hus

Läs mer och anmäl dig på ricoh.se Välkommen önskar Ricoh Sverige AB

IT-UPPHANDLINGEN

Bild från ett av inspirationspassen förra året.


Affärer Affärer

INKÖPSFUNKTIONENS R OLL

Inköpsskolan del XI

Inköpsverksamheten organiseras om Inköpsfunktionen befinner sig i ständig förändring. Men hur organiseras den? Ofta går inköpsenheten mot en mer uppdelad enhet som koncenterar sig på strategiskt viktiga uppgifter. Enklare avrop lämnas till andra funktioner. T E X T: A N D E R S K R O N O C H M I K A E L WA L L G R E N » INKÖPSENHETENS

PLATS I organisationen ändras ofta i och med att inköpsenheten får ta ett allt större och mer strategiskt ansvar. Men en fråga som inte har behandlats är hur själva inköpsavdelningen organiseras. På senare tid har den på många håll förändrats och utvecklats. Hur man internt organiserat sig inom inköpsenheten har av tradition varit olika mellan offentlig och privat sektor. Den offentliga sektorn har ofta skilt på dem som gör upphandlingarna (oavsett vad som upphandlas) och de som utnyttjar avtalen (avroparna). Privat verksamhet har däremot fokuserat på vad man köper genom indelning i inköpsområden eller kategorier, och delat upp det interna arbetet efter områdena. I takt med it-utvecklingen inom inköpsområdet har man kunnat stödja ett arbetssätt där avropen flyttas ut i verksamheten, utan att man för den sakens skull mister kontrollen och får så kallade vilda inköp. Det har medfört att även den offentliga sektorns inköpsenheter har börjat med kategoristyrning. Organisatoriskt har det medfört att i stället för att ha centrala resurser som gör alla upphandlingar, görs upphandlingarna i verksamheten av medarbetarna själva. Men oftast har man kvar centrala resurser för att

44

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

kvalitetssäkra själva upphandlingsprocessen. Inom organisationsområdet märks utvecklingstrender som till en början kan verka motstridiga. För det första kan man se en tydlig tendens att reducera omfattningen, men inte kvaliteten, på vissa centrala resurser. Samtidigt byggs andra, delvis nya, centrala resurser upp. De nya resurserna tillkommer ofta för att ge service åt fler enheter. Man skapar så kallade shared service centers. Ett bra exempel på det är det servicecenter för myndigheter som staten etablerar i Östersund. Andra exempel på fenomenet är samarbetet kring upphandlingar som etableras mellan flera kommuner, exempelvis mellan Haninge och Nynäshamn samt mellan Norrköping och Linköping, det som ofta kallas för den fjärde storstadsregionen. Vissa upphandlingar outsourcas Inköpsenheten är av tradition en av de större centrala enheterna i många organisationer, det gäller framförallt inom offentlig sektor. Inköp påverkas naturligtvis av trenden att flytta ut mer och mer av verksamheten från de centrala staberna till de som geografiskt och funktionellt sitter i verksamheten. It-utvecklingen skapar möjligheter för en organisation att lägga ut större delen av upphand-

lingsarbetet i verksamheten, och kanske bara ha kvar specialistresurser och kvalitetssäkring av upphandlingsarbetet centralt. En annan möjlighet är att man outsourcar enklare och framför allt mer standardiserade upphandlingar på externa samarbetspartner. Hur delar man in inköpsenheten? I en kartläggning* som genomfördes hösten 2011 och som uppdaterades i maj i år kan man konstatera att den vanligaste indelningen av inköpsavdelningens arbete är efter: • Geografiskt ansvar • Kategoriansvar • Kundansvar Det är också vanligt med kombinationer. It-enheten är ofta en viktig kund till inköpsavdelningen, men it – i form av hård-, mjukvara och service – representerar också en viktig inköpskategori. På liknande sätt kan ett geografiskt ansvar representera en kategori eller en kund. Utvecklingen verkar gå mot en kombination av kategori- och kundindelning. De kategoriteam som finns ute i verksamheten kan bestå av kategoriansvariga inköpare, som dessutom har ett kundansvar. En stab specialister finns ofta kvar centralt under inköpschefen. Men trenden är inte enhetlig. Inom exempelvis kommunsektorn, där det pågår mycket sammanslagningar inom inköp, tillämpas WWW.UPPHANDLING24.SE


Inköpsenheterna går från den stora enheten mot en uppdelad enhet

Beställning

Beställning Avrop

Verksamheten Inköpsenheten

Rekrytering Upphandling Avrop Uppföljning Rekrytering Juridik

Upphandling Uppföljning

Juridik

Uppdelad enhet. Inköpsenheterna går allt mer ifrån den stora, allomfattande enheten, mot en mer uppdelad enhet. Tanken är att inköpsavdelningen ska koncentrera sig på strategiskt viktiga uppgifter och ansvar, som komplicerade och viktiga upphandlingar och uppföljning. Övriga funktioner kan med fördel flyttas ut i verksamheten – som enklare avrop – eller till andra stabsfunktioner som juridik och ekonomi. Vissa standardiserade upphandlingar kan också outsourcas till externa samarbetspartner – som exempelvis resebyråtjänster.

ofta en geografisk organisation som en del i förändringsarbetet. En variant, som framför allt är vanlig inom offentlig sektor, är att man organiserar sig i enlighet med inköpsprocessen, och alltså har interna avdelningar för upphandling, uppföljning och avrop. Till det kommer ofta ”stabsenheter” för juridik och kvalitet. Det som skiljer mellan privat och offentlig sektor är benägenheten att delegera ansvar för inköpsprocessen till verksamheten, och därmed också storleken på de centrala inköpsavdelningarna. Men det ska sägas att regelverket LOU ställer så detaljerade krav att det ofta försvårar decentraliseringsprocessen. De som har lyckats bryta upp sina inköpsavdelningar har i stället fått bygga upp centrala kvalitetssäkringsresurser, för att säkerställa kvaliteten i de upphandlingar som görs av verksamheten. I boken Inköp i förändring beskrivs hur Försvarets Materielverk, FMV, medvetet WWW.UPPHANDLING24.SE

lyfte ut de rutinmässiga avropen från inköpsavdelningen. Det gjordes bland annat för att inköpsenheten förknippades för mycket med det rutinmässiga, ej värdeskapande, arbetet med avrop. FMV menar att det blev för lite fokus på strategiskt mer utmanande uppgifter, som de komplicerade upphandlingsprocesser inköpsenheten utförde. Enheten ansågs inte bidra till myndighetens kärnverksamhet eftersom det framstod som om man bara genomförde löpande anskaffningar. Kopplingen mellan uppgift, organisation och image är viktig att tänka på när man skapar en ny inköpsenhet. Hur vill vi bli uppfattade av den övriga myndigheten/organisationen, och hur vill vi att våra leverantörer ska se på oss och vår roll? Nya sätt att dela upp inköp? Mer och mer av det löpande inköpsarbetet, som avrop och enklare upphandlingar, läggs ofta ut i verksamheten. De centrala in-

köpsenheterna består av färre, men mer kvalificerade medarbetare som arbetar med att integrera inköpsfrågorna i den övergripande verksamhetsutvecklingen. Men upphandlingar som är av vital betydelse för organisationen fortsätter man att handlägga centralt. Man kan tänka sig att de delar av inköpsverksamheten som handlar om uppföljning och kontroll integreras med ekonomifunktionerna i organisationen, och kanske till viss del outsourcas. En liknande trend eller tendens kan man se för enklare mer standardiserade upphandlingar, exempelvis av resor eller kontorsmaterial, det vill säga att man lägger ut funktionen resebyrå eller kontorsservice. En annan, kanske omvänd, utveckling finns inom offentlig sektor, där den strategiska delen av den traditionella upphandlingsavdelningen måste utvecklas mot att förstå och leverera det som verksamheten, alltså internkunderna, verkligen vill ha och UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

45


Affärer Affärer

INKÖPSFUNKTIONENS R OLL

upplever att det skapar verksamhetsnytta. Om det står i strid med regelverket, LOU eller LUF, måste man ta den dialogen, och komma överens om en gemensam tillämpning. En positiv effekt av att ta diskussionen är att den kan utgöra ett embryo till en inköps- eller upphandlingspolicy. En annan viktig faktor är en tydlig och dokumenterad ansvarsfördelning. Men det kan vara svårt att uppnå inom områden där inköp bara har ett ”samordningsansvar”, ”drivande ansvar” eller ”sammankallande ansvar”. Dessa termer innebär tyvärr ofta att det finns en viss oklarhet kring vad som är själva ansvaret för inköpsfunktionen. I de organisationer som undersökts går trenden mot en kategoriorganisation. Den utvecklingen som sker ganska mycket ”inifrån och ut”, står dock i bjärt kontrast mot

övriga trender i samhället, som snarare går mot en ökad kundfokusering. Vi kan snart se en förändring i denna utveckling, där kategoriorganisationen visserligen finns kvar, men underordnas en ”kunddimension”, i form av indelning i kundansva-

riga. Det skulle stå i större samklang med övriga rådande organisatoriska förändringar ■ både i näringslivet och i det offentliga.

Litteratur: Kron,Wallgren: Inköp i förändring, Liber 2010.

Anders Kron, managementkonsult (CMC), Ekan, och Mikael Wallgren, senior program manager, Tieto, är författare till boken Inköp i förändring: om organisation, roll och styrning.

* Kartläggning av Anders Kron och Mikael Wallgren

Miljösmartare trycksaker 1

Välj tryckeri med omsorg

2

Att välja Elanders är att välja miljöhänsyn. Vi jobbar sedan många år systematiskt med att minska vår miljöpåverkan utan att för den skull ge avkall på kvaliteten i din produkt. Elanders Sverige är ett klimatneutralt företag.

Välj en miljösmartare trycksak Elanders kan minska miljöpåverkan från dina trycksaker, till exempel genom att rekommendera val av papper och format. Du kan välja att Svaneneller FSC-märka din trycksak. Du kan också klimatkompensera hela trycksaken.

3

Välj en klimatneutral trycksak Elanders kan beräkna de totala koldioxidutsläppen för din produkt. Baserat på den uträkningen kan du kompensera för utsläppen genom investeringar i FN-godkända projekt. Detta sköter Elanders för dig. Allt du behöver göra är att bestämma dig.

Vill du veta mer? Kontakta oss på klimatsmart@elanders.com eller läs mer på www.elanders.se

46

UPPHANDLING24 • NUMMER 4 | 2009

WWW.UPPHANDLING24.SE


KONFERENS DATUM: 27 september 2012 PLATS: Hilton Slussen, Stockholm MÅLGRUPP: Offentliga upphandlare som vill bli bättre på att ställa sociala krav och miljökrav, miljöansvariga, politiker och leverantörer till offentlig sektor.

Bli bättre på att ställa sociala krav och miljökrav Ta del av mängder av goda exempel på hur du ställer vassa miljökrav och även sociala krav. Livscykelanalys, uppföljning av sociala krav och hållbarhetsanalyser är bara några av erfarenheterna som förmedlas under Upphandling24:s heldagskonferens.

Kom, lyssna och diskutera!

ANMÄLAN & MER INFORMATION:

www.uh24.se/miljo

ARRANGERAS AV:

Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 4 | 2009

47


Expertpanelen

FRÅGOR & SVAR

Du frågar, experterna svarar Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till experten@uh24.se. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Spendanalysen ska kunna uppdateras »

Jag undrar vad en spendanalys är och vilken nytta man kan av den?

» SPENDANALYSEN ÄR ETT hjälpmedel för att analysera en organisations inköpsmönster. Den ger förutsättningar för att analysera hur inköp sker, vilka leverantörer som används och vilka inom organisationen som är intressenter inom olika inköpsområden. Om organisationen arbetar med kategoristyrning är spendanalyser viktiga för att kunna identifiera och avgränsa relevanta inköpskategorier. En väl genomarbetad spendanalys kan också användas för att bedöma besparingspotential och lämplighet i leverantörsmix. Vanligtvis inleds arbetet med att man gör utdrag ur organisationens leverantörsreskontra. Leverantörer och fakturor kategoriseras sedan i lämpliga inköpskategorier. Om spendanalysen kompletteras med en avtalsinventering får man ett kraftfullt underlag för att bedöma var inköpsorganisationens insatser kan generera störst värde. Analysen ger svar på vad man har köpt och från vilka leverantörer. Avtalsinventeringen visar vilka avtal som finns inom olika inköpskate-

Upphandling24:s expertpanel Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till experten@uh24.se. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte finns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

gorier. I ett första steg bör man fastställa om det saknas avtal trots att det enligt spendanalysen sker betydande inköp inom inköpskategorin. I så fall bör en upphandling ske. I ett andra steg kan man analysera hur bra villkor avtalen har. Eftersom upphandlande myndigheter har begränsade möjlighet att omförhanda avtal med dåliga villkor får de i stället försöka avsluta avtalen så snart möjlighet finns och göra en ny upphandling. Börja med hypoteser Ett vanligt misstag vid arbetet med spendanalyser och kategorisering av spenden är att man fastnar i detaljer och drunknar i datamängden. Ett gott råd är att börja arbeta utifrån hypoteser avseende vilka kategorier som kommer att vara relevanta i slutet av arbetet. Initialt bör man hålla sig till grova huvudkategorier och efterhand definiera underkategorierna. På så sätt kommer man successivt djupare ner i analysen. Ett råd är att när man arbetar med spendanalysen är att kontinuerligt ifrågasätta om det arbete man utför är relevant och om det kommer att generera värde när det är klart –

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för offentlig upphandling. Hon har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stockholms län.

antingen i form av ökad kunskap om inköpsbeteendet eller genom identifierade kostnadsbesparingar. Om arbetet inte bedöms vara värdefullt är det viktigt att lyfta blicken och ta ett nytt grepp. Arbetet med att ta fram en spendanalys är ofta omfattande med stora inslag av manuellt arbete. Man bör därför redan när arbetet inleds ta hänsyn till att analysen och dess resultat ska kunna upprepas och uppdateras med minsta möjliga arbete i framtiden. Gärna med ett stort inslag av systemstöd för att minska det manuella arbetet. En spendanalys med tillhörande kategorisering som inte kan upprepas över tid är till stora delar bortkastat arbete efter en förhållandevis kort tid. En väl genomförd analys med tillhörande kategorisering och avtalsinventering som löpande kan uppdateras är däremot ett utomordentligt användbart verktyg att använda i såväl utveckling som planering och uppföljning av inköpsarbetet. Magnus Nilsson

Annie Stålberg är miljöekonom och Miljöstyrningsrådets LCC-expert. Hon är projektledare för bland annat fordon och transporter samt energiansvarig. Hon är projektledare för MSRs uppdrag från Energimyndigheten och hjälper offentlig sektor att energieffektivisera genom att ställa avancerade energikrav i upphandling.

Välkommen med dina frågor!

48

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE


Energistöd till kommuner och landsting »

De flesta kommuner har sökt och fått energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. Kommunerna har valt bland sex energieffektiviseringsåtgärder som finns i Energimyndighetens riktlinjer för statligt stöd.Tre åtgärder rör direkt upphandling av energieffektiva produkter. Hur ska jag som upphandlare i mitt arbete vara säker på att jag uppfyller min kommuns åtagande om åtgärderna 2, 3 och 4? (Det vill säga: åtgärd 2: Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer, åtgärd 3: Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, och Åtgärd 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3.)

» FÖR ATT UPPFYLLA åtgärdena ska kommuner

och landsting kontinuerligt och i alla upphandlingar upphandla energieffektiva produkter på de områden Miljöstyrningsrådet, MSR, har tagit fram energikrav för. Det gäller i den mån inget annat kan påvisa att produkterna negativt påverkar funktion, kvalitet och miljö. En produktförteckning över de områden som berörs av åtgärden samt länkar till upphandlingskriterierna finns på www. msr.se/energi. Kommuner och landsting ska minst handla upp enligt MSRs avancerade nivå. I de fall kriterier saknas, eller om egna kriterier används, ska de motsvara MSRs avancerade nivå. Det är vanligt att kommuner och landsting koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och

upphandlar stödfunktioner för exempelvis it, lokalvård och förvaltning. För att energikriterierna ändå ska gälla, bör MSRs kriterier även inkluderas i tjänsteupphandlingar som krav mot leverantören. Krav bör även ställas vid upphandling av transporttjänster. MSR har upphandlingskriterier även för de här områdena. Vid inköp och leasing av fordon gäller förordningen om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som minimikrav. Energimyndighetens tolkning är att åtgärd 2 och åtgärd 3 är nästintill samma. Skillnaden består i att åtgärd 2 anger vilka krav som ska ställas, enligt MSRs kriterier vid

”Om miljöanpassat alternativ blir billigare i längden kan ett alternativ vara att enbart efterfråga grönt alternativ” upphandling, medan åtgärd 3 anger krav på energianvändning. I och med att MSR beaktar energianvändningen i sina kriterier gäller samma krav för uppfyllande av åtgärderna. Livscykelkostnadsberäkningar, LCC, kan användas på olika sätt i upphandlingspro-

cessen. Dels kan LCC användas i själva upphandlingen där utvärderingen sker på den totala kostnaden för produkten i stället för inköpspriset. Dels kan LCC användas i behovsanalysen vid beslutet om vilka varor som ska upphandlas. MSR-verktyg hjälper Det generella LCC-verktyget som MSR tillhandahåller kan vara en hjälp i behovsanalysen för att bättre planera inköpen samt för att göra ett överslag på vad ett miljöanpassat alternativ kostar i jämförelse med en konventionell produkt. Om jämförelsen visar att det miljöanpassade alternativet troligtvis blir billigare i längden kan ett alternativ vara att enbart efterfråga det gröna alternativet vid upphandlingen. När det gäller åtgärd 4 ska kommuner och landsting på ett strategiskt sätt skapa rutiner, planera in resurser och sätta mål för centrala inköp eller modifieringar av utrustning med stor och långsiktig betydelse för effektivare energianvändning. Produkterna ska sedan upphandlas med energieffektivitetskrav som följer av punkterna 2 och 3. För dig som upphandlare blir det alltså ingen skillnad mellan åtgärderna när du ska upphandla produkterna. Annie Stålberg

Förmån kan vara olämplig men inte olaglig »

Är okej att en leverantör bjuder mig som är upphandlare på lunch?

» KONTROLLERA FÖRST OM arbetsgivaren har bestämmelser för vad anställda får ta emot från leverantörer. Många offentliga arbetsgivare har infört mycket strikta regler som innebär att anställda inte får ta emot någon förmån alls från företag. Saknas interna regler får du själv, gärna tillsammans med din chef, göra en bedömning om den förmån som du erbjuds är tillbörlig eller inte. Det Magnus Nilsson är upphandlingskonsult och leder Peak Procurements verksamhet. Peak Procurement hjälper företag och organisationer med alla typer av inköps- och upphandlingsarbete. Han har lång erfarenhet som upphandlingskonsult och har tidigare arbetat på dåvarande tillsynsmyndigheten NOU och som inköpare på på Landstinget i Jämtland.

WWW.UPPHANDLING24.SE

kan vara svårt att avgöra var gränsen går. Då bör du hellre avstå än acceptera förmånen. Några tumregler för att avgöra om förmånen är tillåten är att den ska lämnas öppet, vara måttfull och inte kunna misstänkas påverka ditt sätt att utföra ditt arbete. Normalt sett anses det acceptabelt att ett företag vid något enstaka tillfälle bjuder en offentlig anställd på en arbetsmåltid av vardaglig karaktär. Men det spelar roll när förmånen lämnas. Att till exempel äta lunch med en leverantör

Magnus Josephson är utbildare och konsult specialiserad på att hjälpa företag och myndigheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs regler. Han är upphandlingsjurist i det egna bolaget Magnus Josephson AB och har ett förflutet på Opic och NOU.

under pågående anbudsgivning är varken befogat eller lämpligt. Om du känner att det du erbjuds inte är okej är det viktigt att aktivt tacka nej. Annars kan din tystnad komma att tolkas som ett tyst accepterande av förmånen. Tänk på att även om förmånen inte är olaglig kan den skada förtroendet för dig.

Magnus Nilsson

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN www.uh24.se/expert UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

49


Karriär

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

» UPPHANDLINGSENHETEN I ALVESTA kommun vill få fler att jobba som upphandlare genom att erbjuda studenter praktikplatser. – Vi behöver marknadsföra offentlig upphandling och förmedla bilden av att det är ett spännande och mångfacetterat yrke. Lär man sig hur offentlig upphandling fungerar tror jag också att chansen är större att det blir en framtida karriärväg, säger Pernilla Jönsson, kommunens upphandlingschef. Upphandlingsenheten består av två personer och tar emot praktikanter en till två gånger per år. Under 2011 hade man fyra praktikanter. Alla studerade på inköps- eller logistikutbildningar i närområdet.

I våras jobbade två praktikanter under 14 veckor. De fick uppdraget att genomföra en direktupphandling av julklappar till kommunställda. – De har fått ta ett helhetsgrepp om projektet och har gjort det på ett jättebra sätt. Vårt mål är att praktikanterna ska driva egna projekt och få genomföra en upphandling genom alla dess faser. Det är också viktigt att de får ta del av det dagliga arbetet, säger Pernilla Jönsson. Även om praktikanterna jobbar inom den offentliga sektorn rekommenderar Pernilla Jönsson dem att alltid skaffa erfarenheter från privat verksamhet. – Jag har själv jobbat som inköpare på Dynapac och Elec-

Foto: Fredrik Skog

Alvesta erbjuder praktikplatser Välkomnar praktikanter. Alvesta och upphandlingschefen Pernilla Jönsson tar emot praktikanter varje år.

trolux och det har varit mycket värdefullt i mitt nuvarande arbete, menar Pernilla Jönsson. Men att marknadsföra offentlig upphandlingar behöver inte vara den enda anledning till att erbjuda praktikplatser. Pernilla Jönsson påpekar också att praktikanter är ett kostnadseffektivt sätt att kunna genomföra

uppdrag som man kanske inte hinner med annars. – Jag har fortfarande lite sporadisk kontakt med en del av dem jag har haft som praktikanter. Många har också valt att arbeta med offentlig upphandling efter utbildningen, säger Pernilla Jönsson. AL B I N HAS S EL G REN

Rekrytera med Upphandling24

Karriär

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

Behöver ni anställa upphandlare, upphandlingsjurist eller upphandlingschef? Använd er av Upphandling24:s kanaler och nå 18 000 kandidater. Kontakta Lisa Borgman 08-453 61 15 eller lisa.borgman@idg.se för mer information.

50

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE


Praktikanter upphandlar julklappar » HALLÅ DÄR, VICTORIA Eliasson och Jessica Ljungren som praktiserar på Alvesta kommuns upphandlingsenhet. Vad får ni göra? – Vårt huvudprojekt har varit att upphandla julklappar till kommunens anställda. Vi har även fått inleda en upphandling av minnesgåvor och nu sitter vi och tar fram förfrågningsunderlag till varsin enskild upphandling, säger Victoria Eliasson. Ni är inne på den tolfte veckan. Vad har ni lärt er? – Det som har varit mest lärorikt för min del har varit att ta ansvar för en hel upphandling och genomföra den från början till slut, säger Jessica Ljungren. – Jag har lärt mig problemlösning och hur man ska man välja att utvärdera olika anbud. Man

Nöjda. Victoria Eliasson och Jessica Ljungren praktiserar på upphandlingsenheten i Alvesta.

får verkligen tänka till, säger Victoria Eliasson. Vad har varit mest utmanande? – Eftersom vi inte har hunnit läsa om lagen om offentlig upphandling i skolan än så var det svåraste att komma igång innan man hade satt sig in i reglerna. Men det är bra att vi är två. Då har man alltid någon att bolla

frågor och oklarheter med, säger Jessica Ljungren. – Vi har arbetat med mindre leverantörer som kanske inte vanligtvis lämnar anbud. Vårt mål är att ge en positiv bild av LOU och att fler leverantörer vågar ta steget att delta i kommunens upphandlingar. Det är inte så krångligt som det kanske verkar, menar Victoria Eliasson.

D

et görs drygt 92.000 kataraktoperationer per år i Sverige. Det implanteras lika många intraokulära linser. Patienten ska ha dessa linser i sina ögon hela livet.

En AcrySof© intraokulär l

in s i ö g

at

E

En intraokulär lins i naturlig storlek

WWW.UPPHANDLING24.SE

fterstarr är en komplikation där behandlingen (som görs med YAG-laser) innebär risker för patienten samt innebär en kostnad för kliniken/landstinget.

D

et är viktigt att du som upphandlare är aktiv när det gäller utvärdering av PCO/YAG vid upphan-

Ingår praktik i utbildningen? – Vi läser första året på Inköp & Supply management på Nordic Business Institute i Växjö. I utbildningen ingår varje år ett praktiktillfälle på 14 veckor, säger Jessica Ljungren. Kommer ni att jobba med offentlig upphandling? – Kanske. Jag vill först ta reda på om jag vill arbeta i den privata eller offentliga sektorn. Jag testar nog ett privat företag under nästa praktikperiod säger Jessica Ljungren. – Jag har en positiv bild av offentlig upphandling och känner att det är det jag vill göra. Jag testar troligtvis inte den privata sidan, utan känner att jag har så mycket mer att lära inom den offentliga, säger Victoria Eliasson. AL B I N HAS S EL G REN

dling av intraokulära linser. Det är också viktigt att det verkligen begärs in tillräckligt med bevismaterial. Viktigt är även att definiera vilket slags bevismaterial man vill ha in.

… … …

A

lcons intraokulära lins, AcrySof®, har implanterats i mer än 60 miljoner ögon världen över och är också den marknadsledande linsen i Sverige. AcrySof® är den lins som har dokumenterat lägst andel efterstarrsbehandlingar på marknaden.

Har du frågor eller önskar mer information går det bra att kontakta Alcon Sveriges Kirurgiavdelning på alconsverige@alconlabs.com

a Novartis company

© 2012 Novartis ID 1207-01

UPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2012

51


Karriär Xxxxxxxxxxx

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

Få praktikplatser för blivande » STUDENTER PÅ INKÖPSUTBILDNING-

eleverna inriktning mot privat eller offentlig verksamhet och under det första läsåret, det vill säga inför inriktningsvalet, är intresset att ta emot praktikanter lägst. – Det offentliga har dessvärre en stämpel att det inte är det roligaste stället att jobba på. Det gör att det är ännu viktigare att offentlig sektor visar upp sig, att vara positiva och ta emot praktikanter, säger Roland Carlsson.

ARNA har svårt att få praktikplats

inom offentlig upphandling och väljer därför ofta hellre privat verksamhet. Om inte trenden bryts kan det bli svårt att rekrytera till offentlig sektor i framtiden. – Vi lyckas få fram de platser vi behöver men generellt så känns det trögt. Det känns som att den offentliga sektorn pratar mycket om att det finns stora behov och att folk ska pensioneras inom kort, men ändå ser man inte till att hitta ersättarna. Det säger Roland Carlsson, biträdande utbildningsledare på logistikprogrammet på Yrkeshögskolan i Norrköping. Den utbildningen är två år lång med en Lia-praktikperiod (Lärande i arbete) varje läsår. Inför det andra läsåret väljer

» HAN

Stockholm mot strömmen. Johan Gunnarsson, Nordic Business Institute i Stockholm, har inga problem att hitta praktikplatser.

UNDERSTRYKER ATT det givetvis finns undantag – men problemet finns. Den bilden delas även av Stefan Nyström, utbildningsansvarig på Logistikhögskolan i Stockholm. Men han tror att situationen i Stockholm är något bättre, eftersom det finns många

Vill du ligga steget före på marknaden? Med nya tjänsten Visma Marknadskoll planerar du morgondagens affärer med offentlig sektor. tTidigare upphandlingar – när löper avtalen ut? t)VSNZDLFUWBSBGGÊSFSOBWÊSEB t7JMLBLSBWTUÊMMT och hur utvärderas anbuden? Visma Marknadskoll har svaren. Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

52

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

WWW.UPPHANDLING24.SE


inköpare statliga verk och kommuner i regionen. – I början var det trögt att få praktik men i dagsläget är det inget problem alls. Det sprider sig som ringar på vattnet, har man varit ute hos en arbetsgivare en gång blir det lättare och lättare, säger Stefan Nyström. Också bland deras elever väljer en majoritet bort offentlig sektor. Av 25 studenter som går ut varje läsår hamnar sju, åtta i den offentliga sektorn, resten i den privata. – Jag propagerar för det offentliga. Men det sitter nog kvar i väggarna att det är tråkigt att jobba där och dåligt betalt. I dag är det rakt motsatta, menar Stefan Nyström.

» ÄVEN NORDIC BUSINESS Institute, NBI, bedriver utbildningar i

På nytt jobb i branschen

strategiskt inköp – på fem orter från Malmö i söder till Luleå i norr. Den i Stockholm som startades för två år sedan är särskilt inriktad mot offentlig sektor. – Nu har jag 50–60 elever som är ute på Lia. Det finns ett stort intresse, framför allt från den offentliga sektorn, säger utbildningsledaren John Gunnarsson som alltså inte känner igen problemet.

» HELT KLART ÄR att eleverna är

attraktiva på arbetsmarknaden. 2011 utexaminerades 27 studenter från logistikprogrammet på Yrkeshögskolan i Norrköping och när skolan följde upp sex månader senare hade samtliga 27 jobb som inköpare. På Logistikhögskolan i Stockholm ser det lika ljust ut. M ATS BRANDON

Björn Bergström är upphandlingsansvarig på Riksbanken. Han kommer närmast från en tjänst som upphandlingschef på Länsstyrelsen i Stockholm. Heidi Ingebrigtsen, upphandlare på Arbetsmiljöverket, har tagit tjänstledigt för för att arbeta som upphandlare på Ekonomistyrningsverket. En grupp har bildats inom SLL Upphandling för att upphandla teknisk utrustning till Nya Karolinska Solna. Gun Gustafsson, tidigare upphandlare i Haninge, Peter Losman, tidigare upphandlare på Karolinska

Upphandling, och Ulrika Grundén, direkt från universitetet, ingår i den nya gruppen som leds av Gunnar Goblirsch. Emelie Färninger är juniorkonsult inom upphandling på Telemanagement Sverige. Hon kommer från Trafikverket där hon slutförde sin upphandlarutbildning. Greger Hagström är upphandlingskonsult på de kommunala bostadsföretagens inköpscentral HBV. Han kommer från en tjänst som upphandlare i Nynäshamn.

Vill du arbeta med de mest spännande och utmanande uppdragen? Driva intressanta och fascinerande utredningar? Arbeta i de stora projekten tillsammans med de duktigaste konsulterna? – Då är AffärsConcept företaget för dig!

Vi söker upphandlare i Malmö För att svara upp mot den ökade efterfrågan på AffärsConcepts tjänster i Region Syd söker AffärsConcept i Malmö en duktig upphandlingskonsult. Vi söker dig som har utbildning med inriktning mot ekonomi, juridik, ingenjörsämnen, inköp eller upphandling. Du ska ha flera års erfarenhet av dels upphandling enligt LOU/LUF och dels kvalificerat inköps- och upphandlingsarbete. s$UARBETARMEDHELAUPPHANDLINGSPROCESSENOCHDRIVERSJËLVständigt upphandlingsprojekt, formulerar förfrågnings- och beslutsunderlag, tecknar avtal, genomför utredningar och håller utbildningar inom offentlig upphandling. s$UARBETARMOTTIDPLAN OFTAUNDERTIDSPRESSOCHDETËRVIKTIGT att du kan leverera i tid. s$UHARFÚRMÍGANATTSKAPAETTAFFËRSMËSSIGTRESULTATFÚRSÍVËL AffärsConcept som för kunden. Frågor och ansökan: Regionsvarig i Malmö Maria de la Motte 040-661 62 12 eller skicka ditt CV till rekrytering@affarsconcept.se

WWW.UPPHANDLING24.SE

AffärsConcept är ett konsultföretag verksamt inom offentlig upphandling och är ett helägt dotterbolag till SKL Kommentus, ett företag inom Sveriges Kommuner och Landsting. AffärsConcept hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning. AffärsConcept är verksamma i hela Sverige och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje år utför vi drygt 200 konsultuppdrag och genomför 100 utbildningsdagar. Vi hjälper kunden i hela upphandlingsprocessen, vi utarbetar förfrågningsunderlag, utvärderar anbud, arbetar med strategi och paketering av upphandling samt uppföljning och avtalsvård mellan upphandlingarna. Några av våra nöjda kunder som vi genomför intressanta uppdrag för: SL, Svenska Spel, Ekonomistyrningsverket, Stockholm Stad, Försvarsmakten, Trafikverket, Regeringskansliet, Statistiska centralbyrån, Socialdepartementet.

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

53


Sista ordet

Nödig upphandling » FÖR EN TID sedan föreslog vänsterpartiet regler som

tvingar män att sitta när de pinkar på offentliga toaletter. Främst därför att de inte ska söla ner så mycket. Det går förstås att ironisera över förslag av den här typen, men de sätter samtidigt fingret på det problem som samhällsvetarna kallar ”allmänningens tragedi”. Nämligen att det som är allas egendom lätt förfaller, som när bönderna låter sina kreatur beta sönder marken som ingen äger och skogen avverkas utan att det planteras nytt. Det är allmänningens tragedi när arbetsplatsens kök ser bedrövligt ut och lappen ”Din Mamma Jobbar Inte Här!” påkallar bättre ordning. Det är också därför som hyreshus med individuell mätning av varmvatten har lägre kostnader än de där räkningen delas lika på månadshyran. Vi har alla sett hur offentliga toaletter ser ut sedan en massa karlar kissat ner stolen och dess närmaste omgivning. Vi vet också hur äckligt det är när flera personer, såväl kvinnor som män, inte gjort rent efter sig. Men frågan är varför inte vänsterpartiet vill ha en kampanj där även ägare av privata toaletter tas med? Även där borde väl sittkissandet vara en fördel?

» SVARET ÄR GIVETVIS att på privata toaletter är det någon som har intresse av att hålla rent. Söliga toaletter blir troligtvis renare om det offentliga lägger ut skötseln på entreprenad. Därmed är vi inne på frågan om det här med privatiseringar, konkurrensutsättning och upphandlingar. Det tycks nu vara på väg att formas en uppfattning att det här med upphandlingar kan vara bra

när det gäller vägar, snöröj och byggen. Men inte för vård, skola och omsorg. Argumentationen följer flera linjer. Ett argument cirkulerar kring uppfattningen att det är fult att tjäna pengar på att folk är sjuka, behöver omvårdnad eller vill lära sig algebra. Det som gäller ”livet” ska vara förbehållet det offentliga, medan sådant som att bygga stridsflygplan och driva busslinjer passar bättre för krämarna.

» DEN TYPEN AV resonemang är befängt och kräver egent-

ligen inga kommentarer. En annan argumentationslinje är dock intressantare. Den hävdar att det offentliga inte ska konkurrensutsätta verksamheter som de behärskar och av tradition bedriver. Det egna expertområdet behöver inte läggas ut. Felet med det är följande: 1)Det förutsätter att de folkvalda faktiskt har makt över sina kärnverksamheter som vård, skola och omsorg, och att kontrollen inte ligger hos byråkratier, professioner eller andra särintressen. Alla som försökt brottas med ett koppel skolfuxar, en

”Folkets företrädare kan lika gärna vara i händerna på inhemsk expertis som privata entreprenörer” division flugförsedda överläkare och några russintrutade omsorgsmamseller vet att så inte nödvändigtvis är fallet. Folkets företrädare kan lika gärna vara i händerna på inhemsk expertis som privata entreprenörer. Därför är det bra om de har det ultimata hotet om att vända sig till alternativa utförare att använda som trumfkort. 2) Argumentet förutsätter att den fungerande verksamheten fortsätter att vara effektiv, även när den inte har ett koppel utmanare som ligger bakom en buske och väntar på chansen att springa in på scenen. Fungerar det så fungerar det. Men för att veta om det kan fungera bättre är det alltid bra att hålla öppet vem som ska bedriva verksamheten i framtiden. Det ger alla ett nyttigt omvandlingstryck. 3) Ytterst krävs det alltid att någon som känner att de har ansvar för att allt fungerar på bästa sätt. Så att vi själva ■ inser hur vi ska göra när vi går på muggen.

STIG-BJÖRN LJUNGGREN är samhällsvetare och samhällsdebattör.

54

UPPHANDLING24 • NUMMER 8 | 2011

Läs fler krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn WWW.UPPHANDLING24.SE


Handla rätt

Äntlligen prövas tjänsekoncession

Innehåll:

”Frågan vilka rättsmedel som står till buds för den som vill angripa en tilldelning av en tjänstekoncession har länge varit obesvarad. Frågan har nu besvarats i Högsta förvaltningsdomstolen”

56 Juristpanelen svarar:

Joakim Lavér och Erik Norderfeldt, Hannes Snellman advokatbyrå

Fem experter reder ut frågor kring kvalificering av leverantörer. Kan jag låta lotten avgöra om fler leverantörer kvalificerar sig?

59 Krönika:

Likartade omständigheter bedöms olika ”Avgörandena visar att kammarrätterna inte är främmande för att göra olika rättsliga bedömningar i fall där omständigheterna är likartade.” Joakim Lavér och Petra Lennhede, Hannes Snellman advokatbyrå

Tjänstekoncessioner prövas i domstol

60 Rättsfallsanalys: Oklart om talerätt när anbud har förkastats

62 Rättsfallsanalys: Dom gör tillvaron ljusare för leverantörer

Leverantörer kan få yttra sig ”Leverantörer kan, med stöd av den aktuella domen, aktivt kräva att få yttra sig över ett avbrytandebeslut under en pågående överprövning.” Anna Ulfsdotter Forssell och Sara-Li Olovsson, Advokatfirman Delphi

AnbudsJournalens jurister:

Carl Bokwall, Cederquist

Amir Mohseni, Cederquist

Lena Salomonsson, Cederquist

Sara Li Olovsson, Delphi

Kristian Pedersen, Delphi

Anna Ulfsdotter Forssell, Delphi

Joakim Lavér, Hannes Snellman

Erik Norderfeldt, Hannes Snellman

Anna Sundquist, Hannes Snellman

Annika Andersson, Lindahl

Eva-Maj Mühlenbock, Lindahl

Natalie Svensson, Lindahl

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 5

| 2012

55


Fråga juristen

Hur bör jag kvalificera Fem experter reder ut frågor kring kvalificering av leverantörer. Kan jag låta lotten avgöra om fler leverantörer kvalificerar sig än jag vill ha med i upphandlingen? När är omsättning ett relevant urvalskriterium?

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat, Delphi

Joakim Lavér, advokat, Hannes Snellman

Hur ska en upphandlare göra urvalet vid kvalificeringen av leverantörer om det kommer in fler godkända ansökningar än vad upphandlaren avser att välja ut som anbudsgivare?

Ett möjligt alternativ är att ange att lottning kommer att ske. Det finns praxis från HFD (dåvarande Regeringsrättens dom i mål nummer 3411-3413-09). De principer som rätten uttalar i det målet bör vara tillämpliga även på lottning vid urval. Det finns viss kammarrättspraxis som behandlar den frågan.

Vi utesluter inte att lottning kan vara en acceptabel metod i de fall det inte är objektivt motiverat att ställa strängare materiella kvalificeringskrav (vars enda syfte skulle vara att begränsa antalet anbudssökande).

Är krav på viss omsättning ett relevant krav?

Krav på viss omsättning är ibland ett relevant krav och lämpligt att använda. Det är viktigt att en rimlig kravnivå ställs så att inte mindre företag utestängs i onödan. Det är också bra att upplysa om möjligheten att åberopa andra företags kapacitet (se 11 kapitlet,12 paragrafen LOU).

I praxis har omsättningskrav accepterats och om det är ett relevant krav beror på vad som upphandlas samt om kravet behövs för att bedöma leverantörernas kapacitet att leverera. Det kan vid större och komplexa upphandlingar ofta finnas skäl att rikta in sig på större spelare.

Är det relevant med krav på tidigare erfarenhet?

Ja, det är ofta mycket lämpligt. De bevis som får begäras in är uttömmande reglerade i 11 kapitlet, 11 paragrafen (punkterna 1, 2, 5, 6 och 11). Se även 11 kapitlet,13 paragrafen. Detta avser leverantörens kvalifikationer, och inte anbudets fördelar, som värderas i anbudsutvärderingen.

I kvalificeringsfasen kan krav på tidigare erfarenhet vara ett relevant krav för att säkerställa att anbudssökanden är en lämplig kandidat. Krav på erfarenhetens längd och vilka bevis som begärs in måste stå i rimlig proportion till det som upphandlas.

Bör kvalificeringssystem enligt LUF införas även i LOU?

Ja, varför inte? Öppna kvalificeringssystem är bra och om det underlättar för anbudsgivarna så bör det utredas. Dock krävs stöd i bakomliggande EU-direktiv eftersom det handlar om lättnader.

Ofta saknas det skäl att ha olika regler inom LOU och LUF. För att förenkla vore det önskvärt med ett så enhetligt regelverk som möjligt. Jag ser därför positivt på att införa möjlighet till kvalificeringssystem i LOU.

Lottning kan vara acceptabelt

en att Upplys om möjlighetacitet åberopa annans kap

56

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE


leverantörer?

Eva Sveman, förbundsjurist, SKL

Kalle Krall, nestor inom upphandling

Pär Cronhult, jurist, Den nya välfärden

Det anges inte i lagen. Det finns rättsfall där man har låtit lotten avgöra och domstolarna har kommit till olika slutsatser. Jag anser att lottning är olämpligt. Fundera på detta i förväg och ange i underlaget hur du tänker göra om situationen uppstår. En variant kan vara att de leverantörer som kan uppvisa de mest relevanta referensuppdragen får gå vidare.

Jag rekommenderar att man i sitt underlag skriver ett intervall i stället för ett absolut antal ansökningar som ska antas. Jag brukar skriva att om fler ansökningar som uppfyller kraven inkommit så har jag ett krav som kommer att användas i situationen för att särskilja inkomna ansökningar. Kravet framgår av underlaget för ansökan och är därmed känt av dem som tävlar om att bli godkända för senare anbudsgivning.

Har den upphandlande myndigheten angett ett högsta antal leverantörer som får lämna anbud måste den myndigheten utforma jämförande värderingskriterier för hur urvalet ska ske om fler kvalificerade anbudssökande anmäler intresse än det maximala antal som ska bjudas in.

Ja, det tycker jag. I vissa typer av upphandlingar av stora uppdrag kan företagsstorleken vara av betydelse, se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nummer 1073-10 som rörde fyra landstings upphandling av hyrläkare. Det är dock viktigt att man inte i onödan utestänger små företag.

Ja,om det är absolut nödvändigt att företaget som lämnar anbud har erfarenhet från leveranser av viss storlek av det som efterfrågas. Av leveranssäkerhetsskäl kan det vara väsentligt att veta att anbudsgivaren inte står och faller med det uppdrag som upphandlas. Omsättningskrav ska dock användas med stor urskiljning.

Ja, det kan vara relevant för att kontrollera att leverantören har tillräcklig kapacitet. Omsättningskravet får inte verka onödigt diskriminerande gentemot små, medelstora och nystartade företag. I praxis har omsättningskrav motsvarande omkring två till tre gånger kontraktsvärdet accepterats. Leverantörer kan gå samman för att uppfylla omsättningskrav.

Ja, definitivt, särskilt när det gäller mer komplicerade upphandlingar. När man upphandlar tjänster är referenser särskilt viktiga, eftersom det inte finns några varor att jämföra. Kraven som ställs ska naturligtvis stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Det är också viktigt att ha klart för sig om de ska användas i kvalificeringsfasen eller i utvärderingsskedet och att det framgår av underlaget.

Ja, självklart kan det vara viktigt. Det är väsentligt att analysera vem som ska ha erfarenheten. Det är i många tjänsteleveranser viktigare att den person som ska ansvara för tjänstens utförande har adekvat erfarenhet än att erfarenheten finns hos företaget som lämnar anbud.

Ja. Erfarenheten behöver inte vara kopplad till den anbudssökande juridiska personen, utan denne kan ha tagit över ett annat företags verksamhet eller åberopa ett åtagande från annat företag.

Ja, det skulle innebära flexiblare regelverk. Är det något som behövs i LOU så är det just ökad flexibilitet.

Ja, kanske det. Framför allt tycker jag att det skulle kunna infogas som en möjlighet i kapitel 15 i LOU. Detta skulle kunna underlätta vissa upphandlingar där leverantörers förmåga att klara uppdrag redan är analyserad innan en upphandling påbörjas.

Nej det tycker jag inte. Det skulle strida mot det klassiska upphandlingsdirektivet.

Olämpligt att lotta

skrav Använd omsättning med stor urskiljning

WWW.UPPHANDLING24.SE

Nej, det strider mot direktivet

UPPHANDLING24 2012 UPPHANDLING24 •• NUMMER NUMMER 5 | 2008

57 57


Building a proper types of attacks emerge at an increasing pace. The digital realm is rapidly changing. New what is and effort than ever before. You need to know defence gets harder, and it demands more time to act. ready and nt. This is the event where you get updated coming and how to protect your IT environme

Rik Ferguson

Mikko Hypponen Chief Research Officer, F-Secure

David Jacoby S Senior i S Security i R Researcher, Kaspersky Lab

Greg Day

Director of Security Research & Communication, Trend Micro

EMEA Security CTO & Director of Security Strategy, Symantec

Jonathan James

Jörgen Städje

IIT-security T i specialist, i li Atea

Technical T Te ch chni hnica niical ed editor, ditto orr TechWorld

18 September 09:00 – 16:00 at Tekniska Museet, Stockholm.

GÅ 3 BETALA FÖR 2

James Lyne Director of Technology Strategy, Sophos

David Batra Stand Sta tan tand nd du up p comedy specialist

Standard Conference Price 4 189 sek. Fee includes conference attendance, documentation, lunch, 2 coffee breaks and an exclusive and useful TechBag.



Register here: techworld.se/threats


Handla rätt

Krönika av Joakim Lavér och Erik Norderfeldt Hannes Snellman

Tjänstekoncessioner prövas äntligen i domstol » FRÅGAN VILKA RÄTTSMEDEL som står till buds för den som vill angripa en tilldelning av en tjänstekoncession har länge varit obesvarad. Frågan har nu besvarats i Högsta förvaltningsdomstolens dom av den 10 maj 2012 (mål nr 4042-11). Tjänstekoncessioner omfattas inte av EUs upphandlingsdirektiv eller LOU. Däremot är de EU-rättsliga grundläggande principerna om likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande tillämpliga även på tjänstekoncessioner. I avsaknad av EU-rättsliga föreskrifter om rättsmedel är det upp till respektive medlemsstat att tillhandahålla effektiva rättsmedel för att skydda de rättigheter enskilda har, enligt de ovan nämnda grundläggande principerna. Medlemsstaternas så kallade processuella autonomi är begränsad såtillvida att rättsmedlen inte får vara mindre förmånliga än rättsmedel som avser rättigheter som grundas på nationell rätt och inte heller vara omöjliga eller orimligt svåra att utöva (se till exempel EU-domstolens dom i mål nummer C-91/08). EU-domstolen har i ett annat avgörande uttalat att en skadeståndstalan kan utgöra ett effektivt rättsmedel (se EU-domstolens dom i mål nummer C-432/05). Vilka rättsmedel som svensk rätt tillhandahåller avseende tilldelningar av tjänstekoncessioner har fram tills nu varit oklart.

» DET AKTUELLA MÅLET rörde tilldelning av en tjänstekoncession avseende restaurang- och caféverksamhet. En leverantör väckte talan mot Malmö Högskola och yrkade att tilldelningen i första hand skulle överprövas enligt LOU och i andra hand enligt förvaltningslagens bestämmelser. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att WWW.UPPHANDLING24.SE

eftersom det rörde sig om en tjänstekoncession kunde tilldelningen inte överprövas enligt LOU, och att eftersom det rörde sig om ett beslut ”av privaträttslig karaktär” kunde tilldelningen inte heller prövas genom förvaltningsbesvär. Det bör i sammanhanget noteras att om det hade rört sig om ett beslut av offentligrättslig karaktär hade tilldelningen sannolikt kunnat överklagas enligt förvaltningslagens regler ( jämför Högsta förvaltningsdomstolens samma dag meddelade dom i mål nummer 5074-11). Domstolen gick sedan vidare och konstaterade att Sverige är skyldigt att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel för att skydda enskildas rättigheter vid tilldelningar av koncessioner. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade härvid att EU-rättens krav på effektiva rättsmedel kunde tillgodoses genom en skadeståndstalan i allmän domstol. Eftersom tilldelningen inte kunde prövas enligt vare sig LOU eller förvaltningslagen, och EU-rättens krav på de svenska rättsmedlen kunde tillgodoses genom möjligheten att väcka en skadeståndstalan, avslog Högsta förvaltningsdomstolen leverantörens överklagande av kammarrättens dom.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande väcker ett antal nya frågor

» HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

väcker ett antal nya frågor. Som exempel kan nämnas hur gränsen dras mellan beslut av privaträttslig karaktär (där det enda remediet är en skadeståndstalan) och beslut av offentligrättslig karaktär (som kan överklagas enligt förvaltningslagen). Det är vidare oklart i vilken utsträckning analogier kan eller bör dras från den skadeståndsrätt som utvecklats i anslutning till LOUs skade■ ståndsregler. UPPHANDLING24 • NUMMER 5

| 2012

59


Rättsfallsanalys

Oklart om talerätt när anbud har förkastats Om ett anbud helt riktigt förkastas i kvalificeringsfasen har anbudsgivaren då lidit skada enligt upphandlingslagstiftningen? Frågan bedöms inte enhetligt av kammarrätterna. Att kammarrätterna dessutom tycks blanda ihop leverantörskvalificering och anbudsutvärdering skapar ännu mer oklarhet kring leverantörens talerätt. Fakta i målen » REGION SKÅNE OCH Malmö högskola genomförde en

upphandling av dentalt förbrukningsmaterial genom ett öppet förfarande enligt LOU.* DAB deltog i upphandlingen, men fick sitt anbud förkastat med motiveringen att ett skallkrav inte var uppfyllt eftersom bolaget hade underlåtit att skicka in varuprov för att styrka att vissa kanyler var färgkodade. DAB ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. DAB anförde att det aktuella skallkravet visst var uppfyllt, liksom att kravet som sådant stred mot principerna om transparens och likabehandling samt att det inte hade något samband med upphandlingsföremålet. DAB framhöll även att det vinnande anbudet, som också var det enda anbud som utvärderats, brast i fråga

Joakim Lavér och Petra Lennhede, Hannes Snellman

60

om uppfyllelse av flera skallkrav, varför detta snarast borde ha förkastats i stället för att ha utvärderats.

» ESKILSTUNA ENERGI & Miljö, EEM, genomförde en upphandling av ramavtal för rörsvetsarbeten enligt LUF.** NVS deltog i upphandlingen, men erhöll inte tillräckligt höga poäng vid referenstagningen för att kvalificeras till anbudsutvärderingen, varför anbudet uteslöts. NVS begärde överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. NVS anförde i huvudsak att det funnits brister i formalia vid anbudsöppning, i förfrågningsunderlaget, i prövningen av NVS anbud samt i det vinnande anbudet. Det var det enda som återstod efter kvalificeringsfasen och som rätteligen borde ha uteslutits i stället för att ha utvärderats.

Domstolarnas bedömning » I DET FÖRSTA fallet var det, enligt kammarrätten, ostri-

digt att förfrågningsunderlaget innehöll krav på att varuprov skulle lämnas in och att DAB inte hade uppfyllt det skallkravet. Rätten ansåg att kravet varken strider mot transparens- eller likabehandlingsprincipen och det hade inte heller i övrigt framkommit skäl att underkänna kravet på varuprov. Kammarrätten ansåg därmed att Region Skåne och Malmö högskola hade haft fog för att utesluta DABs anbud. Kammarrätten ansåg att en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats i kvalificeringsfasen normalt inte riskerar att lida skada av att en upphandlare inte har tagit hänsyn till att en annan anbudsgivare också borde ha uteslutits. Men i det här fallet, där endast en anbudsgivares anbud utvärderades, ansåg domstolen att bolaget kunde anses ha lidit skada under förutsättning att det vinnande anbudet också borde ha förkastats. Vid prövningen av om det var så kom kammarrätten fram till att det vinnande anbudet inte hade uppfyllt samtliga skallkrav. Att Region Skåne och Malmö högskola ändå hade utvärderat anbudet innebar därmed ett

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

förfarande i strid med kapitel 1, paragraf 9 i LOU, varför upphandlingen skulle göras om.

» I DET ANDRA fallet ansåg kammarrätten att de krav som EEM hade ställt på anbuden för att de skulle kvalificeras för utvärdering inte stred mot de principer som anges i LUF. Eftersom det står den upphandlande enheten fritt att ställa krav på leverantörerna så länge det görs på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt var det således rätt av EEM att utesluta NVS anbud när samtliga krav i kvalificeringen inte uppfylldes. Kammarrätten slog därefter fast att den som rätteligen har uteslutits i kvalificeringsfasen inte kan betraktas som en presumtiv leverantör och kan således inte heller anses lida skada i lagens mening. Enligt domstolen fanns det ingen anledning att skilja på fall där det endast finns en respektive flera anbudsgivare kvar efter kvalificeringsfasen. Varken förvaltningsrätten eller kammarrätten prövade om den vinnande anbudsgivarens anbud borde ha förkastats, utan begränsade prövningen till frågan om det hade varit korrekt att utesluta NVS anbud. Kammarrätten avslog därmed NVS överklagande. WWW.UPPHANDLING24.SE


Analys och konsekvenser » AVGÖRANDENA VISAR ATT kammarrätterna inte är främ-

mande för att göra olika rättsliga bedömningar i fall där omständigheterna är likartade. Det är i sig olyckligt då det innebär oförutsägbarhet och osäkerhet rörande dels vad som gäller rent generellt, dels vad som gäller i vilken kammarrätt. I båda fallen talas det om bristande uppfyllelse i ”kvalificeringsfasen”. Men med kvalificering avses normalt leverantörsbedömningen, det vill säga en kontroll av lämpligheten hos leverantörerna. Det är en process som ska hållas åtskild från utvärderingen av anbuden som ofta kan delas in i två: dels en prövning av obligatoriska krav eller skallkrav, dels en prövning och bedömning av fakultativa krav. I Göteborgsfallet är orsaken till att anbudet uteslöts att ett skallkrav inte är uppfyllt, vilket enligt vår uppfattning måste hänföras till anbudsutvärderingen och inte kvalificeringen. I det andra fallet är det svårt att av domskälen dra en säker slutsats om det är fråga om ett förkastande av leverantören under kvalificeringsfasen eller om det är fråga om ett förkastande av leverantörens anbud i samband med utvärderingen. Kammarrätten i Jönköping talar dels om ”de krav som EEM hade ställt på anbuden för att de skulle kvalificeras för utvärdering”, dels om att ”det står den upphandlande enheten fritt att ställa krav på leverantörerna” (vår kursivering). Vår bedömning är dock att de krav som EEM ställt synes vara minimikrav avseende erbjuden kvalitet i anbuden och att prövningen av de kraven snarare har med utvärderingen än kvalificeringen att göra.

» ATT KAMMARRÄTTERNA GÖR denna sammanblandning av

kvalificering och utvärdering skapar ytterligare osäkerhet kring hur rättsfallen ska tolkas. Enligt vår uppfattning är det en sak att en leverantör som i kvalificeringsfasen rätteligen inte ansetts lämplig, till exempel på grund av bristande finansiell ställning,

inte ska kunna klaga på att en lämplig leverantörs anbud inte uppfyller ett ställt krav eller den lämplige leverantörens anbud har fått för hög poäng. Den olämpliga leverantören kan ju aldrig tilldelas ett kontrakt oavsett vilka villkor som denne erbjuder i sitt anbud eftersom denne har befunnits vara just olämplig. Likaså är det rimligt att en lämplig leverantör som rätteligen fått sitt anbud förkastat på grund av att skallkraven inte uppfylls inte ska kunna klaga på att den vinnande lämplige leverantören vars anbud uppfyller samtliga skallkrav har fått för höga poäng. Men en annan sak är om en leverantör som i och för sig befunnits lämplig men vars anbud förkastats på grund av att skallkraven inte uppfylls ska beskäras möjligheten att föra talan om att en annan lämplig leverantörs anbud inte heller uppfyller vissa skallkrav.

» FÖR OSS FRAMSTÅR det som orimligt att en lämplig leve-

rantör vars anbud rätteligen förkastats inte ska kunna föra talan om att övriga leverantörers anbud också rätteligen borde ha förkastats. Om det är fråga om en eller flera leverantörers anbud som rätteligen borde ha förkastats spelar, enligt vår uppfattning, ingen roll så länge den leverantör vars anbud förkastats kan visa att samtliga anbud som gått vidare från prövningen av skallkraven också rätteligen borde ha förkastats. Mot den bakgrunden framstår det som att Kammarrätten i Göteborg, oaktat att den uttrycker sig på ett olyckligt sätt, kommer till en korrekt slutsats. När det däremot gäller Kammarrättens i Jönköping dom är den, enligt vår uppfattning, endast korrekt om NVS inte kvalificerats, det vill säga att NVS i egenskap av leverantör inte passerat lämplighetsbedömningen. Kammarrättens i Jönköping dom är överklagad och det är enligt vår uppfattning önskvärt att Högsta förvaltningsdomstolen tar upp målet till prövning. Då får vi dels en enhetligare praxis, dels ett klargörande vilken talerätt en leverantör har vars anbud har förkastats.

Sammanfattning

•Enligt Kammarrätten i Göteborg kan en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkas-

tats i kvalificeringsfasen anses lida skada under förutsättning att endast ett anbud finns kvar efter kvalificeringen och det också borde ha förkastats. Kammarrätten i Jönköping menar att en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats i kvalificeringsfasen inte kan anses lida skada – oavsett om det finns en eller flera anbudgivare kvar efter kvalificeringen. Om en anbudsgivare, som rätteligen har fått sitt anbud förkastat i kvalificeringsfasen, kan anses lida skada är därmed beroende av i vilken kammarrätt anbudsgivaren ansöker om överprövning.Det innebär oförutsägbarhet och osäkerhet för både upphandlare och leverantörer. Kammarrätterna tycks dessutom blanda ihop leverantörskvalificering och anbudsutvärdering, vilket skapar osäkerhet kring hur aktuella rättsfall ska tolkas när ett anbud ska ha förkastats för att talerätten normalt ska vara förlorad. Ett klargörande av gällande rätt från högsta instans är önskvärt.

• • • •

WWW.UPPHANDLING24.SE

Målnummer och domstol *Kammarrätten i Göteborg den 12 mars 2012 i mål nummer 6966-11 och 6969-11 ** Kammarrätten i Jönköping den 28 mars 2012 i mål nummer 3307-11

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

61


Rättsfallsanalys

Dom gör tillvaron ljusare för leverantörer En leverantör kan med stöd av kammarrättens dom få yttra sig över beslutet att avbryta en upphandling under en pågående överprövningsprocess. Om det inte sker, finns risk för att målet återförvisas av högre instans för ny prövning i sak. Fakta i målet » KIRUNABOSTÄDER GENOMFÖRDE EN ramavtalsupphandling

som gällde takskottningsarbeten. Kirunabostäder gav kontraktet till Attentive Fastighet och Företagsservice. Gruvsanering i Kiruna ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Gruvsanering hävdade att Kirunabostäder hade förkastat bolagets anbud i strid med bestämmelserna i LOU och att det även fanns brister i utvärderingen samt annonseringen av upphandlingen.

» EFTER DET ATT ansökan om överprövning kommit in till

förvaltningsrätten, beslutade Kirunabostäder att avbryta upphandlingen och meddelade det till förvaltningsrätten samma dag. Förvaltningsrätten avskrev målet från vidare handläggning och skrev i domskälen att kammarrätts-

Anna Ulfsdotter Forssell och Sara-Li Olovsson, Advokatfirman Delphi.

» GRUVSANERING I KIRUNA överklagade målet till kammar-

rätten och yrkade att kammarrätten skulle förordna om ingripande enligt LOU eftersom Kirunabostäder inte hade gått ut i en ny upphandling, trots utfästelse från Kirunabostäder. I stället hade Kirunabostäder skrivit kontrakt med Attentive Fastighet och Företagsservice efter det att upphandlingen avbrutits.

Kammarrättens bedömning » KAMMARRÄTTENS

PRÖVNING BEGRÄNSAS till frågan om huruvida förvaltningsrätten haft fog för att inte sakpröva Kirunabostäders avbrytandebeslut. Kammarrätten prövar alltså inte det Gruvsanering i Kiruna önskade: om kontraktet mellan Kirunabostäder och Attentive Fastighet och Företagsservice är tillåtet. Kammarrätten konstaterar att frågan om huruvida en förvaltningsrätt ska sakpröva ett beslut att avbryta en upphandling, när detta beslut har fattats under överprövningsförfarandet, inte har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Men två kammarrätter har i två olika fall uttalat att den sökande leverantören i en sådan situation ska ges möjlighet att yttra sig över avbrytandebeslutet. Om sökanden motsätter sig att målet avskrivs ska kammarrätten pröva om beslutet att avbryta varit sakligt motiverat.

» VAD GÄLLER FÖRVALTNINGSRÄTTENS handläggning av målet,

konstaterar kammarrätten att det saknades motiv för Kirunabostäders avbrytande, och att Gruvsanering inte fick tillfälle att yttra sig över beslutet att avbryta upphandlingen innan förvaltningsrätten avskrev målet. För-

62

praxis varierar i frågan om vad en domstol kan pröva när en upphandlare beslutar att avbryta en upphandling under pågående överprövningsprocess. Men enligt förvaltningsrättens mening omfattade inte prövningsramen det nya avbrytandebeslutet, varför målet skulle avskrivas.

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

valtningsrätten prövade alltså inte om avbrytandet var förenligt med LOU. Kammarrätten anser därför att förvaltningsrättens handläggning av målet inte gett Gruvsanering en effektiv och skyndsam prövning av Kirunabostäders avbrytandebeslut av upphandlingen. Enligt kammarrätten måste det finnas utrymme för förvaltningsrätten att, i ett överprövningsmål som gäller ett tilldelningsbeslut i en upphandling, även bedöma om ett beslut om avbrytande är sakligt grundat och förenligt med gemenskapsrätten. Förvaltningsrättens har alltså inte haft fog för att skriva av målet utan att bereda Gruvsanering möjlighet att yttra sig över beslutet om avbrytande och, om Gruvsanering skulle motsätta sig en avskrivning, pröva om det fanns sakliga skäl att avbryta upphandlingen.

» MED HÄNVISNING TILL instansordningsprincipen kan kammarrätten inte som första instans pröva om avbrytandebeslutet varit sakligt grundat. Kammarrätten beslutar därmed att förvaltningsrättens beslut ska upphävas och att målet ska återförvisas till förvaltningsrätten för handläggning i sak. WWW.UPPHANDLING24.SE


Analys och konsekvenser » I OCH MED kammarrättens beslut, vill kammarrätten

föromodligen markera sin inställning till om leverantörer ska få yttra sig över ett avbrytandebeslut i en överprövningsprocess. Även om viss motstridig rättspraxis finns, bör kammarrättens färska ställningstagande gälla framför de äldre avgöranden som till exempel förvaltningsrätten hänvisar till som stöd för att målet skulle kunna avskrivas efter det att upphandlingen avbrutits. Det är även, enligt oss, en logisk ordning eftersom det är mer effektivt att frågan prövas inom ramen för pågående mål än att en sökande leverantör måste göra ännu en ansökan om överprövning, denna gång gällande avbrytandebeslutet. Denna ordning bör leda till såväl tidsmässiga som processekonomiska vinster för alla inblandade parter. Det behöver knappast skrivas att vi givetvis gärna skulle vilja se ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen. Men tills vidare anser vi att det refererade avgörandet visar gällande rätt.

» MED KAMMARRÄTTEN I Sundsvalls synsätt kan upphand-

lare inte välja att avbryta en upphandling för att slippa gå igenom en överprövningsprocess, eller som ett sätt att undvika en eventuell fällande dom som tvingar enheten att behöva rätta upphandlingen på ett visst sätt. Även om detta torde vara mindre vanligt, och därför inte har någon särskild påverkan för det stora antalet upphandlare, kan det förstås inte uteslutas att det har

setts som en utväg i vissa fall. Utifrån kammarrättens dom blir läget mer rättssäkert ur leverantörssynpunkt. Däremot ska påpekas att en upphandlare självfallet har laglig möjlighet att avbryta en upphandling när sakliga skäl föreligger, som till exempel när det uppkommer omständigheter under en pågående överprövningsprocess som inte har kunnat förutses och som inte kan leda till annan konsekvens än att upphandlingen måste avbrytas. I dessa fall torde även domstolen, även om den sökande motsätter sig avbrytandet, godkänna avbrytandebeslutet och låta det bestå.

» DET SKA TILLÄGGAS att en leverantör förstås inte alltid måste motsätta sig beslutet om att avbryta upphandlingen som är föremål för prövning, särskilt inte i de fall leverantören har yrkat att upphandlingen ska göras om. (Det torde vara anledningen till att den sökande leverantören i det fall som refererats, inte inkom med någon argumentation avseende avbrytandebeslutet när målet efter återförvisning prövades på nytt i förvaltningsrätten – förvaltningsrätten avskrev därför målet, se Förvaltningsrättens i Luleå beslut i mål nr 779-12E.) I de fall leverantören har ett intresse av att dels få den ursprungliga frågan prövad, dels få avbrytandet av upphandlingen ogiltigförklarat bör domstolen bereda denne tillfälle att yttra sig över avbrytandebeslutet. Om så inte sker, torde leverantören självmant, och med hänvisning till den förevarande kammarrättsdomen, kunna kräva att få yttra sig över beslutet.

Sammanfattning

•En leverantör ska få möjlighet att yttra sig över ett avbrytandebeslut i en pågående över-

prövningsprocess, för att kunna föra fram sina argument vad gäller avbrytandebeslutets laglighet och för att domstolen ska kunna pröva avbrytandebeslutet i sak. Om det inte sker, finns risk för att målet återförvisas av högre instans för ny prövning i sak. I stället för att föra två parallella mål – en första ansökan om överprövning av ett tilldelningsbeslut, och en efterföljande ansökan om överprövning av avbrytandebeslutet – ska, enligt Kammarrätten i Sundsvall, båda frågorna hanteras i ett och samma mål. Det är bättre ur såväl tidsmässig som processekonomisk synpunkt. Upphandlare är förhindrade att avbryta en upphandling endast för att försöka få slut på en överprövningsprocess och för att kunna undvika en negativ dom. Sakliga skäl för att avbryta en upphandling, alltså avbrytanden som sker i enlighet med upphandlingsreglerna, är förstås fortfarande tillåtet även om omständigheterna som leder till att avbrytande måste ske uppkommer under en pågående överprövningsprocess. Leverantörer kan, med stöd av den aktuella domen, aktivt kräva att få yttra sig över ett avbrytandebeslut under en pågående överprövning.

• • •

WWW.UPPHANDLING24.SE

Målnummer och domstol Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 16 april 2012 i mål nr 650-12. Beslutet har vunnit laga kraft.

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

63


Krรถnika Medlemssidor fรถr SOI, Sveriges Offentliga Inkรถpare

SOI โ€“ ๏ฌ‚itigt i elden i Almedalen! $WWGHOWDXQGHU$OPHGDOVYHFNDQKnOOHU VQDEEWSnDWWEOLHQ62,WUDGLWLRQ9DUMHnU NRQVWDWHUDUYLDWWXSSKDQGOLQJlUDOOWPHU LURSHWRFKHQDOOWYLNWLJDUHGHOLVDPKlOOV GHEDWWHQ,nUYDU62,VVW\UHOVHUHSUHVHQ WHUDGDYGU\JWKlOIWHQDYVLQDOHGDP|WHU QlPOLJHQ/LVEHWK-RKQVRQ/LOO6DQGEHUJ 6XVDQQH(NPDQ%LUJLWWD(Q]HOO3LD%ULWW +LOGHEUDQG*XQQDU6WnOEHUJRFK(JLO 1\OpQ 62,PHGYHUNDGHLVDPPDQODJWIHPROLNDHYH QHPDQJXQGHUYHFNDQGlUDOODVMXQlUYDUDQGH VW\UHOVHUHSUHVHQWDQWHUGHOWRJLPLQVWHWWDY GHP 'HWI|UVWDVHPLQDULHWDUUDQJHUDGHVDY3URI ร€FHRFKKlUGHOWRJ7HG(NPDQIUnQ$OPHJD 0LQQD*LOOEHUJร€OGULKnOOEDUKHWVIUnJRU 'DYLG%UDLFXSSKDQGOLQJVFKHIL9l[M|NRP PXQRFK*XQQDU6WnOEHUJXSSKDQGOLQJVFKHI L'DODUQDRFKVW\UHOVHOHGDPRWL62,bPQHW YDU'HQEUDDIIlUHQยฒ8SSKDQGOLQJLGDJRFK |QVNDWOlJHLPRUJRQ *XQQDU6WnOEHUJLQOHGGHOLWHVNlPWVDPWJH QRPDWWIUnJDRPGHWlUElWWUHQXHOOHURPGHW YDUVlPUHI|UU+DQEHUlWWDGHIUnQVLQDPnQJD nULQRPRIIHQWOLJXSSKDQGOLQJRFKNRQVWDWHUD GHDWWHQJnQJLWLGHQYDUPDWHULDODGPLQLVWUD WLRQI|UEUXNQLQJVPDWHULDOORJLVWLNRFKODJHU GHYLNWLJDVWHIUnJRUQD/RJLVWLNYDULIRNXV XQGHUPnQJDnU0HQPHG(8LQWUlGHWKDU P\FNHWI|UlQGUDWVYLJnUDOOWPHUPRWWMlQVWHU LVWlOOHWI|UYDURURFKIRNXVร\WWDVDOOWPHU WLOOYLONDUHVXOWDWYLYLOOXSSQnPHGXSSKDQG OLQJHQ*XQQDUPHQDGHRFNVnDWWGHWร€QQV PHUGLDORJPHGSROLWLNHQLNRPPXQHUQDlQL ODQGVWLQJHQRFKYLOOJlUQDVHGHQXWYHFNODV 7HG(NPDQDQVnJDWWGHWLEODQGร€QQVRSURSRU WLRQHUOLJDNUDYLXSSKDQGOLQJDURFKDWWYLVVD VNDOONUDYNDQYDUDRQ|GLJD+DQNRQVWDWHUDGH RFNVnDWWGHWEOLYLWHWWYHUNOLJWH[SHUW\UNHDWW YDUDXSSKDQGODUH 'DYLG%UDLFPHQDGHDWWXSSKDQGOLQJNDQYDUD SUREOHPDWLVNlYHQLNRPPXQHU'HWPnVWHร€Q QDVHWWW\GOLJWPDQGDWDWWVW\UD|YHUXSSKDQG OLQJDUQDRFKDWWLPSOHPHQWHUDYHUNW\JVRP HKDQGHODQQDUVEHK|YVLQJHQXSSKDQGOLQJV FKHI(QJnQJLWLGHQLQQHEDUDQVWlOOGD DWWGHWRFNVnIDQQVLQN|SDUH 0LQQD*LOOEHUJKDUYDULWUnGJLYDUHnW*UR +DUOHP%UXQGWODQGRFK0DUJRW:DOOVWU|P +RQPHQDGHDWWYLEHร€QQHURVVLHWWVWRUWSD UDGLJPVNLIWHI|ULJOREDOLVHULQJHQVWLGKDUYL LQWHEDUDRXWVRXUFDWYnUDNOLPDWDYWU\FNXWDQ 64

UPPHANDLING24 โ€ข NUMMER 1 | 2012

lYHQGHQHNRQRPLVNDPDNWHQ+RQWDODGH RFNVnRPXSSKDQGOLQJVRPHWWGHPRNUDWLVNW YHUNW\JI|UHQKnOOEDUSROLWLN 'DYLG%UDLFYLOOVHPHUI|UKDQGOLQJVP|M OLJKHWHULXSSKDQGOLQJPHGDQ7HG(NPDQ XSSOHYGHDWW6RFLDOGHSDUWHPHQWHWYHUNDUKD JHWWXSSLI|UKDQGOLQJDUQDPHG(8RFKDWW GHWร€QQVP\FNHWWYHNVDPWLGLUHNWLYI|UVODJHQ YLONHWLQWHNlQQVEUD0DQPnVWHO\VVQDPHU SnSUDNWLNHUQDPHQDGH0LQQD*LOOEHUJI|UL %U\VVHOYHWPDQLQWHP\FNHW *XQQDU6WnOEHUJPHQDGHDWWUHNU\WHULQJHQ NRPPHUDWWEOLHQ|GHVIUnJDI|UGHQIUDPWLGD XSSKDQGOLQJHQRFK0LQQD*LOOEHUJDYVOXWDGH PHGDWWNRQVWDWHUDDWWXSSKDQGOLQJNRPPHU DWWDQYlQGDVP\FNHWPHUI|UDWWXSSQnROLND SROLWLVNDPnO 8SSKDQGOLQJVXWUHGQLQJHQยฒ|NDGI|UKDQG OLQJVP|MOLJKHWRFKHIIHNWLYDUHXSSKDQG OLQJDUHOOHU"

6nO|GlPQHWI|U2IIHQWOLJD$IIlUHUVSDQHO GHEDWWOLWHVHQDUHSnPnQGDJVHIWHUPLGGDJHQ GlUYLEODQGDQQDWK|UGH$QGHUV:LMNPDQIUnQ 8SSKDQGOLQJVXWUHGQLQJHQ0DWKLDV6\OZDQ I|UEXQGVMXULVWSn6./$QQLND6WUDQGKlOO I|UEXQGVRUGI|UDQGHL9LVLRQ+HOHQD5RVpQ $QGHUVVRQIUnQ$GYRNDWร€UPDQ/LQGDKORFK nWHULJHQ*XQQDU6WnOEHUJ/DQGVWLQJHW'D ODUQDRFK62, 'HWEOHYHQIULVNRFKOLYOLJGHEDWWVQDEED UHSOLNVNLIWHQnVLNWHUVRPEU|WVPRWYDUDQGUD PHQPHGJRWWKXP|URFKJOLPWHQL|JDW (QIUnJDGlUnVLNWHUQDEU|WVVlUVNLOWW\GOLJW YDUKXUXYXGDGHQ\DGLUHNWLYVRPlUSnYlJ lUHWWVWHJLUlWWULNWQLQJHOOHUWYlUWRP$QGHUV :LMNPDQPHQDGHWURWVDOODGHSUREOHPVRP XSSKDQGOLQJlUI|UNQLSSDGPHGDWWYLlUSn YlJnWUlWWKnOO+HOHQD5RVpQ$QGHUVVRQ PHQDGHGlUHPRWDWWGHWlUVYnUDUHlQWLGLJDUH DWWN|SDGHWElVWDSnPDUNQDGHQRFKDWW|YHU SU|YQLQJDUlUHWWP\FNHWVWRUWSUREOHP *XQQDU6WnOEHUJWU\FNWHSnYLNWHQ DYDWWInPHGSROLWLNHQLDUEHWHWRFK PHQDGHDWWGHQEULVWDQGHNRPSH WHQVVRPGHWWDODVRPIUDPI|UDOOW JlOOHUEHVWlOODUQD+DQYLOORFNVn DWWDQVYDUHWI|UXSSI|OMQLQJW\GOLJW OLJJHUKRVEHVWlOODUQD*lUQDHQ K|MGGLUHNWXSSKDQGOLQJVJUlQVPHQ GHWNUlYHUHWWDIIlUVPlVVLJWVlWW GHE|USXEOLFHUDVRFKร€QQDVLHWW V\VWHP2FKDWWPDQInUHQSUHNOX VLRQVIULVWLXSSKDQGOLQJHQYLONHW VNXOOHInERUWHQVWRUGHODY|YHU SU|YQLQJDUQDYLOO*XQQDUJlUQD

WWW.UPPHANDLING24.SE


Upphandlingsdagen hos Upphandling 24 Aktuellt pรฅ www.soi.se Ordfรถranden har ordet * Se videoklipp med SOI frรฅn Almedalen

3nWLVGDJHQYDUGHWGDJVI|U8SSKDQGOLQJ VXSSKDQGOLQJVGDJ0XVpHWlUNDQVNH 9LVE\VDOOUDElVWDSODWVI|UVHPLQDULHUGlU PDQRFNVnNDQVLWWDSnGHQร€QDLQQHUJnU GHQRFKร€NDPHQlQGnW\GOLJWI|OMDPHGL VHPLQDULHURFKGLVNXVVLRQHULORNDOHUQD 62,PHGYHUNDGHWYnJnQJHUXQGHUGDJHQ .ORFNDQWLRKDGH62,HQKHOWHJHQSURJUDP SXQNWGlUI\UDDY62,VVW\UHOVHOHGDP|WHU SUHVHQWHUDGHVLQDUHVSHNWLYHDUEHWVSODWVHU RFKVLWWDUEHWHXQGHUUXEULNHQ,QN|SRFK XSSKDQGOLQJVRPHQVWUDWHJLVNIUnJD"/LOO 6DQGEHUJlUXSSKDQGOLQJVFKHIL6ROOHQWXQD RFK(JLO1\OpQL8PHn3LD%ULWW+LOGHEUDQG I\OOHUGHQUROOHQL/DQGVWLQJHWL9lUPODQG PHGDQ%LUJLWWD(Q]HOOlUSn/XIWYDUWVYHUNHW 6M|IDUWVYHUNHWVRPQXPHUDKDUHQJHPHQVDP RUJDQLVDWLRQI|UEODQGDQQDWXSSKDQGOLQJ

.ORFNDQWYnEM|G)|UHWDJDUQDSnSDQHOGH EDWWXQGHUlPQHW6PnI|UHWDJRFKRIIHQWOLJ XSSKDQGOLQJยฒKXUJnUGHWWLOO")UnQ62,VVLGD PHGYHUNDGHYnURUGI|UDQGH/LVEHWK-RKQVRQ 8SSKDQGOLQJlUVRPEHNDQWDOOWLGSLJJDSn DWWSURYDQ\WHNQLN'lUI|UGLUHNWVlQGHPDQ KHODXSSKDQGOLQJVGDJHQLZHEE79'HElJJH SURJUDPSXQNWHUGlU62,PHGYHUNDGHNDQGX RFNVnVHLHIWHUKDQGLZHEE79/lQNDUWLOO YLGHRNOLSSHQร€QQVSn62,VKHPVLGD ZZZVRLVH  9LYnJDUQRJUlNQDPHGDWW62,ร€QQVSnSODWV lYHQQlVWDnUL$OPHGDOHQ 

* SOI pรฅ KOMMEK i Malmรถ * Sรฅ arbetar SOI:s nya styrelse * Om SOI-certi๏ฌering, allmรคn information och aktuella datum * Mรถt Pia-Britt Hildebrand i SOI:s styrelse * SOI upphandlar kanslitjรคnst

Under rubriken โ€Nyhetsarkiv โ€pรฅ hemsidan kan du fรถlja SOI:s verksamhet de senaste รฅren.

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 โ€ข NUMMER 2 | 2012

65


2

3

röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till debatt@uh24.se. Debatt Nästa nummerGör avdin Upphandling24 ute den 11 oktober 0

CM

1

CM

1

2

4

3

Mäta upphandling 0

2

5

4 3 0 CM 1

6

5

2

3

4

Ett sätt att utveckla den egna upphandlingsprocessen är att mäta och jämföra verksamheten. Men vad ska man mäta och hur ska man jämföra? Hur använder man resultatet?

Inget svar trots tio avrop

Köper mat på nytt sätt

Ny modell för att utvärdera

I vissa ramavtalsupphandlingar tycks det stört omöjligt för mindre myndigheter att få avropa. Ramavtalsleverantörerna vägrar att svara.

Trollhättans stad testar att upphandla livsmedel och matdistributionen separat, allt i syfte att öka konkurrensen.

I Finland använder man en modell som kombinerar fördelarna med relativ och absolut utvärdering. Så funkar det. Innehållet kan ändras

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24 Ett år: 1 795 kr exkl moms 3 nummer: 595 kr exkl moms

Mejla mig Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev!

Jag tar gärna del av erbjudanden från Upphandling24 och partners.

Kon rabatfterensill alla prenutm ranter e-

Leverera tidningen till: Namn ___________________________

Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________

Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________

Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________

Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________

Fakturareferens ______________________________________

Brev INRIKES

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24 BETALAR PORTOT

Svarspost Kundnummer 20575681 831 18 Östersund

Telefon ______________________________________________ Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2012. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-799 62 53. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenumerationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

66

WWW.UPPHANDLING24.SE

8

7

6

1

9

8

7

5


10

9

13

12

11

5

5

6

6

7

7

13

12

11

4

14

8

15

16

17

16

15

14

17

18

19

20

21

22

23

22

9

10

11

12

8

13

14

15

24

23

Missa inte höstens viktigaste utbildning!

16

17

18

4 oktober.

Sälj mer till offentlig sektor Välkommen till en heldag med fokus på försäljning vid ramavtal! Bli bättre på att sälja till offentlig sektor, en marknad värd 600 miljarder. Fokus på heldagsutbildningen ligger på de viktiga ramavtalen. Hur får du affärerna när du väl har blivit ramavtalsleverantör? Program & anmälan på:

uh24.se/offentligsektor

Du får under dagen lyssna till: Emma Björnbom, upphandlare, Stockholms läns landsting Mikael Wickström, inköpschef Skatteverket Carl Bokwall, advokat, Cederquist advokatfirma Magnus Josephson, anbudsexpert & författare

PARTNERS:

WWW.UPPHANDLING24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

67


POSTTIDNING B ECONOMIQUE Upphandling24, Box 610, 831 18 Frösön

Har du koll på dina konkurrenter? Med nya tjänsten Visma Marknadskoll kartlägger du enkelt din marknad i offentlig sektor. tVilka konkurrenter deltar i upphandlingar? tVilka vinner oftast och varför? tVilka priser offererar de? Visma Marknadskoll har svaren.

Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

Upphandling24 2012-05  

Upphandling24

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you